Höganäs 2015 Alla foton av Torbjörn Brorsson om ej annat anges.

Transkript

1 Torbjörn Brorsson Analys av förhistorisk, medeltida och postmedeltida keramik, bränd lera och rålera från lerbottnar från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen, Gammel Strand, Assistens Kirkegård och Gammel Strand, Köpenhamn Rapport 95, 2015

2 KKS rapporter trycks i en begränsad upplaga. Rapporten kan fås som pdf eller rekvireras i enstaka exemplar. Kontakta då Keramiska Studier, Martin Johns väg 47, Nyhamnsläge eller torbjorn.brorsson@keramiskastudier.se Höganäs 2015 Alla foton av Torbjörn Brorsson om ej annat anges. 2

3 Innehåll Inledning och frågeställningar s. 4 Metod s. 4 Material s. 9 Analysresultat s. 11 Bränd lera från Rådhuspladsen s. 11 Rålera från lerbottnar från Kongens Nytorv s. 13 Förhistorisk keramik från Assistens Kirkegård s. 14 Vikingatida keramik från Kongens Nytorv och Baltic ware från Kongens Nytorv och Rådhuspladsen s. 15 Early greyware, Paffrath-keramik, Late greyware från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen och Gammel Strand s. 19 Early redware från Kongens Nytorv och Rådhuspladsen s. 22 Late redware från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen och Gammel Strand s. 23 Stoneware från Kongens Nytorv s. 36 Faience och majolica från Rådhuspladsen och Kongens Nytorv s. 37 Litteratur s. 43 Bilagor s. 45 3

4 Inledning och frågeställningar Vid ett flertal större arkeologiska undersökningar mellan åren 2011 och 2014 i centrala Köpenhamn har ett omfattande keramiskt material påträffats. Utgrävningarna har skett under ledning av Köbenhavs bymuseum och undersökningarna har varit föranledda av dragningen av Metron i Köpenhamn. Keramikmaterialet från de olika platserna har på sedvanligt sätt registrerats och har bland annat indelats efter proveniens. Denna indelning är traditionell och den är baserad på keramikens gods, glasyr samt dekor. Det kan noteras att den arkeologiska indelningen av skärvorna är den viktigaste delen i bearbetningen och den utgör det enda sättet att studera ett stort keramikmaterial. Registreringen av huvuddelen av keramikmaterial och urvalet av skärvor för ICP-analys har utförts av Rikke Søndergaard Kristensen, Köpenhamns Bymuseum. Utöver denna indelning har ICP-analyser utförts och syftet har varit att bestämma keramikens proveniens. Denna analysmetod har visat sig vara mycket användbar på medeltida och senare keramik och bland annat har metoden använts med positivt resultat på keramik från just Köpenhamn (Brorsson 2011a; 2011b; 2012a; 2012b; 2012c; Brorsson 2013). Tidigare har bland annat godsanalyser i form av tunnslip använts för att belysa keramikkärlens ursprung men denna analysmetod har visat sig mindre lämplig för just proveniensbestämning. Dock kan godsanalyser med fördel användas för att bestämma karaktären på ett kärlgods eller en lera. En anledning till varför keramikens proveniens är viktig är för att bland annat kunnat diskutera utbytet mellan Köpenhamn och andra områden i norra Europa. Dessutom kan studien belysa flera olika sociala frågeställningar, där en hög andel importerade kärl kan indikera välstånd. Analyser har även utförts på bränd lera från Rådhuspladsen intill HC Andersens Boulevard. Denna lera tolkades ha inblandning av metalliskt slagg. Lerans funktion är osäker och därför har olika typer av analyser utförts på den brända leran från gropen. Analyserna syftar till att bestämma lerans kemiska sammansättning för att därmed eventuellt påvisa spår av metallhantverk, till att fastställa den högsta temperatur leran varit utsatt för och slutligen till att fastställa lerans kvalitet, vilket kan belysa dess funktion. Vid arkeologiska undersökningar vid Kongens Nytorv inom delområde phase 45B påträffades resterna efter två lerbottnar. Utifrån dess stratigrafiska läge har de två lerbottnarna daterats till 1200-talet. Syftet med analyserna av två lerprov från vardera en lerbotten från Kongens Nytorv är att försöka tolka lerbottnarnas funktion. De två rålerorna kan utgöra viktig information om de lokala lerornas kemiska sammansättning och dessa kan användas som jämförelse med skärvor från keramikkärl. På så vis skulle man kunna identifiera lokalt producerad keramik. Som ett led i metodutveckling har vardera rålera bränts till 400ºC, 800ºC samt till 1200ºC och dessa har jämförts med varandra samt med den obrända råleran. Syftet är att studera om den kemiska sammansättningen förändras vid upphettning av lerorna. Metoder Grundämnesbestämning ICP-analys Den analysmetod som använts för att bestämma lerans kemiska sammansättning är ICP-analys (Inductively Coupled Plasma). Halten av 44 olika oorganiska grundämnen undersöks, och sammansättningen kan sedan användas för att påvisa eller avfärda exempelvis ett metallhantverk. Detta sker i form av att leran jämförs med råleror och deglar från andra platser. Cirka 1 g av den brända leran krossas till ett fint pulver, som löses i en syralösning. Denna lösning injiceras i exciterad argonplasma. När atomerna utsätts för denna energi kommer

5 elektronerna att utsända färgade ljusblixtar, i ett mönster som är unikt för varje grundämne. Detta emissionsspektra kan mätas med AES (Atomic Emission Spectrometry). Av de 44 olika grundämnena är det 16 ämnen som utgör grunden för tolkningarna. Det är de metalliska ämnena aluminium (Al), krom (Cr), gallium (Ga), mangan (Mn), niob (Nb), skandium (Sc), vanadin, (V), de alkaliska jordartsmetallerna kalcium (Ca), magnesium (Mg), strontium (Sr), de sällsynta jordartsmetallerna cerium (Ce), lantan (La), yttrium (Y), alkalimetallerna litium (Li), natrium (Na), samt övergångsmetallen kobolt (Co) som utgör grunden för indelningen i olika grupper. Analysen innehåller en mycket stor mängd data och för att kunna bearbeta denna krävs ett avancerat statistiskt verktyg som kan grupperna proverna. Därför har all data processats i programmet SPSS och resultatet presenteras i form av en klusteranalys och ett dendrogram. Det kan även noteras att ICP-analysen är i första hand lämplig på keramik som tillverkats av så kallade naturligt magrade leror. Om man tillsätter en bergart eller en sand till leran förändras det naturliga tillståndet och detta kan påverka analysresultatet. Den kemiska analysen av proverna har utförts vid OMAC laboratories, Galway, Irland och bearbetningen av analysresultat har utförts av Torbjörn Brorsson. Termisk analys För att bestämma vilken högsta temperatur den brända leran varit utsatt för har termiska analyser utförts. Metoden benämns för Thermal Colour Test (TCT). Provets färg fastställes i rumstemperatur utifrån Munsell Soil Color Charts och bränns därefter i ugn i 100 -intervall från 20 C upp till 1100 C. Provet upphettas i 15 minuter i varje intervall varefter provet tas ut ur ugnen och efter 15 minuters avsvalning registreras färg och karaktär. När färgen ändras i förhållande till föregående temperatur har den tidigare högsta temperaturen uppnåtts. Godsanalys i form av tunnslip Keramikskärvor och bränd lera har studerats med hjälp av mikroskopering av keramiska tunnslip. Mikroskoperingen syftar till att studera godsets sammansättning, de keramiska råmaterialen och övriga tillverkningstekniska parametrar. Tunnslipet skall vara 0,03 mm tjockt och analysen utförs i polarisationsmikroskop vid förstoringar mellan 25X och 1000X i korsat och parallellt ljus. Lerans grovlek, magringens art, andel och största korn fastställes. De leror som använts klassificeras som fina, mellangrova eller grova leror, vilket innebär att mängden silt är låg eller saknas i finlerorna, att sandfraktionen är förekommer men är låg i mellanlerorna medan mängden sand är hög i grovlerorna. Det noteras även om en lera är sorterad eller osorterad. I en osorterad lera saknas vissa fraktioner. Tunnslipet har framställts vid Vancouver GeoTechlabs i Canada, medan mikroskoperingen har utförts av Torbjörn Brorsson. 5

6 ICP Tunnslip Plats FO-nummer Godstyp Preliminär tolkning 1 Gammel Strand KBM Late light-fired Niedersachsen 2 Gammel Strand KBM Late redware Copenhagen 3 Gammel Strand KBM Late redware Bornholm 4 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen 5 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen 6 Kongens Nytorv KBM Late light-fired North Germany/North Netherlands 7 Kongens Nytorv KBM Late redware North Germany 8 Kongens Nytorv KBM Late light-fired North Germany/North Netherlands 9 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen 10 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Niedersachsen 11 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen 12 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen 13 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen 14 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen 15 Kongens Nytorv KBM Late light-fired North Germany/North Netherlands 16 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen 17 Kongens Nytorv KBM Late redware North Germany 18 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen 19 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen 20 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen 21 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen 22 Kongens Nytorv KBM Late redware Netherlands 23 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Import 24 x Rådhuspladsen KBM Burned clay Local 25 Kongens Nytorv KBM Early redware Uncertain 26 Kongens Nytorv KBM Late redware Scandinavia 27 Kongens Nytorv KBM Early greyware Denmark/Tyskland 28 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland 29 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland 30 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland 31 Kongens Nytorv KBM Early redware Uncertain 32 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland 33 1 Kongens Nytorv KBM Baltic ware Denmark 34 2 Kongens Nytorv KBM Possibly Viking Age Denmark 35 3 Kongens Nytorv KBM Spanish earthenware Spain 36 Kongens Nytorv KBM Early redware Scandinavia 37 Kongens Nytorv KBM Early redware Uncertain 38 Kongens Nytorv KBM Early redware Uncertain 39 Kongens Nytorv KBM Early redware Scandinavia 40 Kongens Nytorv KBM Early redware Scandinavia 41 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland 42 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland 43 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland 44 Kongens Nytorv KBM Early redware Scandinavia 45 Kongens Nytorv KBM Early redware Scandinavia 46 Kongens Nytorv KBM Early redware Scandinavia 47 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland 48 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland 49 Kongens Nytorv KBM Paffrath Early Greyware Germany, Paffrath 50 Rådhuspladsen KBM Paffrath Early greyware Germany, Paffrath 51 4 Rådhuspladsen KBM Baltic ware Denmark 52 Rådhuspladsen KBM Late greyware Denmark/Tyskland 53 Rådhuspladsen KBM Local early redware Scandinavia 54 Rådhuspladsen KBM Local early redware Scandinavia 55 5 Rådhuspladsen KBM Baltic ware Denmark 56 6 Rådhuspladsen KBM Baltic ware Denmark 57 7 Rådhuspladsen KBM Baltic ware Denmark 58 8 Rådhuspladsen KBM Baltic ware Denmark 59 Rådhuspladsen KBM Late greyware Denmark/Tyskland 60 9 Rådhuspladsen KBM Baltic ware Denmark 61 Gammel Strand KBM Late greyware Denmark/Tyskland NOR KBM Prehistoric pottery Själland NOR KBM Prehistoric pottery Själland 64 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen 65 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen 66 Kongens Nytorv KBM German stoneware Frechen 67 Kongens Nytorv KBM Late light-fired North Germany 68 Kongens Nytorv KBM Late Redware Netherlands/Copenhagen 69 Kongens Nytorv KBM Protostoneware/stonewareGermany, Paffrath Tab. I. Prov 1-69 från undersökningarna i Köpenhamn. 6

7 ICP Tunnslip Plats FO-nummer Godstyp Preliminär tolkning 70 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 71 Kongens Nytorv KBM Late redware Netherlands? 72 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Germany? 73 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 74 Kongens Nytorv KBM Faience Belgium? 75 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Germany? 76 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Import 77 Kongens Nytorv KBM Faience Spain?/Italy?/Netherlands? 78 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Germany?(Netherlands 79 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 80 Kongens Nytorv KBM Late light fired Niedersachsen? 81 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 82 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source 83 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 84 Kongens Nytorv KBM Majolica Netherlands, narrow source? 85 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen 86 Kongens Nytorv KBM Faience Netherlands, narrow source? 87 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 88 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 89 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 90 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 91 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 92 Kongens Nytorv KBM Majolica Netherlands/Italy 93 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 94 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 95 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 96 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 97 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 98 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Germany/Netherlands 99 Kongens Nytorv KBM Faience Netherlands 100 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 101 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Niedersachsen? 102 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 103 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 104 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 105 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Copenhagen? 106 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 107 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 108 Kongens Nytorv KBM Late redware Netherlands?/Germany? 109 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 110 Kongens Nytorv KBM Majolica Dutch? 111 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 112 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 113 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source? 114 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source? 115 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source? 116 Kongens Nytorv KBM German stoneware Langerwehe? 117 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Italy/France? 118 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? 119 Kongens Nytorv KBM Late redware Netherlands 120 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source? 121 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source 122 Rådhuspladsen KBM Late light-fiired import 123 Rådhuspladsen KBM 3827 PM92091 Clay from clay pit 20 degree Rådhuspladsen KBM 3827 PM92091 Clay from clay pit 500 degree 125 Rådhuspladsen KBM 3827 PM92091 Clay from clay pit 950 degree 126 Rådhuspladsen KBM 3827 PM92091 Clay from clay pit 1300 degree 127 Rådhuspladsen KBM 3827 PM92643 Clay from clay pit 20 degree Rådhuspladsen KBM 3827 PM92643 Clay from clay pit 500 degree 129 Rådhuspladsen KBM 3827 PM92643 Clay from clay pit 950 degree 130 Rådhuspladsen KBM 3827 PM92643 Clay from clay pit 1300 degree 131 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? 132 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? 133 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? 134 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? 135 Rådhuspladsen KBM Late redware Mis-fired Copenhagen 136 Rådhuspladsen KBM Redware? Mis-fired Copenhagen/Zealand 137 Rådhuspladsen KBM Late light fired Netherlands 138 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands 139 Rådhuspladsen KBM Late redware Unsourced (Germany?) Tab. II. Prov från undersökningarna i Köpenhamn. 7

8 ICP Tunnslip Plats FO-nummer Godstyp Preliminär tolkning 140 Rådhuspladsen KBM Late redware Unsourced 141 Rådhuspladsen KBM "Pottemagerfaience" Germany? 142 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands/Frankfurt? 143 Rådhuspladsen KBM Tin glazed Unsourced 144 Rådhuspladsen KBM Majolica Italy?/Netherlands? 145 Rådhuspladsen KBM Faience Germany 146 Rådhuspladsen KBM Late light-fired Netherlands 147 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands? 148 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? 149 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands? 150 Rådhuspladsen KBM Late light-fired Holstein? 151 Rådhuspladsen KBM Late redware Copenhagen 152 Rådhuspladsen KBM Late redware Unsourced (Germany?) 153 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? 154 Rådhuspladsen KBM Late redware Unsourced (Germany/Poland?) 155 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? 156 Rådhuspladsen KBM Late redware Mis-fired Copenhagen 157 Rådhuspladsen KBM Late redware Mis-fired Copenhagen 158 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands/Germany 159 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? 160 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands 161 Rådhuspladsen KBM Late redware Mis-fired Copenhagen 162 Rådhuspladsen KBM Late light fired Netherlands? 163 Rådhuspladsen KBM Late redware Germany? 164 Rådhuspladsen KBM Late light-fired Netherlands/Germany 165 Rådhuspladsen KBM Late light-fired Germany (Holstein?) 166 Rådhuspladsen KBM Late light-fired Germany (Holstein?) 167 Rådhuspladsen KBM late light fired Unsourced 168 Rådhuspladsen KBM Late redware Unsourced 169 Rådhuspladsen KBM Late redware Unsourced 170 Rådhuspladsen KBM Late redware Netherlands 171 Rådhuspladsen KBM Late redware Netherlands 172 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? 173 Rådhuspladsen KBM Late light-fired Germany? 174 Rådhuspladsen KBM Faience Germany? (Thüringen?) 175 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? 176 Gammel Strand KBM Majolica Netherlands 177 Gammel Strand KBM Late redware Unknown 178 Gammel Strand KBM Late redware light-fired Germany 179 Gammel Strand KBM Late redware light-fired Netherlands 180 Gammel Strand KBM Late redware Netherlands/Germany 181 Gammel Strand KBM Late redware Unknown 182 Gammel Strand KBM Late redware light-fired Netherlands 183 Gammel Strand KBM Late redware light-fired Unknown 184 Gammel Strand KBM Late redware light-fired Unknown 185 Gammel Strand KBM Faience Netherlands 186 Gammel Strand KBM Faience Denmark? 187 Gammel Strand KBM Faience Denmark 188 Gammel Strand KBM Faience Netherlands 189 Gammel Strand KBM Faience Netherlands 190 Gammel Strand KBM Late redware Unknown 191 Gammel Strand KBM Majolica Netherlands 192 Gammel Strand KBM Pottermagerfajance Germany 193 Gammel Strand KBM Late redware Germany? 194 Gammel Strand KBM Late redware light-fired Germany 195 Gammel Strand KBM Late redware Unknown Tab. III. Prov från undersökningarna i Köpenhamn. 8

9 Material (Tab. I-III) Bränd lera från Rådhuspladsen Den brända leran påträffades i en grop vid HC Andersens Boulevard vid Rådhuspladsen i Köpenhamn. Lerans provnummer är FO Vid registreringen noterades spår av metallisk slagg i leran och därför har olika typer av analyser utförts på den brända leran (Brorsson 2011a). Leran har tagits ut av Hanna Strandmark Dahlström, Köpenhamns Bymuseum. Rålera från lerbottnar från Kongens Nytorv Leror från två olika lerbottnar har analyserats (Tab. IV). Lerbottnarna låg alldeles intill varandra och dessa har benämnts för SD89931 respektive SD89993 (Brorsson 2012c). Ett lerprov från vardera lerbotten har analyserats och för att studera om lerans kemiska egenskaper förändras med stigande temperaturer har ICP-analyser utförts vid fyra olika temperaturer på respektive lera. Temperaturerna är 20º, 400º, 800º samt 1200ºC. Structure Sample Artefact Sample ICP Sample thin section Temperature Celcius SD89931 PM92091 Clay from clay pit Copenhagen SD89931 PM92091 Clay from clay pit Copenhagen SD89931 PM92091 Clay from clay pit Copenhagen SD89931 PM92091 Clay from clay pit Copenhagen SD89993 PM92643 Clay from clay pit Copenhagen SD89993 PM92643 Clay from clay pit Copenhagen SD89993 PM92643 Clay from clay pit Copenhagen SD89993 PM92643 Clay from clay pit Copenhagen Tab. IV. Den analyserade lerorna påträffades i lerbottnar vid Kongens Nytorv. Lerbottnarnas funktion har varit och är omtvistad. Det har föreslagits att de fungerat som ett konkret, symboliskt uttryck för de rättigheter som dess innehavare åtnjöt på marknaden (Ersgård 1988:46 f). Lars Ersgård har utifrån fynd av lerbottnar på Ven senare även föreslagit att lerbottnarna kan ha fungerat som en form av besittningstagande av mark (Ersgård 2006:62). Mot detta står en rad forskare som fört fram tesen om att denna specifika konstruktion använts för fiskehantering. Det senaste inslaget i debatten har förts fram av Annica Cardell som studerat fiskmaterialet från lerbottnarna från kv. Liljan i Malmö (Cardell 2005). Cardell har föreslagit att konstruktionerna användes som en del av sorteringsprocessen, där storleken på fisken var oerhört viktig vid packningen och försäljningen. En tunna skulle nämligen innehålla en bestämd mängd fisk, och hårda straff utdömdes om detta inte stämde. Tidigare har även Birgitta Hulthén fört fram en helt annan hypotes, nämligen att leran importerades från exempelvis Bornholm och skulle användas för kärlframställning (muntligen Docent Birgitta Hulthén, Viken). Leran lastades av vid stränder intill till de olika marknaderna och låg till sig över förslagsvis vinterhalvåret. Den såldes så småningom och kvar blev lerlinser härrörandes från bottnarna av lerhögarna. Analyser i form av tunnslip som utfördes på tre lerprov från lika många lerbottnar i kv. Liljan visade att man föredrog relativt grova sandiga och slitiga leror, med relativt mycket kalk (Brorsson 2006). Analysen bekräftade den av Cardell framförda hypotesen, att leran utgjort botten i en konstruktion för fiskhantering. Den grova leran var genomsläpplig, och hade man istället valt att använda sig av en tät finlera så hade den medfört att vätskan stod kvar i bottnen under en längre tid. En tät lera kunde därmed medföra att det ganska snabbt blev kladdigt i lerbottnen. Råleran från Kongens Nytorv har tagits ut av Hanna Strandmark Dahlström, Köpenhamns Bymuseum. Förhistorisk keramik från Assistens Kirkegård Den förhistoriska keramiken påträffades vid Assistens Kirkegård och den har daterats till övergången mellan bronsålder och järnålder (Brorsson 2012a). 9

10 Vikingatida keramik från Kongens Nytorv och Baltic ware från Kongens Nytorv och Rådhuspladsen Från Kongens Nytorv har möjlig inhemsk vikingatida keramik analyserats och från samma plats har även Baltic ware från tidig medeltid analyserats. Baltic ware har även påträffats vid Rådhuspladsen och flera skärvor har analyserats från Rådhuspladsen (Brorsson 2012a). Early greyware, Paffrath-keramik, Late greyware från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen och Gammel Strand Early greyware från Kongens Nytorv och Rådhuspladsen är ett tidig- och eventuellt högmedeltida inslag och det är möjligt att Paffrath-keramik finns i denna grupp. Early greyware producerades huvudsakligen i Tyskland, men man har även påträffat flera mindre ugnar för keramiken i Danmark. Nästkommande godsgrupp utgörs av late greyware och keramik av denna typ har analyserats från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen samt Gammel Strand (Brorsson 2012a). Denna keramik kan också vara tillverkad i Tyskland, men man kan inte utesluta lokalproducerad dansk keramik i gruppen. Lustre-ware från Kongens Nytorv En skärva av möjlig spansk lustre-ware från Kongens Nytorv har analyserats. Tolkningen är preliminär och analysen syftar bland annat till att bekräfta eller avfärda bedömningen (Brorsson 2012a). Early redware från Kongens Nytorv och Rådhuspladsen Den äldsta godstypen med glasyr som analyserats är Early redware och skärvor från Kongens Nytorv och Rådhuspladsen har varit föremål för analys (Brorsson 2012a). Sammanlagt har 12 skärvor analyserats och keramiken kan huvudsakligen dateras till och 1300-talen. Keramiken är sannolikt till stor del av skandinaviskt ursprung men det kan även förekomma importerade kärl, från exempelvis Tyskland och the Low Countries. Late redware från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen och Gammel Strand Ett stort antal skärvor Late redware från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen och Gammel Strand har också studerats. Antalet analyserade skärvor uppgår till 112 vilket är den största undersökningen av en enskild godsgrupp i norra Europa. Keramiken har bedömts vara från Köpenhamn, Själland, Bornholm, Tyskland (Thüringen, Holstein, Niedersachsen) eller Nederländerna samt möjligtvis Italien och Frankrike. Keramiken dateras från 1500 till 1850, men huvuddelen av de analyserade skärvorna har daterats från 1550 till Keramiken har klassificerats som Late Redware respektive Light-fired, men båda typerna utgörs av glaserat rödgods, dvs. Late redware. Skillnad i godsfärg är sannolikt beroende av proveniens där skärvorna av typen Light-fired har tillhört importerade kärl. I gruppen ingår även fem skärvor redware som kan vara felbrända och därmed utgöra indikation på ett lokalt keramikhantverk. Dessa ska i första hand jämföras med den keramik som anses vara lokalproducerad. Materialet har tidigare publicerats i mindre rapporter, men samtliga skärvor återfinns i denna rapport (Brorsson 2011b; Brorsson 2012a; Brorsson 2012b; Brorsson 2013) Stoneware från Kongens Nytorv Sammanlagt har nio stengodsskärvor från Kongens Nytorv varit föremål för analys. Samtliga skärvor har sannolikt ett tyskt ursprung och bland annat har typerna Frechen och Langerwehe identifierats (Brorsson 2012b). En skärva utgörs av ett möjligt protostengods eller möjligtvis Paffrathkeramik och syftet är att diskutera den eventuella Paffrathskärvans relation till stengodset. 10

11 Med hänsyn till att man använt sig av helt andra lerorna än vad som använts till lergodset är det inte möjligt att jämföra stengodset med exempelvis rödgodset. Dessutom har man använt sig av helt andra typer av glasyrer vilket påverkar analysresultatet. Faience och majolica från Kongens Nytorv ändra från här Slutligen har 17 skärvor faience och sex skärvor majolica från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen och Gammel Strand analyserats. Dess preliminära proveniens av faience-skärvorna är Holland, Tyskland, Belgien, Spanien och Danmark men flera skärvor har en osäker proveniens (Brorsson 2012b). Majolican har tolkats vara från antingen Holland eller Italien. I gruppen ingår även två skärvor pottermagerfaience och en skärva tin glazed som påträffats på Rådhuspladsen och Gammel Strand. Den senare skärvan har en osäker proveniens medan den andra sannolikt är från Tyskland eller Danmark. Analysresultat Bränd lera från Rådhuspladsen Grundämnesbestämning ICP-analys ICP-analysen visar att den brända leran till stor del har samma sammansättning som bränd lera från andra lokaler (Bilaga 1). I jämförelse med deglar avsedda för bronssmältningen från Åhus och Lyse i Sverige så kan man konstatera att halterna koppar (Cu), tenn (Sn) och zink (Zn) är betydligt lägre i leran från Rådhuspladsen. Man bör därmed kunna utesluta att leran varit avsedd för att användas i ett bronshantverk. Det som är mest påtagligt med provet från Rådhuspladsen är halten järn (Fe). Denna anges i procent (%), medan många andra grundämnen anges i miljondelar (ppm), och halten järn är mer än dubbelt så hög som i många andra prover. Det enda provet som uppvisar samma höga järnhalt är provet från Kårarp i Halmstad i västra Sverige (Brorsson 2010:8). Detta prov togs i en ugnsvägg som var avsedd för järn. Därmed påvisar ICP-analysen att den brända leran från Rådhuspladsen innehåller höga halter järn. Termisk analys Den termiska analysen visar att den brända leran ändrar färg mellan 900 och 1000 C och därmed har leran varit utsatt för höga temperaturer (Fig. 1). Det skall noteras att den del som analyserats är icke-sintrad och utgör den lägst brända biten av den brända leran. Sintringen och smälta partier av leran visar däremot att leran varit utsatt för minst 1200 C. De höga temperaturerna påvisar att den brända leran antingen använts inom ett metallhantverk eller har kommit i kontakt med värme under en hög tillförsel av syre, som exempelvis vid en eldsvåda. Med hänsyn till lerans form, som någon form av vägg/packning är metallhantverk det troligaste alternativet. 11

12 Rådhuspladsen. FO Units 6 Hue Value Chroma Temperature ºC Fig. 1. Den termiska analysen visar att provet ändrar färg mellan 900 och 1000 C, och därmed har leran varit utsatt för relativt höga temperaturer. Godsanalys i form av tunnslip Analysen i form av mikroskopering av ett tunnslip visar att den brända leran är en mycket grov lera (Fig. 2). Leran är till stora delar sintrad, men man kan tydligt se stora sandkorn (1 mm) i godset, vilket visar att leran varit grov. Huvudmineralen i leran har varit kvarts, vilket är en den vanligaste mineralen i den lokala berggrunden. I tunnslipet i figur 2 kan man i översta vänstra hörnet se ett mörkt korn. Detta är slagg, vilket bevisar att leran kommit i kontakt med järnslagg. Den grova leran var lämplig för upprepade bränningar och det var en typ av lera som tålde värme bra. De stora kornen i godset tog upp de spänningar som uppstod i godset i samband med upphettning. Man hade därmed valt en lera som kunde användas i samband med metallhantverk och slaggen antyder att leran användes tidigt i processen och man kan inte utesluta att leran var en del av en ugnsvägg. 12

13 Fig. 2. Foto av den brända leran i mikroskop. Leran är grov och det övre vänstra hörnet finns slagg. Tolkning De olika analyserna visar samstämmigt att den analyserade leran från Rådhuspladsen kommit i kontakt med järnslagg. Förmodligen har leran använts i någon form av ugn eller ässja. Rålera från lerbottnar från Kongens Nytorv Tunnslipsanalysen visar att de två lerorna är relativt likartade och utgörs av sorterade grova leror, med rikliga andelar av både sand och silt (Tab. V). Kalk finns naturligt i båda lerproven, men framför allt i tunnslip 12 från SD89931 var andelen kalk ovanligt hög. Den mineralogiska sammansättningen är granitisk med höga halter av kvarts. Tab. V. Resultat av tunnslipsanalysen av lera från lerbottnar från Kongens Nytorv. x=förekomst, +=hög andel, -=låg andel, e.o.=ej observerat. TS 12 TS 13 Fig. 3. Foto av tunnslipen 12 (ICP 123) och 13 (ICP 127) av råleror från Kongens Nytorv. Den bruna massan i botten utgörs av lera och bergartskornen är huvudsakligen av kvarts. 13

14 ICP-analysen som återfinns sist i rapporten (Bilaga 2) visar att framför allt provet från SD89931 innehöll ovanligt höga halter kalk (Ca), men även provet från SD89991 innehöll något högre halter än vad som är normalt för en lera i södra Skandinavien. Prov SD89991 innehöll också något högre halter skandium (Sc) än vad som är normalt, men detta ämne är en sällsynt jordartsmetall och förekomsten har inte påverkat lerans egenskaper. Med hänsyn till tolkningen av lerbottnarna som en del i hantering av fisk så kan man även notera att andelen Na är normal. Skulle det ha funnits salt (NaCl) i lerbottnarna borde halten Na varit förhöjd. ICP-analysen visar även att lerornas kemiska sammansättning inte förändras med stigande temperatur. Detta är inte minst ett viktigt resultat om lerorna skall jämföras med både keramik och bränd lera och därmed kan man likväl ta en obränd rålera som jämförelsematerial som att det skulle vara nödvändigt att först bränna den till samma temperatur som exempelvis keramiken. Tolkning Lerorna är likartade med de som påträffades på kv. Liljan i Malmö (Brorsson 2006). Dessa var sorterade grova leror med höga halter av både sand och silt. Kalk fanns naturligt i lerorna från Kongens Nytorv, vilket det även gjorde i Malmö. Därmed kvarstår samma tolkning som med lerorna från Malmö. Lerorna kan ha utgjort botten i en konstruktion för fiskhantering och den grova leran var genomsläpplig. Hade man istället valt att använda sig av en tät finlera så hade den medfört att vätskan stod kvar i bottnen under en längre tid. Lerbottnarna användes som en del av sorteringsprocessen, där storleken på fisken var oerhört viktig vid packningen och försäljningen (Cardell 2005). Dock kan man notera att det inte funnits salt i lerbottnarna och argumentet för detta är att halten Na var normal i båda de analyserade lerorna. Förhistorisk keramik från Assistens Kirkegård Tunnslipsanalysen visar att de två förhistoriska skärvorna (tunnslip 10, 11 - ICP 62, 63) från Assistens Kirkegård består av sorterade finleror som magrats med krossad granitisk bergart (Tab. VI; Fig. 4). De granitiska bergarterna består av kvarts, kalifältspat samt plagioklas. Lerorna får anses vara relativt fina och det saknas bland annat naturlig sand i dem. Den tillsatta magringsmängden, beräknad i volymprocent, är 15 respektive 19 % i dessa skärvor. Största uppmätta bergartskorn i respektive gods är 2,5 och 3,0 mm. Några diatoméer har inte observerats i tunnslipen. Skärvorna har bedömts tillhöra godsgrupp B2 och det är de enda skärvorna från undersökningen som tillhör denna grupp. Grupp B1 är av samma typ men keramiken har separerats med hänsyn till dateringarna. ICP-analysen visar att de två skärvorna placerar sig mitt i klusterdiagrammet (Fig. 5). Dock har de inget direkt samband, vilket skulle kunna tyda på att de har olika proveniens. Däremot visar den mineralogiska analysen av tunnslipen är skärvorna är likartade och skillnaderna som framträder i klusteranalysen beror snarast på provets beskaffenhet. I det ena provet kan exempelvis stora bergartskorn ha analyserats medan i det andra provet är det råleran som studerats. Bergartskornen kan ha kommit från en annan plats och i samband med att isen drogs sig tillbaka efter den senaste istiden kan stenar och annat material ha transporterats flera kilometer. Analysen visar att de två förhistoriska skärvorna från Assistens Kirkegård tillverkats i samma region, men de behöver inte komma från samma plats, men troligtvis är Själland det gemensamma ursprunget för de två kärlen. 14

15 TS 10 TS 11 Fig. 4. Foto av tunnslipen 10 (ICP 62) och 11 (ICP 63) av förhistorisk keramik från Assistens Kirkegård. Den bruna massan i botten utgörs av lera och bergartskornen är huvudsakligen av kvarts. Vikingatida keramik från Kongens Nytorv och Baltic ware från Kongens Nytorv och Rådhuspladsen En skärva som tolkats vara vikingatida keramik från Kongens Nytorv, en skärva Baltic ware från samma plats samt sex skärvor Baltic ware från Rådhuspladsen har analyserats. En av skärvorna Baltic ware från Rådhuspladsen har tolkats komma från Jylland. Tunnslipsanalysen visar att de åtta skärvorna kan indelas i fyra olika grupper (Tab. VI). Grupp B1 består liksom av de förhistoriska skärvorna av fina leror som magrats med krossad granitisk bergart (Fig. 6). Magringsandelen inom gruppen är enhetlig och varierar mellan 15 och 18 % och största uppmätta bergartskorn i respektive skärva är från 1,5 till 2,5 mm. Några diatoméer har inte observerats i kärlgodsen. I grupp B1 återfinns tre skärvor Baltic ware (tunnslip 5, 7, 8 ICP 55, 57, 58) och samtliga kommer från Rådhuspladsen. ICP-analysen visar att skärvorna har en förhållandevis stor spridning i klusteranalysen, och de återfinns i mellersta och nedre delen av diagrammet (Fig. 5). Det är framför allt prov 57 som avviker markant från de övriga två. ICP-analysen visar på att skärvorna har olika geografiskt ursprung medan tunnslipen visar det motsatta. Skärvorna har identisk mineralogisk sammansättning och dessutom har man använt sig av samma typ av leror. Tab. VI. Mikroskopering av tunnslip av keramikkärl och bränd lera från Assistens Kirkegård, Kongens Nytorv och Rådhuspladsen.. Materialet är förhållandevis varierat. x=förekomst, +=riklig förekomst, *=normal förekomst, -=låg förekomst, e.o.=ej observerad 15

16 Fig. 5. Klusteranalys av förhistorisk, vikingatida keramik samt Baltic ware från Assistens Kirkegård, Kongens Nytorv och Rådhuspladsen. Prover som grupperas till vänster i diagrammet är lika medan de som förenas långt till höger, vid 20 och högre är helt olika. TS 5 TS 7 Fig. 6. Foto av tunnslipen 5 (ICP 55) och 7 (ICP 57) av Baltic ware från Rådhuspladsen. Den bruna massan i botten utgörs av lera och bergartskornen är huvudsakligen av kvarts. Nästa godsgrupp är grupp C som består av två skärvor som tillverkats av mellangrova leror utan tillsatt magring (Tab. VI) (Fig. 7). Lerorna har därmed ansetts vara tillräckligt grova för att tåla de spänningar som uppkommer i godset i samband med upphettning. De mellangrova lerorna innehåller både sand och silt, men de är inte tillräckligt grova för att klassificeras som grovleror. 16

17 Största korn i respektive skärva har uppmätts till 0,5 respektive 1,0 mm och några diatoméer har inte identifierats i lerorna. De två skärvorna är dels det vikingatida kärlet från Kongens Nytorv (tunnslip 2 - ICP 34) och dels en skärva Baltic ware (tunnslip 4 - ICP 51) från Rådhuspladsen. Det är inte bara tunnslipen som visar att keramiken är likartad utan de bekräftas även av ICP-analysen där dessa två prover placerar sig högst upp i diagrammet (Fig. 5). Mineralogin är likartad och det är möjligt att keramiken har samma ursprung, men det är viktigt att notera att mellangrova leror fanns i samma områden som fina och grova lerorna och likheterna, som även bekräftats i ICP-analysen, behöver inte betyda att de tillverkats på samma plats, utan enbart i samma område/region. Studerar man datan från ICP-analysen visar den att halten bly (Pb) är 20 gånger så hög i Baltic ware-skärvan från Kongens Nytorv som i den övriga keramiken. Bly ingår inte bland de grundämnen som utgör grunden för ICP-analysen samt i klusterdiagrammet men andelen är så hög att skärvan måste ha varit utsatt för kontakt med bly och man kan inte utesluta att skärvan varit blyglaserad och därmed är medeltida eller senare. TS 2 TS 4 Fig. 7. Foto av tunnslipen 2 (ICP 34) och 4 (ICP 51) av vikingatida keramik respektive Baltic ware från Kongens Nytorv respektive Rådhuspladsen. Den bruna massan i botten utgörs av lera och bergartskornen är huvudsakligen av kvarts. Skärvan från Kongens Nytorv kan eventuellt vara yngre och den kan möjligtvis klassificeras som blyglaserat äldre rödgods. Godsgrupperna D1 och D2 är mycket likartade. Keramiken består av grova leror utan tillsatt magring och skillnaden mellan D1 och D2 är att D1 är en sorterad lera medan D2 är osorterad (Tab. VI) (Fig. 8). I samtliga tunnslip har största bergartskorn uppmätts till 1,0 mm och några diatoméer har inte identifierats. De två kärlen i grupp D1 har klassificerats som Baltic ware från Kongens Nytorv respektive Rådhuspladsen (tunnslip 1, 9 ICP 33, 60) medan D2 består av en skärva (tunnslip 6 ICP 56) Baltic ware från Rådhuspladsen. ICP-analysen visar att framför allt proverna 56 och 60 är mycket likartade medan prov 33 avviker något (Fig. 5). Proverna faller dock inom samma område och vilken betydelse skillnaderna har kan inte bestämmas. Den mineralogiska sammansättningen antyder dock ett förhållandevis enhetligt ursprung. Dock visar en jämförelse med annan typ av keramik att skärva 33 kan vara av främmat ursprung. Prov 56 från Rådhuspladsen har tolkats komma från Jylland och tunnslipsanalysen visar att skärvan avviker från flera andra från undersökningarna i Köpenhamn. ICP-analysen visar däremot att skärva 56 har ett likartad gods som skärva 60 från Rådhuspladsen. 17

18 TS 1 TS 6 Fig. 8. Foto av tunnslipen 1 (ICP 33) och 6 (ICP 56) av Baltic ware från Kongens Nytorv och Rådhuspladsen. Den bruna massan i botten utgörs av lera och bergartskornen är huvudsakligen av kvarts. En central frågeställning till den vikingatida och tidigmedeltida keramiken är dess proveniens. Den vikingatida skärvan (som möjligtvis är yngre) från Kongens Nytorv har osäker proveniens, och ICP-analysen har grupperat skärvan med Baltic ware. Tunnslipen visar på en likartad mineralogisk sammansättning, men det är inte ovanligt i hela södra Skandinavien. Mineralogin i de olika anlsyerade tunnslipen från Köpenhamn utgörs av granitiska bergarter med inslag av kvarts, kalifältspat, plagioklas samt amfibol eller epidot i några av de analyserade tunnslipen. För att försöka identifiera lokal och främmande keramik på Kongens Nytorv och Rådhuspladsen har vikingatida och tidigmedeltida keramik från Ribe på Jylland och Lockarp vid Malmö i Skåne använts som jämförelsematerial. Det är viktigt att notera att den jämförande studien enbart skett med ICP-analays och man skall ha i beaktande att olika typer av kärlgods kan indela keramiken i olika grupper, trots att den är från samma plats. Klusteranalysen i figur 9 visar att keramiken från Kongens Nytorv och Rådhuspladsen grupperar sig på samma sätt som i figur 5, även när man tillfogat ytterligare skärvor från andra platser. De tre Ribe-skärvorna placerar sig långt ned i diagrammet och de påminner om två av Lockarpsskärvorna samt prov 57 från Rådhuspladsen. Det förefaller vara troligt att Baltic ware, skärva 57 från Rådhuspladsen inte är från Köpenhamn utan den har ett främmande ursprung. Med hänsyn till likheterna med både Ribe och Lockarp kan inte dess ursprung helt fastställas. Man skall dock notera att den mineralogiska sammansättningen i skärvan från från Rådhuspladsen är likartad med de övriga och består bland annat av kvarts och kalifältspat. Den övriga keramiken från Kongens Nytorv och Rådhuspladsen har inga likheter med varken Ribe eller Lockarp och huruvida det är godskvalitet eller råmaterial som gjort att keramiken grupperat sig på detta sätt kan inte bestämmas. 18

19 Fig. 9. Klusteranalys av vikingatida keramik och Baltic ware från Kongens Nytorv och Rådhuspladsen samt Lockarp i Skåne och Ribe på Jylland. Samtliga prover från Köpenhamn utom prov 57 placerar sig i övre delen av diagrammet. Prover som grupperas till vänster i diagrammet är lika medan de som förenas långt till höger, vid 20 och högre är helt olika. Early greyware, Paffrath-keramik, Late greyware från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen och Gammel Strand På de skärvor som klassificerats som early greyware eller som late greyware har endast ICPanalyser utförts. Denna typ av keramik var normalt framställd av naturligt magrade leror, dvs. utan tillsatt magring, men enstaka skärvor kan även vara magrade med tillsatt sand (Brorsson 2007). Det är därmed en betydande källkritisk faktor att vissa kärl framställdes av naturligt magrade leror medan andra bestod av sandmagrade leror. Detta kan påverka hur klusteranalysen indelat keramiken. Tre skärvor har klassificerats som early greyware varav två (prov 49, 50) möjligtvis är Paffrathkeramik. Antalet analyserade skärvor av godsgruppen late greyware är 12 st. 19

20 Fig. 10. ICP-analys av greyware från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen samt från Gammel Strand. Prov 49 avviker mycket tydligt från de övriga. Prover som grupperas till vänster i diagrammet är lika medan de som förenas långt till höger, vid 20 och högre är helt olika. ICP-analysen visar tydligt att prov 49 avviker markant från de övriga analyserade skärvorna (Fig. 10). Denna skärva har tolkats vara Paffrath och denna typ av keramik framställdes i Rhenområdet i närheten av Köln och analysen visar att endast denna skärva har detta ursprung. Den andra skärva, nr. 50, som möjligtvis också var en Paffrath tillhör den övriga gruppen greyware och den kan därmed tolkas komma från norra Tyskland eller möjligtvis Danmark. I figur 10 framgår det att det finns två huvudgrupper inom greyware. I den övre gruppen i klusterdiagrammet återfinns proverna 50, 59, 43, 61, 30, 27 samt 41 och dessa kärl bör komma från samma geografiska område. I den nedre delen av klusterdiagrammet finns proverna 47, 48, 28, 42, 29, 52 och 32, som bildar en stor grupp och dessa kärl har ett annat geografiskt ursprung än de i den översta gruppen. I den övre delen av klusterdiagrammet återfinns två skärvor av typen early greyware och ingen i den nedre delen. Ett viktigt resultat är att det finns skärvor från både Kongens Nytorv och Rådhuspladsen inom respektive grupp. För att ytterligare försöka tolka ursprunget till greyware i Köpenhamn har skärvor från två andra platser i norra Europa infogats i analysen. Det är Harte Grauware eller yngre drejat svartgods från Büssow i östra Tyskland och från Falsterbo i sydvästra Skåne i Sverige. Dessa prover har jämförts med greyware från Köpenhamn, men Paffrath-keramiken, prov 49 har exkluderats i analysen. Denna avviker markant från de övriga (Fig. 11). 20

21 Fig. 11. ICP-analys av greyware från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen samt från Gammel Strand i Köpenhamn och från Falsterbo i Sverige och Büssow i östra Tyskland. Prover som grupperas till vänster i diagrammet är lika medan de som förenas långt till höger, vid 20 och högre är helt olika. ICP-analysen av greyware från olika platser i norra Europa visar att de två huvudgrupperna inom Köpenhamn fortfarande stämmer. Dock har den översta gruppen indelats i tre mindre grupper, där prov 41 är en grupp, proverna 50, 59, 43 och 30 är en andra grupp och den tredje gruppen består av skärvorna 61 och 27. Som redan förts fram är samtliga dessa skärvor sannolikt från samma område, men det kan vara olika platser i samma region. Flera av skärvorna från Büssow är snarlika och det skulle kunna var keramik från norra Tyskland inklusive Mecklenburg- Vorpommern som då också försett Falsterbo i Skåne med denna keramik. Det finns exempel på flera keramikugnar i Mecklenburg-Vorpommern och i många av dessa ugnar brändes stora 21

22 mängder Harte Grauware eller så kallat greyware. I exempelvis Greifswald har man hitintills påträffat fyra separata högmedeltida keramikverkstäder (Brandt 2000). Samtliga ugnar var placerade inom stadsmuren, men i utkanten av staden. Man framställde både kannor och grytor i early redware och late greyware. Vi vet också att man framställt så kallat harte grauware i andra delar av norra Tyskland och sannolikt representerar den övre gruppen i klusteranalysen minst tre nordtyska produktioner. I den nedre gruppen återfinns sju skärvor från Köpenhamn som bildar en egen grupp. Det finns dessutom två skärvor från Falsterbo som är snarlika, men de tillhör inte den stora gruppen från Köpenhamn. Med hänsyn till att man påträffat flera keramikugnar i Danmark (Kock 2001) där man bränt late greyware, så kallade kuglepotter, är det belagt att det funnits en relativt stor produktion av godstypen i det medeltida Danmark. I klusteranalysen bildar de sju skärvorna från Köpenhamn en egen grupp och det är troligtvis keramik som framställts i Danmark. Man kan notera att det hade varit önskvärt med fler jämförelseprover från andra delar av norra Europa. De två skärvorna längst nederst i diagrammet i figur 11 är båda från Büssow och de har en helt annan proveniens än den övriga keramiken från Büssow, Köpenhamn och Falsterbo. Möjligtvis kan denna vara från en plats längre österut men det är enbart en hypotes. Lustre-ware från Kongens Nytorv Tunnslipsanalys har även utförts på en skärva av trolig spansk lustre-ware från Kongens Nytorv(tunnslip 3 ICP 35). Tunnslipsanalysen visar att man använt sig av en fin lera och magrat denna med 18 % siktad sand (Tab. VI) (Fig. 12). Största korn har uppmätts till 0,5 mm. Den mineralogiska sammansättningen visar att man använt sig av sand med kvarts och kraftigt omvandlade fältspater. Denna har inga likheter med den övriga analyserade keramiken från området. Skärvan är utan tvekan ett främmande inslag och dess proveniens avviker markant från de övriga och en möjlig region är Spanien. Fig. 12. Tunnslip 3 är ett avvikande gods och består bland annat av kraftigt omvandlad fältspat. Det är möjlig spansk keramik som påträffats på Kongens Nytorv. Early redware från Kongens Nytorv och Rådhuspladsen Sammanlagt har 12 skärvor Early redware studerats, och dessa ha analyserats med hjälp av ICPanalys. Som jämförelse har även sex skärvor från Svennedal utanför Malmö och två skärvor från Gamla Stan i Stockholm studerats. Klusterdiagrammet i figur 13 visar att skärvorna från Köpenhamn kan indelas i 4-5 olika grupper. I den översta gruppen återfinns ett förhållandevis stort antal skärvor från Köpenhamn och det är proverna 45, 46, 44, 54, 39 och 40 och det är möjligt att denna keramik är lokalt framställd. Till denna grupp hör inte någon keramik från Svennedal eller från Stockholm. I nästkommande grupp, mitt i klusterdiagrammet finns samtliga sex analyserade skärvor från Svennedal och troligtvis är dessa från västra Skåne. Därefter bildar de två skärvorna från Stockholm en grupp som är snarlik med två skärvor, prov 36 och 53 från Köpenhamn och det är 22

23 troligt att denna keramik producerats i samma region. Skandinavien är den mest troliga tolkningen och om det är i Danmark eller Sverige kan inte fastställas. Den tredje gruppen av keramik från Köpenhamn utgörs av skärvorna 37 och 38 från Kongens Nytorv och dessa avviker markant från samtliga ovanstående skärvor. Denna keramik skulle kunna vara från Tyskland eller Holland. Skärva 31 avviker relativt mycket från dessa två men troligtvis är den också från Kontinenten och kan ses som importkeramik. Den skärva som avviker mest är prov 25 från Kongens Nytorv och denna är också en importprodukt. Därmed kan man fastslå att skärvorna 37, 38, 31 och 25 är importerade till Danmark och Köpenhamn. Det är en tredjedel av samtliga analyserade skärvor från Kongens Nytorv och Rådhuspladsen. De fyra importerade kärlen kom från tre regioner. Fig. 13. ICP-analys av Early redware från Kongens Nytorv och Rådhuspladsen samt från Svennedal utanför Malmö och Stockholm. Det mesta av keramiken från Köpenhamn kom sannolikt från närområdet. Prover som grupperas till vänster i diagrammet är lika medan de som förenas långt till höger, vid 20 och högre är helt olika. Late redware från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen och Gammel Strand Antalet analyserade skärvor från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen och Gammel Strand uppgår till sammanlagt 100 stycken, vilket är ett mycket stort antal. Så stora kvantiteter gör det omöjligt att åskådliggöra resultaten av analyserna i en figur utan av utrymmesskäl kan inte samtliga analyser publiceras. Materialet har delvis tidigare publicerats och tolkningarna kan skilja något mot slutsatserna i denna rapport, men orsaken beror främst på att mer jämförelsematerial tagit in i denna analys och detta påverkar delvis de tidigare tolkningarna. Dock stämmer det 23

24 lokalproducerade väl, utan det är vilka regioner de importerade kärlen kom ifrån som kan avvika något mot tidigare rapporter. Keramiken från Köpenhamn har även jämförts med ett stort antal andra skärvor från flera olika lokaler i Danmark och Sverige (Tab. VII). Det är bland annat med lokalproducerad keramik, men även med tydliga importerade kärl från Holland, Werra, Weser och Tyskland. I ett material från Jönköping i mellersta Sverige har keramik från tre kända keramiker (Ekman, Sjöstrand och Soop) analyserats. Det viktigaste jämförelsematerialet är Helsingör och här har Jette Linaa tagit ut sammanlagt 15 skärvor som tolkats vara från Holland, Werra och Weser i Tyskland samt lokala danska (Brorsson 2012d). Dessutom har 26 skärvor från biskopssätet Holar på norra Island jämförts med Köpenhamnskeramiken och syftet har varit att studera om det fanns någon keramik på norra Island som producerats i Köpenhamn. Ytterligare lokaler med jämförelsematerial från Sverige utgörs av Malmö, Landskrona och landsbyn Örja utanför Landskrona i Skåne, av keramik från Halmstad och Ås kloster i Halland, från kv. Borgaren i Göteborg, från Kalmar i Småland, Norrköping i Östergötland samt från Stockholm. De tre senare städerna representerar de sydöstra och mellersta delarna av Sverige. Det är viktigt att notera att man påträffat både lokalproducerad och importerad keramik på flera av dessa platser. En relativt stor mängd skärvor från Tyskland, Nederländerna och Belgien ingår även i analysen. Flertalet av dessa har knutits till olika produktionsplatser i Brugge i Belgien, Altenhagen, Stendal, och Witzenhausen i Tyskland och från Frisland och andra delar i Nederländerna. Skärvorna från Tyskland utgörs av Weserkeramik. Den totala mängden jämförelsekeramik utgörs av 144 skärvor och därmed är den totala analysen av gruppen Late redware 244 skärvor. Lokal Proveniens Göteborg, kv. Borgaren Import Halmstad, Halland, Brogatan Lokalt Helsingör, Denmark Holland. Werra. Weser. Själland Holar, Iceland Import Jönköping, Småland, kv. Diplomaten Lokalt. Ekman, Sjöstrand, Soop Kalmar, Småland, kv. Valnötsträdet Werra/Weser. Lokalt. Landskrona, Skåne, kv. Norra Roten Lokalt Malmö, Skåne, kv. Skepparen Holland. Lokalt Norrköping, Östergötland, kv. Gubben Lokalt Stockholm, Södermanland, kv. Svalan Holland. Tyskland. Lokalt Ås kloster, Halland Lokalt Örja, Landskrona, Skåne Lokalt Tab. VII. Keramik från 12 lokaler i Danmark, Sverige och Island har jämförts med keramiken från Köpenhamn. Skärvorna har påträffats på dessa platser, men kärlen kan ha tillverkats på annan plats. Ej analys Tre prover från Köpenhamn har inte varit möjliga att studera, vilket berott på att provmängden varit för liten. Dessa är Copenhagen 71, 100 och 177. Stockholm, Norrköping, Jönköping, Kalmar och Holar Första steget i analysen är att bearbeta all data från samtliga lokaler, vilket är 241 prover. Klusterdiagrammet är omfattande och det visar att ingen keramikskärva från Köpenhamn har några likheter med den lokalproducerade från Stockholm, Norrköping, Jönköping och Kalmar. Därmed har inte någon av den analyserade keramiken transporterats från de svenska städerna till Köpenhamn eller i motsatt riktning. Analysen visar att en skärva från Holar på Island, Nr. 37 har tydliga likheter med keramik från Stockholm och denna bör ha tillhört ett kärl från Stockholm. Dessa prover utelämnas därefter i analysen eftersom de inte har någon relation till Köpenhamn. 24

25 Witzenhausen, Helsingör och Holar Steg 2 av klusteranalaysen av Late Redware utgörs av 209 skärvor. I detta steg avviker tre skärvor (35, 36, 38) från Holar från övriga skärvor och dessa har inga likheter med keramiken från Köpenhamn. Även två skärvor från Helsingör (N2, W5) avviker, och dessa två har bedömts vara från Nederländerna respektive Weserområdet i Tyskland. Slutligen kan man notera att de två referensskärvorna (Ref28, 29) från Witzenhausen i Tyskland avviker och även dessa utgår ur analysen. Samtliga ovanstående skärvor utgår ur analysen. Steg 3 av klusteranalysen utgörs av 202 skärvor (Fig. 14). Flertalet av skärvorna från Köpenhamn återfinns i övre delen av dendrogrammet och det finns inte några större skillnader mellan skärvorna. Det finns emellertid ett mindre antal skärvor som avviker markant från de övriga och dessa är sannolikt importer. Grupp Germany1 från Köpenhamn och Weser från Helsingör Nederst i klusteranalysen återfinns fyra skärvor Copenhagen 65, 70, 73 och 175 (Fig. 14). Samtliga fyra skärvor har klassificerats som Late Redware, men av olika proveniens. De fyra skärvorna från Köpenhamn är sannolikt från västra Tyskland. Grupp Netherlands1 från Köpenhamn Skärvorna 10, 137, 164, 165 och 166 bildar också ett eget kluster (Fig. 14). De är med största sannolikhet ej från Danmark och flera av dem har tolkats som holländska och därför har keramiken klassificerats som grupp Netherlands1. Man kan även notera att samtliga skärvor har klassificerats som Late redware light-fired Mellan grupperna Germany1 och Netherlands1 återfinns en referensskärva, Ref17. Detta är en Weserskärva från Coppengrave i Tyskland. Göteborg och Stockholm Strax ovanför gruppen Netherlands1 återfinns två av de tre skärvorna från Göteborg samt en skärva från Stockholm. Denna keramik har inga likheter med skärvorna från Köpenhamn. Samtliga ovanstående skärvor elimineras inför steg 3. 25

26 Fig. 14. Klusteranalys av Late redware, steg 3. Förstoringen utgörs av importerade skärvor från troligtvis Nederländerna och Tyskland. 26

27 Fig. 15. Klusteranalys av Late redware, 189 skärvor. Förstoringen utgörs av importerade skärvor från Nederländerna och Tyskland samt möjligtvis Bornholm och Sverige. 27

28 Steg 4 av analysen av Late redware utgörs av 189 skärvor (Fig. 15). Själland/Skåne och Skåne I takt med att flera av de importerade och därmed mest avvikande keramiktyperna tagits bort i analysen framträder större skillnader inom det medeltida Danmark. Syftet är att försöka bestämma vad som tillverkats i Köpenhamn, Helsingör, i Skåne eller i andra delar av Danmark. I klusteranalysen bildar Copenhagen 8, 15, 89, 91, 106, 150, 178, 183 och 184 en separat grupp som är snarlik med två skånska produktioner. Gruppen har benämnts för Själland/Skåne. De två skånska produktionerna utgörs av keramik från Malmö respektive Landskrona/Örja. I den ena gruppen finns en skärva från Örja (2) medan den andre utgörs av två lokalproducerade skärvor (D4, D6) från Malmö. Köpenhamns-keramiken har tolkats vara från flera olika områden i norra Europa, som exempelvis Köpenhamn och Holstein, men analysen visar på att keramiken tillverkats inom samma geografiska område. Det behöver nödvändigtvis inte vara från Själland eller Skåne, utan det kan mycket väl ha varit från någon annan del av Danmark. Göteborg Mitt i diagrammet (Fig. 15) bildar skärvan GoteB1 en egen grupp. Denna bör ha tillhört ett kärl från västra Sverige. Den har inga likheter med skärvorna från Köpenhamn. Altenhagen/Hann Mitt i diagrammet bildar tre referensskärvor och en Weserskärva från Kalmar (Kalmar18) en egen grupp. Två av referensskärvorna är från Altenhagen i Tyskland (Ref23, 24) och en är från Hann i Göttingen i Tyskland (Ref30). Dessa har inga likheter med keramiken från Köpenhamn. Netherlands/Germany Två skärvor från Holar på Island (Holar26, 56) bildar en grupp tillsammans med en referensskärva från Nederländerna (Ref5) och en annan från Tyskland (Ref16). Dessa avviker från keramiken från Köpenhamn. Samtliga ovanstående skärvor elimineras inför steg 4 av analysen av Late redware. Steg 5 av analysen av Late redware utgörs av 169 skärvor, vilket fortfarande är en stor mängd skärvor. Detta steg av analysen har inte publicerats på grund av utrymmesskäl. Osäker proveniens Denmark? Nederst i diagrammet återfinns enbart skärva Copenhagen103. Dess proveniens är osäker, men skärvan har arkeologiskt blivit bedömd som tillhört ett kärl från Köpenhamn. Möjligtvis har kärlet tillverkats vid någon mindre dansk produktion. Niedersachsen, Germany De två skärvorna Copenhagen 101 och 105 utgör en grupp med likheter med Helsingör8. En av skärvorna från Köpenhamn har bedömts vara från Niedersachsen och analysen bekräftar att skärvorna är importerade. Germany/Netherlands 1 I en grupp strax ovanför föregående grupp återfinns två skärvor och dessa är Copenhagen 72 och 107. Utifrån den okulära bedömningen och placeringen i klustret har denna grupp benämnts för Germany/Netherlands, trots att skärva Copenhagen72 tolkats vara från Danmark. Det kan noteras att skärvorna även placerar sig intill två Weserskärvor från Helsingör (HelsingörW6, W9).. 28

29 Germany2 Ovanför föregående grupp bildar Copenhagen136 en egen grupp med Kalmar19 strax intill. Dessa är snarlika Copenhagen194 och Copenhagen1, som bildar en egen grupp. Copenhagen 136, är en av de felbrända skärvorna från Köpenhamn, men analysen visar att den är importerad och möjligtvis kan skärvan ha blivit kraftigt bränd i samband med en eldsvåda eller liknande. Den utgör förmodligen inte en indikation på den lokala råleran. Skärvan Kalmar19 är en Weserskärva. Copenhagen194 och 1 är två skärvor som tolkats komma från Tyskland och analysen bekräftar detta resultat. Denmark1 Skärvorna Copenhagen163 och Örja3 bildar en egen grupp, med Copenhagen75 strax intill sig. Skärvorna från Köpenhamn har tolkats vara Danmark respektive import. De har likheter med en skärva från landsbyn Örja utanför Landskrona i Skåne och proveniensen bör ha varit Danmark. Helsingör1 och Helsingör2 Längre upp i diagrammet återfinns en tydligt definierad grupp, benämnda Helsingör1. Den består av skärvorna Helsingör 11, 13, D14, D16, D17, D18 samt Halmstad29. Denna grupp har till stor del tolkats vara från Danmark och troligtvis är keramiken framställd i närheten av Helsingör. Ytterligare längre upp i diagrammet bildar tre skärvor från Helsingör och ytterligare en från Halmstad en grupp, benämnd Helsingör2. Skärvorna är Helsingör N1, 10, D15 samt Halmstad27. analysen visar att keramik som påträffats i Halmstad bör ha tillverkats i eller i närheten av Helsingör. Netherlands? En mindre grupp, tydligt åtskild från flertalet av skärvor från Köpenhamn utgörs av Copenhagen162 och As4 från Ås kloster i norra Halland. Utifrån analysen är det inte möjligt att bestämma var keramiken producerats men skärvan från Köpenhamn har tolkats ha tillhört ett kärl från Nederländerna och denna tolkning är troligtvis rätt. Steg 6 av klusteranalysen utgörs av 142 skärvor (Fig. 16). I detta steg tas framför allt den resterande importerade keramiken bort. Fokus blir därmed på referensskärvorna från Tyskland, Nederländerna och Belgien. I utsnittet av figur 16 förekommer det referensskärvor från både Coppengrave i Tyskland (Ref18-22) och från Brugge i Belgien (Bruges Ezel1-4). Dessutom finns det keramik från Nederländerna i utsnittet (Ref2, 4). Skärvor från både Brugge och Coppengrave återfinns i olika delar av utsnittet och det verkar vara något problematiskt att indela keramiken ytterligare, men det finns vissa tendenser. Coppengrave, Germany Skärvorna Copenhagen180, 22 och 146 ligger alldeles intill referensskärvorna från Coppengrave och de tre skärvorna från Köpenhamn kan ha tillhört kärl från just Coppengrave. Netherlands2 Troligtvis är resterande skärvor i utsnittet (Fig. 16) från Nederländerna. Det är skärvorna Copenhagen3, 23, 182, 6 och 179. Man kan inte utesluta att någon av dessa istället kom från Belgien eller Tyskland, men det troligaste är Nederländerna. Samtliga utom en av skärvorna har klassificerats som Late redware light-fired. Som framgår av analysen ingår även tre skärvor från Malmö i Sverige och fem från Holar på Island i utsnittet av den importerade keramiken. Dessa åtta skärvor har tillhört kärl från antingen Nederländerna och Belgien. 29

30 Fig. 16. Steg 5 av klusteranalysen av Late redware. Utsnittet avser importerad keramik. 30

31 Fig. 17. Klusteranalys som visar de två rålerorna Copenhagen 125 och 129 och deras förhållande till keramiken. 31

32 Råleror från lerbottnarna på Kongens Nytorv Här har även två lerprov (Copenhagen125, 129) från lerbottnar som påträffades på Kongens Nytorv infogats i analysen. Klusteranalysen (Fig. 17) visar tydligt att det inte finns något samband mellan råleran Copenhagen125 och den återstående keramiken, som till en mycket stor del var lokalproducerad. Analysen visar därmed att man inte använde sig av leran från lerbottnen till keramiken. Däremot uppvisar den andra leran, Copenhagen129 betydande likheter med keramiken från Köpenhamn. Tunnslipsanalysen har visat att de båda lerorna var relativt grova och sannolikt grövre än de leror som användes till keramiken (se avsnitt om lerbottnar ovan). Dock uppvisar den ena leran att den kemiskt liknar keramiken och exempelvis skärvorna Copenhagen102, 88, 96 och 2 är så lika lerprovet Copenhagen129 att de med största sannolikhet har tillhört kärl som kan anses vara lokalt producerade i eller i direkt närhet till Köpenhamn. Samtliga fyra skärvor har dessutom vid registreringen blivit tolkade som härrörande från Köpenhamn. Man kan vidare konstatera att troligtvis har skärvorna Halmstad26, Holar21 och Holar34 tillhört kärl som var tillverkade i Köpenhamn. Netherlands Kvar i klusteranalysen återfinns fem referensskärvor från Nederländerna. Dessa har benämnts för Ref1, 2, 3, 31 och 32. De skärvor från Skandinavien som placerar sig i samma grupper som dessa är Kalmar17, KalmarW1, Landskrona2 samt Holar57 och dessa fem skärvor har till kärl från Nederländerna. Ingen av skärvorna från Köpenhamn ingår i denna grupp. Lower Rhine, Germany? Copenhagen2? Två referensskärvor har benämnts för Lower Rhine (Ref15, 16). Strax intill skärvan Ref15 placerar sig skärvorna Copenhagen167 och 172. Dessa två har tolkats vara tillverkade lokalt respektive osäker proveniens. Dess proveniens är inte helt klar eftersom skärvorna ligger tillsammans med flera andra från Köpenhamn i en större grupp. Provet Ref15 lämnas kvar till nästa steg, vilket äver de två skärvorna från Köpenhamn gör. Stendal, Germany Provet Ref26 är från Stendal i Tyskland. Det placerar sig intill Copenhagen152, som tolkats komma från Tyskland. Tolkningen kan därmed vara korrekt och kärlet kan vara från samma område som Stendal. Steg 7 utgörs av 108 skärvor från framför allt Köpenhamn och/eller Själland, men det finns sannolikt även keramik från nordvästra Tyskland och Nederländerna i detta steg (Fig. 18) Keramiken kan indelas i flera lokala grupper, som sannolikt speglar många olika keramikverkstäder som varit verksamma i eller kring huvudstaden under och 1600-talen. Keramiken kan på bas av figur 18 indelas i 15 grupper. Vissa grupper innehåller ett stort antal skärvor medan någon grupp består av endast en skärva. Man kan delvis ifrågasätta gränsdragningen mellan olika grupper och beroende på hur man väljer att placera gränserna mellan grupperna kan det finna både fler och färre grupper. Denna indelning som gjorts är baserad på att grupperna delas vid sju eller mer upptill på digrammet. 32

33 Fig. 18. Klusteranalys med resterande prover som tillhört kärl varav flertalet producerats i eller i närheten till Köpenhamn. 33

34 Denmark 2 Den nedersta gruppen utgörs av två skärvor från Köpenhamn (95, 97). Båda har tolkats vara framställda i Köpenhamn men de kan enbart klassificeras som Denmark. Denmark 3 Den näst nedersta gruppen utgörs av fyra skärvor från Köpenhamn (80, 90, 93, 94) och samtliga utom en har tolkats komma från produktioner i Köpenhamn. Den avvikande skärvan (80) har bedömts som Niedersachsen men godsen är så lika att de sannolikt framställts i samma region i Danmark. Denmark 4 Skärva Copenhagen109 bildar en separat grupp avskilt från ovanstående keramik, men däremot förefaller den ha likheter med keramik från Danmark. Den har även bedömts vara från Köpenhamn. Denmark 5 Skärvorna Copenhagen101 och 105 har bedömts vara från Neidersachsen respektive Köpenhamn. Analysen visar att de bör ha haft samma proveniens och att det sannolikt är Danmark. Germany 3 En skärva bildar en helt separat grupp och det är Copenhagen193. Den har tolkats vara från Tyskland och troligtvis har kärlet framställt i nordvästra delen av landet. Italy/France I nedre delen av diagrammet återfinns en skärva helt för sig själv. Det är Copenhagen117 och denna har bedömts vara från Italien eller Frankrike och ICP-analysen motsäger inte denna tolkning. Öresund 1 Skärva Copenhagen153 bildar en egen grupp och denna har tolkats vara lokaltillverkad, men kärlet har sannolikt tillverkats någonstans i Öresundsregionen. Öresund 2 Tillsammans med två skärvor från Landskrona, byn Örja utanför Landskrona och fyra skärvor från Holar på Island bildar skärvorna Copenhagen12 och 26 en större grupp. Med hänsyn till att det finns keramik från båda sidorna av Öresund har skärvornas proveniens inte kunnat bestämmas och därför har gruppen benämnts för Öresund 2. Öresund 3 I en någon märklig och disparat grupp återfinns skärvan Copenhagen154 tillsammans med keramik från Holar, Örja samt Stockholm. Proveniensen kan inte bestämmas, men skärvan från Köpenhamn blev först bedömd som eventuell från Tyskland eller Polen. Gruppen har nu benämnts för Öresund 3, men man kan inte utesluta att den är från exempelvis Bornholm. Öresund 4 Denna grupp består av keramik från Holar, Malmö, Örja samt tre skärvor från Köpenhamn (155, 171, 190). Skärvorna har bedömts ha helt olika proveniens; en har tolkats vara från Nederländerna, en lokal samt en obestämd. Keramiken är sannolikt från Öresundsområdet och 34

35 det bekräftat bland annat av att gruppen ligger intill den stora gruppen keramiken som bedömts vara från Köpenhamnsområdet. Copenhagen 1 Denna grupp utgörs av åtta skärvor från Köpenhamn (132, 159, 20, 134, 151, 156, 140, 195) samt en intilliggande skärva från Holar. Keramiken från Köpenhamn har vid registreringen bedömts vara från Köpenhamn, lokal eller obestämd. Analysen visar på att keramiken är tillverkad i Köpenhamn, vilket även kärlet från Holar (31) var. Copenhagen 2 Gruppen Copenhagen 2 är mycket stor och den består av 27 skärvor (2, 167, 172, 9, 11, 13, 7, 168, 139, 133, 173, 135, 148, 157, 161, 169, 131, 16, 170, 18, 19, 5, 181, 14, 21, 4, 7). Trots att antalet skärvor är betydande är gruppen förhållandevis homogen. Sannolikt utgör gruppen Copenhagen 2 flera produktioner/verkstäder som hämtat sitt råmaterial från samma geografiska område. I denna grupp finns även keramik från Holar och Kalmar som bör vara från Köpenhamn. Dessutom ingår skärvan ref15 i denna grupp och det är en skärva från Tyskland. Skärvan är delvis för sig själv i klustret men det är förvånande att den placerar sig mitt bland Köpenhamnskeramiken och detta kan inte förklaras. Man kan även notera att tre av de fyra skärvor som blivit bestämda som Mis-fired återfinns i gruppen Copenhagen 2. Detta kan vara en indikation på spår efter keramikverkstäder i centrala Köpenhamn. Halland 1 Skärvorna Copenhagen88 och 102 återfinns tillsammans med två skärvor från Ås kloster i norra Halland och två skärvor från halmstad i mellersta delen av Halland. Keramiken är sannolikt från Halland. Copenhagen 3 Skärvan Copenhagen96 finns i samma grupp som råleran Copenhagen129. Leran påträffades på Rådhuspladsen medan keramikskärvan framkom vid grävningar på Kongens Nytorv. Skärvan har tolkats ha tillhört ett kärl från Köpenhamn och denna klassificering förefaller vara korrekt. Copenhagen 4 Den översta gruppen utgörs av 18 skärvor (112, 64, 108, 78, 104, 79, 81, 83, 67, 76, 87, 111, 85, 122, 119, 68, 98, 118) som tillhört kärl som sannolikt tillverkats i Köpenhamn. Någon annan keramik finns inte i denna grupp. Sammanfattning av Late redware ICP-analysen är uppbyggd på att jämföra prover och data med varandra och att finna grupper. När en grupp är definierad tas denna bort för att på så vis identifiera nya likheter och skillnader och därmed finna nya grupper. I analysen försvann skärvorna från östra Sverige tidigt eftersom det inte fanns något samband med keramiken från Köpenhamn. Därefter identifierades den importerade keramiken från främst Holland och Tyskland, men det fanns även något inslag från Italien eller Frankrike. Dessutom har skånsk och västsvensk keramik identifierats bland keramiken i Köpenhamn. Det sista steget i ICP-analysen utgörs av figur 18 som är ett kluster över keramik som tillverkats i eller i närheten av Köpenhamn. I dessa grupper fanns emellertid keramik som tidigare tolkats vara importerad, men det är viktigt att notera att denna keramik dels har likheter med den lokala keramiken och dels att den inte har några likheter med de importerade kärlen som tidigare 35

36 identifierats. Ett viktigt stöd för tolkningen är att tre av de fyra felbrända skärvorna finns i de grupper som ICP-analysen påvisat vara lokala. Det finns ett flertal grupper som benämnts för Copenhagen1-4 och detta beror givetvis på att det fanns många verkstäder under flera hundra år som försåg människor i huvudstaden med keramikkärl. De felbrända skärvorna har placerats i gruppen Copenhagen 2 Stoneware från Kongens Nytorv Som framgår av tabell VIII är det mesta av den analyserade keramiken i godsgrupp stoneware av tyskt ursprung. De skärvor som blivit arkeologiskt bestämda till produktionsplats är Frechen (nr. 66), Langerwehe (nr. 116) samt Paffrath (nr. 69, protostoneware). Keramiken har jämförts med stoneware och protostoneware som påträffats i Halmstad i västra Sverige samt med en skärva protosoneware från Lund. ICP Plats FO-nummer Godstyp Preliminär tolkning 66 Kongens Nytorv KBM German stoneware Frechen 82 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source 113 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source? 114 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source? 115 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source? 116 Kongens Nytorv KBM German stoneware Langerwehe? 120 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source? 121 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source 69 Kongens Nytorv KBM Protostoneware/stoneware Paffrath? Tab. VIII. Den analyserade keramiken av typerna stoneware och protostoneware från Köpenhamn. Fig. 19. ICP-analys av stoneware från Kongens Nytorv, med jämförande material från Lund och Halmstad i Sverige. Analysen visar att fleratlet från Köpenhamn tillverkats i samma område, men proverna 69 och 120 avviker markant. Prover som grupperas till vänster i diagrammet är lika medan de som förenas långt till höger, vid 20 och högre är helt olika. Analysen visar att sju av de nio analyserade stoneware-skärvorna grupperas tillsammans i den övre delen av klusterdiagrammet (Fig. 19). Dessa skärvor har tolkats som tysk proveniens, Frechen samt Langerwehe. I denna grupp återfinns inga stoneware-skärvor från Halmstad eller Lund. 36

37 Paffrath-skärvan, nr. 69, avviker från de övriga analyserade skärvorna från Köpenhamn och den bildar en helt egen grupp, utan likheter med skärvorna från både Halmstad och Lund. Nederst i klusterdiagrammet återfinns skärva nr. 120 från Köpenhamn. Denna har tolkats som ett tyskt stoneware och analysen visar att den har en annan proveniens än det stora flertalet från Kongens Nytorv. Den har inte heller några likheter med stoneware-skärvorna från Halmstad. I sammanhanget kan man även notera att den analyserade keramiken från Halmstad till stor del av från Siegburg nära Köln. Frechen ligger inte heller långt från Köln och Langerwehe ligger ytterligare 30 km väster om Frechen och man kan anta att den kemiska sammansättningen i lerorna är relativt likartade. Skillnaderna mellan Siegburg, Frechen/Langerwehe kan därmed istället bero på exempelvis olika glasyrer eller andra sekundära faktorer än råleran. Samtliga Siegburg-skärvor grupperar sig i mellersta delen av klusterdiagrammet och dessa skärvor är till stor del från till 1500-talen, medan de tyska stoneware-skärvorna från Köpenhamn i övre delen av diagrammet snarast är från 1600-talet och då hade man börjat glasera keramiken på ett annat sätt än tidigare. Att Paffrath-skärvan nr. 69 avviker är inte märkligt, men analysen visar också att stonewareskärvan nr. 120 avviker markant från de övriga och denna bör inte ha tillverkats i Köln-området utan har sannolikt en helt annan proveniens. Faience och majolica från Rådhuspladsen och Kongens Nytorv ICP-analysen omfattar även 17 skärvor faience, två skärvor pottemagerfaience, en skärva tin glazed samt sex skärvor majolica. (Tab. IX). Provenienserna är osäkra, men flera av skärvorna har tolkats komma från kärl som tillverkats i Nederländerna och Danmark. Det finns även kärl med Belgien, Italien eller Spanien som möjliga länder för produktionerna. Keramiken från Köpenhamn har jämförts med fajanser från Kröyers plads i Köpenhamn, med material från Delft, Frisland och obestämt från Nederländerna samt med en skärva från Allerton i England. Det finns majolica som dels är från Nederländerna men som även kan vara från Sevilla i Spanien. ICP Plats FO-nummer Godstyp Preliminär tolkning 141 Rådhuspladsen KBM "Pottemagerfajance" Germany? 192 Gammel Strand KBM Pottemagerfajance Germany 74 Kongens Nytorv KBM Faience Belgium? 77 Kongens Nytorv KBM Faience Spain?/Italy?/Netherlands? 86 Kongens Nytorv KBM Faience Netherlands, narrow source? 99 Kongens Nytorv KBM Faience Netherlands 138 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands 142 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands/Frankfurt? 145 Rådhuspladsen KBM Faience Germany 147 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands? 149 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands? 158 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands/Germany 160 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands 174 Rådhuspladsen KBM Faience Germany? (Thüringen?) 185 Gammel Strand KBM Faience Netherlands 186 Gammel Strand KBM Faience Denmark? 187 Gammel Strand KBM Faience Denmark 188 Gammel Strand KBM Faience Netherlands 189 Gammel Strand KBM Faience Netherlands 84 Kongens Nytorv KBM Majolica Netherlands, narrow source? 92 Kongens Nytorv KBM Majolica Netherlands/Italy 110 Kongens Nytorv KBM Majolica Dutch? 144 Rådhuspladsen KBM Majolica Italy?/Netherlands? 176 Gammel Strand KBM Majolica Netherlands 191 Gammel Strand KBM Majolica Netherlands 143 Rådhuspladsen KBM Tin glazed Unsourced Tab. IX. Den analyserade keramiken av typerna faience, majolica, pottermagerfajance och tin glazed från Köpenhamn. 37

38 Tyvärr var provet 92 av en majolica för litet för att analyseras och detta utgår ur analysen. Klusteranalysen visar att de analyserade skärvorna från Köpenhamn grupperar sig mycket olika i diagrammet (Fig. 20). Man kan först och främst notera att proverna Copenhagen 110 och 86 nederst i diagrammet utgör en egen grupp. Dessa bör ha haft samma proveniens och gruppen har benämnts grupp E. Ovan för dessa två bildar en skärva från Allerton i England en egen grupp (Hof1). Skärvan har tillhört en kopp som påträffats på Island, men den har stämplats med Allerton. Fig. 20. ICP-analys av faience, majolica, pottermagerfajance och tin glazed från Rådhuspladsen, Kongens Nytorv och Gammel Strand. Prover som grupperas till vänster i diagrammet är lika medan de som förenas långt till höger, vid 20 och högre är helt olika. 38

39 Keramiken har därefter klassificerats i olika grupper, benämnda A-D, med vissa undergrupper. Grupp A är en relativt stor grupp med flera undergrupper. Möjligtvis har samtliga skärvor i grupperna A1 till A4 tillhört kärl som tillverkats i samma område, som exempelvis i Nederländerna. Klusteranalysen visar emellertid att skärvorna kan indelas i flera mindre grupper, och dessa grupper representerar sannolikt olika verkstäder eller regioner. Grupp A1 utgörs av nio skärvor som tolkats vara tillverkade i Nederländerna. I gruppen ingår fem skärvor faience, en skärva Tin glazed samt två skärvor majolica. ICP-analysen visar att gruppen är homogen och därmed bör dessa ha samma proveniens och det är troligtvis Nederländerna. Grupp A2 är snarlik med A1 men skärvorna (138, 185) avviker något från A1 och därmed är det troligt att keramiken har en någon annan proveniens, som exempelvis ett annat område i Nederländerna. Båda skärvorna är faience. Grupp A3 består av fem skärvor från Köpenhamn och tre referensskärvor. De tre senare skärvorna är faience som tillverkats i Köpenhamn (ref33, 34) respektive en skärva faience från Frisland (ref14). De fem skärvorna från Köpenhamn har fördelats på en majolica (144) som tolkats vara från Italien eller Nederländerna, två pottermagerfajans (141, 192) som kan vara från Tyskland respektive Danmark samt två skärvor faience (186, 187) som bedömts vara från Danmark. ICP-analysen har bekräftat att skärvorna 186, 187 troligtvis tillhört faience från Danmark. De två skärvorna av pottermagerfajance (141, 192) är mycket lika och dessa har samma proveniens och troligtvis är de från Danmark. Slutligen finns det likheter mellan majolican, 144, och en referensskärva från Frisland och majolican kan ha varit från Frisland eller möjligtvis södra Jylland. Grupp A4 är också en svårdefinierad grupp och denna grupp har indelats i Grupp A4a och A4b. Skärvorna i grupp A4a utgörs av två skärvor faience (74, 99) och dessa har tolkats komma från Nederländerna eller Belgien. ICP-analysen har visat att faiencen troligtvis haft samma proveniens och ursprunget bör ha varit Belgien eller Nederländerna. Skärvorna i grupp A4b utgörs av en skärva faience (77) med osäker proveniens från Spanien, Italien eller Nederländerna och en skärva (84) som bedömts vara från Nederländerna. Troligtvis är keramiken i grupp A4b från antingen Nederländerna eller Belgien eftersom gruppen placerar sig intill grupp A4a. Grupp B består av endast en skärva (145). Denna har arkeologiskt tolkats komma från Tyskland och analysen motsäger inte en sådan tolkning. Grupp C utgörs också av endast en skärva (189). Den arkeologiska bedömningen är att skärvan härrör från Nederländerna och analysen motsäger inte denna tolkning. Grupp D utgörs av en skärva faience (174) från Köpenhamn. En bit ifrån denna skärva i diagrammet återfinns referensskärva 13 från Frisland. Avståndet mellan skärvorna i diagrammet är för stort för att keramiken skuille kunna vara producerad på samma plats. Skärvan från Köpenhamn har tolkats tillhört ett kärl från Thüringen i Tyskland och analysen motsäger inte denna tolkning. Grupp E, som påpekats ovan, utgörs av en skärva faience (86) respektive en skärva majolica (110) och dess proveniens var troligtvis Nederländerna. 39

40 Sample ICP group Archaeological interpretation Interpretation 142 A1 Netherlands/Frankfurt? Netherlands 143 A1 Unsourced Netherlands 147 A1 Netherlands? Netherlands 149 A1 Netherlands? Netherlands 158 A1 Netherlands/Germany Netherlands 160 A1 Netherlands Netherlands 176 A1 Netherlands Netherlands 188 A1 Netherlands Netherlands 191 A1 Netherlands Netherlands 138 A2 Netherlands Netherlands/Germany 185 A2 Netherlands Netherlands 144 A3 Italy?/Netherlands? Netherlands/Germany/Italy 186 A3 Denmark? Denmark 187 A3 Denmark Denmark 192 A3 Denmark Germany 141 A4 Germany? Netherlands/Germany 74 A4a Belgium? Belgium/Netherlands 99 A4a Netherlands Belgium/Netherlands 77 A4b Spain/Italy/Netherlands Belgium/Netherlands 84 A4b Netherlands Belgium/Netherlands 145 B Germany Germany 189 C Netherlands Netherlands 174 D Germany? (Thüringen?) Germany 86 E Netherlands Netherlands 110 E Netherlands? Netherlands 92 NA Netherlands/Italy Netherlands/Italy Tab. X. Tolkning av proveniensen av faience, majolica, pottermagerfajance och tin glazed från Köpenhamn. Tolkningen är baserad på den arkeologiska bedömningen och ICP-analysen. 40

41 ICP Tunnslip Plats FO-nummer Godstyp Preliminär tolkning Tolkning 74 Kongens Nytorv KBM Faience Belgium? Belgium/Netherlands 77 Kongens Nytorv KBM Faience Spain?/Italy?/Netherlands? Belgium/Netherlands 99 Kongens Nytorv KBM Faience Netherlands Belgium/Netherlands 24 x Rådhuspladsen KBM Burned clay Local Clay 25 Rådhuspladsen KBM 3827 PM92091 Clay from clay pit 20 degree Clay Rådhuspladsen KBM 3827 PM92091 Clay from clay pit 500 degree Clay 125 Rådhuspladsen KBM 3827 PM92091 Clay from clay pit 950 degree Clay 126 Rådhuspladsen KBM 3827 PM92091 Clay from clay pit 1300 degree Clay 127 Rådhuspladsen KBM 3827 PM92643 Clay from clay pit 20 degree Clay Rådhuspladsen KBM 3827 PM92643 Clay from clay pit 500 degree Clay 129 Rådhuspladsen KBM 3827 PM92643 Clay from clay pit 950 degree Clay 130 Rådhuspladsen KBM 3827 PM92643 Clay from clay pit 1300 degree Clay 195 Gammel Strand KBM Late redware Unknown Copenhagen1 20 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen Copenhagen1 132 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? Copenhagen1 134 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? Copenhagen1 140 Rådhuspladsen KBM Late redware Unsourced Copenhagen1 151 Rådhuspladsen KBM Late redware Copenhagen Copenhagen1 159 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? Copenhagen1 156 Rådhuspladsen KBM Late redware Mis-fired Copenhagen Copenhagen1 173 Rådhuspladsen KBM Late light-fired Germany? Copenhagen2 2 Gammel Strand KBM Late redware Copenhagen Copenhagen2 181 Gammel Strand KBM Late redware Unknown Copenhagen2 4 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen Copenhagen2 5 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen Copenhagen2 7 Kongens Nytorv KBM Late redware North Germany Copenhagen2 9 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen Copenhagen2 11 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen Copenhagen2 13 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen Copenhagen2 14 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen Copenhagen2 16 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen Copenhagen2 17 Kongens Nytorv KBM Late redware North Germany Copenhagen2 18 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen Copenhagen2 19 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen Copenhagen2 21 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen Copenhagen2 131 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? Copenhagen2 133 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? Copenhagen2 139 Rådhuspladsen KBM Late redware Unsourced (Germany?) Copenhagen2 148 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? Copenhagen2 168 Rådhuspladsen KBM Late redware Unsourced Copenhagen2 169 Rådhuspladsen KBM Late redware Unsourced Copenhagen2 170 Rådhuspladsen KBM Late redware Netherlands Copenhagen2 172 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? Copenhagen2 135 Rådhuspladsen KBM Late redware Mis-fired Copenhagen Copenhagen2 157 Rådhuspladsen KBM Late redware Mis-fired Copenhagen Copenhagen2 161 Rådhuspladsen KBM Late redware Mis-fired Copenhagen Copenhagen2 162 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Copenhagen3 163 Rådhuspladsen KBM Late light-fiired import Copenhagen4 164 Kongens Nytorv KBM Late light-fired North Germany Copenhagen4 165 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Import Copenhagen4 166 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Germany?(Netherlands Copenhagen4 167 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Germany/Netherlands Copenhagen4 168 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen Copenhagen4 169 Kongens Nytorv KBM Late Redware Netherlands/Copenhagen Copenhagen4 170 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Copenhagen4 171 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Copenhagen4 172 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Copenhagen4 173 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen Copenhagen4 174 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Copenhagen4 175 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Copenhagen4 176 Kongens Nytorv KBM Late redware Netherlands?/Germany? Copenhagen4 177 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Copenhagen4 178 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Copenhagen4 179 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Copenhagen4 180 Kongens Nytorv KBM Late redware Netherlands Copenhagen4 146 Rådhuspladsen KBM Late light-fired Netherlands Coppengrave, Germany 180 Gammel Strand KBM Late redware Netherlands/Germany Coppengrave, Germany 22 Kongens Nytorv KBM Late redware Netherlands Coppengrave, Germany Tab. XI-a. Bestämning av samtliga analyserade prover från Metroundersökningarna i Köpenhamn. 41

42 ICP Tunnslip Plats FO-nummer Godstyp Preliminär tolkning Tolkning 186 Gammel Strand KBM Faience Denmark? Denmark 187 Gammel Strand KBM Faience Denmark Denmark 28 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland Denmark 29 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland Denmark 32 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland Denmark 42 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland Denmark 47 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland Denmark 48 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland Denmark 52 Rådhuspladsen KBM Late greyware Denmark/Tyskland Denmark 192 Gammel Strand KBM Pottermagerfajance Germany Denmark 193 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Denmark? 194 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Germany? Denmark1 163 Rådhuspladsen KBM Late redware Germany? Denmark1 164 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Denmark2 165 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Denmark2 166 Kongens Nytorv KBM Late light fired Niedersachsen? Denmark3 167 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Denmark3 168 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Denmark3 169 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Denmark3 170 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Denmark4 177 Gammel Strand KBM Late redware Unknown Ej analys 71 Kongens Nytorv KBM Late redware Netherlands? Ej analys 72 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Ej analys 27 Kongens Nytorv KBM Early greyware Denmark/Tyskland Germany 145 Rådhuspladsen KBM Faience Germany Germany 174 Rådhuspladsen KBM Faience Germany? (Thüringen?) Germany 175 Kongens Nytorv KBM German stoneware Frechen Germany 176 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source Germany 177 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source? Germany 178 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source? Germany 179 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source? Germany 180 Kongens Nytorv KBM German stoneware Langerwehe? Germany 121 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source Germany 61 Gammel Strand KBM Late greyware Denmark/Tyskland Germany 30 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland Germany 41 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland Germany 43 Kongens Nytorv KBM Late greyware Denmark/Tyskland Germany 59 Rådhuspladsen KBM Late greyware Denmark/Tyskland Germany 50 Rådhuspladsen KBM Paffrath Early greyware Germany, Paffrath Germany/Denmark 25 Kongens Nytorv KBM Early redware Uncertain Germany/Netherlands 31 Kongens Nytorv KBM Early redware Uncertain Germany/Netherlands 37 Kongens Nytorv KBM Early redware Uncertain Germany/Netherlands 38 Kongens Nytorv KBM Early redware Uncertain Germany/Netherlands 72 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Germany? Germany/Netherlands1 73 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Germany/Netherlands1 74 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen Germany1 70 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Germany1 73 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Germany1 175 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? Germany1 1 Gammel Strand KBM Late light-fired Niedersachsen Germany2 194 Gammel Strand KBM Late redware light-fired Germany Germany2 136 Rådhuspladsen KBM Redware? Mis-fired Copenhagen/Zealand Germany2 193 Gammel Strand KBM Late redware Germany? Germany3 194 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Halland1 195 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Halland1 196 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Italy/France? Italy/France 49 Kongens Nytorv KBM Paffrath Early Greyware Germany, Paffrath Köln 50 Kongens Nytorv KBM Protostoneware/stonewareGermany, Paffrath Köln 185 Gammel Strand KBM Faience Netherlands Netherlands 188 Gammel Strand KBM Faience Netherlands Netherlands 189 Gammel Strand KBM Faience Netherlands Netherlands 190 Kongens Nytorv KBM Faience Netherlands, narrow source? Netherlands 142 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands/Frankfurt? Netherlands 147 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands? Netherlands 149 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands? Netherlands 158 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands/Germany Netherlands 160 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands Netherlands 176 Gammel Strand KBM Majolica Netherlands Netherlands 191 Gammel Strand KBM Majolica Netherlands Netherlands 192 Kongens Nytorv KBM Majolica Netherlands, narrow source? Netherlands 193 Kongens Nytorv KBM Majolica Dutch? Netherlands 143 Rådhuspladsen KBM Tin glazed Unsourced Netherlands Tab. XI-b. Bestämning av samtliga analyserade prover från Metroundersökningarna i Köpenhamn. 42

43 ICP Tunnslip Plats FO-nummer Godstyp Preliminär tolkning Tolkning 141 Rådhuspladsen KBM "Pottemagerfaience" Germany? Netherlands/Germany 138 Rådhuspladsen KBM Faience Netherlands Netherlands/Germany 144 Rådhuspladsen KBM Majolica Italy?/Netherlands? Netherlands/Germany/Italy 145 Kongens Nytorv KBM Majolica Netherlands/Italy Netherlands/Italy 162 Rådhuspladsen KBM Late light fired Netherlands? Netherlands? 137 Rådhuspladsen KBM Late light fired Netherlands Netherlands1 10 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Niedersachsen Netherlands1 164 Rådhuspladsen KBM Late light-fired Netherlands/Germany Netherlands1 165 Rådhuspladsen KBM Late light-fired Germany (Holstein?) Netherlands1 166 Rådhuspladsen KBM Late light-fired Germany (Holstein?) Netherlands1 6 Kongens Nytorv KBM Late light-fired North Germany/North Netherlands Netherlands2 23 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Import Netherlands2 3 Gammel Strand KBM Late redware Bornholm Netherlands2 179 Gammel Strand KBM Late redware light-fired Netherlands Netherlands2 182 Gammel Strand KBM Late redware light-fired Netherlands Netherlands2 183 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Niedersachsen? Niedersachsen? 184 Kongens Nytorv KBM Late light-fired Copenhagen? Niedersachsen? 57 7 Rådhuspladsen KBM Baltic ware Denmark Not Själland 36 Kongens Nytorv KBM Early redware Scandinavia Scandinavia 53 Rådhuspladsen KBM Local early redware Scandinavia Scandinavia 33 1 Kongens Nytorv KBM Baltic ware Denmark Själland 51 4 Rådhuspladsen KBM Baltic ware Denmark Själland 55 5 Rådhuspladsen KBM Baltic ware Denmark Själland 56 6 Rådhuspladsen KBM Baltic ware Denmark Själland 58 8 Rådhuspladsen KBM Baltic ware Denmark Själland 60 9 Rådhuspladsen KBM Baltic ware Denmark Själland 39 Kongens Nytorv KBM Early redware Scandinavia Själland 40 Kongens Nytorv KBM Early redware Scandinavia Själland 44 Kongens Nytorv KBM Early redware Scandinavia Själland 45 Kongens Nytorv KBM Early redware Scandinavia Själland 46 Kongens Nytorv KBM Early redware Scandinavia Själland 54 Rådhuspladsen KBM Local early redware Scandinavia Själland 34 2 Kongens Nytorv KBM Possibly Viking Age Denmark Själland NOR KBM Prehistoric pottery Själland Själland NOR KBM Prehistoric pottery Själland Själland 8 Kongens Nytorv KBM Late light-fired North Germany/North Netherlands Skåne/Själland 15 Kongens Nytorv KBM Late light-fired North Germany/North Netherlands Skåne/Själland 150 Rådhuspladsen KBM Late light-fired Holstein? Skåne/Själland 151 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Skåne/Själland 152 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Skåne/Själland 153 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen? Skåne/Själland 178 Gammel Strand KBM Late redware light-fired Germany Skåne/Själland 183 Gammel Strand KBM Late redware light-fired Unknown Skåne/Själland 184 Gammel Strand KBM Late redware light-fired Unknown Skåne/Själland 35 3 Kongens Nytorv KBM Spanish earthenware Spain Spain 152 Rådhuspladsen KBM Late redware Unsourced (Germany?) Stendal, Germany 120 Kongens Nytorv KBM German stoneware Germany, narrow source? Uncertain 167 Rådhuspladsen KBM late light fired Unsourced Uncertain 153 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? Öresund1 12 Kongens Nytorv KBM Late redware Copenhagen Öresund2 26 Kongens Nytorv KBM Late redware Scandinavia Öresund2 154 Rådhuspladsen KBM Late redware Unsourced (Germany/Poland?) Öresund3 190 Gammel Strand KBM Late redware Unknown Öresund4 155 Rådhuspladsen KBM Late redware Local? Öresund4 171 Rådhuspladsen KBM Late redware Netherlands Öresund4 Tab. XI-c. Bestämning av samtliga analyserade prover från Metroundersökningarna i Köpenhamn. Litteratur Brorsson, T Lerbottnar från och 1200-talen. Analys av råleror som ett bidrag till lerbottnars funktion. Kv. Liljan, Malmö, Skåne. Rapport nr. 3. Kontoret för Keramiska Studier. Landskrona Brorsson, T The pottery craft at Büssow and Penkun near Storkow in Vorpommern, Germany - Ware analyses and chemical analyses of Slavonic vessels and Harte Grauware. Rapport nr. 15. Kontoret för Keramiska Studier. Landskrona Brorsson, T. 2009a. Lokalproducerad och importerad keramik. ICP-analys av och tals- keramik från kv. Diplomaten, Jönköping, Småland. Rapport nr. 35. Kontoret för Keramiska Studier. Landskrona 43

44 Brorsson, T. 2009b. Holländskt och lokalproducerat efterreformatoriskt rödgods från kv. Skepparen 24, Malmö, Skåne. Rapport nr. 36. Kontoret för Keramiska Studier. Landskrona Brorsson, T Analys av bränd lera från Kårarp, Halmstad, Halland. Rapport nr. 49. Kontoret för Keramiska Studier. Landskrona Brorsson, T. 2011a. ICP-analys, termisk analys och godsanalys av bränd lera från Rådhuspladsen, Köpenhamn. Rapport nr. 51. Kontoret för Keramiska Studier. Landskrona Brorsson, T. 2011b. ICP-analys av postmedeltida glaserat rödgods från Kongens Nytorv och Gammel Strand, Köpenhamn. Rapport nr. 59. Kontoret för Keramiska Studier. Landskrona Brorsson, T. 2011c. ICP-analys av medeltida och postmedeltida keramik från Lundströms plats, Jönköping, och eftermedeltida keramik från byn Odensjö, Jönköping, Småland. Rapport nr. 58. Kontoret för Keramiska Studier. Landskrona Brorsson, T. 2012a. Analys av förhistorisk, medeltida och postmedeltida keramik från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen, Gammel Strand och Assistens Kirkegård, Köpenhamn. Rapport nr. 62. Kontoret för Keramiska Studier. Landskrona Brorsson, T. 2012b. ICP-analys av medeltida och postmedeltida keramik från Kongens Nytorv och Rådhuspladsen, Köpenhamn. Rapport nr. 65. Kontoret för Keramiska Studier. Landskrona Brorsson, T. 2012c. Analys av lera från två lerbottnar, Kongens Nytorv, Köpenhamn. Rapport nr. 66. Kontoret för Keramiska Studier. Landskrona Brorsson, T. 2012d. ICP-analys av postmedeltida keramik från Helsingör. Rapport nr. 71. Kontoret för Keramiska Studier. Landskrona Brorsson, T Analys av förhistorisk, medeltida och postmedeltida keramik, bränd lera och rålera från lerbottnar från Kongens Nytorv, Rådhuspladsen, Gammel Strand, Assistens Kirkegård och Gammel Strand, Köpenhamn. Rapport nr 75. Kontoret för Keramiska Studier. Höganäs Brandt, D Ein mittelalterlicher Töpfereinachweis in der Langen Straβe der Hansestadt Greifswald. I: Müller, U. (red). Greifswalder Mitteilunger 4. Peter Lang. Frankfurt am Main, s Cardell, A Bilaga 3. Sorterade sillar för saltning. I: Larssson:& Balic, I. (red.). Kv. Liljan 2 och 22, Malmö. UV Syd, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:6. Malmö Kulturmiljö, enheten för arkeologi, rapport 2006:2. Ersgård, L Vår marknad i Skåne. Lund Ersgård, L Lerbottnarna och det tidigmedeltida samhället. I: Larsson:(red.). Liljan. Om arkeologi i en del av Malmö. Riksantikvarieämbetet. Malmö Kulturmiljö. Lund Kock, J (red.). Hikuin 28. Middelalderlige Pottemagerovne i Danmark. Højbjerg 44

45 Bilaga 1. ICP-analys av bränd lera från Rådhuspladsen och jämförelsematerial. Analysen visar att hela provet består av lera.