Stormarknad eller e-handel vid livsmedelsinköp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stormarknad eller e-handel vid livsmedelsinköp"

Transkript

1 Örebro University Örebro University School of Businesss Nationalekonomi, Uppsats avancerad nivå Handledare: Lars Hultkrantz Examinator: Daniela Andrén Stormarknad eller e-handel vid livsmedelsinköp Prisets betydelse för e-handelsval Emma Vestin

2 Sammanfattning Sverige är ett av de främsta länderna inom e-handel. Över 7 procent av Sveriges befolkning handlar varor från internet. Trots det har e-handeln av livsmedel inte haft samma tillväxt som andra varukategorier. Det är först runt 8 som företag helt börjat inrikta livsmedelsförsäljning från internet till privatpersoner. En övergång till e-handel med livsmedel kan få positiva miljöeffekter om det leder till minskat bilåkande. Därför är det av intresse att studera vad som får de som handlar livsmedel på en stormarknad att välja bort e- handel. Negativa faktorer vid livsmedelsinköp från internet är fraktkostnader och högre priser jämfört med stormarknadskonsumtion. Uppsatsens syfte är att i två fallstudier undersöka hur priskänsliga e-handelskonsumenter är och vilka andra faktorer som skulle få dem som handlar i en stormarknad att istället välja e-handel. Under november 13 har en enkätundersökning genomförts bland konsumenter i två stormarknadsbutiker i olika stora städer; Stockholm och Bollnäs. Undersökningen syftade till att med hjälp av hypotetiska scenarion få fram konsumenters preferenser kring e-handel och storhandel i affär. Resultatet tyder på att fraktkostnader och prisskillnader har betydelse för valet mellan att handla livsmedel från internet eller från en stormarknad. Däremot verkar andra faktorer ha större betydelse än priset när konsumenter väljer att handla i en stormarknad istället för via internet. Trots skillnader i städernas storlek och deras utbud av företag som erbjuder livsmedel från internet tyder resultatet på små skillnader när det kommer till priskänslighet bland stormarknadskunder. Däremot finns det andra skillnader mellan städerna, bland annat när det kommer till ålderns betydelse för intresset att handla mat från internet.

3 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod Resultat Disposition Tidigare studier E-handelns utbud och distribution av livsmedel E-handel och konsumtion Konsumtionsmönster Förslag på vidare studier Teori Preferenser och budgetbegränsningar Prisets effekt på efterfrågan Införande av en ny produkt på marknaden Marknaden Produkten Metod Undersökningen Variabler, kodning och hypotetiska scenarion Probit-regressionsmodell Resultat Sammanställning av data Efterfrågan på e-handel Regressioner Åsikter kring e-handel Diskussion Slutsatser Källförteckning... 43

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Dagens samhälle blir allt mer baserat på informationsteknik. Det har bland annat lett till att fler köper produkter och tjänster via internet. Trots en hög tillväxt i e-handeln som helhet har handeln med livsmedel från internet utvecklats mer långsamt. Frågan är därför varför konsumenter i ett allt mer tidseffektiviserande samhälle väljer att lägga tid på att handla mat i en affär istället för att göra det snabbt och smidigt via internet? Ett skäl skulle kunna vara att stormarknadsbutiker tack vare storlek och lokalisering kan erbjuda lägre totalkostnad än den webbaserade handeln. Ett annat skäl kan vara att många konsumenter inte anser att butik och internet är nära substitut när det gäller inköp av livsmedel och därför inte är särskilt priskänsliga. I denna uppsats undersöks därför priskänsligheten och attityder till e-handeln bland konsumenter i stormarknadsbutiker. Undersökningen sker i två städer. Dels undersöks en storstad där det finns många e-handelsalternativ, dels en småstad där det än så länge bara finns två e-handelsleverantörer varav en erbjuder hemleverans och en erbjuder hämtning av livsmedel. E-handelns tillväxt låg under det andra kvartalet 13 på 19 procent. Det är den högsta nivån sedan 7 då tillväxten var 4 procent (E-barometern 13). Två förklaringar till att e- handeln ökar allt mer är ökad internetvana och högre tillit till att genomföra betalningar över internet (Alström et al. 13). Omsättningen från konsumtion av livsmedel från internet uppgår till mellan sex och åtta procent av e-handelns totala omsättning (E-barometern 13). Från 9 till 13 har den andel av Sveriges befolkning som har handlat livsmedel från internet ökat från nio till 17 procent (Svensk distanshandel 13). Då livsmedel är något som förbrukas dagligen skulle konsumtionen av livsmedel från internet kunna vara större än den är. Dock var det först runt år 8 som försäljningen av livsmedel från internet började inriktas specifikt till privatpersoner. Faktorer som anses ha en positiv påverkan på e-handel är internetvana och erfarenhet av annan distanshandel, såsom postorderköp från katalog (Dijst, Farag & Lanzendorf ). De största fördelarna med att handla mat från internet anses vara att det sparar tid, är bekvämt och flexibelt. De största nackdelarna anses vara att kunden inte kan se varorna innan de köps, fraktkostnaden samt högre livsmedelspriser. Två vanliga typer av livsmedelsutbud på internet är matkassar med färdiga middagslösningar samt fullsortimentsbutiker (Svensk Distanshandel 13). Livsmedel köpta från internet kan sedan distribueras till kund på främst två sätt. Antingen kan varorna levereras hem till kunden, ofta

5 mot en fraktkostnad, eller så kan kunden hämta varorna i en mataffär. (Johnsson & Jönson 6) Det är en större andel yngre än äldre som e-handlar och fler män än kvinnor (Svensk Distanshandel 13). E-handel sker även i större utsträckning i stora städer än i små (Dijst, Farag & Lanzendorf, Johnsson & Jönson 6). Nya distributionsformer förändrar förutsättningar för såväl företag som konsumenter på en marknad. De nya distributionsformerna kan öppna marknaden för nya företag som leder till ökad konkurrens, vilket kan innebära både att priserna pressas och att utbudet av varor ökar. Båda faktorerna är fördelaktiga för konsumenter men de befintliga företagen kan på olika sätt försöka bjuda motstånd. När en produkt introduceras på marknaden dröjer det ofta innan försäljningen når sin fulla marknadspotential. Vissa konsumenter vill vara först med att köpa en produkt medan andra föredrar att vänta. Efterhand som produkten funnits på marknaden ett tag och eventuellt utvecklats efter kundernas önskemål ökar försäljningen. Om produktionen kännetecknas av stordriftsfördelar innebär det att styckkostnaderna sjunker med tiden, samtidigt som det kan finnas utrymme för fler producenter. Om priset då sänks till följd av sänkta styckkostnader och/eller skärpt konkurrens kommer efterfrågan att öka ytterligare. Denna självförstärkande process ger upphov till det som kallas produktlivscykeln och som brukar följa ett S-liknande förlopp (Hultkrantz & Nilsson 4). Ett skäl till att e-handeln är vanligare i större städer än i små kan vara att man av storleksskäl kommit olika långt i produktcykeln. Det kan därmed finnas skäl att vänta att processen nått olika långt på olika orter när det gäller vilka konsumentsegment som e-handlar, till exempel när det gäller kön och ålder. För att bedöma potentialen för ökad e-handel med livsmedel är det därför intressant att studera priskänslighet och attityder hos konsumenter i städer av olika storlek. 1. Syfte Utifrån den kunskap som erhållits från tidigare studier är syftet med denna uppsats att undersöka prisets betydelse för livsmedelsinköp från internet bland konsumenter i stormarknadsbutiker, särskilt för att se om det finns skillnader mellan kön och ålder samt mellan konsumenter i olika stora städer. 1.3 Metod Prisets betydelse för e-handelsval har undersökts genom två fallstudier, den ena i en stormarknadsbutik i Stockholm och den andra i en stormarknadsbutik i Bollnäs. För att analysera data som samlats in har probit-regression genomförts.

6 1.4 Resultat Resultaten tyder på att det finns signifikanta negativa samband mellan e-handel och fraktkostnad samt prisskillnader. Dock är det andra faktorer som verkar ha större betydelse än priset vid val mellan e-handel och stormarknadskonsumtion av livsmedel, då majoriteten av respondenterna skulle välja att handla i en stormarknad även om priset i stormarknaden är högre. 1.5 Disposition Uppsatsen är disponerad på följande sätt: I kapitel två presenteras tidigare studier kring e- handel, distribution och individers konsumtionsmönster vid livsmedelsinköp. I kapitel tre följer en genomgång av teorier och metoder som har använts som grund för undersökningens och de hypotetiska scenarionas utformning. Kapitel fyra beskriver metoden för undersökningen och kapitel fem presenterar undersökningens resultat. I kapitel sex analyseras och diskuteras resultatet. Kapitel sju avslutar uppsatsen med slutsatser och förslag på vidare studier. 3

7 . Tidigare studier I följande avsnitt presenteras tidigare studier kring inköpsmönster, livsmedelsdistribution och miljöpåverkan. Studierna tar upp faktorer såsom konsumenters butiksval, konsumenters resande, distribution av livsmedel, vad företag bör tänka på vid internetförsäljning av livsmedel, e-handels och transporters påverkan på miljön etcetera..1 E-handelns utbud och distribution av livsmedel Utbudet av livsmedel på internet kan grovt delas in i tre kategorier. Dessa är matkassar med färdiga middagslösningar, fullsortimentsbutiker samt nischade butiker. I en konsumentundersökning genomförd av Svensk Distanshandel (13) framgår det att matkassar med färdiga middagslösningar är det populäraste alternativet. Vid undersökningens genomförande hade 44 procent av e-handelskonsumenterna köpt en färdig matkasse någon gång under det senaste året. 35 procent hade handlat från fullsortimentsbutiker och 35 procent hade handlat från nischade butiker. Mellan 1 och 1 skedde nästan en dubblering av försäljningen av färdiga matkassar, från,5 procent till nästan fem procent av befolkningen. Till privatpersoner finns det i huvudsak två distributionssätt vid e-handel av livsmedel. Antingen kan konsumenten få varorna hemlevererade eller så kan den hämta varorna i en affär. Det är från de matvaruaffärer som erbjuder e-handel det går att hämta varorna. Företag som säljer livsmedel från internet kan antingen ha varorna i ett externt lager och leverera direkt från lagret till kund eller så kan varorna plockas i en mataffär för att sedan levereras till kund. Att ha varorna i ett separat lager är effektivare då varorna inte behöver plockas upp och ned flera gånger. Det är även effektivare att inte ha flera mellanhänder. Dock innebär ett enskilt lager höga investeringskostnader, dels i lagret, dels i att ha tillräckligt mycket varor som täcker efterfrågan. För att det externa lagret ska vara lönsamt finns krav på en försäljningsnivå som är relativt hög jämfört med andra distributionstyper. Plockas varorna i en mataffär behövs inget externt lager vilket minskar investeringskostnaderna. Det behövs heller inte några stora varuinköp för just e-handeln eftersom samma varor kan säljas i butiken. Däremot ökar arbetet för butikspersonalen som först plockar upp varorna på butikshyllorna och sedan plockar ned dem igen (Johnsson & Jönson 6). Ahmadi, Anvedahl & Johansson (1) finner att det är mer fördelaktigt för företag att plocka mat i affären eftersom de då slipper höga investeringskostnader och försäljningsvolymerna inte behöver vara lika höga som vid ett externt lager. En annan variant av e-handel är att konsumenten abonnerar på vissa basvaror. Det ökar möjligheterna för företagen att prognostisera försäljningsvolymerna vilket kan ge storskalefördelar och fördelar med standardiserad försäljning. 4

8 Cronhamn, Elmblad & Rosenqvist (1) lyfter fram storskaleförsäljning, standardisering och optimerad logistik som viktiga faktorer för företaget att dra fördel av. Logistiken är en av de största utmaningarna vid livsmedelsdistribution. Många livsmedel är känsliga och måste förvaras på särskilda sätt. Kort hållbarhet kräver kortvarig lagerhållning och hög åtgång av livsmedlen (Johnsson & Jönson 6). Andra problem kan uppstå vid leveranser i tätorter. Bostäder, arbetsplatser, affärer, pendlare med mera innebär många aktiviteter som ska samsas på en liten yta. Trängseln som uppstår kan göra det svårt för leveranser att ta sig fram och det finns begränsade ytor för lastning och lossning. Resultatet kan bli att leveranserna tar lång tid med risk för förseningar, en ökad miljöbelastning och osäkrare trafik. Distributionen av transporter anpassas idag inte för att undvika trängsel utan snarare efter kundernas efterfrågan på flexibilitet. Det innebär ett ökat antal leveranser med mindre volymer för att leveranstiderna ska anpassas efter kundens önskan. Det förstärks ytterligare då många producenter och återförsäljare vill ha sina leveranser separerade från kundernas. Samdistribution är en lösning på problemen. Sker leveranser från ett och samma ställe kan transporterna delas upp i olika områden. Leveransvolymerna blir större och sträckorna för transportbilarna blir kortare och inte lika utspridda. Konsumenter kan också vidta åtgärder för att förbättra leveranserna. Större och mer planerade beställningar minskar konsumtionsfrekvensen vilket minskar behovet av transporter (Jonsson, Nilsson & Östlund 9).. E-handel och konsumtion De största fördelarna med e-handel anses vara att det är tidseffektivt, bekvämt och flexibelt. Vid e-handel behöver konsumenten inte anpassa sig efter öppettider och tid kan sparas när konsumenten inte behöver åka till affären. Konsumenterna vill inte spara tid bara genom att slippa åka till affären utan även genom lättanvända hemsidor. Annat som efterfrågas är att e- handeln är kundanpassad i såväl utbud som leveranser (Cronhamn, Elmblad & Rosenqvist 1, Cude & Morganosky 1, Johnsson & Jönson 6, Svensk distanshandel 13). Den största nackdelen med e-handel är att kunden inte kan kvalitetskontrollera varorna. Därefter kommer fraktkostnad och högre livsmedelspriser. Av de som e-handlar anger dock över 8 procent att kvaliteten på varorna är minst lika bra som om de hade valt dem själva (Cude & Morganosky 1, Johnsson & Jönson 6, Svensk Distanshandel 13). Majoriteten av dem som e-handlar vill inte betala något extra för plockning och frakt. Dock uppstår extra kostnader för företagen när personal ska packa varorna och sedan köra ut dem. Ahmadi, Anvedahl & Johansson (1) finner att en fraktkostnad på drygt 1 kronor i genomsnitt 5

9 täcker plock och leveranskostnader för varor. Av dem som väl börjat handla livsmedel från internet är det endast dryga tio procent som slutar. De främsta orsakerna till att konsumenter slutar handla livsmedel från internet är felaktiga leveranser, defekta varor eller att varorna har dålig kvalitet. Av de som har testat e-handel men slutat anger 43 procent att de inte är intresserade av att börja igen. Faktorer som skulle kunna få folk att återuppta e-handel av livsmedel är förbättrade leveransförutsättningar eller specialerbjudanden och rabatter (Svensk Distanshandel 13). Det går inte att urskilja någon typisk konsument av livsmedel från internet. Däremot tyder studier på att faktorer såsom ålder, kön utbildning och inkomst har betydelse. Cude och Morganosky (1) har identifierat särskilda kategorier bland dem som köper livsmedel från internet. Undersökningen är genomförd i Illinois, Missouri och Indiana vid två tillfällen, 1998 och Individer som handlar livsmedel från internet kan delas in i de som gör det på grund av fysisk begränsning samt de som gör det av bekvämlighetsskäl. Fysisk begränsning kan till exempel bero på handikapp, sjukdom eller avsaknad av bil. Denna grupp kännetecknas av låg inkomst, äldre samt barnlösa hushåll. De som handlar mat från internet på grund av bekvämlighet kännetecknas av högre inkomster och flerbarnshushåll. Enligt Ahmadi, Anvedahl & Johansson (1) är det barnhushåll där båda föräldrarna arbetar som har störst fördel av e-handel då dessa i allmänhet har ett stort behov av att spara tid. Vad gäller e-handel rent allmänt är det fler yngre än äldre som e-handlar (Svensk Handel 1). Dijst, Farag & Lanzendorf () finner i en undersökning i Nederländerna att 58 procent av detaljhandelns e-konsumenter är mellan 5 och 55 år. Det är även fler män än kvinnor som e-handlar. Det gäller såväl diverse varor som livsmedel. År 1 hade åtta procent av Sveriges befolkning e-handlat livsmedel varav 59 procent var män (Svensk Handel 1). E-handel korrelerar även positivt med utbildning och inkomst. 61 procent av de som hade e-handlat i Nederländerna hade hög utbildning och 67 procent hade hög inkomst. (Dijst, Farag & Lanzendorf ) Internetvana och tidigare erfarenheter av distanshandel, till exempel via katalog eller telefon, har också positiva effekter på e-handel. 68 procent av de som hade internettillgång i Nederländerna 1998 hade e-handlat 1. Individer som är vana vid e-handel av diverse varor är mer benägna att köpa livsmedel från internet (Dijst, Farag & Lanzendorf ). De som är vana vid e-handel är mindre oroliga över att sköta betalningar över internet (Svensk Handel, 1). Vad gäller bostadsområdens effekt på e-handel varierar resultaten. Dijst, Farag & Lanzendorf () finner att fler e-handlar allehanda varor i stora 6

10 städer och på landsbygden jämfört med förorter och mindre städer. När det kommer till e- handel av livsmedel finner Johnsson och Jönson (6) att boende i stora städer handlar mer än boende på landsbygden. En orsak kan vara sämre transportmöjligheter. Förbättrad landsbygdslogistik skulle kunna leda till ökad livsmedelskonsumtion från internet på landsbygden. E-handel kan ha positiva miljöeffekter bland annat då leder till färre personbilstransporter vid livsmedelsinköp. Risken är dock att den tidseffektivisering som e-handel innebär leder till ökat bilåkande till andra aktiviteter. Antalet frekvenser kan också öka då livsmedel är förbrukningsvaror och flera har korta bäst-före-datum. Det kräver regelbundna och täta transporter, särskilt om företag vill konkurrera med många valbara leveranstider (Wallgren ). Johnson och Jönsson (6) fann 6 att om de fyra procent av Sveriges befolkning som e-handlade då skulle öka till 5 procent så skulle energiförbrukningen vid matkonsumtion minska med upp till 35 procent. Författarna påpekar dock, liksom Wallgren () att det inte går att veta vad konsumenterna gör med den tid de sparar in och om de åker bil till andra aktiviteter istället..3 Konsumtionsmönster Ett hushåll handlar i genomsnitt livsmedel cirka 17 gånger per månad. Av dessa är ungefär åtta gånger i stormarknader. Övriga livsmedelsinköp sker i lokala butiker två till tre gånger i veckan. Drygt 43 procent av livsmedelsinköpen sker som enskilda ärenden. Det gäller främst när det är större volymer som ska konsumeras. 41 procent av individers konsumtionsresor sker kombinerat med andra ärenden, till exempel till eller från skola och jobb eller kombinerat med annan konsumtion. Majoriteten av de livsmedelsinköp som kombineras med andra ärenden består av kompletterande inköp. Om livsmedelsinköp sker som ett enskilt eller kombinerat ärende varierar dock beroende på ålder. Individer som är 65 år eller mer, det vill säga i pensionsålder, gör fler konsumtionsspecifika resor (Haraldsson & Svensson 1, Svensk Handel 1, Svensson ). Konsumenters val av mataffär beror på faktorer hos både affären och hos den enskilde individen. Faktorer hos affären är pris, affärsstorlek, utbud, avstånd till affären och parkeringstillgång. De individuella faktorerna är inkomst, hushållsstorlek och biltillgång. Rent allmänt föredrar individer affärer som ligger nära bostaden eller resvägen. Dock har det ökade antalet externa stormarknader utsatt lokala butiker för ökad konkurrens. Resultatet har i flera fall blivit färre och mindre lokalbutiker med högre priser (Ljungberg et al. 3). 7

11 Konsumenter föredrar i regel stora butiker framför små. Därför kan livsmedelskonsumenter välja att resa längre för att handla mat i en större affär med större utbud och lägre priser. Externa stormarknader kan tack vare lägre lokalhyra, då de ligger utanför tätorter, och storskalefördelar, i och med deras stora utbud, erbjuda lägre livsmedelspriser (Haraldsson & Svensson 1, Svensk Handel 1, Svensson ). 7 procent av dem som handlar mat på stormarknader väljer dessa just på grund av de lägre priserna (Carrasco 8). Hur avstånd och varupriser värderas varierar dock med individens inkomst. Ju högre inkomst en individ har desto mindre priskänslig är den och desto mer värderas korta avstånd. Över 7 procent av Sveriges livsmedelsinköp sker med bil medan färdsätt som gång, cykel och kollektivtrafik minskar. Det är bland annat en följd av längre sträckor till affärerna men även en följd av att fler har tillgång till bil. Stormarknader lockar därför konsumenter i och med att de generellt har goda parkeringsmöjligheter jämfört med affärer i tätorter. Trots att fler tar bilen när de ska handla, framför allt till stormarknader, så finns det inget som tyder på att antalet bilresor har ökat. Stormarknadsinköp är mer lönsamt ju större volym som köps vid varje tillfälle. Stora inköpsvolymer innebär att antalet resor per individ eller hushåll blir färre. Trots att antalet resor totalt är oförändrat så har trafikarbetet och miljöbelastningen ökat i och med att resesträckorna är längre (Haraldsson & Svensson 1, Ljungberg et al. 3, Svensk Handel 1, Svensson, ). I vilken utsträckning bil används vid livsmedelsinköp skiljer sig mellan bostadsorter. En större andel av de som bor i förorter och mindre städer tar bilen oftare än de som bor i storstäder (Haraldsson & Svensson 1, Svensson, Svensk Handel 1). Bland annat påverkas individers resvanor och fordonsval av pris och utbud hos kollektivtrafiken. Lättillgänglig och billig kollektivtrafik ökar användandet av den (Henriksson, 8). Börjesson, Jonsson och Lundberg (1) finner dock att ett bra utbud av kollektiva färdmedel även kan leda till ökat bilåkande. Stockholms tunnelbana har lett till en glest byggd stad med långa avstånd. Vid arbetsrelaterade resor åker de som bor längs tunnelbanelinjen kollektivt. Vad gäller resor kopplade till andra aktiviteter tar dock de flesta bilen. Totalt utgör varu och personbilstransporter 4 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp (Johnsson & Jönson 6). Av dessa utgörs 75 procentav personbilstransporter (Henriksson 8). En följd av externa stormarknader är att lastbilarnas leveransvolymer ökat vilket inneburit en minskning av antalet leveranser. Denna minskning har dock inte skett i en lika 8

12 stor utsträckning som det ökade antalet personbilsresor. Därmed är den övervägande miljöeffekten av stormarknadskonsumtion negativ. E-handel leder till minskat bilåkande vid livsmedelsinköp vilket har positiva miljöeffekter..4 Förslag på vidare studier Från de studier som nämnts ovan kommer förslag på vidare studier. Cude och Morganosky (1) föreslår fortsatta studier kring om olika konsumentgrupper värderar olika saker med e- handel av livsmedel. Studier kring vilken e-handelsstrategi som är optimal för företaget ges också som förslag. Ahmadi, Anvedahl och Johansson (1) föreslår studier kring när det för företaget blir lönsamt att ha ett externt lager istället för att plocka i en affär. Svensson () föreslår djupare analyser kring vilka variabler som påverkar inköpsmönster. Sådan kunskap är användbar för att utvärdera olika distributionssystems samhällsekonomiska effekter. Samband mellan inköpsmönster och butiksval är ett intresseområde. Carrasco (8) föreslår också djupare undersökningar av variabler som påverkan inköpsmönster och val av affär. Främst fokus ligger då på faktorer hos affären som påverkar individens butiksval. Wallgren () menar att livsmedelstransporter är intressant att utforska då de har stor miljöpåverkan. Hur livsmedelsinköp via internet påverkar individers bilåkande och miljön i övrigt är också intressanta områden. Författaren föreslår även undersökning av e-handel med närproducerad mat då det behövs mer kunskap om hur närproducerad mat ska kunna ske på ett miljövänligt sätt. 9

13 3. Teori I kommande avsnitt följer en presentation av ekonomiska teorier som förklarar individers konsumtionsval och hur de reagerar vid prisförändringar. Olika distributionssätt av livsmedel kan här ses som olika varor. I avsnitt 3.1 förklaras konsumenters beteende utifrån individers preferenser och budgetbegränsningar. I avsnitt 3. förklaras hur efterfrågan påverkas av prisförändringar med hjälp av elasticitet för pris och efterfrågan. 3.1 Preferenser och budgetbegränsningar Konsumenters beteende kan grovt förklaras av två faktorer. Dessa är preferenser och budgetbegränsning. En individs preferenser visar vad en individ föredrar framför något annat, utan hänsyn till begränsningar. Budgetbegränsningen sätter en gräns för vad individen har möjlighet att konsumera. Det innebär att konsumenten måste välja mellan varor. Konsumtion av en vara innebär att individen väljer bort konsumtion av en annan (Pindyck & Rubinfeld 9). I denna uppsats ses olika distributionssätt av livsmedel som olika varor. Om en individ handlar livsmedel i en stormarknad kan det, åtminstone till viss del, ses som att den väljer bort att handla livsmedel från internet. Individen väljer då varan stormarknadsinköp framför varan e-handel. Den marginella substitutionskvoten (MSK) visar den mängd av en vara som konsumenten är villig att ge upp för att kunna köpa en annan. I ekvation 1 visas definitionen för MSK. Ekvationen visar hur mycket en konsument är villig att ge upp av en viss vara för att erhålla en extra enhet av en annan (Pindyck & Rubinfeld 9). (1) Källa: Pindyck & Rubinfeld (9) Ett antagande inom mikroekonomisk teori är att individen föredrar mer framför mindre, förutsatt att det är en bra vara (Pindyck & Rubinfeld 9). Det innebär att individen, av två likvärdiga varor, kommer välja den billigare av dem för att kunna konsumera mer. Både matkonsumtion från en stormarknad och från internet leder i slutändan till samma sak, konsumenten får hem mat. Skillnaden mellan de två sätten är hur maten distribueras. Utifrån individens preferenser genererar de olika distributionsformerna olika mervärde till konsumenten. En konsument som tycker om att gå runt i en mataffär och kolla på varorna finner mervärde i att handla i affär. En konsument som vill spara tid och att matkonsumtionen ska vara så smidig som möjligt finner mervärde i e-handel. Om priset för 1

14 stormarknadskonsumtion och e-handel är detsamma bör endast preferenserna styra individens val, förutsatt att den har tillgång till båda distributionssätten. Skiljer sig däremot priset åt mellan de två sätten beror det på hur mycket individen värderar priset och hur mycket individen värderar andra faktorer. Det beror med andra ord på hur priskänslig individen är. Priskänsligheten för en vara kan räknas ut med hjälp av priselasticitet vilket kommer presenteras i följande avsnitt. 3. Prisets effekt på efterfrågan Priselasticiteten för en vara visar hur mycket efterfrågan på varan förändras om priset på varan förändras med en procent. Ekvation visar hur priselasticiteten för e-handel kan se ut. () Källa: Pindyck & Rubinfeld (9) Priselasticiteten är priset på e-handel dividerat med efterfrågan på e-handel multiplicerat med förändringen i efterfrågan på e-handel dividerat med förändringen i priset för e-handel. För en normal vara är priselasticiteten mindre än noll. Det innebär att när priset för en vara ökar så minskar efterfrågan. Om priselasticiteten är positiv, det vill säga större än noll, leder en prisökning på en vara till att efterfrågan för den ökar. Varan är då antingen en Giffen-vara eller en Veblen-vara. Är det en Giffen-vara så ökar efterfrågan på grund av att det är en nödvändig basvara. Konsumenten måste köpa denna vara trots det högre priset vilket innebär att konsumtionen av en annan, dyrare och mindre nödvändig vara, måste minska. Konsumenten kan få mindre pengar över till dyrare varor och konsumtionen av den mer basala varan kan då öka ytterligare trots det högre priset. Är det en Veblen-vara så är det priset i sig som pressar upp efterfrågan. Det högre priset innebär att varan ses som mer luxuös vilket leder till en högre efterfrågan (Pindyck & Rubinfeld 9). Efterfrågan på en vara kan även påverkas av priset på andra varor. Hur priset på en annan vara påverkar efterfrågan på den aktuella varan visas med hjälp av korspriselasticiteten, vilken definieras i ekvation 3. (3) Källa: Pindyck & Rubinfeld (9) 11

15 Korspriselasticiteten är priset för livsmedel i en stormarknad dividerat med efterfrågan på e- handel multiplicerat med förändringen i efterfrågan på e-handel dividerat med förändringen i priset för livsmedel i en stormarknad. Är korspriselasticiteten mindre än noll så är de två varorna komplement till varandra. Ökar priset på den andra varan så minskar efterfrågan även på den första eftersom varorna används tillsammans. Är korspriselasticiteten positiv så är varorna substitut. Ökar priset på den andra varan så ökar efterfrågan på den aktuella varan eftersom konsumenter då handlar mer av denna och mindre av den vars pris har ökat (Pindyck & Rubinfeld 9). 3.3 Införande av en ny produkt på marknaden Marknaden Marknader är dynamiska och ändras över tid när nya företag och produkter etableras och andra företag och produkter försvinner. Enligt ekonomisk teori kommer företag att fortsätta etablera sig på marknaden så länge det finns en vinst i att göra det. Först när vinsten är noll saknas det incitament för nya företag att ta sig in på en marknad. Vinsten är noll när försäljningspriset är detsamma som marginalkostnaden för produkten. Ju lägre marginalkostnad företaget har desto lägre pris kan det erbjuda. Företag med höga marginalkostnader kommer konkurreras ut. Det finns dock annat än priset som lockar vid livsmedelskonsumtion. Faktorer såsom läge, utbud, kvalitet och annan service har också betydelse. Stormarknader kan generellt erbjuda ett stort utbud av varor samt låga priser vilket gör dem konkurrenskraftiga. Däremot ligger de ofta en bit utanför tätorten vilket kan gör dem otillgängliga utan bil. Företag som säljer mat på internet kan konkurrera med den bekvämlighet och det tidssparande denna distributionstyp innebär. Ökad konkurrens är fördelaktigt för kunder då det innebär lägre priset, större utbud och förhoppningsvis bättre kvalitet på varorna. Det är dock inte bara för företag att starta upp på en marknad. Inträdesbarriärer skapas av irreversibla etableringskostnader vilket är kostnader som uppstår när företag ska ta sig in på marknaden (Orth & Maican 1). Är dessa kostnader höga kan företaget behöva sätta höga priser på sina varor vilket gör det svårt att konkurrera med befintliga företag. Porter (4) tar upp sex inträdesbarriärer som försvårar etablering på en marknad. Den första barriären är skalekonomi. Ett företag med stor marknadsandel har lägre styckkostnader vilket innebär att de kan pressa priserna. För att kunna konkurrera med dessa företag måste de företag som vill 1

16 etablera sig på marknaden också satsa på storskalefördelar. Nya företag kan ha svårt att göra storskaleproduktion precis i början innan de har kommit igång med försäljning och börjat få en någorlunda stor kundkrets. Nästa barriär är produktdifferentiering. Företag som har funnits länge på marknaden har hunnit göra sig själva och sina produkter kända samt skaffa sig trogna kunder. Nya företag måste hitta sätt att locka till sig kunder från redan etablerade företag. Tredje inträdesbarriären är kapitalbehov. Är företaget som ska in på marknaden helt nytt kan stora investeringar krävas. Det fjärde hindret för ett företag som vill ta sig in på en marknad är tillgången till distributionskanaler. Företag som funnits på marknaden länge har goda samarbeten och avtal med distributörer. Nya företag måste erbjuda något som gör distributionskanalerna villiga till samarbete. En femte barriär är övriga kostnader. Etablerade företag har erfarenhet och kunskap kring hur olika faktorer fungerar. Att hantera saker så effektivt som möjligt minskar kostnader. Statens politik är den sjätte och sista barriären. När det kommer till livsmedelsförsäljning är det till exempel upp till varje kommun att bestämma om en matvaruaffär ska få öppna eller inte. Skalfördelar kan vara en barriär för de som ska börja sälja e-handelsvaror. E-handelsföretag som har funnits ett tag har hunnit skaffa en kundkrets och kan därmed producera mer vilket kan ge storskalefördelar. Mataffärer som erbjuder e-handel av livsmedel kan också ha storskalefördelar i och med att de behöver varor även till affären. På så sätt kan skalfördelar bli en barriär för nya företag som ämnar sälja livsmedel på internet. Ett annat hinder är kapitalbehovet. För ett helt nytt företag som endast ska sälja livsmedel från internet kan höga kostnader uppstå vid investeringar i såväl varor som lager att förvara varorna i. Är det istället till exempel en mataffär som ska utöka sin försäljning även till internet behöver kapitalbehovet inte vara lika stort. Det finns redan ett lager i själva affären att förvara varorna i och det finns även redan stora varuvolymer. Distributionskanaler kan också utgöra ett inträdeshinder. Företaget måste ha en återförsäljare av livsmedel, lokaler att hyra, leverantörer av varor från lager till kunden med mera. Är det ett helt nytt företag kan det vara svårt att få fördelaktiga samarbeten med befintliga distributionskanaler. När ett företag ska börja sälja en produkt på en marknad kan det välja tillväxtstrategi utifrån Ansoffs tillväxtmatris vilken visas i modell 3.1 på näst sida. 13

17 Matris 3.1 ANSOFFS tillväxtmatris PRODUKTER EXISTERANDE NYA MARKNADER EXISTERANDE Marknadspenetration Produktutveckling NYA Marknadsutveckling Diversifiering Källa: Konkurrentanalys (1) Livsmedelsförsäljning via internet är en existerande produkt som säljs till en befintlig marknad. Strategin företag bör använda är därmed marknadspenetration vilket innebär hur stora marknadsandelar företaget har (Konkurrentanalys 1). En stor marknadsandel kan innebära lägre styckkostnader vilket innebär möjligheter att sänka försäljningspriset, öka försäljningen och få större marknadsandel Produkten Produkter har en viss livslängd, en så kallad produktlivscykel. Efterfrågan på produkten skiljer sig beroende på i vilken fas produkten befinner sig. Den första fasen är introduktionsfasen. Företaget erbjuder då en basprodukt. Priset på produkten är ofta högt för att företagen ska försöka fiska ut de som är villiga att betala höga priser för den nya produkten. I denna fas är produkten knappt lönsam. Det är främst de kunder som är ute efter det nyaste på marknaden som köper produkten. I utvecklingsfasen börjar företaget satsa på att konkurrera med andra företag genom att göra en mer kundanpassad produkt. Allt fler börjar då köpa produkten. Därefter kommer mognadsfasen då försäljningen av produkten är som högst. Priserna är lägre men kundkretsen är stor. Därefter börjar nedgångsfasen och produkten måste antingen utvecklas och anpassas ytterligare för att öka efterfrågan på den eller läggas ned. Produktlivscykeln visas i figur 1 nedan. 14

18 Figur 1 Produktlivscykeln Källa: Expowera(u.å.) Internetförsäljning av livsmedel är en relativt ny vara. Andelen av befolkningen som har köpt livsmedel från internet har varit låg men börjar öka allt eftersom (Svensk Distanshandel 13). Ju fler som e-handlar desto mer hör andra konsumenter om denna distributionsform vilket ytterligare kan öka andelen som testar på e-handel av livsmedel. När en produkt har funnits en längre tid blir det även mer känt hur den fungerar vilket också ökar benägenheten att köpa den. När en vara introduceras på en marknad kan det alltså uppstå en liten fördröjning från att varan har introducerats till att den börjar konsumeras då kunderna först måste bli medvetna om den och därefter efterfråga den (Expowera u.å.). 15

19 4. Metod I det här avsnittet följer en beskrivning av undersökningen, dess utformning, variablerna som ingått i den samt den analysmodell som använts. Uppsatsens syfte är att ta reda på prisets betydelse vid valet mellan att handla livsmedel i en stormarknad eller från internet. Hypotetiska scenarion med olika prisförutsättningar har utformats för att få fram konsumentens betalningsvilja för e-handel respektive stormarknadskonsumtion och undersöka hur den påverkas av priset. 4.1 Undersökningen Undersökningen består av två fallstudier som genomfördes i två matvaruaffärer. Den ena undersökningsorten är stadsdelen Hägersten i Stockholm och den andra är Bollnäs i Hälsingland. Undersökningarna genomfördes i mataffären, precis innanför grindarna till butiken. Respondenterna fick själva fylla i en enkät med åtta frågor vilka tog tre till fem minuter att svara på. Undersökningarna genomfördes vid olika tidpunkter under en veckas tid för att fånga olika typer av konsumenter. Undersökningen i Stockholm genomfördes 13 till 17 november och undersökningen i Bollnäs genomfördes mellan den och 4 november. I och med att livsmedel är en nödvändig vara bör inte tidpunkten för undersökningarna, i förhållande till löneutbetalningar, ha någon större betydelse. Något att ha i åtanke är att undersökningen genomförs på plats i en mataffär. De som handlar mat från internet kanske aldrig, eller ytterst sällan, besöker en stormarknad vilket innebär att de har en liten chans att inkluderas i undersökningen. Undersökningen syftar dock till att fånga orsakerna till att de som inte e-handlar har valt att inte göra det. Därmed är det stormarknadskonsumenternas svar som är relevanta och inte svaren från de som i regel handlar livsmedel från internet. Eftersom det är fallstudier går det inte utan vidare att göra generaliseringar till en större del av befolkningen. Fördelen med att göra fallstudier är dock att undersökningen kan göras mer detaljerad. En bra fallstudie sätts in i ett sammanhang genom att baseras på tidigare studier. Sådana tidigare studier kan ge en grund för att bedöma om erhållna resultat kan vara generaliserbara eller om de beror på något specifikt för just den enstaka undersökningen. Stämmer resultaten överens med resultat från tidigare studier och ekonomiska teorier ökar sannolikheten för att de går att generalisera till större populationer och områden. Resultat som avviker från tidigare studier och ekonomiska teorier är också av intresse då det visar på att det finns avvikande faktorer att ta hänsyn till (Lindvall 7). Eftersom denna undersökning genomförs på två orter kan avvikande resultat mellan platserna vara av intresse för vidare 16

20 studier. Det kan till exempel peka på vilka faktorer som har betydelse för konsumenters val av sätt att handla livsmedel. I tabell 4.1 nedan visas demografisk data för de två undersökningsområdena. Data för Hägersten gäller för stadsdelsnämnden Hägersten Liljeholmen. Tabell 4.1 Demografisk data för Stockholm och Bollnäs 19 år 64 år 65 år Totalt Hägersten Liljeholmen Bollnäs Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt (48,44) 636 (48,7) 8 6 (51,56) 777 (51,3) 16 1 (,3) (,69) (5,) (48,94) (49,78) 7 88 (51,6) (67,4) (54,56) Källa: Statistik om Stockholm samt Statistiska Centralbyrån (58,48) 3 53 (54,4) 4 1 (41,5) 953 (45,6) (1,5) (4,75) 4 97 (5,87) (5,4) (49,13) (49,76) I stadsdelen Hägersten - Liljeholmen bor totalt invånare. Av dessa är knappt 51 procent kvinnor. Andelen som är 19 år eller yngre är procent, andelen mellan och 64 år utgör 67 procent och de som är 65 år eller äldre utgör 1 procent. I Bollnäs är folkmängden invånare. 5 procent är kvinnor. I Bollnäs är procent 19 år eller yngre, 55 procent mellan och 64 år gamla och 5 procent över 65 år. Det innebär att befolkningen i Bollnäs i genomsnitt är äldre än befolkningen i Hägersten Liljeholmen. Utbudet av mataffärer och stormarknader skiljer sig markant åt mellan de två orterna. För enkelhetens skull används i den här uppsatsen en grov och egengjord definition av stormarknad. Det är helt enkelt de största affärstyperna i Sveriges vanligaste matvaruföretag. Stormarknaderna är därmed City Gross, Coop Forum, Ica Maxi och Willys. Befolkningen i Hägersten Liljeholmen har inom en mils avstånd ett flertal sådana affärer. I Bollnäs finns en av dessa affärer inom detta avstånd. Därefter ligger den närmaste stormarknaden längre än tre mil från Bollnäs. Möjligheterna att handla mat från internet skiljer sig också åt mellan de två undersökningsområdena. I Bollnäs finns det enbart ett företag som erbjuder hemleverans av matkassar med färdiga middagslösningar och ett företag som erbjuder kunden att hämta en färdig matkasse i butik. I Hägersten - Liljeholmen är utbudet däremot betydligt större och det finns ett flertal alternativ av både färdiga matkassar och fullsortimentsbutiker. Studier på de två orterna blir av intresse när förutsättningarna skiljer sig markant. I följande avsnitt presenteras de variabler som har använts samt hur de har kodats. Vidare i uppsatsen kommer Hägersten Liljeholmen att benämnas Stockholm. 17

Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln

Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln + 8 % e-barometern Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln Trots den ekonomiska oro som råder fortsätter e-handeln att uppvisa positiva tillväxttal. Försäljningen över internet ökade med 7,9 procent

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag 2009 En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Posten AB - Distanshandeln idag 2009 3 Förord För många är det idag en självklarhet att köpa varor på distans.

Läs mer

Stark inledning på det nya e-handelsåret

Stark inledning på det nya e-handelsåret + 13 % e-barometern Q1 2010 Stark inledning på det nya e-handelsåret Den starka tillväxttakten under fjolårets slut håller i sig och året inleddes med en kraftfull försäljningsuppgång, 12,8 procent, under

Läs mer

F19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test.

F19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test. Partiella t-test F19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test. Christian Tallberg Statistiska institutionen Stockholms universitet Då man testar om en enskild variabel X i skall vara med

Läs mer

SVAR - HANDEL OCH EKONOMI

SVAR - HANDEL OCH EKONOMI SVAR - HANDEL OCH EKONOMI s. 4, uppgift 2 en handel, -n en handlande, -n handla I en omsättning, -en - omsätta, - sätter, -satte, -satt en lagring 2; ett lager 5 en lagerhållare 5 lagra I en leverans 3

Läs mer

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013 Svensk Distanshandel Mat på nätet Rapport 2013 1 Sammanfattning och slutsatser För fjärde året i rad tar Svensk Distanshandel fram rapporten Mat på nätet. Matförsäljningen på nätet ökar, men kunskapen

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK Nordisk e-handel för 34 miljarder SEK under första kvartalet FÖRORD Värdet av nordiska konsumenters e-handel under första kvartalet 2014 uppgick till cirka 34 miljarder

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Denna undersökning är gjord av Silentium 1 7 mars

Läs mer

Nyckeltal för E-handeln

Nyckeltal för E-handeln Nyckeltal för E-handeln 2012-2013 Om undersökningen Detta är första året som Svensk Distanshandel tar fram en undersökning om olika nyckeltal specifika för e-handeln. Det finns i dagsläget flera rapporter

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

e-barometern Q1 Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och Handelns Utredningsinstitut

e-barometern Q1 Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och Handelns Utredningsinstitut e-barometern Q1 2011 Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln 1 e-barometern Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och Handelns Utredningsinstitut »FÖRORD Den nya e-barometern P osten

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år

Läs mer

En undersökning om samhällsservice i tätort

En undersökning om samhällsservice i tätort En undersökning om samhällsservice i tätort och på landsbygden d 20-204 Service för en fungerande vardag En god samhällsservice behövs för att få vardagen att fungera där man bor. TNS Sifo har på uppdrag

Läs mer

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013 Svensk Distanshandel Mat på nätet Rapport 2013 1 Sammanfattning och slutsatser För fjärde året i rad tar Svensk Distanshandel fram rapporten Mat på nätet. Matförsäljningen på nätet ökar, men kunskapen

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

e-handeln når nya nivåer

e-handeln når nya nivåer + 24,5 % e-barometern Q4-2007 e-handeln når nya nivåer E-handelns försäljning steg under 2007 års fjärde kvartal med 24,5 procent. Svensk e-handel har, efter denna starka tillväxt, nått nya höjder och

Läs mer

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 + 15 % e-barometern Q4 2009 Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 Försäljningen över internet satte återigen full fart under fjärde kvartalet 2009. Lågkonjunkturen lämnade under de tre första kvartalen

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Tillgänglighet sida 1

Tillgänglighet sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: TILLGÄNGLIGHET Aspekt Tillgänglighet Utfallsindikatorer Objektiv EN/Acc-I-O1 Kvot av genomsnittlig restid mellan

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv HT 2015 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 8 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Chi-två-test Analys av enkla frekvenstabeller Analys av korstabeller (tvåvägs-tabeller) Problem med detta test o Fishers exakta test 2 Analys av

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

e-barometern Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och HUI Research e-barometern Q1 2012

e-barometern Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och HUI Research e-barometern Q1 2012 e-barometern Q1 2012 Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln 1 e-barometern Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och HUI Research »FÖRORD E-handeln med varor fortsätter att attrahera

Läs mer

Restid och resebeteende

Restid och resebeteende Lunds universitet Ht 2010 Nationalekonomiska institutionen Handledare: Jerker Holm Restid och resebeteende - Hur en minskning av tågets restid kan få flygresenärer att övergå till tåget. Författare: Max

Läs mer

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar Svenskarna konsumerade för knappt 1500 miljarder Hur stor är den svenska konsumtionen? Under 2008 konsumerade svenska hushåll detaljhandelsvaror för närmare

Läs mer

F 5 Elasticiteter mm.

F 5 Elasticiteter mm. F 5 Elasticiteter mm. 2011-11-14 Elasticiteter mm Elasticiteter - Efterfrågans priselasticitet - Inkomstelasticitet - Korspriselasticitet - Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Internet - ett gigantiskt köpcentrum

Internet - ett gigantiskt köpcentrum Pedagogiska institutionen MINISTUDIE I PEDAGOGIK Internet - ett gigantiskt köpcentrum Stockholms universitet Pedagogiska institutionen Pedagogisk forskning II Vårtermin 2007 Examinator: Lars Jalmert Christin

Läs mer

Framtidssäkra din Logistik!

Framtidssäkra din Logistik! Framtidssäkra din Logistik! Sara Ihrlund Consortio Fashion Group Bo Zetterqvist Svensk Digital Handel Logistikgruppens Uppdrag Hos medlemmar och i omvärlden: Hitta de för E-handeln viktigaste logistikfrågorna

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-08-31 Emma Rosklint Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk

Läs mer

Stora kunskapsbrister om ånger- och reklamationsrätt bland yngre

Stora kunskapsbrister om ånger- och reklamationsrätt bland yngre PRESSMEDDELANDE Stockholm 14 februari 2012 Stora kunskapsbrister om ånger- och reklamationsrätt bland yngre E-handelscertifieringen TRYGG E-HANDEL har låtit genomföra en undersökning för att ta reda på

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

Medicinsk statistik II

Medicinsk statistik II Medicinsk statistik II Läkarprogrammet termin 5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Dagens föreläsning Fördjupning

Läs mer

Differentierade produkter, många företag/märken, inga (stora) etableringshinder

Differentierade produkter, många företag/märken, inga (stora) etableringshinder MON KONKURRENS Differentierade produkter, många företag/märken, inga (stora) etableringshinder Företaget har en egen D-kurva, ju brantare/ju lägre elasticitet, desto högre märkestrohet /låg substituerbarhet

Läs mer

Var och hur köper svenskarna starköl?

Var och hur köper svenskarna starköl? Var och hur köper svenskarna starköl? HUI Research på uppdrag av Sveriges Bryggerier Elin Gabrielsson Slutsatser Gränshandeln med starköl utgör en betydande andel av den svenska starkölskonsumtionen Konsumtionen

Läs mer

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun,

Läs mer

Distanshandeln idag. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln möter dagens livsmönster Idag omsätter den svenska distanshandeln nästan 15 miljarder kronor. E-handeln

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6) Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2015. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2015. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2015 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Digitala handeln i Sverige Detta är sjätte året som Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Distanshandeln i Norden 2009 En rapport om nordbors vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln i Norden 2009 En rapport om nordbors vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln i 2009 En rapport om nordbors vanor och attityder till distanshandel Posten AB - Distanshandeln i 2009 3 Förord Posten har under en rad av år varit starkt delaktig i utvecklingen av den

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER ELASTICITETER Upplägg Definition Priselasticitet Beräkning Tolkning Korspriselasticitet Inkomstelasticitet Utbudselasticitet Definition Elasticiteten anger någontings känslighet med avseende på något annat

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Tjänster i julhandeln

Tjänster i julhandeln Tjänster i julhandeln Innehållsförteckning 1. Förord...3 2. Konsumenterna efterfrågar tjänster i årets julhandel och är redo att betala...4 3. Detaljhandeln tjänstefieras...6 4. Presentkortsförsäljningen

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bakgrund För att nå klimatmålen krävs en hel uppsättning av åtgärder. Det räcker inte

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti. 50 poäng

TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti. 50 poäng Matematisk statistik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-05-29 Tid:

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Konsumentmakt i e-handelsleveransen

Konsumentmakt i e-handelsleveransen Konsumentmakt i e-handelsleveransen Maj 2015 KOMPLETTERING TILL E-BAROMETERN Q1 2015 Svenskarna vill ha valfrihet i leveransen nu ökar vi tempot! FÖRORD E-handeln i Sverige fortsätter att visa kraftig

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 1. Målgrupp Undersökningen riktar sig till resenärer som valt att åka buss inom destinationerna Sälenfjällen och Trysil under sportlovsveckorna våren 2013. 2. Målsättning Målsättningen är att identifiera

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport

Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport 1(5) PM 2008-11-04 Utredningsenheten Helena Lööv Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport Sammanfattning/slutsatser Prisutvecklingen för de undersökta livsmedelsgrupperna

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening Bildades 2008 Kansli med 10 personer i Stockholm Driver 15-20 parallella utvecklingsprojekt (bebyggelse, mobilitet, system) www.sust.se Citylogistik

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

på julhandeln

på julhandeln PostNord tar tempen på julhandeln 2015 2015-11-27 E-handeln går mot kraftigt julrekord METOD Denna rapport bygger på en undersökning med 2002 respondenter genomförd den 23-25 november 2015 med ett riksrepresentativt

Läs mer

Sammanfattning och slutsatser 5. 1. Inledning 7. 2. En växande marknad 8

Sammanfattning och slutsatser 5. 1. Inledning 7. 2. En växande marknad 8 2 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 5 1. Inledning 7 2. En växande marknad 8 3. Mathandeln på nätet en liten andel som ökar 9 3.1 Män mer positiva än kvinnor 9 3.2 Frakt får gärna ingå

Läs mer

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Elisabeth Karlsson Bokförlaget BAS Göteborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION 1.1 VARFÖR DETTA AVHANDLINGSÄMNE? 1.2 BAKGRUND 1.2.1 Miljö 1.2.2 E-handel

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Industriell matematik och statistik, LMA136 2013/14

Industriell matematik och statistik, LMA136 2013/14 Industriell matematik och statistik, LMA136 2013/14 7 Mars 2014 Disposition r Kondensintervall och hypotestest Kondensintervall Statistika Z (eller T) har fördelning F (Z en funktion av ˆθ och θ) q 1 α/2

Läs mer

IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare. Grupp A5 steg 3

IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare. Grupp A5 steg 3 IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare Grupp A5 steg 3 2011-02-17 Simon Grunditz - 900404 Anders Perneborn - 900307 Hanna Sundström - 890417 Daniel Strömberg - 880403 Martin Hernå 900316 Innehåll Introduktion

Läs mer

Jonas Ogvall, Vd Svensk Digital Handel

Jonas Ogvall, Vd Svensk Digital Handel Jonas Ogvall, Vd EMOTA-EU Omvärldsbevakning & rapportering Riksdag Samhälle Press Leverantörer Påverkan & Förändring Betalningar & säkerhet EU-Bevakning Framtidssäkrar medlemmarnas digitala verksamhet

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer