Patientsäkerhetsberättelse RÄTTSPSYKIATRISKA REGIONKLINIKEN TINA FOGELKLOU

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse RÄTTSPSYKIATRISKA REGIONKLINIKEN TINA FOGELKLOU

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 2 Struktur för uppföljning/utvärdering... 2 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 3 Uppföljning genom egenkontroll... 3 Samverkan för att förebygga vårdskador... 4 Samverkan med patienter och närstående... 4 Riskanalys... 4 Avvikelser... 5 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 5 Klagomål och synpunkter... 5 Sammanställning och analys... 5 Resultat... 5 Övergripande mål och strategier för kommande år... 6

3 Sammanfattning Den 1 januari 2018 trädde lagändringar i kraft, som rör ett mer ändamålsenligt klagomålssystem inom hälso- och sjukvården. Utifrån detta så har klinikens jurist informerat såväl ledningsgrupp som läkargrupp om dessa lagändringar samt tagit fram ett informationsmaterial riktat till patienter och deras närstående samt till vårdpersonalen. Under året som gått har ett omfattande utvecklingsarbete inom området våldsprevention bedrivits på kliniken, där samtlig personal som arbetar patientnära har utbildats i bedömning och hantering av våldsrisk. Som en del i detta har nya metoder för bedömning och hantering av våldsrisk implementerats över hela kliniken. Dessa metoder involverar, till skillnad från tidigare tillgängliga metoder, patienten i det våldspreventiva arbetet. Ett flertal forskningsprojekt har bedrivits på kliniken under året, som med hjälp av våra patienters aktiva deltagande bidragit med uppgifter som kan vara till nytta för patientsäkerhetsarbetet, såsom riskfaktorer för självriktad och utåtriktad aggression, samt även information om hur vanligt förekommande dessa beteenden är hos våra patienter. Preliminära resultat avseende självriktad aggression har presenterats. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Fortsatt arbete med genombrottsprogrammet; kvalitetssäkring av intagningsprocessen, infört rutin gällande uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd, genomfört mätning gällande patientsäkerhetskulturen, utbildning av personal i våldspreventivt arbete och implementering av metoder för strukturerad bedömning samt hantering av våldsrisk. Distriktsläkare har anställts vid kliniken samt att kliniken har en egen tandläkarmottagning. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Utöver de regiongemensamma styrdokument som finns, har kliniken även en verksamhetsspecifik rutin gällande avvikelser och förbättringsarbete. Av denna rutin framgår bl.a. roller och ansvarsfördelning vad gäller avvikelsehantering och systematiskt förbättringsarbete (riskanalyser och egenkontroll). Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Inhämtning av statistik från avvikelsesystemet Synergi och uppföljning sker i samma system. Vikten av att rapportera in brister och skador som skulle kunna leda till eller har lett vårdskador undervisas om på klinikens synergiutbildning. Klinikens synergisamordnare redovisar till klinikledningen 4 ggr om året vårdrelaterade avvikelser.

4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Informationsfoldrar på lättläst svenska har tagits fram, dels rörande det nya regelverket om klagomålssystem (vem/vilken man kan vända sig till med klagomål och synpunkter), dels vilka rättigheter och skyldigheter man har som patient som vårdas med tvång enligt LRV och LPT. Kliniken har under 2017 ökat läkartätheten kraftigt, från 2 till 9 överläkare, anställda på kliniken. Klinikens strategi har varit att öka läkarbemanningen för att möjliggöra en patientsäker vård, men även för att kunna uppnå en rimlig arbetsbelastning för läkarna samt en god arbetsmiljö. Tack vare god läkarförsörjning med tid för samt önskan om, teamarbete, så finns numera förutsägbarhet med fasta tider och god planering vilket ökar patientsäkerheten/nöjdheten. Klinikens läkare har enats om riktlinjer avseende läkemedelsbehandling, med en gemensam strävan avseende minskad förskrivning av narkotikaklassade läkemedel. Under året har ett omfattande utvecklingsarbete inom området våldsprevention bedrivits på kliniken, där samtlig personal som arbetar patientnära har utbildats i bedömning och hantering av våldsrisk. Som en del i detta har nya metoder för bedömning och hantering av våldsrisk implementerats över hela kliniken. Dessa metoder involverar, till skillnad från tidigare tillgängliga metoder, patienten själv i det våldspreventiva arbetet. Ett flertal forskningsprojekt har bedrivits på kliniken under det gångna året, som med hjälp av våra patienters aktiva deltagande samlat in uppgifter som kan vara till nytta för patientsäkerhetsarbetet, såsom riskfaktorer för självriktad och utåtriktad aggression, samt även information om hur vanligt förekommande dessa beteenden är hos våra patienter. Preliminära resultat avseende självriktad aggression har presenterats. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Under det gångna året har en granskning av journaler och annan dokumentation påbörjats. Målsättningen är att samtliga journaler ska granskas med avseende på diagnos vid den rättspsykiatriska undersökningen, omprövning av diagnoser under vårdtiden, tillägg eller borttagande av diagnoser samt hur den diagnostiska utredningen bedrevs före diagnosförändring. I samband med journalgenomgångarna gås även samtliga behandlingar igenom som en person har och ställs i relation till diagnos och eventuell diagnosförändring. Detta är ett kvalitetssäkringsarbete som syftar till att behandlingsrekommendationer ska följas (från Socialstyrelsen, SBU). Behandlingsöversynen gäller farmakologisk såväl som icke farmakologisk behandling.

5 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Gemensamma vårdplaneringar görs mellan kliniken och länets kommuner avseende patienter från Kronobergs län. När det gäller utomlänspatienter sker en regelbunden vårdplanering mellan kliniken och inremitterande klinik. Inremitterade klinik kan då följa vårdförloppet, den aktuella patienthälsan samt få information om eventuella behov patienten har och som kommer att behöva tillgodoses i samband med återtagning. Detta är för att underlätta planering och att man på hemortskliniken tidigt ska kunna ta kontakt med kommun där stödbehov har visats. Kliniken har under några år haft och kommer åter, efter ett kort uppehåll, att få en specialist i allmänmedicin som på kliniken tar hand om utredning och behandling av patienters kroppsliga hälsa. Det är väl känt att översjukligheten är hög hos de rättspsykiatriskt dömda och att de har kortare livslängd än både befolkningen i Sverige och allmänpsykiatriska patienter. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Informationsfoldrar på lättläst svenska har tagits fram, dels rörande det nya regelverket om klagomålssystem (vem/vilken man kan vända sig till med klagomål och synpunkter), dels rörande vilka rättigheter och skyldigheter man har som patient som vårdas med tvång enligt LRV och LPT. Som en följd av klinikens strukturerade arbete med våldsprevention har metoder som fokuserar på patientdelaktighet i våldspreventivt arbete implementerats över hela kliniken. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Kliniken förfogar över ett riskanalysteam om 6 stycken medarbetare. Totalt antal genomförda riskanalyser (tre stycken) har sanktionerats av klinikledningen. De tre riskanalyserna är väldokumenterade. Riskanalyserna är presenterade för ledningsgruppen och annan berörd personal vid kliniken. Delar av riskanalysernas åtgärdsförslag har använts för att förbättra rutiner på hela kliniken. Riskanalysteamet har under sitt arbete förvärvat nya kunskaper kring potentiella risker och risksituationer. Det är viktigt att vidmakthålla riskanalysteamets arbete och att fortsatta riskanalyser genomförs.

6 Avvikelser Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser registreras och bearbetas i regionens avvikelsesystem Synergi. Registrerade avvikelser (synergiärenden) sammanställs och redovisas, kvartalsvis, för klinikledning, avdelningschefer och stabsfunktioner i form av trendrapporter. Registrerade avvikelser ger kliniken en helhetsbild vilken i sin tur blir underlag till dialog och ställningstagande till åtgärder. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 I första hand sker utredning av inkomna klagomål och synpunkter på den egna vårdavdelningen. En anmälan sker till ansvarig avdelningschef som handlägger ärendet. Denne/denna återkopplar sedan resultatet av utredningen och eventuella åtgärder till patienten. Patienterna informeras om sin och sina närståendes rätt att gå vidare genom att vända sig till såväl vårdgivare som patientnämnd och IVO med sina klagomål och synpunkter. Avvikelser upprättas och följs upp i klinikens avvikelsesystem Synergi. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Avvikelser registreras och bearbetas i regionens avvikelsesystem Synergi. Registrerade avvikelser (synergiärenden) sammanställs och redovisas, kvartalsvis, för klinikledning, avdelningschefer och stabsfunktioner i form av trendrapporter. Registrerade avvikelser ger kliniken en helhetsbild vilken i sin tur blir underlag till dialog och ställningstagande till åtgärder. Kliniken tar emot och utreder klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalité i avvikelsesystemet synergi. Efter genomförd utredning kontaktas berörd patient, närstående eller intressent för återkoppling/besked. Klinikledning och medarbetare har skyldighet att rapportera risker för vårdskador samt händelser som medfört eller skulle kunnat medföra vårdskada. Klinikledning och medarbetare har också skyldigheter att rapportera andra skador än vårdskador och som t ex orsakats av säkerhetsbrister på kliniken. Rapportering (faktaunderlag), bearbetning (lärande och delaktighet) samt uppföljning (systematik) sker i avvikelsesystemet synergi. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Under några år har kliniken aktivt arbetat med att försöka minska tvångsåtgärderna. Genom tydligt fokus med krav på innehåll, delaktighet och engagemang samt balans mellan säkerhet och kvalitativ vård så ser kliniken nu ett tydligt resultat. Under 2017 har kliniken minskat antalet tvångsåtgärder (avskiljning, fastspänning och tvångsmedicinering) med 51 %. Det

7 fortsatta arbetet kommer handla om att bibehålla eller allra helst att sänka antalet tvångsåtgärder ytterligare. Antalet registrerade avvikelser under år 2017 har minskat med 40-45%, jämfört med tidigare år. Minskningen kan till viss del förklaras med ett ökat antal PDSA i Genombrott.nu. Förbättringsförslagen under 2017 behandlar kompetens, planering, rapportering, kommunikation, bemötande samt smidigare övergångar i vårdkedjan för klinikens patienter. Antalet registrerade negativa händelser har minskat under 2017, likaså antalet registrerade hot- och våldssituationer. Även antalet inkomna klagomål och synpunkter på kvaliteten i verksamheten har minskat jämfört med Egeninitierade anmälningar gällande risk för vårdskador samt händelser som medfört eller skulle kunna medföra vårdskada har legat på en konstant låg nivå de senaste åren. Övergripande mål och strategier för kommande år Klinikövergripande synergiutbildning registrera avvikelse samt bearbeta avvikelse, planeras under Fortsatt arbete med att minska antalet tvångsåtgärder samt att öka antalet uppföljande samtal efter tvångsåtgärd. Minst 85 % av patienterna ska ha genomgått strukturerad bedömning av risk för våld (kartläggning eller fördjupad) Personal från alla avdelningar och från samtliga patientnära professioner ska ha utbildats i strukturerad hantering av våldsrisk. Återkoppling från forskningsprojekt avseende ny kunskap som kan påverka patientarbetet Översyn och uppdatering av dokument (riktlinjer, rutiner och blanketter) i ledningssystemet. Ny version av Synergi med förenklad registrering och bearbetning lansering är framflyttad till april Ny lag för klagomålshantering från och med Region Kronoberg har på central nivå tillsatt arbetsgrupp med uppdrag att utforma ett regiongemensamt arbetssätt för hantering av klagomål. Arbetsgruppen redovisar förslag på arbetssätt vid chefsmötet den 9 februari. Klargöra samband och skillnader mellan förbättringsförslag i avvikelsesystemet och förbättringsarbete i Genombrott.nu. Basal läkemedelsgenomgång för minst 70 % av patienterna ska genomföras. Synnerligen erfaren rättspsykiater kommer under 2018 att ingå i riskbedömningsteamet samt att utföra second opinions. REGION KRONOBERG, VÄXJÖ TELEFON: