SKOLKLIMAT, PRESTATION OCH ANPASSNING I 21 MELLAN- OCH 20 HÖGSTADIESKOLOR. Lennart Grosin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOLKLIMAT, PRESTATION OCH ANPASSNING I 21 MELLAN- OCH 20 HÖGSTADIESKOLOR. Lennart Grosin"

Transkript

1 SKOLKLIMAT, PRESTATION OCH ANPASSNING I 21 MELLAN- OCH 20 HÖGSTADIESKOLOR Lennart Grosin Forskningsrapport 71, Pedagogiska institutionen Stockholms universitet, 2004

2 SKOLKLIMAT, PRESTATION OCH ANPASSNING I 21 MELLAN- OCH 20 HÖGSTADIESKOLOR Lennart Grosin 2

3 Stockholms universitet Pedagogiska institutionen Forskningsrapporter, nr 71, 2004 ISSN Copyright: Lennart Grosin Beställning: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm. Att: Tryck: Printcenter, Stockholms universitet,

4 SKOLKLIMAT, PRESTATION OCH ANPASSNING I 21 MELLAN- STADIE- OCH 20 HÖGSTADIESKOLOR 1 Abstract: Undersökningens huvudsyfte är att studera huruvida de resultat och teorier som genererats inom den internationella forskningen om framgångsrika skolor har någon relevans för att beskriva skillnader i elevers prestationer och anpassning i svenska grundskolor. Materialet består av individ- och skoldata från 720 elever i 21 mellanstadie- och 20 högstadieskolor i Stockholm. I en analys på individnivå av mellanstadiematerialet påvisas effekter av skoltillhörighet som är i nivå med tidigare forskning. I den följande analysen på skolnivå påvisas tydliga effekter av skolornas pedagogiska och sociala klimat; på elevernas prestationer samt sociala och personliga anpassning i skolan. TIDIGARE FORSKNING - SPELAR SKOLAN NÅGON ROLL? Forskningen om de mest framgångsrika skolorna (FMFS) avser dem i vilka eleverna presterar bättre och utvecklar en mer gynnsam social och personlig anpassning även sedan man tagit hänsyn till elevsammansättningen med avseende på förkunskaper eller om sådana uppgifter saknas elevgruppens sociala sammansättning. De skillnader i prestationer och social anpassning som kännetecknade elever i olika skolor förklaras fortfarande ofta med hänvisning till barnens samhällsklass, etniska tillhörighet och intelligens. Undersökningar som gav grogrund för en sådan ensidighet var till exempel Coleman, (1966) och Jencks, Smith, Ackland et al. (1972). Trots att forskarna bedömde själva skolgången som betydelsefull var man tämligen överens om att skoltillhörigheten var av negligerbar betydelse för en elevs utveckling. Man var dock inte överens om vilken eller vilka av bakgrundsfaktorerna som spelade störst roll för de skillnader man fann. Också inom svensk pedagogisk forskning har en rad forskare kunnat påvisa samband mellan social bakgrund, intelligens och skolresultat till exempel i form av betyg och val av studievägar (Boalt, 1947, Husén, 1967, Ljung & Janson, 1970, Fägerlind, 1975, Janson, 1984, Ekerwald, 1983, Eriksson & Jonsson, 1999 och Jonsson, 2001). 1 Undersökningen har finansierats genom medel från Stockholmsfonden och Allmänna Barnhuset. Docent Dag Sörbom vid Statistiska institutionen vid Uppsala Universitet och professor Jan-Erik Gustafsson vid Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet samt fil.mag. Carl Westman har deltagit i databearbetningen i projektet. 4

5 Forskningen visar att även betygssättningen varierat med elevernas sociala bakgrund även sedan man kontrollerat för prestation, kunskap och intellektuell förmåga. (Härnqvist, 1954, Husén & Boalt, 1968, Husén, 1970, Arnman & Jönsson, 1983). Miller, (1985) diskuterar bakgrunden till och konsekvenserna av teorin om intelligensens betydelse för skillnader i elevers resultat under talet: "...the prevailing theory about human nature was that the individual differences accounted for the different results of students. In accordance to this, tests were designed, i.e. IQtests, which showed differences amongst pupils. The next step in this design was to group pupils on basis of ability and place the responsibility for poor performance mainly on the individual student. The notion of Social Darwinism of the late 1800s, has resulted in an exaggerated importance for individual differences at the expense of underestimating human similarities and the impact of institutions and society on students." (Citat från Sors, 1996, sid ). Vid sidan av teorin om intelligensens (det genetiska arvets) betydelse utvecklades sedermera teorin om den socioekonomiska bakgrundens (det sociala arvets) betydelse. Gemensamt för dessa teorier är att de fokuserar individen som bärare av orsakerna till skillnaderna. FMFS ställer frågan om skoleffekter på nytt och ifrågasätter att individens genetiska och sociala arv är de allt överskuggande förklaringarna till olika resultat och anpassning hos elever. Man ville pröva i vad mån den enskilda skolans egenskaper också kunde påverka resultaten. Rutter, Maugham, Mortimore & Ouston, (1979, sid. 1-10) samt Rutter, (1983) redovisar ett antal studier som tyder på att skoltillhörigheten kan spela en väsentlig roll för skillnader mellan elevernas prestationer och sociala anpassning även sedan man korrigerat för bakgrundsfaktorer av skilda slag, (se vidare Grosin, 2002). Rutters (a.a.) egna resultat gav också stöd för ett sådant synsätt. Vidare kunde man visa att skolans inre egenskaper, kultur eller "ethos" hade ett starkt samband med elevernas resultat. Båda dessa slutsatser bekräftades av Mortimore, Sammons, Stoll, Lewis & Ecob, (1988), Grosin, (1991), Sammons, Thomas & Mortimore, (1997); Schereens & Bosker, (1997) m.fl. 5

6 VÄRDE- OCH NORMATIVA FRÅGOR FMFS har utförts på i första hand offentliga skolor. Den rymmer ett jämlikhetsperspektiv (Grosin, 1997) och hör hemma i den diskurs som enligt Englund, (1993) kännetecknas av "public good". Forskningen gav redan på 1970-talet upphov till en intensiv vetenskaplig debatt om såväl metoder som normativa och teoretiska aspekter 2. En viktig normativ utgångspunkt i FMFS är att definitionen av framgång med avseende på kunskapsmålen baseras på offentliga utvärderingar som betyg, nationella prov och examensresultat. Därmed inte sagt att forskarna skulle sakna kritik mot skolans val av kunskaper, eller det sätt på vilket de bedöms. Kritiken är dock underordnad eftersom de elever som får bra resultat i den reellt existerande bedömningen har större förutsättningar att finna sig till rätta i samhället med avseende på fortsatt utbildning, situationen på arbetsmarknaden och aktivt medborgarskap. Till det kommer att läro- och kursplaner grundar sig på demokratiska beslut samt att det råder yttrandefrihet och akademisk frihet att verka för förändringar av mål, innehåll och utvärdering av skolan. Man betraktar därför den reellt existerande skolan som en i grunden legitim institution. Det faktum att inte alla elever får tillgång till grundläggande kunskaper och färdigheter och att denna försummelse dessutom drabbar ojämlikt med avseende på klass framstår i det perspektivet som den största bristen i dagens skola. En annan diskussion gäller innebörden av att man funnit och poängterat skoleffekter i strid med teorin att skillnader i elevers prestationer och förhållningssätt i och till skolan nästan enbart kan hänföras till individfaktorer som grundas på det genetiska och sociala arvet. Det har lett till att FMFS kritiserats för att bortse från ekonomiska och sociala orättvisor i samhället och dess betydelse för elevers möjligheter att tillgodogöra sig skolan. En rimligare tolkning av resultaten är att elevers förutsättningar att tillgodogöra sig skolgången eventuellt i så hög grad betingas av de pedagogiska och sociala principer och arbetssätt som kännetecknar den enskilda skolan att i princip alla barn i ett land som Sverige, oavsett deras genetiska och sociala grundförutsättningar kan klara uppnåendemålen i grundskolan. De enda undantagen är barn med klara utvecklingstörningar. 2 Den senaste manifestationen av denna debatt utgörs av ett temanummer av tidskriften School Effectiveness and School Improvement. Vol 12, nr 1. 6

7 FMFS tyder alltså på att det inte behövs någon grundläggande ekono- misk/politisk förändring i ett land som Sverige för att alla barn skall få möjlighet att uppnå målen i skolan. Vilken räckvidd dessa omständig- heter har med avseende på de grundläggande orättvisorna i samhället är svårt att veta. Det kan dock knappast vara negativt för ambitioner att till exempel åstadkomma större jämlikhet. TEORETISK REFERENSRAM I den här presenterade undersökningen baseras bedömningen av skolornas pedagogiska och sociala klimat (PESOK) och de variabler som konstituerar PESOK på en sammanställning och uttolkning av resultaten i den samlade forskningen om vad som kännetecknar de mest framgångsrika skolorna (FMFS) som de förelåg i början på 90- talet. Sammanfattningsvis tyder forskningen på att PESOK i skolor skall ses som en komplex frukt av djupt liggande värderingar och normer hos rektor, skolledning och lärarkår vilka kommer till uttryck genom praktiska handlingsmönster som det tagit de vuxna i skolan lång tid att utveckla. Rutter et al. (1979, sid. 179), utformade följande definition: "...ethos:...or set of values, attitudes and behaviors which will become characteristic of the school as a whole." Andra forskare har också framhållit denna aspekt. Purkey och Smith betonar begreppet skolans kultur redan i sin kritiska granskning av forskningen om de mest framgångsrika skolorna, (1982). De vidareutvecklar samma tema i en artikel, (1985). PESOK rymmer tre nivåer: 1. Rektors pedagogiska filosofi, ansats som pedagogisk ledare och förhållningssätt till skolans mål, värdegrund och arbetsformer samt förväntningar och syn på skolans möjligheter och begränsningar. 2. Relationen mellan å ena sidan rektors och å den andra övriga skolledares och lärares uppfattning om skolans mål, normer, pedagogiska kvalitet samt möjligheter och begränsningar. 3. Organisation, arbetsordning och regler som styr de pedagogiska och sociala handlingsmönstren, relationerna inom kollegiet och mellan skolans personal å ena sidan och elever och föräldrar å den andra. 7

8 PESOK är en dynamisk modell som omfattar såväl skolans kultur som faktorer på strukturell nivå. Den kulturella nivån är grundläggande och innefattar de dominerande målen, värderingarna och teoretiska anta- gandena hos rektor och lärare. Kulturen bestämmer genom ett dyna- miskt samspel skolans struktur, det vill säga innehåll och former för undervisning och fostran samt det sociala samspelet mellan rektor, lärare och elever. Innebörden av teorin om PESOK och dess betydelse för elevernas resultat och anpassning är att elevernas personliga handlingsmönster, deras närvaro, prestationer, normer och uppförande i skolan, formas i och med att de genom de vuxnas handlingsmönster blir medvetna om dessas grundläggande värderingar och förväntningar. Genom att fokusera i synnerhet rektors men också övriga skolledares och lärarnas värderingar och handlingsmönster riktas blicken alltså i första hand mot skolans inre pedagogiska och sociala egenskaper. Elevernas resultat och anpassning formas av samspelet mellan yttre villkor och skolans inre pedagogiska och sociala egenskaper. Yttre villkor utgör dock vare sig något hinder eller någon garanti för att skolledningen och lärarna skall kunna skapa den goda skolan. Den skolpolitiska och diskursiva kontext beträffande skolan som dominerar i ett samhälle kan dock i större eller mindre grad stå i överensstämmelse med de pedagogiska principer som kännetecknar PESOK i de mest framgångsrika skolorna och med andra ord skapa mer eller mindre gynnsamma villkor för att förverkliga en sådan pedagogisk och social praxis på enskilda skolor. De faktorer av kulturell och strukturell art som man i forskningen, (Rutter, et al. 1979, Brookover et al. 1979, Edmonds 1979, Mortimore, et al. 1988, Ouston, Maugham, & Rutter, 1991) funnit utmärkande för PESOK i de mest framgångsrika skolorna när denna undersökning planerades i början på 90-talet var följande: * ett tydligt och demokratiskt men kraftfullt ledarskap från rektors sida som framför allt inriktas på skolans kunskapsmål; * att lärarna görs delaktiga i utformandet av skolans kultur och struktur; * samarbete mellan lärare om mål och innehåll i undervisning och fostran; 8

9 * höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att alla är läraktiga samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras resultat; * uppmuntran och belöning för bra arbete; * koncentration till ett begränsat antal teman under lektionerna; * flexibilitet med avseende på undervisningsmetoder. Interaktiv klassrumsundervisning tillsammans med individualisering där hänsyn tas till elevers ursprung och kunskapsnivå; * tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan; * ordning och reda samt bestämda men måttfulla sanktioner mot dåligt uppförande; * positivt intresse för eleverna från lärarnas sida * att lärarna uppträdde som förebilder och auktoriteter; * regelbunden utvärdering; * samarbete med föräldrar rörande den enskilde eleven. Samtliga faktorer kan ses som uttryck för antingen de kulturella karaktäristiska eller strukturella åtgärdsmönster som kännetecknar enskilda framgångsrika skolor. PESOK utgör med andra ord en helhet. SYFTE Undersökningens huvudsyfte är att studera huruvida de resultat och teorier som genererats inom forskningen om framgångsrika skolor i den internationella forskningen har någon relevans för att beskriva skillnader mellan elevers prestationer samt sociala och personliga anpassning i svenska grundskolor. Vidare syftar undersökningen till att beskriva bakgrunds- respektive klimatfaktorers betydelse för variansen i elevernas prestationer samt sociala och personliga anpassning. 9

10 METODISKA UTGÅNGSPUNKTER Det finns ett antal metodiska aspekter som behöver beaktas om man har ambitionen att undersöka skoltillhörighetens och det pedagogiska och sociala klimatets effekter. Brister i dessa avseenden i tidigare undersökningar var en bidragande orsak till forskarnas pessimistiska slutsatser om skoltillhörighetens betydelse. (Rutter et al.,1979, sid. 3-8) För det första måste de variabler som används för att bedöma elevers resultat ha en tydlig relevans för skolan. Coleman (a.a.) utnyttjade till exempel verbal förmåga som resultatmått eftersom man i USA, till skillnad från exempelvis i Storbritannien, saknade nationella examensprov som kunde ge en mer direkt bild av skolornas förmåga att bidra till elevernas kunskapsutveckling. En konsekvens var sannolikt att man kom att överskatta hemmiljöns betydelse och underskatta skoleffekter och därmed skillnader i effektivitet skolor emellan. Ett annat problem i tidigare utbildningssociologisk forskning var valet av variabler för att karaktärisera skolornas inre pedagogiska och sociala egenskaper. De inskränktes ofta till enkla mått på resurser som antalet böcker i skolbiblioteket och lärartäthet. Jencks, (a.a.) bortsåg helt från skolan inre liv. Rutter et al., (1979) betonar i stället betydelsen av att inkludera just sådana aspekter i forskningen och att dessutom ägna dem ingående uppmärksamhet. För det tredje är det viktigt att använda en longitudinell uppläggning främst för att göra det möjligt att kontrollera för elevernas förkunskaper vilket ökar förutsättningarna att studera effekter på skolnivå. Den undersökningen som redovisas här omfattar 923 elever i 21 mellanstadieskolor och de 20 högstadieskolor till vilka minst 10 av eleverna från de aktuella mellanstadieskolorna flyttade. Skolorna har inte valts med utgångspunkt från elevresultat eller andra kriterier på framgång. Urvalet skedde genom en förfrågan om deltagande till grundskolorna i Stockholm. Undersökningen omfattar samtliga skolor som önskade delta. Efter en tid visade det sig dock att några av skolorna uppfattat det tillstånd för undersökningen som inhämtades från skolmyndigheten i Stockholm som ett åläggande att delta. De flesta skolor är alltså frivilliga deltagare men inte alla. 10

11 Skolorna är väl spridda över Stockholm. Urvalet inkluderar skolor i innerstan såväl som många förortsområden. Det innebär att de represen- terar olika typer av upptagningsområden med avseende på social och etnisk bakgrund. Materialet omfattar mellanstadieskolor med en till fyra och högstadieskolor med två till fyra paralleller. Datainsamlingen inkluderar personuppgifter. Tillståndet från datainspektionen var förenat med kravet att föräldrarna skulle ge tillstånd att deras barn deltog i undersökningen. Det gav upphov till ett bortfall på 22%. Klasslärarna fick en förfrågan om de kunde upptäcka något mönster i detta bortfall, till exempel att föräldrar som tillhörde någon etnisk eller språklig minoritet eller vars barn hade svårt att tillgodogöra sig undervisningen var överrepresenterade bland de vars föräldrar inte gav sitt tillstånd. Inga sådana mönster kunde dock urskiljas. Undersökningen utfördes på 720 elever på mellanstadiet och 640 på högstadiet. Bortfallet berodde dels på att några elever föredrog högstadieskolor till vilka färre än 10 av eleverna från de aktuella mellanstadieskolorna gick över samt på att några elever flyttade från Stockholm. Variablerna har bearbetats med en statistisk metod som går under beteckningen kovariansstrukturanalys för tvånivådata (se till exempel Muthén 1994) Datorprogrammet STREAMS som utvecklats av forskare vid pedagogiska institutionen i Göteborg (Gustafsson & Stahl, 1997) har använts. Metoden har utnyttjats för att forma variabler som består av delvariabler som mäter samma sak och som differentierar på skolnivå. Därefter har variablerna bearbetats med en metod för multivariat variansanalys (GLM) som ingår i statistikprogrammet SAS. Jag skall återkomma till innebörden av dessa metodiska grepp senare i redovisningen. VARIABLER Bakgrund mellan- och högstadiet (oberoende variabler) Föräldrarnas utbildningsnivå (SCB) Föräldrarnas sociala status (SCB) Etnisk och språklig minoritetstillhörighet (SCB) Hemmets läroplan (Lärarskattningar) Elevernas förkunskaper (Lärarskattningar) Kommentarer: Uppgifter för de tre första variablerna inhämtades från Statistiska Centralbyråns register. Syftet var att kunna belysa sådana sociologiska aspekter på elevernas skolresultat som visat sig betydelsefulla i tidigare forskning. 11

12 Variabler som grundas på bedömning av föräldrarnas förhållningssätt och stöd till sina barns skolgång har större samband med elevers resultat än variabler som bygger på registeruppgifter (Walberg 1984). Därför inkluderades variabeln Hemmets läroplan (Grosin 1991 och 2001). I detta fall bygger bedömningen på lärarskattningar elev för elev av föräldrarnas attityder till skolan respektive det stöd för skolarbetet som föräldrarna ger sina barn. Skattningarna gjordes på femgradiga skalor. Ett av huvudsyftena med den longitudinella uppläggningen var att kunna grunda analyserna av effektivitet på en bedömning av elevernas förkunskaper. I högstadieundersökningen bedömdes förkunskaperna genom variablerna för elevernas prestationer på mellanstadiet. Beträffande mellanstadiet ombads klasslärarna att, på en fem-gradig skala, skatta vad eleverna kunde när de kom från lågstadiet. Det är ingen idealisk metod men inga resultat från kunskapsprov fanns att tillgå. De två variabler som mäter elevernas sociala anpassning på mellanstadiet: Social anpassning - utagerande och Elevvårdsinsats (se nedan) utgör bakgrundvariabler för analysen av resultaten i högstadiematerialet. Skolans pedagogiska och sociala klimat, PESOK Kommentarer: De ovan beskrivna teoretiska utgångspunkterna och innehållet i PESOK i framgångsrika skolor har legat till grund för konstruktion av ett bedömningsinstrument för skolklimat. Det består av ett antal påståenden som besvaras av lärare respektive elever. Metoden bygger på antagandet att lärarna respektive eleverna kan ses som sagesmän beträffande de egenskaper som kännetecknar PESOK i den egna skolan. Antagandet prövades och fick stöd i en tidigare undersökning, (Grosin, 1991). Faktorer och frågor beskrivs närmare i samband med resultatredovisningen nedan. De variabler som redovisas är de som bidrar till den förklarade variansen i analyserna. Övriga klimatvariabler redovisas i bilaga 5. Påståendena i klimatformulären har fyra svarsalternativ: "instämmer i hög grad", "instämmer" "instämmer ej" och "har i hög grad avvikande uppfattning". De flesta frågor är formulerade så att alternativet "instämmer i hög grad" överensstämmer med ett positivt PESOK. Vissa är dock negativt formulerade. De är markerade med (*). 12

13 Skolans pedagogiska och sociala klimat, PESOK - Mellanstadiet (oberoende variabel) Utvärdering - lärarformuläret för mellanstadiet (LKM, se sid. 23), Rektors och lärares förväntningar lärarformuläret för mellanstadiet (LKM, se sid. 16), Rektors och lärares principer för fostran - lärarformuläret för mellanstadiet (LKM, se sid. 22), Lärarnormer - elevformuläret för mellanstadiet, (EKM, se sid. 20), Lärarnas undervisning - elevformuläret, (EKM, se sid. 21), Skolans pedagogiska och sociala klimat, PESOK - högstadiet Lärarmiljö - lärarformuläret, (LKH, se sid. 25), Rektors och lärares förväntningar - lärarformuläret, (LKH, se sid 30), Lärarsamverkan - lärarformuläret, (LKH, se sid 25), Information Skola-hem - lärarformuläret, (LKH, se sid 32). Skolklimat - lärarformuläret, (LKH, se sid. 26). Lärarnormer - elevformuläret, (EKH, se sid. 27), Rektor och skolledarnas intresse för elevernas prestationer och uppförande samt synlighet - elevformuläret, (EKH, se sid. 27), Lärarnas undervisning - elevformuläret, (EKH, se sid. 28), Skolklimat - elevformuläret, (EKH, se sid. 31). Elevresultat i årskurs 6 (beroende variabler) Mellanstadiet "Betyg Mellanstadiet" - lärarskattningar av "medelbetyg", Matematik - algoritmtest, Läsning - lästesten "Klotter" och "Första skoldagen", Social anpassning - Lärarskattningar, se bilaga 1, Stödundervisning - Läraruppgifter, Elevvårdsinsats - Läraruppgifter, Elevnormer - Frågeformulär, se bilaga 3. Kommentarer: Valet av resultatvariabler eller beroende variabler syftar till att spegla dels elevernas kunskaper dels deras sociala och personliga anpassning och 13

14 normer i sådana avseenden som överensstämmer med viktiga mål för skolan. Vidare har jag bedömt förekomsten av stödundervisning och elevvårdsinsatser genom att lärarna fått ange hur många elever som varit föremål för sådana under mellanstadiet. Matematik- och lästesten som användes ingick i den årliga utvärderingen i skolorna. Variabeln "Betyg Mellanstadiet" bygger på lärarnas skattningar av elevernas kunskaper i olika ämnen på en femgradig skala, vårterminen i årskurs 6. Det kan ses som en form av informellt medelbetyg. Elevernas normer i förhållande till skolan bedömdes genom ett frågeformulär (se bilaga 3 för de frågor som differentierade mellan mellanstadie- respektive högstadieskolorna). Elevernas sociala anpassning i olika avseenden bedömdes av lärarna på femgradiga skalor (se bilaga 1). Högstadiet Standardprov i Matematik, Engelska och Svenska - årskurs 9, Val av gymnasieprogram - se kommentar nedan, Skolk - Uppgifter från klassföreståndaren, Social anpassning - utagerande, se Bilaga 1, Antal elever som varit föremål för elevvårdsinsats, Elevernas självtillit - se Bilaga 2, Elevnormer - se Bilaga 3, Kriminalitet - se Bilaga 4. Kommentarer: Det är en rimlig hypotes att det PESOK som kännetecknar relativt sett mer framgångsrika skolor, till exempel höga förväntningar, skapar bättre förutsättningar och ökad stimulans för elever att anta större utmaningar till exempel genom att välja mer krävande gymnasieprogram. För att pröva denna tanke har jag skapat en variabel där de gymnasieprogram som var aktuella för eleverna när datainsamlingen gjordes har rangordnats med avseende på kravfylldhet: Naturvetarprogrammet (1), Samhällsvetarprogrammet (2), Estetiska programmet (3), Övriga praktiska yrkesprogram (4), Individuella programmet (5). Social anpassning, utagerande, skolk och antal elever som varit föremål för elevvårdsinsats bedömdes av klassföreståndaren. Elevernas kriminalitet undersöktes genom ett frågeformulär (se Bilaga 4) där eleverna anonymt fick ange sina alkoholvanor och i vad mån de ägnat sig åt olika former av kriminalitet. 14

15 DATABEARBETNING OCH RESULTAT Första steget - skol- och klassrumseffekter på individnivå För att kunna bedöma effekterna av skol- och klasstillhörighet för enskilda elever har jag genomfört en variansanalys (ANOVA) med hjälp av SAS, (1985). Analysen baseras på individuppgifter i mellanstadiematerialet om såväl elevernas prestationer och sociala anpassning sedan jag kontrollerat för de variabler som mäter deras socioekonomiska och kulturella bakgrund samt förkunskaper och hemmets läroplan (HLP). Jag har dels beräknat vilken varians som kan hänföras till att eleverna tillhör en viss skolklass och därefter beräknat den sammanlagda variansen för klass- och skoltillhörighet. Resultaten framgår av Tabell 1. Tabell 1 Klassens och skolans andel av variansen i elevernas prestationer och sociala anpassning efter kontroll av bakgrundsfaktorer (%) Andel av variansen för Andel av variansen för Signifikansnivå Signifikansnivå Klass Skola/Klass Klass Skola/klass Matematik Läsförståelse "Betyg Mellanstadiet" Social anp. utagerande Elevernas klasstillhörighet har en tydlig och statistiskt säkerställd effekt. När jag lägger till skolans effekt ökar de beräknade varianserna väsentligt. Även skoltillhörigheten har alltså en väsentlig statistiskt säkerställd effekt på elevernas resultat på individnivå även sedan vi kontrollerat för bakgrundsfaktorer. Effekternas storlek är av ungefär samma storleksordning som i tidigare forskning (se t.ex. Mortimore, a.a.) 15

16 Andra steget - variabler som differentierar på skolnivå Fortsättningsvis görs analysen på skolnivå. Huvudorsaken är att den primära forskningsfrågan gäller skolklimatets betydelse för eventuella skoleffekter. Det finns helt enkelt inget skäl att bedöma skolklimatet på individnivå. Tekniken vid bedömningen är att lärarna och eleverna tillfrågas om vilka egenskaper som kännetecknar skolans PESOK, (se ovan sid. 12). Alla variabler har bearbetats med STREAMS, (Gustafsson & Stahl, 1997). Syftet var att reducera komplexiteten i data genom att rensa bort sådana variabler och klimatfrågor som inte differentierar på skolnivå. Om vi till exempel utgår ifrån de frågor som tillsammans bildar variabeln Förväntningar i lärarformuläret för mellanstadiet (LKM), har frågorna valts med utgångspunkt från att forskningen om de mest framgångsrika skolorna visat att höga förväntningar på elevernas prestationer är en viktig egenskap i det pedagogiska och sociala klimatet i sådana skolor. Variabeln representeras av nedanstående fyra frågor i lärarformuläret för mellanstadiet (LKM). Siffrorna anger frågans nummer i formuläret som tillsammans består av 119 frågor: Rektors och lärares förväntningar (LKM) 10. Rektors och skolledningens krav och förväntningar på vissa elevgruppers studieresultat är lågt ställda.(*) till 95 procent av eleverna i den här skolan har egentligen kapacitet nog för att tillägna sig fullt acceptabla ämnes- och baskunskaper. 13. Rektor och skolledning uttrycker högt ställda förväntningar på elevernas studieresultat. 79. Praktiskt taget alla elever har egentligen intellektuella förutsättningar för att prestera godkända resultat på skrivningar och prov. När lärarna tar ställning till dessa bedömer de alltså sin skola med avseende på en viktig aspekt av PESOK. Nu visade det sig att lärarna Inom var och en av de 21 mellanstadieskolorna var överens i sin bedömning av den egna skolan när det gäller frågorna 10,11 och 13. Men beträffande svaret på fråga 79 fanns det en tendens att lärare inom en och samma skola var oeniga i sin bedömning. 16

17 En bidragande förklaring kan vara att frågan genom sin formulering snarare efterlyser lärarnas allmänna uppfattning än deras bedömning av förhållanden i den egna skolan. Eftersom frågan inte differentierar på skolnivå saknar den intresse för analysen av skillnader mellan skolor. När det gäller att karaktärisera förväntningarna på mellanstadieskolorna får jag därför nöja mig med lärarnas svar på de tre övriga frågorna. Samtliga variabler i undersökningen har behandlats på detta sätt. Tredje steget - att förklara varians Det hade varit önskvärt att göra en latent variabelanalys på två nivåer genom att fortsätta använda STREAMS. Emellertid är antalet observationer (21 respektive 20 skolor) för få varför vi i stället gjort en variansanalys med statistikprogrammet SAS. Proceduren vi utnyttjat kallas GLM som analyserar data med utgångspunkt från antaganden som gäller linjära modeller (General Linear Model). Tekniken fungerar så att man analyserar en beroende variabel i taget och vilka av de oberoende variablerna som samvarierar med den beroende. Den statistiska terminologin är: vilken eller vilka av de oberoende variablerna som förklarar varians i de beroende variablerna 3. Programmet analyserar frågeställningen och väljer den oberoende variabel som förklarar mest varians. Därefter upprepas proceduren och den variabel som därnäst förklarar mest varians läggs in. Endast samband som är signifikanta på minst 15%-nivå beaktas. Metoden innebär att alla variabler har samma chans att komma med i de modeller som skapas för att förklara de olika beroende variablerna. RESULTAT - MELLANSTADIET I Tabell 2 redovisas hur stor del av variansen i de beroende variablerna som förklaras av bakgrunds- respektive klimatvariabler. Även korrelationskoefficienter och signifikansnivåer redovisas. 3 Begreppet förklara skall inte ses som ett uttryck för att det skulle föreligga någon absolut kausalitet. Det typ av bearbetning vi utfört resulterar i ett antal samband som måste analyseras och tolkas. 17

18 Tabell 2 Bakgrunds- och klimatvariablers varians och korrelation med sju resultatvariabler på mellanstadiet 4 Resultat Skolnivå Variabel 1 Skolnivå Variabel 2 Skolnivå Variabel 3 "Betyg" Mellanstadiet Förväntningar (LKM) Varians 51% r=0,71 *** Förkunskaper Varians 14% r=0,37 ** HLP/attityd Varians 10% r=0,32 ** Matematik Förväntningar (LKM) Varians 34% r=0,58 *** HLP/stöd Varians 11% r=0,35 (0,12) - Läsförståelse Andel minoritetselever Varians 50% r=0,70 *** Lärarnormer (EKM) Varians 9% r=0,29 * - Stödunder- Visning Förkunskaper Varians 28% r=0,53 ** Lärarnormer (EKM) Varians 15% r=0,39 * Social anp - Utagerande Förkunskaper Varians 37% r=0,61 *** Undervisning (EKM) Varians 10% r=0,32 * Elevvårdsin- Sats Fostran (LKM) Varians 46% r=0,68 *** HLP/stöd Varians 17% r=0,41 ** - Elevnormer Undervisning (EKM) Varians 74% r=0,86 *** Utvärdering (LKM) Varians 5% r=0,22 ** Lärarnormer (EKM) Varians 4% r=0,20 * De två modeller som omfattar tre variabler rymmer i själva verket fler, som dock endast ger ytterligare mycket små bidrag till den förklarade variansen. 4 Variabler markerade med *** är signifikanta på 0,01-nivå, med ** på 0,05-nivå och med * på 0,10-nivån. 18

19 Prestationsmåtten Den första oberoende variabeln är "Betyg" Mellanstadiet, det vill säga mellanstadielärarnas skattning av elevernas genomsnittliga kunskapsnivå vårterminen i årskurs 6. Den modell som programmet skapar visar att en klimatvariabel, Förväntningar, bedömd med lärarformuläret, förklarar hälften (51%) av skillnaderna mellan skolorna. Därnäst förklarar variabeln Förkunskaper och en aspekt av Hemmets läroplan, nämligen lärarnas bedömning av föräldrarnas attityder till skolan 14% respektive 10% av variansen. Sammantaget förklaras alltså 75% av variansen. I en studie som baseras på beräkningar av varianser och korrelationer kan man inte i matematisk mening hävda att variationen i den ena variabeln är orsak till variationen i den andra. Det är en tolkning som baseras bland annat på tidigare forskning. Grunden för att tolka sambandet mellan förväntningar och elevresultat med utgångspunkt från att det är förväntningarna som förklarar variationen i elevresultat inte tvärt om, är att sådana effekter kunnat påvisas i framgångsrika skolor efter det att man kontrollerat för elevernas tidigare kunskaper, och socioekonomiska bakgrund (Rutter et al och Sammons et al. 1997). Samtidigt är det klart att definitiva ställningstaganden i detta och andra avseenden inte kan göras utan att en mer experimentell design tillämpas. 5 Nästa steg i analysen är att se efter vad variabeln Förväntningar omfattar, se ovan, (sid. 16). De tre påståendena berör såväl rektors och skolledningen som lärarnas egna förväntningar på elevernas pretationer. Frågan är vilka alternativa tolkningar som är möjliga. Jag vill då i första hand peka på en som framför allt gäller just variabeln "Betyg Mellanstadiet". Man kan ha god tilltro till lärarnas förmåga att göra oberoende bedömningar av de aktuella variablerna. Men eftersom tre av fyra variabler som är aktuella i variansanalysen av "Betyg Mellanstadiet" bygger på data från skattningar av samma lärare kan man inte utesluta att det har bidragit till sambandens styrka. Samtidigt bör framhållas att den variabel (Förväntningar) som uppvisar det största sambandet med den beroende variabeln bygger på bedömning av samtliga lärare i de 5 Ett exempel på en sådan undersökning är Mc Namara, (1998). I den gjordes ett framgångsrikt försök att genom handledningsseminarier med några rektorer påverka PESOK i ett antal skolor. Uppföljningen av elevernas kunskaper under de tre år som undersökningen omfattade visade att dessa upprätthölls trots att skolorna fick sina resurser till undervisning reducerade med omkring 20% under de tre år som projektet omfattade. 19

20 aktuella skolorna. Jag skall återkomma till frågan om lärarskattningarnas validitet dels i samband med redovisningen av nästföljande presta- tionsvariabel, Matematik samt vid redovisningen av resultaten i högstadiematerialet, (sid. 37). När det gäller Matematik är det åter Förväntningar (LKM) som förklarar den största delen av variansen (34%), något som stärker tilltron till resultatet för "Betyg". Den förklarade variansen är dock betydligt mindre. HLP/stöd förklarar ytterligare 11% av variansen men resultatet är inte signifikant. Den enda registerbaserade variabeln som har förklaringsvärde är andelen elever i skolorna som tillhör någon Etnisk, språklig eller kulturell minoritetsgrupp. Den förklarar så mycket som häften av variansen i resultaten på läsproven. Det betyder att skolorna som deltog i undersökningen hade svårigheter att pedagogiskt bemästra en hög andel elever med sådan bakgrund i läsundervisningen. Med stor sannolikhet hade man inte kommit på några bra metoder när det gäller att lära elever med annat modersmål att läsa svenska 6. En annan bidragande förklaring till resultatet kan vara att elever som nyligen anlänt till Sverige deltog i läsprovet. En klimatvariabel Lärarnormer (EKM) förklarar ytterligare 9% av variansen i läsning. Variabeln består av följande påståenden: Lärarnormer (EKM) 19. Mot vissa lärare kan man vara nästan hur oförskämd som helst.(*) 28. Alla lärare har samma ordningsregler. 30. Man känner att lärarna nästan väntar sig att några elever skall vara uppkäftiga och stökiga.(*) 40. Vissa lärare verkar inte tycka att det gör så mycket om de själva kommer för sent.(*) 69. Alla lärare håller bra koll på frånvaro och för sen ankomst. 70. Lärarna i den här skolan verkar tycka att undervisningen är väldigt viktig. 6 För en presentation och diskussion av sådana metoder i svenska skolor se Keskitalo (1999). 20

Lennart Grosin Docent, Stockholms universitet Vad en bra skola betyder för ungas integration, hälsa och utveckling

Lennart Grosin Docent, Stockholms universitet Vad en bra skola betyder för ungas integration, hälsa och utveckling tillbaka Lennart Grosin Docent, Stockholms universitet Vad en bra skola betyder för ungas integration, hälsa och utveckling Utgångspunkten för seminariet var den forskning som bedrivits sedan 1970-talet

Läs mer

Skolåret 2013-2014 i Kupol Hur ser det pedagogiska och sociala klimatet ut?

Skolåret 2013-2014 i Kupol Hur ser det pedagogiska och sociala klimatet ut? Skolåret 2013-2014 i Kupol Hur ser det pedagogiska och sociala klimatet ut? Introduktion Forskningsprojektet Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande) bedrivs för närvarande på 98 svenska högstadieskolor.

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

- Kom på föräldramötet så får ditt barn bättre betyg

- Kom på föräldramötet så får ditt barn bättre betyg Föräldrarna som skolans viktigaste resurs eller - Kom på föräldramötet så får ditt barn bättre betyg Örebro 1 december 2010 Adjunkt i SO 1977, Lärarhögskolan i Uppsala Master of Arts in Education 1999,

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor 2 Förord Denna rapport från Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge ger en mycket självkritisk bild av läget i kommunens skolor.

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Hva betyr lærernes kompetanse for elevenes resultat på 4. trinn i Norge, Sverige og Finland?

Hva betyr lærernes kompetanse for elevenes resultat på 4. trinn i Norge, Sverige og Finland? Hva betyr lærernes kompetanse for elevenes resultat på 4. trinn i Norge, Sverige og Finland? Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Centre for Educational Measurement at the University of Oslo (CEMO)

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt Räkna med flyt Som ett led i att höja elevernas resultat införs ett kommunövergripande arbetssätt med diagnoser och tillhörande analysarbete. Diamants aritmetikdel ska vara ett redskap för lärarna i deras

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 23 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Sid 1 (8) Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Lärare på kursen Anders Råde (kursansvarig) och Robert Holmgren 22/4 avslutades utvärderingen via Limesurvey och sammanställdes. P g a viss teknisk problematik

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projekt runt kunskap och bedömning Syftet med projektet är att utveckla och fördjupa läroplan- och bedömarkompetens. Genom

Läs mer

1 Sammanfattning och elevernas förslag

1 Sammanfattning och elevernas förslag 1 Sammanfattning och elevernas förslag I uppdrag från Utbildningsförvaltningen i Malmö har undersökts hur ungdomar vid IV-program beskriver sina upplevelser av grundskolan. Bakgrunden till studien är den

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Vad fungerar? Riktade program mot skolk och studieavbrott för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet

Vad fungerar? Riktade program mot skolk och studieavbrott för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet Vad fungerar? Riktade program mot skolk och studieavbrott för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet Forskning om studieavbrott 2014:7 Svensk titel: Vad fungerar? Riktade program mot skolk och studieavbrott

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Gemensam plattform för ordningsregler

Gemensam plattform för ordningsregler Gemensam plattform för ordningsregler April 2014 1 Gemensam plattform för ordningsregler, Bäckadalsgymnasiet Rektor är den i gymnasiets organisation som är formellt ansvarig för att fatta beslut om ordningsregler

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Visa respekt mot vuxna och barn.

Visa respekt mot vuxna och barn. Föräldrarna förväntar sig att deras barn ska: Visa respekt mot vuxna och barn. Bete sig som folk. Uppföra sig väl mot andra elever och lärare. Låta bli att kränka någon. Vara trevliga mot andra elever

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2009-08-12 SKRIFTLIGA OMDÖMEN OCH KOMMENTARBANKER Individuell utvecklingsplan

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer