Verksamhetsberättelse 2010

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2010 Nationell plattform för arbete med naturolyckor

2 2

3 Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2010 Nationell plattform för arbete med naturolyckor MSB:s kontaktpersoner Mette Lindahl Olsson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) mette.lindahl-olsson@msb.se Åke Svensson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ake.svensson@msb.se Janet Edwards, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) janet.edwards@msb.se

4

5 Verksamhetsberättelse Innehållsförteckning Inledning... 7 Nationell plattform i Sverige... 8 Syfte, mål och uppgifter... 8 Den svenska plattformens organisation... 9 Verksamhet Genomförda aktiviteter Möten inom den nationella plattformen Utvärdering av arbete i myndighetsnätverket Kartläggning av ansvar vid naturolyckor Översikt över klimatanpassningaktiviteter Fortsatt utveckling av Klimatanpassningsportalen Seminarier om översvämningsproblematik FN-kampanjen Making Resilient Cities Referensgrupper Internationell samverkan Samverkan inom Norden Samverkan inom Europa Samverkan på global nivå Rapportering till FN-ISDR Ekonomi... 23

6

7 Verksamhetsberättelse Inledning MSB har i sitt regleringsbrev i uppdrag att genom en nationell plattform och i samverkan med berörda myndigheter och organisationer förbättra samordningen av arbetet med att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor. Åtgärderna ska syfta till att uppfylla Sveriges åtaganden i Hyogodeklarationen och Hyogo Framework for action, HFA. Denna verksamhetsberättelse omfattar plattformens tredje verksamhetsår, kalenderåret MSB är genom Mette Lindahl Olsson kontaktpunkt för det nationella åtagandet enligt HFA medan det övriga ansvaret för HFA ligger på Utrikesdepartementet, UD. Under 2010 har Sverige och MSB genom Mette Lindahl Olsson varit ordförande för European Forum For Distaster Risk Reduction (läs mer under Internationell samverkan, sidan 19) Under året har följande myndigheter och organisationer ingått i myndighetsnätverket: Banverket*), Boverket, Energimyndigheten, Lantmäteriet, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sida, Skogsstyrelsen, SMHI, Socialstyrelsen, Statens geotekniska institut, Svenska Kraftnät, Sveriges Geologiska Undersökning, Sveriges kommuner och landsting, Vattenmyndigheterna, Vägverket*). *) Banverket och Vägverket ersattes den 1 april av Trafikverket.

8 8 Nationell plattform i Sverige Den svenska plattformen inrättades i september 2007 efter ett uppdrag i regleringsbrevet till Räddningsverket. Idag är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som har regeringens uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter och organisationer driva en nationell plattform för arbete med naturolyckor. Plattformen ska verka för att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor i linje med Sveriges åtaganden enligt Hyogodeklarationen och Hyogo Framework for Action. Verksamhetsidén för den svenska nationella plattformen är: Att skapa ett säkrare Sverige genom att minska riskerna för naturolyckor och öka samhällets förmåga att hantera dem. Att utgöra en arena för samverkan mellan organisationer och befintliga nätverk för att öka den samlade förmågan hos samhällets aktörer. Att stödja berörda aktörer med underlag i arbetet med naturolyckor på lokal, regional och nationell nivå. Syfte, mål och uppgifter Det övergripande syftet med arbetet inom den nationella plattformen är att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor genom att samordningen förbättras på lokal, regional och nationell nivå. För att uppnå detta genomförs arbete inom följande tre insatsområden med angivna strategiska mål: 1. Samverkan och samordning mellan myndigheter och organisationer Målet är en ökad och breddad tvärsektoriell samverkan mellan myndigheter och I den svenska plattformen ingår följande myndigheter: Boverket, Energimyndigheten, Lantmäteriet, Livsmedelsverket, Länsstyrelserna, MSB, Naturvårdsverket, Sida, Skogsstyrelsen, SMHI, Socialstyrelsen, Statens geotekniska institut, Svenska Kraftnät, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges kommuner och landsting, samt Trafikverket.

9 Verksamhetsberättelse organisationer som ger en allsidig belysning av risker, möjliga åtgärder och deras konsekvenser samt resulterar i ett behovsanpassat stöd till främst kommuner, landsting och länsstyrelser i frågor som rör naturolyckor. 2. Effektiv dataförsörjning Målet är att identifiera behov av data och planeringsunderlag samt förbättra tillgängligheten och underlätta utbyte av informationen. Därigenom ges bättre förutsättningar för en gemensam lägesbild som kan utgöra beslutsunderlag hos berörda aktörer i arbetet med att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor. 3. Forskning, utveckling och kunskapsförsörjning Målet är att genom forskning, utveckling, information och utbildning stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera naturolyckor. Arbetet genomförs i aktiviteter som samverkande myndigheter bidrar med resurser till, aktiviteter hos ansvariga myndigheter eller genom medverkan av andra aktörer. Aktiviteterna kan vara till exempel seminarier, utredningar eller projekt. Den svenska plattformens organisation Den nationella plattformen i Sverige består av: Styrgrupp med generaldirektörer som svarar för inriktning och övergripande styrning av arbetet. Deltagare är generaldirektörerna (eller motsvarande) från de organisationer som ingår i plattformen. Myndighetsnätverket som utgörs av representanter från medverkande myndigheter och organisationer. Myndighetsnätverket genomför det löpande arbetet inom plattformen. Sekretariatet vid MSB som ansvarar för koordinering, kommunikation och administration av plattformens arbete. MSB är också kontaktpunkt för Hyogo Framework for Action (HFA)*. Arbetsgrupper som kan tillsättas för arbete med avgränsade uppgifter. Referensgrupper som kan etableras vid särskilda behov. *) För Sveriges policyarbete enligt HFA är Utrikesdepartementet kontaktpunkt.

10 10 Styrgruppen sammanträder årligen i slutet av verksamhetsåret. Ytterligare sammanträden kan genomföras på begäran av medlem i styrgruppen. Styrgruppens uppgifter är bland annat att: ge övergripande inriktning och ramar för arbetet fastställa handlingsprogram fastställa verksamhetsplan fastställa verksamhetsberättelse ta ställning till nya deltagare i myndighetsnätverket

11 Verksamhetsberättelse Myndighetsnätverket sammanträder minst två gånger per år. Huvudsakliga arbetsuppgifter är att: utarbeta mål för plattformsarbetet (Disaster Risk Reduction) i Sverige utarbeta handlingsprogram omfattande strategier och åtgärder för att nå målen följa upp genomförd verksamhet mot målen bidra till och kontrollera verksamhetsberättelsen utarbeta verksamhetsplan återrapportering till styrgruppen föreslå myndigheter som bör medverka i myndighetsnätverket Sekretariatets huvudsakliga arbetsuppgifter är att: koordinera och driva plattformens arbete samordna möten för myndighetsnätverket utarbeta underlag och bakgrundsdokument utarbeta förslag till verksamhetsberättelse ansvara för dokumentation ansvara för information om plattformen hålla kontakten med FN-ISDR och andra länders nationella plattformar arrangera seminarier förebereda styrgruppsmöten Myndighetsnätverket samlat vid mötet hos SGU i Uppsala i september Foto: SGU

12

13 Verksamhetsberättelse Verksamhet Genomförda aktiviteter Möten inom den nationella plattformen Myndighetsnätverket har genomfört tre endagsmöten och ett tvådagars möte. Mindre arbetsgrupper har formerats för de aktiviteter som redovisas i denna verksamhetsberättelse. Det har liksom föregående år varit relativt stor omsättning på representanter för de i plattformen medverkande myndigheterna och organisationerna, detta främst till följd av interna omorganisationer, hög arbetsbelastning, föräldraledigheter och liknande. Flera myndigheter har under större delen av verksamhetsåret inte kunnat medverka alls vid myndighetsnätverkets möten och i några fall har utsedda representanter och/eller suppleanter saknats. Styrgruppen sammanträdde den 13 oktober 2010 hos Naturvårdsverket i Stockholm. Frågor på agendan var bland annat ställningstaganden kring den fortsatta driften av Sveriges klimatanpassningsportal samt den redovisning och diskussion av den översikt över klimatanpassningsarbetet i Sverige som utarbetats inom plattformen. Styrgruppsmötet enades också om att Vattenmyndigheterna, som finns vid vissa utpekade länsstyrelser, i fortsättningen ska representeras av länsstyrelserna med en eller två representanter i myndighetsnätverket och styrgruppen. I samband med mötet i maj månad i Göteborg gjorde myndighetsnätverket en studieresa i Göta Älvdalen och fick ökad kunskap om stabilitetsförhållanden och pågående arbete med järnvägs- och vägbygge. (Foto: Carin Nilsson, SMHI)

14 14 Utvärdering av arbete i myndighetsnätverket Under året har formerna för plattformens och sekretariatets arbete utvärderats genom en enkät till myndighetsnätverket. Enkäten skickades ut till 34 personer och 15 svarade. Av svaren framgår till exempel att myndighetsnätverkets möten upplevs vara väl förberedda. De flesta upplever att aktiv medverkan i plattformen ökar kunskaperna och möjligheterna till samverkan med andra myndigheter. En majoritet uppger också att plattformens arbete bidragit till att samverkan skett mellan mötena. I det internationella arbetet vill man gärna bidra med expertkunskap, allmän rådgivning eller som föreläsare vid workshops och liknade. Förbättringsområden som indikeras i enkätundersökningen är framförallt kännedomen om plattformen i den egna organisationen och den egna organisationens stöd till representanten i nätverket. Många upplever också att det finns mer att göra när det gäller att stärka kopplingen mellan den egna myndighetens mål, de nationella målen och plattformens och Hyogo-avtalet prioriteringar. Kartläggning av ansvar vid naturolyckor Rapporten Ansvar vid naturolycka som under 2009 utarbetades av advokaten Tove Andersson, Widstrands advokatbyrå har färdigställts, formgivits och spridits till kommuner, länsstyrelser, landsting samt publicerats på webbplatsen. Rapporten har också presenterats och spridits i anslutning till de seminarier kring översvämningar som plattformen genomfört under Rapporten har mottagits med mycket stort intresse och en andra upplaga har tryckts upp. Som komplement till rapporten har också SGI s rapport Ansvar och regler vid stranderosion distribuerats (SGI Varia 534) I rapporten konstateras att juridiken när det gäller ansvar inför, vid och efter en naturolycka varken är enkel eller överskådlig även om det finns mycket utrett och AnsvAr vid naturolycka 1 Ansvar vid naturolycka Rapporten Ansvar vid naturolycka som under 2009 utarbetades av advokaten Tove Andersson, Widstrands advokatbyrå. rapport upprättad av advokaten tove Andersson, Wistrand Advokatbyrå

15 Verksamhetsberättelse beskrivet i statliga utredningar om hur ansvaret kan ta sitt uttryck. Klarast reglerat ansvar återfinns inom olyckslagstiftningen. Kommunen är den ansvariga aktören för räddningstjänst vid olyckor eller överhängande fara för olyckor (det finns även en statlig räddningstjänst för vissa särskilda förhållanden). Det är kommunen som ska agera och kommunen som ska stå för kostnaden. Vissa delar av höga kostnader ersätts sedan av staten. Detta gäller även vissa kostnader för förberedande uppgifter enligt krislagstiftningen. Den som kvarstår med ansvaret för det fall att räddningstjänst inte föreligger och varken kommunen eller staten anser sig vilja utge bidrag för att utföra t.ex. förebyggande åtgärder för naturolycka (staten är fri att göra detta medan kommunen har att förhålla sig till likställighetsprincipen i kommunallagen) är den enskilde. Den enskilde egendomsinnehavaren i flera praktiska fall fastighetsägaren har det primära ansvaret för att skydda sin egendom. Detta gäller även vid naturolycka. Om varken stat eller kommun kan eller vill bistå har den enskilde att vända sig till det privata försäkringsskyddet för att täcka sina kostnader. Översikt över klimatanpassningaktiviteter En arbetsgrupp med Bengt Rydell, SGI som sammankallande har med utgångspunkt i Klimat- och sårbarhetsutredningen kartlagt pågående aktiviteter inom klimatanpassningsområdet i Sverige. Kartläggningen ska ligga till grund för bland annat diskussioner om behov av samordning. Rapporten Klimatanpassning i Sverige en översikt har formgivits i plattformens profil och tryckts i en mindre upplaga samt publicerats på webbplatsen. Rapporten har spridits till Regeringskansliet samt klimatanpassningssamordnarna vid länsstyrelserna. ROLYCKOR SMEdELSvERKET SKogSSTyRELSEN SMhI SvENSKA KRAfTNäT MuNER och LANdSTINg Klimatanpassning i Sverige en översikt Bengt Rydell, Carin Nilsson, Cecilia Alfredsson och Erika Lind Klimatanpassning i Sverige en översikt Rapporten Klimatanpassning i Sverige en översikt har formgivits i plattformens profil och tryckts i en mindre upplaga samt publicerats på webbplatsen. Bengt Rydell, Carin Nilsson, Cecilia Alfredsson och Erika Lind Augusti 2010

16 16 Utredningen baseras på en inventering och redovisning av propositioner/riksdagsbeslut, regeringsuppdrag och andra aktiviteter med koppling till klimatanpassning. Intervjuer har genomförts med representanter för myndigheter på central och regional nivå som i Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslogs få uppdrag med avseende på klimatförändringar och klimatanpassning. Resultat från inventeringen redovisas för centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. För centrala myndigheter redovisas totalt 74 aktiviteter, de flesta inom sektorerna bebyggelse och samhällsplanering, tekniska försörjningssystem samt areella näringar. Inom övriga studerade sektorer har aktiviteter om klimatanpassning en mindre omfattning. Myndigheter inom Nationella plattformen medverkar i 46 aktiviteter, det vill säga drygt 60 procent. Dessutom medverkar flera av myndigheterna inom Nationella plattformen i de nätverk som samarbetar i olika frågor som i större eller mindre utsträckning arbetar med klimatanpassningsfrågor I Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande lämnades totalt 59 olika förslag på anpassningsåtgärder inom olika områden. Av de totalt 28 uppdrag som givits, eller till viss del givits, har 20 lämnats till myndigheter som finns representerade i den Nationella plattformen. Det har i anslutning till denna utredning förts en diskussion om begreppet klimatanpassning eller mer korrekt, anpassning till förändrat klimat och dess avgränsning. Det gäller bland annat vad och vilka aktiviteter som ryms inom detta begrepp, vilket kan ha betydelse för ansvar och former för fortsatt anpassningsarbete. Det finns därför behov av att klargöra innebörd och avgränsning av begreppet klimatanpassning. Rapporten är en lägesrapport och det finns behov av att löpande uppdatera rapporten. Styrgruppen enades vid sitt möte i oktober om att plattformen bör svara för en uppdatering av rapporten under 2011 samt att ägna ett möte med myndighetsnätverket till ett tema kring klimatanpassning och innebörd och avgränsning av begreppet. Arbetsgruppen har bestått av Bengt Rydell, SGI, Cecilia Alfredsson, MSB, Carin Nilsson, SMHI samt Erika Lind, Livsmedelsverket. Fortsatt utveckling av Klimatanpassningsportalen En arbetsgrupp med Carin Nilsson, SMHI som sammankallande har utrett olika handlingsalternativ för fortsatt drift och utveckling av Klimatanpassningsportalen. Förslag till ambitionsnivå för aktiviteter och resurser samt förslag på hur organisationen skulle kunna se ut kring portalen, utöver dagens sätt att organisera arbetet har utarbetats. I huvudsak två förslag presenteras för ekonomin, antingen att myndigheterna fortsatt finansierar portalen med arbetstid och mindre ekonomiska belopp genom ett samarbetsavtal eller ett alternativ där SMHI genom ett särskilt

17 Verksamhetsberättelse uppdrag från regeringen med finansiering tar ansvar för fortsatt drift och utveckling av portalen. För organiseringen föreslås att klimatanpassningsportalen ingår som en arbetsgrupp inom Nationell Plattform för naturolyckor alternativt att SMHI driver klimatanpassningsportalen. Styrgruppen var helt enig om att arbete behöver lyftas och formaliseras för att svara upp mot de stora behov av samlad information som finns hos kommuner och länsstyrelser. Styrgruppen var också enig om att portalen tillsvidare bör behålla en stark koppling till den nationella plattformen, bland annat med motivet att verka för en fortsatt integrering av det katastrofriskreducerande arbetet och klimatanpassningsarbetet. Styrgruppen enades om att enhälligt stödja generaldirektören för SMHI i att till regeringen snarast och i lämplig form anmäla behov av ett specifikt uppdrag inklusive finansiering när det gäller drift och utveckling av portalen och efter dialog med regeringskansliet återkomma till styrgruppen med förslag om former för arbetet under Arbetsgruppen har bestått av Cecilia Alfredsson, MSB, Arne Bergkvist, Lantmäteriet, Elisabeth Öhman, Naturvårdsverket, Carin Nilsson, SMHI, Martin Karlsson, Boverket och Yvonne Rogbeck, SGI. Klimatanpassningsportalen finns på

18 18 Seminarier om översvämningsproblematik En arbetsgrupp med Åke Svensson från plattformens sekretariat vid MSB som sammankallande har planerat och i samarbete med utpekade länsstyrelser genomfört fyra seminarier med presentation av inspirerande exempel på kommuners arbete med översvämningsproblematik. Vid seminarierna har också information lämnats om det stöd som de statliga myndigheterna ger till arbetet på regional och lokal nivå. Den statliga informationen har lämnats i fasta block kring vilka de medverkande myndigheterna samverkat både i planering och genomförande. Seminarier genomfördes den 21 september i Stockholm, den 21 oktober i Gävle, den 26 oktober i Piteå och den 7 december i Göteborg. Seminarierna lockade omkring 250 deltagare från kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter samt försäkringsbolag och konsulter inom branschen. Dokumentationen från serien sammanställs i en skrift som utkommer under Samtliga presentationer har också publicerats på Seminarier genomfördes bland annat i Piteå och Gävle. Foto: Cecilia Hardestam

19 Verksamhetsberättelse Arbetsgruppen har bestått av Barbro Näslund Landenmark, MSB, Bengt Rydell, Carina Hultén, SGI, Clas Magnusson, Naturvårdsverket, Carl Granström, SMHI, Carin Nilsson, SMHI, Christina Nordensten, Livsmedelsverket, Anna Hedenström, SGU, Åke Svensson, MSB, Ann-Marie Falk, Länsstyrelsen i Stockholm, Per Larson, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Åke Lindahl, Länsstyrelsen i Gävleborg, Micael Bredefeldt, Länsstyrelsen i Norrbotten, Monica Nilsson, Länsstyrelsen i Västerbotten samt Håkan Söderholm, Länsstyrelsen i Västernorrland. FN-kampanjen Making Resilient Cities FN ISDR har inlett en global kampanj Making Cities resilient My city is getting ready för att genomföra Hyogo Framework for Action på lokal nivå. Plattformens styrgrupp har uppmuntrat deltagande av svenska kommuner. MSB har i samarbete med SKL skickat underlag till samtliga kommuner om programmet och erbjudit ett begränsat finansiellt stöd för internationella resor. Hittills har 151 städer i världen nominerats och antagits som champion Cities varav 29 i Europa och en i Sverige, Karlstads kommun. Sveriges deltagande i kampanjen bidrar till att främja katastrofförebyggande arbete och kunskapsutbyte med andra kommuner och städer i världen och plattformen uppmuntrar nu fler kommuner att anmäla sitt intresse för deltagande. De första städerna, däribland Karlstad, att ansluta till kampanjen Resilient Cities samlade vid ett möte i Bonn i maj. Foto: UNISDR Referensgrupper Myndighetsnätverket har nyttjats i samband med att MSB samlat in synpunkter och fakta i samband med regeringsuppdraget att analysera och utvärdera hur krisberedskapen fungerat under perioder med stora snömängder under vintern 2010.

20 MSB stod i oktober som värd för det första mötet med European Forum for Distaster Risk Reduction. Mötet genomfördes i Stenungsund, norr om Göteborg. Foto: Johan Eklund

21 Verksamhetsberättelse Internationell samverkan Samverkan inom Norden I mars genomfördes det första nordiska mötet mellan nationella plattformar och HFAkontaktpunkter i Oslo med Direktoratet for samfunnssikkerhet och beredskap, DSB, som initiativtagare. I mötet deltog Danmark, Finland, Norge och Sverige. Sverige representerades av Åke Svensson och Janet Edwards från plattformens sekretariat vid MSB, Tor Borinder, Naturvårdsverket som representant för myndighetsnätverket och Olle Jonsson från Försvarsdepartementet. Syftet med mötet var att utbyta erfarenheter och dela information kring arbetet med klimat anpassning och katastrofriskreducering samt arbetet enligt Hyogo Framework for Action, HFA. Vid mötet diskuterades också möjliga samarbetsområden och hur vi bättre kan stödja varandra i Norden i arbetet enligt HFA. Sverige var vid mötets genomförande det enda landet i Norden med en nationell plattform för arbetet men Finland aviserade ett snart bildande och så skedde också i början av maj. Ett nytt möte är planerat till april 2011 med Sverige och MSB som värdar. Samverkan inom Europa European Forum for Disaster Risk Reduction Sverige har genom MSB och Sveriges kontaktpunkt för HFA, Mette Lindahl Olsson, under 2010 varit ordförande i European Forum For Disaster Risk Reduction, EFDRR. Forumet bildades officiellt i London i november I forumet ingår HFA-kontaktpunkter och representanter för nationella plattformar i Europa, FN-ISDR, EU-komissionen, Council of Europe EUROPA och Disaster Preparedness and Prevention Initiative, DPPI. I dag finns 36 länder med officiellt utpekad HFA kontaktpunkt och 16 av dessa länder har bildat nationella plattformar. MSB stod i oktober som värd för forumets första officiella möte och svarade för förberedelser, arbetsgrupper och genomförande i samverkan med UNISDR, Council of Europe och vice ordförande Dr Pande Lazarevski från f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Under tre dagar möttes 53 delegater från 24 länder samt FN-ISDR, EU-kommissionen, Council of Europe - EUROPA, DPPI och WHO i Stenungsund för att diskutera gemensamma frågor. Ämnen som diskuterade var till exempel klimatanpassning och kopplingen till disaster risk reduction, informationsutbyte, HFA på lokal nivå, kostnads-nyttostudier och riskbedömningar. Bengt Rydell från Statens Geotekniska Institut och Jan Ekström från Trafikverket anordnade en fältutflykt för att visa på den riskhänsyn som tas i samband med byggandet av väg och järnväg i Göta Älvdalen. Under 2011 är Makedonien ordförandeland med Kroatien som vice ordförande. Samverkan med EU-projektet PPRD South Sveriges nationella plattforms organisation, målsättning, aktiviteter och särskild före byggande arbete presenterades i januari i Kairo under en särskild workshop inom ramen EuroMed:s EU projekt PPRD South (Prevention, Preparedness, Response

22 22 to Natural and Man-made Disasters). I workshopen på temat Disaster Risk Reduction: Mechanisms, Tools and Methodologies in the field of Civil Protection deltog ett 30-tal beslutsfattare från de i projektet medverkande länderna. Samverkan med Council of Europe I september deltog Sverige i egenskap av ordförande för EFDRR i det 12:e Ministermötet för European and Mediterranean Major Hazards Agreement i St. Petersburg för att presentera arbetet i EFDRR. Sveriges nationella plattform presenterades som ett gott exempel i syfte att stödja etablerandet av nationella plattformar och samarbetet kring införandet av HFA i Europa. I slutet av maj och början av juni medverkade Sverige i egenskap av ordförande i EFDRR i Global Forum i Davos, Schweiz. Sverige höll tillsammans med UNESCO, FN-ISDR och Council of Europe ett seminarium om dels det europeiska forumet dels den svenska nationella plattformen. Samverkan på global nivå FN-ISDR har under året inlett en process, Mid-Term Review, vid halvtid av HFA för att samla in åsikter om modellen Hyogodeklarationen och Hyogo Framework for Action Sveriges HFA-kontaktpunkt, Mette Lindahl Olsson har deltagit i FN-ISDR Advisory board for HFA Mid Term Review tillsammans med 13 andra delegater från hela världen. Alla de 168 länder som har undertecknat Hyogodeklarationen har fått tillfälle att komma med synpunkter på HFA:s fem prioriterade områden, arbetsprocessen och prioriteringar för framtiden bland annat via den debatt på Internet som FN-ISDR höll under juli-augusti. Alla myndigheter i Sveriges nationella plattform fick också möjlighet att delta i Internet-debatten. Rapportering till FN-ISDR Alla länder som har undertecknat HFA-deklarationen ansvarar för rapportering till FN-ISDR om det som har gjorts för att införa de fem principer som ingår i HFA. Syftet med uppföljningen är att hitta luckor, identifiera vad som bör göras för att förbättra landets förmåga att förebygga och hantera naturolyckor (disaster risk reduction)samt att visa andra länder hur arbetet kan bedrivas. FN-ISDR kommer att analysera materialet och sammanställa det per världsdel och presentera en samlad bild vid globala plattformsmötet i Genève i maj Den svenska rapporteringen har hållits samman av Janet Edwards vid MSBs sekretariat för plattformen. Myndigheterna i plattformen har rapporterat om relevanta regeringsuppdrag, strategier, forskningsprojekt, utbildningar, åtgärder, verktyg med mera. Det har varit ett omfattande arbete där alla myndigheter i plattformen deltagit aktivt och det samlade arbetet kring naturolyckor och naturkatastrofer samt klimatanpassningsåtgärder kopplade till detta har beskrivits.

23 Verksamhetsberättelse Avstämning har skett med Utrikesdepartmentet och Uppföljning av rapporteringen har skett i myndighetsnätverket och ett par nya aktiviteter har som en följd av identifierade brister formulerats i verksamhetsplanen för kommande år. Ekonomi MSB har svarat för kostnader för arbetet med att vara kontaktpunkt för HFA, ordförandeskapet och det första officiella mötet för European Forum for Disaster Risk Reduction (FN-ISDR och Council of Europe har stöttat vissa länders deltagande) samt plattformens sekretariat, administration, rapportering, vissa utredningar samt information och kommunikation. Övriga myndigheter och organisationer svarar för sina kostnader för medverkan. Aktiviteter som normalt ligger inom en myndighets ansvarsområde genomförs och finansieras av myndigheten och ingår i HFA-rapporteringen men tas inte upp i verksamhetsplanen för plattformen. Aktiviteter som initieras inom plattformen finansieras genom överenskommelser i myndighetsnätverket i varje särskilt fall, genom samverkan med andra organisationer (i Sverige eller internationellt) eller genom deltagaravgifter. För verksamhetsåret 2010 har plattformens verksamhet (sekretariat och aktiviteter) finansierats av MSB med 1.2 miljoner kronor. Ingående myndigheter har finansierat egen tid och reskostnader. De myndigheter som varit värdar för myndighetsnätverkets möten samt styrgruppsmötet har stått för kostnader för kaffe och lunch/sallad/smörgås vid dessa möten. Seminarierna kring översvämningsproblematik har finansierats av de medverkande myndigheterna, av MSB och genom deltagaravgifter.

24 Verksamhetsberättelse

25 28 ADVANT PRODUKTIONSBYRÅ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Karlstad Tfn Publ.nr MSB239 - Mars 2011 ISBN