Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar

Transkript

1 Regeringskansliet Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) Kv. Garnisonen Stockholm kopia till: Boverket Box Karlskrona (Ansökningstext lämnas även i detta format, pga att utskrift av ansökningsblankett ej lämnar läsbar text, se bifogad kopia av denna) 1. projekttitel Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar Kommun: Motala och Skellefteå kommuner Län: Östergötland och Västerbotten Sökande: Stadsliv AB Organisationsnummer: Adress: Svartmangatan 21, Stockholm Sökandes kontaktperson: Jerker Söderlind E-post: jerker.soderlind@stadslivab.se Telefonnummer: Typ av organisation: Aktiebolag Sekretess: nej Bidrag söks för: processutveckling Projektbeskrivning: process- och strategiarbete Projektet berör: flera kommuner, vilka: Motala, Skellefteå Viket skede avser projektet? Inte aktuellt

2 2. Projektbeskrivning Projektets syfte är att ta fram strategier för hur handel kan bidra till en hållbar, attraktiv och ekonomiskt effektiv utveckling av våra städer. Handelns platser kan ses som stadsutvecklingens spjutspets, eftersom de både är de mest offentliga och mest konkurrensutsatta. Idag finns två grundtyper av handelsplatser, integrerade i stadsväven och externt utanför. Paradoxalt nog är efterfrågan och priset för bostäder, arbetsplatser och handelsytor högre i integrerade stadstyper, jämfört med nyare områden. Trots detta tar extern - stadslös - handel allt större marknadsandelar från urban handel. Detta ökar transportbehov, energianvändning, utsläpp av växthusgaser, fördyrar städernas infrastruktur och minskar deras attraktivitet och funktion som mötesplats. De policys och styrmedel som idag används för att värna urban och därmed miljövänlig handel är i princip verkningslösa eller i bästa fall att beteckna som välmenande slag i luften. Detta beklagliga faktum har belagts i detalj och med omfattande research i boken Handeln bygger staden, Forma förlag 2011, 872 sidor, av Jerker Söderlind. Den avgörande orsaken till kommunernas svaga inflytande på handelns etableringar är enligt denna analys kommunernas bristande förståelse för handelns villkor och krav, liksom oförmågan från fastighetsägare att samverka för gemensam nytta. En slutsats av denna boks analys är att det är omöjligt att utveckla handel utifrån ett hållbarhetsperspektiv om inte privata fastighetsägare och handelsaktörer betraktas och hanteras som de viktigaste parterna och med handelns krav på lönsamhet, tillgänglighet, lägesutveckling, parkering och varutransporternas rationalitet som de viktigaste parametrarna. Alla försök att begränsa, förhindra, fördröja eller försvåra för handelns etableringar kommer att resultera i utspridning och ineffektiva transportmönster. Detta stödjs av en omfattande empiri. Samtidigt pekar mycket på att externa och funktionellt isolerade handelsplatser på sikt är negativa även ur ett snävt handelsperspektiv. Hög konkurrens, ökad fysisk rörlighet, växande e-handel och lägre köptrohet tenderar att slå ut ineffektiva, oattraktiva och små handelsplatser. Handelns omsättning av icke fysiska varor och tjänster som service, konsumtion på plats, mat, upplevelser och nöjen ökar kraven på en attraktiv helhetsmiljö. Konkurrensen mellan städer ökar också behovet av samordning mellan politiska och kommersiella beslutsfattare. Nya metoder och samverkansformer krävs, för att förhindra att suboptimera enskilda handelsplatser eller funktioner, på helhetens och stadens bekostnad. Projektet avser att, i samverkan med aktörer i två medelstora kommuner, Motala och Skellefteå, på ett praktiskt plan utveckla en samsyn om strategier för att stärka städernas attraktivitet med utgångspunkt från handelns organisation och lokalisering. Målet är att öka utbudet på yteffektiv, tillgänglig, blandad, funktionsintegrerad och attraktiv stadsbygd. Hypotesen är att planering för

3 handel i en stad bör göras med samma typ av mål och medel som gäller för stora och kommersiellt framgångsrika köpcentrum: maximalt attraktiva lägen för handel + maximal samordning och resurseffektivitet. Mer konkret avser sökta medel att förstärka och stötta det arbete med översyn av handelspolicys, etableringar, utformning av trafiklösningar och parkering, som de två kommunerna har initierat. De extra medel som tillförs via projektet kommer att läggas på informationsinsatser, illustrationer och uppritningar av olika vägval, analyser av konsekvenser av olika tänkbara scenarier samt kunskapsspridning efter genomfört projekt. Kommunernas bidrag till projektet består av arbetstid som avsätts för utredningar, kartläggningar, deltagande i workshops och sammanställningar av enkäter och scenarier. 3. Uppfyllande av hållbarhetsmål Städers geografiska struktur är nära kopplat till resebehov, energiförbrukning, typ av fordonsslag, ekonomiska kostnader för varutransporter och personresor. I projektet tillämpas tre generella mått på ekologisk hållbarhet som sammanfaller med vad som även konstituerar en socialt attraktiv och ekonomiskt framgångsrik stadsmiljö: Energieffektivitet. En hållbar stad använder generellt sätt en låg mängd energi för att uppnå en viss levnadsstandard, kvalitet, produkt, resa eller tjänst. Materialeffektivitet. En hållbar stad har en hög grad av materialeffektivitet Produktion sker med en låg grad av spill med ändliga och flödande resursbaser. Tidseffektivitet. En hållbar stad har hög tidseffektivitet. Invånarna spenderar en låg andel tid på förflyttningar, väntan, trängsel, köer och påtvingade resor. En tätare och närmare handelsstruktur än dagens utspridda uppfyller samtliga dessa hållbarhetsmål. Projektet inriktas på att åstadkomma högre närhet mellan målpunkter. 4. Stadsplanering. I Motala utmanas stadshandeln av extern handel i Bråstorp, skapad av en förbifartsled norr om stadskärnan som öppnat upp mark för exploatering. En ny bro över Motalaviken kommer inom kort att ge mindre trafik genom stadskärnan och öppna nya lägen för extern handel. Stadshandeln är hotad, samtidigt som kommunens ambition är att förtäta stadskärnan och underlätta urban handel, bl. a i samband med en etablering från KF. I Skellefteå har Solbackens handelsområde norr om stadskärnan tagit marknadsandelar från cityhandeln och ökat biltrafikarbetet. Samtidigt har staden presenterat en plan för Centrala staden och resecentrum, med ambitioner om upprustade torg, stärkt kollektivtrafik och en mer allsidig stadskärna.

4 I båda kommunerna står politiska ambitioner delvis i motsättning till den spontana utvecklingen. Projektet skall presentera en alternativ rumslig organisation, med utgångspunkt från handelns villkor, byggd på ökad närhet och integration av funktioner, inklusive godshantering. 5. Integrerade tekniska system. Städernas utglesning drivs på av flera faktorer: statlig finansiering av förbifarter skapar nya markområden som ur ett begränsat handelsperspektiv är väl lämpade för handel. Ur ett begränsat ekonomiskt perspektiv finns det få fördelar med att etablera ny handel i täta och integrerade strukturer. Ur ett begränsat trafikperspektiv finns stora fördelar med att leda trafik och parkeringsbehov till platser utanför städerna. Dessa kombinerade begränsade perspektiv ger en suboptimering av stadens funktioner. I dialoger, workshops och enkäter tecknar projektet, med tjänstemän, politiker, fastighetsägare och handelsmän ett antal framtidsbilder. Dessa scenarier beskriver dels en trolig framtid dels en bästa möjliga framtid för de två städernas handel. Först formuleras en bild av en mer effektiv struktur med betoning på integrerade trafiksystem och funktioner. Därefter provas genom så kallad back casting-teknik vilka beslut och planeringsåtgärder som kan leda till ett önskat resultat. 6 Anpassning till effekter av kommande klimatförändring Projektet är som framgår ej inriktat på tekniska lösningar med koppling till enskilda byggnader, materialval, energiförbrukning eller energieffektivisering, varför det inte går att på ett meningsfullt sätt kvantifiera beräknade resultat. Projektets koppling till byggnaders och funktioners storskaliga placering och inbördes samband berör dock själva grundförutsättningarna för en hållbar stadsutveckling. Grundfrågan är om fortsatt funktionell specialisering och utglesning av våra städer över huvud taget är förenlig med mål om hållbarhet. Följdfrågan är om ett återtåg till en mer integrerad och stadsbyggande handelsstruktur kan gynnas genom planeringsåtgärder och samverkan mellan privata och offentliga aktörer. 7 Klimateffekter En avgörande fråga för att minska utsläpp av växthusgaser är att skapa stadsstrukturer som dels reducerar avstånd mellan olika målpunkter (i en tät och mer blandad struktur) och dels underlättar för kollektiva transportsystem. Särskilt i mindre och medelstora orter av Motalas och Skellefteås typ, är det erfarenhetsmässigt svårt att skapa en konkurrenskraftig kollektivtrafik till stadens alla delar. En möjlig strategi är att reducera antalet målpunkter och kollektivtrafiklinjer och samtidigt öka turtäthet och bekvämlighet på

5 kvarvarande kollektivtrafiknät. Detta kräver samspel med handelns aktörer, eftersom handelns platser är besöksintensiva målpunkter i en stad. Om går att skapa samsyn om dessa frågor, finns goda möjligheter att sprida resultat och metoder. En vanlig formulering i miljösammanhang är att det skall vara enkelt att göra miljösmarta val. Samlokalisering av t ex handel och utbildning, kan vara en metod för att underlätta hållbara beteenden. 8. Förutsättningar för export av miljöteknik och kunnande inom hållbar stadsutveckling. Projektets framgång är helt avhängigt en gemensam vilja hos de två städernas fastighetsägare. Under hösten 2011 fördes en sådan diskussion med några fastighetsägare i Skellefteå. Projektet skall presentera en kalkyl som beskriver de tänkta framtidsscenariernas ekonomiska effekter och konsekvenser. Handeln i dessa städer bör troligen koncentreras till färre platser än idag för att stärka utbud och omsättning, dvs. motsatsen till den spontana utvecklingen. Den lokala konkurrensen mellan olika mark- och fastighetsägare talar dock emot en sådan utveckling, eftersom det skulle skapa tydliga vinnare och förlorare. Utmaningen är att skapa nya ekonomiska verktyg/modeller som möjliggör en effektiviserad handelsstruktur genom fördelningsnycklar eller förhandlingsupplägg som sprider nytta och risker. Inspiration tas från affärsmodeller som används i utveckling av moderna shoppingcentra och komplexa stadsutvecklingsprojekt av t ex nu aktuella Mall of Scandinavia i Solna kommun. 9. Organisation för information och kunskapsspridning Projektet är, som tidigare påpekats, direkt länkat till de utredningar, seminarier, workshops och planeringsaktiviteter som deltagande kommuner utför i samverkan med privata aktörer. Om projektet erhåller här ansökta medel kan utarbetande av scenarier och metoder för handelns utveckling liksom informationsinsatser utvidgas och spridas mer aktivt, företrädesvis via föreningarna Svenska Stadskärnor och Centrumutvecklare.se, liksom genom kontakter med Sveriges Kommuner och Landsting. Resultat redovisas löpande under projektperioden i form av seminarier och workshops, i kommunala strategidokument samt slutrapporteras även i en planerad kommande tredje del av boken Handeln bygger staden. Denna del utformas som en manual, med en mer strukturerad beskrivning av arbetsmodeller och verktyg. Målgrupper är i första hand kommunala planerare, stadskärneföreningar, fastighetsförvaltare och politiska beslutsfattare på kommunal nivå. 10. Deltagande och inflytande Leif Sjögren, stadsarkitekt i Motala kommun, har efter diskussion med stadens centrumförening förklarat att ett projektstöd är värdefullt och kan stärka stadens hållbarhetsarbete, under förutsättning att en del av projektets kostnad kan hänföras till nedlagd arbetstid från kommunala tjänstemäns sida. Detaljerad redovisning av planerad budget, arbetstid och processer liksom former för

6 allmänhetens deltagande kommer att sammanställas om denna ansökan väljs ut för fortsatt behandling. Britt-Inger Olofsson, näringslivsutvecklare i Skellefteå kommun, har förklarat att likartade villkor gäller för Skellefteås deltagande. För båda kommunerna gäller att arbete med handelsfrågor i viss mån redan pågår, men att ett projektbidrag kan höja kvalitet, intensitet och engagemang från främst näringslivets sida. Fokus ligger på deltagande från privata aktörers sida. Utvärdering görs halvvägs i projektet, genom enkät samt i efterhand, där önskat scenario jämförs med verklig utveckling. 11. Integrerad sektorsövergripande planering Projektet innebär att i praktiken se om det går att överbrygga olika aktörers ekonomiska egenintressen och ta fram en gemensam strategi och fysisk struktur för en mer sammanhållen utveckling av handelns platser. De valda samarbetspartnerna, Motala och Skellefteå kommuner, kan ses som representanter för många svenska städer där handeln utvecklas i motsatt riktning till hållbarhet, attraktivitet och funktionell integration. Projektet utgår från ett fåtal utländska referensexempel där processer för återintegration av handel har genomförts på ett lyckat sätt eller är på väg att utvecklas. Dessa projekt bygger på tillämpning av charettmetodik och olika modeller för rollspel och samverkansdialoger. En vidareutveckling av modeller för samhällsekonomisk analys och beräkningar av avkastning på fastigheter och platser avses göras, som en grund för gemensam dialog och beslutsfattande. Projektets mervärde består i den spridningseffekt som ett lyckat projekt har. 12. Samverkan mellan näringsliv och kommun Sökande till detta projekt har tidigare besökt Motala och diskuterat en alternativ handelsstrategi. Ett första utkast presenterades vid ett offentligt möte, men kräver ingående bearbetning, analys, förankring och revidering innan det kan var aktuellt att gå vidare till genomförande. Vid en workshop i Skellefteå i oktober 2011 ifrågasatte sökande till projektet realismen i den gällande policyn om att samtidigt utveckla både Skellefteås stadskärna och dess externa handelsområde. Fortsatta kontakter med kommunen och fastighetsägare ger vid handen att det krävs ett helhetsgrepp på staden, för att dagens spontana fortsatta utglesning skall kunna hejdas. En helhetsinriktad strategi kräver troligen nya ekonomiska modeller för samarbete mellan näringsliv och kommun. Det är dock inte givet att det går att skapa ekonomiska villkor för vad som kan kallas återurbanisering av handel, varför stöd till projektet bör ses som en form av riskfinansiering. 13. Uppföljning av projektet Uppföljning av åtgärder genomförs genom kvartalsvisa rapporter som samtidigt redovisar arbetsläge och resultat i de två kommunerna. Tanken är att etablera en

7 referensgrupp som även fungerar som stöd och bollplank och mottagare av resultat, med representanter för Svenska Stadskärnor, Centrumutvecklare.se, KTH:s avdelning för urbana och regionala studier (där sökande även är verksam), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Handelns Utredningsråd (HUR) samt Handelshögskolans Center for Retailing i Norrtälje. Denna referensoch rapportmottagargrupp stärka möjligheterna till spridande av resultat till andra aktörer. Utvärdering av resultat görs även samlat i den ovan nämnda planerade handboken, del tre av Handeln bygger staden. 14 Tidplan Åtgärderna påbörjas 2012, september, 01. Åtgärderna färdigställs 2013, november, 01. Sökt stöd Beräknad kostnad för projektet: kronor Sökt stöd (högst 30 % av beräknad kostnad): kronor. Förbindelse och underskrift. Stockholm Jerker Söderlind, ark SAR/MSA, Tekn Dr. Stadsliv AB.