Jämförelser mellan system för insamling av biologiskt hushållsavfall. RVF Utveckling 02:06 ISSN RVF Utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämförelser mellan system för insamling av biologiskt hushållsavfall. RVF Utveckling 02:06 ISSN 1103-4092. RVF Utveckling"

Transkript

1 Jämförelser mellan system för insamling av biologiskt hushållsavfall RVF Utveckling 02:06 ISSN RVF Utveckling

2 RVF Utveckling 02:06 ISSN RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2002 Upplaga: 000 ex

3 Förord Det blir allt intressantare och viktigare att utvärdera och förbättra de olika system som finns för insamling av lättnedbrytbart organiskt hushållsavfall. De utgör en första viktig länk i kedjan vid återvinning av organiskt avfall. I projektet har en utvärdering gjorts genom jämförelser mellan några olika system i nio kommuner i Sverige och Danmark. Projektet har genomförts av Göran Frenne, Avfallshanteringssystem AB. Malmö i mars 2002 Anders Assarsson Ordf. RVF:s Utvecklingskommitte Weine Wiqvist VDRVF

4 Dispostion. Sammanfattning 2. Problembeskrivning 3. Metodik 4. Genomförande 5. Enkätundersökningen 6. Resultat 7. Slutsatser 8. Bilagor Bilaga. Enkäten till hushållen Bilaga 2. Enkäten till renhållningspersonalen Bilaga 3. Enkäten till driftsansvariga Bilaga 4. Enkäten till politikerna Bilaga 5. System Bilaga 6. System 2 Bilaga 7. System 3 Bilaga 8. System 4 Bilaga 9. System 5 Bilaga 0. System 6 Bilaga. System

5 Utvärdering av system för insamling av lätt nedbrytbart biologiskt hushållsavfall.. Sammanfattning En enkätundersökning har genomförts i nio olika kommuner i Sverige och Danmark. Syftet med enkätundersökningen har varit att utvärdera uppfattningen om sju olika system för insamling av biologiskt avfall. De som besvarat enkäterna har fått värdera olika aspekter av systemen med hjälp av en femgradig skala. I varje kommun har hushåll, renhållningsarbetare, driftledningen och politiker tillfrågats om deras uppfattningar i olika frågor. När det gäller renhållningsarbetarna har över 75% av samtliga berörda i de undersökta kommunerna svarat på enkäten vilket gör att svaren har en mycket hög grad av tillförlitlighet. Andelen hushåll som tillfrågats i varje kommun är naturligtvis betydligt färre men å andra sidan ligger svarsprocenten bland de tillfrågade så högt som 65%. Hushållen ser relativt små skillnader mellan de sju undersökta systemen. Genomgående tycker man att besvärande lukt och förekomst av flugor och fluglarver är de största problemen. Vidare är man missnöjda med att behållarna inte är lätta att hålla rena. Hushållen är överlag mycket mer nöjda med de existerande systemen renhållningsarbetarna. Besvärande lukt och förekomst av flugor och fluglarver ser renhållningsarbetarna också som ett stort problem. Men ännu mer missnöjda är man med arbetsställningama och att man tvingas dra och lyfta tungt i arbetet. Missnöjet gäller också i stor utsträckning arbetsmiljön i fordonet. Undersökningen visar genomgående att det renhållningsarbetarna är relativt skillnader i uppfattningen om de olika systenlen. Det enda stora är Combi-systemet vilket av renhållningsarbetarna uppfattas som helt överlägset system på de flesta punkter. Att Combi-Systemet uppfattas som överlägset sannolikt delvis på att det utvecklats Som ett helhetssystem där alla delar är integrerade och man inte kan fuska med arbetsmiljön. Övriga system är resultatet av en utveckling där exempelvis behållare och fordon utvecklats helt separat och inte som ett integrerat system. Det blir då ofta lättare för den enskilde renhållningsarbetaren att av ekonomiska skäl kompromissa med arbetsmiljön. Driftledningarna i de undersökta kommunerna att de nuvarande systemen är relativt svåra att förklara på ett pedagogiskt sätt för kommuninnevånarna. Följaktligen är det svårt att få en ren råvara för kompostering respektive rötning och det gör att föroreningsgraden i slutprodukten blir för hög. För politikerna är det viktigast att kommuninnevånarna är nöjda och att renhållningsarbetarna har en bra arbetsmiljö. De svarar också, kanske förvånande nog, att de utan vidare är beredda att höja avfallstaxan om så skulle vara nödvändigt. 5

6 2. Problembeskrivning Hushållen Det finns få frågor som engagerar allmänheten mer än miljöfrågor. Särskilt engagerande är frågan om det egna hushållsavfallet. Varje dag publiceras i svensk 0 5 artiklar om avfallsfrågor. En av handlar just om hushållsavfall. Politikerna har naturligtvis hakat på allmänhetens intresse miljöfrågor. Detta har efter hand lätt till en allt mer skärpt lagstiftning när det gäller avfallshanteringen. och med år 200~ är det exempelvis förbjudet att deponera brännbart avfall och från och med 2005 får man inte deponera komposterbart avfall. Hittills har diskussionen mycket varit fokuserad på själva insamlingen av avfallet medan frågan om det verkligen lett till ökad återvinning kommit i I kommer det säkert att resas krav på att insamlingen också defacto leder till en ökad Om en strävan efter ökad återvinning skall vara meningsfull måste slutprodukten efter återvinningsprocessen vara av sådan kvalitet att den verkligen går att återanvända. Det bör också finnas ett ekonomiskt incitament till återvinning. För att på ett ekonomiskt sätt kunna återvinna material och avsätta en slutprodukt krävs så rena fraktioner som råmaterial i återvinningsprocesserna. Att i efterhand sortera upp blandade fraktioner är kanske i vissa fall tekniskt möjligt men kostsamt och ger ofta en dålig arbetsmiljömässigt. Det är i de flesta fall inte heller ekonomiskt motiverat att under behandlingsprocessen avlägsna icke önskvärda föroreningar ur materialet. Bästa sättet att åstadkomma fraktioner med hög renhetsgrad är genom källsortering. De nuvarande är i de fall ursprungligen utvecklade för att hantera en blandad fraktion av hushållsavfall som innehöll allt från matavfall till metalldelar. De framtida insamlingssystemen kommer i ökande grad tvingas hantera fraktioner. De rena fraktionerna är en förutsättning för återvinning men de ställer nya krav. Exempelvis är en ren biologisk fraktion "svår" att hantera på ett bra sätt och den är forknippad med en mängd specifika riskfaktorer. Avsättningen För att på ett bättre förstå problematiken i återvinningsprocessen bör man jämföra den med en industriell process. Avfall är en potentiell råvara process men den har ett ekonomiskt negativt värde. Ju orenare fraktion ( dvs ju större föroreningsgrad) desto större är det negativa värdet. Här gör hushållen avgörande insatser genom en källsortering. Man måste se allmänhetens arbete med källsortering som steget i återvinningsprocessen. Allmänhetens förtroende och lojala medverkan är därför basen i varje återvinningssystem som innefattar konsumenterna. Sviktar förtroendet där så hjälper inga andra åtgärder i efterskott. Om kvaliteten på slutprodukten är så låg att man ändå i slutändan tvingas till exempelvis deponi av en behandlad fraktion är återvinningen inte bara meningslös utan den hotar också allmänhetens förtroende hela återvinningssystemet. 6

7 När det gäller lätt nedbrytbart biologiskt avfall är det ett oavvisligt krav att komposten eller rötresten kan avsättas. Det ligger emellertid utanfor ramen denna rapport att studera förutsättningarna för att avsätta slutprodukten.! Arbet~miljön En genomsnittlig renhållningsarbetare i Sverige är runt femtio år och har arbetat 20 år i yrket. Nyrekryteringen är låg och en dålig arbetsmiljö försvårar nyrekryteringen. Det är därfor att undersöka renhållningsarbetarnas uppfattning om arbetsmiljön. Avfallshantering är ingen industriell process som är lätt att styra utan ett hantverk där processtyrningen ofta avgörs av den enskilde renhållningsarbetaren. Det är därför viktigt att processtyrningen är inbyggd i systemet och attdet inte går att fuska och kompromissa med arbetsmiljön. Här är förtäckt eller öppna ackorden ett problem därför att de inleder till frestelse at~ kompromissa med arbetsmiljön. Arbetsmiljön omfattar också av fastigheterna i vissa avseenden. Detta är inte alltid kopplat till ett visst system utan en bra lösning bygger i första hand på en vilja att åtgärda problemen. Den typen av frågor har vi valt att inte behandla i denna rapport utan vi betraktar detta som lika för alla systenl. De tre kritiska faktorerna: hushållens medverkan, avsättningen av slutprodukten och arbetsmiljön för renhållningspersonalen. 3. Metodik Redan på förhand var det uppenbart att det inte existerar något idealisk system för att insamla en ren fraktion av lättnedbrytbart biologiskt hushållsavfall. Därfor ville vi välja en metodik som inte bara kunde användas för att utvärdera existerande system utan också i förlängningen kunde användas i arbetet med att vidareutveckla de existerande systemen och att utveckla nya system. För att underlätta vidareutvecklingen skall man också se vilka delsystem som är bäst i olika Såväl Norba som PWS har bidragit till att finansiera studien och avsikten att den skall följas med ett projekt i avsikt att vidareutveckla existerande system. Den metodik som vi bedömde som bäst projektet var den japanska QFD metodiken. Det. är främst den japanska bilindustrin som utvecklat dessa metoder under de senaste årtiondena. Numera metodiken väl etablerad och av bilindustrin över hela världen liksom av många andra industrigrenar. Första steget i QFD metodiken är att fråga efter Det vill säga man frågar de som skall använda en viss produkt eller ett system vad de tycker om produkten eller systemet. De som besvarat enkäterna får värdera på hur väl en produkt i något avseende uppfyller deras Man svarar genom att ange ett heltals värde på en skala -5. Därefter anger man hur viktig frågan är också på en skala -5. Genom att vikta svaren om hur väl systemet uppfyller önskemålen med hur viktig respektive fråga upplevs man ett totalmått på vilket system som är bäst som helhet. 7

8 .. 4. Genomförande Eftersom metodiken bygger på att respondentgrupper frågor har vi valt ut ett antal kommuner där ett antal typ system är väl etablerade sedan länge. Följande nio kommuner har ingått i projektet: Göteborg Borås Kristianstad Västerås Östersund Luleå Hässleholm Borlänge Köpenhamn Syftet med denna rapport är inte att utvärdera ett antal kommuner utan att hur väl olika system uppfyller de krav man kan ställa. Vi har därfor valt att redovisa resultatet inte uppdelat per kommun utan per system. l fall har vi valt att ett system enbart representerats, av en kommun i andra fall har två kommuner med likartade system fått representera ett system~ I ovanstående kommuner har foljande sju system studerats:. Säckställ med papperssäckar. ~. Optiskt sortering av plastpåsar. 3. Slutna plastkärl. 4. "Tvåfacks" slutna plåstkärl. 5. Ventilerade plastkärl 6. Ventilerade plastkärl invändigt klätt med papperssäck. 7. Combi-systemet. ' Säckställ medpapperssäckar. Hushållen förses med kökspåsar av papper men de får själva anskaffa stativ. Flerfamiljshusen är med ventilerade på hjul där den vanligaste storleken är på 20 liter. Villor har ett mindre säckställ på 60 liter som också är ventilerat men inte försett med hjul. Ställen kläds invändigt med en papperssäck. Optisk sort~ring Hushållen förses med olikfärgade plastpåsar och plastbehållare förvaringen i köket. Biologiskt avfall samlas upp i en svart plast påse som sedan läggs i ett slutet plastkärl tillsammans med andra olikfårgade påsar som innehålier typer av avfall. Påsarna sorteras sedan med hjälp av en optisk läsare som reagerar på olika färger. Innan kompostering eller rötning separeras plastpåsarna från det biologiska innehållet. Slutna plastkärl Hushållen förses med papperspåsar och tillhörande stativ. Det biologiska avfallet samlas upp i ett slutet enbart för den biologiska fraktionen. För flerfamiljshus är storleken på kärlet vanligtvis 240 liter och för villor 40 liter. Två-facks slutna plastkärl Hushållen håller med påsar som skall vara av papper. Även stativet inskaffas av hushållen. Det slutna plastkärlet är invändigt uppdelat i två fack, ett för biologiskt avfall och ett restavfall. De båda fraktionerna töms samtidigt av en tvåfacks baklastare. 8

9 Ventilerade kärl Hushållen förses med papperspåsar och tillhörande stativ. Det biologiska avfallet samlas i ett så kallat ventilerat kärl vilket innebär att ett stort små håll tagits upp i kärlets sidoväggar. För flerfamiljshus är storleken på kärlet vanligtvis 240 liter och för villor 40 liter. Ventilerade kärl medpapperssäck får själva hålla papperspåsar och stativ. Systemet omfattar idag endast villa hushåll. Den vanligaste storleken på ventilerat kärl är 80 liter. Kärlet kläds invändigt med en papperssäck. Combi-systemet I Hushållen förses med papperspåsar och tillhörande stativ. Det biologiska avfallet samlas upp i en papperssäck som sitter i ett kraftfullt ventilerat säckställ. Vid insamlingen hämtas stället utom dess bakstycke som är fast monterat på hämtningsstäliet. Säcken sitter fortfarande kvar i stället under hämtningen som utförs med en speciellt utformad kärra. Kärran med sitt ställ och tillhörande fulla säck hakar på en automattömmare baktill på Automattömmaren tömmer säcken med innehåll i en ficka på påbyggnadens ovansida samt klär det tomma stället med en ny säck nerfärden till markplanet. 5. Enkätundersökningen Enkäterna innehåller frågor som är avsedda att täcka alla aspekter av systemens funktion sett med hushållens, renhållningsarbetarnas, de driftsansvarigas respektive politikernas ögon. till hushållen avsedd för hushållen tar upp 4 frågor från följande områden: hanteringen och förvaringen i köket (6 förvaringen och på tomten/gården i soprummet (6 frågor) 2 allmänna frågor De två första frågorna behandlar förvaringssystemet i köket och gäller om det är lätt att använda respektive om behållaren ser snygg ut. Fråga 3 gäller om det förekommer besvärande lukt. De följande två frågorna gäller om påsarna är lätta att försluta och de håller utan att gå sönder. Fråga 6 behandlar frågan om hushållen alltid har till påsar rätt slag. Fråga 7 gäller om behållaren på gården eller i soprummet ser snygg ut. Om det förekommer besvarande lukt upp i av flugor och fluglarver respektive skadedjur som råttor och fåglar tas frågorna 9 och O~ Om behållaren blir överfull behandlas i. Fråga 2 berör hur, lätt det är att hålla behållaren ren. De följande frågorna är av allmän karaktär. 3 gäller om hushållen fått tillräcklig information om hur skall hantera det avfallet. Sista frågan, nr ~, gäller hushållens uppfattning om avfallstaxan. Den frågan besvaras av naturliga skäl enbart av villa hushållen. Längst ner på enkäten finns möjligheter till kommentarer. 9

10 till renhållningsarbetarna Enkäten avsedd för renhållningsarbetarna tar sammanlagt 8 från följande områden: ' behållaren hallteringen av avfallet fordonets utformning allmänna frågor De första två tar upp problemen med lukt och flugor från behållaren. Fråga 3 och 4 berör problem skadedjur som råttor och fåglar. Fråga 5 behandlar arbetsställningen. Problem med eventuella fastfrysningar tas upp i fråga 6. Om renhållningsarbetaren tvingas till tunga lyft eller om han tvingas dra arbetet tas upp i fråga 7 respektive 8. problem med skärsår eller sticksår tas upp i 9. Fråga 0 tar upp runt luftburna hälsorisker som mögelsporer och aerosoler. Om avfallet blir synligt under hanteringen behandlas i fråga. Frågorna 2 och 3 behandlar lukt respektive pressvatten från fordonet. Om fordonet är lätt att göra rent täcks av fråga 4,'medan 5 behandlar i fordonet. De sista tre frågorna är av mer allmän natur och går kanske inte helt att koppla till de olika avfallshanteringssystemen sådana. Fråga 6 gäller arbetsbördans omfattning, och fråga 7 gäller renhållningsarbetarna stress i arbetet. Om man tvingas kontrollera hur väl är sorterat tas upp i fråga 8. Enkäten avslutas med två frågor information. Den första gäller om renhållningsarbetarna har fått tillräckligt med utbildning i sitt arbete och den avslutande frågan gäller om de skulle vilja informera hushållen mer. Den som så önskar kan dessutom själv kommentarer. Enkät till de driftsansvariga Enkäten till de driftsansvariga är uppdelad på fyra olika. Frågor om hushållen Frågor om systemets ekonomi Frågor om kvaliteten i sorteringen Frågor om lagar och förordningar Fråga gäller om systemet är lätt att förklara för hushållen och fråga 2 gäller om systemet deltagarantal. Fråga 3 gäller om det är möjligt att differentiera taxan. ett Fråga 4 gäller om man kunnat minimera transportbehovet och fråga 5 om viktsminskningen det komposterbara avfallet. Fråga 6 gäller om man kan samla in flera fraktioner samtidigt och fråga 7 om tömning, är möjlig., Fråga 8 gäller ger ren råvara och fråga 9 om det är möjligt att göra en enkel kvalitetskontroll.. Fråga 0 och gäller behovet av förbehandling respektive efterbehandling. Fråga 2 gäller föroreningsgraden i slutprodukten. 0

11 ' Fråga 3 gäller om det är möjligt ~tt följa lagar och förordningar och fråga 4 om systemet är anpassat efter eventuella framtida önskemål eller förordningar. Fråga 5 gäller om deponeringen av biologiskt avfall har minskat. Enkäten avslutas med att man kan ge kommentarer om man önskar. Enkät till politikerna Enkäten till politikerna tog upp sammanlagt 2 frågor. De]J. första frågan behandlar betydelsen av en låg avfallstaxa. Den andra hur viktigt det är att kommuninnevånarna är nöjda med avfallshallteringen. Fråga 3 behandlar renhållllingsarbetarnas arbetsmiljö och fråga 4 hur viktigt det är att konkurrensutsatt. Fråga 5 gäller betydelsen av att återvinningen ökar. Fråga 6 gäller om man är villig att acceptera en höjning av avfallstaxan, en fråga som besvaras med ja eller nej. Fråga 7 gäller valfrihet när det gäller avfallshanteringssystem och fråga 8 om differentiering av avfallstaxan. Fråga 9 gäller anpassning till framtida lagstiftning och fråga 0 om avfall som ligger det kommunala ansvaret. Fråga gäller om det är" viktigt att kommunen uppfattas som ledande när det avfallsfrågor.. Enkäten avslutas med en öppen fråga bm vilka andra frågor som är av stor betydelse när det gäller avfallshanteringen i kommunen. I 5. Resultat har gjorts på sju olika system. Vid mellan olika system kan man tänka sig att utarbeta ett otal olika kombinationer av jämförelser. Detta är naturligtvis inte möjligt inom ramen för föreliggande rapport. Vi har därför valt att huvudsakligen jämföra liknande system för att se vilket som uppfattas som bäst inom respektive grupp. presenteras med hjälp av så kallade radardiagram (även kalland polära diagram). Det lägsta värde ett system kan få är och det högsta 5. I många fall ar skillnaderna mellan systemen mycket små. Skillnader som är mindre än 0,5 enheter skallman inte fästa så stort avseende vid. Skillnader på en enhet eller mer är dock helt signifikanta. Vi har inte inom rapportens ram kunnat göra alla tänkbara jämförelser mellall olika För att läsaren själv skall kunna göra vilka jämförelser han vill har vi upp olika system längst bak i rapporten. Man kan då lägga diagrammen ovanpå varandra och göra vilka jämförelser man vill. Folierna också användas med hjälp av en overhead projektor ommanvill presenteraundersökningens resultat för en större grupp. Dessa kan kopieras på overheadfolie och möjliggörs att göra egna jämförelser.

12 A.Önskemål och verkligheten Hushållens uppfattning Genomgående gäller att det är mycket mindre mellan verkligheten och hushållens önskemål än mellan verkligheten och renhållningsarbetarnas önskemål. Hushållen är relativt nöjda med fråga om förvaringssystemet j köket är lätt att använda respektive fråga 2 om behållaren i köket ser snygg ut. Däremot är man missnöjda med fråga 3 besvärande lukt i köket. Man är relativt nöjd med förslutningen av påsarna (fråga 4) respektive att påsarna inte går sönder (fråga 5). När det gäller fråga 6 (om man har tillgång till påsar av rätt slag) verkar det inte vara något större problem. Fråga 7 (om beh~llaren på gården ser snygg ut) är en relativt lå~ prioriterad fråga. Däremot är fråga 8 (om besvärande lukt) och fråga 9 (om förekomst av flugor) båda högt prioriterade och i båda fallen lämnar verkligheten en hel del i övrigt att önska. Fråga 0 visar att det är relativt små problem med skadedjur som råttor och fåglar och fråga visar att behållaren sällan blir överfull. Däremot visar fråga 2 att behållaren är lätt att hålla ren, trots att det är en högt prioriterad fråga. Hushållen känner sig relativt informerade vilket fråga 3. Däremot tycker de att är alldeles för höga vilket visas av fråga 4. Renhållningsarbetarnas uppfattning På fråga (problem med besvärande lukt från bellållaren) och på fråga 2 (problem med flugor) är avståndet stort mellan verkligheten och önskemålen. På fråga 3 (problem med råttor) och på fråga 4 (problem med fåglar) är skillnaderna däremot mycket små. När det gäller arbetsställningar (fråga 5) skillnaderna mycket stora. Det gäller även fråga 6 (om fastfrysningar) men i mycket mindre grad. När det gäller tunga lyft (fråga 7) respektive fråga 8 (om man tvingas dra är avståndet mellan önskemål och verkighet mycket stort. Fråga 9 (om skär och sticksår) visar att det nästan inte existerar även om det är ett viktigt problem. På fråga 0 (om aerosoler) visar att det är ett stort problem som i stort sett saknar en bra lösning. Fråga 2 och fråga (lukt respektive pressvatten fordonet) visar båda på ett stort avstånd mellan verkligheten och önskemålen. Det gäller även fråg 4 (om fordonet är lätt att göra rent) och fråga 5 (arbetsmiljön i fordonet). Även på fråga 6 som behandlat arbetsbördan och fråga 7 som gäller stress är det en stor skillnad mellan verklighet och önskemål. Det gäller även fråga 8S(om man tvingas agera "soppolis" och kontrollera avfallet). 2

13

14 B. Driftlednig~ns önskemål och verkligheten När det gäller fråga (om systemet är pedagogiskt lätt att förklara) och fråga 2 (om systemet ger högt deltagarantal) är avståndet ganska stort mellan verkligheten och önskemålen. På fråga 3 (om möjligheter till differentiering av taxan) visar det sig att det är en lågt prioriterad fråga. Fråga 4 som gäller minimering av transportbehovet är högt prioriterad men här erbjuder inga bra lösningar. Inte heller på fråga 5 om viktminskning genom avdunstning erbjuder verkligheten i allmänhet några bra lösningar men är relativt lågt prioriterad. Fråga 6 om man kan samla in flera farktioner samtidigt och fråga 7 om man kan använda 4- dagars tömning är båda ganska viktiga och i båda fallen erbjuder verkligheten relativt bra På fråga 8 om insamlingen ger en ren råvara för kompostering eller rötning är det ett stort avstånd mellan önskemålen och verkligheten. Det också fråga 9 (om kvalitetskontrollen av är enkel) men inte i lika omfattning. Fråga 0 och om minimering av förbehandling respektive efterbehandling av avfallet erbjuder systemen inte så bra lösningar men å andra sidan är dessa frågor inte så högt prioriterade. Fråga 2.~m låg föroreningsgrad i slutprodukten är mycket högt prioriterad och här ger de existerande systemen inte så bra resultat. Frågorna 3 och 4 om lagar och förordningar respektive önskemål är båda högt prioriterade och verkligheten uppfyller önskemåleni hög grad. Det gälier även fråga 5 om minskning av deponeringen av biologiskt avfall. Politikernas önskemål Fråga om avfallstaxan visar att politikerna inte prioriterar den särskilt högt. Däremot visar fråga 2 och fråga 3 att det är viktigt att kommuninnevånarna är nöjda med avfallshanteringen respektive att renhållningsarbetarna har en bra arbetsmiljö. Fråga 4 om hur viktigt det är att avfallshanteringen är har getts en mycket låg prioritet. Medan fråga 5 visar att det är att återvinningen av komposterbart avfall ökar. Fråga 6 är en ja eller nej fråga visar att en överväldigande majoritet av politikerna 78% är villiga att höja avfallstaxan om det vore en förutsättning för att öka Fråga 7 om kommuninnevånarna själva skall välja system för avfallshantering är lågt prioriterad av politikerna. Det gäller också fråga 8 om differentiering av avfallstaxan. Däremot är det viktigt systemen går att anpassa till framtida lagstiftning (fråga 9). Fråga 0 om kommunen skall kunna ta emot avfall också från företag får ganska hög prioritet. Det gäller också fråga om hur viktigt det är att kommunen uppfattas som ledande inom 4

15

16 C. Villor och flerfamiljshus Enkäten till hushållen har skickats såväl till villahushåll som till hushåll i flerfamiljshus. Svaren uppvisar i de flesta fall inte några avgörande skillnader. Två exempel ett från Hässleholm och ett från Göteborg visas nedan. Materialet i enkätundersökningen är så omfattande att allt inte kan redovisas i detalj. Då huvudsyftet enkäten har varit att jämföra de olika systemen med varandra har vi av utrymmesskäl valt att i rapporten inte särredovisa de olika typerna av hushåll. Utskicket av enkäten var också så uppdelad att hälften av enkäterna skickades till sådana adresser där insamling och källsortering bedömdes och hälften av enkäterna skickades till sådana adresser där insamlingen bedömdes fungera dåligt. Några signifikanta skillnader mellan de olika områdenas svar på enkätundersökningen har dock inte kunnat konstateras. 6

17

18 D. Slutna och ventilerade kärl Hushållens uppfattning När det gäller frågorna l till 6 som behandlar systemen i köket finns det inga signifikanta skillnader i uppfattningen mellan systemen. På fråga 7 (om behållarens utseende) finns heller inga tydliga skillnader i uppfattningen om systemen. När det gäller fråga 8 (om det förekommer besvärande lukt) anses det systemet något bättre. På fråga 9 och 0 om det förekommer flugor eller råttor systemen någotbättre. På övriga frågor finns inga skillnader i uppfattningen om systemen. Renhållningsarbetarnas uppfattning När det gäller fråga (lukt) och fråga 2 (flugor) uppfattas de ventilerade kärlen som klart sämre än de slutna. På fråga 3 (råttor) och på fråga 4 (fåglar) finns inga större skillnader i uppfattning om systemen. När det gäller arbetsställningar (fråga 5) anses de ventilerade systemen något sämre. På fråga 6 (fas.tfrysnin~ar) skiljer sig uppfa~ingen om systemen inte nämnvärt åt. På fråga 7 (tunga lyft) och 8 (om man tvingas dra tungt) anses de ventilerade systemen sämre. På fråga 9 (om det förekommer skärsår) skiljer sig systemen inte åt. När det gäller förekommer mögelsporer (fråga 0) anses de slutna systemetbättre. Samma sak gäller fråga (om avfallet blir synligt under hanteringen)..på fråga 2 (om det förekommer besvärande lukt från fordonet) anses det slutna system~t bättre. Samma sak gäller fråga 3 (om det förekommer pressvatten från fordonet). På fråga 4 (om fordonet är lätt att göra rent) uppfattas det slutna systemet bättre. Det gäller också fråga 5 (om fordonet har en väl utformad arbetsmiljö). När det gäller frågorna 6 och 7 (arbetsbörda respektive stress) anses de kommuner som har ventilerade system sämre än med slutna. Det gäller också frågan om man tvingas kontrollera om avfallet är rätt sorterat (fråga 8). I 8

19

20 E. Enfacks- o~h tvåfackssyst~m Hushållens uppfattning På fråga och 2 om förvaringssystemet i köket är lätt att använda respektive ser snyggt ut skiljer sig uppfattningen om systemen inte åt. Det gäller även fråga 3 (om det förekommer besvärande lukt). Däremot anser hushållen som har ett enfackssystem att påsarna är lättare att (fråga 4) och att de inte går sönder så ofta (fråga 5). Hushållen med flerfackssystem anser sig ha något bättre tillgång till påsår av rätt (fråga 7). På frågorna 7, 8 och 9 om behållaren ser snygg ut respektive om det förekommer besvärande lukt eller problem med flugor anser hushållen med enfackssytem att de är bättre. På fråga 0 (om det förekommer problem med råttor eller fåglar) och på fråga (om behållaren ofta blir överfull) skiljer sig uppfattningen om systemen inte åt. På fråga 2 (om behållaren är lätt att hålla ren) anses enfackssystemet På fråga 3 (om man fått tillräckligt med information) anser de hushåll med tvåfackssystem att man fått något bättre information medan när det gäller (fråga 4) är hushållen med enfackssystem mer nöjda. Renhållningsarbetarnas När det gäller fråga (lukten från kärlet) samt fråga 2 (flugor o~h fluglarver) uppfattas enfackskärlet som klart bättre än tvåfackssytemet. Fråga 3 (råttor) skiljer sig inte mellan systemen i fråga 4 (fåglar) uppfattas enfackssytemet klart överlägset. På fråga 5 (arbetsställilingar) och fråga 6 (fastfrysningar) skiljer sig uppfattningen om systemen ilte nämnvärt När det gäller fråga 7 lyft) skiljer sig inte åt däremot på fråga 8 (om man tvingas dra tungt) uppfattas tvåfacks systemet som väsentligt På fråga 9 (om det förekommer skär eller sticksår) är skillnaden liten mellan medan på fråga 0 (om luftburna hälsorisker), och på fråga (om avfallet blir synligt) uppfattas enfackssystemet som klart bättre. frågorna 2-5 (om fordonet) uppfattas även där enfackssystemet som bättre. Minst är skillnaden när det gäller hur lätt fordonet är att göra rent (fråga 4) medan fråga 2 (besvärande lukt) 3 (hur lätt fordonet är att göra rent) samt fråga 5 (hur bra arbetsmiljön är) skiljer mer till enfackssystemets fördel. Även på de om arbetsbördan (fråga 6) och om stress (fråga 7) uppfattas enfackssystemet som bättre. Det gäller även den sista frågan (nr 8) om man tvingas kontrollera att avfallet är rätt sorterat. 20

21

22 F. Papperssäcksystem Hushållens uppfattning Genomgående är i hushållens uppfattningar ganska små, enda undantagen är fråga och fråga 2 där det finns vissa skilltiader. När det gäller fråga om förvaringssystemet är lätt att använda anses Combi-systemet klart sämre äh de övriga. På fråga 2 om det ser snyggt och tilltalande ut uppfattas systemet med i ett ventilerat kärl som något bättre än de övriga. När det gäller fråga 3 om det förekommer besvärande lukt från avfallet i köket anses Combi-systeinet bäst, medan det på fråga 4 uppfattas som sämst (om påsarna ~r lätta att försluta). På fråga 5 (om påsarna går sönder) uppfattas systemet med papperssäck som något sämre än de övriga. På fråga 6 (om man har tillgång till påsar av rätt slag) anses det traditionella papperssäckssystemet bäst. I ~, )., På fråga 7 (om behållaren ser snygg ut) och på fråga 8 (om det lukt från behållaren) uppfattas systemet med papperssäck i ett ventilerat kärl som sämst. När det gäller förekomst., av flugor och fluglarver (fråga 9) anses Combi-systemet som sämst. På fråga 0 och förekomst av råttor och fåglar respektive om behållaren blir överfull är skillnaderna mellan systemen mycket små. På fråga 2 om behållaren är lätt att hålla ren anses det traditionella papperssäckssytemet klart bäst. På fråga 3 och 4 om man fått tillräcklig information respektive om avfallstaxan är rimlig finns det inga skillnader i uppfattning om de olika RenhÂllningsarbetarnas uppfattning När det gäller fråga (lukten från behållaren) uppfattas Combi-systemet som klart bäst medan det ventilerade kärlet är klart sämst. Även när det gäller fråga 2 (flugor) uppfattas Combi-systemet som bäst medan skillnaden mellan de övriga är liten. På fråga 3 om förekomsten av råttor anses det traditionella klart sämst medan de övriga anses relativt När det gäller med fåglar (fråga 4) uppfattas Combi-systemet som klart bäst medan det traditionella systemet anses klart sämst. På fråga 5 (om arbetsställningarna) anses Combi-systemet de båda övriga. På fråga 6 som gäller fastfrysningar uppfattas det traditionella systemet som klart bäst medan systemet med ventilerade kärl är i särklass sämst. När det gäller fråga 7 och 8 tunga lyft om man tvingas dra tungt Combi-systemet helt överlägset de övriga. På fråga 9, om förekomsten av skär och sticksår, skiljer sig uppfattningen om systemen inte nämnvärt åt. När det gäller förekomsten av aerosoler (fråga 0) Combi-systemet klart bättre. På fråga, om avfallet blir synligt hanteringen, skiljer sig uppfattningen om systemen inte mycket åt men är även här bäst. Frågorna 2 till 5 gäller fordonet. Här anses Combi-systemet genomgående som bäst. Det gäller såväl lukten från fordonet 2) som förekomsten av pressvatten (fråga 3). Även när det gäller hur lätt fordonet är att göra rent (fråga 4) uppfattas Combi-systemet som bäst även om skillnaden till det tradi~ionellå systemet liten. När det gäller arbetsmiljön anses Combi-systemet som,bäst. Fråga 6 gäller arbetsbördan och där skiljer uppfattningen om systemen inte åt, däremot på fråga 7 som gäller stress anses Combi-systemet klart bäst. Fråga 8 gäller om man tvingas agera soppolis. Denna fråga har kanske i första hand inte att göra med systemen. 22

23

24 G. Optisk sortering, slutna kärl och traditionellt papperssäckssystem Hushållens uppfattning När det gäller fråga l, om förvaringssystemet i köket är lätt att använda respektive fråga 2, om det ser snyggt ut anses systemet med optisk sortering något bättre än de övriga. På fråga 3, om det förekommer besvärande lukt anses systemet med slutna kärl bäst. På fråga 4 och 5, om påsarna är lätta att försluta respektive om de inte går sönder, anses systemet med optisk sortering, som använder plastpåsar, bäst. När det gäller fråga 6, om man alltid har tillgång till påsar av rätt slag, anses systemet med slutna plast behållare sämst. När det gäller fråga 7, om behållaren ser snygg ut, bedöms papperssäcksstället som bäst. På fråga 8 (besvärande lukt från behållaren) finns inga skillnader mellan systemen. På fråga 9 som behandlar förekomsten av flugor och fluglarver anses det slutna kärlet sämst. När det gäller fråga 0 som behandlar förekomst av skadedjur anses papperssäckssystemet bäst. Det gäller även fråga som gäller om behållaren ofta blir överfull. När det gäller fråga 2, om behållaren är lätt att hålla ren, anses papperssäcken klart överlägsen. Fråga 3, om man fått bra information och fråga 4 vad man tycker om avfallstaxan är inte direkt kopplade till systemen. När det gäller information anses emellertid det papperssäcks baserade systemet bäst och i fråga om avfailstaxan systemet med slutna plast kärl. Renhållningspersonalens uppfattning När det gäller fråga (lukten från kärlet respektive säckstället) är skillnaderna mellan systemen relativt små men med den optiska sorteringen som bäst. Även när det gäller fråga 2 (flugor) anses den optiska sorteringen bäst. På fråga 3 (råttor) finns det klara skillnader i uppfattningen om systemen. Säckstället anses här klart sämre än det slutna kärlet respektive den optiska sorteringen. Det gäller även fråga 4 (fåglar) men i mindre utsträckning. Fråga 5 om arbetsställningen skiljer inte mycket mellan systemen. När det gäller fastfrysningar, fråga 6, skiljer sig uppfattningen om systemen däremot dramatiskt från varandra. Papperssäcks systemet drabbas ej av fastfrysning i nämnvärd omfattning medan det är ett stort problem för det slutna kärl systemet respektive systemet med optisk sortering. När det gäller fråga 7 (tunga lyft) och fråga 8 (tunga drag) skiljer sig uppfattningarna om systemen inte nämnvärt från varandra, men papperssäcks systemet anses något bättre. På fråga 9 (skär och sticksår) skiljer sig uppfattningarna om systemen inte mycket åt men papperssäcken anses något bättre. När det gäller den viktiga frågan om aerosoler (fråga 0) anses det slutna kärlet och systemet med den optiska sorteringen klart bättre än papperssäcken. På fråga l (om avfallet blir synligt under hanteringen) anses systemet med optisk sortering bäst. Frågorna 2 till och med 5 gäller fordonet. Här ser man inga betydande skillnader när det gäller uppfattningen om lukten från fordonet (fråga 2) och arbetsmiljön i fordonet (fråga 5). Däremot skiljer sig systemen mycket tydligt när det gäller fråga 3 (pressvatten) och fråga 4 (hur lätt fordonet är att göra rent). I båda dessa avseenden anses papperssäcks systemet som avsevärt mycket bättre. Frågorna 6 till 8 är inte direkt kopplade till systemen. Fråga 6 gäller arbetsbördan och fråga 7 om man känner stress i arbetet. I båda avseenden anses systemet med slutna plastkärl bäst. Frågan är emellertid om det har något med själva systemet att göra eller om det rör sig om skillnader mellan kommuner i stället. Detta gäller även fråga 8 (om man tvingas agera "soppolis"). Här är det stora skillnader mellan kommunerna, men frågan är naturligtvis inte beroende på skillnader i systemen i sig utan beroende på hur respektive kommun ser på denna fråga. 24

25

26 H. Slutsatser Den enkätundersökning som genomförts bland hushåll och renhållningsarbetare i nio kommuner visar att hushållen tycker att besvärande lukt och forekomst av flugor är de största problemen med de existerande systemen. Hushållen är också missnöjda med att behållarna inte är lätta att hålla rena. För övrigt är man relativt nöjd. Även renhållningsarbetarna är missnöjda med besvärande lukt och med förekomst av flugor. Men ännu mer missnöjda är man med arbetsställningama och med att man tvingas dra och lyfta tungt i arbetet. Missnöjet gäller också i stor utsträckning arbetsmiljön i fordonet. Genomgående är att hushållen är betydligt mer nöjda med hur systemen fungerar än vad renhållningsarbetarna är. Driftledningarna i de undersökta kommunerna anser att de nuvarande systemen är relativt svåra att förklara på ett pedagogiskt sätt for kommuninnevånarna. Man anser vidare att systemen inte minimerar transportbehovet. Dessutom anser man att det är svårt ått få en ren råvara för kompostering respektive rötning. blir föroreningsgraden i slutprodukten också hög. För politikerna är det viktigt att kommuninnevånarna är nöjda och att renhållningsarberarna har en bra De tycker också att det är viktigt att återvinningen ökar. Vidare tycker politikerna att det är viktigt att systemen går att anpassa till framtida lagstiftning och att kommunen uppfattas som ledande när det gäller avfallshantering. Förvånande nog säger sig politikerna inte prioritera avfallstaxan särskilt högt och de är beredda att utan vidare höja den om så skulle behövas. Hushållen ser relativt små skillnader mellan de sju undersökta systemen. På enskilda punkter finns skillnader men de är ofta så små att det är svårt att säga att de är avgörande. Väger man samman hushållens uppfattning om alla frågor får man därfor inte heller stora skillnader i uppfattningen om de olika systemen. Inte heller renhållningsarbetarna uppfattningar går dramatiskt isär när det gäller sex av de sju undersökta systemen. Enda undantaget är Combi-systemet som ligger i en klass for sig. Övriga system uppvisar visserligen skillnader på enskilda punkter men sammantaget bedöms systemen som relativt likvärdiga. Däremot visar undersökningen att renhållningsarbetarna anser att Conlbi-systemet är överlägset övriga system i praktiskt taget alla avseenden. Om man rangordnar system efter hur mycket poäng de har fått i enkätundersökningen när det gäller renhållningsarbetarna får man följande ordningsföljd:. Combi-systemet (36,9 poäng) 2. Säckställ med papperssäckar (230,2 poäng) 3. Optisk sortering av olikfärgade plastpåsar (220,2 poäng) 4. Slutna plastkärl (28,5 poäng) 5. Ventilerade plastkärl invändigt klädda med papperssäck (94,0 poäng) 6. Ventilerade plastkärl (92,0 poäng) 7. Två-facks slutna plastkärl (87,3 poäng) (Resultatet presenteras med hjälp av ett stapeldiagram) 26 _

27 När det gäller renhållningsarbetarna har över 75% av samtliga berörda i de undersökta kommunerna svarat på enkäten vilket gör att svaren har en mycket hög grad av tillförlitlighet. Andelen hushåll som tillfrågats i varje kommun är naturligtvis betydligt fårre men å andra sidan ligger svarsprocenten bland de tillfrågade så högt som 65%. I II A vfallshantering är ingen industriell process som är lätt att styra utan ett hantverk där processtyrningen ofta avgörs av den enskilde renhållningsarbetaren. Det är därfor viktigt att processtyrningen är inbyggd i systemet och att det inte går att fuska och kompromissa med arbetsmiljön. Här är förtäckta eller öppna ackord ett problem därför att de inleder till frestelse att kompromissa med arbetsmiljön. Att Combi-Systemet uppfattas som överlägset beror sannolikt delvis på att det utvecklats som ett helhetssystem där alla delar är integrerade. Övriga system är resultatet av en utveckling där exempelvis behållare och fordon utvecklats helt separat. För systemets funktion är helt säkert en klar fördel om de olika delarna utvecklats till ett integrerat system. Dessutom är Combi-systemet avsiktligt utvecklat så att det minimerar möjligheterna att fuska och exempelvis ta flera säckar samtidigt på ryggen. Det näst bästa systemet för insamling av biologiskt avfall visade sig vara ett traditionellt säckställ för papperssäck. Även om skillnaderna här jämfort med övriga system var relativt små pekar det ändå på de fördelar när det gäller hygien och låg fuktighetsnivå som papperssäcken ger. Däremot verkar papperssäcken som rent avfallsemballage inuti ett plastkärl inte ge samma påtagliga fördelar sett som helhet. Detta beror sannolikt på att de så kallade ventilerade och hyperventilerade kärlen inte ger tillräcklig luftgenomströmning för att nå en acceptabel avdunstning och därigenom lämplig fuktighetsnivå. Combi-systemet finns idag i Sverige enbart i Falköpings kommun och det har i många sammanhang med viss rätt betraktats som en udda fågel bland insamlingssystemen. Undersökningens resultat pekar emellertid på att kommuner som överväger att infora nya insamlingssystem bör beakta renhållningsarbetarnas syn på Combi-systemets fördelar. Det ligger inte inom ramen för denna rapport att ta ställning till exempelvis investeringskostnader, ekonomin i driften eller driftssäkerheten i systemen, varför vi bara kan yttra oss om hushållens och renhållningsarbetarnas uppfattning om systemen. När det gäller renhållningsarbetarnas uppfattning är skillnaderna emellertid så stora att resultatet måste betraktas som mycket säkert. 28

28 Bilagor:. Enkäten till hushållen. (3 sidor) 2. Enkäten till renhållningspersonalen. (4 sidor) 3. Enkäten till de driftsansvariga. (4 sidor) 4. Enkäten till politikerna. (2 sidor) 29

29

30 Enkäten till hushållet Frågor om förvaring av komposterbart avfall i köket Bilaga l a Är förvaringssystemet för komposterbart avfall i köket lätt att använda? ja mycket lätt ganska lätt nej inte alls b 2a Hur viktigt är det för Er att förvaringssystemet är praktiskt och lätt att använda? ja Ser förvaringsbehållaren för komposterbart avfall i köket snygg och tilltalande ut? ja mycket ganska snygga nej inte alls 2b Hur viktigt är det för Er att förvaringsbehållaren ser snygg ut? 3a Förekommer besvärande lukt från det komposterbara avfallet i köket? nej aldrig ganska ofta ja mycket ofta 3b Hur viktigt är det för Er att det inte förekommer besvärande lukt? 4a Är påsarna för det komposterbara avfallet lätta att försluta? mycket lätta ganska lätta nej inte alls 4b Hur viktigt är det för Er att påsarna är lätta att försluta? I 5a Förekommer det att påsarna för det komposterbara avfallet går sönder? aldrig ganska ofta mycket ofta 5b Hur viktigt är det för Er att påsarna inte går sönder? ganska 5 3

31 6a 6b Har Ni alltid tillgång till påsar av rätt slag det komposterbara avfallet? ja alltid ganska ofta Hur viktigt är det Er att ha tillgång till påsar av rätt slag? mycket sällan Frågor om behållare komposterbart avfall i soprummet/på på tomten 7a Ser behållaren komposterbart avfalli soprummet eller på tomten snygg ut? mycket snygg ganska snygg inte snygga alls l 7b Hur är det Er att behållaren ser snygg och prydlig ut? 8a det besvärande lukt från behållaren komposterbart avfall i soprummet eller på tomten? nej aldrig ganska ofta ja ofta 8b Hur viktigt är det Er att det inte förekommer besvärande lukt? 9a Förekommer det problem med flugor eller i eller runt behållaren för komposterbart avfall i soprummet eller på tomten? nej aldrig ganska ofta ja mycket ofta l 9b Hur viktigt är det Er att det inte förekommer flugor och fluglarver runt behållaren? l 0a l0b Har Ni sett att det förekommer skadedjur som råttor eller fåglar i eller runt behållaren för komposterbart avfall i soprummet eller på tomten? nej aldrig ganska ja mycket Hur viktigt är det för Er att det inte förekommer råttor och fåglar runt behållaren? heltoviktigt l 32

32 F a Förekommer det att behållaren/kärlet komposterbart avfall i soprummet eller på tomten blir överfull? nej aldrig ganska ofta mycket ofta b Hur viktigt är det Er att behållaren/kärlet inte blir överfullt? 2a Är behållaren komposterbart avfall i soprummet eller på tomten lätt att hålla ren? ja mycket lätt ganska lätt svår 2b Hur viktigt är det att behållaren är lätt att hålla ren? 2 Allmänna frågor 3a 3b 4a 4b Har Ni fått bra och tydlig information om hur Ni skall hantera Ert biologiska avfall? ja mycket bra ganska bra nej ingen Hur viktigt är det för Er att Ni får bra information om hur Ni skall hantera Ert avfall? l Är avgifterna i avfallstaxan rimliga for den service Ni får (gäller endast villahushåll)? mycket rimliga ganska rimliga nej helt orimliga Hur viktigt är det för Er att avfallstaxan är rimlig (gäller endast villahushåll)? viktigt l Eventuella kommentarer 33

33 Enkäten till renhållningsarbetare Bilaga 2 Frågor om kärlet/behållaren för komposterbart avfall. a Förekommer det besvärande lukt fr~n kärlet/beh~liarenför komposterbart avfall? nej aldrig ganska ofta ja, mycket ofta b Hur viktigt är det för Dig att det inte förekommer besvärande lukt? 2a Förekommer det problem med flugor eller fluglarver? nej aldrig ganska ofta ja, mycket ofta 2b Hur viktigt är det för Dig att det inte förekommer flugor eller fluglarver? 3a Förekommer det problem med nej aldrig 5 4 ganska ofta 3 2 ja, mycket ofta 3b Hur viktigt är det för Dig att det inte förekommer problem med 4a Förekommer det problem med nej aldrig ganska ofta ja, mycket ofta 4b Hur viktigt är det för Dig att det inte förekommer problem 5a 5b Är utformade s~ att de är lätta att arbeta med och ger bra arbetsställningar? ja, mycket bra 5 4 ganska bra 3 2 nej, mycket Hur viktigt är det för Dig att ger bra arbetsställningar. helt oviktig 6a Förekommer problem med fastfrysning av avfallet i under den kalla nej aldrig 5 4 ganska ofta 3 2 mycket ofta 6b Hur viktigt är det för Er att fastfrysning av avfallet i inte sker under den kalla Frågor om hanteringen av det komposterbara avfallet? 7a Tvingas Du till tunga lyft i arbetet? nej aldrig 5 4 ganska ofta 3 2 ja, nästan alltid 7b Hur viktigt är det för Dig att Du inte behöver göra tunga lyft?

34 8a Tvingas Du att dra tungt i arbetet? nej aldrig 5 4 ganska ofta 3 2 ja, nästan alltid 8b Hur viktigt det för Dig att Du inte behöver dra tungt? 9a 9b Förekommer det att Du får skär- eller sticksår vid hanteringen? nej aldrig ganska ofta Hur viktigt är det för Dig att Du inte får skär- eller sticksår? ja, mycket ofta 0a Har Du märkt om det förekommer mögelsporer eller andra luftburna hälsorisker vid hanteringen av det komposterbara avfallet? nej aldrig ganska ofta ja, mycket ofta 0b Hur viktigt är det för Dig att det inte förekommer luftburna hälsorisker? a Förekommer det att det komposterbara avfallet blir synligt under hanteringen? nej aldrig ganska ofta ja, nästan alltid b Hur viktigt är det för Dig att avfallet inte blir synligt under hanteringen? Frågor om fordonet för komposterbart avfall. 2a Förekommer det besvärande lukt från fordonet för komposterbart avfall? nej aldrig ganska ofta ja, mycket ofta 2b Hur viktigt är det för Dig att det inte förekommer besvärande lukt från fordonet? 3a 3b Förekommer det problem med pressvatten från fordonet för komposterbart avfall? nej aldrig ganska ofta ja, mycket ofta Hur viktigt är det för er att det inte förekommer pressvatten från fordonet? 4a Är fordonet för komposterbart avfall lätt att göra rent? mycket lätt ganska lätt mycket svårt 4b Hur viktigt är det för Dig att fordonet är lätt att göra rent? a 5b Har fordonet för komposterbar avfall en väl utformad arbetsmiljö? ja, mycket väl ganska väl Hur viktigt är det för Dig att fordonet har en väl utformad arbetsmiljö? nej, mycket dåligt

35 Allmänna frågor 6a Tycker Du att Du har en rimlig arbetsbörda? ja, mycket rimlig ganska rimlig 2 nej helt orimlig 6b Hur viktigt är det för Dig att Du har en rimlig arbetsbörda? 2 7a Känner Du stress i arbetet? ja, mycket ofta 5 4 ganska ofta 3 2 nej aldrig 7b Hur viktigt är det för Dig att inte känna stress i arbetet? 8a Tvingas Du kontrollera att avfallet från hushållen är rätt sorterat? ja ofta ganska ofta nej aldrig 8b Hur viktigt är det för Dig är det att inte tvingas kontrollera att avfallet är rätt sorterat? Slutfrågor Svara med kryss i rätt ruta! Tycker Du att Du fått tillräckligt med utbildning i Ditt arbete? Ja Nej Skulle Du vilja informera hushållen mer om avfallsfrågor? Ja Nej Kommentarer ,,... 36

36 Enkäten till driftsansvariga Bilaga 3 Frågor om hushållen. a. Är systemet för källsortering pedagogiskt lätt att förklara för hushållen? ja mycket lätt ganska lätt b. Hur viktigt är det för Er att systemet är pedagogiskt lätt att förklara? mycket viktig nej mycket svårt 2a 2b Ger systemet ett högt deltagarantal från hushållen? ja mycket högt ganska högt Hur viktigt är det för Er att systemet ger ett högt deltagarantal? nej lågt 3a Möjliggör systemet en differentiering av taxan? ja i hög grad endast delvis nej inte alls 3b Hur viktigt är det för Er att kunna differentiera taxan? Frågor om systemets ekonomi. he~t oviktigt 4a. Innebär systemet att Ni kunnat minimera transportbehovet? ja mycket ofta ga nska ofta nej aldrig 4b Hur viktigt är det för Er att kunna minimera transportbehovet?.. 5a Ger systemet, genom avdunstning, en stor viktsminskning av det komposterbara avfallet? ja mycket stor 5 4 ganska mycket 3 2 nej mycket liten 5b 6a 6b Hur viktigt är det för Er att avfallet minskar i vikt? Möjliggör systemet att Ni kan samla in flera fraktioner samtidigt? ja många endast delvis Hur viktigt är det för Er att kunna samla in flera fraktioner samtidigt? nej inte alls

37 7a 7b Möjliggör systemet att Ni kan använda Er av 4-dagars tömning? ja helt endast delvis Hur viktigt är det för Er att kunna använda Er av 4-dagars tömning? nej inte alls Frågor om kvaliteten i sorteringen av det komposterbara avfallet. 8a 8b 9a 9b Ger insamlingen en ren råvara för vidare kompostering/rötning? ja mycket ren ganska ren Hur viktigt är det för Er att få en ren råvara för kompostering/rötning? Möjliggör systemet en enkel kvalitetskontroll av råvaran (avfallet)? ja i hög grad i viss utsträckning Hur viktigt är det för Er att få en enkel kvalitetskontroll? mycket vikti,gt nej inte alls ren nej inte alls. 0a Minimerar systemet behovet av förbehandling av det komposterbara avfallet? ja mycket endast delvis nej inte alls 0b Hur viktigt är det för Er att minimera behovet av förbehandling? a Minimerar systemet behovet av efterbehandling av det komposterbara avfallet? ja i hög grad endast delvis nej inte alls b Hur viktigt är det för Er att minimera behovet av efterbehandling? 2a Ger systemet för det komposterbara avfallet en låg föroreningsgrad i slutprodukten? ja mycket låg endast delvis nej inte alls 2b Hur viktigt är det för Er att få en låg föroreningsgrad i slutprodukten? 38

38 Frågor om lagar och förordningar. 3a Möjliggör systemet Ni kan följa existerande lagar och förordningar? mycket väl ganska väl 3b Hur viktigt är det för Er att kunna följa existerande lagar och förordningar? inte alls väl 4a Har systemet sådan inbyggd flexibilitet att det går att anpassa till tänkbara kommande lagar och förordningar eller andra framtida önskemål? Mycket väl ganska väl inte alls väl b Hur viktigt är det för Er att systemet har en sådan flexibilitet? 5a Innebär systemet att deponering av biologiskt avfall minskat? ja mycket ganska mycket 5b Hur viktigt är det för Dig att deponeringen av biologiskt avfall minskar? nej inte alls Kommentarer

39 Enkät tillpolitiker Bilaga 4. Hur viktigt är det för Dig som kommunpolitiker att kunna hålla en låg avfallstaxa? Mycket viktigt inte alls viktigt 2. Hur viktigt är det för Dig som kommunpolitiker att kommuninnevånarna är nöjda med avfallshanteringen i kommunen? Mycket viktigt inte alls viktigt 3. Hur viktigt är det för Dig som kommunpolitiker att renhållningsarbetarna har en god arbetsmiljö, även om det skulle kosta mer än idag? Mycket viktigt inte alls viktigt 4. Hur viktigt är det för Dig som kommunpolitiker att avfallshanteringen i kommunen är konkurrensutsatt? Mycket viktigt inte alls viktigt l 5. Hur viktigt är det för Dig som kommunpolitiker att återvinningen av komposterbart avfall ökar i kommunen? Mycket viktigt inte alls viktigt l 6. Vore Du som kommunpolitiker villig att höja avfallstaxan om det skulle vara en förutsättning för att kunna öka återvinningen av komposterbart avfall? Ja Nej 7. Hur viktigt ärdet för Dig som kommunpolitiker att kommuninnevånarna kan välja mellan olika system för avfallshantering? Mycket viktigt inte alls viktigt 8. Hur viktigt är det för Dig som kommunpolitiker att kunna differentiera avfallstaxan? Mycket viktigt inte alls viktigt 40

40 9. Hur viktigt är det för Dig som kommunpolitiker att kommunens avfallshanteringssystem är så flexibla att de lätt går att anpassa till eventuellt skärpta framtida krav och lagstiftning? Mycket viktigt inte alls viktigt 0. Hur viktigt är det för Dig som kommunalpolitiker att satsa på behandlingsanläggningar som även kan ta emot komposterbart avfall från företag och andra verksamheter som ligger utanför det kommunala ansvaret? Mycket viktigt inte alls viktigt l. Hur viktigt är det för Dig som kommunpolitiker att Din kommun uppfattas som en av de ledande när det gäller avfallshantering? Mycket viktigt inte alls viktigt 2. Finns det någon annan fråga av stor betydelse för Dig som kommunpolitiker när det gäller avfallshanteringen i kommunen? 4

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG!

NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG! NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG! Till dig kan vi köra med liten sopbil Dags att välja sopabonnemang Du har tidigare fått information om att villa- och fritidshushållen i Lysekil kommer att få ett

Läs mer

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i n d r a ng ti plast metall pappersförpackningar Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Det ska vara lätt att göra rätt! I Sverige är vi ganska bra på återvinning av förpackningar

Läs mer

Dags att välja avfallsabonnemang. Du kan välja mellan tre alternativ!

Dags att välja avfallsabonnemang. Du kan välja mellan tre alternativ! Dags att välja avfallsabonnemang Du kan välja mellan tre alternativ! t nas e s al 13! v t t 0 r di ari 2 ö u G S! 1 jan B O en 3 d Avfallshantering valbroschyr.indd 1 2012-12-19 10:41:53 Nu är det dags

Läs mer

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS Ett viktigt val Dags för er att välja nytt abonnemang Från den 1 november 2015 inför Danderyds

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

Maten i retur bra för vår natur! Insamling av matavfall för verksamheter

Maten i retur bra för vår natur! Insamling av matavfall för verksamheter Maten i retur bra för vår natur! Insamling av matavfall för verksamheter Lämna ditt matavfall till oss Sverige har som mål att samla in 35 procent av matavfallet och behandla det biologiskt. Nacka kommun

Läs mer

Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner

Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner I slutet av januari skickades enkäter ut till samtliga hushåll i Säffle och Åmåls kommuner. Frågorna berörde kundnöjdhet med dagens

Läs mer

Avfallstaxorna straffar källsorterare

Avfallstaxorna straffar källsorterare Avfallstaxorna straffar källsorterare Vi har oerhört mycket att vinna på att minska mängden avfall och att öka återbruk och återvinning. Värdefulla resurser skulle utnyttjas effektivare, energi sparas,

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas

Läs mer

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur!

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! NU har vi BÖRJAt SAMLA IN MATAVFALL Du kan göra en insats för miljön genom att sortera ut ditt matavfall och lämna det för hämtning. Varför ska vi börja samla in

Läs mer

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen Fortsätt sortera sopor som tidigare. Lägg bara till en bra rutin Släng soppåsarna i två olika

Läs mer

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Renhållningsordning Bilaga 3 Plockanalys 2012 Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Emma Krantz, Hässleholm Miljö AB November 2012 Plockanalys

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 2b: Resultat från plockanalyser RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

Problematiken kring insamlingen av biologiskt avfall

Problematiken kring insamlingen av biologiskt avfall atiken kring insamlingen av biologiskt avfall WR 31 Kartläggning av utvecklingsarbete samt problem vid olika insamlingstekniker för matavfall Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur!

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! NU BÖRJAR VI SAMLA IN MATAVFALL Du kan göra en insats för miljön genom att sortera ut ditt matavfall och lämna det för hämtning. Varför ska vi börja samla in matavfall?

Läs mer

VI VILL HA DINA MATRESTER

VI VILL HA DINA MATRESTER VI VILL HA DINA MATRESTER Återvinn din mat Uppsamling Transport Rötning Drivmedel Matrester - en värdefull resurs Det mesta av vårt avfall går att återvinna. Med insamling av matavfall tar Österåker ett

Läs mer

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012 PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 212 El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling

Läs mer

Kommunstyrelsen, Teknik - och fritidsnämnden

Kommunstyrelsen, Teknik - och fritidsnämnden KS/2014:149-450 Bilaga 2 Avfallsplan, 2014-02-11 Åtgärdsprogram Mätbara mål Åtgärd Ansvar Årtal 1.1 Mängden hushållsavfall (kärl- och säckavfall) per invånare ska år 2018 ha minskat med 5 % jämfört med

Läs mer

Avfallstaxa Rev TJÄNSTESKRIVELSE TN 2014/ KFKS 2014/ Tekniska nämnden

Avfallstaxa Rev TJÄNSTESKRIVELSE TN 2014/ KFKS 2014/ Tekniska nämnden 2014-08-08 Rev 2014-08-21 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE TN 2014/209-459 KFKS 2014/387-459 Tekniska nämnden Avfallstaxa 2015 Förslag till beslut Tekniska nämnden noterar informationen om arbetet med utformningen

Läs mer

Avfallshantering 2009

Avfallshantering 2009 Avf_09_Arvidsjaur v1.0 SWECO Environment 2009 Enkät Avfallshantering 2009 Så här gör du Markera ditt svar för varje fråga. Under varje frågeområde har du möjlighet att skriva en fritextkommentar om du

Läs mer

RVF Utveckling 2004:12

RVF Utveckling 2004:12 Analys av värdet av hushållens materialåtervinning RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 24 Upplaga: 1 ex FÖRORD RVF:s arbetsgrupp för

Läs mer

dags att välja Viktig information till fastighetsägare och bostadsrättföreningar inför valet av nytt avfallsabonnemang.

dags att välja Viktig information till fastighetsägare och bostadsrättföreningar inför valet av nytt avfallsabonnemang. dags att välja Viktig information till fastighetsägare och bostadsrättföreningar inför valet av nytt avfallsabonnemang. Snart inför Sigtuna kommun utsortering av matavfall. Det medför att du måste välja

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

Omnibusundersökning Återvinning 2009

Omnibusundersökning Återvinning 2009 Omnibusundersökning Återvinning 009 Projektledare: Katharina Norborg Beställare: Anna-Carina Gripwall Fältarbete: Februari 009 Proj. nr: 09000/090006 Genomförande Syfte: Metod: Urval: Urvalsstorlek: Syftet

Läs mer

viktig INFo om HuR Du GöR med DINA SopoR SoRTERA ut TIDNINGAR och FöRpAckNINGAR EXTRA HämTNING och HämTNING Av FöR HÅRT packade och överfyllda kärl

viktig INFo om HuR Du GöR med DINA SopoR SoRTERA ut TIDNINGAR och FöRpAckNINGAR EXTRA HämTNING och HämTNING Av FöR HÅRT packade och överfyllda kärl RENHÅLLNINGSTAXA 2014 Det är renhållningsordningen som bestämmer vilka åtgärder som kommunen ansvarar för när det gäller hushållens avfall. För de här åtgärderna ska kommunen också ta ut ersättning av

Läs mer

Inbyggd behandling så fungerar det

Inbyggd behandling så fungerar det Välj rätt toalett Välj rätt och spara pengar Vid fritidshus förekommer det fortfarande torrdass med latrinbehållare som kommunen hämtar. Systemet med insamling och behandling av latrin är dock varken miljömässigt

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Svalans miljöprogram

Bostadsrättsföreningen Svalans miljöprogram EKONOMI+MILJÖ=SANT Bostadsrättsföreningen Svalans miljöprogram Att kombinera ekonomi och miljötänkande Hur kan du spara pengar och miljö? Att källsortera sopor är inte bara en insats för miljön utan även

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Mattias Andersson, Avfallsutredare Telefon: 0176-71355 E-post: mattias.andersson@norrtalje.se Dnr: KLML 15-359 Till Teknik och klimat nämnden Insamlingssystem för fastighetsnära

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA 2015, med ikraftträdande

1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA 2015, med ikraftträdande 2014-09-08_rev 2014-09-17 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE TN 2014/209-459 KFKS 2014/387-459 Tekniska nämnden Avfallstaxa 2015 Förslag till beslut 1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA

Läs mer

Sammanställning av enkät angående vatten, avlopp och avfallshantering

Sammanställning av enkät angående vatten, avlopp och avfallshantering Sammanställning av enkät angående vatten, avlopp och avfallshantering Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 2 Privatpersoner...3 2.1 Vatten och avlopp...4 2.2 Slamtömning...5 2.3 Frågor om avfallshantering...5

Läs mer

Anvisningar om hämtning av hushållsavfall

Anvisningar om hämtning av hushållsavfall Anvisningar om hämtning av hushållsavfall Gäller från den 10 juni 2008 Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda Innehållsförteckning sidan

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

Källsortering och insamling av biologiskt nedbrytbart avfall

Källsortering och insamling av biologiskt nedbrytbart avfall Källsortering och insamling av biologiskt nedbrytbart avfall Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5195 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48

Läs mer

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet?

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet? Några frågor om hämtning av hushållsavfallet Fråga A1 Hur ofta hämtas ditt hushållsavfall? Välj det alternativ som stämmer bäst Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Fråga A2 Hur är du med följande

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (10)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (10) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (10) F. 2.2 AVFALLSTAXA FÖR LOMMA KOMMUN Denna taxa för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i har beslutats med stöd av 27 kap. 4 Miljöbalken. Taxa gäller från

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 2: Källsortering och insamling RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 ESIÖVS KOMMUN Höörs kommun HÖRBY KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt

Läs mer

Du sköter hemkompostering av matavfall och vi hämtar restavfall. Normalt hämtar vi restavfall var 4:e vecka.

Du sköter hemkompostering av matavfall och vi hämtar restavfall. Normalt hämtar vi restavfall var 4:e vecka. RENHÅLLNINGSTAXA 2010 Det är renhållningsordningen som bestämmer vilka åtgärder som kommunen ansvarar för när det gäller hushållens avfall. För de här åtgärderna ska det också tas ut ersättning av fastighetsägaren

Läs mer

Checklista för bättre sortering av hushållsavfall

Checklista för bättre sortering av hushållsavfall Checklista för bättre sortering av hushållsavfall hyresrätter, bostadsrätter och samfälligheter samarbete med ii samarbete med din din kommun kommun 1 Så här använder du checklistan Med hjälp av den här

Läs mer

Försöket Bruna påsen. Test av optisk sortering av matavfall med papperspåse. Sammanfattning av Maria Arveström, projektledare 2015-09-01

Försöket Bruna påsen. Test av optisk sortering av matavfall med papperspåse. Sammanfattning av Maria Arveström, projektledare 2015-09-01 Försöket Bruna påsen Test av optisk sortering av matavfall med papperspåse Sammanfattning av Maria Arveström, projektledare 2015-09-01 Summering av försöket med Bruna påsen våren 2015 Under våren 2015

Läs mer

Bilaga 4, Enkät kundundersökning avfallshantering 2013

Bilaga 4, Enkät kundundersökning avfallshantering 2013 Bilaga 4, Enkät kundundersökning avfallshantering 2013 Avf_13_Svenljunga v1.0 Sweco Environment 2013 Enkät Avfallshantering 2013 Så här gör du Markera ditt svar för varje fråga. Under varje frågeområde

Läs mer

Erfarenheter och utformning av felmeddelanden vid insamling av matavfall

Erfarenheter och utformning av felmeddelanden vid insamling av matavfall Erfarenheter och utformning av felmeddelanden vid insamling av matavfall Förord Samtliga kommuner med insamling av matavfall har tillfrågats om utformning av felsorteringslappar samt korta erfarenheter

Läs mer

SOPSORTERINGS SKOLAN

SOPSORTERINGS SKOLAN SOPSORTERINGS SKOLAN Spara gärna denna sorteringsguide för ökad trevnad i våra miljöhus. REGLER OM SOPSORTERING Kostnadseffektivt Sopsortering är inte bara bra för miljön utan också för plånboken. Genom

Läs mer

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014 Rapport: Sida 1(9) 1. Sammanfattning låter göra regelbundna analyser av innehållet i östersundsbornas soppåsar; s.k. plockanalyser, för att följa upp hur bra vi i Östersund, är på att sopsortera. I oktober

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

A B. D E Handläggare: Henrik Lilliehöök Tfn: Renhållningsförvaltningen M ILJÖ & U TVECKLING

A B. D E Handläggare: Henrik Lilliehöök Tfn: Renhållningsförvaltningen M ILJÖ & U TVECKLING A B Rhn 2004-06-16 Tjänsteutlåtande SID 1 (12) 2004-06-03 Ärende nr 11 C Renhållningsförvaltningen M ILJÖ & U TVECKLING D E Handläggare: Henrik Lilliehöök Tfn: 08-508 465 57 Renhållningsnämnden Rapport

Läs mer

Förbereda övergång till kommunalt insamlingsansvar. Mål att skapa en smidig övergång. Redovisa insamlingssystem, ny teknik m m

Förbereda övergång till kommunalt insamlingsansvar. Mål att skapa en smidig övergång. Redovisa insamlingssystem, ny teknik m m Anders Asp Fokusgrupp Uppdrag Förbereda övergång till kommunalt insamlingsansvar Mål att skapa en smidig övergång Redovisa insamlingssystem, ny teknik m m Kostnadseffektiva system Hög kvalitet på insamlat

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Kommunal Avfallsplan 2013-2017 Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Sammanfattning av förslag till Avfallsplan 2013 2017 Dalakommunerna Avesta Borlänge

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion Avfallsplan 2018-2022 för Eskilstuna kommun kortversion Beslutad av kommunfullmäktige 14 december 2017 Vår vision Året är 2022. I Eskilstuna arbetar vi aktivt med att minska mängden avfall. Begagnade produkter

Läs mer

Kortversion avfallstaxan 2018

Kortversion avfallstaxan 2018 Kortversion avfallstaxan 2018 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller

Läs mer

Kortversion avfallstaxan 2019

Kortversion avfallstaxan 2019 Kortversion avfallstaxan 2019 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Budget 2019 med plan Avfall

Budget 2019 med plan Avfall Budget 2019 med plan 2020-2021 Avfall Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål...3 2.1 Danderyds kommun genomför en väl utförd och trafiksäker hämtning av avfall samt erbjuder ett tillfredställande avfallstjänsteutbud...3

Läs mer

I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ?

I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ? I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ? I dag har de flesta av oss insett att jordens resurser är ändliga och att vi därför måste

Läs mer

NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG!

NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG! NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG! Till dig kan vi köra med fyrfacksbilen ofärgad glasförpackning matavfall plastförpackning tidning pappers förpackning ofärgad glasförpackning metallförpackning

Läs mer

Kartläggning. Soptaxor 2009 2010

Kartläggning. Soptaxor 2009 2010 Kartläggning Soptaxor 2009 2010 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 3 1. Inledning 4 1.1. Fakta om kommunal avfallshantering 5 2. Hushållens möjlighet att påverka renhållningsavgiften 6 2.1. Kommuner som

Läs mer

Föreskriftsbilaga för sortering och lämning av avfall m.m.

Föreskriftsbilaga för sortering och lämning av avfall m.m. Föreskriftsbilaga för sortering och lämning av avfall m.m. Matavfall, restavfall och osorterat hushållsavfall som läggs i behållare ska läggas i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Det paketerade

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

F F O OK cu U SS S S O O p p SäcK c a K r

F F O OK cu U SS S S O O p p SäcK c a K r O Sopsäckar OCUS Sopsäckar Sopsäckar : Innehåll PRODUKTINO PRODUKTINO PRODUKTINO PRODUKTINO 3-4 5 6-7 8-9 PRODUKTINO PRODUKTINO PRODUKTINO PRODUKTINO 10-11 12 13 14 PRODUKTINO 15 3 Sopsäckar Vanliga sopsäckar,

Läs mer

RAPPORT B2009:01. Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder

RAPPORT B2009:01. Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder RAPPORT B2009:01 Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder ISSN 1103-4092 Förord Denna rapport har utförts inom utvecklingssatsningen

Läs mer

Enkät om framtidens avfallshantering. för dig som bor i. villa, småhus eller radhus

Enkät om framtidens avfallshantering. för dig som bor i. villa, småhus eller radhus Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i villa, småhus eller radhus Enkäten utförs som en del av arbetet med att ta fram en avfallsplan för kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga,

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall

Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall Ditt matavfall blir drivmedel Nu ska hela Alvesta kommun börja att sortera sitt matavfall. Planerad start blir mellan hösten 2017 och våren 2018.

Läs mer

Föreskriftsbilaga för sortering och lämning av avfall m.m.

Föreskriftsbilaga för sortering och lämning av avfall m.m. Föreskriftsbilaga för sortering och lämning av avfall m.m. Matavfall, restavfall och osorterat hushållsavfall som läggs i behållare ska läggas i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Det paketerade

Läs mer

STAPLAR OCH GODA BETYG - resultat och kommentarer från vår kundundersökning hösten 2013.

STAPLAR OCH GODA BETYG - resultat och kommentarer från vår kundundersökning hösten 2013. STAPLAR OCH GODA BETYG - resultat och kommentarer från vår kundundersökning hösten 213. 2-2 2 info@dvaab.se www.dalavattenavfall.se Vi förbättrar din dag. Resultatet av kundenkäten Vad tycker hushållen

Läs mer

PM Systemval för matavfallsinsamling i Ekerö kommun Dnr TN11/66-452

PM Systemval för matavfallsinsamling i Ekerö kommun Dnr TN11/66-452 2014-04-23 Frida Palander Projektledare matavfall 08-560 39 196 Frida.Palander@ekero.se Systemval för matavfallsinsamling i Ekerö kommun Dnr TN11/66-452 1. Bakgrund Sveriges riksdag satte miljömålet att

Läs mer

Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa

Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2011-05-20 Kommunstyrelsen Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå

Läs mer

Svedala Kommuns Författningssamling 2:17

Svedala Kommuns Författningssamling 2:17 Avfallstaxa för Svedala kommun Denna taxa för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i Svedala kommun har beslutats med stöd av 27 kap. 4 Miljöbalken. Taxan är antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Varför samlar vi matavfallet? När vi slänger matavfallet i den brännbarapåsen slänger vi inte bara mat utan också en värdefull resurs. Matavfallet innehåller

Läs mer

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkäten utförs som en del av arbetet med att ta fram en avfallsplan för kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga,

Läs mer

RAPPORT U2011:11. Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092

RAPPORT U2011:11. Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092 RAPPORT U2011:11 Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092 Förord De senaste åren har det skett en utökad sortering av olika avfallsslag. Utökad och förändrad källsortering leder till att förhållandet mellan

Läs mer

Granskning De vanligaste renhållningsavgifterna 2008 och 2009

Granskning De vanligaste renhållningsavgifterna 2008 och 2009 Granskning De vanligaste renhållningsavgifterna 2008 och Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Korta fakta om sophämtning... 4 4. Syfte... 5 5. Metod

Läs mer

Renhållningstaxa Skara 2014

Renhållningstaxa Skara 2014 Renhållningstaxa Skara 2014 Gäller från 2014-02-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 3 2. IKRAFTTRÄDANDE... 3 3. UTFORMNING... 3 3.1 /fast avgift... 3 3.2 Tömnings- och savgift... 3 3.3

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 2a: Sammanställning av enkätsvar RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

Frågor och svar om avfallstaxan 2018

Frågor och svar om avfallstaxan 2018 Frågor och svar om avfallstaxan 2018 Detta PM med frågor och svar är ett komplement till beslutsunderlaget om avfallstaxan, som ska beslutas i medlemskommunerna under hösten 2017. Hör gärna av er med ytterligare

Läs mer

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter 2014

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter 2014 MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter 2014 VARFÖR SAMLAR VI IN MATAVFALL? Vi har ett nationellt mål i Sverige som innebär att minst 50 procent av matavfallet ska sorteras ut och behandlas biologiskt

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan Bilaga 2 av nuvarande avfallsplan Vindelns kommuns nu gällande avfallsplan är från 1993, antagen i fullmäktige 1993-11- 15 är ålderstigen och målen som då var uppsatta är uppfyllda. Beskrivning om målen

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

RAPPORT U2010:09. Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092

RAPPORT U2010:09. Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092 RAPPORT U2010:09 Avfallsavgifter 2009 Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige har sammanställt kommunernas avfallsavgifter 2009. Undersökningen

Läs mer

Råd och tips om dina avfallskärl. För dig som bor i villa eller radhus

Råd och tips om dina avfallskärl. För dig som bor i villa eller radhus Råd och tips om dina avfallskärl För dig som bor i villa eller radhus ABONNEMANG Välj gärna abonnemang med sortering av matavfall. AVFALLSABONNEMANG FÖR VILLOR Du som bor i villa eller radhus ska ha ett

Läs mer

Insamling av matavfall. Så ansluter ni er fastighet

Insamling av matavfall. Så ansluter ni er fastighet Insamling av matavfall Så ansluter ni er fastighet Tack för maten! Vad gör du med dina 100 kilo? Varje år genererar en person ca 100 kilo matavfall. 100 kilo! Att ta tillvara på denna resurs och låta det

Läs mer

Varför en avfallsplan?

Varför en avfallsplan? Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i flerfamiljshus Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen är

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Införande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss

Införande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss Lovisa Wassbäck Avfall 08-508 465 61 lovisa.wassback@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-10-19 Införande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss

Läs mer

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Innehållsförteckning Allmänt... 3 Administrativa regler. 3 Grundavgift och Rörlig avgift.. 3 Val av abonnemang... 4 Renhållningsavgifter 4 Grundavgifter 4 Helårsabonnemang

Läs mer

Nu sänker vi. avfallstaxan! för dig som bor i enfamiljshus

Nu sänker vi. avfallstaxan! för dig som bor i enfamiljshus Nu sänker vi avfallstaxan! för dig som bor i enfamiljshus Visste du att vi har sänkt din grundavgift med 25%? Varsågod! Du som fastighetsägare kan glädjas åt lägre avgifter för din avfallshantering. Från

Läs mer