Framtidens handel. Fredrik Bergström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens handel. Fredrik Bergström"

Transkript

1 Framtidens handel Fredrik Bergström

2 mtc och författarna 2010 grafisk form och sättning: irons design tryck: Åtta45 tryckeri, solna omslagsbild: Johner/Image source

3 Förord Framtidens handel, hur kommer den att se ut? Vi kan inte veta något med säkerhet om framtiden, men vad vi säkert vet är att marknader är i ständig utveckling och förändring. Genom att synliggöra dagens marknadsförutsättningar och vara observant på de förändringar som pågår kan vi dessutom på ett proaktivt sätt påverka och utveckla våra verksamheter. Syftet med skriften är att ge impulser till nya tankar och insikter till strategisk nytta för handelns aktörer. MTC vill också med skriften som underlag, fortsätta och fördjupa dialogen och på traditionellt MTC-sätt, forma spännande mötesplatser. Mötesplatser där olika åsikter kan brytas och utvecklas till nytta för det egna utvecklingsarbetet. Skriftens författare är ek.dr. Fredrik Bergström, affärsområdeschef WSP Analys & Strategi. Fredrik har en gedigen kunskap om handelns aktörer och handelns förutsättningar och är en av landets ledande detaljhandelsexperter. Han har varit inblandad i ett stort antal utredningar och forskningsprojekt. Fredrik har även skrivit ett antal böcker om handeln och har särskilt fokuserat på detaljhandelns strukturomvandling samt vad som krävs för att skapa en attraktiv och väl fungerande handel. Innehållet i denna skrift bygger också på ett framtidscenario om viktiga förändringar i omvärlden som genomförts tillsammans med forskare och näringslivsrepresentanter (se sid 8). Resultatet sammanfattas i skriften till ett antal spännande och viktiga omvärldsfaktorer att förhålla sig till. MTC vill tacka WSP som bidragit till arbetet samt Hakon Swenson Stiftelsen, som genom sitt finansiella bidrag gjort arbetet med skriften möjlig. Stockholm våren 2010 Eva Nilsson Föreståndare MTC 3

4

5 innehåll 1. Inledning Det har hänt en hel del! Trender och tendenser i detaljhandeln Handeln konkurrerar med tjänstesektorn Regional konkurrens mellan staden och dess omland Köpcentrumen är vinnare i marknadsplatsernas konkurrens Aktiva kedjor med tydliga koncept är framgångsrika Konkurrerande försäljningskanaler Varukonkurrensen kännetecknas av en utbudexplosion, en billighetstrend och ökad andel egna varumärken Framtidens handel Är framtiden förutsägbar? referenser och lästips

6

7 1. Inledning Detaljhandeln i Sverige är en bransch i ständig förändring och de senaste 20 åren har varit extra händelserika. Perioden inleddes med en mycket djup nedgång i samband med 90-talskrisen och övergick sedan till den längsta sammanhängande tillväxtperioden under efterkrigstiden. Innhållsmässigt har handeln också ändrat karaktär. I början på 90-talet var inte köpcentrum lika vanliga som de är idag. Storbutikskoncepten var inte lika utbyggda och aktörer som Bauhaus, El-Giganten, Plantagen, Stadium, mfl fanns inte eller hade små marknadsandelar. Inom dagligvaruhandeln var stormarknader relativt ovanliga. Extrema lågprisaktörer som Lidl hade inte heller etablerat sig på den svenska marknaden. E-handel var inte heller något som existerade. Varusortimentet var också begränsat i jämförelse med det utbud som finns idag. Bulgur och Quinoa kände vi inte till. Bärbara datorer och platt-tv fanns inte och vem kunde tro att i princip alla svenskar skulle ha tillgång till mobiltelefoner. Ett syfte med denna rapport är att analysera detaljhandeln i Sverige ur ett förändringsperspektiv. De senaste 20 åren har handeln genomgått en dramatisk strukturomvandling som för tankarna till ekonomerna Joseph Schumpeter och Erik Dahmén. Två ekonomer som har analyserat och betonat omvandlingsprocessernas betydelse för branschers utveckling. En rad innovationer (t ex stora köpcentrum, storbutikskoncept, långt driven kedjedrift, e-handel mm) har bidragit till att slå ut äldre strukturer (t ex mindre traditionella butikskoncept men i praktiken också hela branscher såsom skivförsäljning i butik). 7

8 Ett avslutande syfte med rapporten är att också blicka framåt. Vad kan komma att hända de kommande åren? Kommer framtiden att innebära lika omfattande förändringar som under de senaste 20 åren? Underlag för den här framåtblicken utgörs bla av ett seminarium som arrangerades av Marknadstekniskt Centrum, MTC. Vid seminariet deltog såväl branschkännare som akademiker; Agneta Uhrstedt, Anna Nyberg, Bo Ekström, Carl Eckerdal, David Jansson, Eva Nilsson, Fredrik Bergström, Horst Böhnke, Joakim Sandahl, Marcus Henriksson, Karl Wistrand, Lars Backemar, Jens Nordfält, Lars-Gunnar Mattsson, Michael Cronholm, Roland Fahlin, Thomas Ohlén. Fakta om detaljhandelns omsättning, mkr Dagligvaruhandel % Sällanköpsvaruhandel % Total detaljhandel % 8

9 2. Det har hänt en hel del! 1990-talet inleddes med en mycket djup ekonomisk kris som kom att påverka detaljhandeln negativt. Den svaga inledningen kom dock att följas av en historiskt unik period som med något undantag höll i sig ända fram till sommaren Även om finanskrisen 2008/09 gjorde en del negativa avtryck i handeln blev det inte så illa som i många andra länder. Perioden efter 1990-talskrisen är den längsta sammanhållande tillväxtperioden som svensk detaljhandel har upplevt under efterkrigstiden. Diagram Detaljhandeln, 1. Detaljhandelns fasta priser, omsättning, index fasta priser, Index 1990= Källa: HUI och SCB Total detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel 9

10 En orsak till utvecklingen är att det fanns ett uppdämt konsumtionsbehov efter 1990-talskrisen som behövde tillfredställas. Efter att svenska hushåll hållit igen under flera år så brände pengarna i fickan. Detta i kombination med att hushållens förväntningar om framtiden blev mer positiva bidrog till en ökad efterfrågan. En av 1990-talskrisens mest positiva resultat var att Sverige växlade ner från en höginflation- och högränteperiod till en låginflation- och lågränteperiod. Lägre inflation bidrog till en bättre reallöneutveckling och lägre räntor innebar att det både blev billigare att låna och att värdet på många av hushållens tillgångar steg i värde. Detta i kombination med en stark ekonomisk tillväxt bidrog till stigande realinkomster och förmögnare hushåll, vilket i sin tur bidrog starkt till utvecklingen de kommande åren. Parallellt med en förbättrad köpkraft bidrog också en shoppingtrend till utvecklingen. Fokus på hälsa och motion bidrog till att sport- och fritidshandeln upplevde en stark tillväxt under flera år. Inrednings- och designtrenden satte tydliga spår i järn- och byggvaruhandeln, möbelhandeln och i ett växande antal inredningsbutiker. Den digitala revolutionen bidrog också till en stark försäljningsökning av hemelektronikprodukter. Under den långa tillväxtperioden kom även en modernare detaljhandel att ta form. Handeln växte på de stora externhandelsområdena och i de stora nya köpcentrumen som ägdes av allt mer professionella köpcentrumaktörer. Externhandelsområdena och köpcentrumen fylldes med allt mer konceptorienterade detaljhandelskedjor med offensiva marknadsförings- och etableringsstrategier. I de följande avsnitten analyseras ovan utveckling. 10

11 3. Trender och tendenser i handeln Karaktäristiskt för detaljhandeln är att den ständigt förändras. Såväl bland små som stora handelsföretag finns en stor turbulens. Det är inte ovanligt att stora satsningar misslyckas, samtidigt som små och helt nya handelsföretag ibland lyckas erövra en stor del av marknaden på kort tid. Inom handeln startas årligen ett stort antal företag, men handeln kännetecknas också av att många företag slås ut. Bakom denna utveckling döljer sig en rad konkurrensprocesser. 3.1 Handeln konkurrerar med tjänstesektorn Hushållens konsumtion inrymmer flera olika utgiftsposter. I nedan tabell visas en uppdelning av hushållens konsumtionsutgifter. Av den privata konsumtionen år 2008 gick cirka en tredjedel till konsumtion inom den så kallade egentliga detaljhandeln (handel exklusive system-, bensin-, bil- och apotekshandel). Så har det emellertid inte alltid varit och sedan 1970 har detaljhandeln tagit en allt mindre andel i anspråk. År 1970 utgjorde detaljhandeln knappt 50 procent av den privata konsumtionen. Drygt 30 år senare är den egentliga 11

12 Tabell 1. Den totala privata konsumtionen år 2008 samt utvecklingen och , fasta priser Konsumtion 2008, Tillväxttakt per Tillväxttakt per Andel av mkr capita 2003/2008 capita 1975/2008 total privat (procent) (procent) (procent) konsumtion Total privat konsumtion ,4 1,2 100 Detaljhandel ,5 1,4 33 Dagligvaror ,2 0,7 17 Sällanköpsvaror ,7 2,3 16 Beklädnad ,4 1,1 5 Hemutrustning ,7 3,6 6 Fritidsvaror ,1 3,6 5 Boende ,1 0,2 26 Transporter ,6 0,5 12 Restaurang, hotell & resor ,2 3,1 7 Övriga varor och tjänster ,9 2,3 22 Källa: SCB, Nationalräkenskaperna detaljhandelns andel inte större än cirka 35 procent. Under den aktuella perioden har detaljhandelns andel sjunkit år för år i en stadigt nedåtgående trend. Vad är det då som ligger bakom denna förändring? En av de konsumtionsposter som ökat i takt med ett ökande välstånd är tjänste sektorn. I tjänstesektorn återfinns bland annat inköp av resor, både de stadigt ökande utlandsresorna och den växande svenska turistnäringen. Intresset för resande, både inrikes och utrikes, har förstärkts och blivit möjligt för allt fler då andelen svenska hushåll med minst en bil ökat betydligt sedan 1970-talet. Även restaurangkonsumtionen har ökat över tiden. Detsamma gäller för konsumtionsposter som inköp av bil, båt, husvagn, bensin, systembolags- och apoteksvaror. Om man reflekterar över detaljhandelns minskande andel av den privata konsumtionen är det lätt att dra slutsatsen att svenska hushåll blivit mindre konsumtionsbenägna över tiden. En mer rimlig förklaring är dock att det snarare har handlat om att hushållens disponibla inkomst ökat successivt samtidigt som priserna inom många detaljhandelsbranscher sjunkit relativt sett. Ett normalsvenskt hushåll tvingades år 1970 att disponera knappt 50 12

13 procent av sin totala konsumtion för en varukorg som idag endast tar en tredjedel i anspråk. Vi får helt enkelt mer för pengarna idag inom de allra flesta detaljhandelsbranscher jämfört med vad vi fick för 30 år sedan. För handeln är det dock ett problem att näringen på lång sikt tappar gentemot tjänstesektorn. För att hantera denna utveckling har många handelsföretag dels valt att öka inslaget av branschglidning inom handeln, d v s kedjorna adderar varor som också säljs i andra delar av handeln (t ex har dagligvaruhandeln börjat sälja mer och mer specialvaror). Vidare har branschglidningen mot tjänstesektorn ökat genom att introducera ett större tjänsteinnehåll i utbudet. Hemelektronikkedjorna (OnOff, Siba mfl) erbjuder krediter och försäkringslösningar. Dagligvaruhandeln har introducerat färdiglagad mat och restauranger i butikerna för att möta konkurrensen från restaurangsektorn. En annan sida av denna konkurrens är att handeln arbetar allt mer aktivt med att koppla upplevelser till försäljningen. Att köpa varor handlar inte bara om att konsumenterna vill ha varan utan ofta är själva shoppingmomentet väl så viktigt. Denna typ av tjänster/upplevelser kommer med all sannolikhet att öka då det är ett naturligt steg för handeln att öka sina intäkter. 3.2 Regional konkurrens mellan staden och dess omland En av de mest genomgripande trenderna för handeln är den pågående urbaniseringen. Urbaniseringen drivs av att en koncentration av näringsliv, handel och befolkning sker till Sveriges städer. Städernas utbud av arbete inom flertalet olika branscher, höjd och bredd inom utbildningen samt omfattande utbud inom handel och rekreation, skapar en attraktivitet som leder till allt kraftigare inflyttning från städernas omland. För detaljhandeln har detta inneburit att städerna har tagit marknadsandelar från omlandet. Detaljhandeln har i alla tider befunnit sig nära kunderna och om kunderna flyttar från en region till en annan så måste handeln flytta med. Urbaniseringstrenden har förstärkts genom att konsumenterna också har blivit mer mobila och benägna att åka längre för att besöka attraktiva handelsplatser och butiker. Detta gäller i synnerhet för sällanköpsvaror. Till 13

14 denna faktor kan läggas att konsumtion av varor inte bara är en rationell inköpsprocess utan handlandet /shoppandet i sig kan vara förknippat med en positiv nytta, vilket gör att konsumenten kan tänka sig att åka ännu något längre för att handla. Den ökade mobiliteten innebär att de regioner och marknadsplatser som framstår som attraktiva för konsumenterna kan locka till sig mer långväga konsumenter. Som framgår av nedan diagram är det de större städerna och närliggande förorter som har vunnit den regionala kampen om köpkraften. Det finns undantag och en del av dem är kopplade till den växande gränshandeln. Den svenska kronan har över tiden försvagats vilket har gjort det relativt gynnsamt för konsumenter i våra grannländer att handla i Sverige. Gränshandeln har haft en mycket stark utveckling i orter som Strömstad, Töcksfors, Haparanda och även gjort positiva avtryck för handeln i Malmö och Helsingborg. Andra undantag är mindre kommuner med unika handelsplatser. Det tydligaste exemplet är Ge-Kå:s i Ullared. Andra orter som har haft en stark utveckling är de som har kunnat dra nytta av turismen. I dessa fall gör det ofta avtryck i en extra stark dagligvaruförsäljning. Ett exempel är Norrtälje och en del av skidorterna. Diagram 2. Utveckling av total detaljhandelsförsäljning , mkr, löpande Utveckling priser av total detaljhandelsförsäljning , mkr, löpande priser Stockholm Göteborg Källa: HUI-publikationen Handeln i Sverige Malmö Huddinge Västerås Uppsala Järfälla Jönköping Linköping Sundsvall Karlstad Örebro Norrköping Helsingborg Nacka Strömstad Falkenberg Umeå Halmstad Gävle Täby Lund Växjö Uddevalla Kalmar Borås Mölndal Borlänge Luleå Kristianstad Källa: HUI 14

15 3.3 Köpcentrumen är vinnare i marknadsplatsernas konkurrens En stark trend de senaste 20 åren är expansionen av externa köpcentrum och i storstäderna även en ökad handel i många av de stora förortscentrumen. Samtidigt tappar mer perifiert belägna butiker marknadsandelar. Köpcentrumens expansion har varit en utmaning för många handelsplatser. Störst problem har sällanköpsvaruhandeln i mindre orter i närheten av centralorternas stora köpcentrum haft det. Stora problem har även handeln i många mindre bostadsområden upplevt. Även cityhandeln har utsatts för en intensifierad konkurrens som har inneburit att butiker har konkurrerats ut. Cityhandeln har dock klarat sig relativt bra och detta i synnerhet i A-lägena och i de mellanstora och större städerna. En förklaring är urbaniseringen vilken har bidragit till en förstärkt köpkraft i centralorterna. Till detta kan läggas att många stadskärnor är trevliga ur ett shoppingperspektiv och också har arbetat aktivt med att stärka cityhandeln. Det finns ett antal orsaker till att köpcentrumen har varit framgångsrika. En är att de också har gynnats av urbaniseringen. En annan att de erbjuder tidseffektiv shopping. Att på ett relativt enkelt och tidseffektivt sätt få tillgång till ett stort utbud av varor har bidragit till att de köpcentrumen varit framgångsrika. Andra avgörande faktorer har slutligen också varit att de stora kedjorna i allt större utsträckning har valt att etablera sig i befolkningstäta regioner och i dessa ofta i externa lägen. Kedjornas medvetna etableringsstrategier i kombination med ett relativt brett utbud av de mest efterfrågade varorna, förmånliga priser och köpvillkor är också faktorer som värderas högt av konsumenterna och som därmed ytterligare bidrar till utvecklingen. En utmaning för köpcentrumen är att de inte skiljer sig ifrån varandra och därmed blir det svårare att locka mer långväga konsumenter som har liknande köpcentrum i närheten av sin bostad. 15

16 Av vikt har också professionalisering av driften av köpcentrum varit. Många av dagens köpcentrum ägs av fastighetsbolag som är specialiserade på köpcentrum och som har en klar målsättning att maximera intäkterna, d v s attrahera så många konsumenter som möjligt och få dem att spendera så mycket som möjligt. För att lyckas med detta strävar man efter att maximera tillgänglighet, utbud, trivsel, upplevelser mm för att på så sätt framstå som det bästa alternativet för konsumenterna. Tabell 2. Antal butiker i Stockholms köpcentrum 2007 samt andel som tillhör större kedjor Butiker Kedjor Dagligvaror % Beklädnad % Hem & Fritid % Totalt % Källa: HUI/Stockholm Shopping aktiva kedjor med tydliga koncept är framgångsrika Många av de detaljhandelskedjor som har tagit marknadsandelar under 1990-talet kännetecknas av att de är mycket aktiva och av att de har tydliga butikskoncept. De är aktiva i den bemärkelsen att de har öppnat ett stort antal butiker. De har också valt att etablera butikerna i växande regioner och på handelsplatser med stora kundflöden. Genomgående för dem är också att de har byggt upp starka butiksvarumärken. En viktig del av detta arbete har varit att lansera tydliga butikskoncept. Exempel på detta är företag som Dressmannn, Stadium, OnOff och Clas Ohlsson. I nedan tabell återfinns exempel på aktörer från olika detaljhandelsbranscher med relativt tydliga butikskoncept. 16

17 Tabell 3. Exempel för företag/kedjor med tydliga butikskoncept inom sällanköpsvaruhandeln Bransch Beklädnad Sko Sport och fritid Elektronik Byggvaror Damunderkläder Trädgård Möbler Husgeråd Textil Biltillbehör Guldsmedshandel Leksaker Kosmetik och skönhet Bokhandel Tavlor och ramar Företag/kedja h&m, Lindex, Polarn & Pyret, Dressmann, Kapp-Ahl wedins, Nilson (Din Sko) Stadium, Intersport, Naturkompaniet el-giganten, OnOff, Siba, Media Markt, Kjell & Co Bauhaus, K-Rauta, Clas Ohlson, Jula, Rusta Twilfit Plantagen ikea Cervera hemtex Biltema, Mekonomen Guldfynd BR, Toys R Us Body Shop, Kicks akademibokhandeln Gallerix Gemensamt för de flesta av dessa aktörer är att butikerna ofta byggs enligt en förhållandevis förutbestämd mall och att entréer, inredning, ljussättning etc är likartad. Ett exempel på detta är Stadiumbutikerna, vars löparbanor leder kunderna runt i butikerna. Ett annat genomgående drag för dessa kedjor är att utbudet är standardiserat och i stor utsträckning detsamma i samtliga butiker som ingår i en kedja. Utbudet är också riktat mot de stora kundgrupperna vilket innebär att det kan beskrivas som main stream. Prisnivån är genomgående relativt bra. De har också satsat på förhållandevis stora butiker jämfört med de traditionella butikskoncepten i samma bransch. Andra företeelser som de har gemensamt är långa öppettider och omfattande marknadsföring. Det är inte heller ovanligt att de ägs av internationella aktörer (t ex Dressmannn, BR, Plantagen, Bauhaus), är internationella franschisekoncept (In- 17

18 tersport, Body Shop) eller är ursprungligen svenska företag som har vuxit även utanför Sverige (H&M, IKEA, Kapp-Ahl, Clas Ohlsson). De aktiva kedjorna arbetar också med de osynliga kundfaktorerna, d v s inköp, logistik, organisaton mm. Effektivitet i dessa dimensioner ökar möjligheten att anpassa priser och utbud till kundernas efterfrågan. Flera av kedjornas offensiva tillväxtstrategier har också gynnats av den starka utveckling som har kännetecknat handeln under de senaste 15 åren. I nedan figur har handelns totala tillväxt i löpande priser mellan 1995 och 2008 beräknats. I löpande priser är Järn och bygg den tydligaste vinnarbranschen. Svenska hushåll har satsat stora pengar på att renovera sina hus och designa kök. En annan vinnarbransch är elektronikhandeln. I volym har utvecklingen varit än starkare, men en av denna branschs stora utmaningar har varit ständigt fallande priser. Andra tydliga vinnarbranscher är möbelhandeln och sporthandeln. Tuffare har den långsiktiga utvecklingen varit för bok- och pappershandeln. Trots att svenskarna har fortsatt att köpa mycket böcker har konkurrensen från bland annat Internet (som inte mäts i nedan index) inneburit att försäljningen har skett via andra kanaler än de traditionella. Diagram 3. Handelns tillväxt i olika branscher mellan , Index 1995=1, löpande Handelns priser tillväxt i olika branscher mellan , index 1995=1, löpande priser Järn och bygg Elektronikhandel Möbelhandel Sporthandel Apotek Klädhandel Leksakshandel Färghandel Skohandel Systembolag Guldsmedshandel Bok- och papper Sällanköpsvaruhandel Dagligvaruhandel Total Detaljhandel Källa: SCB/HUI Källa: SCB/HUI 18

19 Kedjornas snabba tillväxt har inneburit att många mindre och mer traditionella detaljhandelsaktörer har haft en betydligt svagare utveckling. Mindre traditionella allivsbutiker har konkurrerats ut av stormarknadskoncept som Coop Forum och ICA Maxi. Den lilla klädbutiken, TV-handlaren eller cykeloch sportbutiken har försvunnit osv. Det finns upptäckare, imitatörer och utkonkurrerade Detaljhandelsföretagens omvandling kan beskrivas i de Schumpeterianska termerna: Upptäckare, imitatörer och utkonkurrerade. Upptäckarna är de företag som upptäcker och i ett första skede svarar upp mot konsumenternas efterfrågan. I enlighet med traditionell nationalekonomisk teori kan detta vara att erbjuda samma produkter till lägre priser, men det kan också vara att erbjuda något nytt. Inte minst har distributionsinnovationer visat sig vara viktiga för företag inom handeln. IKEA och H&M är exempel på det. Imitation kan ses som ett inslag i den läroprocess som är så typisk för detaljhandeln. Imitatörerna lär av upptäckarnas framgång och misstag och kopierar och vidareutvecklar hela eller delar av deras affärsmodeller. Tydliga exempel på detta ges vid utbyggnaden av köpcentrum och etableringen av olika butikskoncept. De utkonkurrerade är företag som tidigare varit mer eller mindre framgångsrika, men som inte hängt med i utvecklingen. Exempel är skivbutiker som har konkurrerats ut av e-handel och nedladdningsmöjligheter. Andra exempel är mindre livsmedelsbutiker och mer traditionella mindre klädbutiker. Den dynamik som uppstår när företag etableras, expanderar och tappar marknadsandelar och slutligen avvecklas bidrar till att utveckla branschen. De nya företagen är produktivare, erbjuder bättre priser och utbud, vilket i sin tur bidrar till näringslivets tillväxt i stort. 19

20 3.5 Konkurrerande försäljningskanaler Varor kan säljas på traditionellt sätt via butiker, men kan också säljas via andra försäljningskanaler. Tre exempel på detta är fabriksförsäljning, distansförsäljning (postorder/e-handel) och direkthandel. Dessa sätt att sälja varor utgör en relativt liten andel av detaljhandeln men omsätter trots detta relativt stora belopp. Den kanal som kommit att få störst inverkan på handeln är e-handeln. Från att inte ha existerat för 20 år sedan är det idag en naturlig inköpskanal för många hushåll. Via nätet laddas musik och böcker ner, kläder köps, mat beställ osv. Även dyrare produkter såsom hemelektronik, sportutrustning och hela uterum beställs via nätet. E-handeln som försäljningskanal har redan och kommer även framöver att utmana traditionell butiksförsäljning. Skivbutiker har försvunnit och bokhandeln är pressad av försäljning via nätet. Näter ger också konsumenter tillgång till ett betydligt bredare utbud än tidigare. 1 Diagram 4. Omsättning i e-handeln , miljarder kronor. Omsättning i e-handeln , miljarder kronor Försäljning Källa: HUI och Posten, E-handelsbarometern Källa: HUI och Posten, E-posthandelbarometern 1 Intressanta resonemang om hur nätet bidrar till en ökad mångfald diskuteras i The Long Tail av Chris Anderson. 20

21 Trenden är dock inte att bara sälja på nätet (även om det finns många sådana aktörer) utan trenden är snarare att det blivit allt vanligare med flerkanalsstrategier. Från att bara ha varit på nätet eller bara sälja via butik har det blivit allt vanligare att varor både erbjuds i butik och på nätet. Ett exempel är Netonnet som började som ett rent e-handelsföretag och som har adderat ett antal stora lagershoppar. Ett annat hemelektronikexempel är Expert som adderat nätet som försäljningskanal. E-handeln är ett bra exempel på hur förändrad teknik skapar nya möjligheter, men att det tar tid innan en innovation slår igenom fullt ut. Många av de första e-handelssatsningarna misslyckades (t ex Boo.com). Kunderna var inte tillräckligt många inledningsvis, Internet var inte tillräckligt snabbt och e-handelsföretagen hade inte hittat affärsmodeller som var långsiktig ekonomiska. Över tiden har dock fler och fler delar kommit på plats. Konsumenterna har blivit mer internetvana, Internet fungerar allt bättre, e-handelsföretagen har blivit bättre på att marknadsföra sina varor, distributionen av varorna har förbättrats och det finns investerare/riskkapitalister som satsar på e-handelsföretag. I takt med att företagen, kunderna och distributionsmodellerna blir mer och mer anpassade till e-handel kommer e-handeln med all sannolikhet att ta allt större marknadsandelar. 3.6 Varukonkurrensen kännetecknas av en utbudsexplosion, en billighetstrend och ökad andel egna varumärken En långsiktig trend i handeln är det växande utbudet av varor. Utvecklingen har inneburit både att antalet varukategorier har ökat och att det finns fler produkter inom respektive varukategori. Exempel på detta är hemelektronik, där det över tiden har tillkommit ett stort antal nya varor. Ett annat exempel är dagligvaruhandeln där begrepp som TexMex, Thai, nudlar, bulgur och prosciutto var relativt okända. Idag är detta vanliga produkter i de flesta dagligvarubutiker. Att kunna erbjuda ett stort utbud har blivit en konkurrensfördel som de stora kedjorna via storbutikskoncepten har kunnat utnyttja. För 21

22 den lilla butiken som inte har skaffat sig en mycket tydlig nisch har det blivit svårt att framstå som ett tillräckligt intressant alternativ för kunderna. En annan trend är billighetstrenden, vilken även den har gynnat de stora kedjorna. Utvecklingen har också varit gynnsam för konsumenterna. I princip samtliga detaljhandelsbranscher har en prisutveckling som är lägre än den allmänna prisutvecklingen. Dock har det periodvis varit snabbare prisökningar, t ex inom dagligvaruhandeln under 2008 och 2009 då framförallt stigande världsmarknadspriser bidrog till relativt höga prisökningar. Ett uttryck för billighetstrenden är att olika lågpriskoncept har tagit marknadsandelar. I dagligvaruhandeln har Willys och andra liknande butiker (sk soft discount-butiker) tagit marknadsandelar under de senaste åren. Under senare år har även hard discount-aktörer som Netto och Lidl kommit in på den svenska marknaden. De har ännu ganska begränsade marknadsandelar, men de har bidragit till att det blivit ett betydligt större prisfokus i dagligvaruhandeln. Bland annat erbjuder idag alla de stora kedjorna ett relativt stort utbud av lågprisprodukter. Diagram 5. Prisutveckling mellan 1990 och 2009, 1990 = 100 Prisutveckling mellan 1990 och 2009, 1990=100 Post och telekommunikation Rekreation och kultur Kläder och skor Livsmedel Inventarier och hushållsvaror Restaurang och logi Transport Boende Diverse Alkohol Hälso och sjukvård KPI Prisutveckling, 1990 = 100 Anm. Svarta staplar motsvarar ungefär detaljhandelns varor Källa: SCB, Konsumentprisindex Anm. Svarta staplar motsvarar ungefär detaljhandelns varor Källa: SCB, Konsumentprisindex 22

23 Även i andra detaljhandelsbranscher kan denna utveckling observeras. Dressmann är en lågprisaktör som i början på 2000-talet på bara några år öppnade över 100 butiker och därmed förändrade svensk herrkonfektionshandel. I hemelektronikbranschen har kedjor som OnOff, Siba och El-Giganten blivit en tuff utmaning för mer traditionella radio- och tv-handlare. En trend som är kopplad till framväxten av stora detaljhandelskedjor och billighetstrenden är ökningen av detaljisternas egna märkesvaror (EMV). Inom dagligvaruhandeln saluför ICA, Axfood och Coop sina egna varumärken. I sporthandeln satsar exempelvis Stadium på sitt eget märke Everest medan IKEA i möbelhandeln sedan länge närmast uteslutande sålt produkter under IKEA-loggan. I kläd- och möbelhandeln är andelen högre medan den är lägre i elektronikhandeln. Gemensamt för alla detaljhandelsbranscher är att EMV har förändrat den rollfördelning som traditionellt rått mellan detaljist och leverantör. Genom att detaljisterna adderar EMV till sina sortiment blir detaljister i dagligvaruhandeln respektive sport- och fritidshandeln både kunder och konkurrenter till leverantörer av t ex Kelloggs flingor och Fjällrävens jackor. Den utveckling som kan observeras i Sverige pågår även i många andra länder och det finns anledning att peka på en maktförskjutning i värdekedjan. Detaljisterna har skaffat sig starka varumärken, de har ofta utvecklats till mycket stora företag, de har tillgång till försäljningspunkterna och därmed en direktkontakt med kunderna. Samtidigt har producenterna blivit allt mer utbytbara. För många produkter går det alltid att hitta någon annan producent som kan tillverka en liknande produkt till ett bättre pris. Dessa utvecklingstendenser har sammantaget bidragit till maktförskjutningen. 23

24 Wal-Mart Amerikanska Wal-Mart är idag världens största företag, med en årsomsättning på över 400 miljarder dollar öppnade den första butiken. Butikerna finns främst i USA, men även i länder som Mexico, Argentina och Kina. Totalt finns Wal-Mart i ett tiotal länder. Wal-Mart-koncernen har några olika koncept Wal-Mart-butikerna står för den största delen av intäkterna omkring 68 procent. Detta består i sin tur av tre sorters butiker: Discount stores som har ett begränsat utbud av matvaror och ett brett utbud av merchandise. Supercenters erbjuder både matvaror och general merchandise och tanken är att det ska fylla en barnfamiljs behov under ett och samma tak. Neighborhood Markets har matvaror och ett begränsat utbud av sällanköpsvaror. Ett annat koncept är Sam s club, vilket endast är till för medlemmar och vänder sig främst till mindre företag. I kraft av sin storlek har Wal-Mart både pressat priser och introducerat egna varumärken och därmed pressat leverantörerna. De har också valt att satsa på att köpa varor direkt från producenter i lågkostnadsländer (t ex Kina) för att på så sätt ytterligare pressa priserna. Som en konsekvens av Wal-Marts offensiva etablerings- och inköpsstrategier har många butiker och leverantörer slagits ut. Samtidigt har Wal-Mart via sina låga priser bidragit till att konsumenternas köpkraft har förbättrats. 24

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Framtidens handel Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Förord och innehåll Förord Syftet med denna rapport

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

TRENDSPANING - E-HANDEL UR ETT FASTIGHETSPERSPEKTIV NOVEMBER 2013 TOMAS KRUTH OCH RUDOLF ANTONI

TRENDSPANING - E-HANDEL UR ETT FASTIGHETSPERSPEKTIV NOVEMBER 2013 TOMAS KRUTH OCH RUDOLF ANTONI TRENDSPANING - E-HANDEL UR ETT FASTIGHETSPERSPEKTIV NOVEMBER 2013 TOMAS KRUTH OCH RUDOLF ANTONI INLEDNING Vi ser idag hur handeln omvandlas kraftigt när e handeln tar större del av den totala handeln.

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro har återtagit sin position som handelsstad som lockar

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun,

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 HUI Research September-Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry Sammanfattning Bakgrund Handeln i Eskilstuna kommun genomgår utveckling, både vad gäller den befintliga

Läs mer

e-handeln når nya nivåer

e-handeln når nya nivåer + 24,5 % e-barometern Q4-2007 e-handeln når nya nivåer E-handelns försäljning steg under 2007 års fjärde kvartal med 24,5 procent. Svensk e-handel har, efter denna starka tillväxt, nått nya höjder och

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN Förord Idag är Kungens kurva ett av de mest expansiva handelsområdena i regionen. Kungens kurva har

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL

INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL AVENSIA 2009-03-20 INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL Jonas Arnberg, HUI UPPLÄGG Försäljningsutveckling Vem är konsumenten Vad fungerar Framtid + 8 % e-barometern E-HANDELNS UTVECKLING

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014 HUI Research Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys av handelns

Läs mer

Fördjupad konsekvensutredning-

Fördjupad konsekvensutredning- AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Fördjupad konsekvensutredning- Effekter för befintlig handel vid en ökad sällanköpsvaruhandel i Stora Bernstorp ΙΙ Januari 2010 Uppdragsgivare: Burlövs kommun 1 Förord AB

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7 Detaljhandeln i Västerås år 2013 [Skriv text] Servicepartner, Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Välkomna till inspirationsseminarium och workshop för Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium och Workshop för Eslövs stadskärna

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 Hammarshus Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 1.1. Hammarshus köpcentrum... 5 1.2. Påverkan - dagligvaruhandel... 5 1.2.1.

Läs mer

CITYKLIMATET MALMÖ GÖRAN HÖCKERT 2013-10-23

CITYKLIMATET MALMÖ GÖRAN HÖCKERT 2013-10-23 CITYKLIMATET MALMÖ GÖRAN HÖCKERT 2013-10-23 CITYKLIMATET SYFTE Beskriver hur det går för cityhandeln i förhållande till handeln på orten Stadskärnenivå istället för kommunnivå Årlig undersökning CITYKLIMATET

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Detaljhandeln i Västerås år 2014 [Skriv text], Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Anna Welin, 021-39 13 52 StatistikInfo

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 + 15 % e-barometern Q4 2009 Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 Försäljningen över internet satte återigen full fart under fjärde kvartalet 2009. Lågkonjunkturen lämnade under de tre första kvartalen

Läs mer

Hot eller möjlighet? En analys av. externhandelns effekter. på den etablerade. handeln. Handelns utvecklingsråd (HUR)

Hot eller möjlighet? En analys av. externhandelns effekter. på den etablerade. handeln. Handelns utvecklingsråd (HUR) AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT 2008-01-23 Rapport Handelns utvecklingsråd (HUR) Hot eller möjlighet? En analys av externhandelns effekter på den etablerade handeln Förord Externhandelsetableringar beskylls

Läs mer

Tjänster i julhandeln

Tjänster i julhandeln Tjänster i julhandeln Innehållsförteckning 1. Förord...3 2. Konsumenterna efterfrågar tjänster i årets julhandel och är redo att betala...4 3. Detaljhandeln tjänstefieras...6 4. Presentkortsförsäljningen

Läs mer

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen i siffror 2 Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning:

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2015 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro fortsätter att stärka sin position som en av landets

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

Handelskonsekvensanalys

Handelskonsekvensanalys Handelskonsekvensanalys Älta Centrum maj 2010 Innehåll Bakgrund Metod Dagens Älta C och Tyresö C Trafikflöde Konkurrens i marknadsområdet Delmarknadernas täckningsgrader Konsumtionsflöde i Älta Trender

Läs mer

Stilanalys - januari 2017

Stilanalys - januari 2017 Stilanalys - januari 2017 Rapporten i korthet Under perioden september-december 2016 landade det ackumulerade resultatet på -1,4 procent för kläder och -1,2 procent för skor mätt i löpande priser. Helåret

Läs mer

Vi är i framtidsbranschen

Vi är i framtidsbranschen FRAMTIDSARBETE FÖRSTÅ MÄNNISKOR ANPASSA EFTER PLATS GENERATIONSFÖRÄNDRINGAR DEN DIGITALA GENERATIONEN FÖRENKLING I VARDAGEN BÅDE-OCH-SHOPPING AUTENCITETTRENDEN E-HANDEL UTMANAR Shopping handlar nästan

Läs mer

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Svensk Handels. Julrapport

Svensk Handels. Julrapport Svensk Handels Julrapport 2009 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. PROGNOS FÖR JULHANDELN... 4 3. JULHANDELN... 7 3.1 Julhandeln startar vid första advent... 7 3.2 Julhandeln i den rådande konjunkturen...

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden detaljhandeln i Sverige 2025 Förord Detaljhandeln har under den senaste tjugoårsperioden genomgått en kraftig

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2010 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2010 Handelsstaden Skövde fortsätter växa stabilt - fina resultat av långsiktigt arbete Skövdes totala handelsindex

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Handelsutredning för detaljhandeln i Jönköpings kommun inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2010-03-10 J Ö N K Ö P I N G

Handelsutredning för detaljhandeln i Jönköpings kommun inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2010-03-10 J Ö N K Ö P I N G 2010-03-10 Antagen av kommunfullmäktige 30 oktober 2008 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen J Ö N K Ö P I N G STADEN OCH SJÖARNA Stadsbyggnadsvision 2.0 Fr å n t a n k e t i l l h a n d l i n g Handelsutredning

Läs mer

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Kontakt: Blocket: Linnéa Aguero, 072-503 32 31, linnea.aguero@blocket.se HUI Research: Jonas Arnberg, 08-762 72 90, jonas.arnberg@hui.se Andrahandsknaden på nätet går

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Svensk Turism AB. Verksamhetsområden. Forum för besöksnäringens strategiska utveckling. Delägare i kommunikationsbolaget VisitSweden

Svensk Turism AB. Verksamhetsområden. Forum för besöksnäringens strategiska utveckling. Delägare i kommunikationsbolaget VisitSweden Svensk Turism AB Ägs av 170 företag och organisationer som representerar tiotusentals företag i hela besöksnäringen inom områdena äta, bo, resa och göra. Verksamhetsområden Forum för besöksnäringens strategiska

Läs mer

E-handeln tror på stark julhandel

E-handeln tror på stark julhandel + 6 % e-barometern Q3 2009 E-handeln tror på stark julhandel Efter en svag ökning under andra kvartalet steg tillväxten under det tredje kvartalet till 5,8 jämfört med samma period föregående år, en tillväxttakt

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier:

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier: Nuvarande handelsstrategi antogs av kommunfullmäktige 2010 och är starkt kopplad till stadsmiljöprogrammet som fullmäktige antog 2009. Tillsammans med den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad (2013),

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag 2009 En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Posten AB - Distanshandeln idag 2009 3 Förord För många är det idag en självklarhet att köpa varor på distans.

Läs mer

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 2. UPPDRAG... 5 3. KIABS ARGUMENTATION... 6 4. AXFOODS SYN... 7 5. ICAS SYN... 7 6. NIRAS BEDÖMNING... 8 6.1. Efterfrågan växer... 8 6.2.

Läs mer

Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson

Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel Turism Samhällsekonomi Forskning Fristående doperbolag

Läs mer

Detaljhandeln och produktivitetstillväxten

Detaljhandeln och produktivitetstillväxten A2006:002 Detaljhandeln och produktivitetstillväxten Produktivitetsutvecklingen inom svensk detaljhandel 1993 2004 Barbro Widerstedt, Fredrik Bergström, Jonas Arnberg, Malin Blank, Michael Cronholm Detaljhandeln

Läs mer

Nyckeltal för E-handeln

Nyckeltal för E-handeln Nyckeltal för E-handeln 2012-2013 Om undersökningen Detta är första året som Svensk Distanshandel tar fram en undersökning om olika nyckeltal specifika för e-handeln. Det finns i dagsläget flera rapporter

Läs mer

1. Inledning... 3. 2. Julhandeln viktig för svensk ekonomi... 4. 2.1 Julhandelns betydelse... 5. 3. Julhandelsprognos... 7

1. Inledning... 3. 2. Julhandeln viktig för svensk ekonomi... 4. 2.1 Julhandelns betydelse... 5. 3. Julhandelsprognos... 7 Julhandeln 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Julhandeln viktig för svensk ekonomi... 4 2.1 Julhandelns betydelse... 5 3. Julhandelsprognos... 7 4. Så blir julhandeln 2012... 9 4.1 Det försämrade

Läs mer

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE.

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julprognos 2011 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julhandeln 2011 Vad menas med julhandel? HUI mäter varje månad försäljningsutvecklingen i detaljhandeln. Eftersom

Läs mer

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar Svenskarna konsumerade för knappt 1500 miljarder Hur stor är den svenska konsumtionen? Under 2008 konsumerade svenska hushåll detaljhandelsvaror för närmare

Läs mer

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH KUNGENS KURVA Sveriges största handelsområde HUI Research Mars 2014 Huddinge kommun Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe INLEDNING Kungens Kurva är Sveriges största handelsområde och ligger i Huddinge

Läs mer

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB Lars-Hermans frågor Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? 2014-03-04 Janne Sandahl 1 Mina plattformar Mitt konsultföretag och dess nätverk KTH En förfärlig

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ

KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ 1 december 2015 KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ PROJEKT Utarbetat av TH Granskat av JS Godkänt av NIRAS Sweden AB 556541-2532 T: +46 0850384400 D: +46 8 503 844 75 Besöksadress: Fleminggatan F: +460850384492

Läs mer

FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter

FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter Landsbygd vs staden. Stora ytor Glesa strukturer Färre högutbildade Jordbruk Tillverkningsindustri Längre bort i produktcykeln Färre innovationer. Typ

Läs mer

Handelsanalys Mjölby kommun

Handelsanalys Mjölby kommun AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT December 2009 Handelsanalys Mjölby kommun Bilaga: Konsumentundersökning Ulf Rämme Henrik Vestin 2. Konsumentundersökning Bakgrund I undersökningen ställdes frågor om konsumenternas

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Handelns bidrag Procent Detaljhandelsutveckling 1991 2015 Detaljhandelns utveckling, mätt i löpande priser 1991 2015. (SCB, HUI Research) 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 5,5% 2,5%

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

E-HANDEL, INFORMATIONSTEKNOLOGI OCH HANDELNS DIGITALISERING. Forskningsprojekt för företag och anställda i handeln

E-HANDEL, INFORMATIONSTEKNOLOGI OCH HANDELNS DIGITALISERING. Forskningsprojekt för företag och anställda i handeln E-HANDEL, INFORMATIONSTEKNOLOGI OCH HANDELNS DIGITALISERING Forskningsprojekt för företag och anställda i handeln Innehåll Värdefull retur inom e-handeln 7 Nya affärsmodeller i digitaliseringens spår 8

Läs mer

Årsstämma 2010. Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef

Årsstämma 2010. Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef Årsstämma 2010 Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef Vår filosofi och ambition ICA modellen som grund Nordens och Baltikums ledande utvecklingspartner Affärsidé Aktivt och ansvarsfullt ägande Långsiktighet

Läs mer

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson Tillväxtkommuner visar vägen Gunnar Johnson Kommunens roll för tillväxt allt viktigare Globalisering, digitalisering, urbanisering Tjänste- och servicenäringarna växer Mer specialiserad arbetsmarknad Mer

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q Med helårssiffror

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q Med helårssiffror SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Med helårssiffror 2016 2016 ett år med svagare tillväxt för dagligvaruhandeln Den svenska dagligvaruhandeln kan summera 2016 med en tillväxt om 2,3 procent och

Läs mer

REvolution i e-handeln!

REvolution i e-handeln! REvolution i e-handeln! NU ÖPPNAR VI PLORIO nätshopping i verkligheten Du får en fysisk butik för dina varor Du och dina kollegor drar kunder till varandra Dina kunder kan känna på och prova varorna Du

Läs mer

Shop til you drop. Regionförbundet Sörmland levererar 2007:3. - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland

Shop til you drop. Regionförbundet Sörmland levererar 2007:3. - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland Shop til you drop - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, ideér och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport

Läs mer

Hakon Invests delårsrapport januari - september 2012 CLAES-GÖRAN SYLVÉN, VD GÖRAN BLOMBERG, CFO

Hakon Invests delårsrapport januari - september 2012 CLAES-GÖRAN SYLVÉN, VD GÖRAN BLOMBERG, CFO Hakon Invests delårsrapport januari - september 2012 CLAES-GÖRAN SYLVÉN, VD GÖRAN BLOMBERG, CFO Hakon Invest Finansiell information Sammanfattning Delårsrapport för januari september 2012 Rörelseresultatet

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

1. INLEDNING... 3 2. JULHANDELSPROGNOS... 4 3. JULHANDELN... 8. 3.1 Julhandeln startar runt första advent... 8

1. INLEDNING... 3 2. JULHANDELSPROGNOS... 4 3. JULHANDELN... 8. 3.1 Julhandeln startar runt första advent... 8 Julhandeln 2011 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. JULHANDELSPROGNOS... 4 3. JULHANDELN... 8 3.1 Julhandeln startar runt första advent... 8 3.2 Julskyltningen börjar runt samma tid varje år... 9

Läs mer

Handeln som tillväxtmotor

Handeln som tillväxtmotor Handeln som tillväxtmotor - en analys av handeln i Gävleborgs län Rapport 2005:8 FÖRORD Denna rapport syftar till att belysa handelns roll för tillväxten samt att studera handeln i Gävleborgs län Studien

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Är externa köpcentra ett hot mot cityhandeln? *

Är externa köpcentra ett hot mot cityhandeln? * FREDRIK BERGSTRÖM Är externa köpcentra ett hot mot cityhandeln? * Externa köpcentra har blivit allt viktigare under senare år. Många butiksinnehavare och kommunalpolitiker ser dessa nya köpcentra som ett

Läs mer

HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. 3. Verksamhetsuppgifter. 4. Detaljhandelns utveckling. 6. Framtidens butik/handelsplats

HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. 3. Verksamhetsuppgifter. 4. Detaljhandelns utveckling. 6. Framtidens butik/handelsplats HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND BILAGOR 1. Definitioner 2. Befolkningsuppgifter 3. Verksamhetsuppgifter 4. Detaljhandelns utveckling 5. Framtidens konsument 6. Framtidens butik/handelsplats 7. Handelsetableringslagstiftning

Läs mer

Pris och distribution. Marknadsföringsmixen för produkter. Prissättning. Agenda: Prissättning Distributionskanaler Retailing

Pris och distribution. Marknadsföringsmixen för produkter. Prissättning. Agenda: Prissättning Distributionskanaler Retailing Pris och distribution Agenda: Prissättning Distributionskanaler Retailing Marknadsföringsmixen för produkter Produkt: Vilka fördelar (varor och/eller tjänster) ska vi erbjuda kunden? Hur ska de utvecklas?

Läs mer

2014-04-22. Att utveckla handelsplatser. Handel, service och Verksamhet. Besöksdrivande/beroende MARTIN ÖBERG

2014-04-22. Att utveckla handelsplatser. Handel, service och Verksamhet. Besöksdrivande/beroende MARTIN ÖBERG Att utveckla handelsplatser Handel, service och Verksamhet Besöksdrivande/beroende MARTIN ÖBERG Född i handel Handelshögskolan vid GU 1984 - RA Research 1983-1986 Nordplan AB 1986-2007 ZÖK AB 2007-2013

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Strategi för handelns utveckling

Strategi för handelns utveckling Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013 Svensk Distanshandel Mat på nätet Rapport 2013 1 Sammanfattning och slutsatser För fjärde året i rad tar Svensk Distanshandel fram rapporten Mat på nätet. Matförsäljningen på nätet ökar, men kunskapen

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer