Friskus. ett Mål 3-projekt för. Framåtsyftande rehabilitering och Arbetsintroduktion. Utvärdering. Hedemora

Transkript

1 Hedemora Friskus ett Mål 3-projekt för Framåtsyftande rehabilitering och Arbetsintroduktion. Utvärdering Johan Hallberg, Hedemora,

2 Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 4 Utvärderingens underlag och metod... 7 Resultat intervjuer.1 Karin Bylén, huvudhandledare Friskus i Garpenberg..11 Rose-Marie Gustafsson, friskvårdsansvarig Friskus i Garpenberg 14 Socialtjänsten, Hedemora kommun...15 Annika Ahlberg, handläggare Försäkringskassan.16 Marie Fredriksson-Ångbäck, handläggare Arbetsförmedlingen Zorica Cvjetinovic, huvudhandläggare Friskus i Hedemora..18 Rolf Barreby, praktiksamordnare Friskus..2 Anna-Lena Berglund, friskvårdsansvarig Friskus i Hedemora..2 Resultat SF-36, Friskus i Garpenberg 21 Resultat utvärderingsenkät, Friskus i Garpenberg.25 Resultat SF-36, Friskus i Hedemora..35 Resultat utvärderingsenkät, Friskus i Hedemora...38 Resultat Hälsoprofil, Friskus i Hedemora.49 2

3 Inledning. För projektbeskrivning och projektplan hänvisas till de handlingar som lämnats in av projektledningen. Utvärderingen av projektet har skett kontinuerligt. Ett särskilt intresse har lagts på den delen av verksamheten som pågått vid Garpenbergs herrgård. I utvärderingen kallad Friskus i Garpenberg (benämns även Friskus 1 i intervjuerna). Denna verksamhet har innehållit ett inslag av utvecklingprocess och det har varit nödvändigt att kontinuerligt bistå med uppgifter om deltagarnas synpunkter och den hälsoutveckling som kunnat noteras genom de enkäter som genomförts för varje grupp. I möten med projektledningen har utvärderaren kunnat framföra resultat och deltagit i de diskussioner som gällt hur verksamheten vid Friskus i Garpenberg kan utvecklas för att finna lämpligt format. I Friskus i Garpenberg där verksamheten handlat om rehabilitering i skog och mark har målsättningen bl.a. varit att deltagarna skall utveckla det personliga ansvaret för sin egen hälsa och ta initiativ till att förändra sin livssituation samt utarbeta handlingsplaner som fungerar. Deltagarna förväntas kunna gå vidare i rehabilitering och gå in i en mer aktiv och arbetslivsinriktad verksamhet. I Friskus i Hedemora är verksamheten riktad mot arbetsmarknaden. Här betonas förbättrad hälsa, kontakter med arbetsgivare och marknadsföring av sin egen person på arbetsmarknaden som viktiga delar i målsättningen. Förutom att ta fram fungerande handlingsplaner ses också ett konkret mål med att 5 % av deltagarna går till arbete, arbetsträning, studier eller företagande. Den slutgiltiga utvärderingen presenterar en rad resultat baserat på skilda underlag. Totalt sett bedöms projektet vara framgångsrikt med avseende på de målsättningar som satts upp. 3

4 Sammanfattning Friskus i Garpenberg. Målsättningen att ha en sammanhållen verksamhet i hela Friskus med tre skilda nivåer av aktivitet och målsättning frångicks redan efter att de första grupperna genomfört sin första period. Det första steget som innebar en restituerande period på 12 veckor präglad av återhämtning och återskapande av resurser inför mer aktiva insatser i de kommande stegen i Friskus utvecklades till en verksamhet allt mer skild från de övriga stegen. Projektledningen kunde notera att deltagarna i Friskus i Garpenberg utvecklade en oro inför övergången till Friskus i Hedemora samt att verksamheten i Garpenberg möjligen hade allt för låga krav och att kraven blev för höga för en del när de gick över till Friskus i Hedemora. Man fick således vara mer flexibel och öka de individuella hänsynen till deltagarnas förmåga att gå över till nästa steg. Totalt deltog 48 personer i Friskus i Garpenberg och 2 av dessa gick vidare till Friskus i Hedemora där en mer arbetsmarknadsinriktad verksamhet bedrevs. Verksamheten i Garpenberg utvecklades till att bli längre och innehålla en tydligare stegring av kraven efter ca 8 veckor. Utifrån projektledningens sida bedömdes 16 veckor vara den mest optimala tiden. Därmed har Garpenbergsdelen i projektet fått en mer komplett karaktär som bättre förbereder deltagarna till en introduktion på arbetsmarknaden. Av 48 deltagare i Friskus i Garpenberg kunde 2 personer gå vidare till Friskus i Hedemora för fortsatt rehabilitering och introduktion till arbetsmarknaden. 5 deltagare kunde direkt gå vidare till arbetsträning/praktik. 3 personer hade kontakter med arbetsgivare om möjlig arbetsträning/praktik. 2 deltagare kunde redan under tiden i Friskus 1 gå till arbete. 1 person återgick till att vara arbetssökande. 17 personer av de kvarvarande gick tillbaka till sjukskrivning utan att direkt fortsätta i någon form av rehabilitering, (2 av dessa fick avbryta sin medverkan i förtid). Det konkreta resultatet bedöms vara gott. Med målsättningen att upparbeta deltagarnas egna inre resurser för att påbörja mer krävande arbetsmarknadsintroducerande aktiviteter kan man således notera att 3 av dessa 48 personer (62,5%) uppnådde uppsatt mål. De hälsorelaterade undersökningar som gjordes under verksamhetens gång utredde förändringar av egenupplevd funktion och välbefinnande med hjälp av frågeformuläret SF-36 samt enkäter med deltagarnas egen uppfattning om utvecklingen av fysisk och psykisk hälsa. SF-36 som presenteras närmare senare i rapporten beskriver 8 olika delskalor med avseende på hälsa. För deltagarna i Friskus i Garpenberg uppnåddes förbättringar med måttlig till hög signifikans för Fysisk rollfunktion, Vitalitet samt Emotionell rollfunktion. I övrigt uppnås ingen signifikans vad gäller förändringar inom de övriga delskalorna. Ett intressant och viktigt resultat noteras i betydelsen av att ha en positiv känsla eller förväntan inför deltagandet i rehabiliteringsverksamhet av denna karaktär. Då frågan om känslan inför starten i Friskus kombineras med svaren i SF-36 ses dels att deltagare med positiv känsla dels mår bättre redan vid rekryteringen och dels uppnår ett bättre resultat. Att 4

5 vara motiverad till ett deltagande i en verksamhet som denna kan delvis ses som en personlighetsfråga men också en faktor att kunna påverka från hälso- och sjukvård, försäkringskassa och andra aktörer som medverkar i rekryteringen av deltagare. Utvärderingsenkäten som samtliga deltagare besvarat efter 12 veckor i verksamheten visar på en mycket stor uppskattning av huvudhandledarens insats. En tydlig majoritet (7%) anger att Friskus haft betydelse för hälsan. Det avspeglas även vad gäller de arbetsmarknadsrelaterade resultaten. 91 % upplever sitt deltagande i Friskus som givande och meningsfullt och 7 % anser att deltagandet i Friskus har gett dem stora möjligheter att komma vidare i deras rehabilitering. Friskus i Hedemora Friskus i Hedemora har haft en arbetsmarknadsintroducerande inriktning på sin verksamhet. Målsättningen att deltagaren dels skall förbättra sin hälsa och dels kunna introducera sig på arbetsmarknaden efter en längre tid av arbetslöshet och eller sjukskrivning har uppnåtts i hög grad. Av 67 personer som varit inskrivna i Friskus i Hedemora har då Friskus avslutades i maj -7: 26 personer lyckats få ett arbete 2 personer arbetstränar 1 har praktik 5 personer har börjat studera 13 är fortsatt sjukskrivna (varav 2 har gått från hel till halv sjukskrivning) 7 personer finns kvar under socialtjänstens ansvar 6 personer är arbetssökande 1 är sjukpensionär För de övriga 6 saknas uppgifter. Således har 34 av 67 personer (51%) gått från längre tids arbetslöshet och eller sjukskrivning till att vara aktiva på arbetsmarknaden. Ett resultat som får anses vara gott och i paritet med den uppsatta målsättningen. Av de 67 deltagarna i Friskus i Hedemora har 42 st. rekryterats via Arbetsförmedlingen i Avesta och Hedemora, 21 personer kom via Försäkringskassan i samma kommuner och 2 från socialtjänsten samt 2 personer från Dalarnas samordningsförbund. De hälsorelaterade resultaten talar för att deltagarna i Friskus i Hedemora har haft ett bättre utgångsläge hälsomässigt jämfört med deltagarna i Friskus i Garpenberg. I de enkäter där deltagarna bedömer förändringar av fysisk och psykisk hälsa framkommer att en stor majoritet anger förbättringar på båda områdena, 67 % respektive 81 %. Hela 89 % anser att Friskus haft betydelse för att hälsan förbättrats. I SF-36 ses dock statistiskt säkerställda förändringar endast vad gäller deltagarnas Vitalitet. För de övriga delskalorna med avseende på hälsoeffekter är förändringarna visserligen överlag positiva men med mycket svag statistisk säkerhet. 5

6 Liksom man kunde se hos deltagarna i Friskus i Garpenberg har deltagarens inställning till verksamheten betydelse för utgången. De med positiva känslor inför sitt deltagande har såväl ett bättre utgångsläge vad gäller egenupplevd hälsa samt ett bättre resultat. 85% har fått en mer positiv bild av framtiden. Förväntningarna på att snart vara tillbaka i arbetsmarknaden är förhållandevis höga, hela 78 % tror sig vara tillbaka i arbete eller utbildning inom det närmaste halvåret. 63 % upplever en ökad trygghet i att marknadsföra sig på arbetsmarknaden Deltagarna ger totalt sett högt betyg för verksamheten i Friskus i Hedemora. 96 % anger tiden i Friskus som givande och meningsfull. Rekryteringsprocessen har fungerat bra. Deltagarnas kontakter med försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har varit mycket goda. Liksom hos Friskus i Garpenberg röner också här huvudhandledaren mycket stor uppskattning. 6

7 Vad har utvärderats? Denna utvärdering av Friskus har koncentrerats till att utforska effekterna hos deltagarna och eventuella förändringar i den egenupplevda hälsan. Utvärderingen undersöker dessutom deltagarnas uppfattning om vad deras medverkan i Friskus haft för betydelse för möjligheterna att återgå till arbetsmarknaden samt komma vidare i rehabiliteringen i de fall sådan varit aktuell. Deltagarnas bedömning av verksamhetens kvalitet har studerats och slutligen har synpunkter från olika parter som varit kopplade till projektet tagits in i samband med intervjuer som genomförts under projektets gång. Det faktiska utfallet med avseende på återgång till arbete, inledande av praktik, arbetsträning, studier eller annan arbets- eller studierelaterad aktivitet efter projektet har inte undersökts. Det och en beskrivning av projektet i sin helhet utifrån projektplan och resultat presenteras i en särskild rapport från Friskus projektledning. Uppgifter från projektledningens rapporter tas dock med i denna utvärdering. I denna utvärdering undersöks inte heller kostnadseffektiviteten i projektet. Utvärderingens underlag. Utvärderaren har följt projektet från start. Verksamheten i Friskus särskilt delen som bedrevs i Garpenberg har inte prövats tidigare och den första gruppen av deltagare i Friskus i Garpenberg samt Friskus i Hedemora behövde inte besvara de enkäter som rörde hälsoutveckling men väl synpunkter på verksamhetens kvalitet. Det var först fr.o.m. grupp två i de båda delarna av Friskus som ett kontinuerligt och fullständigt insamlande av information från deltagarna genomfördes. Det har dels rört sig om enkäter i form av SF-36 (se nedan) i samband med start i Friskus och efter ca 12 veckor samt en utvärderingsenkät (se nedan) som deltas ut efter 12 veckor då deltagandet i Friskus i Garpenberg vanligtvis avslutats och deltagandet i Friskus i Hedemora ändrat karaktär till ett mer individualiserat och divergerande innehåll. Under projekttiden har intervjuer gjorts med huvudhandledarna för de båda delarna av Friskus Intervjuer har även genomförts med praktiksamordnare som var kopplad till projektet samt biträdande handledare i respektive del. Under den senare delen av projektet har intervjuer genomförts med handläggare som varit inblandade i projektet från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i Södra Dalarna samt från Socialförvaltningen i Hedemora. Anna-Lena Berglund, friskvårdsterapeut och hälsoprofilbedömare, gjorde en del hälsoprofilbedömningar för några deltagare vilket också finns redovisat i utvärderingen. Det fanns en avsikt att det för varje deltagare skulle fyllas i en deltagarprofil med uppgifter om bakomliggande orsak till deltagandet i Friskus samt uppgifter om vad som kom att hända efter Friskus. Dessa blad fylldes dock i endast sporadiskt och uppgifterna är allt för bristfälliga för att användas i utvärderingen. Slutligen har även en enkät skickats ut till de deltagare som avslutade Friskus i Hedemora ca 3 månader efter sitt deltagande. Här har 22 st enkäter besvarats av 37 st som skickades ut till de deltagare som vid sin avslutning i Friskus 2 ännu inte hade påbörjat studier eller fått ett arbete. 7

8 SF-36 vid start och efter 12 veckor i Friskus. SF-36 är ett beprövat och väl studerat instrument som används för att utröna den självskattade hälsan och livskvaliteten hos personer. Enkäten används ofta i hälso- och sjukvårdsforskning som ett hjälpmedel för att på ett standardiserat sätt få ett mått på effekten av olika åtgärder. Den självskattade hälsan är en av de viktigaste parametrarna för att förstå en persons totala hälsosituation, livskvalitet, funktionsgrad men också för prognosen av ett sjukdomsförlopp. SF-36 bygger på 35 frågeställningar som ger ett svarsmönster som kan sammanfattas i åtta delskalor till en hälsoprofil. Den 36:e frågan rör förändringen av hälsan och ligger utanför konstruktionen som beräknar hälsoprofilen. Hälsoprofilerna presenteras i diagramform som medelvärden för de grupper som undersökts i denna utvärdering. Som jämförelse har också medelvärdena för svensk normalpopulation lagts in i diagrammen. Deltagarna i Friskus har fått besvara SF-36 vid två tillfällen, dels i samband med starten i Friskus samt efter ca 12 veckor. Denna ordning har gällt för båda delarna av Friskus. I diagrammet nedan följer en beskrivning av de olika delskalorna i SF-36 vilka återfinnes i de presentationer som ses i resultatdelen i rapporten. Definition av lägsta och högsta värde för respektive delskala i SF-36 Hälsomått Lägsta möjliga värde Högsta möjliga värde Fysisk funktion (PF) Mycket begränsad fysisk aktivitetsnivå Kan utföra alla former av fysisk aktivitet, inklusive ADL, som att tvätta och klä sig. inklusive de mest ansträngande. Rollfunktion - Problem med att utföra arbete eller Inga problem med att utföra arbete eller fysisk (RP) andra regelbundna aktiviteter på grund andra regelbundna aktiviteter på grund av fysisk ohälsa av fysisk ohälsa Smärta (BP) Mycket svår och i mycket hög grad Ingen värk/smärta och inga funktions- Handikappande värk/smärta inskränkningar. Allmän hälsa (GH) Värderar sitt hälsotillstånd som dåligt Värderar hälsan som utmärkt och tror att hälsan kommer att bli sämre Vitalitet (VT) Känner sig trött och utsliten hela tiden. Känner sig riktigt pigg och energisk hela tiden. Social funktion (SF) Omfattande och ofta förekommande Upprätthåller det normala sociala störningar av det normala umgänget umgänget i och utanför hemmet utan i och utanför hemmet på grund av störningar på grund av fysisk eller fysisk eller psykisk ohälsa psykisk ohälsa. Rollfunktion - Svårigheter att utföra arbete eller Inga svårigheter med att utföra arbete emotionell (RE) andra regelbundna aktiviteter på grund eller andra regelbundna aktiviteter på av känslomässiga problem grund av känslomässiga problem. Psykiskt Känner sig nervös och nedstämd Känner sig lugn, harmonisk och glad välbefinnande (MH) hela tiden. hela tiden 8

9 Utvärderingsenkät efter 12 veckor i Friskus. I Friskus såväl i Garpenberg som i Hedemora fick deltagarna besvara en enkät med frågor som rörde organisation och innehåll, handledarens insatser samt resultat. Enkäterna skilde sig åt mellan de båda delarna av Friskus på flera punkter särskilt det som gällde innehåll och resultat eftersom verksamheterna hade skilda karaktärer och skilda målgrupper med skilda målsättningar. I enkäterna rörde det sig dels om frågor/påståenden där deltagaren med ett krys markerade det svarsalternativ som bäst stämde med dennes uppfattning i frågan och dels fanns utrymme för egna kommentarer. Resultaten från enkäten presenteras på flera sätt. Det sker dels i form av diagram som visar fördelningen mellan de svarsalternativ som ges för respektive fråga. Dessutom anges procentandelen av de deltagare som ger ett positivt svar eller instämmande i de påståenden som ingår i enkäten. Vidare har utifrån svaren på den oftast femgradiga skalan ett betygsvärde beräknats som ger extra information om hur högt ett inslag eller ett resultat i projektet värderas. Slutenkät i Friskus i Hedemora. De deltagare i Friskus som inte gått till studier eller arbete under sin tid i projektet fick 4-6 månader efter att man slutat i Friskus i Hedemora besvara en ny enkät som sökte utreda hur det gått därefter och hur man såg på sitt deltagande i projektet. Frågornas karaktär liknande dem i Utvärderingsenkäten som besvarades efter de första 12 veckorna i Friskus. Totalt skickades enkäten ut till 37 deltagare (av totalt 67 som deltagit i Friskus i Hedemora) och svar kom in från 22 stycken. Hälsoprofil och konditionstest i Friskus i Hedemora. Anna-Lena Berglund kunde i Friskus i Hedemora erbjuda samtliga deltagare att frivilligt i samband med sin medverkan i projektet genomföra en s.k. hälsoprofil. Hälsoprofilen innehåller ett frågeformulär med en rad hälsorelaterade frågeställningar samt ett konditionstest. Totalt genomfördes en första testomgång av 18 deltagare. Ett uppföljande test kunde göras ca 6 månader efter det första vilket dock endast genomfördes av 8 deltagare. 9

10 Resultat. Intervjuer Sammanfattning. Såväl verksamheten i Garpenberg som den inne i Hedemora hade en del svårigheter initialt att finna en lämplig form och vara tydlig i informationen till deltagarna. De ambitioner som fanns från början med en stark koppling mellan Friskus i Garpenberg och Friskus i Hedemora fick delvis överges till fördel för en större flexibilitet och hänsyn till de individuella förutsättningarna hos deltagarna. Dessutom utvecklades Friskus i Garpenberg från att vara uttalat begränsad vad gällde kraven på deltagarna till att dels förlängas med några veckor och dels mot den senare hälften av tiden påbörja en mer aktivt arbetsmarknadsorienterad fas. Den rent restorativa effekten som eftersträvas i Friskus i Garpenberg ges utrymme ffa under de första ca 8 veckorna för att därefter lämna en del plats för något mer krävande aktiviteter. Det har varit viktigt att deltagarna blir tydligt informerade om detta upplägg från början vilket ökar motivation till genomförande. Handledare i projektet och handläggare vid FK och AF samt vid Socialtjänsten i Hedemora ger samtliga en positiv bild av projektet och bedömer det som det utvecklades att vara väl fungerande. Här följer sammanställningar av respektive intervju förd med olika parter delaktiga i och kring Friskus i Garpenberg och Hedemora Sammanställning av intervju från juli 27 med Karin Bylén, huvudhandledare för Friskus i Garpenberg Sårbar bemanningssituation. Verksamheten i Garpenberg hölls samman och planerades av Karin Bylén som var huvudhandledare för denna del av verksamheten i Friskus. Karin Bylén arbetade 75 %. Rose - Marie Gustafsson arbetade 5 timmar i veckan med egna pass och med viss möjlighet att täcka upp för Karin vid behov. Det kan t.ex, ha gällt i samband med enskilda deltagares möten med Försäkringskassans handläggare, då Karin behövde vara med. Karin Bylén konstaterar att personalsituationen gjorde verksamheten sårbar. Vid frånvaro från Karins sida var möjligheterna att täcka upp små. 1

11 Deltagarnas verksamhet i Friskus i Garpenberg pågick måndag, onsdag och torsdag. Den första gruppen som började i Friskus i Garpenberg i september 25 hade möjligheten att delta fem dagar i veckan. Men för att hålla ihop gruppen bättre och göra det möjligt för så många som möjligt att orka med samt utifrån den begränsade personaltillgången fann man snart att tre dagar per vecka var det optimala. Bra, jobbigt och givande Deltagarna i grupperna har haft stor användning av varandra. Man börjar snart tycka om varandra. Man skojar med varandra. Man blir mer aktiv. Får nya impulser och positiva erfarenheter. En viktig erfarenhet som många vittnar om är möjligheten att vara som jag är. Basen i verksamheten är skogen och vistelsen där, promenader, tillagning av mat. Sker året om. Under våren och försommaren är grupperna också i växthuset. Det har varit viktigt för Karin att vara med gruppen även när Rose-Marie haft sina övningar med deltagarna. Karin har kunnat frångå rollen som ansvarig för den aktuella aktiviteten eller samlingen. Att kunna vara närvarande utan sådant ansvar förstärker möjligheten att utveckla relationen till deltagarna. Totalt sett ser Karin projektet som bra, jobbigt och givande. Hon uppskattar möjligheten att lärt känna människor. Bäst med både män och kvinnor i grupperna. Det har mest varit kvinnor som deltagit. Skillnaden mellan grupper där det enbart varit kvinnor och där det förekommit män i gruppen har varit tydlig. I rena kvinnogrupper har samtalsämnena begränsats till mycket könsbundna ämnen såsom mat och barn. Aktiviteterna i grupperna har också varit mer kopplade till hantverk och skapande. De grupper där det funnits med män har av Karin upplevts som mer varierande i samtalsämnen och intresse för aktiviteter. Hon har dessutom funnit dessa grupper vitalare. Det har funnits fler synpunkter och varit en större aktivitet och delaktighet i samtalen. Försvårar med allt för skilda bakgrunder. Deltagarna har främst kommit till Friskus via FK. Ett fåtal har kommit via AF och i de första tre grupperna kom även några deltagare via Socialkontoren i Avesta och Hedemora. Erfarenheten av att ha deltagare som kommer från flera olika sammanhang i grupperna samtidigt upplevde Karin som ett problem för verksamheten. Det gällde särskilt i de grupper där det var deltagare som kommit via socialkontorens verksamhet. I dessa grupper fick deltagarna i högre grad än annars involveras i andras problem. Situationen för deltagarna från socialtjänsten var oftast mer komplicerad. Dessa personer var mer belastade av negativa 11

12 psykosociala faktorer vilket försvårade för gruppen som helhet att finna det lugn och utveckla den positiva gruppdynamik som ofta återfinns i denna typ av verksamheter. Det vidtogs inga särskilda åtgärder från Friskus sida för att förändra detta utan efter grupp 3 upphörde rekrytering från socialtjänsten spontant. Det var också då som skillnaderna mellan grupper med och grupper utan deltagare från socialtjänsten blev tydliga för Karin. Några få deltagare har kommit via FINSAM Det var en del yngre personer med längre tids sjukskrivning. Det har mestadels fungerat bra. För dessa deltagare har medverkan i Friskus mycket handlat om att få struktur på tillvaron, komma ur en social isolering, passa tider och anpassa sig till en verksamhet som man deltar i och till andra människor. 16 veckor mest optimalt, mer utrymme för utveckling Antalet veckor för de olika grupperna har varierat under projekttiden. Första gruppen pågick i 1 veckor, den andra gruppen i 12 veckor, den tredje gruppen i 24 veckor, den fjärde i 12 veckor samt den femte och sjätte i 16 resp. 11 veckor. Karin finner att 16 veckor är en optimal längd på deltagandet i Friskus i Garpenberg. Under denna tid hinner den positiva gruppdynamiken infinna sig, deltagaren hinner i mötet med FK arbeta fram en handlingsplan som delvis bygger på resultat från Friskus samtidigt som man fortfarande är kvar i verksamheten och kan förvänta sig ytterligare positiva effekter. Dessa möten med FK har för alla gruppers deltagare hållits efter v 1. Frågor som tas upp i dessa möten handlar om: Hur har det fugerat för deltagaren att vara med i Friskus? Vad ska man fokusera sig på de sista veckorna? Vad har jag orkat? Hur har jag mått? Hur har kroppen reagerat? Hur mycket har jag kunnat delta? För de två grupper som pågick 24 resp. 16 veckor har ett ytterligare planeringsmöte mellan Karin, FK och den enskilde deltagaren hållits i slutet av perioden och då har Karin upplevt att deltagaren oftast känt sig trygg inför framtiden och att det faktum att deltagandet i Friskus går mot sitt slut har inte varit någon stressande faktor till skillnad för de deltagare som haft kortare perioder och efter mötet med FK vid v 1 upplevt en större stress. Karin menar att rehabiliteringsmomentet uteblir de sista veckorna p.g.a. den stress många deltagare upplever mot slutet i de grupper som varit kortare än 16 veckor och där man inte haft utrymme för två planeringsmöten med FK. De deltagare som fått möjlighet till ett andra möte med FK har fått det ca två veckor innan slutet. Då görs en liknande summering samt en planering för vad som kommer att ske efter Friskus. Tiden efter v 1 hos de två grupper som pågått längre har upplevts som positiv. I arbetet med de grupper som pågått 16 veckor och längre upplever Karin en betydligt större möjligheter till utveckling. Karin själv upplever en större tillfredsställelse, de insatser som görs blir mer effektiva, känns mer meningsfulla eftersom deltagarna har en längre period då de kan känna sig trygga i den situation de befinner sig i. Det finns en inledningsperiod av osäkerhet och sökande. Och mot slutet avtar intresse och fokus på deltagandet och oron kring vad som händer sedan ökar. Dessa faktorer har betydligt 12

13 mindre inverkan på verksamheten om den kan pågå 16 veckor och ge utrymme för två planeringsmöten med FK. Med något mer tid finns också större chans att personer som saknar positiva förväntningar eller har en negativ inställning till sina möjligheter att komma vidare i sina liv och med en negativ inställning till den hjälp som finns att få kan påverkas och börja våga tro på en positiv förändring Projektets förändring under tiden Initialt var det mycket möten och samarbete med Friskusdelen inne i Hedemora. Verksamheten hade inte funnit sin form helt och olika inslag testades och utvecklades. Från början fanns en ambition att deltagare som genomgått Friskus 1 skulle fortsätta i Friskus 2. Samarbetet mellan 1:an och 2:an var omfattande. Ambitionen kunde hållas i två grupper men luckrades upp allt mer. Efter grupp 2 släpptes denna ambition. Man fann att det inte var en modell som var särskild smidig. Det var inte bra för deltagarna. Istället gjordes togs större individuella hänsyn. En del har kunna fortsätta från 1:an till 2:an. Större inslag av valfrihet och hänsyn till vem som passar för verksamheten i 2:an. Tidigare hade en del upplevt deltagandet i 2:an som ett tvång vilket skapade oro och ängslan. Totalt kunde ändå 2 av 28 deltagare gå över till Friskus i Hedemora efter att ha varit i Garpenberg en första period. Detta ledde till att handledarna inte längre hade samma behov av samarbete. Det kändes ändå bra. Det gavs större utrymme att fokusera på respektive verksamhet i 1:an och 2:an. Det ledde till att de båda verksamheterna separerades ännu mer och utvecklades mot ökad specialisering. Det blev två skilda verksamheter. Friskus 1 fortsatte att ha tillgång till en del resurser som var knutna till Hedemoradelen av projektet. Det var praktiksamordnaren, SYO-konsulenten. 13

14 Sammanställning av intervju från maj 27 med Rose-Marie Gustafsson, friskvårdsansvarig i Friskus i Garpenberg Rose-Marie arbetade 5 timmar per vecka i Friskus i Garpenberg. Hade i första hand uppgifter att hålla undervisning kring friskvård inkl vissa övningar, se nedan. I de två grupper som fick 24 och 16 veckor medverkade hon dessutom i de arbetsintroducerande aktiviteterna tester om vad man passar för och inte passar för, undersökning av nätverk man lever i, lära känna sina och varandras intressen. Hennes huvudsakliga uppgifter handlade om : Avslappning teori och praktik Mental träning tänkande målplaner Självkänsla Motivation Kost föredrag 1,5 timme Cirkelträning fysisk aktivitet Rose-Marie upplevd att gruppdynamiken varierade stort mellan de olika grupperna. Vissa grupper mer aktiva och deltagande med andra var mer passiva. I en del grupper ville man att det vid föreläsningar skulle skrivas på tavlan medan man i andra grupper inte ville att något skulle skrivas på tavlan, utan det skulle endast talas. I vissa grupper kunde beteendet styras av vad en person väljer att göra t.ex. ta anteckningar, så om en gjorde det gjorde alla andra det också. Rose-Marie bedömer att det var några personer, kanske 5-6 personer totalt under hela projekttiden i Friskus 1 som var i allt för dåligt skick. De hade t.ex. svårigheter att klara av avslappning. Detta borde i högre grad ha uppmärksammats vid rekryteringen. Deltagarna har även tagit upp personliga händelser med Rose-Marie. I samband med övningar som mental träning kunde en del problem fångas upp som behövde en professionell samtalskontakt. Rose-Marie uppfattar ett återkommande mönster hos deltagarna under deras tid i Friskus 1. Man ser en tydligt positiv utveckling under första halvan av perioderna för att ca 2 veckor innan slutet vända nedåt med ökat inslag av oro, ångest och ledsamhet. Se liknande synpunkter från Karin Bylén. Rose-Marie beskriver en otydlighet i projektets början vad gäller informationen till de blivande deltagarna. Bl.a. gavs intrycket att man som deltagare skulle ha chansen att slippa inslag som man inte orkar. Det skapade förväntningar som ledde till frustration då bedömningen om vad det betydde blev allt för godtycklig. Med tiden kunde informationen förtydligas. Ordvalen vid rekrytering och information har stor betydelse. Det kräver en noggrannhet vid ordval för mycket eller fel information leder till negativa reaktioner. Hade varit önskvärt med mer tid för träning och mer tid för Rose-Marie att följa upp grupperna angående hur man mår och utvecklas. 14

15 Positivt att Karin varit med i Rose-Maries aktiviteter. Hon har då kunnat ta del av deltagarnas reflektioner och tankar på ett annat sätt än som när hon varit ansvarig för samlingen. Det har även funnits behov av att dela gruppen för vissa aktiviteter beroende på olika grader av fysisk förmåga eller möjlighet att möta andra krav. Dessa möjligheter har varit begränsade eftersom Rose-Marie haft så lite tid i projektet. Det innebar betydande svårigheter att ha med icke svensktalande de hade svårt att ta del av samtal och svårt att förstå de övriga. Miljön i Garpenberg har varit positiv för verksamheten. Det har förekommit en lagom mängd med möten med andra människor som är där i sina vanliga arbeten. Miljön skänker lugn och ro men ändå inte helt avskilt och skyddat. Sammanställning av intervjuer från juli 27 med Mohammad Maleki och Ingalill Kapetangiorgi, socialtjänsten Hedemora. Från Hedemora kommun har man fört över tre personer till Friskus i Garpenberg under de första perioderna som genomfördes under hösten-vintern Man bedömer resultatet som gott. Man har haft ett särskilt intresse att få med vuxna som saknat egen yrkeserfarenhet och som kommit till Sverige som flyktingar och efter kommunplacering och genomgången SFI haft svårigheter att hitta lämplig möjlighet till praktik för fortsatt integrering. En svår grupp att integrera. Dessa deltagare har vittnat om ett obehag för att exponera sig bland människor i det svenska samhället. Friskus har fungerat som en begränsad arena där man fått möjlighet att bekanta sig med svenskar och känna att man kan börja vara delaktig i det svenska samhället. Man bedömer att samtliga klienter har haft positiva erfarenheter av att delta i Friskus som har hjälpt dem att komma vidare. En viktig upplevelse som underlättade denna framgång hos individerna var att de möttes av en positiv respekt och fick vara sig själva. Från socialtjänsten sida upplever man Friskus i Garpenberg som en mycket bra verksamhet. 15

16 Sammanställning av intervju från oktober 26 med Annika Ahlberg, handläggare vid Försäkringskassan i Södra Dalarna och kopplad till Friskus Efter en tid kunde man konstatera att den planerade funktionen med de två verksamheterna i Friskus 1 och Friskus 2 inte tjänade det syfte man hade tänkt sig med 1:an som en restituerande period som gjorde deltagaren redo för att gå upp i en mer krävande verksamhet i 2.an. Med en allt för kravlös period i Friskus 1 riskerade deltagaren att fastna i sin sjukroll. Det visade sig att de som gick över från 1:an till 2:an fick ut väldigt lite av sin tid i 2:an. Istället bör verksamheten i 1:an vara något längre och innehålla en på förhand planerad uppgradering av krav och förväntningar på deltagarna. Det är inte bra med den plötsliga förändring som det blev av att gå över från Garpenberg till Hedemora. Det är också svårt att ha en verksamhet som passar båda grupperna av deltagare, de som FK för in i projektet och som kanske kommer från en längre sjukskrivning med kanske en mer komplicerad bakgrund och de som kommer via i huvudsak AF och befinner sig närmare en återkomst till arbetsmarknaden. Det initiala upplägget riskerade att ge deltagaren som gick in i Friskus 24 veckor av förlängd sjukskrivning utan att några större framsteg gjordes. De första 12 veckorna på Friskus 1 hade för låga krav och de 12 på Friskus 2 hade för höga krav. Dess problem tydliggjordes i Friskus under de första två perioderna och har därefter hanterats för att utforma verksamheten. För att ytterligare förbättra verksamheten bör man komma igång med personlig coachning på ett tidigare stadium för deltagarna i Garpenberg och behålla sin förankring där, inte byta plats för verksamheten genom att flytta över till verksamheten i Hedemora. En personlig coach behöver inte ingå i verksamheten utan kopplas till utifrån. Det är också viktigt att de deltagare som skall bjudas in i projektet får rätt information och att informationen är anpassad till de regelverk som finns rörande sjukskrivning, sjukersättning, sjukpenning mm. Tiden i Friskus bör ses som en viktig period att starta upp en rad processer nödvändiga för att komma framåt för den enskilde. Det har funnits en osäkerhet om avtal och regelverk som styr FK:s och AF:s verksamhet Många hade svårt att komma ut i arbetsträning och kontakt med arbetsgivare i Friskus 2. Den gruppinriktad verksamheten i 2:an passade inte de med lång sjukskrivning. Kontakterna mellan FK och deltagarna har dels förekommit i samband med rekryteringen och dels efter 1 veckor samt vid behov. För de två grupperna som fick en längre period (24 resp. 16 v) kunde ytterligare ett planmöte hållas vilket var positivt. 16

17 Önskvärt för framtiden är att fånga upp deltagare som kommer från en kortare tids sjukskrivning. Ett avstämningsmöte bör idag ske inom 8 veckor. För att få med deltagare här är det viktigt att sjukskrivande instans ökar sin aktivitet i rekryteringen av deltagare. (De arbetsmarknadsintroducerande inslagen ökade med tiden i Friskus 1 i Garpenberg och en mer styrd verksamhet med lätt ökade krav mot den senare hälften av tiden i Friskus kunde utvecklas med positiva reaktioner hos deltagarna som följd) Sammanställning av intervju från oktober 27 med Marie Fredriksson-Ångbäck, handläggare Arbetsförmedling och kopplad till Friskus Marie har en positiv bild av den betydelse ett deltagande i Friskus medför för hennes klienter. Angående Friskus 1: Långtidsarbetslösa kan ha inslag av hälsorelaterade problem som av den enskilde helt eller delvis uppfattas som hinder för att ta de arbeten som erbjuds på den öppna arbetsmarknaden. De upplevda hindren är ofta av ett sådant slag att de kanske inte i första hand är relaterade till arbetet. Däremot kan arbetsplatsen vara den miljö i vilken hindret framträder och omöjliggör arbete. Men det är inte skäl att få hjälp med att inleda en omskolning. Först bör man tydliggöra vilken arbetsförmåga man har. En period i Friskus kan ses som en möjlighet att närma sig frågan om vad man egentligen ska handskas med hos sig själv och sedan ta adekvat hjälp eller nå en nivå av självkänsla där man vågar gå vidare trots att man inte mår så bra som man kanske önskat. I och med att den sjukskrivne befinner sig i Friskus under minst tre månader ger det möjlighet till att man kan arbeta med att tydliggöra de framkomliga vägar som finns för respektive deltagare. Under den period man är i Friskus hinner den enskildes problem och hinder uppenbaras och man har möjlighet att ställa den viktiga frågan vad gör du åt det? Friskus i Garpenberg har varit av värde för att få en bättre helhetsbild av den enskildes förmåga och begränsningar. Perioden har fungerat som en slags arbetsförmågebedömning. Särskilt viktigt för personer som själv anser sig sakna arbetsförmåga. Får pröva sin förmåga till sociala kontakter, hålla tider, samtal, fysisk aktivitet mm. I mindre kommuner som Hedemora och Avesta finns allt för få möjligheter till detta i det vanliga utbudet av arbetsträningsplatser. Det kan vara svårt för personer med hinder som ovan att komma vidare om man misslyckas på en arbetsplats i en arbetsträning. I Friskus får man pröva sin förmåga. I bästa fall upptäcker man att man klarar mer än man tror och med vunnen självkänsla kan man gå vidare till en mer ordinär arbetsträning eller motsvarande. 17

18 Angående Friskus 2: Har haft sin betydelse för att deltagaren får en bättre bild av hur man klarar att hantera de resurser man har. Man möter människor som kanske har en svårare situation än man själv. Uppgifter som kan kännas omöjliga att arbeta med när man går in i projektet har blivit möjliga att hantera när tiden i Friskus gått mot sitt slut. Sammanställning av intervju från april 26 samt april 27 med Zorica Cvjetinovic, huvudhandledare vid Friskus i Hedemora April 26. Svårt hitta formerna i början. Den första tiden karakteriserades av stora svårigheter att hitta formerna för verksamheten dels p.g.a. av att verksamheten var ny för handledarna dels för att det fanns osäkerhet och brister i den information som gavs till deltagarna. En ytterligare komplicerande faktor var att man från början hade ambitionerna att deltagarna från Friskus 1 per automatik skulle fortsätta i Friskus 2, därmed fick man en blandning av personer med mycket skilda självbilder och förväntningar på sig själva. Detta ledde till att gruppdynamiken blev allt för ogynnsam. De olika deltagarna gjorde skilda tolkningar om målsättningar, möjligheter och medel i verksamheten. Det ledde till brister i motivationen hos en del vilket kunde tolkades som en rädsla för att komma vidare ur den situation av arbetslöshet och sjuskrivning som man befann sig i. En del personer intog rollen av att vara ständigt kritiska. Det förekom att en del deltagare använde en stor del av tiden till att söka fel på verksamheten vilket ledde till ideliga schemaändringar, en del vägrade delta i vissa aktiviteter, en del hade svårt att se något eget ansvar för förändring. Motstridiga önskningar förekom. Många ville ha mer friskvård men intresset för promenader och stavgång tröt rätt snart antingen pga av att det var för kallt för blött eller att man hade för ont. Med tiden blev fler deltagare bättre på att tala om vad man vill oavsett övriga gruppens inställning. Initialt tog det lång tid innan man våga prata. Med tiden har man från flera deltagares sida fått lättare att acceptera såväl en del inslag i verksamheten samt personer som man hade svårt att uppskatta från början. Zorica hade i början svårigheter med att finna balansen mellan att ge tydliga instruktioner och att ge deltagarnas möjlighet till egna initiativ och egen planering. Efter att ha arbetat med ett par grupper kunde hon så småningom finna en säkerhet och allt mer professionell hållning 18

19 och ge tydliga besked om vad som gällde samt ställa tydliga krav som inte skapade osäkerhet hos deltagarna. April 27. Verksamheten fann en bra form De senare grupperna har inte varit lika komplicerade att arbeta med. Det har förekommit mindre av negativa reaktioner och motstånd hos deltagarna. Grupperna har delats upp mer och man har inte blandat personer med allt för skilda bakgrunder för mycket. Man har varit noggrann med tydlig och korrekt information och ha tydliga förväntningar på deltagarna. Känns som att denna verksamhet borde vara en ordinarie verksamhet som hade kontinuerlig finansiering och inte endast som ett tidsbegränsat projekt. Det viktigaste inslagen i projektet för deltagarna tror Zorica är att de möter människor som bryr sig i dem, att man får vara sedd och bekräftad samt att man får hjälp som man inte trodde fanns. Viktigt med tydliga ramar initialt för att kunna skapa en hållbar struktur på tiden i Friskus Gruppen kommer i funktion snabbare, man hjälper varandra bättre i gruppen, man tar mer ansvar för att hålla kontakten med handledaren och alla jobbar mot samma mål. Efter ca 8 veckor är en del redo att börja på praktik. En del som inte är beredda till praktik har kunnat få mer tid för samtal och hittat motivation till att börja på praktik. Sammanställning av intervju från april 27 med Rolf Barreby, praktiksamordnare i Friskus Inventeringen av deltagrnas intressen vad gäller praktikplatser har genomförts ffa av Zoriza i Friskus 2. Rolf har därefter tagit vid, kontaktat de föreslagna arbetsplasterna och skött det praktiska så att praktiken har kunnat genomföras Rolf besöker deltagarna på plats på sina praktikplatser (2-3 ggr? Enstaka mer) Praktiken är för de flesta en positiv erfarenhet. Deltagarna blir gladare och piggare. En del av deltagarna har haft önskemål om att kunna prova flera olika praktikplatser. En positiv erfarenhet har varit arbetsgivarna är mestadels positiva inställning till att ta emot deltagare från Friskus på praktik, även halvdagar. Det finns en dock en ovilja att anställa personer som haft långa sjukperioder tidigare. Men oftast har det gått bra och anställning har i flera fall blivit aktuell när man fått visa upp sig. Friskus ger chansen att sopa undan fördomar om långtidssjukskrivna. 19

20 Rolf har fått ta emot beröm från arbetsgivare angående flera av dem som kommit ut i praktik via Friskus. Det har överträffat förväntningarna. Sammanställning av intervju från april 27 med Anna-Lena Berglund, friskvårdsterapeut kopplad till Friskus i Hedemora Anna-Lena har ansvarat för planering och genomförande av friskvården under hela perioden i friskus 2 men även för den sista gruppen i Friskus 1. Det har handlat mycket om träning i Vasahallen och friskvård av olika slag. Deltagarna ville gärna ha mer av detta. Vissa var motståndare till att visa sig i en offentlig lokal, byta om mm. Men utvecklingen har varit positiv. En del ville från början inte gå innanför ytterdörren till Vasahallen men har steg för steg accepterat situationen och till slut kommit med och deltagit i aktiviteterna i hallen. Anna-Lena ser att flera av deltagarna har vuxit i sin självkänsla genom att övervinna det inre motstånd man känt. Ibland har man till och med gråtit i den anspänning det varit att övervinna detta motstånd. Men det har lett till förbättrad självkänsla. En grupp hade det extra jobbigt med att exponera sig i offentliga lokaler. Det ledde till att gruppen fick delas. Deltagarna som rekryterades via Arbetsförmedlingen bar inte på samma sårbarhet som de som kom via Försäkringskassan. Anna-Lenas uppfattning är att det är gruppen som gör det mesta av jobbet. Anna-Lena har också genomfört hälsoprofilbedömning för dem som velat de. En genomgång i början av vistelsen i F2 och en i slutet. De som gjort denna uppvisar tydliga förbättringar. Man mår bättre. Friskvården har handlat om att delta i aktiviteter på Vasahallen, styrkerummet, bassängen och ibland har en hall bokats. Boule och golf har prövats. Promenader genomfördes några gånger i veckan. Ambitionen var från början att göra dagliga promenader men då alla inte velat delta har flera stannat inne. Omgivningarna för promenader har varit ganska torftiga i Friskus 2. Avslappningsövningar ungefär 1 gång/vecka. Undervisning 1 förmiddag per vecka kost, motivation, motion, affirmation. Viktiga konsekvenser av friskvården har enligt Anna-Lena varit att deltagarna förbättrats rent fysiskt, blivit mer aktiva och kommit ur sin bekvämlighet. 2

21 Resultat SF-36, Friskus i Garpenberg. Sammanfattning. De hälsoeffekter som kan noteras vad gäller förändringar i SF-36 handlar om förbättringar av fysisk rollfunktion, vitalitet och emotionell rollfunktion (se definitioner sid XX). Det är också värt att notera att den egenupplevda funktionen och välbefinnandet ligger på en betydligt lägre nivå hos deltagarna i Friskus jämfört med vad som gäller för svensk normalpopulation. Värdena för deltagarna i Friskus i Garpenberg ligger dessutom tydligt under de värden som uppnås av deltagarna i Friskus i Hedemora. I en jämförelse mellan de deltagare som haft positiva förväntningar på sitt deltagande i Friskus och de deltagare som haft en neutral eller negativ förväntan ses också skillnader i utgångsläge. Dessutom ses att de som haft en neutral eller negativ förväntan inför starten ännu efter 12 veckor i Friskus inte når upp till den nivå som de som hade en positiv förväntan hade initialt. SF-36, Friskus i Garpenberg. Nedan presenteras de förändringar i SF 36 som har kunnat noteras hos deltagarna i Friskus över den period de deltagit i Friskus i Garpenberg. Enkäterna har besvarats vid två tillfällen, dels efter att deltagaren funnits i verksamheten några dagar samt dels några få dagar innan perioden avslutats efter 12 veckor. Skillnaderna mellan de värden som fås fram hos deltagarna i Friskus 1 och de värden som gäller för svensk normalpopulation är avsevärda. På samtliga delskalor som beskriver egenupplevd funktion och välbefinnande ligger snittet för Friskus-deltagarna långt under ett svenskt medelvärde (se diagram 1). För att förändringarna för de olika delskalorna skall betraktas som signifikanta (statistiskt säkerställda) krävs en viss storlek på den grupp som undersöks. Processen att bestämma signifikansen i förändringarna i SF 36 är komplicerad då det för respektive delskala krävs olika stora grupper för att ge statistisk säkerhet för samma poängskillnad. I denna redovisning anges därför signifikansen approximativt utifrån den tolkningsguide som hör till SF 36 (1). Diagram 1 visar förändringarna i egenupplevd funktion och välbefinnande vid starten och efter 12 veckor i Friskus 1 beräknat utifrån samtliga enkätsvar som inkom under projekttiden. Totalt samlades enkäter från 38 deltagare in i samband med start (motsv. svarsfrekvens 79 %) och 42 enkäter i samband med avslut i Friskus 1 (svarsfrekv. 88%.) De förändringar som uppvisar en måttlig till hög signifikans ses för Fysisk rollfunktion, Vitalitet samt Emotionell rollfunktion. I övrigt uppnås ingen signifikans vad gäller förändringar inom de övriga delskalorna. (1) SF-36 Hälsoenkät. Svensk manual och tolkningsguide, 2:a upplagan. Sektionen för vårdforskning, Medicinska fakulteten, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Göteborg

22 SF36 - Egenupplevd funktion och välbefinnande vid start o efter 12 veckor i Friskus 1 (Alla deltagare) Svensk normalpopulation Start Friskus 1, n=38 Efter 12 v Friskus 1, n=42 Definition delskalor: PF- Fysisk funktion RP- Rollfunktion - fysisk BP- Smärta GH - Allmän hälsa VT - Vitalitet SF- Social funktion RE - Rollfunktion - emotionell MH - Psykiskt välbefinnande Diagram 1. RF RP BP GH VT SF RE MH De förändringar som ses i diagram 1 accentueras ytterligare när värdena sammanställs från de 33 deltagare som lämnat in enkätsvar både vid start och avslut, se diagram 2. SF36 - Egenupplevd funktion och välbefinnande vid start och efter 12 veckor i Friskus 1 (partiellt) RF RP BP GH VT SF RE MH Svensk normalpopulation Start Friskus 1, n=33 Efter 12 v i Friskus 1, n=33 Definition delskalor: PF- Fysisk funktion RP- Rollfunktion - fysisk BP- Smärta GH - Allmän hälsa VT - Vitalitet SF- Social funktion RE - Rollfunktion - emotionell MH - Psykiskt välbefinnande Diagram 2 22

23 Skillnader i utgångsläge mellan Friskus 1 och Friskus 2. I diagram 3 ses skillnaden i utgångslägen för deltagarna i Friskus 1 och Friskus 2. Detta tydliggör det sämre skick som deltagarna i Friskus 1 haft vid rekryteringen och som understryker behovet av den restorativa funktion som verksamheten i Friskus i Garpenberg skall präglas av under de första månaderna innan aktiviteten ökar och krav kan börja ställas på de enskilda deltagarna SF 36 - Jämförelse mellan utgångslägena för deltagarna i Friskus 1 och Friskus 2. Svensk normalpopulation Start Friskus 1 (n=38) Start Friskus 2 (n=34) Definition delskalor: PF- Fysisk funktion RP- Rollfunktion - fysisk BP- Smärta GH - Allmän hälsa VT - Vitalitet SF- Social funktion RE - Rollfunktion - emotionell MH - Psykiskt välbefinnande RF RP BP GH VT SF RE MH Diagram 3. Skillnader mellan positiv och neutral/negativ känsla. För att belysa skillnader i utgångsläge och resultat som kommer av förväntningar och motivation ställdes frågan i utvärderingsenkäten huruvida man hade haft en positiv, neutral eller negativ känsla inför starten i Friskus. Resultatet från denna fråga kombinerades med SF- 36 och gav den bild som ses i diagram 4 och 5. Här ses att de med neutral eller negativ känsla inför sin start i Friskus dels låg betydligt lägre än de med en positiv känsla inför starten samt dels ännu efter 12 veckor i Friskus inte når upp till den nivå som de med en positiv känsla hade när de startade. 23

24 SF 36. Förändringar av egenupplevd funktion och välbefinnande hos deltagare med positiv känsla inför starten i Friskus i Garpenberg (n=15) RF RP BP GH VT SF RE MH Diagram 4 Svensk normalpopulation Positiv känsla. Start Friskus 1 Positiv känsla. 12 v Friskus 1. Definition delskalor: PF- Fysisk funktion RP- Rollfunktion - fysisk BP- Smärta GH - Allmän hälsa VT - Vitalitet SF- Social funktion RE - Rollfunktion - emotionell MH - Psykiskt välbefinnande SF 36 - Förändringar i egenupplevd funktion och välbefinnande hos deltagare med negativ eller neutral känsla inför startren i Friskus i Garbenberg (n=16). 1 Svensk normalpopulation 9 Negativ eller neutral 8 känsla. Start Friskus RF RP BP GH VT SF RE MH Diagram 5. Negativ eller neutral känsla. 12 veckor Friskus 1. Definition delskalor: PF- Fysisk funktion RP- Rollfunktion - fysisk BP- Smärta GH - Allmän hälsa VT - Vitalitet SF- Social funktion RE - Rollfunktion - emotionell MH - Psykiskt välbefinnande 24