SKOLKLIMAT, PRESTATION OCH ANPASSNING I 21 MELLAN- OCH 20 HÖGSTADIESKOLOR. Lennart Grosin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOLKLIMAT, PRESTATION OCH ANPASSNING I 21 MELLAN- OCH 20 HÖGSTADIESKOLOR. Lennart Grosin"

Transkript

1 SKOLKLIMAT, PRESTATION OCH ANPASSNING I 21 MELLAN- OCH 20 HÖGSTADIESKOLOR Lennart Grosin Forskningsrapport 71, Pedagogiska institutionen Stockholms universitet, 2004

2 SKOLKLIMAT, PRESTATION OCH ANPASSNING I 21 MELLAN- OCH 20 HÖGSTADIESKOLOR Lennart Grosin 2

3 Stockholms universitet Pedagogiska institutionen Forskningsrapporter, nr 71, 2004 ISSN Copyright: Lennart Grosin Beställning: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm. Att: Tryck: Printcenter, Stockholms universitet,

4 SKOLKLIMAT, PRESTATION OCH ANPASSNING I 21 MELLAN- STADIE- OCH 20 HÖGSTADIESKOLOR 1 Abstract: Undersökningens huvudsyfte är att studera huruvida de resultat och teorier som genererats inom den internationella forskningen om framgångsrika skolor har någon relevans för att beskriva skillnader i elevers prestationer och anpassning i svenska grundskolor. Materialet består av individ- och skoldata från 720 elever i 21 mellanstadie- och 20 högstadieskolor i Stockholm. I en analys på individnivå av mellanstadiematerialet påvisas effekter av skoltillhörighet som är i nivå med tidigare forskning. I den följande analysen på skolnivå påvisas tydliga effekter av skolornas pedagogiska och sociala klimat; på elevernas prestationer samt sociala och personliga anpassning i skolan. TIDIGARE FORSKNING - SPELAR SKOLAN NÅGON ROLL? Forskningen om de mest framgångsrika skolorna (FMFS) avser dem i vilka eleverna presterar bättre och utvecklar en mer gynnsam social och personlig anpassning även sedan man tagit hänsyn till elevsammansättningen med avseende på förkunskaper eller om sådana uppgifter saknas elevgruppens sociala sammansättning. De skillnader i prestationer och social anpassning som kännetecknade elever i olika skolor förklaras fortfarande ofta med hänvisning till barnens samhällsklass, etniska tillhörighet och intelligens. Undersökningar som gav grogrund för en sådan ensidighet var till exempel Coleman, (1966) och Jencks, Smith, Ackland et al. (1972). Trots att forskarna bedömde själva skolgången som betydelsefull var man tämligen överens om att skoltillhörigheten var av negligerbar betydelse för en elevs utveckling. Man var dock inte överens om vilken eller vilka av bakgrundsfaktorerna som spelade störst roll för de skillnader man fann. Också inom svensk pedagogisk forskning har en rad forskare kunnat påvisa samband mellan social bakgrund, intelligens och skolresultat till exempel i form av betyg och val av studievägar (Boalt, 1947, Husén, 1967, Ljung & Janson, 1970, Fägerlind, 1975, Janson, 1984, Ekerwald, 1983, Eriksson & Jonsson, 1999 och Jonsson, 2001). 1 Undersökningen har finansierats genom medel från Stockholmsfonden och Allmänna Barnhuset. Docent Dag Sörbom vid Statistiska institutionen vid Uppsala Universitet och professor Jan-Erik Gustafsson vid Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet samt fil.mag. Carl Westman har deltagit i databearbetningen i projektet. 4

5 Forskningen visar att även betygssättningen varierat med elevernas sociala bakgrund även sedan man kontrollerat för prestation, kunskap och intellektuell förmåga. (Härnqvist, 1954, Husén & Boalt, 1968, Husén, 1970, Arnman & Jönsson, 1983). Miller, (1985) diskuterar bakgrunden till och konsekvenserna av teorin om intelligensens betydelse för skillnader i elevers resultat under talet: "...the prevailing theory about human nature was that the individual differences accounted for the different results of students. In accordance to this, tests were designed, i.e. IQtests, which showed differences amongst pupils. The next step in this design was to group pupils on basis of ability and place the responsibility for poor performance mainly on the individual student. The notion of Social Darwinism of the late 1800s, has resulted in an exaggerated importance for individual differences at the expense of underestimating human similarities and the impact of institutions and society on students." (Citat från Sors, 1996, sid ). Vid sidan av teorin om intelligensens (det genetiska arvets) betydelse utvecklades sedermera teorin om den socioekonomiska bakgrundens (det sociala arvets) betydelse. Gemensamt för dessa teorier är att de fokuserar individen som bärare av orsakerna till skillnaderna. FMFS ställer frågan om skoleffekter på nytt och ifrågasätter att individens genetiska och sociala arv är de allt överskuggande förklaringarna till olika resultat och anpassning hos elever. Man ville pröva i vad mån den enskilda skolans egenskaper också kunde påverka resultaten. Rutter, Maugham, Mortimore & Ouston, (1979, sid. 1-10) samt Rutter, (1983) redovisar ett antal studier som tyder på att skoltillhörigheten kan spela en väsentlig roll för skillnader mellan elevernas prestationer och sociala anpassning även sedan man korrigerat för bakgrundsfaktorer av skilda slag, (se vidare Grosin, 2002). Rutters (a.a.) egna resultat gav också stöd för ett sådant synsätt. Vidare kunde man visa att skolans inre egenskaper, kultur eller "ethos" hade ett starkt samband med elevernas resultat. Båda dessa slutsatser bekräftades av Mortimore, Sammons, Stoll, Lewis & Ecob, (1988), Grosin, (1991), Sammons, Thomas & Mortimore, (1997); Schereens & Bosker, (1997) m.fl. 5

6 VÄRDE- OCH NORMATIVA FRÅGOR FMFS har utförts på i första hand offentliga skolor. Den rymmer ett jämlikhetsperspektiv (Grosin, 1997) och hör hemma i den diskurs som enligt Englund, (1993) kännetecknas av "public good". Forskningen gav redan på 1970-talet upphov till en intensiv vetenskaplig debatt om såväl metoder som normativa och teoretiska aspekter 2. En viktig normativ utgångspunkt i FMFS är att definitionen av framgång med avseende på kunskapsmålen baseras på offentliga utvärderingar som betyg, nationella prov och examensresultat. Därmed inte sagt att forskarna skulle sakna kritik mot skolans val av kunskaper, eller det sätt på vilket de bedöms. Kritiken är dock underordnad eftersom de elever som får bra resultat i den reellt existerande bedömningen har större förutsättningar att finna sig till rätta i samhället med avseende på fortsatt utbildning, situationen på arbetsmarknaden och aktivt medborgarskap. Till det kommer att läro- och kursplaner grundar sig på demokratiska beslut samt att det råder yttrandefrihet och akademisk frihet att verka för förändringar av mål, innehåll och utvärdering av skolan. Man betraktar därför den reellt existerande skolan som en i grunden legitim institution. Det faktum att inte alla elever får tillgång till grundläggande kunskaper och färdigheter och att denna försummelse dessutom drabbar ojämlikt med avseende på klass framstår i det perspektivet som den största bristen i dagens skola. En annan diskussion gäller innebörden av att man funnit och poängterat skoleffekter i strid med teorin att skillnader i elevers prestationer och förhållningssätt i och till skolan nästan enbart kan hänföras till individfaktorer som grundas på det genetiska och sociala arvet. Det har lett till att FMFS kritiserats för att bortse från ekonomiska och sociala orättvisor i samhället och dess betydelse för elevers möjligheter att tillgodogöra sig skolan. En rimligare tolkning av resultaten är att elevers förutsättningar att tillgodogöra sig skolgången eventuellt i så hög grad betingas av de pedagogiska och sociala principer och arbetssätt som kännetecknar den enskilda skolan att i princip alla barn i ett land som Sverige, oavsett deras genetiska och sociala grundförutsättningar kan klara uppnåendemålen i grundskolan. De enda undantagen är barn med klara utvecklingstörningar. 2 Den senaste manifestationen av denna debatt utgörs av ett temanummer av tidskriften School Effectiveness and School Improvement. Vol 12, nr 1. 6

7 FMFS tyder alltså på att det inte behövs någon grundläggande ekono- misk/politisk förändring i ett land som Sverige för att alla barn skall få möjlighet att uppnå målen i skolan. Vilken räckvidd dessa omständig- heter har med avseende på de grundläggande orättvisorna i samhället är svårt att veta. Det kan dock knappast vara negativt för ambitioner att till exempel åstadkomma större jämlikhet. TEORETISK REFERENSRAM I den här presenterade undersökningen baseras bedömningen av skolornas pedagogiska och sociala klimat (PESOK) och de variabler som konstituerar PESOK på en sammanställning och uttolkning av resultaten i den samlade forskningen om vad som kännetecknar de mest framgångsrika skolorna (FMFS) som de förelåg i början på 90- talet. Sammanfattningsvis tyder forskningen på att PESOK i skolor skall ses som en komplex frukt av djupt liggande värderingar och normer hos rektor, skolledning och lärarkår vilka kommer till uttryck genom praktiska handlingsmönster som det tagit de vuxna i skolan lång tid att utveckla. Rutter et al. (1979, sid. 179), utformade följande definition: "...ethos:...or set of values, attitudes and behaviors which will become characteristic of the school as a whole." Andra forskare har också framhållit denna aspekt. Purkey och Smith betonar begreppet skolans kultur redan i sin kritiska granskning av forskningen om de mest framgångsrika skolorna, (1982). De vidareutvecklar samma tema i en artikel, (1985). PESOK rymmer tre nivåer: 1. Rektors pedagogiska filosofi, ansats som pedagogisk ledare och förhållningssätt till skolans mål, värdegrund och arbetsformer samt förväntningar och syn på skolans möjligheter och begränsningar. 2. Relationen mellan å ena sidan rektors och å den andra övriga skolledares och lärares uppfattning om skolans mål, normer, pedagogiska kvalitet samt möjligheter och begränsningar. 3. Organisation, arbetsordning och regler som styr de pedagogiska och sociala handlingsmönstren, relationerna inom kollegiet och mellan skolans personal å ena sidan och elever och föräldrar å den andra. 7

8 PESOK är en dynamisk modell som omfattar såväl skolans kultur som faktorer på strukturell nivå. Den kulturella nivån är grundläggande och innefattar de dominerande målen, värderingarna och teoretiska anta- gandena hos rektor och lärare. Kulturen bestämmer genom ett dyna- miskt samspel skolans struktur, det vill säga innehåll och former för undervisning och fostran samt det sociala samspelet mellan rektor, lärare och elever. Innebörden av teorin om PESOK och dess betydelse för elevernas resultat och anpassning är att elevernas personliga handlingsmönster, deras närvaro, prestationer, normer och uppförande i skolan, formas i och med att de genom de vuxnas handlingsmönster blir medvetna om dessas grundläggande värderingar och förväntningar. Genom att fokusera i synnerhet rektors men också övriga skolledares och lärarnas värderingar och handlingsmönster riktas blicken alltså i första hand mot skolans inre pedagogiska och sociala egenskaper. Elevernas resultat och anpassning formas av samspelet mellan yttre villkor och skolans inre pedagogiska och sociala egenskaper. Yttre villkor utgör dock vare sig något hinder eller någon garanti för att skolledningen och lärarna skall kunna skapa den goda skolan. Den skolpolitiska och diskursiva kontext beträffande skolan som dominerar i ett samhälle kan dock i större eller mindre grad stå i överensstämmelse med de pedagogiska principer som kännetecknar PESOK i de mest framgångsrika skolorna och med andra ord skapa mer eller mindre gynnsamma villkor för att förverkliga en sådan pedagogisk och social praxis på enskilda skolor. De faktorer av kulturell och strukturell art som man i forskningen, (Rutter, et al. 1979, Brookover et al. 1979, Edmonds 1979, Mortimore, et al. 1988, Ouston, Maugham, & Rutter, 1991) funnit utmärkande för PESOK i de mest framgångsrika skolorna när denna undersökning planerades i början på 90-talet var följande: * ett tydligt och demokratiskt men kraftfullt ledarskap från rektors sida som framför allt inriktas på skolans kunskapsmål; * att lärarna görs delaktiga i utformandet av skolans kultur och struktur; * samarbete mellan lärare om mål och innehåll i undervisning och fostran; 8

9 * höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att alla är läraktiga samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras resultat; * uppmuntran och belöning för bra arbete; * koncentration till ett begränsat antal teman under lektionerna; * flexibilitet med avseende på undervisningsmetoder. Interaktiv klassrumsundervisning tillsammans med individualisering där hänsyn tas till elevers ursprung och kunskapsnivå; * tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan; * ordning och reda samt bestämda men måttfulla sanktioner mot dåligt uppförande; * positivt intresse för eleverna från lärarnas sida * att lärarna uppträdde som förebilder och auktoriteter; * regelbunden utvärdering; * samarbete med föräldrar rörande den enskilde eleven. Samtliga faktorer kan ses som uttryck för antingen de kulturella karaktäristiska eller strukturella åtgärdsmönster som kännetecknar enskilda framgångsrika skolor. PESOK utgör med andra ord en helhet. SYFTE Undersökningens huvudsyfte är att studera huruvida de resultat och teorier som genererats inom forskningen om framgångsrika skolor i den internationella forskningen har någon relevans för att beskriva skillnader mellan elevers prestationer samt sociala och personliga anpassning i svenska grundskolor. Vidare syftar undersökningen till att beskriva bakgrunds- respektive klimatfaktorers betydelse för variansen i elevernas prestationer samt sociala och personliga anpassning. 9

10 METODISKA UTGÅNGSPUNKTER Det finns ett antal metodiska aspekter som behöver beaktas om man har ambitionen att undersöka skoltillhörighetens och det pedagogiska och sociala klimatets effekter. Brister i dessa avseenden i tidigare undersökningar var en bidragande orsak till forskarnas pessimistiska slutsatser om skoltillhörighetens betydelse. (Rutter et al.,1979, sid. 3-8) För det första måste de variabler som används för att bedöma elevers resultat ha en tydlig relevans för skolan. Coleman (a.a.) utnyttjade till exempel verbal förmåga som resultatmått eftersom man i USA, till skillnad från exempelvis i Storbritannien, saknade nationella examensprov som kunde ge en mer direkt bild av skolornas förmåga att bidra till elevernas kunskapsutveckling. En konsekvens var sannolikt att man kom att överskatta hemmiljöns betydelse och underskatta skoleffekter och därmed skillnader i effektivitet skolor emellan. Ett annat problem i tidigare utbildningssociologisk forskning var valet av variabler för att karaktärisera skolornas inre pedagogiska och sociala egenskaper. De inskränktes ofta till enkla mått på resurser som antalet böcker i skolbiblioteket och lärartäthet. Jencks, (a.a.) bortsåg helt från skolan inre liv. Rutter et al., (1979) betonar i stället betydelsen av att inkludera just sådana aspekter i forskningen och att dessutom ägna dem ingående uppmärksamhet. För det tredje är det viktigt att använda en longitudinell uppläggning främst för att göra det möjligt att kontrollera för elevernas förkunskaper vilket ökar förutsättningarna att studera effekter på skolnivå. Den undersökningen som redovisas här omfattar 923 elever i 21 mellanstadieskolor och de 20 högstadieskolor till vilka minst 10 av eleverna från de aktuella mellanstadieskolorna flyttade. Skolorna har inte valts med utgångspunkt från elevresultat eller andra kriterier på framgång. Urvalet skedde genom en förfrågan om deltagande till grundskolorna i Stockholm. Undersökningen omfattar samtliga skolor som önskade delta. Efter en tid visade det sig dock att några av skolorna uppfattat det tillstånd för undersökningen som inhämtades från skolmyndigheten i Stockholm som ett åläggande att delta. De flesta skolor är alltså frivilliga deltagare men inte alla. 10

11 Skolorna är väl spridda över Stockholm. Urvalet inkluderar skolor i innerstan såväl som många förortsområden. Det innebär att de represen- terar olika typer av upptagningsområden med avseende på social och etnisk bakgrund. Materialet omfattar mellanstadieskolor med en till fyra och högstadieskolor med två till fyra paralleller. Datainsamlingen inkluderar personuppgifter. Tillståndet från datainspektionen var förenat med kravet att föräldrarna skulle ge tillstånd att deras barn deltog i undersökningen. Det gav upphov till ett bortfall på 22%. Klasslärarna fick en förfrågan om de kunde upptäcka något mönster i detta bortfall, till exempel att föräldrar som tillhörde någon etnisk eller språklig minoritet eller vars barn hade svårt att tillgodogöra sig undervisningen var överrepresenterade bland de vars föräldrar inte gav sitt tillstånd. Inga sådana mönster kunde dock urskiljas. Undersökningen utfördes på 720 elever på mellanstadiet och 640 på högstadiet. Bortfallet berodde dels på att några elever föredrog högstadieskolor till vilka färre än 10 av eleverna från de aktuella mellanstadieskolorna gick över samt på att några elever flyttade från Stockholm. Variablerna har bearbetats med en statistisk metod som går under beteckningen kovariansstrukturanalys för tvånivådata (se till exempel Muthén 1994) Datorprogrammet STREAMS som utvecklats av forskare vid pedagogiska institutionen i Göteborg (Gustafsson & Stahl, 1997) har använts. Metoden har utnyttjats för att forma variabler som består av delvariabler som mäter samma sak och som differentierar på skolnivå. Därefter har variablerna bearbetats med en metod för multivariat variansanalys (GLM) som ingår i statistikprogrammet SAS. Jag skall återkomma till innebörden av dessa metodiska grepp senare i redovisningen. VARIABLER Bakgrund mellan- och högstadiet (oberoende variabler) Föräldrarnas utbildningsnivå (SCB) Föräldrarnas sociala status (SCB) Etnisk och språklig minoritetstillhörighet (SCB) Hemmets läroplan (Lärarskattningar) Elevernas förkunskaper (Lärarskattningar) Kommentarer: Uppgifter för de tre första variablerna inhämtades från Statistiska Centralbyråns register. Syftet var att kunna belysa sådana sociologiska aspekter på elevernas skolresultat som visat sig betydelsefulla i tidigare forskning. 11

12 Variabler som grundas på bedömning av föräldrarnas förhållningssätt och stöd till sina barns skolgång har större samband med elevers resultat än variabler som bygger på registeruppgifter (Walberg 1984). Därför inkluderades variabeln Hemmets läroplan (Grosin 1991 och 2001). I detta fall bygger bedömningen på lärarskattningar elev för elev av föräldrarnas attityder till skolan respektive det stöd för skolarbetet som föräldrarna ger sina barn. Skattningarna gjordes på femgradiga skalor. Ett av huvudsyftena med den longitudinella uppläggningen var att kunna grunda analyserna av effektivitet på en bedömning av elevernas förkunskaper. I högstadieundersökningen bedömdes förkunskaperna genom variablerna för elevernas prestationer på mellanstadiet. Beträffande mellanstadiet ombads klasslärarna att, på en fem-gradig skala, skatta vad eleverna kunde när de kom från lågstadiet. Det är ingen idealisk metod men inga resultat från kunskapsprov fanns att tillgå. De två variabler som mäter elevernas sociala anpassning på mellanstadiet: Social anpassning - utagerande och Elevvårdsinsats (se nedan) utgör bakgrundvariabler för analysen av resultaten i högstadiematerialet. Skolans pedagogiska och sociala klimat, PESOK Kommentarer: De ovan beskrivna teoretiska utgångspunkterna och innehållet i PESOK i framgångsrika skolor har legat till grund för konstruktion av ett bedömningsinstrument för skolklimat. Det består av ett antal påståenden som besvaras av lärare respektive elever. Metoden bygger på antagandet att lärarna respektive eleverna kan ses som sagesmän beträffande de egenskaper som kännetecknar PESOK i den egna skolan. Antagandet prövades och fick stöd i en tidigare undersökning, (Grosin, 1991). Faktorer och frågor beskrivs närmare i samband med resultatredovisningen nedan. De variabler som redovisas är de som bidrar till den förklarade variansen i analyserna. Övriga klimatvariabler redovisas i bilaga 5. Påståendena i klimatformulären har fyra svarsalternativ: "instämmer i hög grad", "instämmer" "instämmer ej" och "har i hög grad avvikande uppfattning". De flesta frågor är formulerade så att alternativet "instämmer i hög grad" överensstämmer med ett positivt PESOK. Vissa är dock negativt formulerade. De är markerade med (*). 12

13 Skolans pedagogiska och sociala klimat, PESOK - Mellanstadiet (oberoende variabel) Utvärdering - lärarformuläret för mellanstadiet (LKM, se sid. 23), Rektors och lärares förväntningar lärarformuläret för mellanstadiet (LKM, se sid. 16), Rektors och lärares principer för fostran - lärarformuläret för mellanstadiet (LKM, se sid. 22), Lärarnormer - elevformuläret för mellanstadiet, (EKM, se sid. 20), Lärarnas undervisning - elevformuläret, (EKM, se sid. 21), Skolans pedagogiska och sociala klimat, PESOK - högstadiet Lärarmiljö - lärarformuläret, (LKH, se sid. 25), Rektors och lärares förväntningar - lärarformuläret, (LKH, se sid 30), Lärarsamverkan - lärarformuläret, (LKH, se sid 25), Information Skola-hem - lärarformuläret, (LKH, se sid 32). Skolklimat - lärarformuläret, (LKH, se sid. 26). Lärarnormer - elevformuläret, (EKH, se sid. 27), Rektor och skolledarnas intresse för elevernas prestationer och uppförande samt synlighet - elevformuläret, (EKH, se sid. 27), Lärarnas undervisning - elevformuläret, (EKH, se sid. 28), Skolklimat - elevformuläret, (EKH, se sid. 31). Elevresultat i årskurs 6 (beroende variabler) Mellanstadiet "Betyg Mellanstadiet" - lärarskattningar av "medelbetyg", Matematik - algoritmtest, Läsning - lästesten "Klotter" och "Första skoldagen", Social anpassning - Lärarskattningar, se bilaga 1, Stödundervisning - Läraruppgifter, Elevvårdsinsats - Läraruppgifter, Elevnormer - Frågeformulär, se bilaga 3. Kommentarer: Valet av resultatvariabler eller beroende variabler syftar till att spegla dels elevernas kunskaper dels deras sociala och personliga anpassning och 13

14 normer i sådana avseenden som överensstämmer med viktiga mål för skolan. Vidare har jag bedömt förekomsten av stödundervisning och elevvårdsinsatser genom att lärarna fått ange hur många elever som varit föremål för sådana under mellanstadiet. Matematik- och lästesten som användes ingick i den årliga utvärderingen i skolorna. Variabeln "Betyg Mellanstadiet" bygger på lärarnas skattningar av elevernas kunskaper i olika ämnen på en femgradig skala, vårterminen i årskurs 6. Det kan ses som en form av informellt medelbetyg. Elevernas normer i förhållande till skolan bedömdes genom ett frågeformulär (se bilaga 3 för de frågor som differentierade mellan mellanstadie- respektive högstadieskolorna). Elevernas sociala anpassning i olika avseenden bedömdes av lärarna på femgradiga skalor (se bilaga 1). Högstadiet Standardprov i Matematik, Engelska och Svenska - årskurs 9, Val av gymnasieprogram - se kommentar nedan, Skolk - Uppgifter från klassföreståndaren, Social anpassning - utagerande, se Bilaga 1, Antal elever som varit föremål för elevvårdsinsats, Elevernas självtillit - se Bilaga 2, Elevnormer - se Bilaga 3, Kriminalitet - se Bilaga 4. Kommentarer: Det är en rimlig hypotes att det PESOK som kännetecknar relativt sett mer framgångsrika skolor, till exempel höga förväntningar, skapar bättre förutsättningar och ökad stimulans för elever att anta större utmaningar till exempel genom att välja mer krävande gymnasieprogram. För att pröva denna tanke har jag skapat en variabel där de gymnasieprogram som var aktuella för eleverna när datainsamlingen gjordes har rangordnats med avseende på kravfylldhet: Naturvetarprogrammet (1), Samhällsvetarprogrammet (2), Estetiska programmet (3), Övriga praktiska yrkesprogram (4), Individuella programmet (5). Social anpassning, utagerande, skolk och antal elever som varit föremål för elevvårdsinsats bedömdes av klassföreståndaren. Elevernas kriminalitet undersöktes genom ett frågeformulär (se Bilaga 4) där eleverna anonymt fick ange sina alkoholvanor och i vad mån de ägnat sig åt olika former av kriminalitet. 14

15 DATABEARBETNING OCH RESULTAT Första steget - skol- och klassrumseffekter på individnivå För att kunna bedöma effekterna av skol- och klasstillhörighet för enskilda elever har jag genomfört en variansanalys (ANOVA) med hjälp av SAS, (1985). Analysen baseras på individuppgifter i mellanstadiematerialet om såväl elevernas prestationer och sociala anpassning sedan jag kontrollerat för de variabler som mäter deras socioekonomiska och kulturella bakgrund samt förkunskaper och hemmets läroplan (HLP). Jag har dels beräknat vilken varians som kan hänföras till att eleverna tillhör en viss skolklass och därefter beräknat den sammanlagda variansen för klass- och skoltillhörighet. Resultaten framgår av Tabell 1. Tabell 1 Klassens och skolans andel av variansen i elevernas prestationer och sociala anpassning efter kontroll av bakgrundsfaktorer (%) Andel av variansen för Andel av variansen för Signifikansnivå Signifikansnivå Klass Skola/Klass Klass Skola/klass Matematik Läsförståelse "Betyg Mellanstadiet" Social anp. utagerande Elevernas klasstillhörighet har en tydlig och statistiskt säkerställd effekt. När jag lägger till skolans effekt ökar de beräknade varianserna väsentligt. Även skoltillhörigheten har alltså en väsentlig statistiskt säkerställd effekt på elevernas resultat på individnivå även sedan vi kontrollerat för bakgrundsfaktorer. Effekternas storlek är av ungefär samma storleksordning som i tidigare forskning (se t.ex. Mortimore, a.a.) 15

16 Andra steget - variabler som differentierar på skolnivå Fortsättningsvis görs analysen på skolnivå. Huvudorsaken är att den primära forskningsfrågan gäller skolklimatets betydelse för eventuella skoleffekter. Det finns helt enkelt inget skäl att bedöma skolklimatet på individnivå. Tekniken vid bedömningen är att lärarna och eleverna tillfrågas om vilka egenskaper som kännetecknar skolans PESOK, (se ovan sid. 12). Alla variabler har bearbetats med STREAMS, (Gustafsson & Stahl, 1997). Syftet var att reducera komplexiteten i data genom att rensa bort sådana variabler och klimatfrågor som inte differentierar på skolnivå. Om vi till exempel utgår ifrån de frågor som tillsammans bildar variabeln Förväntningar i lärarformuläret för mellanstadiet (LKM), har frågorna valts med utgångspunkt från att forskningen om de mest framgångsrika skolorna visat att höga förväntningar på elevernas prestationer är en viktig egenskap i det pedagogiska och sociala klimatet i sådana skolor. Variabeln representeras av nedanstående fyra frågor i lärarformuläret för mellanstadiet (LKM). Siffrorna anger frågans nummer i formuläret som tillsammans består av 119 frågor: Rektors och lärares förväntningar (LKM) 10. Rektors och skolledningens krav och förväntningar på vissa elevgruppers studieresultat är lågt ställda.(*) till 95 procent av eleverna i den här skolan har egentligen kapacitet nog för att tillägna sig fullt acceptabla ämnes- och baskunskaper. 13. Rektor och skolledning uttrycker högt ställda förväntningar på elevernas studieresultat. 79. Praktiskt taget alla elever har egentligen intellektuella förutsättningar för att prestera godkända resultat på skrivningar och prov. När lärarna tar ställning till dessa bedömer de alltså sin skola med avseende på en viktig aspekt av PESOK. Nu visade det sig att lärarna Inom var och en av de 21 mellanstadieskolorna var överens i sin bedömning av den egna skolan när det gäller frågorna 10,11 och 13. Men beträffande svaret på fråga 79 fanns det en tendens att lärare inom en och samma skola var oeniga i sin bedömning. 16

17 En bidragande förklaring kan vara att frågan genom sin formulering snarare efterlyser lärarnas allmänna uppfattning än deras bedömning av förhållanden i den egna skolan. Eftersom frågan inte differentierar på skolnivå saknar den intresse för analysen av skillnader mellan skolor. När det gäller att karaktärisera förväntningarna på mellanstadieskolorna får jag därför nöja mig med lärarnas svar på de tre övriga frågorna. Samtliga variabler i undersökningen har behandlats på detta sätt. Tredje steget - att förklara varians Det hade varit önskvärt att göra en latent variabelanalys på två nivåer genom att fortsätta använda STREAMS. Emellertid är antalet observationer (21 respektive 20 skolor) för få varför vi i stället gjort en variansanalys med statistikprogrammet SAS. Proceduren vi utnyttjat kallas GLM som analyserar data med utgångspunkt från antaganden som gäller linjära modeller (General Linear Model). Tekniken fungerar så att man analyserar en beroende variabel i taget och vilka av de oberoende variablerna som samvarierar med den beroende. Den statistiska terminologin är: vilken eller vilka av de oberoende variablerna som förklarar varians i de beroende variablerna 3. Programmet analyserar frågeställningen och väljer den oberoende variabel som förklarar mest varians. Därefter upprepas proceduren och den variabel som därnäst förklarar mest varians läggs in. Endast samband som är signifikanta på minst 15%-nivå beaktas. Metoden innebär att alla variabler har samma chans att komma med i de modeller som skapas för att förklara de olika beroende variablerna. RESULTAT - MELLANSTADIET I Tabell 2 redovisas hur stor del av variansen i de beroende variablerna som förklaras av bakgrunds- respektive klimatvariabler. Även korrelationskoefficienter och signifikansnivåer redovisas. 3 Begreppet förklara skall inte ses som ett uttryck för att det skulle föreligga någon absolut kausalitet. Det typ av bearbetning vi utfört resulterar i ett antal samband som måste analyseras och tolkas. 17

18 Tabell 2 Bakgrunds- och klimatvariablers varians och korrelation med sju resultatvariabler på mellanstadiet 4 Resultat Skolnivå Variabel 1 Skolnivå Variabel 2 Skolnivå Variabel 3 "Betyg" Mellanstadiet Förväntningar (LKM) Varians 51% r=0,71 *** Förkunskaper Varians 14% r=0,37 ** HLP/attityd Varians 10% r=0,32 ** Matematik Förväntningar (LKM) Varians 34% r=0,58 *** HLP/stöd Varians 11% r=0,35 (0,12) - Läsförståelse Andel minoritetselever Varians 50% r=0,70 *** Lärarnormer (EKM) Varians 9% r=0,29 * - Stödunder- Visning Förkunskaper Varians 28% r=0,53 ** Lärarnormer (EKM) Varians 15% r=0,39 * Social anp - Utagerande Förkunskaper Varians 37% r=0,61 *** Undervisning (EKM) Varians 10% r=0,32 * Elevvårdsin- Sats Fostran (LKM) Varians 46% r=0,68 *** HLP/stöd Varians 17% r=0,41 ** - Elevnormer Undervisning (EKM) Varians 74% r=0,86 *** Utvärdering (LKM) Varians 5% r=0,22 ** Lärarnormer (EKM) Varians 4% r=0,20 * De två modeller som omfattar tre variabler rymmer i själva verket fler, som dock endast ger ytterligare mycket små bidrag till den förklarade variansen. 4 Variabler markerade med *** är signifikanta på 0,01-nivå, med ** på 0,05-nivå och med * på 0,10-nivån. 18

19 Prestationsmåtten Den första oberoende variabeln är "Betyg" Mellanstadiet, det vill säga mellanstadielärarnas skattning av elevernas genomsnittliga kunskapsnivå vårterminen i årskurs 6. Den modell som programmet skapar visar att en klimatvariabel, Förväntningar, bedömd med lärarformuläret, förklarar hälften (51%) av skillnaderna mellan skolorna. Därnäst förklarar variabeln Förkunskaper och en aspekt av Hemmets läroplan, nämligen lärarnas bedömning av föräldrarnas attityder till skolan 14% respektive 10% av variansen. Sammantaget förklaras alltså 75% av variansen. I en studie som baseras på beräkningar av varianser och korrelationer kan man inte i matematisk mening hävda att variationen i den ena variabeln är orsak till variationen i den andra. Det är en tolkning som baseras bland annat på tidigare forskning. Grunden för att tolka sambandet mellan förväntningar och elevresultat med utgångspunkt från att det är förväntningarna som förklarar variationen i elevresultat inte tvärt om, är att sådana effekter kunnat påvisas i framgångsrika skolor efter det att man kontrollerat för elevernas tidigare kunskaper, och socioekonomiska bakgrund (Rutter et al och Sammons et al. 1997). Samtidigt är det klart att definitiva ställningstaganden i detta och andra avseenden inte kan göras utan att en mer experimentell design tillämpas. 5 Nästa steg i analysen är att se efter vad variabeln Förväntningar omfattar, se ovan, (sid. 16). De tre påståendena berör såväl rektors och skolledningen som lärarnas egna förväntningar på elevernas pretationer. Frågan är vilka alternativa tolkningar som är möjliga. Jag vill då i första hand peka på en som framför allt gäller just variabeln "Betyg Mellanstadiet". Man kan ha god tilltro till lärarnas förmåga att göra oberoende bedömningar av de aktuella variablerna. Men eftersom tre av fyra variabler som är aktuella i variansanalysen av "Betyg Mellanstadiet" bygger på data från skattningar av samma lärare kan man inte utesluta att det har bidragit till sambandens styrka. Samtidigt bör framhållas att den variabel (Förväntningar) som uppvisar det största sambandet med den beroende variabeln bygger på bedömning av samtliga lärare i de 5 Ett exempel på en sådan undersökning är Mc Namara, (1998). I den gjordes ett framgångsrikt försök att genom handledningsseminarier med några rektorer påverka PESOK i ett antal skolor. Uppföljningen av elevernas kunskaper under de tre år som undersökningen omfattade visade att dessa upprätthölls trots att skolorna fick sina resurser till undervisning reducerade med omkring 20% under de tre år som projektet omfattade. 19

20 aktuella skolorna. Jag skall återkomma till frågan om lärarskattningarnas validitet dels i samband med redovisningen av nästföljande presta- tionsvariabel, Matematik samt vid redovisningen av resultaten i högstadiematerialet, (sid. 37). När det gäller Matematik är det åter Förväntningar (LKM) som förklarar den största delen av variansen (34%), något som stärker tilltron till resultatet för "Betyg". Den förklarade variansen är dock betydligt mindre. HLP/stöd förklarar ytterligare 11% av variansen men resultatet är inte signifikant. Den enda registerbaserade variabeln som har förklaringsvärde är andelen elever i skolorna som tillhör någon Etnisk, språklig eller kulturell minoritetsgrupp. Den förklarar så mycket som häften av variansen i resultaten på läsproven. Det betyder att skolorna som deltog i undersökningen hade svårigheter att pedagogiskt bemästra en hög andel elever med sådan bakgrund i läsundervisningen. Med stor sannolikhet hade man inte kommit på några bra metoder när det gäller att lära elever med annat modersmål att läsa svenska 6. En annan bidragande förklaring till resultatet kan vara att elever som nyligen anlänt till Sverige deltog i läsprovet. En klimatvariabel Lärarnormer (EKM) förklarar ytterligare 9% av variansen i läsning. Variabeln består av följande påståenden: Lärarnormer (EKM) 19. Mot vissa lärare kan man vara nästan hur oförskämd som helst.(*) 28. Alla lärare har samma ordningsregler. 30. Man känner att lärarna nästan väntar sig att några elever skall vara uppkäftiga och stökiga.(*) 40. Vissa lärare verkar inte tycka att det gör så mycket om de själva kommer för sent.(*) 69. Alla lärare håller bra koll på frånvaro och för sen ankomst. 70. Lärarna i den här skolan verkar tycka att undervisningen är väldigt viktig. 6 För en presentation och diskussion av sådana metoder i svenska skolor se Keskitalo (1999). 20

Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien.

Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE Var vänlig och kryssa för det alternativ du tycker stämmer bäst. kupolstudien.se 1. Rektorn uttrycker höga krav och förväntningar

Läs mer

Lennart Grosin Docent, Stockholms universitet Vad en bra skola betyder för ungas integration, hälsa och utveckling

Lennart Grosin Docent, Stockholms universitet Vad en bra skola betyder för ungas integration, hälsa och utveckling tillbaka Lennart Grosin Docent, Stockholms universitet Vad en bra skola betyder för ungas integration, hälsa och utveckling Utgångspunkten för seminariet var den forskning som bedrivits sedan 1970-talet

Läs mer

BEDÖMNINGSINSTRUMENT FÖR SKOLANS PEDAGOGISKA OCH SOCIALA KLIMAT( PESOK) - HANDLEDNING FÖR REKTORER

BEDÖMNINGSINSTRUMENT FÖR SKOLANS PEDAGOGISKA OCH SOCIALA KLIMAT( PESOK) - HANDLEDNING FÖR REKTORER BEDÖMNINGSINSTRUMENT FÖR SKOLANS PEDAGOGISKA OCH SOCIALA KLIMAT( PESOK) - HANDLEDNING FÖR REKTORER Lennart Grosin Pedagogiska institutionen Stockholms universitet Stockholm Peter Mc Namara ISB Mälardalens

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

Skolåret 2013-2014 i Kupol Hur ser det pedagogiska och sociala klimatet ut?

Skolåret 2013-2014 i Kupol Hur ser det pedagogiska och sociala klimatet ut? Skolåret 2013-2014 i Kupol Hur ser det pedagogiska och sociala klimatet ut? Introduktion Forskningsprojektet Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande) bedrivs för närvarande på 98 svenska högstadieskolor.

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa. Kupolstudien.se ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9. kupolstudien.se

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa. Kupolstudien.se ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9. kupolstudien.se KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 kupolstudien.se Följande påståenden handlar om undervisningen och miljön i skolan. Kryssa för det alternativ du

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

Resultat från Skolenkäten hösten 2018

Resultat från Skolenkäten hösten 2018 Resultat från Skolenkäten hösten 2018 2 (7) Bakgrund om Skolenkäten Under hösten 2018 genomförde vi Skolenkäten för 17:e gången sedan introduktionen 2010. Enkäten som omfattar olika aspekter av skolans

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan

Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan 2019-02-08 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/144 Utbildningsnämnden Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Birgittaskolan i Linköping i Linköping

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Birgittaskolan i Linköping i Linköping Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för pedagogisk personal i Birgittaskolan i Linköping i Linköping Antal pedagogisk personal: 44 Antal svarande: 32 Svarsfrekvens: 73% Skolenkäten

Läs mer

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Mikael Elias Teoretiska gymnasium, Sollentuna i Sollentuna

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Mikael Elias Teoretiska gymnasium, Sollentuna i Sollentuna Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för pedagogisk personal i Mikael Elias Teoretiska gymnasium, Sollentuna i Sollentuna Antal pedagogisk personal: 15 Antal svarande: 11 Svarsfrekvens:

Läs mer

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola åk 1-3 Grundskola åk 4-6 Grundskola åk 7-9 Gymnasieskola NV, SP, TE, ES, B Gymnasieskola Övriga program 2 Arbetar du på en kommunal

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96%

Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96% Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96% 1. Jag känner mig trygg i skolan. 100 100 100 100 100, 2. De andra eleverna är trevliga mot mig i skolan. 97 97 97 100

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Lundellska skolan i Uppsala hösten Antal pedagogisk personal: 80 Antal svarande: 63 Svarsfrekvens: 79%

Enkätresultat för pedagogisk personal i Lundellska skolan i Uppsala hösten Antal pedagogisk personal: 80 Antal svarande: 63 Svarsfrekvens: 79% Enkätresultat för pedagogisk personal i Lundellska skolan i Uppsala hösten 2012 Antal pedagogisk personal: 80 Antal svarande: 63 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Helena Admund, lärare i grundskolan

Läs mer

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6 Lokal arbetsplan 2017 2018 Nordmarks skola, Nordmarkshyttan Fsk - åk6 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Skolenkäten våren 2012

Skolenkäten våren 2012 Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för pedagogisk personal i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal pedagogisk personal: 35 Antal svarande: 31 Svarsfrekvens: 88,6% Skolenkäten våren 2012 Antal gymnasieskolor:

Läs mer

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1 Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1 Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Svenska Nått målen i ämnesprovet* Åk 3 10 7 70 % Svenska Åk

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Vänergymnasiet i Mariestad hösten Antal pedagogisk personal: 15 Antal svarande: 15 Svarsfrekvens: 100%

Enkätresultat för pedagogisk personal i Vänergymnasiet i Mariestad hösten Antal pedagogisk personal: 15 Antal svarande: 15 Svarsfrekvens: 100% Enkätresultat för pedagogisk personal i Vänergymnasiet i Mariestad hösten 2012 Antal pedagogisk personal: 15 Antal svarande: 15 Svarsfrekvens: 100% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Nibbleskolan i Hallstahammar hösten Antal pedagogisk personal: 23 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 87%

Enkätresultat för pedagogisk personal i Nibbleskolan i Hallstahammar hösten Antal pedagogisk personal: 23 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 87% Enkätresultat för pedagogisk personal i Nibbleskolan i Hallstahammar hösten 2012 Antal pedagogisk personal: 23 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 87% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Kilafors skola F-9 i Bollnäs våren Antal pedagogisk personal: 26 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 77%

Enkätresultat för pedagogisk personal i Kilafors skola F-9 i Bollnäs våren Antal pedagogisk personal: 26 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 77% Enkätresultat för pedagogisk personal i Kilafors skola F-9 i Bollnäs våren 2014 Antal pedagogisk personal: 26 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 77% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Skolenkäten våren 2015

Skolenkäten våren 2015 Skolenkäten våren 2015 Enkätresultat för pedagogisk personal gymnasium Wilhelm Haglunds Gymnasium, Gimo Utbildningsaktiebolag Antal pedagogisk personal: 13 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 100 procent

Läs mer

Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019

Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019 Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa Läsåret 2018/2019 Styrdokument som grund Vi hämtar motivet för vårt uppdrag av elevhälsoarbetet utifrån skollagen, Lgr 11, socialtjänstlagen och andra tillämpliga

Läs mer

Skolenkäten hösten 2015

Skolenkäten hösten 2015 Skolenkäten hösten 2015 Enkätresultat för pedagogisk personal grundskola Kunskapsskolan i Sverige Aktiebolag Antal pedagogisk personal: 683 Antal svarande: 463 Svarsfrekvens: 68 procent Innehållsförteckning

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Alfred Dalinskolan i Jönköping hösten 2012

Enkätresultat för pedagogisk personal i Alfred Dalinskolan i Jönköping hösten 2012 Enkätresultat för pedagogisk personal i Alfred Dalinskolan i Jönköping hösten 2012 Antal pedagogisk personal: 48 Antal svarande: 42 Svarsfrekvens: 88% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättningen a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?... 1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 6 3. Enhetens

Läs mer

Skolenkäten hösten 2017

Skolenkäten hösten 2017 Skolenkäten hösten 2017 Skolenhetsrapport Enkätresultat för pedagogisk personal grundskola Lejonskolan, Lejonskolan AB Antal pedagogisk personal: 6 Antal svarande: 5 Svarsfrekvens: 83 procent Innehållsförteckning

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium i Jönköping hösten 2012

Enkätresultat för pedagogisk personal i Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium i Jönköping hösten 2012 Enkätresultat för pedagogisk personal i Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium i Jönköping hösten 2012 Antal pedagogisk personal: 38 Antal svarande: 27 Svarsfrekvens: 71% Skolenkäten Skolenkäten

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Gymnasieskolan Spyken i Lund våren Antal pedagogisk personal: 91 Antal svarande: 80 Svarsfrekvens: 88%

Enkätresultat för pedagogisk personal i Gymnasieskolan Spyken i Lund våren Antal pedagogisk personal: 91 Antal svarande: 80 Svarsfrekvens: 88% Enkätresultat för pedagogisk personal i Gymnasieskolan Spyken i Lund våren 2014 Antal pedagogisk personal: 91 Antal svarande: 80 Svarsfrekvens: 88% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Skolenkäten våren 2016 Enkätresultat för pedagogisk personal gymnasium St Petri skola, Malmö kommun Antal pedagogisk personal: 57 Antal svarande: 41 Svarsfrekvens: 72 procent Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Stålvallaskolan Norra Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att

Läs mer

Skolenkäten hösten 2016

Skolenkäten hösten 2016 Skolenkäten hösten 2016 Huvudmannarapport Enkätresultat för pedagogisk personal grundskola Hällefors kommun Antal pedagogisk personal: 70 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 66 procent Innehållsförteckning

Läs mer

Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018

Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018 Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018 Arjann Akbari, Anni Gustafsson Institutionen för nordiska språk Uppsala universitet Det nationella provet i svenska

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever

Sammanfattning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Sammanfattning Rapport 2010:14 Rätten till kunskap En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever 1 Sammanfattning Den här kvalitetsgranskningen har undersökt skolans förmåga att ge alla elever möjlighet

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Birger Sjöberggymnasiet EK, HU, NA, SA i Vänersborg våren 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Birger Sjöberggymnasiet EK, HU, NA, SA i Vänersborg våren 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Birger Sjöberggymnasiet EK, HU, NA, SA i Vänersborg våren 2014 Antal pedagogisk personal: 23 Antal svarande: 15 Svarsfrekvens: 65% Skolenkäten Skolenkäten går ut

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Pershagenskolan i Södertälje kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Pershagenskolan i Södertälje kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Pershagenskolan i Södertälje kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 31 Antal svarande: 26 Svarsfrekvens: 84% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9 Lokal arbetsplan 2018-2019 Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Lokal arbetsplan Läsåret 2018-2019 Åsenskolan Rektor Jan Setterberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Skolenkäten våren 2012

Skolenkäten våren 2012 Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 2 i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal elever i gymnasiets år 2: 101 Antal svarande: 91 Svarsfrekvens: 90,1% Klasser: HVF10, ESC10, NV10,

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Skolenkäten hösten 2016

Skolenkäten hösten 2016 Skolenkäten hösten 2016 Skolenhetsrapport Enkätresultat för pedagogisk personal gymnasium Luleå Gymnasieskola, skolenhet B, Luleå kommun Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 22 Svarsfrekvens:

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Visbygymnasiet Söder i Gotlands kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Visbygymnasiet Söder i Gotlands kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Visbygymnasiet Söder i Gotlands kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 85 Antal svarande: 75 Svarsfrekvens: 88% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Förväntansdokument. 2011-09-01 Lars Björkqvist Sektorschef

Förväntansdokument. 2011-09-01 Lars Björkqvist Sektorschef Förväntansdokument Enligt de nationella styrdokument som styr vår verksamhet är skolans uppdrag att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Luleå gymnasieskola, skolenhet F i Luleå hösten 2013

Enkätresultat för pedagogisk personal i Luleå gymnasieskola, skolenhet F i Luleå hösten 2013 Enkätresultat för pedagogisk personal i Luleå gymnasieskola, skolenhet F i Luleå hösten 2013 Antal pedagogisk personal: 29 Antal svarande: 23 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018 Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Östrabo 1, Rektorsområde 3 i Uddevalla våren 2013

Enkätresultat för pedagogisk personal i Östrabo 1, Rektorsområde 3 i Uddevalla våren 2013 Enkätresultat för pedagogisk personal i Östrabo 1, Rektorsområde 3 i Uddevalla våren 2013 Antal pedagogisk personal: 26 Antal svarande: 23 Svarsfrekvens: 88% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i NTIgymnasiet Luleå i Koncerntillsyn NTI våren 2013

Enkätresultat för pedagogisk personal i NTIgymnasiet Luleå i Koncerntillsyn NTI våren 2013 Enkätresultat för pedagogisk personal i NTIgymnasiet Luleå i Koncerntillsyn NTI våren 2013 Antal pedagogisk personal: 17 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 76% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

Skolenkäten hösten 2016

Skolenkäten hösten 2016 Skolenkäten hösten 2016 Skolenhetsrapport Enkätresultat för pedagogisk personal grundskola Hammarnskolan, Hjo kommun Antal pedagogisk personal: 13 Antal svarande: 11 Svarsfrekvens: 85 procent Innehållsförteckning

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Fenix kunskapscentrum-gymn i Vaggeryd våren 2013

Enkätresultat för pedagogisk personal i Fenix kunskapscentrum-gymn i Vaggeryd våren 2013 Enkätresultat för pedagogisk personal i Fenix kunskapscentrum-gymn i Vaggeryd våren 2013 Antal pedagogisk personal: 40 Antal svarande: 30 Svarsfrekvens: 75% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Luleå gymnasieskola, skolenhet G i Luleå hösten 2013

Enkätresultat för pedagogisk personal i Luleå gymnasieskola, skolenhet G i Luleå hösten 2013 Enkätresultat för pedagogisk personal i Luleå gymnasieskola, skolenhet G i Luleå hösten 2013 Antal pedagogisk personal: 21 Antal svarande: 14 Svarsfrekvens: 67% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Ängaboskolan i Alingsås kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Ängaboskolan i Alingsås kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Ängaboskolan i Alingsås kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 17 Antal svarande: 14 Svarsfrekvens: 82% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Uppenbar risk för felaktiga betyg Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Intervjuer i granskning av undervisning

Intervjuer i granskning av undervisning 2013-02-20 1 (10) Intervjuer i granskning av undervisning Vad är en intervju? En intervju kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis observationer. Med andra ord så interagerar

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5 Leif Hansson, rektor Lokal arbetsplan 2019-2020 Stålvallaskolan, Lesjöfors FSK - Åk5 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att

Läs mer

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) 1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Rudbeckianska gymn SA SP i Västerås hösten 2013

Enkätresultat för pedagogisk personal i Rudbeckianska gymn SA SP i Västerås hösten 2013 Enkätresultat för pedagogisk personal i Rudbeckianska gymn SA SP i Västerås hösten 2013 Antal pedagogisk personal: 33 Antal svarande: 23 Svarsfrekvens: 70% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Skolenkäten våren 2017

Skolenkäten våren 2017 Skolenkäten våren 2017 Skolenhetsrapport Enkätresultat för pedagogisk personal gymnasium RGD-RGH, Tullängsgymnasiet, Örebro kommun Antal pedagogisk personal: 30 Antal svarande: 29 Svarsfrekvens: 97 procent

Läs mer

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Utbildningsfrågor 1 (10) 2004:00862 Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Skolverket genomförde vårterminen 2005 en insamling av resultaten av ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk,

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2018-2019 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Elin Källgarn, lärare i grundskolan

Läs mer

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen

Läs mer

Skolenkäten våren 2017

Skolenkäten våren 2017 Skolenkäten våren 2017 Skolenhetsrapport Enkätresultat för pedagogisk personal gymnasium NTI-gymnasiet Sollentuna, NORDENS TEKNIKERINSTITUT AKTIEBOLAG (NTI) Antal pedagogisk personal: 17 Antal svarande:

Läs mer

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 3.

Läs mer

Kvalitetsrapport. Grundskola - Huvudman

Kvalitetsrapport. Grundskola - Huvudman Kvalitetsrapport Grundskola - Huvudman Köpings kommun Rapporten skriven av: Torkel Nilson och Helén Hammarlund, 2018-09-07 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Innehåll 4 Mål i

Läs mer

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag 8-9 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts upp

Läs mer

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan Verksamhetsplan 2016/2017 Brotorpsskolan Sammanställd Augusti/september 2016 Utvecklingsområden för Brotorpsskolan Grundskola Trygghet Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger

Läs mer