REDAKTÖREN. Vad är huvudnyheten? En ständigt aktuell fråga för intranätredaktion. Sidorna 12-13

Transkript

1 REDAKTÖREN Nr I tidningen Vad är huvudnyheten? En ständigt aktuell fråga för intranätredaktion. Sidorna För huvudredaktören Christer Järild är nyhetsvärdering en viktig del av arbetet med Försäkringskassans intranät. Bild: Charlotte Norlin Ordförande har ordet Satsningar för framtiden. Sidan 2 Debatt Journalist eller kommunikatör eller båda? Sidorna 3, 14, 15 Whistelblowers Hur hanteras whistelblowers internt? Sidorna 4-5 Boktips Whistelblowers, Gräv och Mod. Sidorna 6-7 Samarbete Posten och Tidningkompaniet om Nyhetsposten. Sidorna 9-10 Utmaning Rim inför ny tävlingsklass - Sveriges bästa intranät. Sidan 11 Aktuellt En omorganisation ska kommuniceras. Sidorna Tips Vilket papper är bra till vad? Sidan 18 Alf språklåda Vad är en judoka och judokor? Sidan 19

2 Ordförande har ordet Gott nytt år! Nu är höstterminen snart slut och julen står för dörren, liksom ett nytt Rimår med nätverkande, intressanta seminarier och nya nummer av Redaktören. Vårens stora satsning blir naturligtvis som vanligt vårkonferensen. Här kan du lyssna på intressanta föreläsningar, delta i workshops och mingla med andra redaktörer och interninformatörer. En nyhet blir utdelningen av pris för Sveriges bästa intranät förutom Sveriges bästa personaltidning förstås. Läs mer om detta på sidan 11. Information om tävlingarna kommer snart med e-post och läggs även ut på I övrigt funderar vi i styrelsen på att pröva kortare frukost-, lunch- och afterwork-seminarier. Det kan ju vara svårt att sätta av en hel dag. Dessutom tror vi att formen med en kort inspirationsföreläsning i kombination med lite socialt umgänge bör tilltala många. Under hösten som gått har vi haft fyra seminarier med mycket varierat och uppskattat innehåll. Seminariedeltagarna har vässat sina färdigheter som fotografer och fått kunskap om framtidens intranät. I Göteborg fick vi möjlighet att följa de uppmärksammade mutaffärerna i kommunen ur flera perspektiv: medias, interninformatörens, forskarens och den anställde som påtalar missförhållandena, den så kallade whistleblowern. Höstens sista seminarium, som som ägde rum i början av december, handlade om hjärnas sätt att bearbeta information och vad det får för konsekvenser för hur vi ska skriva texter som är lätta att ta till sig. Marknadsföring för att sprida vetskap om vår förening och förhoppningsvis locka ännu fler medlemmar behöver vi också satsa på nästa år. Hjälp gärna till med det du också. Sprid information om föreningen och om våra aktiviteter. Använd gärna Redaktören som information. Har du tips på vad du vill att vi ska belysa eller ta upp till diskussion på träffar eller i Redaktören så hör av dig till mig eller någon annan i styrelsen eller i redaktionsrådet. Med en tillönskan om en God jul och ett riktigt Gott nytt år med mycket nätverkande! Lars Bergström, lars.bergstrom.50@hotmail.se Du som inte redan är medlem, börja det nya året med att gå med i Rim! Det ger en unik möjlighet till nätverkande och fortbildning till låg kostnad och du får Redaktören rykande färsk direkt till dig med e-post. Läs mer på eller mejla direkt till info@rim.se och anmäl dig! REDAKTÖREN Är medlemstidning för föreningen Redaktörer interna medier (Rim). Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnel Atlestam gunnel@atlestam.se Redaktionsråd: Annica Hulth, Christer Järild, Charlotte Norlin, Annukka Ojala May Olsson, Alf Tornberg, Gudrun Tiberg, Elisabeth Tingdal. Annonsansvarig: Elisabeth Tingdal elisabeth@lira.se tfn , Tidningen kommer ut med fyra nummer per år. Nästa nummer: Manusstopp den 14 februari. Kommer ut vecka 8 Kom gärna med synpunkter, tips och bidrag! Redaktören förbehåller sig rätten att redigera i materialet. Osignerade texter är skrivna av redaktören. Rim är en förening och mötesplats för alla som arbetar med interna medier såväl inom privata företag som inom offentlig verksamhet och organisationer. Mer information om Rim finns på Redaktörer interna medier finns också på Facebook. 2

3 Debatt - uppdraget Jag ämnar ha kvar titeln journalist på visitkortet journalister har ett mycket starkt kall och drivs av ett patos som är svårt att lägga åt sidan bara för att visitkortet begåvats med en ny titel. Citat: Sveriges Informationsförenings vd om internredaktörer/kommunikatörer Jag hör till en av dem som är dubbelanslutna. Det vill säga jag är medlem i både Rim och i Sveriges informationsförening. I förra utskicket skrev Informationsföreningens vd, Sylvia Nylin, en krönika med rubriken Journalisten vs kommunikatören. Texten ligger även på föreningens webb som en blogg. Om jag tolkar Sylvia rätt går det inte att arbeta som journalist inom internkommunikation. Sylvias tes är att uppdraget att publicera sådant som läsaren har nytta och glädje av att veta kan krocka med organisationens förtroendekapital och möjligheten att uppnå verksamhetens mål. Då måste journalisten inse att han eller hon i själva verket är kommunikatör. Jag tar det som självklart att de journalister som har valt att jobba inom en organisation eller ett företag är måna om att det ska gå bra för organisationen eller företaget. Så länge man ställer upp på målen och verksamheten finns det ju ingen anledning att skjuta företaget i sank. Och är det så att diskrepansen blir för stor så kanske det kan vara läge att söka en ny uppdragsgivare. Journalister är bra på att ta upp olika sidor av verkligheten, vi är bra på att göra saker begripliga och vi är bra på att paketera vårt material på ett sätt som väcker intresse. Det är så vi skapar vårt förtroende som yrkesmän. Vi tror att en bra internkommunikation handlar om kommunikation åt alla håll: uppifrån och ned, nedifrån och upp och från sida till sida. Vi tror också att vi med vår yrkeskunskap kan medverka till att skapa öppna, kreativa, effektiva och humana organisationer. Om kommunikationen från de anställda inte hittar kanaler tar den i värsta falla andra vägar. De kan vara mindre fruktbara, till exempel rykten och skitsnack. Själv tänker jag behålla titeln journalist/redaktör på mitt visitkort. Lars Bergström Bena ut begreppen! Den intressanta frågan om rollerna kommunikatörer/journalister är uppe igen. Är det inte dags att försöka bena upp begreppen? För mig är det uppenbart att det faktiskt finns motstridiga intressen i en organisation/företag. Jag vet att alla inte ser det så, och de drar naturligtvis andra slutsatser. Men utgår man från att det finns intressen som drar åt olika håll, måste också arbetsfördelningen upp till diskussion. Då tänker jag mig att en informationsavdelning arbetar på uppdrag av ledningen, medan däremot en tidning alltid måste arbeta på uppdrag av läsarna. Skall en tidning (och här talar jag inte bara om just papperstidningar) få det som diffust kallas själ, kräver det en självständig redaktör som just kan fånga upp läsekretsens behov av information och av att formulera sin verklighet. Elisabeth Tingdal Fler synpunkter hittar du på sidorna 14 och 15 Det omdebatterade blogginlägget finns på www. sverigesinformationsforening.se Redaktören har ordet... Wikileaks har utsatts för Barbara Streisand effekten. När domänen wikileaks.org drogs in lanserades innehållet snabbt på andra sajter. Samma sak hände när Barbara Streisand försökte få en bild av sitt hus på webben indragen. Numera finns det journalister överallt på gott och ont. Tekniken och de sociala medierna har gett oanade möjligheter att sprida information. Ett problem är dock källkritiken. Så för att undvika felaktigheter är det lika bra att spela med öppna kort från början. Det samma gäller internt. Även interna communities med chat och wikis är på gång i intranät 3.0. Grävaren och professorn Nils Hansson, sa vid ett Rim seminarium om whistleblowers att det gäller för den som jobbar med intern kommunikation att även i praktiken stå upp för talet om öppenhet. Journalister är inte dumma de hittar sanningen till slut. Och vem ska man vara lojal med, en arbetsgivare som försöker dölja sanningen om oegentligheter eller dem som betalar för verksamheterna? Vi borde inte behöva köpa senaste numret av tidskriften Faktum och klippa ut ansiktsmasken, ett porträtt på Janne Josefsson, med uppmaningen att man ska ta på sig den när man vill skrämma någon chef. Nej jag hoppas verkligen att det blir ett slut på rädda chefer och nya tar över som har mod och är tillräckligt självsäkra för att verkligheten stå för öppenhet och lyssnar på medarbetarna och agerar. Då blir också speciella kanaler för whistleblowers onödiga. Och så borde det vara i ett demokratiskt samhälle. Men jag tycker att Barbara Steisand borde fått bilden på sitt hus borttagen. Det är skillnad på vad som gäller för verksamheter och privatliv. Vi fortsätter debattera gemensamma frågor näst år! God Jul och Gott nytt år! Gunnel 3

4 Aktuellt - Whistleblowers Ett tips från utomstående satte Uppdrag Granskning på spåren efter misstänkta oegentligheter hos Familjebostäder. Katrin Amgarth, informationsansvarig på Familjebostäder och tidigare styrelsemedlem i Rim ger sin personliga reflektion på det som hänt. När granskning pågår Du vet hur det känns när telefonen ringer och en journalist är på tråden. Du blir på din vakt, lyssnar uppmärksamt och tänker snabbt på hur du lämpligen ska svara. Det bara finns där hos oss som jobbar med media. En sund nervositet som skydd mot att budskapet i tidningen ska bli fel. För det som står i tidningen står där. Inte lätt att rätta till efteråt. I våras handlade det inte längre om en artikel i en av dagstidningarna, det var en helt annan historia som jag ska berätta om här. Telefonsamtalet kom andra veckan i februari till en av våra medarbetare som arbetar i ett av våra distrikt. Janne Josefsson från Uppdrag Granskning ville träffa honom över en kopp kaffe för att prata om hur Familjebostäder arbetar gentemot entreprenörer. Det blev aldrig en fika, vår medarbetare var inte intresserad av detta. Istället hörde redaktionen av sig om en intervju med vår vd. Inte heller detta blev av eftersom hon konsekvent avböjde att delta. Istället intervjuades ansvariga för dels inköp, utveckling av våra fastigheter och den ansvariga projektledaren för det specifika takomläggningsarbetet som utfördes i ett av våra kvarter under 2007 och Bakgrunden var två anonyma brev. Det första kom 2005, det andra Breven handlade om att vi anlitade en oseriös entreprenör och att vi hade medarbetare som var mutade. Det andra brevet hade samma innehåll, förutom att man i detta pekade ut en av våra medarbetare, samma person som ansvarade för takomläggningen i kvarteret Standaret i Majorna. Efter det första brevet utfördes en extra revision av ett externt företag, efter det andra en intern utredning. Redaktionen för Uppdrag Granskning begärde ut mängder av fakturor och upphandlingsunderlag från våra affärer med aktuell entreprenör. Bild: Svante Öberg Vår medarbetare som arbetat i bolaget sedan 70-talet hade inte dokumenterat projektet på ett korrekt sätt. Detta var vi alla medvetna om. Men han redogjorde på ett mycket trovärdigt sätt för allt som hade med projektet att göra. Under förberedelserna inför intervjun kände jag mig trygg med att den skulle gå bra. Att han även inför reportageteamet på plats skulle visa och prata om hur det var genomfört. Nu blev det inte så. Det visade sig att bilderna inte stämde. Vi hade inte fått det vi köpt. Och vår medarbetare blev inför kameran ertappad med att inte ha den kollen som jag och många andra trodde han hade. Det var något av det värsta jag har varit med om. Jag kunde inte göra någonting. Helst hade jag velat gå därifrån, redan i början av intervjun där Janne Josefsson tar fram några fakturor som visar på att vi har betalat samma jobb två gånger. Så kom inslaget. Och stormen därefter. Politiker uttalar sig, krismöten avlöser varandra. Media ringer hela tiden. Tar en del själv, vår vd intervjuas i tv, radio och av tryckt media. Jag kommer på mig själv med att hela tiden vara beredd på det dolda numret. Journalister ringer alltid på dolt nummer. Mycket blir snurrigt, vi blandas samman med Idrott och Förening som också var med i inslaget. Jag får rätta till genom att begära rättelser, lägga ut information på hemsida och skriva i vår blogg. På bloggen var det först kaos. Senare blev det bättre. En bra kanal för både anställda, hyresgäster, media att följa vad som hände, läsa kommentarer. Internt skrev jag samman budskap under resans gång som respektive chef läste upp och diskuterade med sina medarbetare. 4 Jag reagerar fortfarande när en journalist ringer, men inte på samma sätt som tidigare. Från mitt perspektiv, som inte personligen var ansvarig för sakfrågan, var vårens turbulens världens bästa mediaträning. Vissa saker är svåra att lära sig teoretiskt och när det är långt mellan gångerna, är det svårt att få in vanan. Historien är inte över. Polisutredningar pågå. Hur dessa faller ut och vad det innebär kommunikativt vet jag inte idag. Det jag vet är att det aldrig kommer att bli som i våras igen. Uppdrag Gransknings genomslagskraft är unik. Katrin Amgardh

5 Aktuellt - Whistleblowers Att säga ifrån, granska, bli granskad - möte med olika sidor av samma mynt Bristande öppenhet slår tillbaka. Man underskattar journalisterna. En smart informatör ska ta initativet, säger Nils Hansson, projektledare på Uppdrag Granskning och gästprofessor vid JMG. Han var en av deltagarna på Rim seminarium nyligen om internkommunikation och whistleblowers och hur man som informationsansvarig bemöter medias granskning. Ett intressant och spännande möte med representanter för olika infallsvinklar. Utgångspunkt för diskussionerna på seminariet var Uppdrag Gransknings reportage om mutskandaler i Göteborg. I panelen fanns förutom Nils Hansson, Katrin Amgarth, informationsansvarig på Familjebostäder, Karin Törnqvist, konsult och whistleblower på Göteborg Energi, Ulla-Carin Hedin, forskare och författare till boken När man måste säga ifrån. Samtalsledare var Bo Sundström från Rim. Här är några axplock från samtalet. Granskare: Nils Hansson Forskat om kritiker: Ulla-Carin Hedin Ulla-Carin Hedin, forskare i socialt arbete och författare till boken om whistleblowers i offentlig sektor. Kritikerna är en slags försvarare av välfärden - dem måste vi ta vara på. Det är ett tecken på en fungerande demokrati. Hennes forskning visar på whistleblowers svårigheter att få gehör och behandlingen av dem efteråt. Det finns en stor risk att ingenting händer när man går till närmaste chef. Hon ser en tendens till skillnad på hur kvinnor och mäns påpekande tas emot internt. Manliga chefer lyssnar ofta inte på kvinnor, utan säger att de inte har tillräcklig kompetens för att uttala sig. Kritiken mot män handlar istället om illojalitet. Om man får uppmärksamhet i media så händer det oftast något och man får ett stöd utifrån. Hon uppmanar alla kritiker eller whistleblowers att samla bevis. Mer om hennes bok finns på sidan 6. Bild: Gudrun Tiberg Granskad: Katrin Amgarth Det var jävligt jobbigt. Sättet som Uppdrag Granskning jobbar på var nytt för mig. Resercharbetet bedrevsunder en lång tid och man begärde ut mycket handlingar samtidigt som jag inte riktigt visste vad det handlade om, säger Katrin Amgarth. På Nils Hanssons kritik mot informatörers brist på öppenhet i praktiken svarar hon: Som informatör bestämmer man inte allt själv. Man försöker minska skadan genom att inte blottlägga. Hon är positiv till den väckarklocka som granskningen gett upphov till när det gäller att se över rutinerna. Läs Katrins egen berättelse på sidan 4 Whistleblower: Karin Törnqvist Karin Törnqvist var konsult på det kommunala bolaget Göteborg Energi AB när hon upptäckte och slog larm om felaktig hantering av ett projekt med stora ekonomiska konsekvenser för kunderna. Hon larmade enligt alla konstens regler och gick linjevägen. Började med sin närmaste chef och sedan så småningom till ansvariga politiker, utan att något hände. Efter det kom hon i kontakt med Uppdrag Granskning som gjorde ett mycket uppmärksammat reportage. Att ledningen blundar och inte lyssnar är hemskt. Det är ett demokratiskt misslyckande att inrätta en speciell whistleblowerfunktion. Konsekvens hittills: Karins konsultuppdrag för Göteborg Energi AB har upphört. Åklagaren utreder. Karin Törnqvist ångrar inte att hon sa ifrån, utan ser de som en moralisk självklarhet och skyldighet. 5

6 Boktips Media och internkommunikation När man måste säga ifrån För det mesta gör vi människor det som förväntas av oss. Följsamhet och viss lydnad ingår i spelets regler, inte minst på en arbetsplats. Skulle lusten att protestera uppstå, gör sig rädslan påmind. Tiel: När man måste säga ifrån Om kritik och whistleblowing i offentliga organisationer Författare: Ulla-Karin Hedin, Sven- Axel Månsson, Ronny Tikkanen Förlag:Natur&Kultur 2008 Orden är hämtade från inledningen i boken När man måste säga ifrån. Den bygger på en forskningstudie inom socialt arbete: Konflikter kring kritiker inom människovårdande organisationer - orsaker, förlopp och konsekvenser. Stommen i studien är intervjuer med 28 personer som har framfört kritik på sina arbetsplatser. Man har även intervjuat andra personer för att få fram fakta, till exempel fackliga företrädare. Den ursprungliga tanken var att intervjua chefer, men det var svårt att få dem att ställa upp och många kritiker befann sig fortfarande i en känslig position. Att vara kritiker (whistleblower) är inte lätt, men nödvändigt. Den slutsatsen drog jag efter att ha läst boken. Att våga och stå upp för sin sak kräver en stark moralisk övertygelse. Men det är också en skyldighet enligt statsvetaren Lennart Lundqvist som författarna refererar till: det kan helt enkelt ses som ett demokratiskt och moraliskt ansvar. Jag tänker inte skriva mer om boken här för jag tycker alla borde läsa den! Gunnel Atlestam ANNONS Grävande journalistik A ldrig har behovet av grävande journalistik varit så stort som nu när makten blir alltmer distanserad från allmänheten skriver Nils Hansson i sin bok Grävande journalistik. Nils Hansson är en erfaren grävande journalist. Boken är upplagd i form av en handbok där han tillsammans med flera kollegor visar på arbetssätt och delar med sig av erfarenheter. För den som vill arbeta med grävande journalistik är den en lysande vägledning. För den som vill vara väl förberedd om grävande journalister skulle kontakta din arbetsplats är den också väldigt matnyttig. Titel: Grävande journalistik Författare: Nils Hansson Förlag: Ordfront

7 Boktips PU och sociala medier MOD stå upp för dig själv Datainspektionen har tagit fram ett informationsblad om vilka krav personuppgiftslagen ställer på företag, kommuner, myndigheter och andra organisationer när de använder olika typer av sociala medier som kommunikationskanal. Här rekommenderas att man sätter upp tydliga regler och interna rutiner för exempelvis vad en Facebook-sida ska användas till, vad som får förekomma där och hur den ska skötas av organisationens ansvariga administratörer. Informationsbladet kan du ladda ner från Modiga människor för utvecklingen framåt, sa Maria Gerlofsson när hon presenterade sin nyutkomna bok Mod på Bok&Bibliotek i september. Med mod menar hon stå upp för sig själv, handla och göra det klokt. Inte låta sig tryckas ner av några härskartekniker eller annat. Maria Gerlofsson är chefredaktör för tidskriften PS som handlar om personlig utveckling och psykologi. Hon började fundera på mod och bristen på det när en väninna, en annars mycket stark kvinna, for illa på jobbet då hon ursäktade ledningen, tog deras bortförklaringar som sanningar och klandrade samtidigt sig själv för sin mesighet. Hon var lojal mot dem som egentligen inte brydde sig om henne. Maria Gerlofson beskriver vikten Skydd för meddelarfriheten Titel: MOD stå upp för dig själv Författare: Maria Gerlofson Förlag: Natur&Kultur, 2010 av att vara modig för att själv må bra och för samhällsutvecklingen. Alla mänskliga framgångar beror på att någon eller några modiga vågat stå upp för det som känts rätt och riktigt för dem. Om vi alla håller igen, biter ihop och blir tysta och rädda kommer samhällsutvecklingen att stanna av och i värsta fall tas över av dem som vill utnyttja och förtrycka. Boken innehåller tips för hur man ska våga vara modig. Den är lättläst och kan säkert sporra den som känner sig mesig. Kan också fungera som en intressant bok att ha som utgångspunkt för diskussioner på jobbet. För det är inte helt lätt att vara modig härskarteknikern är starka, vilket inte minst framkommer tydligt i boken När man måste säga ifrån, se sidan 6. Gunnel Atlestam Vid årsskiftet införs en ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Då får även kommunanställda som använder sig av meddelarfriheten lagstadgat skydd mot repressalier. Tidigare har detta bara gällt statsanställda. Skyddet för kommunanställda har tidigare funnits reglerat i kollektivavtalen. Lagskyddet gäller de allvarligaste repressalierna avskedanden, uppsägningar och disciplinpåföljder. Den som bryter mot lagen kan få böter och högst ett års fängelse. Mindre allvarliga repressalier får JO och JK hantera. Källa och mer information Underlättar system för whistelblowersystem Datainspektionen har gjort det enklare för bolag att införa så kallat whistelblowingsystem för rapportering av brott. De har ändrat i föreskrifterna så att bolagen inte längre behöver göra en ansökan om detta hos Datainspektionen. Men i övrigt är kraven samma som tidigare. Datainspektionen har också tagit fram en vägledning för bolag att hantera sådana system. Denna och mer information hittar du på Tragedins struktur gäller whistelblowers När sociologen Magnus Haglund försöker förklara whistelblowers situation tar han litteraturens tragedier till hjälp. Strukturen i en tragedi är att två goda principer hamnar i konflikt. Och oftast leder detta till ett ledsamt slut för en oskyldig hjälte. Samma jämförelse gjorde norrmannen Torvald Sande när han redan 1999 talade om etik för svenska ingenjörer. Båda två rekommenderar Henrik Ibsens En folkefiende från 1882 och Shakespears Hamlet för en analys. Källor: Vetenskapsradion Forum , Ny Teknik

8 Ledare? Räcker det med ett fint visitkort med titel och en snygg kostym? Eller är det antal år inom företaget som räknas när nya positioner delas ut? Att identifiera och utveckla bra ledarskapsförmågor är ingen lätt sak. Men det är avgörande för verksamhetens överlevnad och konkurrenskraft. Vi tycker att det är hög tid att sätta resultatinriktad ledarskapsutveckling lika högt på agendan som produktinnovation eller säljutveckling. En bra ledare har förmågan att motivera människor och skapar ett klimat där alla drar åt samma håll för företagets bästa. IHMs nya ledarprogram är vägen för dig som vill öka effekten av ditt ledarskap och stärka din position genom förmågan att skapa konkreta resultat. Vi utgår från dina utmaningar, såväl de personliga som de affärsmässiga. På IHM får du de kunskaper, insikter och det affärsfokus som näringslivet efterfrågar. Här finns också den erfarne mentor som kan stödja dig i arbetet att nå din fulla potential. Läs mer på 8

9 Samarbete Nyhetsposten kräver täta möten Det blir allt vanligare att lägga ut produktionen av personaltidningar på externa byråer. Nyhetsposten, Postens personaltidning, är ett exempel. Många och effektiva möten är ett måste under arbetet med tidningen, säger redaktören Linda Fagerlind på Tidningskompaniet. Nyhetspostens redaktör Linda Fagerlind, är en av åtta på Tidningskompaniet som jobbar med Postens internkommunikation. Bild: Annica Hulth Nyhetsposten belönades nyligen med Svenska Publishingpriset, bland annat för texter som vågar ifrågasätta. En viktig del av framgångarna är det journalistiska arbetssättet, menar tidningens redaktör Lina Fagerlind. Målet är ju att göra en så bra journalistiskt produkt som möjligt och då är det en fördel att vi är en fristående redaktion. Vi tänker så fritt det bara går och sedan bollar vi våra idéer med Posten. Anne-Catherine Worth, som är chef för internkommunikationen på Posten Norden, tycker också att Tidningskompaniet tillför viktig kompetens. Fördelen med att anlita en byrå, som även jobbar för andra kunder, är att den har ett utifrånperspektiv. Det är också en resursfråga för oss. Tidningsproduktion kräver kompetenser som vi inte har och som är långt från vår kärnverksamhet, till exempel formgivning. Flera interna kanaler På Tidningskompaniet jobbar åtta personer på olika sätt med Postens internkommunikation. En jobbar med chefsportalen, en annan med logistiktidningen och en tredje med intranätet. Två formgivare jobbar nästan heltid med Postens olika produktioner. Linda Fagerlind ansvarar för personaltidningen som kommer ut en gång i månaden. Varje gång det är dags att dra igång en tidningsproduktion presenterar hon sina idéer vid ett redaktionsmöte. Sedan hinner det bli många möten innan slutprodukten är klar. Redaktionsmöten hålls två gånger i veckan för att koordinera de olika kanalerna. Marie Skeppstedt, ansvarig för Postens interna kanaler, är alltid med och en gång i veckan deltar kommunikationsansvariga från Postens olika affärsområden. Dessutom finns ett digitalt planeringsverktyg som används av alla inblandade. På så sätt tappar vi inga idéer. Det finns heller ingen risk att vi missar en idé bara för att någon råkar vara sjuk, säger Linda Fagerlind. Artiklar skrivs om Systemet är inbyggt kring olika stories och visar vilka olika kanaler de ska publiceras i. Många artiklar publiceras till exempel både i personaltidningen och på chefsportalen, men med olika vinkel och ofta olika intervjupersoner. Det är sällan vi återanvänder Fortsättning på nästa sida 9

10 Samarbete Nyhetsposten kräver täta möten Fortsättning från föregående sida Belönade med Svenska Publishingpriset. Fr v: Anne-Catherine Worth, chef för Posten Nordens internkommunikation, Linda Fagerlind, redaktör, Marie Skeppstedt, kanalansvarig, Cathrin Axelsson, tidigare kanalansvarig, och Dan Nilsson, formgivare. Bild: Tidningskompaniet en artikel rakt av, utan vi skriver alltid om. Däremot lägger vi ofta ut hela jobbet på samma frilansare som får skriva två versioner, säger Linda Fagerlind. Hon har tidigare jobbat på dagstidning och tycker det är bra att tidningen skapas i en redaktionell miljö, där det är lätt att bolla idéer med varandra. Men hon värdesätter också den täta kontakten med Posten och en dag i veckan sitter hon på Postens kommunikationsavdelning och jobbar. Då kan jag diskutera artiklar med de andra som jobbar där, jag får feedback och tips. Det skulle jag inte vilja vara utan. Ständig utveckling Varje nummer har en ledare av Postens VD Lars Nordström och en liten spalt av kanalansvariga Marie Skeppstedt. Ansvarig utgivare är Postens kommunikationsdirektör Per Mossberg. Tidningen korrekturläses noga både på Tidningskompaniet och på Posten så när slutprodukten väl kommer är alla med på noterna. Postens kommunikationsavdel- 10 ning lägger ned mycket tid och engagemang på de interna kanalerna, menar Anne-Catherine Worth. Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete och vi utvärderar hela tiden vad som fungerar och inte fungerar. Det är ett teamwork, främst mellan vår kanalansvariga Marie Skeppstedt och Tidningskompaniet. Genom att lägga ut produktionen på en byrå kan vi ägna mer tid åt att utveckla kanalerna. FAKTA Text: Annica Hulth annica@hulth.net Tidningskompaniet Företaget har 50 medarbetare varav 25 i Stockholm och 25 i Göteborg. Producerar innehåll för såväl tryckta som digitala medier. Bland kunderna finns, förutom Posten, Volvo Lastvagnar, HSB, Stena Line och Vattenfall. FAKTA Integrerad kommunikation Tillsammans med Posten har Tidningskompaniet byggt upp en integrerad kommunikation genom flera interna informationskanaler, bland annat: Tryckta personaltidningen (fokus på medarbetare i produktionen) Intranät (i första hand för medarbetare med daglig tillgång till egen dator) Digital chefskanal med bland annat webbtv (för chefer och ledare inom både danska och svenska posten) Veckonyhetsbrev för medarbetare i produktionen på en A4-pdf. Månadsnyhetsbrev till medarbetare i utlandet på en A4- pdf.

11 Framtid -intranät 3.0 Ny tävling! Sveriges bästa intranät! Snart kan Sveriges bästa intranät koras. Kicki Strandhs bild över dagens och morgondagens intranät -3.0 Framtidstankar Det gäller att våga visa mer människor. Det är klassikt, när det gäller redaktionellt arbete, men har glömts bort vid uppbyggnad av intranät, sa Kicki Strandh konsult och universitetsadjunkt, vid Rims seminarium om framtidens intranät. Hon menade att dagens intranät saknar själ och visade på vikten av att införa sociala medier för att komma åt det problemet. Framtidens intranät kommer att innehålla en blandning av traditionellt intranätsinformation och kommunikation via sociala medier. Största kommunikationsbehovet i en organisation är ju människor i vardagen som behöver kommunicera över gränser. Här kan de sociala medierna till exempel wikis och chat underlätta massans kunskap är smartare än individens, sa Kicki Strandh. (Lite mer om seminariet finns att läsa på Liknande tankar om framtiden Hallå Charlotte Norlin redaktör för Moderna Museets intranät och styrelsemedlem i Rim samt Christer Järild, intranätredaktör på Försäkringskassan och styrelsemedlem. Ni har planer på att starta en tävling för Sveriges bästa intranät. Behövs det verkligen en tävling till? Christer: Intranät ligger lite i tiden. Man kan tycka vad man vill om att personaltidningar läggs ner och övertas av intranät. Men det är nog ett faktum som vi till viss del får leva med. Som den redaktörförening vi är så tycker vi det är viktigt att den redaktionella delen får den plats den förtjänar även på ett intranät. En tävling är ett sätt att lyfta fram de goda exemplen. Charlotte: Vi vill även lyfta fram vilken struktur man har, hur intranätet är som arbetsverktyg och de sociala medierna. Till exempel hur de används, bakgrunden och syftet samt inte minst hur väl man lyckats. Kanske finns det redan några utvärderingar? År 2011 blir intranätens år. Den slutsatsen drar undersökningsföretaget Web Service Award (WSA), när de analyserat svaren från 270 intranätansvariga på företag, statliga verk, kommuner/landsting och förbund/organisationer. 56 procent planerar att göra större förändringar av intranäten under Tre av tio att göra om dem helt. Rapporten visar att många företag är dåliga på att analysera nyttan av sina intranät. De resurser som idag läggs på att hjälpa medarbetare att hitta på intranätet skulle istället kunna läggas på att anpassa intranätet till medarbetarnas behov. Ett intranäts innehåll består normalt av mallar, lathundar, kontakt- uppgifter till medarbetare, länkar till interna system och information från ledningen. Redaktionen som jobbar med intranätet lider av resursbrist, vilket resulterar i undermålig kvalitetssäkring, att gammalt material inte hinner rensas bort och att sökresultat från användarna inte analyseras. Inför nästa år är trenden att redaktörerna vill göra intranäten mer sociala. 31 procent säger i undersökningen att de ska införa sociala medier. 35 procent vill utveckla möjligheter för att kommentera och utveckla informationen på intranätet. Hela rapporten finns att läsa på: Källa: Web Service Award, pressmeddelande. Hur långt har ni kommit i planeringen? Christer: Inte så långt än. Det känns lite grann som att ta sig fram i jungfrulig mark. Tanken är dock att vi ska kunna dela ut ett eller några priser på Rims vårkonferens. Frågan är väl var vi lägger tyngdpunkten. Vad händer nu? Charlotte: Nu ska vi ta fram ett tävlingskoncept och hitta en bra jury. I början av nästa år kommer vi att skicka ut inbjudningar. Lars Bergström 11

12 Aktuellt intranät Prioriterar värdering av nyheter På Försäkringskassan håller man hårt på nyhetsvärderingen i det redaktionella arbetet. Där är man beredd att ta de diskussioner som kan uppstå med de som tycker att just deras nyhet är allra viktigast och ska vara huvudnyhet på intranätets startsida. År 2005 var det personer anställda på Försäkringskassan. Samma år påbörjades en stor omorganisation då Försäkringskassan förstatligades och den tidigare länsindelningen försvann. Nu är det drygt anställda och informationsverksamheten är också centraliserad. Informationsavdelningen består av 35 medarbetare varav de flesta sitter i Stockholm. Här ingår även de fyra verksamhetsnära informatörer som bland annat ger regionalt stöd åt ledningsgrupper i övriga landet. 12 Redaktionella kanaler Den externa webbplatsen på Försäkringskassan är organiserad under den del av organisationen som har hand om kundmötet. Den är mycket kundanpassad och tjänstedriven och har väldigt lite redaktionellt material. Fördelen är att vi kan fokusera lite mer på våra redaktionella kanaler tidningen Dagens socialförsäkring och intranätet, berättar Christer. Han är huvudredaktör för intranätet och ingår också i redaktionen för tidningen - i dagligt tal DS. Dagens Socialförsäkring är inte en personaltidning i vanlig mening. Den går visserligen ut till all personal men även externt till politiker, media, olika intressenter och andra myndigheter. Tidningen och intranätet har en gemensam redaktion för redaktionella nyheter, berättar Christer som layoutar, skriver texter och är huvudredaktör på heltid för intranätet. Ytterligare två personer bidrar regelbundet med texter. Bland annat en av de versamhetsnära informatörna som bor och arbetar i Växjö. Effektiva måndagsmöten Varje måndag har redaktionen ett möte då man träffar representanter för ledningen, pressavdelningen och de olika verksamhetsdelarna för att få reda på vad som är på gång. Det blir en input på bred front. Mötet är ganska kort och sedan samlas vi tillsammans med vår enhetschef och delar upp sinsemellan hur vi lägger upp arbetet. Vi knyter också samman tidningen och intranätet så man inte krockar med nyheter och annat material. Sedan sitter vi i ett kontorslandskap som gör det lättare att bolla olika idéer. Huvudnyhet i toppen Försäkringskassan har ett nytt intranät som är uppbyggt i microsoftsystemet Sharepoint sedan ett par år tillbaka. Alla medarbetare har egna länkar för att komma åt handläggarstöd, viktiga regler, lagar och förordningar. Sharepoint fungerar bra som helhet men är inte direkt gjort för redaktörer och redaktionell publicering, säger Christer. Man toppar med en huvudnyhet som alltid har en bild och försöker att ha bilder på puffarna också. Sedan driver man nyhetsvärderingen hårt. Det är svårt och medarbetarna brukar reagera med att Man kan vara glad om man får in något på startsidan. Man får ofta ta en diskussion och då försöker vi ge alternativ. Alla tänker inte på att det måste vara intressant för alla. Vi håller hårt på det redaktionella. Journalistisk vändning Ett exempel är när man fick en ny telefonbok som man hade puffat för ett par gånger och de ansvariga ville att de skulle göra en huvudnyhet om det på intranätet. Vi fick bassning för det och i många andra organisationer skulle man ha backat men vi stod på oss. Eftersom den nya telefonboken var svår att hantera gjorde vi istället en nyhet om att många ringde om den och det fick mycket uppmärksamhet. På fredagar har man ofta några lättsammare inslag som Hallå där! Då ringer vi upp någon till exempel en medarbetare som var webbjoker i Melodifestivalen och gör en kort intervju. I övrigt är det viktigt med verksamhetsnyttan men min dröm är att kunna ha som en tidningssida med feature och annat. Fortsättning på nästa sida

13 Aktuellt intranät Prioriterar värdering av nyheter Fortsättning från föregående sida Man resonerar och argumenterar mycket men är ofta enig om nyhetsvärderingen. Det finns också en policy om att ha en redaktionell nyhetsvärdering och hur det fungerar. Det är ett stort intresse för intranätet och många läser artiklarna, men Sharepoint är tyvärr dålig på statistik. Reportage på nätet Eftersom Försäkringskassan inte har en renodlad personaltidning tycker Christer att det finns ett utrymme för reportage och texter med medarbetarfokus. Vi har till exempel haft artiklar på temat En arbetsdag med och för några år sedan när länsorganisationen fanns kvar hade vi Sverigeresan som var en serie artiklar om olika kontor i landet. Det var ambitiöst för att vara ett webbprojekt. Det är också mer arbetsmiljöfokus på intranätet än i tidningen. Det är högt i tak och man har tagit upp många olika ämnen inom det området. Samtidigt gäller det att inte inkräkta för mycket på tidningens område. Sedan har vi hört att en del tycker att det blir för mycket läsning och att det ska vara mer nyhetsfokus. Det finns ju olika syn på vad ett intranät ska vara bara nyheter eller längre redaktionellt material också? Vi skvalpar någonstans däremellan. Inte bara Husbondens röst Det har uppstått en del personaltidningsfrågor också genom att man har ett trovärdighetsperspektiv och att det inte bara ska vara husbondens röst. Omorganisationen var en historia för sig som innebar ett mycket hårt tryck, säger Christer. Det var en tuff tid som satte spår för medarbetarna i hela landet men också i informationsarbetet. Det var låg delaktighet i införandeprocessen och mycket trycktes ner uppifrån och ner. Cirka 70 procent av medarbetarna fick byta arbetsuppgifter eller arbetsort. De hade inte alltid valt det själva och det fanns väldigt lite utrymme att tycka till om det. På informationssidan skulle förändringsinformationen ut fort och man hann inte alltid bearbeta det på det sätt man ville. Det blev mycket ledningsinformation både på intranätet och i tidningen. Flera tyckte att det bara var husbondens röst. Det var mycket information där medarbetarna inte kände igen sig i sin verklighet. I samma veva hade man ett reportage om några anställda som började långpendla och trivdes med det. Många reagerade eftersom de flesta fick pendla mot sin vilja. Det var en bra artikel men tyvärr Det var en bra artikel men tyvärr fel timing. fel timing. Vi tog den diskussionen på vårt forum och höll med om att det inte var så lyckat just då. Så här i efterhand kan man också se att man kanske skulle ha haft en separat tidning om förändringsarbetet och att intranätet och tidningen hade haft en friare roll. Det finns samtidigt olika förväntningar en del tycker att man ska granska ledningen mer och andra tycker att det är för lite ledningsinformation. Vi har en öppenhet och en diskussion som är jättebra. Det är viktigt att vara trovärdig i det vi skildrar. Man måste känna igen sig. Christer är också moderator för intranätets diskussionsforum. Det har varit väldigt nyttigt. Man har möjlighet till en tvåvägskommunikation och att få återkoppling direkt. Det skulle inte funka i pap- Vi har en öppenhet och diskussion som är jättebra. perstidning- en. Sociala medier befruktar det vi gör och ställer krav på oss. Alla artiklar vi skriver kommenteras också och det bidrar till en transparent process. Det har dessutom givit uppslag till nya artiklar eller att man har fördjupat artiklar om känsliga äm- nen. Ett exempel var att de som jobbade på Kundcenter inte kunde ta en sammanhängande semester. Det blev mycket diskussion och då fick ledningen kommentera det på intranätet. Om Christer Som många av oss informatörer har Christer en brokig bakgrund. Jag är sen i min karriär, ler han. Jag pluggade länge vid universitetet samtidigt som jag körde taxi och inte riktigt visste vad jag ville göra. Han började så småningom på Patent och registreringsverkets intendentur på avdelningen för vaktmästeri och läste samtidigt på Poppius. En dag frågade de om jag ville jobba med deras personaltidning. Under tiden fortsatte han att gå alla kurserna, gjorde också kundtidningen och arbetade med intranätet för att så småningom bli redaktör. De senaste tolv åren har jag jobbat intensivt med intern kommunikation på RFV och Försäkringskassan. Christer är gift och på fritiden cyklar han mycket på racercykel. Han är också intresserad av musik. Vi har ett hobbyband på Försäkringskassan - Head-quarter Basement Band - som låter riktigt bra och spelar blandad musik med betoning på soul allt från det lite jazzigare till Rolling Stones. Det skulle vara kul att göra en musikvideo i Försäkringskassemiljö! Text och bild: Charlotte Norlin c.norlin@modernamuseet.se 13

14 Debatt - uppdraget Kan en kommunikatör vara journalist? Fristående fortsättning av debatten på sidan 3 På Rims årskonferens i våras debatterade Sylvia Nylin, vd i Sveriges Informationsförening, Agneta Lindblom Hulthén, ordförande i Journalistförbundet och Gun Råberg-Kjellerstad, informationschef på Jämtlands läns landsting om det finns ett journalistiskt arbetssätt på en informationsavdelning. Bo Sundström var moderator. Vd för Sveriges Informationsförening ger i medlemsbrev och på föreningens blogg uttryck för en knivskarp gräns mellan journalist och kommunikatör. Den journalist som arbetar med kommunikation har bytt sida och är därmed före detta journalist. En journalist agerar på läsarens uppdrag. Kommunikatörens yrkesroll är däremot att förvalta och utveckla organisationens förtroendekapital och förverkliga verksamhetens mål. Är det verkligen så svart och vit och hela sanningen? Bo Sundström, hedersmedlem i Rim, har en annan syn på saken. Det är svårt, för att inte säga obegripligt, vad Sylvia, VD för Informationsföreningen, försöker säga i sin artikel Journalisten vs kommunikatören. Är det bra eller dåligt med en PERSONALtidning som ges fria tyglar? Eller handlar det bara om att ett yrke måste förses med rätt titel? Sylvia tycker tydligen både ock om allt möjligt. Fast mest tycker hon förstås om scenariot där ledningen alltid vet bäst och därför räknar med helt lojala medarbetare, framför allt på informationsområdet, i alla väder. Formad för rädsla Det jag förundras över är att hon inte upptäckt att det är precis så informationsverksamheten i företag och organisationer är formad i dag. Formad efter ledningens rädsla för ovälkomna avslöjanden samt informationschefernas och, numera allt oftare, marknadschefernas krav på att få och ha total kontroll över inte minst interninformationen. Att många ledningar i företag och organisationer upplever en alltför närgången granskning i externa medier av den verksamhet man bedriver, som obekväm för att inte säga orättvis, är välkänt i dag. Informationscheferna gör sedan förstås sitt yttersta för att skadan av ett avslöjande ska bli så lindrig som möjligt. För cheferna. Spelrummet förträngs I en sådan situation är spelrummet för en öppen interninformation en fråga som säkert ingen vågar ta tag i. Den personaltidningsredaktör som ändå försöker sig på en analys av det som hänt, kan räkna med en benhård granskning av sin text. Om den ens får publiceras. Nu kan en person som Sylvia förstås hävda att skandaler och andra obekväma sanningar knappast är vanliga företeelser i företags- och organisationsvärlden. Men om detta vet vi ytterst lite. Det vi vet är att när något avslöjas så är källan sällan, för att inte säga aldrig, en intern publikation, även om man som internredaktör säkert har känt till problemet långt innan. Eller problemen. Man hör ju och ser en hel del om man är en aktiv internredaktör. Vad skall man då ha den interna informationen till? Till att stödja och stärka organisationen? Javisst. Det också. Men det svåra är att tvingas blunda för det svåra, för det man som interninformatör hör och ser att något är fel, och som borde rättas till. I tid. Men möjligheten att agera finns för den med journalistiska ambitioner. Tyvärr finns det inte mycket kvar av sådana ambitioner hos internredaktörerna i gemen. I takt med att exempelvis antalet whistleblowers ökar i företagen, hamnar nämligen dessa internredaktörer alltmer i bakvattnet. De blir rent av akterseglade. Och där vill gärna Sylvia placera dessa redaktörer. Medarbetarna agerar Det vi har kvar är modiga medarbetare i företagen som säger ifrån, som avslöjar. Men dessa människor är inte journalister eller kommunikatörer. Och inte heller personaltidningsredaktörer. De har helt andra titlar. Man har lust att kallla dem lojalitetskämpar. De vill ju inget annat än företagets bästa. Bo Sundström Fristående fortsättning nästa sida 14

15 Debatt - uppdraget Fristående fortsättning av debatten på sidorna 3 och 14 Trovärdighet i praktiken kräver publicistisk frihet Sylvia Nylin, vd Sveriges Informationsförening, har bloggat om journalistens och kommunikatörens olika yrkesroller i krönikan Journalisten vs Kommunikatören. Sylvia Nylin anser att det är bra att yrkesrollerna hålls separerade. Det tycker Journalistförbundet också. Journalistens huvudsakliga uppdrag är att kritiskt granska skeenden och företeelser och förmedla detta till allmänheten. Kommunikatörens roll är, enligt Sylvia Nylin, att förvalta och utveckla organisationens förtroendekapital och förverkliga verksamhetens mål. Trovärdighet och transparens är nyckelorden. Sylvia Nylin anser att det när det gäller personaltidningar är det organisationen som är uppdragsgivaren, inte läsaren. Men för att kunna realisera trovärdighet och transparens i praktiken och inte bara i teorin måste personaltidningen ges publicistisk frihet. Vilken personaltidningsredaktör skulle annars våga skriva om eventuella oegentligheter inom den egna organisationen? Att oegentligheter grävs fram och förs fram i ljuset är något som alla tjänar på i ett demokratiskt samhälle. Det gäller även personaltidningar. Därför ska de göras av journalister. Peter Skyhag Journalistförbundet Debattera mera på eller fortsätt debatten i Redaktören! Deadline för nästa nummer är den 14 februari. ANNONS Ny chans att vässa din tidning på Hasseludden Yasuragi den 27 januari 2011 Kursdeltagare iklädda Hasseluddens japanska badrockar Inspiration och nya infallsvinklar är målet på det uppskattade heldagsseminariet för redaktörer, som nu erbjuds för tredje gången. Vi jobbar under en intensiv heldag med rubriker, ingresser och textredigering. Det blir mycket snack och mycket verkstad och seminarieledaren har i förväg läst in sig på deltagarnas tidningar och nyhetsbrev. När dagen är slut kl blir det belöning i form av bad och avkoppling med fruktbuffé i Yasuragis berömda badanläggning med varma källor. Tid: Torsdagen den 27 januari 2011 kl Plats: Hasseludden Yasuragi i Saltsjö- Boo utanför Stockholm Program: Mixen i tidning och nyhetsbrev, rubriker, ingresser och textredigering. Seminarieledare: Marianne Hühne von Seth, journalist och utbildare Pris: kr exkl. moms för RIM:s medlemmar (ordinarie pris kr) Ingår: Seminarium, kursdokumentation, förfriskningar förmiddag och eftermiddag, lunch och badupplevelse med fruktbuffé. Du får också baddräkt/badbyxor, yukata (se bilden) och tofflor att ta med hem. Mer information: Se webbplats där du kan ladda ner komplett program. Anmälan och frågor: kurser@huhne.se eller telefon

16 Aktuellt - omorganisation 20 arbetsplatser blir tio - det ska kommuniceras! Vid årsskiftet minskar antalet stadsdelsnämnder i Göteborg från 20 till 10. Antalet anställd i varje stadsdel blir mellan 2000 och En reform som ställer stora krav på kommunikation, inte minst internt. Vi lade tidigt fast en tydlig plan för internkommunikationen, säger Ida Northfell på kommunikationsenheten vid stadskansliet. Kommunikationsansvaret följer linjen för verksamhetsansvar. Vår ambition på stadskansliet har varit att stödja stadsdelscheferna och kommunikatörerna ute i stadsdelarna, säger Ida Northfell. Syftet med minskningen av antalet stadsdelsnämnder är, enligt beslutet som togs i januari, att effektivisera organisationen med målet att öka kvalitén för medborgarna när det gäller tillgänglighet, service och likabehandling. De allra flesta som arbetar inom stadsdelsnämnderna berörs inte i sitt dagliga arbete av förändringen. Det är främst chefer i första och andra led och administrativ personal som påverkas. Alla ska veta Men alla ska vara välinformerade. Kommunikationsplanen har som kommunikationsmål att medarbetarna som är en resurs i förändringsarbetet, ska vara väl informerade om förändringen och ha förståelse för och kunskap om vad förändringen innebär. En väl fungerande kommunikation bidrar till att minimera oro och ryktesspridning. De tio nya stadsdelscheferna utsågs i mars. Då fanns redan en plan för den interna kommunikationen framtagen av stadskansliet. Och planeringsarbetet för att bygga upp de nya organisationerna påbörjades. Varje stadsdelschef utsåg, bland befintlig personal, en kommunikatör som fick uppdraget att kommunicera förändringen internt. Det är de tio kommunikatörerna som har varit mina främsta kommunikationspartners när det gäller att få ut informationen. Vi har träffats regelbundet en gång i månaden och haft mejl och telefonkontakter dessemellan, säger Ida Northfell. Kanalerna varierar Inom Göteborgs kommun finns ingen gemensam personaltidning eller riktigt intranät. Ute i stadsdelarna varierar det vilka kanaler man har byggt upp och haft tillgång till under förändringsarbetet. Personliga möten med närmaste chefer har naturligtvis varit en väldigt viktig del av kommunikationen. Personalingången på vår webbplats har varit vår främsta kanal för att nå ut till alla medarbetare. Här har vi fortlöpande lagt ut alla beslut som fattats. Vi har också haft en rubrik Frågor och Svar. Kommunikatörerna i stadsdelarna har skickat in frågor som vi har besvarat så tydligt som möjligt, säger Ida Northfell. Cheferna enas Hon har deltagit på de gemensamma möten som stadsdelscheferna har haft. De har avslutat varje möte med att göra en kommunikationsöverenskommelse för att säkra att alla medarbetare får i princip samma information. Ida En spindel i nätet. Ida Northfell har ställt samman informationen från mötena och skickat ut det till stadsdelarnas kommunikatörer som sedan fört den vidare. Det har varit väldigt uppskattat att få ut denna information snabbt, säger Ida Northfell. På webbsiten Mötesplats ledare har stadskansliets personal lagt ut information direkt riktad till chefer, det är endast de som har tillgång till denna mötesplats. Uppföljning följer Det är först när det nya året har ringts in som reformen sjösätts och efter det kommer det att bli en utvärderingen av hur medarbetarna har upplevt den interna kommunikationen mellan beslut och verkställande, enligt planen. Läs mer på nästa sida Fakta - verksamhet Stadskansliet är kommunstyrelsens stab. Den har till uppgift att stödja den politiska ledningen i samhällsledningsfrågor, ekonomisk planering och uppföljning samt i arbetet med stadens övergripande organisationsstruktur och personalpolitik. Stadsdelsnämnderna beslutar i frågor som rör bibliotek, förskola, grundskola, individ- och familjeomsorg, fritidsverksamhet samt social omsorg för funktionshindrade och äldre. 16