Strategi för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio

Transkript

1 Strategi för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio RAPPORT FRÅN MYNDIGHETEN FÖR PRESS, RADIO OCH TV

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Övergången till en ny tillståndsperiod med nya bestämmelser och större sändningsområden Strategins syfte Myndigheten för press, radio och tv Samråd med Post- och telestyrelsen och Konkurrensverket Tidplan strategin ska gälla till Metod Sändningsområdenas omfattning Marknätet som distributionsplattform En effektiv frekvensanvändning Sändningsområdenas omfattning ska bestämmas utifrån vad som främjar konkurrens och mångfald på hela radioområdet Föreslagna ändringar i radio- och tv-lagen PTS uppdrag att ta fram en ny frekvensplanering Myndighetens utgångspunkter vid bestämmande av sändningsområdenas omfattning Sändningsområdenas omfattning vid 2017 års utlysning Tillståndsförfarandet Vem kan få tillstånd? Utlysningsförfarandet Fördelning av tillstånd Tillståndets innebörd och tid Tillståndsvillkor Innehållet i sändningarna Överlåtelse av tillstånd Återkallelse av tillstånd Metod för bedömning av om ett förfogande över mer än ett tillstånd kan antas inverka menligt på konkurrensen Konkurrensbedömningens olika steg Det relevanta sändningsområdet Förfogande över tillstånd Myndighetens bedömning av om ett förfogande kan antas inverka menligt på konkurrensen ur ett mångfaldsperspektiv Bristande konkurrens ur ett mångfaldsperspektiv När kan ett förfogande antas inverka menligt på konkurrensen?

3 4.5 Prövning av om en återkallelse bör ske

4 Sammanfattning Detta utkast till strategi publiceras inför den tillståndsprocess som kommer att inledas under hösten Strategin beskriver Myndigheten för press, radio och tv:s (nedan kallad myndigheten) utgångspunkter för och inriktning på arbetet med sändningstillstånd för marksänd analog kommersiell radio. Myndigheten har diskuterat vissa frågor med Post- och telestyrelsen (PTS) och Konkurrensverket (KKV) i detta arbete. Strategin kommer att fastställas av myndigheten efter ett offentligt samråd där den kommersiella radions aktörer och övriga intressenter ges möjlighet att lämna synpunkter. Målsättningen är att skapa största möjliga transparens, tydlighet och förutsägbarhet i frågor rörande myndighetens arbete med analog kommersiell radio. Strategin ska gälla till och med den 31 juli 2026 men kan komma att revideras under perioden, exempelvis på grund av regulatoriska eller tekniska förändringar. Myndighetens huvudsakliga ställningstaganden: Marknätet kommer fortsatt vara en viktig distributionsplattform för analog radio. Tillgängligt frekvensutrymme ska användas effektivt. Hela det sändningsutrymme som finns tillgängligt för analog kommersiell radio ska ingå i en första utlysning av lediga tillstånd. De kommersiella aktörerna ska ges förutsättningar att sända radio i större sändningsområden än i dag. Det ska finnas utrymme för både nationella, regionala och lokala tillstånd. Tillstånden för analog kommersiell radio inom ett sändningsområde ska i så stor utsträckning som möjligt vara likvärdiga i täckningsgrad. Det ska vara möjligt att bryta ned sändningarna i lokala och regionala sändningar av program och annonser. Myndigheten kan komma att förena tillstånden med villkor om bland annat täckningskrav och etappvis utbyggnad. 4

5 1 Inledning 1.1 Övergången till en ny tillståndsperiod med nya bestämmelser och större sändningsområden Samtliga tillstånd att sända analog kommersiell radio gäller till och med den 31 juli 2018 och en ny tillståndsperiod börjar gälla från och med den 1 augusti Det föreligger ingen rätt till förlängning. Tillstånd att sända kommersiell radio meddelas av Myndigheten för press, radio och tv (nedan kallad myndigheten). Regeringen har i en proposition lämnat förslag till ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696) som bl.a. innebär att myndigheten får större frihet vid utformningen av sändningsområden för analog kommersiell radio. Myndigheten ska se till vad som gagnar konkurrens och mångfald på hela radioområdet och inte längre behöva ta hänsyn till vad som är naturliga lokala intresseområden. I propositionen föreslås även ändringar i reglerna om hur många tillstånd som en fysisk eller juridisk person kan få förfoga över inom ett sändningsområde. Vidare föreslås ändringar i reglerna om överlåtelse och återkallelse av tillstånd i syfte att främja konkurrensen och mångfalden inom den kommersiella radion. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti Myndighetens målsättning är att övergången till nya sändningsområden ska ske på ett smidigt sätt för tillståndshavarna vilket gynnar radiolyssnarna. Myndigheten har för avsikt att utlysa de nya tillstånden under hösten 2017 och besluta om tilldelning kring årsskiftet 2017/18. De blivande tillståndshavarna kan därmed ansöka om och meddelas frekvenstillstånd av PTS i god tid innan de nya tillstånden börjar gälla. 1.2 Strategins syfte Detta utkast till strategi publiceras inför den tillståndsprocess för analog kommersiell radio som kommer inledas under hösten 2017 och beskriver myndighetens utgångspunkter för och inriktning på arbetet med sändningstillstånden. Strategin kommer att fastställas av myndigheten efter ett offentligt samråd där den kommersiella radions aktörer och övriga intressenter ges möjlighet att lämna synpunkter. Myndighetens målsättning med strategin är att skapa största möjliga transparens, tydlighet och förutsägbarhet i frågor rörande analog kommersiell radio, särskilt vad gäller de generella förutsättningarna inför kommande tillståndsprocesser och de villkor som kan komma att ställas för sändningstillstånd. 1 Prop. 2016/17:136 Vissa frågor om kommersiell radio. 5

6 1.3 Myndigheten för press, radio och tv Myndigheten arbetar för yttrandefrihet och stödjer möjligheter till mångfald och tillgänglighet inom press, radio och tv. Myndigheten följer och analyserar utvecklingen inom medieområdet och sprider kunskap om den till allmänheten. Till myndighetens uppgifter hör att besluta om sändningstillstånd, registrering, och avgifter för aktörer på radio- och tv-marknaden. Myndigheten utövar också tillsyn och granskar dessa aktörer. Myndigheten beslutar vidare om presstöd och utvecklingsstöd till tryckta allmänna nyhetstidningar samt utfärdar utgivningsbevis för databaser. Utöver den löpande verksamheten gör myndigheten också årligen ett antal utredningsuppdrag åt regeringen. Läs mer om myndighetens verksamhet på webbplatsen, Samråd med Post- och telestyrelsen och Konkurrensverket Myndigheten ska inför beslut om tillstånd att sända tv, sökbar text-tv och kommersiell radio samråda med Konkurrensverket (KKV) och Post- och telestyrelsen (PTS) i konkurrensfrågor. Myndigheten ska även samråda med PTS i frågor om sändningsområdenas omfattning. PTS bevakar områdena elektronisk kommunikation och post. Begreppet elektronisk kommunikation innefattar telekommunikationer, it och radio. PTS fördelar radiospektrum och ger tillstånd för radiosändare. KKV:s uppgift är att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna. 1.5 Tidplan strategin ska gälla till 2026 Myndigheten kommer under hösten 2017 att lysa ut tillstånd för analog kommersiell radio. Tillstånden kommer att gälla för perioden 1 augusti 2018 till och med den 31 juli Eventuella tillstånd som meddelas senare under tillståndsperioden kommer som huvudregel att gälla till och med den 31 juli Utgångspunkten är att myndighetens strategi ska gälla fram till detta datum. Strategin kan komma att revideras under perioden, exempelvis på grund av regulatoriska eller tekniska förändringar. 1.6 Metod I arbetet med att ta fram utkast till strategin har PTS och KKV delat med sig av sina kunskaper om och hur de arbetar med konkurrensfrågor. Myndigheten har tillsammans med PTS haft informationsmöten där PTS redogjort för sitt uppdrag med frekvensplaneringen och myndigheten har informerat om ansökningsförfarandet. Myndigheten har också träffat nätverken för kommersiell radio, Bauer Media, MTG Radio och NRJ. Myndigheten har även träffat andra aktörer som är 6

7 verksamma inom närliggande områden, såsom marknadsundersökningsföretaget Kantar Sifo AB och Sveriges Annonsörer AB. Innan strategin fastställs kommer de som vill ges tillfälle att ta del av utkastet och lämna synpunkter genom ett offentligt samråd. Yttranden över utkastet kommer att publiceras på webbplatsen, och kan beaktas vid den slutliga utformningen av strategin. 7

8 2 Sändningsområdenas omfattning 2.1 Marknätet som distributionsplattform Myndighetens bedömning: Marksänd radio kommer även i fortsättningen att vara en viktig distributionsplattform för både programbolag och lyssnare. Genom att ge den kommersiella radion förutsättningar att sända över större sändningsområden än idag kan också konkurrens och mångfald på hela radioområdet främjas vilket ger bättre förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio. Bakgrund Det finns en rad olika distributionstekniker för utsändning av radio, både analoga och digitala. Den vanligast förekommande distributionsformen är det analoga marknätet där public service-bolagen och de kommersiella kanalerna samsas om utrymmet tillsammans med närradion. På senare år har tekniken även gjort det möjligt att ladda ner så kallade poddfiler till dator, surfplatta eller mobil. Lyssnaren kan själv välja när, hur och var lyssnandet sker. Det finns skäl att tro att denna utveckling kommer att fortsätta. Den vanligaste distributionsformen är dock fortfarande analog marksänd radio. Idag är det bara public service-bolaget Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) som har tillstånd att sända nationell analog radio. De nätverk som sänder kommersiell radio har lokala tillstånd som når invånarna i en eller flera kommuner eller i vissa fall hela län. Totalt finns det 103 lokala tillstånd för kommersiell radio, vilka i praktiken är fördelade mellan två stora nätverk. I nätverket Bauer Media ingår 73 tillstånd, inräknat de 20 tillstånd som innehas av nätverket NRJ. I nätverket MTG Radio ingår 29 tillstånd. Det finns ytterligare en kommersiell aktör som har ett tillstånd, East FM AB. Skälen för myndighetens bedömning Alla distributionsplattformar för ljudradio är viktiga och de olika och överlappande distributionssätten bidrar tillsammans till en hög tillgänglighet för konsumenten. Marksänd ljudradio har många fördelar för både programföretag och lyssnare. Med en sådan ljudradio är det möjligt att nå stor del av befolkningen med en mycket god tillgänglighet genom enkla och billiga radiomottagare. Genom att förbättra förutsättningarna för kommersiella radio att sända över större områden kan konkurrensen gentemot SR förbättras och marksänd radio kommer därmed även i fortsättningen att vara en viktig distributionsplattform för både programbolag och lyssnare och konkurrera med andra sändningsformer av radio. 8

9 2.2 En effektiv frekvensanvändning Myndighetens bedömning: Hela det utrymme som finns tillgängligt för analog kommersiell radio ska ingå i en första utlysning av lediga tillstånd. Något särskilt utrymme ska inte avsättas för framtida tillståndsgivning. Ledigt sändningsutrymme ska så snart som möjligt bli föremål för tillståndsgivning. Bakgrund I yttrandefrihetsgrundlagen anges att det allmänna ska eftersträva att frekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. 2 I detta ligger att tillgängligt utrymme bör användas så effektivt som möjligt. Myndigheten strävar efter en så effektiv frekvensanvändning som möjligt utifrån främst ett yttrandefrihetsrättsligt perspektiv medan PTS, som har ansvaret för frekvensförvaltningen i Sverige, strävar efter en sådan effektiv användning i främst ur ett tekniskt perspektiv. Enligt radio- och tv-lagen krävs det tillstånd för att sända radio på frekvenser som är avsatta för analog marksänd radio. De frekvenser som används för radio är 87,5 108 megahertz. 3 Skälen för myndighetens bedömning Sändningsutrymmet för analog kommersiell radio är begränsat. Både PTS och myndigheten har att sträva efter att frekvenserna ska användas så effektivt som möjligt. En effektiv användning innebär enligt myndighetens mening att hela det utrymme som finns tillgängligt för analog kommersiell radio i enlighet med PTS kommande frekvensplan bör ingå i en första utlysning av lediga tillstånd. Något särskilt utrymme bör inte avsättas för framtida tillståndsgivning. Ledigt sändningsutrymme ska så snart som möjligt bli föremål för tillståndsgivning. 2.3.Sändningsområdenas omfattning ska bestämmas utifrån vad som främjar konkurrens och mångfald på hela radioområdet Föreslagna ändringar i radio- och tv-lagen Enligt de föreslagna ändringarna i radio- och tv-lagen ska myndigheten bestämma sändningsområdenas omfattning för analog kommersiell radio med hänsyn till vad som främjar konkurrens och mångfald på hela radioområdet och som ger förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio. Flera tillstånd kan ges för samma sändningsområde. 4 De föreslagna förändringarna ger myndigheten ett handlingsutrymme vid utformningen av olika sändningsområden. Myndigheten ska ta hänsyn till vad som främjar konkurrens och mångfald på hela radioområdet och vad som ger förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio samt utforma sändningsområdena så att ett stort antal tillstånd kan ges. 2 3 kap. 2 andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen kap. 1 radio- och tv-lagen. 4 Föreslagna 13 kap. 2 radio- och tv-lagen, prop. 2016/17:136. 9

10 Förändringen innebär bland annat att myndigheten kan bestämma sändningsområden som är av större geografisk omfattning än tidigare. Att främja konkurrens och mångfald innebär då att sändningsområdenas omfattning sammantaget ska ge förutsättningar för att flera av varandra oberoende tillståndshavare kan verka på radiomarknaden i konkurrens om lyssnare och annonsörer. Möjligheterna till konkurrens och mångfald bör enligt förslaget beaktas både i det enskilda sändningsområdet och i hela landet. Att myndigheten ska se till hela radioområdet innebär dels att myndigheten ska ta hänsyn till förhållandena inom den kommersiella radion, dels möjligheterna att konkurrera med public service-radion. En livskraftig kommersiell radio innebär att hänsyn ska tas till de ekonomiska förutsättningarna för kommersiell radioverksamhet med målet att en tillståndshavare ska kunna bedriva en ekonomiskt bärkraftig verksamhet i ett längre perspektiv PTS uppdrag att ta fram en ny frekvensplanering Som ett led i förändringen av sändningsområdenas omfattning har PTS fått ett regeringsuppdrag att i nära dialog med myndigheten ta fram en ny frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio (Ku2016/00937/MF). PTS uppdrag ska slutredovisas den 30 juni Den nya frekvensplaneringen ska kunna ligga till grund för sändningsområdenas utformning inför tillståndsperioden som inleds den 1 augusti PTS har lämnat en delredovisning av uppdraget till regeringen. 6 Uppdraget till PTS innebär att 1. ta fram en frekvensplanering som ska främja konkurrens och mångfald på hela radioområdet och ge förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio. Frekvensplaneringen bör bland annat möjliggöra sändningsområden med så stor täckning som möjligt, 2. Sveriges Radio AB:s (SR) möjligheter att uppfylla sina uppdrag i allmänhetens tjänst ska inte påverkas, 3. närradiosändningar ska kunna bedrivas i samma omfattning som i dag Myndighetens utgångspunkter vid bestämmande av sändningsområdenas omfattning Myndighetens bedömning: En marknadsanalys ska göras inför varje större utlysning. Inför en utlysning av lediga tillstånd kommer sändningsområdena att preciseras så långt det är möjligt. Sändningsområdena kan komma att delvis överlappa varandra. Tillstånden inom ett sändningsområde bör i så stor utsträckning som möjligt ha en likvärdig befolkningstäckning. Ytterligare tillstånd kan under tillståndsperioden komma att utlysas i existerade sändningsområden. Regional och lokal nedbrytning av sändningarna bör vara möjlig. 5 Prop. 2016/17:136 s. 44 f. 6 PTS-ER-2016:29. 10

11 Skälen för myndighetens bedömning En marknadsanalys ska göras inför varje större utlysning Det är inte enbart förhållanden mellan public service och analog kommersiell radio som ska beaktas vid utformningen av sändningsområdena utan hänsyn ska tas till hela radiomarknaden, det vill säga även närradio och webbradio samt andra former av strömmat ljud. Eftersom konkurrensen på radiomarknaden utvecklas över tid har myndigheten för avsikt att göra en marknadsanalys inför varje tillståndsomgång för att bedöma vilken typ av tillstånd nationella, regionala eller lokala som kan förbättra förutsättningarna för en livskraftig kommersiell radio i stort. Precisering av sändningsområdenas omfattning och möjlighet till utökad räckvidd Inför en utlysning av lediga tillstånd kommer sändningsområdena preciseras så långt det är möjligt utifrån de frekvenstekniska förutsättningarna. Nationella tillstånd, som vid utlysningen bedöms ha en möjlig befolkningstäckning om exempelvis procent, bör om förutsättningarna finns, ges möjlighet att täcka ytterligare områden om tillståndshavaren så önskar. De yttre gränserna för regionala respektive lokala tillstånd inom respektive sändningsområde kommer framgå redan i samband med utlysningen. Med hänsyn till att den möjliga täckningen är teoretiskt beräknad utifrån vissa givna antaganden är den sökande dock inte garanterad att sändningarna kan nå ut i hela det utlysta området. Täckningen inom sändningsområdet kan dock förbättras genom exempelvis slavsändare, om PTS bedömer att det är möjligt utifrån tekniska förutsättningar och frekvensutrymmet inte ska användas för utlysning av ytterligare tillstånd. Sändningsområdena kan komma att överlappa varandra i viss omfattning Myndigheten strävar efter att det ska ställas upp så få tekniska restriktioner för utsändning som möjligt. Det kan innebära att sändningar från ett sändningsområde i viss mån kan komma att höras även i ett angränsande sändningsområde. Sändningsområdena kan således komma att överlappa varandra. Ytterligare tillstånd kan komma att utlysas i existerande sändningsområden eller i nya sändningsområden Frekvensplanen är inte statiskt vilket kan innebära att det efter utlysningen hösten 2017 kan komma att utlysas ytterligare tillstånd inom ett existerade sändningsområde eller i ett nytt sändningsområde. Alternativt kan beslutas att tillgängliga frekvenser ska reserveras för existerande tillståndshavare för att förbättra täckningen för de nationella sändningsområdena eller täckningen inom ett regionalt område. Likvärdiga förutsättningar För att främja konkurrensen mellan olika tillståndshavare bör tillstånden för analog kommersiell radio inom ett sändningsområde i så stor utsträckning som möjligt vara likvärdiga i omfattning vad gäller befolkningstäckning. Regional och lokal nedbrytning bör vara möjlig Kommersiell radio finansieras genom annonsförsäljning på nationell, regional eller lokal nivå. Det kan finnas behov av att sända bland annat nyheter och väder regionalt eller lokalt. Tillståndshavarna bör därför ges möjlighet att bryta ned sändningarna inom ett sändningsområde för att kunna sända regionala eller lokala program och annonser. 11

12 Nationellt sändningsområde AKR N:1-3 Regionalt sändningsområde AKR R1:1-2 Regionalt sändningsområde AKR R2:1-2 Lokalt sändningsområde AKR L 01:1 Som nämnts ovan kan sändningsområden till viss del komma att överlappa varandra geografiskt. Nationella tillstånden kan även brytas ned i sändningar som kan motsvara de regionala sändningsområdena, om det är tekniskt möjligt och inte kräver fler frekvensresurser än vad som tillhör sändningsområdet från början Sändningsområdenas omfattning vid 2017 års utlysning Myndighetens bedömning: I första hand ska tre sändningstillstånd inom ett nationellt sändningsområde lysas ut med cirka procent befolkningstäckning som utgångspunkt. Därefter ska det lysas ut tillstånd i regionala sändningsområden som har en liknande geografisk täckning som SR:s P4-områden eller som motsvarar länsindelningen. Slutligen, om det finns ytterligare frekvensresurser, ska det utlysas geografiskt mindre, lokala, sändningsområden över större tätorter. Bakgrund Myndigheten ska bestämma sändningsområdenas omfattning för analog kommersiell radio med hänsyn till vad som främjar konkurrens och mångfald på hela radioområdet och ger förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio.7 Den svenska marksända radiomarknaden utgörs som tidigare nämnts av ett fåtal aktörer. Det finns två public service-bolag, SR och UR, två kommersiella nätverk, Bauer Media, där nätverket NRJ ingår, och MTG Radio och en fristående kommersiell aktör, East FM AB (sammanlagt 103 tillstånd) samt ideella föreningar (cirka 675 stycken) som sänder närradio i varierande grad. Endast SR och UR har tillstånd att sända analog radio nationellt. SR sänder också digital marksänd radio i områden kring Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Ungefär 35 procent av befolkningen nås av dessa sändningar. Den 2 oktober Föreslagna 13 kap. 2 radio- och tv-lagen, prop. 2016/17:

13 meddelade myndigheten 25 tillstånd för digital kommersiell radio. Tillstånden gäller till och med den 30 september Några sändningar har ännu inte inletts. Det dagliga radiolyssnandet uppgår till i snitt 107 minuter. De vanligaste platserna för att lyssna på radio är i hemmet och i bilen. 8 SR har, med en marknadsandel på 77 procent av lyssnartiden, en synnerligen stark ställning på den svenska radiomarknaden. Bauer Media (inklusive NRJ) och MTG Radio har en marknadsandel på 14 respektive 9 procent. 9 SR:s starka ställning beror på en rad olika faktorer, varav de nationella sändningstillstånden i marknätet är en. Den kommersiella radions aktörer konkurrerar främst med varandra och med SR. En ökande konkurrens om lyssnartiden kommer dock från digitala plattformar där den analoga radion tävlar om lyssnandet med aktörer som Spotify, itunes, Youtube, TuneIN och Acast. De kommersiella radioaktörerna finansierar sin verksamhet med annonser. Till skillnad från marknaden för marksänd tv finns det inte någon affärsmodell för att kunna ta betalt för innehåll i kommersiell radio. Aktörerna är därför beroende av att ha möjlighet att sälja både nationell och lokal/regional reklam År 2016 uppgick reklaminvesteringarna i analog kommersiell radio till 843 miljoner. Det motsvarar 2,41 procent av all reklaminvestering i medier som sammanlagt uppgick till cirka 35 miljarder kronor. 10 Skälen för myndighetens bedömning I radio- och tv-lagen framgår förutsättningarna för hur konkurrensen kan eller ska främjas. Myndigheten avser att utlysa samtliga tillstånd vid ett och samma tillfälle. Att dela upp förfarandet i flera delmoment skulle leda till en långdragen process, vilket skulle kunna äventyra möjligheterna att i god tid före sändningsstarten få nödvändiga frekvenstillstånd m.m. från PTS. Det skulle då också påverka lyssnarna negativt. Den kommersiella radiomarknaden får anses vara liten, både sett till antalet aktörer och till reklaminvesteringar. Public service-bolagen UR och SR konkurrerar om lyssnarna, däremot inte på annonsmarknaden. Lägre lyssnarsiffror innebär typiskt sett minskade intäkter för de kommersiella aktörerna. SR och UR, som sänder inom SR:s nät, är de enda aktörerna på marknaden för analog radio vars sändningar når nationell täckning. SR har en tydlig fördel jämfört med kommersiella aktörer vad gäller dels antalet programtjänster, dels täckning i FMnätet utanför storstäderna. Med hänsyn till SR:s starka ställning på radiomarknaden bör de kommersiella aktörernas förutsättningar för att konkurrera förbättras. Konkurrensen bör också främjas mellan existerande aktörer och eventuella nya aktörer. Ovanstående visar också att de kommersiella tillståndshavarna har en ökande konkurrens från andra sändningar av ljud såsom strömmade musiktjänster och poddradio. Hur konkurrensen gentemot public service kan främjas Ett sätt att främja konkurrensen och göra den analoga kommersiella radion mer livskraftig är att ge de kommersiella aktörerna möjlighet till en högre räckvidd än de har idag, dvs. 8 Kantar Sif AB, PPM-mätning Årsrapport 2016 s Kantar Sifo AB, PPM-mätning Årsrapport 2016 s IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik, Reklaminvesteringar

14 möjlighet att sända nationellt och regionalt. Aktörerna har även efterfrågat områden som liknar SR:s Radios P4-områden och som i stort motsvarar Sveriges indelning i län. En av utgångspunkterna i PTS arbete med att ta fram en ny frekvensplan är att ta fram sändningsområden som motsvarar en länsindelning. De nuvarande tillståndshavarna har framfört att de önskar en möjlighet till nationell räckvidd men det finns olika uppfattningar mellan de två stora nätverken om hur en sådan nationell räckvidd bör uppnås och vad som bäst främjar den kommersiella radion. MTG Radio förordar nationella sändningsområden medan tillståndshavarna i nätverket Bauer förordar enbart regionala tillstånd där aktörerna själva kan bygga nationella nät genom samarbeten. Hur konkurrensen inom kommersiell radio kan främjas Vid bestämmandet av sändningsområdenas omfattning bör hänsyn tas till de aktörer som är verksamma på den kommersiella radiomarknaden i dag men också främja möjligheterna för eventuella nya aktörer att etablera sig. Det kan dock konstateras att radiomarknaden är en relativt liten marknad, det kan vara svårt för ett större antal aktörer att nå lönsamhet. Den konsolidering som skett på marknaden sedan kommersiell radio infördes visar på dessa svårigheter. Oavsett sändningsområdenas omfattning är det enligt myndighetens mening troligt att den kommersiella radiomarknaden även i fortsättningen kommer att domineras av ett fåtal stora aktörer. Mångfalden vad gäller ägande bör öka. Likvärdiga sändningsområden skapar bättre förutsättningar för en mer jämbördig konkurrenssituation mellan de kommersiella aktörerna. Konkurrensen främjas även genom en möjlighet att sända nationella och regionala program och annonser. Andra aktörer verksamma inom radioområdet, exempelvis inom närradion eller digital kommersiell radio kan vara intresserade av att sända analog kommersiell radio i vissa specifika områden. Det är därför av vikt att ur mångfaldsperspektiv även lysa ut regionala sändningsområden. Hur konkurrensen gentemot aktörer på digitala plattformar kan främjas De som i dag har tillstånd att sända analog kommersiell radio är också verksamma på digitala plattformar och kan därför konkurrera med sitt innehåll med aktörer på dessa. Med en möjlighet att sända både nationell och regional reklam i det analoga marknätet kan förutsättningarna öka för en stärkt konkurrenssituation gentemot andra medier på annonsmarknaden. Bör både nationella och regionala tillstånd utlysas eller enbart regionala tillstånd? Myndigheten bedömer att målen att främja konkurrens och mångfald på hela radioområdet och ge förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio bäst uppfylls genom att kommersiell radio ges möjlighet till distribution av både nationella och regionala sändningar. Frågan är då om detta bäst främjas genom att enbart ge tillstånd i regionala sändningsområden som kan kopplas samman till nationella nät eller en kombination av både nationella och regionala tillstånd. För tillståndshavarna synes det finnas både för- och nackdelar med båda alternativen. Dessa för- och nackdelar har framkommit i skrivelser och vid möten med myndigheten. 14

15 Vid en avvägning mellan dessa båda motstående intressen har myndigheten beaktat 1. en aktörs möjligheter att nå en nationell räckvidd vid enbart regionala tillstånd 2. fördelar med att en aktör redan från start har rätt till nationell räckvidd 3. ekonomiska risker med nationella tillstånd jämfört med regionala tillstånd 4. vad som främjar en effektiv frekvensanvändning 5. vad som främjar mångfalden 6. vad som vid en samlad bedömning bäst synes främja den kommersiella radiomarknaden. 1. En aktörs möjlighet att nå en nationell räckvidd om enbart regionala tillstånd lyses ut En aktör kan nå nationell räckvidd genom att ansöka om och få ett tillstånd i varje utlyst regionalt sändningsområde som sedan kan bindas samman i ett nätverk. Vid ett slutet anbudsförfarande är det dock inte möjligt för en sökande att på förhand veta om denne kommer få tillstånd i varje område, vilket skapar en osäkerhet som kan påverka anbudsförfarandet på ett sätt som inte är avsett. 2. Fördelar med att en aktör redan från start har rätt till nationell räckvidd En sökande garanteras ett nationellt nät om denne lämnar högsta anbudet och i övrigt uppfyller kraven för tillstånd. Likvärdiga sändningsområden skapar också förutsättningar för en mer jämbördig konkurrenssituation mellan de kommersiella aktörerna. Eftersom nationella och regionala sändningsområden räknas som två separata marknader finns också en möjlighet för en aktör att sända två programformat i ett regionalt område. 3. Ekonomiska risker med nationella tillstånd jämfört med regionala tillstånd Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio ska ges till den som har tekniska och finansiella förutsättningar att sända under hela tillståndsperioden och som angett den högsta sändningsavgiften i sin ansökan. Denna sändningsavgift ska tillståndshavaren betala senast i samband med att sändningarna ska starta. Om en tillståndshavare återlämnar tillståndet betalas inte avgiften tillbaka. Tillståndshavaren kan dock överlåta tillståndet mot ersättning om överlåtelsen medges av myndigheten. Bauer Media anser att enbart regionala sändningsområden innebär en mindre ekonomisk risk eftersom aktören kan byta format i ett eller flera områden om formatet inte är kommersiellt gångbart. Det kan även vara lättare överlåta ett tillstånd i ett regionalt område eftersom det även kan finnas aktörer som enbart är intresserade av att sända regionalt. Vidare menar Bauer Media att förlusten av att lämna tillbaka ett enstaka regionalt tillstånd blir mindre än att lämna tillbaka ett nationellt tillstånd. MTG Radio anser att genom att tilldelas ett nationellt tillstånd garanteras en aktör en nationell räckvidd vilket är nödvändigt för att få möjlighet att sända nationella annonskampanjer för större företag. Det kan bidra till en mindre ekonomisk risk. 15

16 Både Bauer Medias och MTG Radios synpunkter är relevanta och både nationella och regionala tillstånd har sina ekonomiska risker. Med hänsyn till vikten av att få förbättrade förutsättningar att sända nationell reklam synes de ekonomiska riskerna vara mindre med nationella tillstånd. 4. Vad som främjar en effektiv frekvensanvändning För att uppnå en så effektiv frekvensanvändning som möjligt bör varje sändare ha så få restriktioner som möjligt förutom sådana restriktioner som är nödvändiga för att sändaren inte ska orsaka skadlig störning i eller utanför Sverige. Vad gäller de regionala sändningsområdena kan dessa komma att överlappa varandra i viss omfattning. Det är dock troligt att PTS kommer att ställa striktare krav för nya sändare som tilldelas efter att tillstånden meddelats så att överlappningarna inte ökar ytterligare över tid. Möjligheten att nå nationell räckvidd nås bäst genom nationella tillstånd. 5. Vad som bäst främjar mångfalden Enbart regionala tillstånd medför fler tillstånd och kan innebära att fler aktörer har finansiella förutsättningar bedriva verksamhet. Det kan främja konkurrensen ur ett mångfaldsperspektiv men över tid kan en liknade konsolidering av tillstånden ske på samma sätt som i dag och därmed på sikt motverka mångfalden. 6. Sammanfattande bedömning Förutsättningarna för att nå nationell räckvidd nås bäst genom nationella tillstånd. Likvärdiga nationella sändningsområden vad gäller befolkningstäckning bidrar till en mer jämbördig konkurrenssituation och främjar en livskraftig kommersiell radio. Nationella tillstånd främjar likaså en effektiv frekvensanvändning. Regionala tillstånd kan bidra till mångfalden på marknaden. Myndigheten finner därför sammanfattningsvis att både nationella och regionala tillstånd bör utlysas. I första hand bör myndigheten fastställa tre tillstånd i ett sändningsområde med så stor yttäckning som möjligt och med cirka procent befolkningstäckning som en utgångspunkt. Det bör även lysas ut tillstånd i regionala sändningsområden som har en liknande geografisk täckning som SR:s P4-områden eller som motsvarar länsindelningen. Slutligen, om det finns ytterligare frekvensresurser, bör det utlysas geografiskt mindre, lokala, sändningsområden över större tätorter. 16

17 3 Tillståndsförfarandet 3.1 Vem kan få tillstånd? Tillstånd att sända analog kommersiell radio får endast ges till en fysisk eller juridisk person som har finansiella och tekniska förutsättningar att sända under hela tillståndsperioden. Staten, landsting eller kommuner får inte inneha tillstånd att sända analog kommersiell radio, vare sig direkt eller indirekt genom 1. ett företag i vilket ett eller flera sådana subjekt har en del som för dem gemensamt motsvarar minst tjugo procent av samtliga aktier eller andelar eller genom avtal har ett bestämmande inflytande, eller 2. ett företag som enligt 1 kap. 4 årsredovisningslagen (1995:1554) är ett dotterföretag till ett företag som avses i Genom den lagändring som föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017 får en fysisk eller juridisk person inte förfoga över mer än ett tillstånd att sända analog kommersiell radio inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka menligt på konkurrensen. 12 Syftet med bestämmelserna är att motverka konkurrens till nackdel för yttrandefriheten. Konkurrensbedömningen ska göras utifrån ett mångfaldsperspektiv. 13 I avsnitt 4 redogörs närmare för den metod och konkurrensbedömning som myndigheten avser att göra. 3.2 Utlysningsförfarandet Efter det att myndigheten fastställt sändningsområdenas omfattning ska myndigheten kungöra när ett utrymme att sända analog kommersiell radio blir ledigt. Myndigheten ska ange sista dag för att ansöka om tillståndet, första dag då sändningar får bedrivas med stöd av tillståndet och sändningsområdets omfattning. I en ansökan om tillstånd att sända analog kommersiell radio ska det belopp anges som den sökande är villig att betala i sändningsavgift. Sändningsavgiften ska anges som ett engångsbelopp för hela tillståndsperioden kap. 4 radio- och tv-lagen. 12 Föreslagna 13 kap. 2 radio- och tv-lagen, prop. 2016/17: Prop. 2016/17:136 s

18 Myndigheten har meddelat föreskrifter som ska gälla vid ansökan om tillstånd att sända analog kommersiell radio. 14 Dessa föreskrifter, som tillämpats vid tidigare utlysningstillfällen, är under omarbetning. Anbudsförfarandet innebär att en sökande ska lämna ett specificerat anbud för varje sökt tillstånd. Förfarandet är slutet, varför ingen sökande kan se vad övriga sökande lämnat för anbud. I konkurrenslagen finns förbud mot kartellbildning. 15 Inför utlysningen kommer myndigheten att ta fram utlysningsdokument. I dessa kommer sändningsområdenas omfattning framgå och vilka frekvenser som hör till vilket tillstånd. Det kommer tydligt anges vilka tillstånd som omfattar samma sändningsområde. Ansökan om tillstånd ska lämnas in inom den tid som myndigheten bestämmer och kommer att anges vid utlysningen. Ansökan ska göras på en av myndigheten fastställd blankett. Ett specificerat anbud ska lämnas för varje sökt tillstånd. Det kommer inte vara möjligt att justera ett anbud efter att ansökan lämnats in. Myndigheten har övervägt om det ska vara möjligt för en sökande att prioritera sina ansökningar om tillstånd men kommit fram till att det inte ska möjligt. Det kan inte heller anses öka förutsägbarheten för en sökande om vilket tillstånd denne kan meddelas. En ansökan som kommer in efter ansökningstidens utgång kan komma att avvisas. Till ansökan ska bifogas handlingar som visar att den sökande har finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningar under sändningstiden. Den sökande ska redovisa eventuella ägarmässiga och andra kopplingar, såsom samarbetsavtal, till andra tillståndshavare eller andra sökande. 16 Uppgifterna krävs för att myndigheterna ska kunna bedöma om den sökande kan komma att förfoga över mer än ett tillstånd inom ett sändningsområde och om detta kan inverka menligt på konkurrensen inom sändningsområdet. De uppgifter som lämnas i ansökan och som rör en enskilds affärs- eller driftförhållanden kan omfattas av sekretess om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs MRTVFS 2010: kap. 1 konkurrenslagen (2008:579). 16 MRTVFS 2010: kap. 23 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 18

19 3.3 Fördelning av tillstånd Myndighetens bedömning: Myndigheten kommer att inleda fördelningen med de nationella tillstånden. Därefter fördelas tillstånd i de regionala sändningsområdena. Fördelning av tillstånd kommer i varje sändningsområde att inledas med det tillstånd som har det lägsta tillståndsnumret enligt utlysningsdokumentet. Myndigheten prövar först vem som har lämnat det högsta anbudet för ett specifikt tillstånd. Därefter ska prövas om den sökande har finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningar under hela tillståndsperioden. Om en sökande uppfyller de formella förutsättningarna och har lämnat det högsta anbudet ska därefter prövas om den sökande kan komma att förfoga över mer än ett tillstånd inom sändningsområdet. Sådant förfogande är tillåtet om det inte inverkar menligt på konkurrensen inom sändningsområdet. Om det bara finns en behörig sökande till ett ledigt tillstånd kan denne tilldelas tillståndet oavsett om den sökande redan innehar ett tillstånd i sändningsområdet Bakgrund Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio ska ges till den av de sökande som uppfyller kraven i 13 kap. 4 radio- och tv-lagen och som har angett den högsta sändningsavgiften. 18 Genom den lagändring som föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017 får en fysisk eller juridisk person inte förfoga över mer än ett tillstånd att sända analog kommersiell radio inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka menligt på konkurrensen. 19 Syftet med bestämmelserna är att motverka konkurrens till nackdel för yttrandefriheten. Myndigheten ska ingripa mot ägarkoncentration och samarbeten som försämrar mångfalden på radioområdet. Konkurrensbedömningen ska göras utifrån ett mångfaldsperspektiv. Hur en sådan bedömning ska gå till finns inte närmare reglerat i radio- och tv-lagen eller i dess förarbeten. Regeringen hänvisar dock till den metod som används av PTS och som finns beskriven i PTS promemoria Konkurrensanalys vid överlåtelse av tillstånd i 900 MHz och 2,6 GHz. 20 PTS har dock inte prövat konkurrensen ur ett mångfaldsperspektiv. Myndigheten har tagit del av PTS promemoria och även diskuterat med PTS och KKV i dessa frågor. Har två sökande angett samma belopp ska frågan om vem som ska ges tillståndet avgöras genom lottdragning. De båda sökande får närvara vid en sådan lottdragning. Skälen för myndighetens bedömning Vilket tillstånd i respektive sändningsområde fördelar myndigheten först? Myndigheten kommer att inleda fördelningen med de nationella tillstånden. Därefter fördelas tillstånden i de regionala sändningsområdena kap. 8 radio- och tv-lagen. 19 Föreslagna 13 kap. 5 radio- och tv-lagen, prop. 2016/17: Prop. 2016/17:136 s. 28 f. PTS promemoria är daterad den 19 januari

20 Fördelning av tillstånd kommer i varje sändningsområde att inledas med det tillstånd som har det lägsta tillståndsnumret enligt utlysningsdokumentet. Om flera tillstånd i ett sändningsområde utlyses inleds således förfarandet med det tillstånd som har som har sista siffan 1 (exempelvis AKR N1:1). Hur går prövningen till? Myndigheten prövar först vem som har lämnat det högsta anbudet för ett specifikt tillstånd. Därefter ska prövas om den sökande har finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningar under hela tillståndsperioden. I ansökan ska därför den sökande visa vilka resurser denne har. Om det finns behov av ytterligare garantier som visar att den sökande har finansiella förutsättningar, kan sådana krävas in. Om en sökande uppfyller de formella förutsättningarna och har lämnat det högsta anbudet ska därefter prövas om den sökande kan komma att förfoga över mer än ett tillstånd inom sändningsområdet. Sådant förfogande är tillåtet om det inte inverkar menligt på konkurrensen, se vidare under kapitel 4. Om det bara finns en behörig sökande till ett ledigt tillstånd, och den sökanden redan innehar ett tillstånd i detta sändningsområde, kan den sökande således tilldelas detta tillstånd. 3.4 Tillståndets innebörd och tid Myndighetens bedömning: Tillstånden kommer att gälla under perioden 1 augusti 2018 till och med den 31 juli Om myndigheten lyser ut ytterligare tillstånd under den pågående sändningsperioden ska de nya tillstånden få samma slutdatum De nationella tillståndshavarna ska ges en rätt att dela upp sändningen i regionala och lokala program eller annonser och de regionala tillståndshavarna ska ges en rätt att dela upp sändningen i lokala program, förutsatt att det är frekvenstekniskt rimligt. Bakgrund Ett tillstånd att sända kommersiell radio gäller i åtta år. Om det finns särskilda skäl, får myndigheten besluta att ett tillstånd ska gälla för kortare tid. Giltighetstiden för tillståndsvillkor får vara kortare än tillståndstiden. 21 Ett tillstånd innebär en rätt att dygnet runt sända program inom det fastställda sändningsområdet. Skälen för myndighetens bedömning Tillstånden som lyses ut under hösten 2017 kommer gälla under perioden 1 augusti juli 2026, dvs. i åtta år. Det föreligger inte någon rätt till förlängning. Om myndigheten lyser ut ytterligare tillstånd under den pågående sändningsperioden ska de nya tillstånden få samma slutdatum som de först meddelade tillstånden. De kommer då att gälla för en kortare period än åtta år. Skälet för detta är att samtliga tillstånd då kan lysas ut kap. 30 radio- och tv-lagen. 20

21 vid ett och samma tillfälle och att eventuella justeringar i sändningsområdena kan göras inför en ny tillståndsperiod. Aktörerna finansierar sina sändningar med nationell och lokal/regional reklam. Tillstånden ska därför även innefatta en rätt och möjlighet att dela upp sändningen i regionala och lokala program, förutsatt att det är frekvenstekniskt rimligt. 3.5 Tillståndsvillkor Myndighetens bedömning: Tillstånden ska förenas med följande villkor. Sändningarna ska ha inletts inom tre månader efter det att tillståndet började gälla. Tillståndshavare ska sända programtjänsten i genomsnitt minst 100 timmar per vecka under ett kalenderår. De nationella tillstånden ska kunna tas emot där minst 70 procent av befolkningen inom sändningsområdet är bosatt. Kravet på befolkningstäckning ska vara uppfyllt inom ett år från det att tillståndet började gälla. Tillståndshavarna för de regionala och lokala tillstånden ska bedriva sändningar inom respektive sändningsområdet. Bakgrund Myndigheten kan förena tillstånden med vissa villkor. Det kan bland annat avse skyldighet att sända i en viss del av sändningsområdet eller så att en viss andel av befolkningen inom området nås. Villkor kan även ställas om att tillståndshavaren ska sända under en viss minsta tid. Innan beslut fattas om tillstånd ska den sökande ges tillfälle att yttra sig över tillståndsvillkoren. 22 Skälen för myndighetens bedömning En effektiv frekvensanvändning innebär att frekvenserna nyttjas och att program sänds över de områden som ingår i sändningsområdet, dvs. att lyssnarna får radio. Myndigheten avser att förena tillstånden med villkor om att sändningarna ska ha inletts inom tre månader efter det att tillståndet börjar gälla. Villkor ska även ställas om att programtjänsten ska sändas under en viss minsta tid. En lämplig sådan gräns är att en tillståndshavare ska sända programtjänsten i genomsnitt minst 100 timmar per vecka under ett kalenderår. Myndigheten kommer även att ställa villkor om att sändningarna ska nå en viss del av befolkningen inom sändningsområdet. Skyldigheten ska för de nationella tillstånden uppgå till en befolkningstäckning på omkring 70 procent i respektive sändningsområde. En sådan täckning ska var uppfylld inom ett år efter det att tillstånden börjar gälla. För de regionala och lokala tillstånden kommer ställas krav på att de bedriver sändningar inom sändningsområdet kap. 9 radio- och tv-lagen. 21

22 3.6 Innehållet i sändningarna Några särskilda innehållsvillkor för analog kommersiell radio kommer inte att ställas förutom de som framgår direkt av radio- och tv-lagens 14 och 15 kapitel om bl.a. reklam, andra annonser och sponsring. 3.7 Överlåtelse av tillstånd Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio får överlåtas om myndigheten medger det. Sådant medgivande får bara lämnas om förvärvaren uppfyller kriterierna för att få tillstånd enligt 13 kap. 4 radio- och tv-lagen och det inte finns skäl att anta att överlåtelsen kan inverka menligt på konkurrensen i sändningsområdet. En överlåtelse som inte medges är utan verkan. 23 Utformning liknar den som gäller för innehav och återkallelse av tillstånd. Bestämmelsen syftar enligt regeringen primärt till att motverka bristande konkurrens utifrån ett mångfaldsperspektiv, inte att minska risken för att konkurrenssnedvridningen påverkar annonsmarknaden inom ett sändningsområde. 24 Se vidare om bedömningen av menlig inverkan i kapitel Återkallelse av tillstånd Tillstånd att sända kommersiell radio får återkallas bland annat om tillståndshavaren inte bedriver några sändningar eller bedriver sändningar endast i obetydlig omfattning. Tillstånd kan vidare återkallas om tillståndshavaren väsentligen brutit mot vissa innehållsbestämmelser. 25 Beslut om återkallelse på någon av dessa grunder får fattas endast om det i betraktande av skälen för åtgärden inte framstår som alltför ingripande. 26 Ett tillstånd kan också återkallas om en aktör, utan myndighetens tillåtelse, förfogar över mer än ett tillstånd inom ett sändningsområde och det finns skäl att anta att förfogandet kan inverka menligt på konkurrensen. Återkallelsen ska då gälla det eller de tillstånd som har lämnats efter det första tillståndet. Återkallelse kan också ske av ett tillstånd som överlåtits om medgivandet till överlåtelsen grundats på felaktiga eller ofullständiga uppgifter från tillståndshavaren och tillståndshavaren genom överlåtelsen förfogar över mer än ett tillstånd i ett sändningsområde. Även här ställs krav på att återkallelse endast får ske om förfogandet kan inverka menligt på konkurrensen inom sändningsområdet. 27 En återkallelse i de två sistnämnda fallen får endast ske om åtgärderna står i rimlig proportion till möjligheterna att främja konkurrens och mångfald i sändningsområdet. Detta innebär en skärpning jämfört med den nu gällande lagstiftningen. 28 Avsikten med den föreslagna skärpningen anges vara att en återkallelse av ett tillstånd i vissa fall av 23 Föreslagna 13 kap. 18 radio- och tv-lagen, prop. 2016/17: Prop. 2016/17:136 s. 28 f kap. 15 radio-och tv-lagen. 26 Föreslagna 18 kap. 7 första stycket radio- och tv-lagen, prop. 2016/17: Föreslagna 18 kap. 5 andra och tredje styckena radio- och tv-lagen, prop. 2016/17: Föreslagna 18 kap. 7 andra stycket radio- och tv-lagen, prop. 2016/17:

23 överträdelser ska vara en verklig konsekvens för radioföretagen. Det tidigare högt ställda kravet på att åtgärden inte framstod som alltför ingripande ändras därför. Regeringen anger i propositionen att av särskild betydelse för bedömningen blir förhållandena i sändningsområdet och hur många tillstånd som kan ges och hur stort intresse det finns av att bedriva radiosändningarna i området. En återkallelse ska kunna underlåtas om det bedöms saknas förutsättningar för att en ny tillståndsgivningsprocess med ett återkallat tillstånd skulle förbättra konkurrensen och mångfalden inom sändningsområdet Prop. 2016/17:136 s

24 4 Metod för bedömning av om ett förfogande över mer än ett tillstånd kan antas inverka menligt på konkurrensen 4.1 Konkurrensbedömningens olika steg Myndighetens bedömning: Vid konkurrensbedömningen tar myndigheten ledning i den konkurrensrättsliga metod som används inom konkurrensrätten. Konkurrensbedömningen ska göras utifrån följande steg: Först bestäms vilket sändningsområde som bedömningen avser. Därefter utreds om någon förfogar över, eller kan komma att förfoga över mer än ett tillstånd inom sändningsområdet. I ett tredje steg ska en bedömning göras av om ett sådant förfogande kan antas inverka menligt på konkurrensen ur ett mångfaldsperspektiv. Bakgrund Genom den lagändring som föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017 får en fysisk eller juridisk person inte förfoga över mer än ett tillstånd att sända analog kommersiell radio inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka menligt på konkurrensen. Sådan konkurrensbedömning ska, förutom vid tillståndsgivning, också göras vid ansökan om medgivande till överlåtelse av tillstånd eller om myndigheten vid en tillsynsinsats konstaterar att någon förfogar över mer än ett tillstånd i ett sändningsområde utan myndighetens medgivande. Syftet med bestämmelserna är att motverka koncentration till nackdel för yttrandefriheten. Avsikten är att myndigheten ska kunna ingripa mot ägarkoncentrationer och samarbeten som försämrar mångfalden på radioområdet. Konkurrensbedömningen ska göras utifrån ett mångfaldsperspektiv. Hur en sådan bedömning ska gå till finns, som tidigare nämnts, inte närmare reglerat i radio- och tv-lagen eller i dess förarbeten. Myndigheten har diskuterat dessa frågor med PTS och KKV. Skälen för myndighetens bedömning Vid bedömningen av om ett förfogande kan inverka menligt på konkurrensen kommer myndigheten att ta ledning av den konkurrensrättsliga metod som PTS och KKV använder. Myndighetens bedömning av om ett förfogande inverkar menligt på konkurrensen ur ett mångfaldsperspektiv kommer göras utifrån följande steg. 1) Det relevanta sändningsområdet bestäms. 2) Analys/utredning av om någon förfogar över, eller kan komma att förfoga över, mer än ett tillstånd inom sändningsområdet. 3) Bedömning av om ett förfogande kan antas inverka menligt på konkurrensen ur ett mångfaldsperspektiv. 24