VERKSAMHETSPLAN ÅR 2015 OCH LÅNGSIKTIG INRIKTNING FÖR SÖDRA DALARNAS SAMORDNINGSFÖRBUND

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 2015 OCH LÅNGSIKTIG INRIKTNING FÖR SÖDRA DALARNAS SAMORDNINGSFÖRBUND Verksamhetsplanen för 2015 grundar sig på diskussioner och förslag som arbetats fram under planeringsdagen , lokalägarsamrådet och styrelsemötet Den anger inriktningen och målen för den finansiella samordningen under nästkommande samt kommande år fram till Denna verksamhetsplan och långsiktig inriktning är fastställd av styrelsen vid styrelsemötet den 21 november Verksamhetsinriktning : Steg mot integrerad samverkan Under 2014 har styrelsen för mer och mer diskuterat vikten av att lämna projektande som huvudsaklig strategi för att hantera och utveckla samverkan kring personer som har samordnade rehabiliteringsbehov. Styrelsen har diskuterat i termer av mer strukturinriktad samverkan och den framväxande termen integrerad samverkan. Detta åskådliggörs med följande bild: Integrerad samverkan är inte en färdig destination utan en färdriktning. Den signalerar en önskan om ett fördjupat tillstånd av samverkan mellan myndigheterna, både kulturellt och strukturellt. Det är en uttalad samordningsstrategi. Den kännetecknas vidare av organiseringar som utgår från deltagares behov och mål, där myndigheter och samhälle anpassar sina insatser tillsammans med den enskilde. Spår av denna utveckling syns i samarbetet i Hedemora kring Kraften, gemensamma utbildningssatsningar och nära samarbete med den lokala samverkansgruppen (LSG). Kraften tar sig alltmer uttryck som en plattform, en stadigvarande verksamhet, som drivs av myndigheterna gemensamt och som ständigt anpassar sig till rådande behov hos deltagarna och samhällets krav. Ett beslut under 2014 har varit att garantera en tillsvidare utveckling av verksamheten under förutsättning att parterna är nöjda med den.

2 2. Mål Verksamhetsplanen utgår från fyra målområden. Dessa är långsiktiga och strategiska mål för styrelsens arbete. Nedan presenteras de var för sig med mål och aktiviteter för Målområde 1: Att utveckla samverkanskultur och helhetstänkande En viktig förutsättning för effektiv samverkan och arbete mellan sektorerna är en utvecklad samverkanskultur och ett helhetstänkande. En bra samverkanskultur betonar partnerskap, nätverk, jämlika relationer och, inte minst, tillit och förtroende mellan parterna. Den uppmuntrar vidare interaktion över myndighetsgränserna och uppskattar en mångfald av perspektiv. Målområde 1: Aktiviteter för samordningsförbundet under Att aktivt stödja, både formella och informella, nätverk mellan sektorerna - Att stödja och arrangera gemensamma metod- och kompetensutvecklingsinsatser - Att arrangera, och ge möjlighet för, frukostmöten, seminarier och konferenser där myndighetsföreträdare och andra kan träffas för att diskutera och vidareutveckla samarbetet runt gemensamma behovsgruppers behov - Att ge och sprida information till myndigheterna om bl.a. hur deras gemensamma ansträngningar har lett till resultat och lärande Målområde 2: Att utveckla struktur för samordning och innovation För att samordning ska utvecklas behövs arenor och resurser som kan förvalta och utveckla goda idéer. Formellt utgör samordningsförbundets styrelse en sådan arena och resurs. Informellt, då det ligger utanför samordningsförbundets linjeorganisation, är utvecklingsgruppen också en resurs för att stödja arbetet med utveckling av insatser. För båda är det viktigt att utveckla kapacitet som kan svara på nya utmaningar och möjligheter.

3 Målområde 2: Aktiviteter för samordningsförbundet under Att vidareutveckla former för att fånga upp, inkludera och sprida brukarperspektivet på samordnad rehabilitering - Att utveckla och implementera samordningsförbundets utvärderingsstrategi - Att arrangera lokal ägardialog för ägarrepresentanter och styrelse där även LSG/styrgruppsrepresentanter och verksamhetsledarna i de samordnade insatserna är välkomna - Att fortsättningsvis arbeta med omvärldsbevakning och nätverk med andra samordningsförbund för att utveckla/stödja samverkan på tre nivåer: inom Dalarnas län, regionalt i Östra Mellansverige och nationellt genom Nationella Nätverket för Samordningsförbunden (NNS) och Pacta - Att stödja LSG i arbetet med bl.a. gemensamma analyser och kartläggningar i syfte att utveckla samverkansinsatser - Att jobba fram indikatorer för finansiell samordning som fångar förändring på individ-, organisations- och samhällsnivå - Att fortsätta arbetet med kommunikationsplanen och den nya hemsidan Målområde 3: Att stödja myndigheternas arbete med nya arbetssätt och metoder i samverkan Detta målområde handlar om att stödja gemensam ledning av insatser, nya arbetssätt och metoder i samverkan samt samlokalisering. En fortsatt utveckling av Kraften i Hedemora är prioriterat tillsammans med uppbyggnaden av en ny teaminsats i Avesta. Ett gemensamt intresse som utvecklas under senare år är att stödja utvecklingen för en mer inkluderande arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättningar, särskilt för unga vuxna, men också utrikesfödda i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Ett annat utvecklingsområde är det generella arbetet med samordnade individuella planer (SIP) och lösningsfokuserat arbetssätt. Att utveckla det befintliga stödet till myndigheterna i detta arbete är viktigt för att lyckas med rehabiliteringen. Målområde 3: Aktiviteter för samordningsförbundet under Att fortsättningsvis, både finansiellt och processinriktat, stödja utvecklingen av styrgrupper i de av samordningsförbundet finansierade insatserna - Att stödja medlemmarnas arbete med gemensamma behovsanalyser som utgår från individens behov. - Att kartlägga och utreda samverkan via ett samarbete i LSG - Att stödja utvecklingen av en mer inkluderande arbetsmarknad

4 Målområde 4: Att stödja myndigheternas arbete med gemensam resultatredovisning och incitament för samverkan Partsgemensam lärande och utvärdering är grundläggande för att utveckla samverkan långsiktigt. Gemensamma mål, överenskomna uppfattningar av vad ett gott resultat/utfall kan vara samt förhöjda incitament för samverkan är viktigt för samordningsförbundet att stödja. Målområde 4: Aktiviteter för samordningsförbundet under Att bevaka, sprida och analysera gemensamma mått som försörjningsmåttet och helårsekvivalenter - Att stödja uppföljnings- och utvärderingsarbetet hos medlemsorganisationerna, särskilt för samordningsförbundsfinansierade verksamheter - Att aktivt beställa utvärdering och, om möjligt, utveckla vidare möjligheterna till samfällda beställningar av utvärderingar med andra samordningsförbund eller myndigheter - Att främja arbetet för implementering av framgångsrika arbetssätt och metoder i den ordinarie verksamheten - Att stödja strategisk kompetensutveckling 3. Förbundets ändamål och uppgifter enligt förbundsordningen och lagstiftningen Förbundets ändamål anges i förbundsordningen, se bilaga. Både förbundets ändamål och uppgifter överensstämmer med ändamål och uppgifter enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210). Enligt lagstiftningen och dess förarbeten betonas samordningsförbundets arbete som ett fristående organ för möjliggörande av samordnade rehabiliteringsinsatser, både operativt och strukturellt, samt för utveckling av samarbetet mellan parterna inom rehabiliteringsområdet. Rehabiliteringsansvaret är exempelvis uppdelat på flera sektorer där varje aktör bedriver insatser utifrån egna uppdrag och ansvar. Samtidigt är de olika aktörernas insatser beroende av varandra för att en väl fungerande rehabilitering ska komma till stånd. Att ansvaret för den enskilde är fördelat på flera aktörer kan utgöra hinder mot en effektiv rehabilitering. Det kan vara särskilt problematiskt att rehabilitera människor som har en kombination av medicinska, psykiska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade problem. För att hjälpa dessa människor är det nödvändigt att aktörerna samordnar insatser.

5 Det finns även samhällsekonomiska skäl för en finansiell samordning, enligt lagstiftningen. Att samordna resurser i ett gemensamt organ väntas leda till kostnadseffektiva lösningar samhällsekonomiskt. 4. Arbetsorganisation Samordningsförbundets verksamhet leds av en av medlemmarna utsedd styrelse. Styrelsens arbete regleras dels i förbundsordningen. I förbundsstyrelsen ingår en ordinarie och en ersättare från varje medlem. Förbundschef och kansli: Förbundschefen är föredragande i styrelsen, verkställer styrelsens beslut, ansvarar för uppföljning och utvärdering samt utarbetar förslag till beslut för styrelsen vad gäller ansökningar om insatser. Administrativa tjänster, inklusive bokföringsassistent och förvaltningsekonom till styrelsens förfogande och i enlighet med styrelsens delegationsordning, ingår i kansliet. Den nuvarande förbundschefen är anställd av samordningsförbundet på heltid men utlånas till tjänst hos NNS på 20 % eller mer i mån av tid och efter gemensam överenskommelse mellan parterna. Lokala samverkanssgruppen (LSG): LSG finns inte i förbundets linjeorganisation och har inget formellt ansvar i förhållande till styrelsen utan är ett stöd till styrelsens tjänsteman vid förankring och förberedelser av förslag till styrelsen vad gäller individ- och personalinriktade insatser. Gruppen består av minst en tjänsteman, med beslutsmandat, från respektive huvudman. LSG kan bl.a. initiera kartläggningar och analyser i syfte att främja utvecklingen av samverkan mellan myndigheterna utifrån individens samordnade behov. 5. Behovsgrupper Den grupp som samverkansinsatserna ska rikta sig mot är personer med behov av samordnad rehabilitering och ska syfta till att dessa ska återfå eller förbättra sina möjligheter till egen försörjning. Viktiga behovsgrupper som särskilt lyftes fram under styrelsens planeringsdag hösten 2014 för arbete i ett längre perspektiv, är: - individer som har, eller riskerar att få, aktivitetsersättning - individer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - ungdomar/unga vuxna som har en diffus psykosocial problematik - utlandsfödda som har ohälsoproblematik och samordnade rehabiliteringsbehov - individer som har varit sjukskrivna och/eller arbetslösa under lång tid

6 Löpande görs analyser av de grupper som berörs, ofta med stöd av LSG. Under den senaste planeringsdagen diskuterades behovsgrupper. Samordningsförbundet ser gärna ett ökat fokus på gruppen utlandsfödda som har ohälsoproblematik och samordnade rehabiliteringsbehov. Det är viktigt att förbättra situationen och möjligheterna till arbete för denna behovsgrupp. Förutom grupper med behov av samordnad rehabilitering riktas även insatser i förebyggande/hälsofrämjande syfte. I propositionen 2002/03:132 anges att en tänkbar målgrupp för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet är personer som är i behov av förebyggande hälsoåtgärder. Dessa personer, i förvärvsaktiv ålder, är de som löper risk att hamna i ovanstående målgrupper och med ett potentiellt behov av samordnad rehabilitering. 6. Medel till förfogande och beslutade insatser för års verksamhetsplan bygger på den budgetram om fem miljoner kronor som huvudmännen beslutat om för 2015 samt eget kapital. För år 2015 har följande verksamheter beviljats medel och kommer att vara föremål för uppföljning under 2014: Teamet Kraften i Hedemora Samordningsteam Avesta Grundutbildning i lösningsfokuserat arbetssätt för arbetsledare och professionella 1 (förkortat GULF 1) Utbildning till handledare i Grönkvistprogrammet 7. Utvidgning med Säters kommun under 2015 Under 2015 väntas utvidgas med ytterligare en kommunmedlem, Säters kommun. Processen är långt framskriden och arbete planeras för mottagande och utveckling av insatser för individer i Säter preliminärt från den 1 april Medel för eventuella utökade insatser tas ur den befintliga budgeten, posten Övergripande samordning alternativt att medel tas ur det egna kapitalet. 8. Långsiktig budget Samordningsförbundet har under 2014 lagt en större budget än vad huvudmännen har finansierat verksamheten för. Detta p.g.a. ett stort eget kapital växte fram under åren Detta egna kapital beräknas dock komma ned i normal nivå 1 under Normal nivå motsvarar under 20 % av årstilldelningen från huvudmännen. Det är en fastställd norm av Nationella Rådet (i vilket FK, AF, SKL och Socialstyrelsen

7 Här nedan är den totala budgeten för 2015 samt en prognos för innevarande års kostnader och prognos för i tkr Årstilldelning från huvudmännen Budget Utfall Eget kapital 31/12 * = prognos ** = önskemål * 701* * 591* ** 5 000* 5 000* 591* ** 5 000* 5 000* 591* ingår). Beslut i Stockholm hösten Denna norm bör nås senast 2015 enligt beslutet.

8 BUDGET ÅR 2015 FÖR SÖDRA DALARNAS SAMORDNINGSFÖRBUND ID Beskrivning Årsbudget Styrelsen 47 Konsulttjänster (Revisorer) Löner arbetad tid Kostnadsersättningar 5 56 Sociala avgifter enligt lag och avtal Personalsociala kostnader m.m Transporter och resor Diverse kostnader (medlemskap NNS, Pacta) totalt Administration 36 Intäkter (20% tjänst för NNS) Konsulttjänster (Administrativa tjänster) Löner arbetad tid Kostnadsersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader Personalsociala kostnader m.m Lokal- och markhyror, fastighetsservice Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Kontorsmateriel och trycksaker Tele-, datakommunikation och postbefordran Transporter och resor Annonser, reklam och information Diverse kostnader totalt Övergripande samordning 47 Konsulttjänster totalt Sammanhangsplats Avesta 35 Bidrag totalt Sammanhangsplats Hedemora 35 Bidrag totalt Intäkter 35 Bidrag totalt

9 Kostnader totalt Intäkter totalt Totalt 110