Framtidens handel. Fredrik Bergström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens handel. Fredrik Bergström"

Transkript

1 Framtidens handel Fredrik Bergström

2 mtc och författarna 2010 grafisk form och sättning: irons design tryck: Åtta45 tryckeri, solna omslagsbild: Johner/Image source

3 Förord Framtidens handel, hur kommer den att se ut? Vi kan inte veta något med säkerhet om framtiden, men vad vi säkert vet är att marknader är i ständig utveckling och förändring. Genom att synliggöra dagens marknadsförutsättningar och vara observant på de förändringar som pågår kan vi dessutom på ett proaktivt sätt påverka och utveckla våra verksamheter. Syftet med skriften är att ge impulser till nya tankar och insikter till strategisk nytta för handelns aktörer. MTC vill också med skriften som underlag, fortsätta och fördjupa dialogen och på traditionellt MTC-sätt, forma spännande mötesplatser. Mötesplatser där olika åsikter kan brytas och utvecklas till nytta för det egna utvecklingsarbetet. Skriftens författare är ek.dr. Fredrik Bergström, affärsområdeschef WSP Analys & Strategi. Fredrik har en gedigen kunskap om handelns aktörer och handelns förutsättningar och är en av landets ledande detaljhandelsexperter. Han har varit inblandad i ett stort antal utredningar och forskningsprojekt. Fredrik har även skrivit ett antal böcker om handeln och har särskilt fokuserat på detaljhandelns strukturomvandling samt vad som krävs för att skapa en attraktiv och väl fungerande handel. Innehållet i denna skrift bygger också på ett framtidscenario om viktiga förändringar i omvärlden som genomförts tillsammans med forskare och näringslivsrepresentanter (se sid 8). Resultatet sammanfattas i skriften till ett antal spännande och viktiga omvärldsfaktorer att förhålla sig till. MTC vill tacka WSP som bidragit till arbetet samt Hakon Swenson Stiftelsen, som genom sitt finansiella bidrag gjort arbetet med skriften möjlig. Stockholm våren 2010 Eva Nilsson Föreståndare MTC 3

4

5 innehåll 1. Inledning Det har hänt en hel del! Trender och tendenser i detaljhandeln Handeln konkurrerar med tjänstesektorn Regional konkurrens mellan staden och dess omland Köpcentrumen är vinnare i marknadsplatsernas konkurrens Aktiva kedjor med tydliga koncept är framgångsrika Konkurrerande försäljningskanaler Varukonkurrensen kännetecknas av en utbudexplosion, en billighetstrend och ökad andel egna varumärken Framtidens handel Är framtiden förutsägbar? referenser och lästips

6

7 1. Inledning Detaljhandeln i Sverige är en bransch i ständig förändring och de senaste 20 åren har varit extra händelserika. Perioden inleddes med en mycket djup nedgång i samband med 90-talskrisen och övergick sedan till den längsta sammanhängande tillväxtperioden under efterkrigstiden. Innhållsmässigt har handeln också ändrat karaktär. I början på 90-talet var inte köpcentrum lika vanliga som de är idag. Storbutikskoncepten var inte lika utbyggda och aktörer som Bauhaus, El-Giganten, Plantagen, Stadium, mfl fanns inte eller hade små marknadsandelar. Inom dagligvaruhandeln var stormarknader relativt ovanliga. Extrema lågprisaktörer som Lidl hade inte heller etablerat sig på den svenska marknaden. E-handel var inte heller något som existerade. Varusortimentet var också begränsat i jämförelse med det utbud som finns idag. Bulgur och Quinoa kände vi inte till. Bärbara datorer och platt-tv fanns inte och vem kunde tro att i princip alla svenskar skulle ha tillgång till mobiltelefoner. Ett syfte med denna rapport är att analysera detaljhandeln i Sverige ur ett förändringsperspektiv. De senaste 20 åren har handeln genomgått en dramatisk strukturomvandling som för tankarna till ekonomerna Joseph Schumpeter och Erik Dahmén. Två ekonomer som har analyserat och betonat omvandlingsprocessernas betydelse för branschers utveckling. En rad innovationer (t ex stora köpcentrum, storbutikskoncept, långt driven kedjedrift, e-handel mm) har bidragit till att slå ut äldre strukturer (t ex mindre traditionella butikskoncept men i praktiken också hela branscher såsom skivförsäljning i butik). 7

8 Ett avslutande syfte med rapporten är att också blicka framåt. Vad kan komma att hända de kommande åren? Kommer framtiden att innebära lika omfattande förändringar som under de senaste 20 åren? Underlag för den här framåtblicken utgörs bla av ett seminarium som arrangerades av Marknadstekniskt Centrum, MTC. Vid seminariet deltog såväl branschkännare som akademiker; Agneta Uhrstedt, Anna Nyberg, Bo Ekström, Carl Eckerdal, David Jansson, Eva Nilsson, Fredrik Bergström, Horst Böhnke, Joakim Sandahl, Marcus Henriksson, Karl Wistrand, Lars Backemar, Jens Nordfält, Lars-Gunnar Mattsson, Michael Cronholm, Roland Fahlin, Thomas Ohlén. Fakta om detaljhandelns omsättning, mkr Dagligvaruhandel % Sällanköpsvaruhandel % Total detaljhandel % 8

9 2. Det har hänt en hel del! 1990-talet inleddes med en mycket djup ekonomisk kris som kom att påverka detaljhandeln negativt. Den svaga inledningen kom dock att följas av en historiskt unik period som med något undantag höll i sig ända fram till sommaren Även om finanskrisen 2008/09 gjorde en del negativa avtryck i handeln blev det inte så illa som i många andra länder. Perioden efter 1990-talskrisen är den längsta sammanhållande tillväxtperioden som svensk detaljhandel har upplevt under efterkrigstiden. Diagram Detaljhandeln, 1. Detaljhandelns fasta priser, omsättning, index fasta priser, Index 1990= Källa: HUI och SCB Total detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel 9

10 En orsak till utvecklingen är att det fanns ett uppdämt konsumtionsbehov efter 1990-talskrisen som behövde tillfredställas. Efter att svenska hushåll hållit igen under flera år så brände pengarna i fickan. Detta i kombination med att hushållens förväntningar om framtiden blev mer positiva bidrog till en ökad efterfrågan. En av 1990-talskrisens mest positiva resultat var att Sverige växlade ner från en höginflation- och högränteperiod till en låginflation- och lågränteperiod. Lägre inflation bidrog till en bättre reallöneutveckling och lägre räntor innebar att det både blev billigare att låna och att värdet på många av hushållens tillgångar steg i värde. Detta i kombination med en stark ekonomisk tillväxt bidrog till stigande realinkomster och förmögnare hushåll, vilket i sin tur bidrog starkt till utvecklingen de kommande åren. Parallellt med en förbättrad köpkraft bidrog också en shoppingtrend till utvecklingen. Fokus på hälsa och motion bidrog till att sport- och fritidshandeln upplevde en stark tillväxt under flera år. Inrednings- och designtrenden satte tydliga spår i järn- och byggvaruhandeln, möbelhandeln och i ett växande antal inredningsbutiker. Den digitala revolutionen bidrog också till en stark försäljningsökning av hemelektronikprodukter. Under den långa tillväxtperioden kom även en modernare detaljhandel att ta form. Handeln växte på de stora externhandelsområdena och i de stora nya köpcentrumen som ägdes av allt mer professionella köpcentrumaktörer. Externhandelsområdena och köpcentrumen fylldes med allt mer konceptorienterade detaljhandelskedjor med offensiva marknadsförings- och etableringsstrategier. I de följande avsnitten analyseras ovan utveckling. 10

11 3. Trender och tendenser i handeln Karaktäristiskt för detaljhandeln är att den ständigt förändras. Såväl bland små som stora handelsföretag finns en stor turbulens. Det är inte ovanligt att stora satsningar misslyckas, samtidigt som små och helt nya handelsföretag ibland lyckas erövra en stor del av marknaden på kort tid. Inom handeln startas årligen ett stort antal företag, men handeln kännetecknas också av att många företag slås ut. Bakom denna utveckling döljer sig en rad konkurrensprocesser. 3.1 Handeln konkurrerar med tjänstesektorn Hushållens konsumtion inrymmer flera olika utgiftsposter. I nedan tabell visas en uppdelning av hushållens konsumtionsutgifter. Av den privata konsumtionen år 2008 gick cirka en tredjedel till konsumtion inom den så kallade egentliga detaljhandeln (handel exklusive system-, bensin-, bil- och apotekshandel). Så har det emellertid inte alltid varit och sedan 1970 har detaljhandeln tagit en allt mindre andel i anspråk. År 1970 utgjorde detaljhandeln knappt 50 procent av den privata konsumtionen. Drygt 30 år senare är den egentliga 11

12 Tabell 1. Den totala privata konsumtionen år 2008 samt utvecklingen och , fasta priser Konsumtion 2008, Tillväxttakt per Tillväxttakt per Andel av mkr capita 2003/2008 capita 1975/2008 total privat (procent) (procent) (procent) konsumtion Total privat konsumtion ,4 1,2 100 Detaljhandel ,5 1,4 33 Dagligvaror ,2 0,7 17 Sällanköpsvaror ,7 2,3 16 Beklädnad ,4 1,1 5 Hemutrustning ,7 3,6 6 Fritidsvaror ,1 3,6 5 Boende ,1 0,2 26 Transporter ,6 0,5 12 Restaurang, hotell & resor ,2 3,1 7 Övriga varor och tjänster ,9 2,3 22 Källa: SCB, Nationalräkenskaperna detaljhandelns andel inte större än cirka 35 procent. Under den aktuella perioden har detaljhandelns andel sjunkit år för år i en stadigt nedåtgående trend. Vad är det då som ligger bakom denna förändring? En av de konsumtionsposter som ökat i takt med ett ökande välstånd är tjänste sektorn. I tjänstesektorn återfinns bland annat inköp av resor, både de stadigt ökande utlandsresorna och den växande svenska turistnäringen. Intresset för resande, både inrikes och utrikes, har förstärkts och blivit möjligt för allt fler då andelen svenska hushåll med minst en bil ökat betydligt sedan 1970-talet. Även restaurangkonsumtionen har ökat över tiden. Detsamma gäller för konsumtionsposter som inköp av bil, båt, husvagn, bensin, systembolags- och apoteksvaror. Om man reflekterar över detaljhandelns minskande andel av den privata konsumtionen är det lätt att dra slutsatsen att svenska hushåll blivit mindre konsumtionsbenägna över tiden. En mer rimlig förklaring är dock att det snarare har handlat om att hushållens disponibla inkomst ökat successivt samtidigt som priserna inom många detaljhandelsbranscher sjunkit relativt sett. Ett normalsvenskt hushåll tvingades år 1970 att disponera knappt 50 12

13 procent av sin totala konsumtion för en varukorg som idag endast tar en tredjedel i anspråk. Vi får helt enkelt mer för pengarna idag inom de allra flesta detaljhandelsbranscher jämfört med vad vi fick för 30 år sedan. För handeln är det dock ett problem att näringen på lång sikt tappar gentemot tjänstesektorn. För att hantera denna utveckling har många handelsföretag dels valt att öka inslaget av branschglidning inom handeln, d v s kedjorna adderar varor som också säljs i andra delar av handeln (t ex har dagligvaruhandeln börjat sälja mer och mer specialvaror). Vidare har branschglidningen mot tjänstesektorn ökat genom att introducera ett större tjänsteinnehåll i utbudet. Hemelektronikkedjorna (OnOff, Siba mfl) erbjuder krediter och försäkringslösningar. Dagligvaruhandeln har introducerat färdiglagad mat och restauranger i butikerna för att möta konkurrensen från restaurangsektorn. En annan sida av denna konkurrens är att handeln arbetar allt mer aktivt med att koppla upplevelser till försäljningen. Att köpa varor handlar inte bara om att konsumenterna vill ha varan utan ofta är själva shoppingmomentet väl så viktigt. Denna typ av tjänster/upplevelser kommer med all sannolikhet att öka då det är ett naturligt steg för handeln att öka sina intäkter. 3.2 Regional konkurrens mellan staden och dess omland En av de mest genomgripande trenderna för handeln är den pågående urbaniseringen. Urbaniseringen drivs av att en koncentration av näringsliv, handel och befolkning sker till Sveriges städer. Städernas utbud av arbete inom flertalet olika branscher, höjd och bredd inom utbildningen samt omfattande utbud inom handel och rekreation, skapar en attraktivitet som leder till allt kraftigare inflyttning från städernas omland. För detaljhandeln har detta inneburit att städerna har tagit marknadsandelar från omlandet. Detaljhandeln har i alla tider befunnit sig nära kunderna och om kunderna flyttar från en region till en annan så måste handeln flytta med. Urbaniseringstrenden har förstärkts genom att konsumenterna också har blivit mer mobila och benägna att åka längre för att besöka attraktiva handelsplatser och butiker. Detta gäller i synnerhet för sällanköpsvaror. Till 13

14 denna faktor kan läggas att konsumtion av varor inte bara är en rationell inköpsprocess utan handlandet /shoppandet i sig kan vara förknippat med en positiv nytta, vilket gör att konsumenten kan tänka sig att åka ännu något längre för att handla. Den ökade mobiliteten innebär att de regioner och marknadsplatser som framstår som attraktiva för konsumenterna kan locka till sig mer långväga konsumenter. Som framgår av nedan diagram är det de större städerna och närliggande förorter som har vunnit den regionala kampen om köpkraften. Det finns undantag och en del av dem är kopplade till den växande gränshandeln. Den svenska kronan har över tiden försvagats vilket har gjort det relativt gynnsamt för konsumenter i våra grannländer att handla i Sverige. Gränshandeln har haft en mycket stark utveckling i orter som Strömstad, Töcksfors, Haparanda och även gjort positiva avtryck för handeln i Malmö och Helsingborg. Andra undantag är mindre kommuner med unika handelsplatser. Det tydligaste exemplet är Ge-Kå:s i Ullared. Andra orter som har haft en stark utveckling är de som har kunnat dra nytta av turismen. I dessa fall gör det ofta avtryck i en extra stark dagligvaruförsäljning. Ett exempel är Norrtälje och en del av skidorterna. Diagram 2. Utveckling av total detaljhandelsförsäljning , mkr, löpande Utveckling priser av total detaljhandelsförsäljning , mkr, löpande priser Stockholm Göteborg Källa: HUI-publikationen Handeln i Sverige Malmö Huddinge Västerås Uppsala Järfälla Jönköping Linköping Sundsvall Karlstad Örebro Norrköping Helsingborg Nacka Strömstad Falkenberg Umeå Halmstad Gävle Täby Lund Växjö Uddevalla Kalmar Borås Mölndal Borlänge Luleå Kristianstad Källa: HUI 14

15 3.3 Köpcentrumen är vinnare i marknadsplatsernas konkurrens En stark trend de senaste 20 åren är expansionen av externa köpcentrum och i storstäderna även en ökad handel i många av de stora förortscentrumen. Samtidigt tappar mer perifiert belägna butiker marknadsandelar. Köpcentrumens expansion har varit en utmaning för många handelsplatser. Störst problem har sällanköpsvaruhandeln i mindre orter i närheten av centralorternas stora köpcentrum haft det. Stora problem har även handeln i många mindre bostadsområden upplevt. Även cityhandeln har utsatts för en intensifierad konkurrens som har inneburit att butiker har konkurrerats ut. Cityhandeln har dock klarat sig relativt bra och detta i synnerhet i A-lägena och i de mellanstora och större städerna. En förklaring är urbaniseringen vilken har bidragit till en förstärkt köpkraft i centralorterna. Till detta kan läggas att många stadskärnor är trevliga ur ett shoppingperspektiv och också har arbetat aktivt med att stärka cityhandeln. Det finns ett antal orsaker till att köpcentrumen har varit framgångsrika. En är att de också har gynnats av urbaniseringen. En annan att de erbjuder tidseffektiv shopping. Att på ett relativt enkelt och tidseffektivt sätt få tillgång till ett stort utbud av varor har bidragit till att de köpcentrumen varit framgångsrika. Andra avgörande faktorer har slutligen också varit att de stora kedjorna i allt större utsträckning har valt att etablera sig i befolkningstäta regioner och i dessa ofta i externa lägen. Kedjornas medvetna etableringsstrategier i kombination med ett relativt brett utbud av de mest efterfrågade varorna, förmånliga priser och köpvillkor är också faktorer som värderas högt av konsumenterna och som därmed ytterligare bidrar till utvecklingen. En utmaning för köpcentrumen är att de inte skiljer sig ifrån varandra och därmed blir det svårare att locka mer långväga konsumenter som har liknande köpcentrum i närheten av sin bostad. 15

16 Av vikt har också professionalisering av driften av köpcentrum varit. Många av dagens köpcentrum ägs av fastighetsbolag som är specialiserade på köpcentrum och som har en klar målsättning att maximera intäkterna, d v s attrahera så många konsumenter som möjligt och få dem att spendera så mycket som möjligt. För att lyckas med detta strävar man efter att maximera tillgänglighet, utbud, trivsel, upplevelser mm för att på så sätt framstå som det bästa alternativet för konsumenterna. Tabell 2. Antal butiker i Stockholms köpcentrum 2007 samt andel som tillhör större kedjor Butiker Kedjor Dagligvaror % Beklädnad % Hem & Fritid % Totalt % Källa: HUI/Stockholm Shopping aktiva kedjor med tydliga koncept är framgångsrika Många av de detaljhandelskedjor som har tagit marknadsandelar under 1990-talet kännetecknas av att de är mycket aktiva och av att de har tydliga butikskoncept. De är aktiva i den bemärkelsen att de har öppnat ett stort antal butiker. De har också valt att etablera butikerna i växande regioner och på handelsplatser med stora kundflöden. Genomgående för dem är också att de har byggt upp starka butiksvarumärken. En viktig del av detta arbete har varit att lansera tydliga butikskoncept. Exempel på detta är företag som Dressmannn, Stadium, OnOff och Clas Ohlsson. I nedan tabell återfinns exempel på aktörer från olika detaljhandelsbranscher med relativt tydliga butikskoncept. 16

17 Tabell 3. Exempel för företag/kedjor med tydliga butikskoncept inom sällanköpsvaruhandeln Bransch Beklädnad Sko Sport och fritid Elektronik Byggvaror Damunderkläder Trädgård Möbler Husgeråd Textil Biltillbehör Guldsmedshandel Leksaker Kosmetik och skönhet Bokhandel Tavlor och ramar Företag/kedja h&m, Lindex, Polarn & Pyret, Dressmann, Kapp-Ahl wedins, Nilson (Din Sko) Stadium, Intersport, Naturkompaniet el-giganten, OnOff, Siba, Media Markt, Kjell & Co Bauhaus, K-Rauta, Clas Ohlson, Jula, Rusta Twilfit Plantagen ikea Cervera hemtex Biltema, Mekonomen Guldfynd BR, Toys R Us Body Shop, Kicks akademibokhandeln Gallerix Gemensamt för de flesta av dessa aktörer är att butikerna ofta byggs enligt en förhållandevis förutbestämd mall och att entréer, inredning, ljussättning etc är likartad. Ett exempel på detta är Stadiumbutikerna, vars löparbanor leder kunderna runt i butikerna. Ett annat genomgående drag för dessa kedjor är att utbudet är standardiserat och i stor utsträckning detsamma i samtliga butiker som ingår i en kedja. Utbudet är också riktat mot de stora kundgrupperna vilket innebär att det kan beskrivas som main stream. Prisnivån är genomgående relativt bra. De har också satsat på förhållandevis stora butiker jämfört med de traditionella butikskoncepten i samma bransch. Andra företeelser som de har gemensamt är långa öppettider och omfattande marknadsföring. Det är inte heller ovanligt att de ägs av internationella aktörer (t ex Dressmannn, BR, Plantagen, Bauhaus), är internationella franschisekoncept (In- 17

18 tersport, Body Shop) eller är ursprungligen svenska företag som har vuxit även utanför Sverige (H&M, IKEA, Kapp-Ahl, Clas Ohlsson). De aktiva kedjorna arbetar också med de osynliga kundfaktorerna, d v s inköp, logistik, organisaton mm. Effektivitet i dessa dimensioner ökar möjligheten att anpassa priser och utbud till kundernas efterfrågan. Flera av kedjornas offensiva tillväxtstrategier har också gynnats av den starka utveckling som har kännetecknat handeln under de senaste 15 åren. I nedan figur har handelns totala tillväxt i löpande priser mellan 1995 och 2008 beräknats. I löpande priser är Järn och bygg den tydligaste vinnarbranschen. Svenska hushåll har satsat stora pengar på att renovera sina hus och designa kök. En annan vinnarbransch är elektronikhandeln. I volym har utvecklingen varit än starkare, men en av denna branschs stora utmaningar har varit ständigt fallande priser. Andra tydliga vinnarbranscher är möbelhandeln och sporthandeln. Tuffare har den långsiktiga utvecklingen varit för bok- och pappershandeln. Trots att svenskarna har fortsatt att köpa mycket böcker har konkurrensen från bland annat Internet (som inte mäts i nedan index) inneburit att försäljningen har skett via andra kanaler än de traditionella. Diagram 3. Handelns tillväxt i olika branscher mellan , Index 1995=1, löpande Handelns priser tillväxt i olika branscher mellan , index 1995=1, löpande priser Järn och bygg Elektronikhandel Möbelhandel Sporthandel Apotek Klädhandel Leksakshandel Färghandel Skohandel Systembolag Guldsmedshandel Bok- och papper Sällanköpsvaruhandel Dagligvaruhandel Total Detaljhandel Källa: SCB/HUI Källa: SCB/HUI 18

19 Kedjornas snabba tillväxt har inneburit att många mindre och mer traditionella detaljhandelsaktörer har haft en betydligt svagare utveckling. Mindre traditionella allivsbutiker har konkurrerats ut av stormarknadskoncept som Coop Forum och ICA Maxi. Den lilla klädbutiken, TV-handlaren eller cykeloch sportbutiken har försvunnit osv. Det finns upptäckare, imitatörer och utkonkurrerade Detaljhandelsföretagens omvandling kan beskrivas i de Schumpeterianska termerna: Upptäckare, imitatörer och utkonkurrerade. Upptäckarna är de företag som upptäcker och i ett första skede svarar upp mot konsumenternas efterfrågan. I enlighet med traditionell nationalekonomisk teori kan detta vara att erbjuda samma produkter till lägre priser, men det kan också vara att erbjuda något nytt. Inte minst har distributionsinnovationer visat sig vara viktiga för företag inom handeln. IKEA och H&M är exempel på det. Imitation kan ses som ett inslag i den läroprocess som är så typisk för detaljhandeln. Imitatörerna lär av upptäckarnas framgång och misstag och kopierar och vidareutvecklar hela eller delar av deras affärsmodeller. Tydliga exempel på detta ges vid utbyggnaden av köpcentrum och etableringen av olika butikskoncept. De utkonkurrerade är företag som tidigare varit mer eller mindre framgångsrika, men som inte hängt med i utvecklingen. Exempel är skivbutiker som har konkurrerats ut av e-handel och nedladdningsmöjligheter. Andra exempel är mindre livsmedelsbutiker och mer traditionella mindre klädbutiker. Den dynamik som uppstår när företag etableras, expanderar och tappar marknadsandelar och slutligen avvecklas bidrar till att utveckla branschen. De nya företagen är produktivare, erbjuder bättre priser och utbud, vilket i sin tur bidrar till näringslivets tillväxt i stort. 19

20 3.5 Konkurrerande försäljningskanaler Varor kan säljas på traditionellt sätt via butiker, men kan också säljas via andra försäljningskanaler. Tre exempel på detta är fabriksförsäljning, distansförsäljning (postorder/e-handel) och direkthandel. Dessa sätt att sälja varor utgör en relativt liten andel av detaljhandeln men omsätter trots detta relativt stora belopp. Den kanal som kommit att få störst inverkan på handeln är e-handeln. Från att inte ha existerat för 20 år sedan är det idag en naturlig inköpskanal för många hushåll. Via nätet laddas musik och böcker ner, kläder köps, mat beställ osv. Även dyrare produkter såsom hemelektronik, sportutrustning och hela uterum beställs via nätet. E-handeln som försäljningskanal har redan och kommer även framöver att utmana traditionell butiksförsäljning. Skivbutiker har försvunnit och bokhandeln är pressad av försäljning via nätet. Näter ger också konsumenter tillgång till ett betydligt bredare utbud än tidigare. 1 Diagram 4. Omsättning i e-handeln , miljarder kronor. Omsättning i e-handeln , miljarder kronor Försäljning Källa: HUI och Posten, E-handelsbarometern Källa: HUI och Posten, E-posthandelbarometern 1 Intressanta resonemang om hur nätet bidrar till en ökad mångfald diskuteras i The Long Tail av Chris Anderson. 20

21 Trenden är dock inte att bara sälja på nätet (även om det finns många sådana aktörer) utan trenden är snarare att det blivit allt vanligare med flerkanalsstrategier. Från att bara ha varit på nätet eller bara sälja via butik har det blivit allt vanligare att varor både erbjuds i butik och på nätet. Ett exempel är Netonnet som började som ett rent e-handelsföretag och som har adderat ett antal stora lagershoppar. Ett annat hemelektronikexempel är Expert som adderat nätet som försäljningskanal. E-handeln är ett bra exempel på hur förändrad teknik skapar nya möjligheter, men att det tar tid innan en innovation slår igenom fullt ut. Många av de första e-handelssatsningarna misslyckades (t ex Boo.com). Kunderna var inte tillräckligt många inledningsvis, Internet var inte tillräckligt snabbt och e-handelsföretagen hade inte hittat affärsmodeller som var långsiktig ekonomiska. Över tiden har dock fler och fler delar kommit på plats. Konsumenterna har blivit mer internetvana, Internet fungerar allt bättre, e-handelsföretagen har blivit bättre på att marknadsföra sina varor, distributionen av varorna har förbättrats och det finns investerare/riskkapitalister som satsar på e-handelsföretag. I takt med att företagen, kunderna och distributionsmodellerna blir mer och mer anpassade till e-handel kommer e-handeln med all sannolikhet att ta allt större marknadsandelar. 3.6 Varukonkurrensen kännetecknas av en utbudsexplosion, en billighetstrend och ökad andel egna varumärken En långsiktig trend i handeln är det växande utbudet av varor. Utvecklingen har inneburit både att antalet varukategorier har ökat och att det finns fler produkter inom respektive varukategori. Exempel på detta är hemelektronik, där det över tiden har tillkommit ett stort antal nya varor. Ett annat exempel är dagligvaruhandeln där begrepp som TexMex, Thai, nudlar, bulgur och prosciutto var relativt okända. Idag är detta vanliga produkter i de flesta dagligvarubutiker. Att kunna erbjuda ett stort utbud har blivit en konkurrensfördel som de stora kedjorna via storbutikskoncepten har kunnat utnyttja. För 21

22 den lilla butiken som inte har skaffat sig en mycket tydlig nisch har det blivit svårt att framstå som ett tillräckligt intressant alternativ för kunderna. En annan trend är billighetstrenden, vilken även den har gynnat de stora kedjorna. Utvecklingen har också varit gynnsam för konsumenterna. I princip samtliga detaljhandelsbranscher har en prisutveckling som är lägre än den allmänna prisutvecklingen. Dock har det periodvis varit snabbare prisökningar, t ex inom dagligvaruhandeln under 2008 och 2009 då framförallt stigande världsmarknadspriser bidrog till relativt höga prisökningar. Ett uttryck för billighetstrenden är att olika lågpriskoncept har tagit marknadsandelar. I dagligvaruhandeln har Willys och andra liknande butiker (sk soft discount-butiker) tagit marknadsandelar under de senaste åren. Under senare år har även hard discount-aktörer som Netto och Lidl kommit in på den svenska marknaden. De har ännu ganska begränsade marknadsandelar, men de har bidragit till att det blivit ett betydligt större prisfokus i dagligvaruhandeln. Bland annat erbjuder idag alla de stora kedjorna ett relativt stort utbud av lågprisprodukter. Diagram 5. Prisutveckling mellan 1990 och 2009, 1990 = 100 Prisutveckling mellan 1990 och 2009, 1990=100 Post och telekommunikation Rekreation och kultur Kläder och skor Livsmedel Inventarier och hushållsvaror Restaurang och logi Transport Boende Diverse Alkohol Hälso och sjukvård KPI Prisutveckling, 1990 = 100 Anm. Svarta staplar motsvarar ungefär detaljhandelns varor Källa: SCB, Konsumentprisindex Anm. Svarta staplar motsvarar ungefär detaljhandelns varor Källa: SCB, Konsumentprisindex 22

23 Även i andra detaljhandelsbranscher kan denna utveckling observeras. Dressmann är en lågprisaktör som i början på 2000-talet på bara några år öppnade över 100 butiker och därmed förändrade svensk herrkonfektionshandel. I hemelektronikbranschen har kedjor som OnOff, Siba och El-Giganten blivit en tuff utmaning för mer traditionella radio- och tv-handlare. En trend som är kopplad till framväxten av stora detaljhandelskedjor och billighetstrenden är ökningen av detaljisternas egna märkesvaror (EMV). Inom dagligvaruhandeln saluför ICA, Axfood och Coop sina egna varumärken. I sporthandeln satsar exempelvis Stadium på sitt eget märke Everest medan IKEA i möbelhandeln sedan länge närmast uteslutande sålt produkter under IKEA-loggan. I kläd- och möbelhandeln är andelen högre medan den är lägre i elektronikhandeln. Gemensamt för alla detaljhandelsbranscher är att EMV har förändrat den rollfördelning som traditionellt rått mellan detaljist och leverantör. Genom att detaljisterna adderar EMV till sina sortiment blir detaljister i dagligvaruhandeln respektive sport- och fritidshandeln både kunder och konkurrenter till leverantörer av t ex Kelloggs flingor och Fjällrävens jackor. Den utveckling som kan observeras i Sverige pågår även i många andra länder och det finns anledning att peka på en maktförskjutning i värdekedjan. Detaljisterna har skaffat sig starka varumärken, de har ofta utvecklats till mycket stora företag, de har tillgång till försäljningspunkterna och därmed en direktkontakt med kunderna. Samtidigt har producenterna blivit allt mer utbytbara. För många produkter går det alltid att hitta någon annan producent som kan tillverka en liknande produkt till ett bättre pris. Dessa utvecklingstendenser har sammantaget bidragit till maktförskjutningen. 23

24 Wal-Mart Amerikanska Wal-Mart är idag världens största företag, med en årsomsättning på över 400 miljarder dollar öppnade den första butiken. Butikerna finns främst i USA, men även i länder som Mexico, Argentina och Kina. Totalt finns Wal-Mart i ett tiotal länder. Wal-Mart-koncernen har några olika koncept Wal-Mart-butikerna står för den största delen av intäkterna omkring 68 procent. Detta består i sin tur av tre sorters butiker: Discount stores som har ett begränsat utbud av matvaror och ett brett utbud av merchandise. Supercenters erbjuder både matvaror och general merchandise och tanken är att det ska fylla en barnfamiljs behov under ett och samma tak. Neighborhood Markets har matvaror och ett begränsat utbud av sällanköpsvaror. Ett annat koncept är Sam s club, vilket endast är till för medlemmar och vänder sig främst till mindre företag. I kraft av sin storlek har Wal-Mart både pressat priser och introducerat egna varumärken och därmed pressat leverantörerna. De har också valt att satsa på att köpa varor direkt från producenter i lågkostnadsländer (t ex Kina) för att på så sätt ytterligare pressa priserna. Som en konsekvens av Wal-Marts offensiva etablerings- och inköpsstrategier har många butiker och leverantörer slagits ut. Samtidigt har Wal-Mart via sina låga priser bidragit till att konsumenternas köpkraft har förbättrats. 24

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Framtidens handel Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Förord och innehåll Förord Syftet med denna rapport

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL

INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL AVENSIA 2009-03-20 INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL Jonas Arnberg, HUI UPPLÄGG Försäljningsutveckling Vem är konsumenten Vad fungerar Framtid + 8 % e-barometern E-HANDELNS UTVECKLING

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Handelsutredning för detaljhandeln i Jönköpings kommun inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2010-03-10 J Ö N K Ö P I N G

Handelsutredning för detaljhandeln i Jönköpings kommun inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2010-03-10 J Ö N K Ö P I N G 2010-03-10 Antagen av kommunfullmäktige 30 oktober 2008 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen J Ö N K Ö P I N G STADEN OCH SJÖARNA Stadsbyggnadsvision 2.0 Fr å n t a n k e t i l l h a n d l i n g Handelsutredning

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden detaljhandeln i Sverige 2025 Förord Detaljhandeln har under den senaste tjugoårsperioden genomgått en kraftig

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Detaljhandeln och produktivitetstillväxten

Detaljhandeln och produktivitetstillväxten A2006:002 Detaljhandeln och produktivitetstillväxten Produktivitetsutvecklingen inom svensk detaljhandel 1993 2004 Barbro Widerstedt, Fredrik Bergström, Jonas Arnberg, Malin Blank, Michael Cronholm Detaljhandeln

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Kontakt: Blocket: Linnéa Aguero, 072-503 32 31, linnea.aguero@blocket.se HUI Research: Jonas Arnberg, 08-762 72 90, jonas.arnberg@hui.se Andrahandsknaden på nätet går

Läs mer

Shop til you drop. Regionförbundet Sörmland levererar 2007:3. - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland

Shop til you drop. Regionförbundet Sörmland levererar 2007:3. - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland Shop til you drop - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, ideér och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport

Läs mer

1. Inledning... 3. 2. Julhandeln viktig för svensk ekonomi... 4. 2.1 Julhandelns betydelse... 5. 3. Julhandelsprognos... 7

1. Inledning... 3. 2. Julhandeln viktig för svensk ekonomi... 4. 2.1 Julhandelns betydelse... 5. 3. Julhandelsprognos... 7 Julhandeln 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Julhandeln viktig för svensk ekonomi... 4 2.1 Julhandelns betydelse... 5 3. Julhandelsprognos... 7 4. Så blir julhandeln 2012... 9 4.1 Det försämrade

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH KUNGENS KURVA Sveriges största handelsområde HUI Research Mars 2014 Huddinge kommun Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe INLEDNING Kungens Kurva är Sveriges största handelsområde och ligger i Huddinge

Läs mer

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Handeln som tillväxtmotor

Handeln som tillväxtmotor Handeln som tillväxtmotor - en analys av handeln i Gävleborgs län Rapport 2005:8 FÖRORD Denna rapport syftar till att belysa handelns roll för tillväxten samt att studera handeln i Gävleborgs län Studien

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE.

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julprognos 2011 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julhandeln 2011 Vad menas med julhandel? HUI mäter varje månad försäljningsutvecklingen i detaljhandeln. Eftersom

Läs mer

1. INLEDNING... 3 2. JULHANDELSPROGNOS... 4 3. JULHANDELN... 8. 3.1 Julhandeln startar runt första advent... 8

1. INLEDNING... 3 2. JULHANDELSPROGNOS... 4 3. JULHANDELN... 8. 3.1 Julhandeln startar runt första advent... 8 Julhandeln 2011 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. JULHANDELSPROGNOS... 4 3. JULHANDELN... 8 3.1 Julhandeln startar runt första advent... 8 3.2 Julskyltningen börjar runt samma tid varje år... 9

Läs mer

Årsstämma 2010. Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef

Årsstämma 2010. Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef Årsstämma 2010 Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef Vår filosofi och ambition ICA modellen som grund Nordens och Baltikums ledande utvecklingspartner Affärsidé Aktivt och ansvarsfullt ägande Långsiktighet

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Kungsörs kommun Handelsanalys Förord Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga marknadsförhållandena för detaljhandel i Kungsörs kommun och dess omland samt

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

Hakon Invests delårsrapport januari - september 2012 CLAES-GÖRAN SYLVÉN, VD GÖRAN BLOMBERG, CFO

Hakon Invests delårsrapport januari - september 2012 CLAES-GÖRAN SYLVÉN, VD GÖRAN BLOMBERG, CFO Hakon Invests delårsrapport januari - september 2012 CLAES-GÖRAN SYLVÉN, VD GÖRAN BLOMBERG, CFO Hakon Invest Finansiell information Sammanfattning Delårsrapport för januari september 2012 Rörelseresultatet

Läs mer

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB Lars-Hermans frågor Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? 2014-03-04 Janne Sandahl 1 Mina plattformar Mitt konsultföretag och dess nätverk KTH En förfärlig

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

E-HANDEL, INFORMATIONSTEKNOLOGI OCH HANDELNS DIGITALISERING. Forskningsprojekt för företag och anställda i handeln

E-HANDEL, INFORMATIONSTEKNOLOGI OCH HANDELNS DIGITALISERING. Forskningsprojekt för företag och anställda i handeln E-HANDEL, INFORMATIONSTEKNOLOGI OCH HANDELNS DIGITALISERING Forskningsprojekt för företag och anställda i handeln Innehåll Värdefull retur inom e-handeln 7 Nya affärsmodeller i digitaliseringens spår 8

Läs mer

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se Snabbanalys av handeln i Leksand Rapport September 2013 Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se 1 Definitioner Beklädnadshandel: Konfektion och ekipering, skohandel. BTA: Bruttototalarea,

Läs mer

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Johan Parmler 2010-11-29 Publiceringstid kl. 05.00 Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Huvudresultat: Apoteksmarknaden och Systembolaget får högst kundnöjdhet inom Detaljhandeln. Lägst får

Läs mer

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning Rapport maj 2015 Älmhults kommun Handelsutredning Sammanfattning HUI Research har genomfört en utredning av nuläget och de framtida förutsättningarna för handeln i Älmhults kommun. Handeln i Älmhults kommun

Läs mer

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013 Svensk Distanshandel Mat på nätet Rapport 2013 1 Sammanfattning och slutsatser För fjärde året i rad tar Svensk Distanshandel fram rapporten Mat på nätet. Matförsäljningen på nätet ökar, men kunskapen

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

HANDELN I KARLSKRONA. En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential

HANDELN I KARLSKRONA. En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential HANDELN I KARLSKRONA En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) FÖRORD Syftet med denna rapport är att kartlägga och analysera detaljhandeln och dess

Läs mer

REvolution i e-handeln!

REvolution i e-handeln! REvolution i e-handeln! NU ÖPPNAR VI PLORIO nätshopping i verkligheten Du får en fysisk butik för dina varor Du och dina kollegor drar kunder till varandra Dina kunder kan känna på och prova varorna Du

Läs mer

Etablering av köpcentrum

Etablering av köpcentrum Etablering av köpcentrum Region Skåne 3 okt 2007, Malmö Steen & Ström Wilner Anderson Hur tänker ni och vad gör ni vid etablering av ett köpcentrum? Presentation Steen&Ström Köpcentrum, ( historia ) definition

Läs mer

Sammanfattning och slutsatser 5. 1. Inledning 7. 2. En växande marknad 8

Sammanfattning och slutsatser 5. 1. Inledning 7. 2. En växande marknad 8 2 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 5 1. Inledning 7 2. En växande marknad 8 3. Mathandeln på nätet en liten andel som ökar 9 3.1 Män mer positiva än kvinnor 9 3.2 Frakt får gärna ingå

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall Marknadspotential och konsekvensanalys 27 februari 2015 Bakgrund 2 I samband med Hudiksvall kommuns arbete med FÖP för Västra hamnen, önskar staden bedöma förutsättningarna

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 FÖRORD Kristianstad är av tradition den centrala handelsstaden i nordöstra Skåne. För att bejaka en positiv stadsutveckling

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1 Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Nyckeltal för E-handeln

Nyckeltal för E-handeln Nyckeltal för E-handeln 2012-2013 Om undersökningen Detta är första året som Svensk Distanshandel tar fram en undersökning om olika nyckeltal specifika för e-handeln. Det finns i dagsläget flera rapporter

Läs mer

FÖRETAGSPRESENTATION )))

FÖRETAGSPRESENTATION ))) FÖRETAGSPRESENTATION ))) Information som ska spridas och information som ska sparas Det började under femtiotalets byggboom. Information i form av mått och material behövde mångfaldigas och distribueras

Läs mer

Connecting ecommerce and Digital Marketing. E-handel inom B2B. Stor potential, men dåligt utnyttjad av svenska företag

Connecting ecommerce and Digital Marketing. E-handel inom B2B. Stor potential, men dåligt utnyttjad av svenska företag E-handel inom B2B Stor potential, men dåligt utnyttjad av svenska företag Sverige ligger internationellt sett långt fram inom internetmognad och i framkant gällande telekommunikation. Men svensk tillverkande

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se DET NYA NAVET I CENTRALA KRISTIANSTAD. Med den nya gallerian kommer centrala Kristianstad att utvecklas och staden får ett

Läs mer

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK Nordisk e-handel för 34 miljarder SEK under första kvartalet FÖRORD Värdet av nordiska konsumenters e-handel under första kvartalet 2014 uppgick till cirka 34 miljarder

Läs mer

Direkthandeln AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) www.hui.se. Niklas Wikström År 2003 Fredrik Bergström

Direkthandeln AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) www.hui.se. Niklas Wikström År 2003 Fredrik Bergström Direkthandeln AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Niklas Wikström År 2003 Fredrik Bergström www.hui.se Förord Föreliggande rapport innehåller en analys av direkthandeln. I rapporten analyseras direkthandelns

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE. Foto: WSP, Ulf Rämme

DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE. Foto: WSP, Ulf Rämme DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE Foto: WSP, Ulf Rämme INNEHÅLL UPPDRAGET 5 FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI 6 Rekommendationer i korthet 6

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Varsel om total arbetsnedläggelse vid vissa företag anslutna till Svensk Handel

Varsel om total arbetsnedläggelse vid vissa företag anslutna till Svensk Handel Datum 29 mars 2012 Vår referens JH Handläggare John Haataja Svensk Handel 103 29 Stockholm Varsel om total arbetsnedläggelse vid vissa företag anslutna till Svensk Handel Med hänvisning till de i brev

Läs mer

16 procent tillväxt för e-handeln första kvartalet 2014

16 procent tillväxt för e-handeln första kvartalet 2014 16 procent tillväxt för e-handeln första kvartalet 2014 Förord Det svenska e-handelsåret inleds även 2014 mycket starkt med en tillväxt för första kvartalet om 16 procent. Under samma period ökade försäljningen

Läs mer

Distanshandeln idag. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln möter dagens livsmönster Idag omsätter den svenska distanshandeln nästan 15 miljarder kronor. E-handeln

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Petra Trobäck 2010-10-06

Petra Trobäck 2010-10-06 En inspirerande & säljande biblioteksmiljö FRAMTIDENS HANDEL 7 trender som kan var bra att ha koll på» INVOLVERA & ENGAGERA» UPPLEVELSER SOM EN DEL AV ERBJUDANDET» SPECIALISTEN» TILLSAMMANS MED LIKASINNADE»

Läs mer

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris!

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Som kund hos If får du allt det här...... en hemförsäkring speciellt

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

NÄTHANDELN - HOT ELLER MÖJLIGHET FÖR KÖPCENTRUM. NORDIC COUNCIL OF SHOPPING CENTERS Annual Research Report no. 1, October 2013

NÄTHANDELN - HOT ELLER MÖJLIGHET FÖR KÖPCENTRUM. NORDIC COUNCIL OF SHOPPING CENTERS Annual Research Report no. 1, October 2013 NÄTHANDELN - HOT ELLER MÖJLIGHET FÖR KÖPCENTRUM NORDIC COUNCIL OF SHOPPING CENTERS Annual Research Report no. 1, October 2013 KONTAKT NCSC www.ncscnordic.org Ordförande: NCSC Wilner Anderson, wilner.anderson@steenstrom.com

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

Strategiska prioriteringar. Per Strömberg, vd Liv Forhaug, Direktör Strategi och affärsutveckling

Strategiska prioriteringar. Per Strömberg, vd Liv Forhaug, Direktör Strategi och affärsutveckling Strategiska prioriteringar Per Strömberg, vd Liv Forhaug, Direktör Strategi och affärsutveckling ICA Gruppens strategiska ramverk Vision Vi ska göra varje dag lite enklare Strategiska Teman Långsiktiga

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015 Handelsutredning Nybro kommun HUI Research På uppdrag av Nybro kommun Februari 2015 Förord HUI Research har på uppdrag av Nybro kommun genomfört en utredning av handeln i Nybro, kartlagt marknadsförutsättningarna,

Läs mer

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter.

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter. MÖNSTERÅS FAKTA Byggår: 1983 Fastighetsägare: Folksam (KPA) Försäljningsyta: 1.230 kvm Närliggande butiker: Apoteksgruppen, Puls & Träning Parkeringsplatser: ca 35 st FASTIGHETENS LÄGE Trafikmängder i

Läs mer

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Rapport februari 2013 Skara kommun Handelsutredning Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Förord HUI Research AB har på uppdrag av Skara kommun genomfört en utredning av handelns förutsättningar

Läs mer

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Konjunktur Risker Eurokrisen har påverkat konsumtionsmönstren negativt. Verksamheten påverkas av att Cloettas kunder får försämrad lönsamhet, vilket

Läs mer

Att driva en Önskabutik!

Att driva en Önskabutik! Att driva en Önskabutik! Önskakedjan FAKTA OCH SIFFROR Önskakedjan består av 35 butiker med ett 100-tal anställda och omsatte 2014 ca 167 mkr, exklusive moms. Butikerna finns idag i huvudsak i mindre städer

Läs mer

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013 Svensk Distanshandel Mat på nätet Rapport 2013 1 Sammanfattning och slutsatser För fjärde året i rad tar Svensk Distanshandel fram rapporten Mat på nätet. Matförsäljningen på nätet ökar, men kunskapen

Läs mer

Q2-rapport 2014. 20 augusti 2014. Per Strömberg, VD Sven Lindskog, CFO

Q2-rapport 2014. 20 augusti 2014. Per Strömberg, VD Sven Lindskog, CFO Q2-rapport 2014 20 augusti 2014 Per Strömberg, VD Sven Lindskog, CFO Fortsatt ökad försäljning och resultat i Q2 Omsättningen ökade med 4,7%. Justerat för valutaförändringar +4,4%. Rörelseresultat exklusive

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening Bildades 2008 Kansli med 10 personer i Stockholm Driver 15-20 parallella utvecklingsprojekt (bebyggelse, mobilitet, system) www.sust.se Citylogistik

Läs mer

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det

Läs mer