Utvärdering av projektet Synliggör biblioteket - Identitet, image och profil Roger Blomgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av projektet Synliggör biblioteket - Identitet, image och profil Roger Blomgren"

Transkript

1 Utvärdering av projektet Synliggör biblioteket - Identitet, image och profil Roger Blomgren

2 Innehåll Inledning... 3 Problembild och mål... 6 Aktiviteter och metoder... 7 Projektets genomförande Projektets resultat Sammanfattning av utvärderingen Avslutande kommentarer och råd

3 Inledning Mellan 2009 och 2010 genomfördes i Region Halland projektet Synliggör bibliotek Identitet, image, profil. Det initierades av Regionbibliotek Halland och finansierades av Statens Kulturråd och Region Halland, tillsammans med kommunerna. I projektet deltog fyra bibliotek i Halland: de integrerade skol-/folkbiblioteksfilialerna Onsala i Kungsbacka kommun, Vallås i Halmstads kommun samt hela bibliotekssystemen i Hylte och Laholms kommun. Bakgrunden var att folkbiblioteken i Region Halland upplevde att deras nya tjänster inte användes i den utsträckning som man förväntade sig. Trots att bibliotekens tjänster och utbud utvecklades ökade inte besökssiffrorna. Projektet hade till syfte att på ett bättre sätt synliggöra bibliotekens verksamhet och en mängd olika aktiviteter genomfördes. Man samlade in kunskaper om hur biblioteken används, man undersökte medborgarnas uppfattningar om biblioteket, bibliotekets uppdrag diskuterades, man samlade in och dokumenterade medborgarnas biblioteks-, läs-, kultur-, informations-, och mötesplatsvanor och utifrån detta utarbetades en profil som biblioteket önskade visa utåt. Det har gjorts flera utvärderingar av projektet under genomförandet. Den här föreliggande syftar till att analysera själva arbetet med projektet och hur projektdeltagarna uppfattat detta arbete. Utvärderingen ska också fungera som ett lärandeprojekt för det fortsatta arbetet med att utveckla bibliotekens verksamhet. Utvärderingen har genomförts under tre veckor och resultaten bygger främst på intervjuer med projektdeltagarna och deras uppfattningar om projektet. Rapporten inleds med en kort bakgrund av projektet och därefter följer en diskussion om utvärderingsmodeller, syfte och frågeställningar och metodavsnitt. Därefter presenteras resultat och rapporten avslutas med ett avslutningskapitel där projektets mål och resultat diskuteras. Utvärderingens upplägg och fokus Utvärdering kan beskrivas som en aktivitet som sker efter bestämda regler. Med en vanligt förekommande definition är det en (n)ogrann efterhandsbedömning av utfall, slutprestationer eller förvaltning i offentlig verksamhet, vilken avses spela en roll i praktiska beslutssituationer. 1 Att det är en noggrann efterhandsbedömning betyder att utvärderingen bör ske efter vissa bestämda regler eller metoder för att resultatet ska betraktas som vederhäftigt. Att det är en efterhandsbedömning betyder att perspektivet är historiskt. Men utvärderar redan genomförd verksamhet, och det är vanligen slutprestationer och utfall som står i fokus. I en förenklad modell över det politiska systemet föregås förvaltningsbeslut, t.ex. att starta ett projekt för att synliggöra biblioteken, av ett inflöde i form av lagar, riktlinjer och ekonomisk styrning från riksdag, regering eller nämnder/styrelser på kommunal eller regional nivå. Förvaltningen implementerar eller genomför de politiska intentionerna och därmed skapas en slutprodukt. Slutprodukten av ett biblioteksprojekt kan vara ökad utlåning av böcker. Ökad utlåning av böcker kan leda till ett utfall i form av högre bildningsnivå eller ett mer demokratiskt sinnelag hos medborgarna. Inflöde Förvaltning Slutprestation Utfall 1 Vedung 1998, s.20 3

4 Den här föreliggande utvärderingen handlar om det av Region Halland initierade projektet Synliggör biblioteken identitet, image och profil. Ett projekt är ett uppdrag eller en aktivitet som genomförs av en tillfällig arbetsorganisation för att åstadkomma ett i förväg bestämt resultat, för att nå ett specifikt mål. Det handlade i detta fall om att synliggöra bibliotekens mångfacetterade verksamhet. Naturligtvis kan allt som sker i de regionala och lokala biblioteken ses som resultat av beslut och styrning från en politisk nivå. Här kommer vi emellertid att utgå ifrån inflöde som beslut i förvaltningen, närmare bestämt regionbibliotekets projektansökan och målsättning med projektet, och granska hur projektet kom att genomföras. Regionbiblioteket kan inte betraktas som en överordnad myndighet för de kommunala biblioteken som ingick i projektet. De tillhör den primärkommunala organisationen och regionbiblioteket har därför inte möjlighet att styra verksamheten med beslut, riktlinjer och ekonomiska ramar. Däremot finns en stark styrning i form informella regler och värderingar genom den professionella kultur som utvecklats bland bibliotekarier och i biblioteket. Denna kultur tar sig uttryck i bl.a. synen på bibliotekets roll, identitet, synen på användare och vilken typ av utbud som bör finnas på ett bibliotek. Projektet hade som mål att synliggöra bibliotekens verksamheter och utvärderingen kommer att fokusera på projektets måluppfyllelse. Det är dock inte resultat i form av ökade boklån eller än mindre utfall i förändrade förhållningssätt och värderingar hos medborgarna som ska utvärderas. Vi ska istället se om och hur projektet åstadkommit någon ändrad inriktning på verksamhet, attityder och åsikter hos projektbiblioteken och bland de deltagande bibliotekarierna och projektledarna. Tre frågor är av intresse att studera: 1. Vad ville man? Vilka mål, syften och avsikter hade man med projektet? 2. Vad gjorde man? Vilka insatser, åtgärder och verksamheter genomfördes? 3. Vad hände? Vilka resultat och utfall uppnåddes i relation till målen? 2 Frågan om vad som hände kan inte besvaras i objektiv mening. Det aktuella biblioteksprojektet har i skrivande stund just avslutats, och därför kan man av naturliga skäl inte göra någon objektiv efterhandsbedömning och mätning av projektaktiviteternas effekter på biblioteksbesökare. Vi ska istället granska vad som hände ur projektdeltagarnas subjektiva perspektiv, ett angreppssätt som i utvärderingssammanhang brukar kallas intressentmodellen. Det är intressenternas syn på projektet som står i fokus. En styrka med angreppssättet är att det bland intressenterna finns kunskap och erfarenheter som är viktiga att tillvarata. Det är ur ett legitimitetsperspektiv viktigt att intressenterna ställer upp för projektets idéer, för att målen i längden ska ha möjlighet att uppfyllas. Sammanfattningsvis blir det i denna studie frågan dels om en målutvärdering, dels om en intressentutvärdering. Frågeställningar och metod Syftet med föreliggande utvärdering är att studera om och i vilken omfattning projektet som medel eller instrument påverkat synen på biblioteksverksamhetens inriktning eller mål. I fokus står dels de inblandade projektdeltagarnas uppfattning och värderingar, dels den 2 Nylöf 1995, s

5 förändring av verksamhetens inriktning som fram till nu genomförts av projektdeltagarna. Det handlar således om att utvärdera projektets process, dvs. arbetet med projektet från beslut och problembild till genomförandet av de olika aktiviteterna fram till dags dato. Följande frågor kommer att behandlas: Hur uppfattades problemanalysen, mål och målgruppsdiskussionen i ansökan av projektdeltagarna? o Upplevdes målen som relevanta? o Fanns det konsensus kring målen? o Vilka är de inblandade aktörernas problembild? Vilket var behovet? Nådde projektets målsättningar fram till projektdeltagarna? Var projektets metoder och aktiviteter relevanta för att uppnå målen? o Hur menade projektdeltagarna att projektet skulle kunna lösa de problem som identifierats? o Hur uppfattade projektdeltagarna de olika aktiviteterna: identitet, image och profil? Hur arbetade man med dessa led? Hur genomfördes projektet och hur styrde projektledningen? o Hur såg de inblandade deltagarna vid projektbiblioteken på projektledningen? o Styrde ledningen för mycket eller för lite eller lagom? o Fanns det andra sätt eller metoder att genomföra projektet på? o Finns det skillnader i åsikter angående projektet mellan regionbiblioteket, chefer vid projektbiblioteken och den övrig personalen? Hur såg man på projektets resultat? o Nådde målsättningarna fram till personalen vid de olika projektbiblioteken? Förändrades verksamheten? o Vilka lärdomar har man dragit av projektet? Hur lever de vidare? Hur kan de utvecklas? Vad behövs mer kunskaper om? Metod och material Primärmaterialet i utvärderingen består främst av intervjuer med projektdeltagare och representanter för styrgruppen. Intervjuerna genomfördes under två dagar i december Intervjuerna har därefter transkriberats och tolkats. Jag kommer inte att ange vilket bibliotek eller vem i projektgruppen som gett uttryck för åsikterna som framförs. Förutom intervjuer består materialet av dokumentation av projektmöten och undersökningar i form av bl.a. enkätoch profilundersökningar som genomförts under projektettiden. Disposition Redovisningen av resultat och analysdel presenteras i fyra avsnitt: problembild och mål, projektets metoder och aktiviteter och hur deltagarna uppfattade dessa, projektdeltagarnas syn på projektet och projektledningen samt resultat av projektet. Avslutningsvis följer en sammanfattande diskussion. 5

6 Problembild och mål Utgångspunkten i regionbibliotekets projektansökan är att folkbiblioteken är den mest använda och mest komplexa kulturinstitutionen i Sverige och den samhällsinstitution som har högst förtroende hos allmänheten. Människorna använder sig av biblioteken för många olika aktiviteter, bl.a. som lärmiljö, informationscentral och som brygga till virtuella världar. Användningen ser dock olika ut för olika grupper. I ansökan konstateras med hänvisning till forskning att skillnaderna mellan dem som använder biblioteken lite och ofta ökar. Lågutbildade män som inte studerar använder biblioteken mer sällan än högutbildade kvinnor som studerar. Det är detta faktum som projektet önskar ändra på, eller som det står i ansökan: 6 Folkbibliotekens företrädare i Halland upplever att bibliotekens lokaler, tjänster och medier skulle användas mer, av ännu fler. Biblioteken följer medieutvecklingen och erbjuder e-tjänster såsom databaser, men de används inte i så hög grad som förväntat. Det finns en känsla av att många inte känner till vad ett modernt bibliotek kan erbjuda. Biblioteken behöver veta mer om vilka grupper som använder respektive inte använder biblioteken, hur de tänker om biblioteksverksamheten samt vilka behov som finns runt biblioteken, i lokalsamhället. Biblioteken behöver utveckla nya metoder för att kontinuerligt kommunicera och samspela med sin omgivning för att vara så relevanta som möjligt. Som en följd av problembeskrivningen vill biblioteken i Halland arbeta med att medvetandegöra den mångfacetterande verksamhet man erbjuder kommunens invånare, i syfte att öka användningen av bibliotekens utbud. De deltagande biblioteken kunde själva välja hela eller delar av verksamheten man ville fokusera på under projekttiden, som att höja uppmärksamheten kring bibliotekens roll för att möta behov av berättelser i olika former och format, kulturupplevelser, för att utgöra en kommersiell frizon i samhället där det inte kostar att vara eller att mötas över köns-, klass-, ålders- och intressegränser. Projektbiblioteken valde också själva vilka målgrupper man skulle arbeta med, sådana som redan använde biblioteken eller sådana som inte gjorde det. En viktig faktor för att ett projekt ska bli lyckat är att de som ska genomföra verksamheten känner till, förstår och delar målsättningarna, samt att man har resurser att genomföra dem. Projektdeltagarna ansåg överlag att problembilden och målsättningen att synliggöra den skiftande verksamheten var relevant. Det fanns inte något principiellt ifrågasättande kring problemanalys eller målsättning i sig. Följande citat kan ses som representativt för deltagarna: Vi anser att vi har en mångfacetterad verksamhet och den är mer mångfacetterad än vad folk tror. Även utan att bredda vårt utbud är den mycket mångfacetterad. Man är på biblioteken väl medveten om att många brukare, även de som ofta besöker biblioteket, inte känner till vad biblioteket kan erbjuda vid sidan om böcker. Även vana användare blir överraskade t.ex. av att de kan nå katalogerna hemifrån. De har i regel inte kunskap om annat än det de vanligtvis använder. Biblioteken var eniga i sin analys av problemet: mycket behövde synliggöras. Det uppfattades som ett problem att biblioteken ligger i skymundan. Det är så att vi inte syns riktigt bra, vi ligger illa till, finns ingen skyltning från vägen. Vi är anonyma fysiskt, en del tror vi är en skola. Bibliotekspersonalen anser att en del av problemet faktiskt ligger i att människor inte hittar till biblioteket. Lokalerna borde synliggöras: Det är viktigt att man har en attraktiv lokal och att man syns utifrån. Vi ville signalera biblioteket som mötesplats, att man ser folk som sitter och läser. Att invånarna inte i högre grad finner vägen till biblioteken

7 anses av de intervjuade biblioteksföreträdarna till stor del bero på ett informationsproblem. Kände de bara bättre till var biblioteket var beläget, och var lokalerna mer attraktiva, skulle fler invånare förmodligen komma dit. Några av de intervjuade lyfte också fram att den alltför låga besöksfrekvensen också kunde bero på annat, som att biblioteken inte arbetar med rätt saker, sådant som efterfrågas av invånarna. På projektbiblioteken delade man alltså projektets grundsyn att den alltför låga efterfrågan kunde handla om ett informations- eller ett marknadsföringsproblem. Hur detta påverkade synen de aktiviteter som genomfördes i projektet kommer att diskuteras i de kommande kapitlen. Aktiviteter och metoder I projektet har en mängd olika aktiviteter i form av studieresor, temaföreläsningar och projektmöten genomförts. En viktig del har varit att kombinera både teori och praktiskt arbete och man har därför arbetat i två parallella spår. Dels skulle projektdeltagarna få inspiration och kunskap från andra bibliotek, dels skulle de arbeta aktivt med att pröva på något nytt i sina egna bibliotek. De deltagande projektbiblioteken har använt och studerat aktuell forskning i arbetet med de olika aktiviteterna, t.ex. Ragnar Audunsons teorier om förändringsprocesser i biblioteksvärlden och Nils Brunsons teorier om mål och måluppfyllelse. Inom området marknadsföring och strategisk kommunikation har de använt sig av Ingebrigt Steen Jensens Ona Fyr och Falkheimer och Heide Strategisk kommunikation. Projektdeltagarna har även genomfört ett antal studiebesök på olika bibliotek, bl.a. till Holland och till stadsdelsbibliotek i Göteborg i syfte att få inspiration och nya intryck. Därtill har man arbetat med olika aktiviteter eller metoder utifrån begreppen identitet, image och profil. Under våren 2009 var bibliotekens identitet i fokus, hösten 2009 image och våren 2010 profil och metoder för strategisk kommunikation. 3 I det följande avsnittet kommer projektets aktiviteter och projektdeltagarnas åsikter om dessa att analyseras i förhållande till de utpekade målen. Folkbibliotekets identitet En av de första aktiviteterna i projektet som pekades ut i ansökan var att diskutera bibliotekets uppdrag och hur man lever upp till uppdraget idag. Det handlade med andra ord om att identifiera den egna identiteten och dess förutsättningar. I projektansökan diskuterades folkbibliotekens och folkbibliotekariernas identitet: Folkbibliotek är en organisation som i hög utsträckning styrs av värderationalitet, vilket innebär att de som arbetar inom organisationen skapar mål och föreställningar tillsammans. Ser man biblioteket som en kulturinstitution eller bildningsinstitution i första hand? Vems kultur och vems bildning lyfts fram? Vilken är bibliotekets roll, den som erbjuder service eller den som fostrar? Vilken är bibliotekariens roll, den som erbjuder service eller den som fostrar? Vilken kunskapssyn bibliotek har är viktigt för hur verksamheten bedriv och upplevs. Den syn som präglar bibliotekens verksamhet, är den som man kommunicerar till sina användare. Om bibliotekens mål förändras, hur 3 Paper till mötesplatskonferensen 7

8 förändras de värderingar som biblioteken står för och hur kommuniceras de till användarna? Här poängteras vikten av självbilden eller identiteten, både på ett individplan, bibliotekarien, och på ett kollektivt eller institutionellt plan, biblioteket. En central fråga för projektet var hur bibliotekets värderingar och kommunikationen med användarna påverkas av om bibliotekens mål förändras. Vi återkommer till den frågan i avsnittet om resultat, längre fram i studien. Identitetsarbete operationaliserades i projektet till att omfatta bibliotekets läge, demografi, faktiska användare, uppdrag, organisation, värderingar och fokus. Det var en bred palett av indikatorer som kom att innefattas i detta begrepp och respektive projektbibliotek genomförde en analys av sin respektive identitet med ovanstående indikatorer. 4 Förutom dessa aktiviteter genomfördes även en enkätundersökning om bibliotekens identitet som omfattade bibliotekspersonal i hela Halland och den diskuteras i avsnittet om projektets resultat. Arbetet med att hitta bibliotekets kollektiva identitet var inte oproblematiskt. Projektbiblioteken upplevde identitetsbegreppet som ett svårt begrepp att fylla, det var svårt att veta vad som menades: Vi har en biblioteksidentitet, känns mer känslomässigt. Svårt att hitta en identitet, den biten i projektet var inte glasklar. Jag har svårt att svara på din fråga. Identitet är inte klart. Just den biten med identitet jobbade vi inte så mycket med. En projektdeltagare uppger att de försökte krysta fram någonting: Det var inte lätt, man hade olika uppfattningar, men man vill ju vara lite farligare än man är, inte den präktiga gråa som man egentligen är. Dessa svar indikerar att deltagarna kände sig osäkra kring vad som avsågs med identitetsbegreppet. En förklaring är att bibliotekarierna på ett övergripande plan har en identitet eller självbild av sin roll som bibliotekarie eller bibliotek, dvs. man har en klar uppfattning om både sin egen yrkesroll som om bibliotekets roll i samhället. Denna identitet är starkt rotad i yrkeskåren, men det framkom dock en osäkerhet bland projektbiblioteken om man i det dagliga arbetet gör rätt saker för att på bästa sätt uppfylla sin uppgift som bibliotek. 5 Identitet förväxlas ibland i utsagorna med profil, vilket enligt marknadsföringslitteraturen används som begrepp för den önskade identiteten. I engelskan används ofta samma begrepp, för detta. I arbetet med identitet fanns olika ideal att sträva mot: Vår chef sa att vi borde vara det moderna biblioteket, men vi tyckte inte vi var moderna. Vi skulle behöva mer pengar om vi skulle göra det modernt. Vi bestämde oss för att bli det aktuella biblioteket. Ett annat bibliotek valde identiteten det folkliga biblioteket. Identiteten förändrades även under projektets gång. Ett bibliotek startade med att vara det kravlösa bibliotek och slutade med den folkliga identiteten, med vilket avsågs inga höga trösklar, både fysiskt eller attitydmässigt, alla ska kunna komma in. Att möta bönder på bönders vis och lärda män på latin. Att vara ett familjebibliotek lyftes också fram som en identitet. 4 Rekapitulation av projektet 26/ Bibliotekariernas självbild eller identitet visar sig, enligt Angela Zetterlund, i t.ex. sättet att köpa in böcker, klassificera dem, arbeta med uppsökande verksamhet. Dessa grundas i bl.a. det kunnande som bibliotekarier förvärvar och förvaltar genom sin akademiska utbildning och professionsutövning (Zetterlund, A 2004, s.84 f). 8

9 I ansökan fanns en problematisering som handlade om att biblioteken såg sig som en kulturinstitution eller bildningsinstitution i första hand, och vems bildning som i så fall lyftes fram. Ska biblioteken erbjuda service eller fostra? I svaren kan utläsas en önskan om att vara till för besökarna, eller brukarna. Man ser sig också som fostrare/bildare, dock utan auktoritära förtecken. Dessa perspektiv/identiteter är inte ett resultat av projektet utan fanns enligt de intervjuade redan tidigare. Sammanfattningsvis kan man konstatera att även om det finns en osäkerhet kring vad identitetsbegreppet står för så innebar projektet att bibliotekets identitet kom att diskuteras öppet. Osäkerheten kan bero på att det i projektansökan gavs vida ramar för att tolka vad identitet var för något. Aktiviteterna i denna del handlade inte bara om bibliotekets självbild utan även om bibliotekets läge, demografi, faktiska användare, uppdrag och organisation, vilket kan förklara varför identitetsaktiviteterna som sådana kunde upplevas som oklara. I intervjuerna omnämndes knappt de sistnämnda aktiviteterna. Arbetet med identitet har fört med sig att det i Halland numera förs en intensiv diskussion om bibliotekens identitet. Folkbibliotekets image Arbetet med bibliotekets image, dvs. vilken bild som användare och andra aktörer har av vad biblioteket har att erbjuda, startade hösten I projektet var målgrupperna dels de som använder biblioteket, dels de som inte gör det. Projektbiblioteken fick själva välja att under projekttiden arbeta med alla i närområdet, eller med en specifik målgrupp. För att få en uppfattning om både icke-användarna och användarna kom ett antal aktiviteter att genomföras som i projektansökan motiverades så här: 9 När användare erbjuds vara delaktiga i verksamheten ökar känslan av kvalitet, vilket i sig är en framgångsfaktor för biblioteket. En annan viktig del här är att samla och dokumentera medborgarnas biblioteks-, läs-, kultur-, informations- och mötesplatsvanor. Det vill säga, ta reda på användarnas kontext och vanor, t.ex. om många av de potentiella användarna läser mycket, är arbetslösa, studerar, är pensionärer, idrottar, sjunger i kör eller fikar särskilt ofta etc. Metoden för detta är att samla kunskap som finns hos bibliotekspersonalen, göra en sammanställning av områdesfakta från kommun om invånare, kontakta potentiella samarbetspartner, t.ex. studieförbund, andra kulturorganisationer etc. Man kan göra studier i bibliotek (se t.ex. metoder från Norge, Danmark och Värmland) samt från användare i enkäter eller samtal. Rikta uppmärksamheten utåt, se all synpunkter från användare som en gåva som kan användas för att förbättra verksamheten. Imageaktiviteten var, enligt ansökan ovan, fokuserad på en mängd olika aktiviteter. Man ville sätta fokus, dels på användarnas läs- och biblioteksvanor, dels på icke-användarnas eller de potentiella användarna vanor. Man ville t.ex. veta om de som inte brukar använda biblioteket läser mycket, om de är arbetslösa, om de studerar, om de idrottar, om de sjunger i kör eller om de brukar gå och fika. Aktiviteterna svarar därmed väl upp mot problemanalysen i inledningen av projektansökan, där fokus var riktat mot att nå de som normalt inte besöker biblioteket. Ett antal föreläsningar och workshops genomfördes, bl.a. med Lena Lundgren som berättade om erfarenheter av fokusgrupper, Åse Hedemark som föreläste om användarstudier och Toril Höimyr som delade med sig av erfarenheter från observationsstudier i Oslo. Förutom föreläsningarna kom denna del att innefatta bl.a. observationer av biblioteksbesökare och en enkätundersökning av icke-användare.

10 Observationerna För att fånga upp hur användarna utnyttjar bibliotek genomfördes observationer på respektive bibliotek. Under en dag genomfördes i Hylte 18 observationer genom att följa användare som kom in i biblioteket och i Laholm genomfördes 26 observationer. Onsala valde att istället för att följa användare, markera ut platser i biblioteket där man regelbundet under en vecka kontrollerade vad användarna gjorde och om platsen användes lite eller mycket. 6 Observationerna kom inte att tillföra projektet så mycket som man hade hoppats. Man fick en del tankar, det var inte dåligt, men det ansågs inte vara värt den tid som lades ned. Några bibliotek avstod från att genomföra observationer därför att de från början var skeptiska mot metoden. Man vet ändå vart besökarna tar vägen, och det upplevdes som oetiskt att titta på folk. En kritik mot observationerna, som de nu kom att utformas, var dels att man inte upplevde sig ha tid att skugga besökare, dels att momentet skedde under en för kort tid. Det var för lite för att vara användbart. Borde göras om. Man får se lite hur folk rör sig. Under några timmar under dagen. Ska man göra observationer ska det göras grundligare. Nu var allt på dagtid, ingen på kvällen. Det uttrycktes även en viss tveksamhet till syftet med aktiviteten. Det finns många observationsundersökningar från andra som hade räckt att läsa. Det var inget nytt det vi lärde oss om detta. De som genomförde observationerna fann dock vissa resultat. Det var få av besökarna som använde personalen, man såg att män främst kom för att läsa tidskrifter medan kvinnor tenderade att göra fler saker när de kom till biblioteket. 7 Några av dem som genomförde observationer hävdade att det bidrog till nya insikter: vi ser saker på ett nytt sätt, men framförallt ser vi mer hur folk rör sig med nya ögon. Men vi gjorde ingen uppföljning av observationerna. Vi såg att ungdomar sitter i barnavdelningen i stället för i ungdomsavdelningen. Vi lägger märke till saker på andra sätt. Momenten med observationerna upplevdes av en majoritet på projektbiblioteken som överflödigt. Några tyckte att det till och med var oetiskt att skugga folk. En orsak kan vara att det inte lades ned tillräckligt med tid på observationerna. En annan orsak kan vara att projektbiblioteken inte visste vad observationerna skulle leda till och varför dessa genomfördes. Icke-användarstudien Syftet med icke-användarstudien var att fånga upp dessa gruppers uppfattningar om och bild av sitt närbibliotek. Studien genomfördes av Jema Rådgivning under december 2009 i de fyra upptagningsområdena för respektive projektbibliotek, genom telefonintervjuer. Resultatet visade bland annat att cirka 50 procent av icke-användarna hade besökt sitt närbibliotek tidigare, men inte det senaste året (som var indikatorn för att räknas som icke-användare) och den vanligaste orsaken till att man inte numera använde biblioteket var att man inte hade tid. De intervjuade uppgav att de köper böcker istället för att låna, att de använder andra bibliotek 6 Projektlogg t o m Projektlogg t o m

11 eller bokbussar istället för att besöka närbiblioteket. Av de som ringdes upp var ca hälften användare och resten icke-användare generellt sett. 8 Icke-användarstudien upplevdes av samtliga projektbibliotek som lyckad. Man får sällan den typen av kunskap, det var mycket man inte tidigare varit medveten om på biblioteket just vad gäller icke-användare. Ett exempel på ny kunskap är den att det i åldersgruppen bara var en liten del som läste böcker som använde biblioteket. Några projektbibliotek menar dock att resultaten bara bekräftade det man redan visste. Studien av icke-användare visade att gruppen mellan år hade en negativ inställning till biblioteket och dess tjänster och att de inte var biblioteksbesökare i någon större omfattning. Samma attityd kunde delvis också återfinnas i åldersgruppen år. Hur använde projektbiblioteken studien? Ett gemensamt drag i projektbibliotekens svar är att man valde att helt enkelt välja bort de grupper som var mest negativa och mest svårfångade för biblioteken. Man beslöt att inte satsa på den gruppen (41-60 år) de kommer ju inte hit ändå. Dom kanske köper sina böcker istället för att gå på biblioteket. Detta har blivit ett skifte för vårt arbetssätt från förr när vi skulle nå alla. Det är bättre att lägga ned arbetstimmar på dem som vi kan nå och som vill komma på biblioteket. Gruppen mellan ansågs också av samtliga bibliotek som svåra att arbeta mot och det berodde bland annat på att de pendlar eller flyttar från orten på grund av studier. Ett projektbibliotek uttryckte att det inte var värt att lägga ned krut på dessa. Vi gör ingen storsatsning på den gruppen, vi har med dem men vi satsar inget speciellt på den gruppen. Vi har inga resurser. Vi satsar på barnfamiljer. Vid ett annat projektbibliotek uttrycktes mer explicit att man inte valde icke-användarna mellan år: Vi vänder oss inte till ickeanvändarna. De har varit här och vill inte vara här nu. De återkommer när de blir småbarnsföräldrar. Vi köper inte böcker till dessa arbetsgrupper. Det är givetvis lättare att arbeta mot gruppen barnfamiljer där det finns en gemensam faktor i det att de har barn som verksamheten kan fokuseras kring. Att arbeta mot individer vars enda gemensamma nämnare är att de råkar befinna sig inom vissa bestämda åldersintervall är givetvis svårare, vilket också framkommer i marknadsföringslitteraturen, se t ex Falkheimer och Heide, Strategisk kommunikation. Brist på ekonomiska och personella resurser för att kunna göra satsningar på icke-användarna lyftes fram som en orsak till valet av användarna. I projektansökan lyftes behovet av att nå icke-användarna. Som exempel lyftes problemet fram att lågutbildade män som inte studerar använder biblioteken mer sällan än högutbildade kvinnor som studerar. Nu utgjorde dock inte utbildningsnivå, eller socialgruppstillhörighet indelningar i icke-användarstudien, utan den utgick från åldersintervaller, vilket till viss del kan förklara att projektet inte valde att arbeta mot denna typ av grupper. Detta kan även förklara att projektdeltagarna inte valde att göra en närmare analys av icke-användarnas sociala livsmiljö, om de är arbetslösa, studerar, idrottar, sjunger i kör eller fikar särskilt ofta som angavs i projektansökan. En förklaring till att man valde att inte arbeta mot icke-användarna (förutom om de är barnfamiljer) kan vara att det i projektet gavs en frihet för projektbiblioteken att välja vilka målgrupper man ville arbeta mot och att man då väljer de grupper som mer eller mindre 8 Slutrapport från Jema Rådgivning och Projektblogg t o m

12 kommer på biblioteken. Detta rekommenderades också starkt från experterna på marknadsföring som projektet använde sig av. Men det innebär å andra sidan att verksamheten inte synliggörs för de grupper som inte besöker biblioteken. Profilaktiviteten Den sist delen av projektet var att utifrån uppfattning om uppdrag och identitet samt insamling och dokumentation av biblioteks-, läs-, kultur-, informations-, och mötesvanor arbeta fram den profil som biblioteket önskar visa omgivningen, samt att med strategisk kommunikation arbeta för att nå målen. Arbetet med profilering inleddes med en workshop den 4 november 2009 om strategisk kommunikation. Under workshopen diskuterades frågor om hur man ska tänka strategisk kommunikation utifrån omvärldsanalys, målgrupp och uppdrag. Detta skulle i sin tur ligga till grund för hur man tar fram en profil eller ett varumärke. Man följde senare upp den inledande aktiviteten med workshops för varje projektbibliotek under april och maj Kommunikationsbyrån Treativ publicerade ett arbetsmaterial som riktade sig till respektive projektbibliotek och som byggde på bibliotekens förutsättningar och önskemål med sitt profilarbete. Överlag sågs arbetet med profil och strategisk kommunikation som något positiv och ett nyttigt inslag i projektet. En kritik var dock att profilarbetet kom igång för sent. Timmarna var redan slut och man skulle redovisa i september. Bland de intervjuade projektdeltagarna finns kritik mot den första utbildningsdagen eller workshopen. Dagen var inte uppskattad av all personal. Det kändes som vi inte haft tillräcklig tid att diskutera vår profil innan, utan det kändes som något som bestämdes den dagen. Vi skulle arbetat mer med den innan. Kritiken kom även att inrikta sig mot själva upplägget på workshopen: De pratade en timme, sen workshop men man kom inte ihåg vad de pratade om. Vi träffade dem sedan en halvdag och det var bra. Även om det fanns en viss kritik mot själva utbildningsdagen så var Treativs arbete med respektive bibliotek uppskattat. Vad ledde då profileringsarbetet till? Ett projektbibliotek menar att det var bra att man tänkte profil. Var rädd för detta innan, men i arbetet med Treativ lossande profiltänkandet om hur vi ska nå människor. Ett annat bibliotek har tack vare Treativ nu en klar plan över hur de ska gå vidare med detta arbete, med aktiviteter för varje år. Profilarbetet var alltså en uppskattad aktivitet, även om man ansåg att det kom in för sent. I avsnittet om projektets resultat kommer jag närmare att gå igenom vad som hänt på projektbiblioteken i denna del. Projektets genomförande I avsnittet behandlas projektets genomförande och projektledning, dvs. styrningen och genomförandet av de olika aktiviteterna. Projektet har omfattat en mängd olika aktiviteter som projektmöten vid varje bibliotek, gemensamma projektmöten, föreläsningar, studiebesök, utbildningsdagar och egna verksamheter som observationer, ommöblering samt ändring av placering och exponering. Vad ansåg då de inblandade projektbiblioteken och representanter från projektledningen om hur projektet var upplagt och hur det genomfördes, om projektledningen, om styrningen och om alternativa metoder? Finns det skillnader i 12

13 uppfattningen hos projektledaren vid regionbiblioteket jämfört med chefer vid projektbiblioteken (som deltog i styrgruppen) eller den övriga personalen? Samtliga projektbibliotek och projektledning uttrycker övervägande positiva omdömen om upplägget och de olika aktiviteterna i projektet. De hade aldrig varit med i något projekt där man jobbat så mycket med den egna verksamheten. Man har särskilt uppskattat de olika föreläsningarna, som ansågs komplettera varandra på ett bra sätt. Vidare har man uppskattat intensiteten, att det har lagts många timmar i projektet, vilket varit möjligt genom att man tagit in vikarier. Resan till Holland omnämns som särskilt bra och givande. Förutom att aktiviteterna var intressanta hade projektet det goda med sig att det krävdes att vi själv fick reflektera över hur vi tänker. Det var väldigt utvecklande för vårt tänkande. Man började väldigt grundläggande. Vad ansåg då projektdeltagarna om uppläggningen av de olika aktiviteterna och deras inbördes ordning? En deltagare menar att föreläsningarna har varit variationsrika och omväxlande. Sen har det även varit så att all personal har varit inbjuden till föreläsningarna, inte bara projektdeltagarna. Att växla mellan föreläsningar, workshops och egna aktiviteter var en bra mix, enligt en annan deltagare. En av alla uppskattad aktivitet var föreläsningarna med Petra Trobäck om användarbeteende och hennes uppföljningsmöten där hon gick igenom lokalerna och föreslog förändringar. En del projektdeltagare ansåg att början av projektet var otydlig: Vi hade en förvirrad period i början. En annan åsikt var att inledningen på projektet var ganska flummig egentligen och det tog tid innan man hittade sin form. En åsikt som uttrycktes av ett antal informanter var att profilarbetet kom in för sent i projektet och att aktiviteter som nollmätningar tog för lång tid. Att projektet har haft en lång startsträcka är något som även lyfts fram i en studie av en följeforskare till projektet, Karen Nowé Hedvall. I hennes rapport konstateras att lägga så pass mycket tid och resurser på det som i projektledningslitteratur benämns som planeringsfasen har inte varit helt lätt, och deltagare har vid några tillfällen uttryckt att man inte vill samla in mer material, utan börja göra något I efterhand funderade projektledaren över om startfasen i detta fall varit alltför lång och minskat styrfarten för de inblandade (samtal med projektledaren april 2010). 9 Å andra sidan var det ett medvetet val att stanna vid den i vardagen ovanliga situationen att tillsammans i en personalgrupp ha möjlighet att gå igenom sina styrdokument, vilka som befolkar närområdet och hur deras situation ser ut, samt hur man ser på den egna identiteten och sitt uppdrag. Styrningen av projektet, dvs. projektledningens roll, får godkänt av projektdeltagarna. Att cheferna för biblioteken varit inblandade i projektgruppen upplevdes som positivt. Från projektbibliotekens sida har man upplevt att man har kunnat påverka upplägget. Det har inte varit bibliotekschefen ensam som bestämt hur man skulle göra, utan det utvecklades allt eftersom. Chefen var t.ex. öppen för förslag på föreläsare, och deltagarna har känt sig delaktiga i processen. Jag har i intervjuerna inte funnit några åsiktsskillnader mellan projektledningen och de olika projektbiblioteken angående projektets upplägg eller genomförande. Även om projektet uppfattas som övervägande positivt lyftes ett antal förslag på förändringar fram. Ett var att, som redan framkommit, att starten på projektet var seg och att man i 9 Karen Nové Hedvalls rapport till projektet

14 kommande projekt bör fokusera fortare på aktiviteter som upplevs som meningsfulla, i detta fall profilarbetet. Ett annat förslag på förändring är att tydliggöra målen med projektet och vad alla aktiviteter ska leda till. En intervjuperson ansåg att man istället för att läsa teorier, som man ändå inte hinner med, ska arbeta mer praktiskt. En annan kritik gäller resandet: Om man skulle ändra på nåt är det att man kunde haft digitala konferenser för att spara in restid. Projektets resultat Har projektet resulterat i ett större synliggörande av biblioteken? Har bibliotekets identitet, image och profil förändrats som ett resultat av projektet? Som tidigare påpekats, har denna utvärdering inga ambitionen att förklara eller visa om målen blivit uppfyllda eller om projektets aktiviteter lett till några mätbara effekter som ett resultat av projektet. Ett skäl är att aktiviteterna som planerats i projektet, vid starten av utvärderingen, inte var avslutade. Det innebär att resultatet rimligtvis inte kan ha slagit igenom. Ett annat skäl är att det är svårt att avgöra om de utpekade projektaktiviteterna i sig har haft effekt, eller om det finns andra förklaringar. För att få svar på frågan om projektet hade några effekter skulle det var nödvändigt att dels genomföra en brukarstudie av t.ex. besöksfrekvens på bibliotek och värderingar om biblioteken och dess verksamhet innan projektet startades, dels en uppföljningsstudie efter projektets avslutande för att identifiera ändrade besöksvanor och värderingar. Men det är fortfarande problematiskt att svara på frågan om det skulle vara projektinsatserna i sig som orsakade förändrade besöksvanor eller det berodde på förändrade förhållande i omvärlden, s.k. externa faktorer. Genom att studera anteckningar från bl.a. projektmöten och intervjuer kan man dock få en uppfattning om projektet bidragit till ett nytt sätt att arbeta kring t.ex. en ny profil. Intervjuerna ger även en bild av hur projektdeltagare och projektledning uppfattat om projektet haft något resultat på verksamheten. I intervjuerna ges en entydig bild av att projektet inneburit att såväl bibliotekarier som bibliotekens verksamhet har förändrats. Projektdeltagarna lyfte fram följande områden där en förändring skett: bibliotekariernas förändrade världsbild (identitet), en satsning på att förändra bibliotekets interiörer, dvs. ommöblering, gallring mm, ett nytt sätt att bemöta biblioteksbesökare, nya samarbetspartners, nytt program och nytt sätt att jobba med verksamheten. Dessa är områden där projektet haft en inverkan och de ska i det följande diskuteras närmare. En förändrad identitet Projektet har, enligt de intervjuade deltagarna, resulterat i att samtalsklimatet har förändrats till det bättre och att bibliotekarierna numera i större omfattning än tidigare diskuterar sin roll och varför man gör som man gör. I ett bibliotek lyfts fram att det nu finns en ny medvetenhet och kreativitet. Man menar att det finns en helt annan diskussion och öppenhet i personalgruppen, det är högre i tak. I ett annat bibliotek exemplifieras identitetsförändringen i nya sätt att tänka om verksamhetsutveckling och om sitt bibliotek. Det har skett en förändring i tankesättet. Absolut väldigt mycket nytt finns i huvudet. Dessa svar är representativa och visar att projektdeltagarna upplevt att projektet gett resultat i sättet att tänka och diskutera kring bibliotekens roll och verksamhet. 14

15 Men det handlar, enligt en intervjuperson, egentligen inte om en helt ny identitet, utan att vi har stärkt vår identitet och ställning om vilka vi är och var vi ska stå i dessa sammanhang. Man kan säga att projektet har förstärkt befintliga identiteter och lyft upp dem i ljuset. Exempel på en identitetsförändring som lyfts fram är att brukarperspektivet nu blivit mer framträdande. Många förändringar som gjordes i projektet har varit utifrån ett brukarperspektiv. Förutom genom intervjuerna kan man även utläsa en skillnad i projektbibliotekens identitet, i jämförelse med icke-projektbibliotek i Halland, genom den enkätundersökning som genomfördes under juni-september 2009 och som riktade sig till samtliga bibliotek i Halland. Enkäten var en del i projektet och där ställdes frågor om identitet, roll, tjänster som erbjuds, användare och uppdragets tydlighet och image. 10 Även om svarsfrekvensen var låg visar svaren att det fanns en tendens bland projektbiblioteken att problematisera mer kring begreppet identitet jämfört med de andra biblioteken, som var osäkra kring vad begreppet egentligen stod för. 11 Det är svårt att dra några slutsatser om förändring av identitet, i bemärkelse att bibliotekariernas syn på bibliotek som bildningsinstitution eller kulturinstitution förändrats till följd av projektet. Projektet har dock bidragit till att man fått upp ögonen och börjat tänka på ett annat sätt än tidigare. En slutsats är, som visats i avsnittet om identitet, att bibliotekarierna har stärkt den befintliga identiteten. Detta har tidigare påpekats av följeforskaren: Redan efter ett halvår av projektet kunde man ana en mer reflekterande hållning bland bibliotekspersonalen kring dessa frågor. Då hade biblioteken hunnit med ett eller två egna projektmöten och två möten där man diskuterat uppdrag, identitet och mål, och med utgångspunkt i egen och kommunens statistik beskrivit sitt eget bibliotek i termer av geografiskt läge, demografi, användarna organisation, mål och värderingar. 12 Förändringar av den interna miljön Projektets mest påtagliga resultat, enligt intervjuerna, var olika aktiviteter för att förbättra och förändra bibliotekets interiör, genom att möblera om, gallra boksamlingar och flytta datorer mm. Aktiviteterna har genomförts i syfte att göra själva lokalen och de aktiviteter i form av boklåning, dataspel eller tidningsläsning som pågår där mer attraktiva för besökare. Det har också inneburit en bättre arbetsmiljö för de anställda. Exempel på aktiviteter som genomfördes var att man arbetat mycket med den fysiska tillgängligheten samt med exponering och skyltning. Ett bibliotek hade genomfört en stor ommöblering, gett barnavdelningen en ljusare placering med ett öppet torg i mitten av biblioteket. Ett annat bibliotek fick nya sittplatser. Omdisponeringen av lokalerna ledde till att bibliotekets alla delar kunde utnyttjas bättre. Genom färre hyllor blev lokalerna luftigare. Man har också infört frekventa gallringsrutiner för att synliggöra nya böcker. Den stora satsningen på den interna miljön motiverade projektbiblioteken genom att betona att innan man börjar med marknadsföring måste man ha något att marknadsföra i form av en attraktiv miljö. 10 Av 300 utskick svarade 103 men det var ett ganska stort internt bortfall. 67 bibliotekarier, 24 assistenter och 9 chefer/arbetsledare svarade. Av de svarande var 21 personer från projektbiblioteken (karen). 11 Det ska också poängteras att undersökningen genomfördes i ett tidigt skede i projektet, under juni september Karen Nové Hedvall

16 Ändrat bemötande av användarna Ett viktigt resultat vid sidan om att förändra möblering och gallra i beståndet för att synliggöra och förbättra miljön för användarna, är det nya förhållningssättet gentemot biblioteksbesökarna, eller användarna. Man har till exempel utgått från användarnas behov och förbättrat servicen genom att blanda skön- och facklitteratur. Andra åtgärder är att man på biblioteken börjat med boktips från personalen till låntagarna genom bokstickor. Att nå nya grupper och samverkansformer Ett av huvudmålet med projektet var att synliggöra den mångfacetterande verksamheten för nya grupper och öka samverkan med föreningar och organisationer. Det kan mätas på olika sätt, bl.a. genom antal lånade böcker, ökat antal lånade böcker av utpekade grupper, antal besök på bibliotek, ökade programaktiviteter och ökade samarrangemang och samverkan med prioriterade grupper och föreningsliv. De resultat som tas upp vid intervjuerna har varit att ett bibliotek nu börjat med satsningar för barnfamiljer på lördagar vilket, enligt de intervjuade, innebär att fler barnfamiljer kommer till biblioteket. Andra konkreta resultat som framhålls är att man arbetat om formuleringarna i broschyrerna så att det präglar identiteten som folkligt bibliotek, genom att språket blir mindre byråkratiskt. Man har bytt från ett biblioteksorienterat perspektiv till ett användarperspektiv. Ett annat bibliotek lyfter fram att man ökat kontakterna med studieförbund och samarbetet med andra föreningar som en följd av projektet. Sammanfattning Projektet har som visats inneburit en förändring av verksamheten. Nya aktiviteter har genomförts. Projektets resultat handlar fram till dags dato, främst om ett förändrat synsätt hos bibliotekarier och deltagande projektbibliotek. Det finns också konkreta resultat i form av förändringar i den fysiska biblioteksmiljön på projektbiblioteken. Det har genomförts både mätningar såväl av besök som av lån på projektbiblioteken och dessa mätningar har i vissa fall visat minskade besökssiffror och minskade lånesiffror. Intervjuade projektdeltagare menar att dessa minskningar kan förklaras av vilka aktiviteter som genomfördes under den aktuella mätperioden. Från ett bibliotek vänder man sig mot att mäta resultat av besök och utlåning efter en så kort tid. Det tar tid innan resultaten slår igenom, eftersom det handlar om långsiktig kommunikation. Man anser att kunskaperna om strategisk kommunikation kom sent i projektet. Ett annat skäl till att besöks- och utlåningsstatistiken gått ned på vissa bibliotek har med det faktum att göra att de också fungerar som skolbibliotek. Ett vikande elevunderlag innebär också vikande besökssiffror. En tidigare följeforskare konstaterade också att projektet då inte verkade leda till några omvälvande förändringar men redan nu kan man ana att fokus på den långa planeringsoch diskussionsfasen snarare gav ett första resultat i form av en intern professionsutveckling för deltagarna än i form av starkt ökad utlåning eller besöksstatistik. 13 Detta faktum kan i och för sig förklaras av att projektet avslutades så sent som i december Arbetet med profil och marknadsföring kan knappast ännu ha gett något konkret resultat i form av ökad besöksfrekvens eller utlåning. Därtill är tiden för kort. Detta faktum togs även upp på ett 13 Karen Novén Hedvalls rapport till projektet

17 projektmöte under december månad 2010, då man konstaterade att de flesta bibliotek inte ännu börjat använda de förslag som Treativ sammanställde till respektive projektbibliotek efter de workshops som genomfördes. 14 Ett projektmål som inte ännu uppnåtts är målet att synliggöra verksamheten för att locka nya grupper av användare till biblioteken, även om ett av projektbiblioteken menar att de skriver ut många nya lånekort vid aktiviteterna för barnfamiljer. De deltagande projektbiblioteken hade frihet att själva välja vilka grupper man ville fokusera aktiviteterna i projektet på, och man har då inte prioriterat icke-användare som grupp. Man har valt bort att arbeta med dessa grupper främst för det har ansetts alltför resurskrävande i förhållande till projektet, och man har därför valt att förbättra för de grupper som ändå besöker biblioteken. Sammanfattning av utvärderingen Jag har i tidigare avsnitt behandlat de övergripande frågeställningar som utvärderingen syftade till. I denna del ska huvudresultaten av utvärderingen sammanfattas. Avslutningsvis ges förslag på förbättringar och vad man bör tänka på när projekt planeras och genomförs i framtiden. Utvärderingen hade som övergripande syfte att studera om och i vilken omfattning projektet som medel eller instrument påverkat dels synen på verksamhetens inriktning eller mål, dels om projektet enligt projektdeltagarna lett till något resultat. I utvärderingen, som främst kan karakteriseras som en intresseutvärdering, har jag studerat arbetet med projektet från den problembild som där målas upp till genomförandet av projektets aktiviteter fram till dags dato. Det är processen eller själva arbetet med projektet som är det så kallade undersökningsobjektet i utvärderingen, inte främst resultatet eller effekter i form av ökad utlåning av böcker och biblioteksbesök. Den första frågan handlade om projektets problemanalys och mål. Var målen relevanta och realistiska för projektet? Fanns det en enighet eller konsensus kring målen? Vad hade man för uppfattningar om behovet av projektet? Nådde projektets målsättningar fram till projektdeltagarna? Överlag kan konstateras att projektdeltagarna upplevde att problembilden och målsättningen att synliggöra den mångfacetterade verksamheten var relevant. Det fanns inte något principiellt ifrågasättande kring problemanalysen eller målsättningen. Det fanns en konsensus i projektet kring beskrivningen av biblioteket som mångfacetterad verksamhet, riktad både till användare och till icke-användare. Det fanns också konsensus kring vad som var problemet, nämligen att detta faktum inte i tillräckligt hög grad blivit synliggjort och det var det som projektet ville pröva att ändra på. Utvärderingens andra fråga handlade om projektets aktiviteter eller metoder och deras relevans för att lösa eller uppnå projektets målsättningar. Vilka åsikter om projektet som ett relevant policyinstrument för att lösa problemet fanns bland de deltagande biblioteken och hur har de olika aktiviteterna för identitet, image och profil uppfattats? Hur arbetade projektbiblioteken konkret med dessa aktiviteter? Den första av metoderna var arbetet med att identifiera bibliotekens identitet. Bland projektdeltagarna upplevdes en osäkerhet kring vad identitetsbegreppet stod för och hur det 14 Anteckningar vid gemensamt avslutande projektmöte

18 skulle tolkas. Osäkerheten kan bero på att begreppet identitet gavs alltför vida tolkningsramar, både i projektansökan och framförallt när biblioteken skulle använda begreppet. Identiteten handlade inte bara om bibliotekets självbild utan även om bibliotekets läge, demografi, faktiska användare, uppdrag och organisation vilket innebar att identitetstemat i princip blev gränslöst och därför också svårarbetat. Projektet har dock fått till resultat att det ute på biblioteken nu förs en intensivare diskussion kring identitetsfrågorna. Att arbeta så brett och ha frågor om användning och lokalsamhället som utgångspunkt var till hjälp för att förändra tänket och uppmärksamma vikten av att inte enbart fokusera sin verksamhet mot grupper som redan använde biblioteket. Arbetet med bibliotekets image, dvs. vilken bild användare och andra aktörer har av biblioteket och dess erbjudande, innefattade bl.a. aktiviteter som observationer av biblioteksbesökare och genomförande av en icke-användarstudie. Bland projektdeltagarna var arbetet med observationerna den minst uppskattade aktiviteten. Det fanns en osäkerhet hos projektbiblioteken om syftet och hur man skulle arbeta med observationerna. Ett av biblioteken valde att inte genomföra observationerna. Icke-användarundersökningen syftade till att kartlägga vilka grupper som var icke-användare och deras åsikter om biblioteket. Bland projektbiblioteken kom studien främst att användas för att välja bort grupper som var svåra att fånga upp, för att i stället fokusera arbetet med grupper som var lättare att nå och lättare att identifiera som grupp. I flera fall var det barnfamiljer. Projektet hade som målsättning att synliggöra verksamheten mot nya grupper, t.ex. lågutbildade män som inte studerar, men denna målsättning problematiserades inte. En förklaring till att man valde att inte arbeta mot icke-användarna kan vara att det i projektet gavs en frihet för projektbiblioteken att välja vilka målgrupper man ville arbeta mot, och man valde de grupper som normalt kommer till biblioteken. Icke-användare ansågs alltför svåra att arbeta mot inom ramarna för projektet. Den sist aktiviteten som genomfördes var att arbeta fram den profil som biblioteket önskar visa omgivningen och att arbeta med strategisk kommunikation eller marknadsföring och andra metoder för att nå målen. Detta moment sågs av projektdeltagarna som ett nyttigt inslag i projektet. Problemet och anledningen till att det vid projektets avslut inte fick större genomslagskraft var att det kom igång för sent under projekttiden. Ett tredje område handlar om projektets genomförande och projektledning, dvs. styrningen och genomförandet av de olika aktiviteterna. Överlag ansåg projektdeltagarna att projektets innehåll, upplägg och styrning varit bra och att aktiviteterna kompletterat varandra. Styrningen från projektledningen gav stor frihet för projektbiblioteken att välja en egen profil för sitt projektarbete. Det finns dock förslag på förändringar i hur projektet kunde varit upplagt. Man skulle ha velat börjar arbeta snabbare i projektet med de konkreta aktiviteterna eller metoderna. Man hade också önskat tydligare mål och diskussion om vad de olika aktiviteterna skulle leda till. Ett sista område i utvärderingen handlade om det upplevda resultatet, dvs. om projektet inneburit någon konkret förändring av verksamheten. Projektet har, enligt projektdeltagarna själva, resulterat i en förändrad syn på identiteten som bibliotekarie. Man har som en följd av projektet delvis ändrat sitt sätt att tänka om den egna verksamheten. En annan förändring var den interna miljön på biblioteket, ett nytt bemötande mot besökarna och att program ändrats för att nå utvalda målgrupper. Att projektet inte resulterat i ökade lån eller besök förklarades av att profilarbetet och marknadsföringen kom in för sent i projektet och att man inte ännu 18

19 kan utläsa resultat av dessa aktiviteter. Att projektet inte resulterade i någon satsning på nya grupper kan förklaras att dessa valdes bort i ett tidigare skede i projektet. Avslutande kommentarer och råd Projektbiblioteken har upplevt att de som bibliotek och bibliotekarier blivit synliggjorda i sina respektive områden. Även om projektmålet om att synliggöra biblioteket för icke-användare inte uppfyllts har projektet haft flera positiva bieffekter, dvs. inte planerade effekter som resultat av projektmål. 15 I de aktuella biblioteken har man fått en starkare identitet, självkänsla och målmedvetenhet i sitt arbete som bibliotekarie. Det behöver i och för sig inte vara ett resultat av projektets målsättningar och specifika metoder eller aktiviteter. I stället kan resultatet hänföras till det faktum att projektet till sitt upplägg inneburit ett aktivt och konkret arbete i respektive bibliotek, vilket har fått projektdeltagarna att känna att deras verksamhet sattes i centrum. De fick också stor möjlighet att själva utforma projektet så det passade den lokala profilen. Vilka specifika projektmål man arbetat mot kan i detta sammanhang kanske vara av mindre intresse. Detta ska dock inte tolkas som en kritik av projektet, utan det har visat att upplägget med att på ett öppet sätt inkludera projektbiblioteken i utformningen av projektet har lett till ett positivt resultat, även om detta inte var huvudmålet med projektet. Vilka är lärdomarna i projektet? Hur lever de vidare? Hur kan de utvecklas? Vad behövs mer kunskaper om? I de olika avsnitten ovan har projektdeltagarnas synpunkter kring aktiviteter, projektgenomförandet och resultatet presenterats och diskuterats. Avslutningsvis ska några övergripande reflektioner om projektets upplägg och innehåll diskuteras, vilket kan fungera som ett lärandemoment inför kommande projekt. Ett första råd är att både mål och aktiviteter behöver vara tydliga och klara i sin utformning för att projektdeltagarna ska förstå och kunna arbeta mot de mål som projektledningen vill förändra. Genom intervjuerna framkom bl.a. att identitetsaktiviteten och arbetet med observationerna upplevdes som oklara och inte tillräcklig tydliggjorda. Man bör lägga mer tid på att diskutera och göra utgångspunkterna för projektet tydliga. Men det räcker dock inte att endast göra detta vid projektstarten utan att återkommande återkopplingar genomförs under projekttiden för att försäkra att projektdeltagare och projektledning delar samma syn och uppfattning om projektet som helhet som de enskilda aktiviteternas syften. I projektet ansåg dock projektbiblioteken att kontakten, styrningen och feedback från projektledningen var god. Ett andra råd är att styra projektet hårdare i riktning mot projektmålen. Nu gavs stora friheter, vilket uppskattades av projektbiblioteken, att själva utforma sina aktiviteter. Det innebar att vissa för projektet viktiga mål som att inrikta verksamheten att få icke-deltagarna till biblioteket inte i tillräckligt hög grad uppmärksammades. Fördelen med friheten, vilket visade sig som en bieffekt, blev att förutom att biblioteken stärkt sitt självtroende i sin profession, att legitimiteten och tilltron till projektledningen blev stor. Därmed ökade också viljan att arbeta aktivt med projektet, vilket i regel ger bättre resultat i slutändan. Sammanfattningsvis måste det ändå påpekas att projektet varit framgångsrikt i den mån att deltagarna nu reflekterar över verksamheten på ett annat sätt än tidigare. Projektdeltagarna har tagit till sig de bitar som de ansåg bäst lämpade sig för att förbättra den redan i många stycken upparbetade och, enligt projektdeltagarna, väl fungerande verksamhet. Man bör inte ha 15 Se Vedung

20 förhoppningar om att genom enskilda projekt ändra på för stora och komplicerade samhällsförhållanden eller att förändra deltagarnas egen identitet eller självbild alltför hög utsträckning. Identitet är något som byggs upp under många år och den påverkas av informella institutionella faktorer som syn på uppdraget som bibliotekarieprofession. Identiteten påverkas även av formella institutionella strukturer som den kommunala kontexten, där de är en del av en politisk organisation som styr bibliotekens verksamhet via politiska riktlinjer och ekonomiska styrmedel. 16 Men ett projekt som detta kan innebära att deltagarna reflekterar över hur de hitintills arbetat och genom att pröva på nya metoder och aktiviteter kan det fungera som inspirationskälla att pröva på nya idéer och nya sätt att arbeta och utveckla biblioteksverksamheten. Referenser Nylöf, G (1995) Metodik för utvärdering av kulturpolitik, Kulturpolitisk tidskrift. Nr 1, 1995:2, s Vedung, E (1998) Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur Zetterlund, A (2004) Att utvärdera i praktiken. En retrospektiv fallstudie av tre program för lokal folkbiblioteksutveckling. Borås/Göteborg: Valfrid. 16 För en intressant diskussion om rationalistiskt inspirerade projekt och dess begränsningar inom biblioteksområdet se Zetterlund

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Eskilstuna 25 sep 2012 Eiler Jansson och Lena Angviken Vad ville vi med projektet? Öka medvetenheten hos allmänheten om bibliotekens utbud Öka användningen

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Regional biblioteksplan Kalmar län

Regional biblioteksplan Kalmar län Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken

Läs mer

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Uppdraget Jema Rådgivning har på uppdrag av Regionbibliotek Halland genomfört en undersökning bland ickeanvändare i fyra olika områden inom

Läs mer

Paper till Mötesplatskonferensen i Borås Det halländska projektet: Synliggör biblioteket Identitet, image, profil

Paper till Mötesplatskonferensen i Borås Det halländska projektet: Synliggör biblioteket Identitet, image, profil 1(8) HANDLÄGGARE Anette Eliasson, Regionbibliotekschef 035-179861 Paper till Mötesplatskonferensen i Borås 2010 Det halländska projektet: Synliggör biblioteket Identitet, image, profil Författare Anette

Läs mer

Regional biblioteksplan

Regional biblioteksplan TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden

Läs mer

Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid

Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid Aseel Abbas informatör på SHK visar biblioteket för nyanlända. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid på ett meröppet bibliotek

Läs mer

FÖRÄNDRING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING

FÖRÄNDRING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING FÖRÄNDRING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING Cecilia Gärdén Götabiblioteken, Linköping 2015-04-15 Vad är utvärdering? En noggrann efterhandsbedömning av utfall, slutprestationer eller förvaltning i offentlig verksamhet,

Läs mer

BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf

BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf 2015 Forskningsprojekt 2014 Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering Tack till KB för finansiering! Karen Nowé Hedvall,

Läs mer

Deltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag

Deltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag Deltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag Rektor 9 Lärare 12 Förskolechef 8 Förskollärare 5 Personal inom elevhälsa 9 Politiker 6 Skolchef 4 Övriga 3 Totalt 56 Varav: Män 13 Kvinnor 42

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag E-kampanj 2009 Ett diskussionsunderlag Bakgrund! Syfte med e-kampanjen 2008 Öka användningen av bibliotekens e-tjänster Marknadsföra östgötabibliotekens e- tjänster under gemensamt begrepp Biblioteket

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och

Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden För att en kommun och dess invånare ska få möjligheten till en bra biblioteksverksamhet krävs det

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering

Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering En fallstudie av hur bibliotek använder sig av projektutvärderingar Karen Nowé Hedvall, Margareta Lundberg Rodin, Cecilia Gärdén, Gullvor Elf, Högskolan

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,

Läs mer

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Kurs 1: Barndom och lärande: Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Sammanställningen bygger på svar från 56 studenter (3%) av

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom

Läs mer

Annelie Börjesson och Ann Lundborg

Annelie Börjesson och Ann Lundborg Medieplanering för skönlitteratur i Skåne Annelie Börjesson och Ann Lundborg Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås Initiativ Initiativet till att börja arbeta med medieplanering

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen

Läs mer

Policy för medborgardialog

Policy för medborgardialog Policy för medborgardialog Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-23 53 U N D E R R U B R I K Policy för medborgardialog Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

7 MISSTAG DU BÖR UNDVIKA VID DINA MEDARBETARSAMTAL

7 MISSTAG DU BÖR UNDVIKA VID DINA MEDARBETARSAMTAL 7 MISSTAG DU BÖR UNDVIKA VID DINA MEDARBETARSAMTAL YESbox Talent www.yesboxtalent.se info@yesboxtalent.se 1. Att inte vara ordentligt förberedd Medarbetarsamtal har du haft 100 gånger, tänker du. Dina

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Det är inte riktigt färdigt runt omkring biblioteket än.

Det är inte riktigt färdigt runt omkring biblioteket än. Studieresa till Halland I början av mars fick jag, Anna Persson, möjlighet att följa med Ljungby bibliotek på en studieresa till Mölndals nya bibliotek och Varbergs bibliotek. Här kommer ett bildreportage

Läs mer

Extern kommunikation

Extern kommunikation Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebuss AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Lägesrapport. 1. Verksamheten i projektet 2014-03-11

Lägesrapport. 1. Verksamheten i projektet 2014-03-11 Sid 1 (5) Inkom datum 2014-03-11 Lägesrapport Projektnamn KUB Redovisningsperiod (månad(er) och år) 2013-10-2013-12 Redovisnings-ID -009 1. Verksamheten i projektet Vilka aktiviteter har genomförts under

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Regler för medborgardialog i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2014-02-19 33, dnr 2014/0066 KS.030 Innehåll Inledning... 2 Definition... 2 Skillnad mellan medborgardialog och brukardialog...

Läs mer

Biblioteksplan. Biblioteksplan för Krokoms kommun. Antagen i Barn- och utbildningsnämnden Antagen i Kommunfullmäktige

Biblioteksplan. Biblioteksplan för Krokoms kommun. Antagen i Barn- och utbildningsnämnden Antagen i Kommunfullmäktige Biblioteksplan Biblioteksplan 2015 2019 för Krokoms kommun Antagen i Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-01 Antagen i Kommunfullmäktige 2015-12-09 Krokoms kommun, september 2015 Författare: Eva Fresk,

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund s enkätundersökning år 2019 riktad till vårdnadshavare som har barn i kommunal och fristående förskola eller pedagogisk omsorg. Sammanfattning Resultaten visar att vårdnadshavare generellt sett är nöjda

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Vad gör en plats attraktiv?

Vad gör en plats attraktiv? Vad gör en plats attraktiv? Målbilder och genomförande i den kommunala utvecklingspolitiken Vad är det som gör att en plats uppfattas som intressant och attraktiv? Vad kan en kommun göra för att en plats

Läs mer

Rapport skolturné våren 2017 samtals

Rapport skolturné våren 2017 samtals www.samtalsaktivisterna.se Rapport skolturné våren 2017 samtals 2 Bakgrund Under ett antal år har Samtalsaktivisterna utvecklat en metod för att lära personer att lyssna och kommunicera bättre med varandra.

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 2010

Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 2010 RAPPORT 1 (7) DNR: HANDLÄGGARE Bibliotekschef Karin Ivarsson TELEFON 0522-69 65 23 karin.ivarsson@uddevalla.se Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 1. Bakgrund och syfte Uddevalla

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Temadag om Natur & Hälsa

Temadag om Natur & Hälsa Utvärderingsrapport 6 av Lust H projektet Temadag om Natur & Hälsa Gullbranna 15 september 2004 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2004-11-30 1. Bakgrund I mitten av september samlades närmare 90 personer

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Biblioteksplan för Söderhamns kommun

Biblioteksplan för Söderhamns kommun Biblioteksplan för Söderhamns kommun 2019-2022 Kultur- och samhällsserviceförvaltningen 2(5) Söderhamns folkbibliotek består av huvudbiblioteket i Söderhamn samt biblioteksfilialerna i Bergvik, Ljusne

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Tj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring

Tj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring Tj.ngsryd.s Kommun bilaga 1 BN 97 201-8-09-25 2018-09-06 Innehåll: Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/19 1 Biblioteks- och skollagen 2. Vision och mål avseende biblioteksverksamheten 2.1 Vision

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013.

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013. Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013 Januari 2014 Syftet med enkäten har varit att ta reda på vad våra besökare vid biblioteken

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Strategi för medborgardialog

Strategi för medborgardialog Strategi för medborgardialog Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Seminarium om Boken kommer Växjö 14 november 2008

Seminarium om Boken kommer Växjö 14 november 2008 Anteckningar från Seminarium om Boken kommer Växjö 14 november 2008 Dagen inleddes med att Elisabeth Aquilonius redogjorde för rapporten Social ekonomi http://www.regionbiblioteket.stockholm.se/upload/social%20ekonomi%2007102

Läs mer