Slutredovisning av studie om utveckling av Ledningskollen för samförläggning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutredovisning av studie om utveckling av Ledningskollen för samförläggning"

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER 2013:23 Datum Slutredovisning av studie om utveckling av Ledningskollen för

2 Slutredovisning av Uppdrag att genomföra en studie om utveckling av Ledningskollen för Rapportnummer PTS-ER 2013:23 Diarienummer ISSN Författare Rita Hammarstedt Jörgen Nordman Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsen 2

3 Förord Vid etablering av fibernät kan grävkostnaden stå för en stor del av den totala kostnaden. Genom samordning av grävarbeten, av exempelvis elnät och bredbandskanalisation kan kostnaden för bredbandsutbyggnad sänkas avsevärt. Om kostnaden sjunker för en anslutning, så kommer fler att kunna ansluta sig. För att underlätta utbyggnad och utnyttjande av kanalisation behöver bland annat information och samordning kring grävarbeten bli bättre. Ledningskollen.se är redan idag en etablerad tjänst för att undvika skador på ledningar vid grävningar och annat markarbete, med över 460 anslutna ledningsägare, inklusive alla nationella el- och teleoperatörer. Ledningskollen kan redan idag användas av dem som är i behov av samordning av grävarbeten, men den funktionen har hittills utnyttjas i relativt begränsad omfattning för det. Därför har nu PTS genomfört en studie om hur Ledningskollen.se mer effektivt kan användas som verktyg för att stödja processen för samordning av grävarbeten vid förläggning av bredband. Studien visar att Ledningskollen.se har stora möjligheter att utvecklas som verktyg för att förmedla samordningsmöjligheter mellan ledningsägare, entreprenörer, konsulter, kommuner och övriga markägare. Studien visar också att det finns ytterligare viktiga aspekter på samordning av grävarbeten, förutom att minska kostnader för utbyggnad av bredband. Det rör sig om exempelvis mindre störningar i samhället på grund av uppgrävda gator och att effektivisera processen inför planering av nya exploateringsområden. Stockholm den 28 oktober Göran Marby Generaldirektör Post- och telestyrelsen 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 8 Abstract 10 1 Om uppdragets bakgrund, sammanhang och genomförande Rapportens disposition och upplägg Beskrivning av uppdraget Bakgrund till uppdraget finns i Bredbandsforums arbete PTS har genomfört studien som ett projekt Uppdragsbeskrivningen har omsatts i syfte och mål Metodbeskrivning Avstämningar med uppdragsgivaren Avgränsning Angränsande projekt och utredningar som påverkas av och påverkar detta uppdrag Lantmäteriet Regeringsuppdrag Bredband, Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad Bredbandsforums förstudie av nyttan med en digitaliserad process av marktillträdesrelaterade ärenden hos kommuner Bredbandsforums arbetsgrupp Mobilt bredband i hela landet Trafikverkets ska samverka med aktörer som vill etablera infrastruktur i vägområdet Utvärdering av bredbandstrategin Bredbandskartan Erfarenheter från Finland Definitioner 22 2 Om Ledningskollen Historik Finansiering, ägande, drift och förvaltning Ledningskollen och lagstiftning Användarnas inflytande över vidareutveckling av Ledningskollen Effekter av Ledningskollen Hur det går till att använda Ledningskollen? Ärendetyp ledningsanvisning Ärendetyp projektering Ärendetyp samordningsärende Ärendetyp planärende (samhällsplanering) Vilka ledningsägare är med i Ledningskollen Antalet ledningsägare stiger kontinuerligt Internationellt utbyte Ledningskollen utvecklas kontinuerligt Pågående utvecklingsprojekt Ledningsägarmodul anpassad för mindre ledningsägare Nytt gränssnitt och nya funktioner för ledningsägarnas ansvariga Akutärenden i Ledningskollen Uppdatering av Ledningskollens systemgränssnitt Uppdatering av befintlig Ledningsägarmodul (LÄM) 31 3 Samordning av grävarbete ur intressenternas perspektiv Grävsamordning av grävarbete ur statens och samhällets perspektiv Grävsamordning ur ett kommunalt perspektiv 33 Post- och telestyrelsen 4

5 3.2.1 Gatuarbete webb, ett verktyg för bland annat samordning och schaktanmälan i Stockholm stad Grävsamordning ur bredbandsoperatörerna perspektiv Grävsamordning ur övriga ledningsägares perspektiv Elnätsägare Ledningsägare för vatten och avlopp Grävsamordning ur byalagsperspektivet Grävsamordning ur konsultbolag och entreprenörers perspektiv Trafikverket och samordning Svenska Kraftnät och grävsamordning Sammanställning av intressenternas perspektiv på grävsamordning 41 4 Samordning i pilotkommunen Kalmar Syftet med att ha en pilotkommun under uppdraget Bakgrund till varför Kalmar blev pilotkommun Intern förankring i kommunen Arbete med att få in alla ledningsägare i Ledningskollen Arbete med att få in små ledningsägande verksamheter i Ledningskollen Kalmar Vatten AB, störst nät och därmed störst konsekvens av att gå med i Ledningskollen Formell start av piloten den 14 februari Grävsamordningsmöten Bakgrund och syfte till grävsamordningsmöten Grävsamordningsmöte 1, 27 mars Grävsamordningsmöte 2, 21 augusti Grävsamordningsmöte 3, 9 oktober Slutsatser från arbetet i och med pilotkommunen Arbetet har givit större fokus på bredbandsfrågor internt i kommunen Styrande dokument är viktiga för styrning och enade arbetssätt Samordningsmötena har skapat ett nätverk för kommunen och externa ledningsägare Interna arbetssätt som hämmat snabbare bredbandsutbyggnad har ifrågasätts Gett möjlighet till större framförhållning med hjälp av samordningsärenden Bredbandsaktörer till nya området Jakobsberg Hantering av tomrör måste ensas Ledningsägare behöver kunna ange specifika områden där de är intresserade av att samförlägga Ledningsägare har inte hanterat samordningsärenden som samordningsärenden i Ledningskollen Förväntade effekter som inte kunnat prövas under projektet Fortsättning i Kalmar 52 5 Erfarenheter från användning av Ledningskollens samordningsfunktion Om användningen och om hur erfarenheterna har samlats in Samordningsfunktionen i Ledningskollen uppdaterad 20 augusti Om själva samordningsfunktionen i Ledningskollen Användarintervjuerna Kalmar Ledningskollen (användarstöd och förvaltning) Om hur samordningsfunktionen i Ledningskollen används Användarintervjuerna Kalmar 56 Post- och telestyrelsen 5

6 5.4.3 Ledningskollen (användarstöd och förvaltning) Principiella upplevda problem som ligger utanför själva tjänstens funktion Användarintervjuerna Kalmar Ledningskollens planärendefunktion, besläktad med samordningsfunktionen Om planärenden och skillnaden mot samordningsärenden Om användningen av planärenden Namnet på ärendetypen bör ändras för att förtydliga syfte och användning Uppsala kommuns erfarenhet av planärende i Ledningskollen 58 6 Ledningskollens möjligheter att öka förutsättningar för grävsamordning Uppföljning av Bredbandsforums rapport Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet Exempel på arbete med samordning Olofströms Kraft AB Kalmar kommun Regionalt initiativ från Gävleborgs län 61 7 Åtgärder som kan öka nyttan av samordningsfunktionen i Ledningskollen Utanför Ledningskollen Kommunerna bör fatta strategiska beslut om grävsamordning Kommunerna som föregångare Även andra aktörer har förutsättningar att gå före på samma sätt som kommunerna Avtal om och prissättning av behöver ses över och förenklas och göras tillgänglig Sprida information om Ledningskollen i allmänhet och samordning i synnerhet Informationskampanj för kommuner En Ledningskollshandbok för kommuner Förbättringar av funktioner och tjänster i Ledningskollen Ledningsägare skulle kunna ange mer specifika områden där de är intresserade av samordningsärenden Byanät/fiberföreningar skulle kunna bevaka ärenden i Ledningskollen för att hitta grävsamordningsmöjligheter En lokal eller regional infrastruktursamordnare borde få en skräddarsydd roll i Ledningskollen Ökad transparens mellan skapade ärenden och de svar som ges av ledningsägare Samordningsärenden blir ett slags tillfälligt intresseområde och den som ställt frågan får ärenden som berör hans område Svarsalternativen för samordningsärende kompletteras med karta Felaktig användning av samordningsärenden måste begränsas Om mer information om en samordningsmöjlighet förmedlas i ärendet ökas nyttan av ärendetypen Mer extern information skull kunna visas i Ledningskollen Ledningskollen skulle kunna visa upp bredbandskanalisation Användning av Ledningskollen 71 Post- och telestyrelsen 6

7 7.4.1 Ledningsägare måste hantera samordningsärenden på korrekt sätt 71 8 Sammanfattande slutsatser och rekommendationer Slutsatser Incitament behövs! PTS ser inget behov av lagstiftning kring Ledningskollen Informationsspridning om studiens resultat Rekommendationer Kommunikationsaktiviteter Vidareutveckling av Ledningskollen Övriga slutsatser, arbete som inte ensamt kan bedrivas inom PTS och Ledningskollen Översyn av befintliga avtal för Ledningskollen för att visa befintlig bredbandskanalisation 78 Litteratur/Referenser 79 Organisationer och forum som lämnat information och synpunkter till rapporten 80 Pilot Kalmar 80 Övriga aktörer 80 Forum där PTS presenterat och diskuterat studien 80 Post- och telestyrelsen 7

8 Sammanfattning Ledningskollen är en webbtjänst som togs i drift nationellt den 1 december 2010, efter en femton månader lång pilot i Uppsala län. Det primära syftet med Ledningskollen är att minska antalet grävskador på infrastruktur i mark genom att förenkla informationsutbytet mellan den som ska utföra markarbete och de som äger infrastrukturen. Utöver detta primära syfte finns det också ett flertal sekundära syften, däribland möjligheten att använda Ledningskollen för att söka eller erbjuda möjligheter till. Under piloten i Uppsala gjordes vissa inledande försök att tillsammans med Uppsala kommun få till stånd en användning och under 2011 gjordes ytterligare försök. När PTS sommaren 2012 fick regeringens uppdrag att genomföra en studie om utveckling av Ledningskollen för 1 planerades genomförandet med beaktande av dessa tidigare försök, och valde denna gång att genomföra pilottester i Kalmar kommun för att testa samordningsfunktionen i Ledningskollen. Under utredningens gång har flera andra projekt, utredningar och initiativ identifierats som på flera sätt påverkar utredningen i sig och Ledningskollen och dess förutsättningar att bättre stödja samordning och. Som resultat av den genomförda studien vill PTS lyfta fram att: Ledningskollen har stora möjligheter att kunna fungera som en förmedlare av samordningsmöjligheter för ledningsägare, entreprenörer, konsulter samt kommuner och övriga markägare även om tjänsten hittills haft begränsad effekt för ökad samordning till följd av relativt få ärenden. Kunskapen om och hur tjänsten kan användas för att söka och erbjuda samordning är inte tillräckligt utbredd och en plan bör utarbetas tillsammans med SKL för att nå kommunerna på ett bättre sätt. Landets kommuner har en nyckelroll på det lokala planet för att öka användandet av Ledningskollen för samordningsärenden. En kommunal plan för införande och tillämpning av Ledningskollen bör upprättas. Ett flertal funktionella förändringar behöver göras av Ledningskollen som webbtjänst för att öka nyttan med och effekten av Ledningskollen för samordning. 1 NS2012/3135/ITP Post- och telestyrelsen 8

9 Förändringarna i Ledningskollen syftar till att ändra några grundläggande principer så att funktionerna för samordningsärenden bättre anpassas till ärendetypens syfte. PTS föreslår därför följande anpassningar: Att det ska vara möjligt för en ledningsägare att ange mer specifika geografiska områden där de är intresserade av att samförlägga med kommande grävarbeten. (För närvarande kan ledningsägare endast ange hela kommuner som områden där de är intresserade av samordning). Att ett samordningsärende ska utgöra ett dynamiskt bevakningsområde som kan ge träff för andra frågor, oavsett ärendetyp, i aktuellt område och under aktuell tid. (För närvarande är ett samordningsärende en statisk förfrågan till de ledningsägare som har angett att de vill ha samordningsärende i aktuell kommun.) Att en specifik roll i Ledningskollen ska skapas för kommunala bredbands- och infrastruktursamordnare så att dessa kan se och söka ut ärenden inom ett aktuellt område och åskådliggöra dessa i en karta. När det gäller förslag till åtgärder konstaterar PTS slutligen att det är viktigt att informera och påverka användarna av Ledningskollen så att de har rätt inställningar i Ledningskollen och i övrigt använder tjänsten på ett korrekt sätt. För att sprida information om studien kommer PTS bland annat delta i Trafikverkets seminarium om samordning 21 november och Lantmäteriets seminarier i januari och februari. Post- och telestyrelsen 9

10 Abstract Ledningskollen is a web-service that was launched nationally on 1 December 2010 after a 15-month pilot phase in Uppsala County. The primary purpose of Ledningskollen is to reduce the number of cases of excavation damage to buried infrastructure by facilitating the exchange of information between those performing the earthmoving work and the owners of the infrastructure. In addition to this primary purpose, there are also a number of secondary purposes, including using Ledningskollen for seeking out and providing possibilities for joint construction projects. During the pilot phase in Uppsala , a number of introductory attempts were made jointly with Uppsala Municipality to bring the implementation into effect and several more attempts were made in When the Swedish Post and Telecom Authority (PTS) were commissioned by the Swedish Government to perform a Study on the Development of Ledningskollen for Joint Construction Projects in summer 2012, the implementation was planned while taking into account these previous attempts. This time Kalmar municipality was chosen as pilot for testing of the joint construction functionality in Ledningskollen. During the course of the study, several other projects, studies and initiatives have been identified that have in many ways affected both the study and Ledningskollen and its improved ability to support digging coordination and joint construction projects. As a result of the completed study, PTS concluded that: Ledningskollen is better positioned to function as an agency for coordinating possible projects for cable owners, contractors, consultants and municipalities and other landowners, even though the service has until now had a limited impact on improving coordination as a result of having relatively few cases. Knowledge about the service and how it can be used for seeking out and providing coordination possibilities is not extensive enough and a plan should be drawn up jointly with the Swedish Association of Local Authorities and Regions to reach the municipalities more effectively. Sweden s municipalities have a key role to play at local level to increase the use of Ledningskollen to include digging coordination cases. A municipal plan to introduce and implement Ledningskollen should be drawn up. A number of functional adjustments need to be made to Ledningskollen as a web service in order to increase Ledningskollen s benefit and impact on coordination. Post- och telestyrelsen 10

11 The adjustments in Ledningskollen are aimed at changing some of the fundamental principles so that the functions for coordination cases are better suited to the purpose of each type of case. PTS therefore proposes the following adjustments: It should be possible for cable owners to be more exact when they specify the geographical location where they are interested in coordinating construction projects with upcoming excavation work. (Currently, cable owners can only specify whole municipalities as areas where they are interested in coordination.) A coordination case should be able to function as a dynamic monitoring area that could generate hits for other issues (irrespective of the type of case) in the area in question and during the period in question. (Currently, a coordination case is a static query to cable owners who have said they are interested in a coordination case in the municipality concerned.) A specific role should be created for broadband and infrastructure coordinators so that they can identify and seek out projects in the area concerned and show them on a map. When it comes to proposed measures, PTS has concluded that it is important to inform and influence the users of Ledningskollen so that they have the right settings in Ledningskollen and use the service correctly in other respects. PTS will continue to process these matters jointly with identified key actors and will for example take part in the Swedish Transport Administration s seminar on coordination on 21 November and Lantmäteriet s (the Swedish mapping, cadastral and land registration authority) seminars in January and February. Post- och telestyrelsen 11

12 1 Om uppdragets bakgrund, sammanhang och genomförande 1.1 Rapportens disposition och upplägg I kapitel 1 beskrivs uppdragets bakgrund, genomförande och sammanhang. I detta kapitel redovisas också ett antal projekt, utredningar och initiativ som har påverkan på grävsamordning eller på Ledningskollens möjlighet att verka för sådan samordning. I kapitel 2 lämnas en övergripande beskrivning av Ledningskollen vad avser historik, syfte och användning. I kapitel 3 beskrivs och jämförs olika intressenters nytta, utmaningar och påverkansmöjligheter på grävsamordning. I kapitel 4 beskrivs arbete och resultat i projektets pilotkommun, Kalmar. I kapitel 5 redovisas de erfarenheter av användningen av Ledningskollens samordningsfunktion som samlats in genom bland annat intervjuer, möten och kartläggning av ärenden som genomförts före och under uppdraget. I kapitel 6 förs ett resonemang om vilka möjligheter som Ledningskollen skulle kunna ha för grävsamordning. I kapitlet används en del goda exempel som fångats upp under projektet. I kapitel 7 förs sen ett resonemang om åtgärder i och i kring Ledningskollen för att kunna uppfylla den potential som finns i grävsamordning och den roll som Ledningskollen kan ha i detta. I kapitel 8, avslutningsvis, analyseras och värderas åtgärderna och förslag till fortsatt arbete redovisas. Post- och telestyrelsen 12

13 1.2 Beskrivning av uppdraget Med denna rapport slutredovisas det uppdrag PTS fick av regeringen den 20 juni , att genomföra en studie om hur det webbaserade verktyget Ledningskollen mer effektivt kan användas för samordning av grävarbeten vid förläggning av bredband. Av regeringsbeslutet framgår att Studien ska omfatta följande delmoment: Utföra praktiska tester av samordningsfunktionen i Ledningskollen, med syfte att identifiera förbättringsområden, exempelvis i form av en pilotstudie, samt analysera resultaten och lämna förslag på fortsatt arbete och eventuell vidareutveckling av Ledningskollen samt informationsspridning om resultatet. Om PTS föreslår fortsatt utveckling av Ledningskollen eller informationsinsatser ska kostnaderna för dessa insatser beräknas. 1.3 Bakgrund till uppdraget finns i Bredbandsforums arbete I bakgrunden till beslutet att genomföra uppdraget konstaterar regeringen, utgående från bland annat Bredbandsforums arbete, att: En stor del av kostnaderna för anläggning av fiberbaserat bredband utgörs av kostnader för grävarbete och att stora kostnadsbesparingar därmed skulle kunna uppnås genom ökad. Ledningskollen har sedan starten en funktion- samordningsärende som syftar till att skapa möjligheter till men den har bara nyttjats i mycket begränsad omfattning. Mot bakgrund av ovanstående angavs att det fanns anledning att analysera orsakerna till den begränsade användningen av Ledningskollen och om systemet går att utveckla så att det bättre kan användas för samordning av grävarbeten. Därutöver förs även frågan om att förenkla nedläggning av tomrör (kanalisation) i samband med att annan infrastruktur anläggs. Frågan har lyfts upp av PTS 3, Konkurrensverket 4 och Bredbandsforum. 2 N2012/3135/ITP 3 NS2011/7075/ITP 4 N2008/7741/MK Post- och telestyrelsen 13

14 1.4 PTS har genomfört studien som ett projekt Uppdraget har genomförts som ett projekt enligt PTS projektmetodik och en projektplan 5 har tagits fram av projektledningen och senare fastställts av projektets styrgrupp. PTS har ansvarat för projektledning och styrgruppen har bestått av representanter från SKL, Bredbandsforum samt berörda avdelningar inom PTS. Detta avsnitt, 1.4, utgör en sammanfattning av projektplanen Uppdragsbeskrivningen har omsatts i syfte och mål Syftet med uppdraget formulerades utgående från uppgifterna i uppdraget. Projektet ska: Analysera varför Ledningskollen inte använts mer för samordning (och planärenden) o Föreslå åtgärder kopplad till mer användning med bibehållen funktion Klarlägga om det går att utveckla Ledningskollen för att mer effektivt kunna användas för samordning av grävarbeten. Beskriva andra faktorer som har påverkan på Ledningskollens förmåga till ovanstående samt Att beskriva hur vidareutveckling av Ledningskollen bör ske. Via effektmål har syftet omvandlats till följande delmål: Genomföra en pilotstudie i minst en kommun. Analysera redan genomförda samordningsärenden i Ledningskollen. Identifiera inom vilka skäl till utebliven eller bristande samordning som Ledningskollen kan göra skillnad. Sammanställa och förankra slutsatser för att därefter rekommendera förslag på fortsatt arbete, föreslå eventuell vidareutveckling av Ledningskollen samt sprida information om resultatet. Utgående från ovanstående har sedan fem delprojekt skapats och nedan lämnas en kortare beskrivning av respektive delprojekt och hur resultatet har inarbetats i denna slutrapport. 5 Projektplan, Projekt studie om utveckling av Ledningskollen för ( ) Post- och telestyrelsen 14

15 1.4.2 Metodbeskrivning Utgående från målen formulerades följande huvudaktiviteter i projektplanen: Bedriva tester med nuvarande version av Ledningskollen i en pilotkommun (Kalmar). Stödja kommunen vad avser processer som i vid mening kan påverka användning och effekt av Ledningskollen. Arbetet i pilotkommunen och vunna erfarenheter därifrån beskrivs i kapitel 4. Samla in erfarenheter av Ledningskollen som verktyg för samordning genom intervjuer med ett urval av de användare som skapat samordningsärenden i Ledningskollen. Därutöver har möten genomförts med ett urval av organisationer. Resultatet av denna kartläggning redovisas i kapitel 3 och i kapitel 5. Genom intervjuer, möten och studier av tidigare utredningar analysera vilka hinder för grävsamordning som Ledningskollen kan minska eller eliminera. Som framgått av ett flertal tidigare utredningar (bl.a. Bredbandsforums arbetsgrupp IV Undanröjande av identifierade hinder, december 2011) finns många skäl till utebliven grävsamordning. Analysen har syftat till att identifiera vilka av dessa hinder som Ledningskollen kan påverka. I detta har även ingått dialog med ett antal andra uppdrag, projekt och initiativ som har påverkan på denna studie. Dessa aktiviteter har sedan använt för att analysera nuläge, beskriva potential för Ledningskollen och föreslå fortsatt arbete fördelat på: Vidareutveckling av tjänster och funktioner i Ledningskollen. Informationsspridning. Övriga insatser. Remisshantering av denna rapport I arbetet med denna slutrapport har remissutgåvor skickats till styrgrupp, ansvarig för piloten i Kalmar och övriga som bidragit till rapporten. Synpunkter från remissinstanserna har inarbetats i den slutliga versionen av rapporten Avstämningar med uppdragsgivaren Under utredningens gång har ett antal avstämningar skett med uppdragsgivaren för att avrapportera status samt för att diskutera inriktning av arbetet Avgränsning Uppdraget är fokuserat på Ledningskollen, dess nuvarande roll och framtida potential och utvecklingsbehov för att för att bättre stödja samordning. Upp- Post- och telestyrelsen 15

16 draget behandlar därför endast orsaker till utebliven eller bristfällig samordning där Ledningskollen bedöms vara en möjlig lösning (eller tänkbar orsak). Frågan om i vilken grad grävsamordning och underlättar bredbandsutbyggnaden har inte kunnat påvisas i någon större omfattning i denna studie, däremot redovisas de effekter som framkommit i studiens pilot samt i genomförda intervjuer. Enligt uppdragsbeskrivningen ska Pilotstudien genomföras med nuvarande funktionalitet av Ledningskollen. 6 Genomförande av anpassning eller vidareutveckling av Ledningskollen baserat på uppdragets resultat och analys ingår inte i uppdraget. 1.5 Angränsande projekt och utredningar som påverkas av och påverkar detta uppdrag Inför och under studiens genomförande har ett flertal andra utredningar eller projekt identifierats som på olika sätt och i olika omfattning har bäring på denna studie. Här lämnas en kort beskrivning och i kapitel 8 beskrivs hur denna rapport har beaktat dessa projekt och utredningar i förslag till fortsatt arbete Lantmäteriet Regeringsuppdrag Bredband, Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad I november 2012 fick Lantmäteriet regeringsuppdraget Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad 7. Uppdraget har sin bakgrund i regeringens bredbandsmål och det faktum att utbyggnaden av regeringen inte ansågs ske med önskad snabbhet. Teleoperatörerna hade framfört att en orsak finns att finna i problem att få tillgång till mark och utrymme. Uppdraget innebär att Lantmäteriet ska: Göra en genomgång av eventuella juridiska problem kring markåtkomst i samband med förläggning av bredbandsinfrastruktur. Klargöra i vad mån dessa problem utgör tillämpningsproblem eller beror på lagstiftningens utformning. Förslag till hur de tillämpningsproblem som har identifierats bör lösas. Inte lämna några författningsförslag. 6 Enligt överenskommelse har vissa justeringar genomförts redan under uppdraget för att kunna genomföra pilotprojektet på effektivare sätt. 7 regeringsbeslut , N2012/5521/ITP Post- och telestyrelsen 16

17 Genomföra en seminarieserie om markåtkomstfrågor i samband med bredbandsutbyggnad som ska vända sig till de som bygger ut bredbandsinfrastruktur och syfta till information om relevanta regelverk och dialog om tänkbara förbättringar. Genomförda och kommande aktiviteter Lantmäteriet har under våren 2013 genomfört ett trettiotal intervjuer med representanter för operatörerna, kommunerna, fastighetsägarna och berörda myndigheter för att identifiera problembilden inom området. En delrapport publicerades 11 oktober 2013 med resultatet och analys av intervjuer samt vilka områden som man avser att behandla i de seminarier som kommer genomföras januari och 5-6 februari. Ett telefonmöte genomfördes med Lantmäteriets ansvariga i september där syfte, innehåll och resultat i respektive uppdrag redovisades. Som resultat av dessa diskussioner erbjöds Ledningskollen och PTS att delta i seminarieserien. Även om Lantmäteriets utredning tar sin utgångspunkt från ett annat perspektiv så är det flera slutsatser i deras delrapport som är högst relevanta ur ett Ledningskollsperspektiv också, bland annat att Samordning mellan olika ledningsdragande aktörer vid grävning fungerar idag dåligt.. Utifrån sammanfattningen i Lantmäteriets delrapport gör PTS följande sammanfattning: Det finns stora brister i förståelse och kunskap om övriga intressenters intressen och processer. Det saknas entydiga mallar för avtal vilket gör att det kan ta onödigt lång tid att teckna nödvändiga avtal. Kan innebära att möjlighet går förlorad. Kommuner uppfattas inte behandla alla aktörer lika. Bredband ses som en teknisk fråga och inte som infrastruktur vilket gör att bredband prioriteras ned på olika sätt Bredbandsforums förstudie av nyttan med en digitaliserad process av marktillträdesrelaterade ärenden hos kommuner Bredbandsforums kommungrupp framhöll att det finns fördelar med och potential i att kommuner skaffade sig en digitaliserad ansökningsprocess för gräv- och marktillstånd (arbetsgrupp VI slutrapport från november ). Bredbandsforum gav därför A-focus AB uppdraget att genomföra en förstudie för att se vilken nytta som skulle kunna skapas genom digitalisering. Förstudien 8 Post- och telestyrelsen 17

18 omfattade 14 kommuner och genomfördes i form av djupintervjuer med ett knappt trettiotal personer. Förstudien slutrapporterades i juni Av förstudiens sammanfattning framgår att nyttan ur ett strikt kommunalt e- förvaltningsperspektiv är tydlig men i vilken grad det även kan främja bredbandsutbyggnaden är mer diffus. En viktig slutsats för Ledningskollen ur ett kommunalt perspektiv är att kommunerna i dagsläget endast i begränsad omfattning ser Ledningskollen som ett verktyg i sin grävtillståndsprocess. Rapporten framhåller att kommunerna i grävtillståndsprocessen skulle kunna stimulera till rutinmässig samverkan genom att ett samordningsärende i Ledningskollen skapas. En effekt av detta, framhåller rapporten är att bredband inte glöms bort Bredbandsforums arbetsgrupp Mobilt bredband i hela landet I maj 2013 etablerade Bredbandsforum en arbetsgrupp (IX) för Mobilt bredband i hela landet. Arbetsgruppen har i sitt arbete bland annat tagit upp att de som arbetar med vindkraftsutbyggnad kan ha och ge stor samordningsnytta med exempelvis elnätsägare och teleoperatörer. Vindkraft byggs ut i allt större omfattning i Sverige. Det finns goda möjligheter till samordning av vindkraftsutbyggnad och utbyggnad av mobilnät och samordning förekommer också på flera ställen. Vindkraftsbolag liksom elbolag har i vissa fall egna master för att täcka behov av kommunikation. Dessa master kan om det är lämpligt, användas av mobiloperatörer för att få bättre yttäckning. Både vindparker och basstationer är beroende av fiber, el och vägar och det går att minska kostnaderna för utbyggnad genom samordning. Eftersom vindkraft anläggs utanför samhällen är detta ett möjligt sätt att utöka yttäckning för mobila bredbandstjänster vilket bör utredas närmare. Detta kommer utredas vidare i BBF:s arbetsgrupp Mobilt bredband i hela landet Trafikverkets ska samverka med aktörer som vill etablera infrastruktur i vägområdet Trafikverket har i sitt regleringsbrev för 2013 fått i uppdrag att samverka med aktörer som efterfrågar elektroniska kommunikationer genom att sälja överkapacitet i fibernätet på grossistnivå och samverka med aktörer som vill etablera infrastruktur i samband med vägåtgärder eller inom vägområdet för befintlig väg. Detta ska utgå från den egna verksamhetens behov och krav på säkerhet med mera. Inom ramen för uppdraget arrangerade Trafikverket den 11 juni 9 Post- och telestyrelsen 18

19 2013 ett seminarium under rubriken Trafikverkets möjligheter att bidra till bredbandsutvecklingen, där myndigheter, operatörer och organisationer deltog. Seminariet kom att handla mycket om vilken möjlighet till samordning och informationsutbyte som finns vid vägåtgärder, där Ledningskollen av många lyftes fram som en lämplig arena eftersom tjänsten redan används dels för att hitta berörda ledningsägare i samband med planering av åtgärden och dels vid begäran av kabelanvisning. Utdrag från Trafikverkets regleringsbrev 2013 Trafikverket ska i sitt fibernät erbjuda tjänster på grossistnivå på konkurrensneutrala villkor till aktörer som efterfrågar elektroniska kommunikationer, i den mån kapaciteten inte behövs för Trafikverkets egna behov. Vidare ska Trafikverket samverka med aktörer som efterfrågar elektroniska kommunikationer och som vill etablera infrastruktur i samband med nyanläggning eller ombyggnad av vägnätet eller i anslutning till det befintliga vägnätet. Trafikverket ska i sin verksamhet även verka för att befintlig kanalisation i vägnätet görs tillgänglig för dessa aktörer på marknadsmässiga och konkurrensneutrala villkor. Detta ska utgå från den egna verksamhetens behov och krav på säkerhet m.m. Trafikverket ska i sin årsredovisning redovisa vilka åtgärder myndigheten vidtagit med anledning av uppdraget. Kommande aktiviteter Trafikverket kommer att genomföra ytterligare ett seminarium i ämnet den 21 november 2013 och där kommer PTS att medverka för att dels rapportera av denna studie samt för att delta i diskussioner om hur Ledningskollen kan stödja grävsamordning utefter vägar och järnvägar. Trafikverkets mål med seminariet är att öka förståelsen för järnvägsanläggningens komplexitet, hur samexistens på bästa sätt i vägområdet kan tillgodoses och Trafikverkets möjligheter att bidra till och samordning i samband med vägåtgärder Utvärdering av bredbandstrategin Regeringen beslutade den 13 december 2012 att en särskild utredare ska göra en utvärdering av regeringens bredbandsstrategi (bredbandsutredningen). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars Det finns delar av uppdraget som delvis kan beröra ämnet för denna rapport, nämligen: Utreda hur kommuners agerande i olika roller påverkar bredbandsutbyggnaden och utreda möjligheterna att inrätta ett Infrastructure Clearing House (ICH) enligt förslag från Post- och telestyrelsen eller föreslå en annan lösning för att främja samordning och för bredbandsutbyggnad. Se över behovet av strategier på länsnivå för bredband som bland annat prioriterar hur och var statliga stödmedel till bredbandsutbyggnad bör användas. Post- och telestyrelsen 19

20 Föreslå eventuella förändringar som kan effektivisera stödhanteringen och säkerställa att stöden gör största möjliga nytta. Av direktivet framgår också att utredaren ska tillvarata kunskaper från PTS och andra myndigheter och organisationer samt vid behov även ha en dialog med Post- och telestyrelsen gällande regeringsuppdraget att genomföra en studie om utveckling av Ledningskollen för och med andra relevanta aktörer på marknaden. Kommentar Det finns ett flertal beröringspunkter mellan utvärderingen av bredbandsstrategin och denna utredning, bland annat kopplat till insamling och presentation av byanätens utbredning. Därför har remissbehandlingen av denna rapport inkluderat de inom PTS som deltar i utvärderingen av bredbandsstrategin Bredbandskartan Syfte och bakgrund PTS e-tjänst Bredbandskartan, visar bredbandstillgången i Sverige, nätägare vid en viss plats samt projekt som fått medfinansiering från PTS. Syftet med e-tjänsten är att underlätta för kommuner, län, byalag och privatpersoner som arbetar med regional planering eller vill komma igång med bredbandsutbyggnad. Syftet är även att öka spridningen av dataunderlaget i PTS årliga Bredbandskartläggning. PTS ser bredbandskartan som en viktig del i arbetet med att följa och informera om utvecklingen av tillgång till bredband med syfte att främja bredbandsutbyggnad i Sverige. Bredbandskartan idag I Bredbandskartan visualiseras tillgången till fast bredband där folk bor och arbetar på nationell, regional, kommunal och 250-metersnivå. Tillgången visas för olika tekniker (fiber, kabel-tv-nät osv.) och olika hastigheter. I kartan finns också information om aktörer som äger mobilsändare eller fibernät i närheten av en viss plats, det som tidigare visades i Nätkollen. Den som är intresserad av att bygga bredband kan således enkelt hitta närmaste anslutningspunkt. Utöver den rena informationen om tillgång till bredband finns även information om bredbandsprojekt som PTS stöttat ekonomiskt, inklusive några exempel på hur andra gått tillväga. Det finns även information om hur den intresserade kan ansöka om stöd för att komma igång. Post- och telestyrelsen 20

21 Bredbandskartan i framtiden Under hösten 2013 planerar PTS att lansera en ny del i Bredbandskartan som visar internetleverantörer vid en viss plats, leverantörskartan. Syftet med leverantörskartan är att underlätta för konsumenter och företag att hitta leverantörer som kan erbjuda internetabonnemang till det egna hemmet eller arbetsplatsen. Under 2014 planerar PTS att utöka informationen i Bredbandskartan om och för projekt som fått bredbandsstöd. I juni 2013 lämnade bredbandsutredningen ett delbetänkande där det bl.a. föreslås att PTS ska samla in information om de projekt som fått bredbandsstöd samt visa dessa i en byanätskarta. I bredbandskartan idag visas endast de projekt som fått medfinansiering från PTS, dvs inte de stöd som kanaliseras via Jordbruksverket och Tillväxtverket. Enligt bredbandsutredningens förslag ska PTS ta fram riktlinjer och en digital lösning för informationsinsamlingen under PTS ser även ett behov av att genomföra en undersökning riktad till de projekt som fått bredbandsstöd. Syftet med syftet att kartlägga stödmottagarnas erfarenheter av och behov i olika faser av arbetet med fiberutbyggnad. Resultaten från undersökningen skulle därefter kunna ligga till grund för PTS fortsatta arbete med information och e-tjänster med syfte att underlätta bredbandsutbyggnad Erfarenheter från Finland Finska transport- och kommunikationsministeriet skrev 2010 en guidebok Best Finnish practices on Joint Construction of Infrastructure Networks 10, med syfte att sprida information om erfarenheter goda exempel och fördelar med samordning för infrastrukturägare. En intervju har genomförts med några av de ansvariga för guiden, för att undersöka hur situationen ser ut idag, samt om några slutsatser eller effekter har identifierats sedan guiden publicerades. Sammanfattningsvis kan sägas att för närvarande sker mest i lite större projekt, ofta exploateringsprojekt med lite längre planeringshorisont. I större städer är kommunen en viktig initiativtagare för att samordning ska ske. Samförläggning är idag inte tvingande, utan sker på initiativ av kommunen eller enskilda ledningsägare. 10 Best finnish practices on joint construction of infrastructure networks Post- och telestyrelsen 21

22 1.6 Definitioner Samordning Berörda aktörer undersöker möjligheten att kommande konkreta projekt inom samma geografiska område genomförs samordnat på ett rationellt sätt med minsta möjliga kostnad för grävningar och utan konflikter Samordning innebär att ett markarbete i tid eller rum anpassas till ett eller flera andra. Samförläggning Aktör A skall schakta en given stäcka och aktör B samförlägger sin infrastruktur i (hela eller delar av) aktör A:s schakt. Schaktsträckan förändras inte i någon väsentlig grad. Viss anpassning av bredd och djup kan bli aktuell. (Uppdragets definition) När en ledningsägare förlägger en eller flera ledningar tillsammans med en annan ledningsägare vid samma tillfälle och i samma schakt, rör eller plöjning. (Trafikverkets definitioner ABEL07, ABRÖR08 och ABSF09) Utsättning Ledningsägare Roll i Ledningskollen Frågare Roll i Ledningskollen Ledningsanvisning Ärendetyp i Ledningskollen Intresseområden Begrepp i Ledningskollen. Ledningsägaren gör markering av nedgrävda ledningar med hjälp av stolpar eller färgmarkering. Benämning på de organisationer som äger eller förvaltar infrastruktur och har valt att gå med i Ledningskollen. En ledningsägare får frågor i Ledningskollen i de kilometerrutor som deras intresseområden omfattar Den som skapar ett ärende i Ledningskollen. Frågare kan vara en privatperson eller någon som är yrkesverksam i en organisation. Används av den som behöver information om ledningars läge som han kan utföra markarbeten efter. Ledningsägares som har intresse i det aktuella grävområdet skickar en karta eller gör en utsättning för att skydda sina ledningar. Ett intresseområde består av ett eller flera delområden där ett delområde består av en eller flera sammanhängande kilometerrutor. När en Frågare skapar ett ärende i Ledningskollen skickas ärendet bara till de ledningsägare vars intresseområde täcker frågans grävområde. Tabell 1 Definitioner av termer som används i rapporten Post- och telestyrelsen 22

23 2 Om Ledningskollen Webbtjänsten Ledningskollen startades som ett samverkansprojekt mellan ett stort antal myndigheter, ledningsägare och intresseorganisationer Målet var att minska antalet avbrott orsakade av avgrävningar genom att förenkla för den som ska utföra markarbete att få information om befintlig infrastruktur i mark. För ledningsägare innebär Ledningskollen att alla frågor ser likadana ut och innehåller den information som behövs för att behandla ärenden på ett effektivt sätt. Redan från starten i Uppsala i september 2009 har Ledningskollen också kunnat användas för att söka eller erbjuda samordning och men den användningen har varit högst begränsad. I detta avsitt beskrivs Ledningskollens tillblivelse, drift, finansiering och utvecklingsplanering. Avsnittet förklarar också hur tjänsten används. Mer information om det tekniska systemet och manualer finns tillgängligt på: 2.1 Historik Initiativet till Ledningskollen kom från en teleoperatör Efter att ha låtit kartlägga förutsättningarna inbjöd PTS ett stort antal myndigheter, intresseorganisationer och ledningsägare, till ett startmöte våren Startmötet resulterade i att dåvarande Vägverket (numer del i Trafikverket), TeliaSonera AB, Tele2 Sverige AB, Svenska stadsnätsföreningen och Maskinentreprenörerna formade en projektgrupp som under PTS ledning arbetade fram en förstudie som senare låg till grunden för PTS anskaffning av ett system inkluderade optioner för drift, förvaltning, vidareutveckling och support. Utanför projektgruppen fanns en grupp av aktörer som visades stort intresse för projektet men som ej hade någon representation i projektgruppen. Denna yttre grupp använde PTS för att förankra och stämma av projektgruppens förslag. Den 9 september 2009 togs Ledningskollen i drift i Uppsala län och den 1 december 2010 lanserades tjänsten nationellt. I januari 2013 lanserades en mobilanpassad version av som kan användas för att skapa och hantera ärenden av typen ledningsanvisning. I den mobila versionen kan man använda GPS-mottagaren i den smarta telefonen för att på ett enkelt sätt ange sitt grävområde. Post- och telestyrelsen 23

24 2.2 Finansiering, ägande, drift och förvaltning Ledningskollen har sedan starten drivits av PTS och finansierats med offentliga medel, utan kostnader för ledningsägare och frågare. År 2011 tillkom Svenska Kraftnät och Trafikverket som medfinansiärer. Under 2013 kommer ett nytt avtal tecknas mellan de tre parterna som reglerar finansiering och samarbete om drift och förvaltning fram till och med PTS har tecknat drift- och förvaltningsavtal med Decerno AB 11, som också är det företag som levererat Ledningskollen. I förvaltningsavtalet har även avropats ett användarstöd, som finns tillgänglig 8-17 vardagar. Användarstödets arbetsuppgifter är att svara på frågor från användare samt hjälpa nya ledningsägare att komma igång med tjänsten. Avtalet med Decerno AB kan förlängas tom 31 mars PTS har en styrgrupp för Ledningskollen bestående av representanter för de externa finansiärerna Svenska Kraftnät och Trafikverket samt för ett flertal verksamheter inom PTS Ledningskollen och lagstiftning Ledningskollen skapades utgående från de många intressenternas förväntade nytta av tjänsten. Att ta fram Ledningskollen utan lagstiftning var ett medvetet val för att ge största möjliga flexibilitet när det gäller utformning av funktioner och användarvillkor. Möjligheten att påverka var och är också viktigt för de aktörer som deltagit i Ledningskollens referensgrupp. I Danmark och i Holland utgår användningen av deras system från lagstiftning. Lagstiftningen omfattar krav på att använda systemen inför grävarbete, alltså motsvarande Ledningskollens ärendetyp ledningsanvisning Att det är frivilligt att gå med i Ledningskollen gör att det fortfarande finns ledningsägare, inte minst kommunala, som fortfarande inte är med i Ledningskollen. 11 Decerno AB är den leverantör som idag innehar avtalet för drift- och förvaltning och vidareutveckling av Ledningskollen, Decerno AB har i sin tur lagt ut detta åtagande på Kartena AB (bägge företagen ingår i Addnode gruppen) Post- och telestyrelsen 24

25 2.3 Användarnas inflytande över vidareutveckling av Ledningskollen Sedan Ledningskollen togs i nationell drift i finns en referensgrupp som nu består av representanter för Svenska Kraftnät, Trafikverket, SKL, Maskinentreprenörerna, Skanova 12, Tele2, Telenor, TDC, Stokab, ComHem, Svenska stadsnätsföreningen, Vattenfall, Fortum och E.On. Referensgruppen utgör PTS viktigaste organ för att diskutera utvecklingen av Ledningskollen. Utöver möten med dessa organisationers representanter har PTS träffat representanter för de större ledningsägarnas kundtjänster för att diskutera Ledningskollen ur deras perspektiv en eller två gånger per år. 2.4 Effekter av Ledningskollen Under våren 2013 genomfördes en undersökning bland referensgruppens deltagare, om hur de har upplevt nyttan med Ledningskollen under de tre år som tjänsten varit i drift. Nedan redovisas ett antal teleoperatörers erfarenheter: Telenor: Erfarenheterna från de tre senaste åren visar att vi har % mindre avgrävningar än innan Ledningskollen infördes. Tele2: Avgrävningar har minskat med cirka 70-80% sedan Ledningskollen infördes. Detta generar i sin tur nöjdare kunder, vilket är väldigt positivt, men kostnaderna för ärendehanteringen är fortfarande väldigt hög. Stokab: Ledningskollen är ett otroligt genomtänkt och väl implementerat projekt som bidrar till enhetliga rutiner kring ledningsförfrågor inför schakt i hela landet. Com Hem: För oss har den stora effekten varit administration. Innan Ledningskollen, var det ett väldigt stort jobb att manuellt granska varje ärende som kom in. Nu är det mycket enklare att hänvisa till Ledningskollen och få ett ärende via den istället. Skanova: Ledningskollen har inneburit en effektivisering av inkommande ärenden som tidigare hanterades manuellt via telefon. Antalet grävskador orsakade av grävmaskin minskade under 2012 med drygt 10 %. 12 I rapporten används genomgående Skanova för TeliaSonera Skanova Access AB Post- och telestyrelsen 25

26 2.5 Hur det går till att använda Ledningskollen? Ledningskollen utvecklades främst för dem som ska gräva och vill ha ledningsanvisning men det finns, som tidigare nämnts, funktioner för att använda Ledningskollen även vid projektering, för samordning och i planprocessen. Frågare som vill använda någon av ovanstående funktioner måste skapa ett konto i Ledningskollen och det kan man göra både som privatperson eller som en medlem i en organisation, som då också måste vara registrerad i Ledningskollen. Ledningsägare som vill gå med i Ledningskollen, kontaktar Ledningskollens användarstöd, och får där hjälp med fortsatt hantering. Tabell 2 Översikt över nuvarande ärendetyper i Ledningskollen Ärendetyp Syfte Urval 13 Tidsperspektiv 14 % av ärenden Ledningsanvisning Ge information om ledningars läge i form av en karta eller genom utsättning. Kartan kan användas som underlag vid grävning. Km-rutor 15 Några veckor 90 % Projektering Används vid förberedelse inför kommande markarbete och CAD- GIS- eller PDF-fil önskas som visar befintliga ledningar och infrastruktur. Km-rutor Några månader 9 % Samordning Används för att komma i kontakt med ledningsägare för att undersöka möjlighet till samordning av kommande markarbete. Kommun Veckor till år 0,6 % Planärende (samhällsplanering) Används för att komma i kontakt med eller informera ledningsägare om detalj- eller översiktsplaner för en kommun. Km-rutor Månader till flera år 0,4 % 13 Hur ärendet selekteras, på kilometerrutor eller på kommunnivå 14 Planeringshorisont för denna ärendetyp Post- och telestyrelsen 26

27 2.5.1 Ärendetyp ledningsanvisning Någon, exempelvis en maskinentreprenör, behöver ha information om befintlig infrastruktur i det område där ett grävarbete ska genomföras, för att inte riskera att skada det som redan finns i marken. Ett konto skapas i Ledningskollen och ärendetyp Ledningsanvisning väljs där följande anges: Var grävarbetet ska genomföras. Detta markeras i en karta (se Figur 1) eller med hjälp av en GIS-fil. Vilken eller vilka arbetsmetoder han ska använda och hur djupt han kommer att behöva gräva. När markarbetena kommer att utföras. Hur Ledningskollen och ledningsägare ska leverera underlag och aviseringar. Slutligen kontrolleras alla uppgifter innan ärendet skickas till de ledningsägare som har intressen i närheten. Figur 1 Ledningskollen, geografisk information Ledningsägare som får ärendet måste besvara det. En ledningsägare som berörs av en fråga får ett mejl från Ledningskollen där man ser vilket område som avses och all annan information. När ledningsägaren beslutat vad de ska göra så meddelar man frågaren det genom att i Ledningskollen lämna något av följande svar: Ja, vi har ledningar och kommer att göra en utsättning för att skydda våra ledningar. Ja, vi har ledningar i området och skickar en karta som visar dess läge. Nej, vi har inga ledningar i området. Post- och telestyrelsen 27

28 2.5.2 Ärendetyp projektering För den som ska skapa ärendet är det ungefär lika som i ledningsanvisning men svaren från ledningsägarna är antingen: Ja, vi har ledningar och skickar en ledningskarta. eller Nej, vi har inga ledningar Ärendetyp samordningsärende Syftet med ett samordningsärende är att efterhöra om andra (ledningsägare) vill samordna sina arbeten. Detta kan resultera i en eller bara i att arbeten utförs i en sådan ordning att kostnader reduceras och störningarna för tredje man minimeras. I ett samordningsärende så lämnar ledningsägare inget svar om existerande ledningar, bara om man är intresserad eller inte intresserad av att samordning. Svarsalternativen är Ja, vi är intresserade av samordning eller Nej, vi är inte intresserade Ärendetyp planärende (samhällsplanering) Ärendetypen planärenden är avsedda att användas av kommunernas planavdelningar för att lämna information om pågående planarbete samt för att få information om existerande ledningar inom planområdet. För frågaren är det ett väldigt få uppgifter som ska fyllas i och tanken har varit att kommunen skulle bifoga ett eget PM om både planen i sig och om hur man vill ha svar från de som fått ärendet. Ledningsägare som har ledningar inom aktuellt planområde ska lämna två svar ett om läge på deras eventuella ledningar i planområdet, dels på planinformationen. 2.6 Vilka ledningsägare är med i Ledningskollen Den 28 oktober 2013 fanns det 466 ledningsägare i Ledningskollen. Bland dessa finns alla nationella aktörerna inom sektorn elektronisk kommunikation, de dominerade elnätsägarna och sammanlagt över 200 från kommunsektorn (kommuner (hela eller delar av), kommunala bolag och kommunalförbund). Följande statistik har också tagits fram i ett försök att identifiera vilka kategorier av ledningsägare som är med i Ledningskollen: Drygt 60 % av Svenska stadsnätsföreningens medlemmar. Drygt 65 % av Svensk Energis medlemmar. Knappt 30 % av Svenskt Vattens medlemmar. Cirka 70 stycken byanät/fiberföreningar. Post- och telestyrelsen 28

funktion idag, imorgon och i framtiden.

funktion idag, imorgon och i framtiden. Ledningskollen.se en webbtjänst för informationsutbyte om ledningar och annan infrastruktur i mark. som ska minska antalet grävskador och ge förutsättningar för grävsamordning Ledningskollen.se funktion

Läs mer

Vad är Ledningskollen?

Vad är Ledningskollen? Vad är Ledningskollen? Ledningskollen.se Reducerar antalet grävskador Robustare infrastruktur Undvika störningar Minskade skadekostnader Ledningskollen privat-offentlig samverkan Maskinentreprenörerna

Läs mer

Rita Hammarstedt, Jörgen Nordman, Ledningskollens användarstöd,

Rita Hammarstedt, Jörgen Nordman, Ledningskollens användarstöd, Kontakt: Rita Hammarstedt, rita.hammarstedt@pts.se Jörgen Nordman, jorgen.nordman@combitech.se Ledningskollens användarstöd, support@ledningskollen.se Syftet Att visa hur Ledningskollen kan och ska användas

Läs mer

Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll

Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll Enklare, snabbare, säkrare Att gräva av en ledning är ofta både kostsamt och tidskrävande. Men det finns ett bra sätt att undvika skador och onödigt arbete. Ledningskollen.se

Läs mer

Vad är Ledningskollen?

Vad är Ledningskollen? Vad är Ledningskollen? Ledningskollen.se Reducerar antalet grävskador Robustare infrastruktur Undvika störningar Minskade skadekostnader Ledningskollen är lösningen på ett modernt samhällsproblem Vi har

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Nya regler för utbyggnad av bredbandsnät

Nya regler för utbyggnad av bredbandsnät Nya regler för utbyggnad av bredbandsnät Välkomna till informationsmöte på PTS, 25 maj 2016 Post- och telestyrelsen Lag om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät Utbyggnadsdirektivet blir svensk lag från

Läs mer

Bredbandskartan: Jennifer Sevallius,

Bredbandskartan: Jennifer Sevallius, Kontaktpersoner: Bredbandskartan: Jennifer Sevallius, jennifer.sevallius@pts.se Bredbandskartläggningen: Oscar Holmström, oscar.holmstrom@pts.se Jens Ingman, jens.ingman@pts.se Svensk Telemarknad, Prisrapporten,

Läs mer

Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) PM 2014: RI (Dnr 001-751/2014) Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 30 september 2014 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Kolla. innan du gräver! Ledningskollen.se. - ny webbtjänst hjälper dig att ta reda på vad som finns under markytan innan du gräver

Kolla. innan du gräver! Ledningskollen.se. - ny webbtjänst hjälper dig att ta reda på vad som finns under markytan innan du gräver Kolla innan du gräver! Ledningskollen.se - ny webbtjänst hjälper dig att ta reda på vad som finns under markytan innan du gräver Marianne Treschow Generaldirektör, PTS PTS arbetar för säker och robust

Läs mer

Status för genomförande av arbetsgruppernas förslag inom bredbandsforum. Lösningar (AG IV) Dec Nytta (AG III) Sep 2011

Status för genomförande av arbetsgruppernas förslag inom bredbandsforum. Lösningar (AG IV) Dec Nytta (AG III) Sep 2011 Status för genomförande av arbetsgruppernas förslag inom bredbandsforum Genomförandefaserna kategoriseras i färgkodning enligt tre nivåer. Status till grönt under perioden Grönt Gult Rött Åtgärder har

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 Byanät för bredband i världsklass Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 1 Erfarenheter (1) Behovet av en samlad information och stöd är stort hos de boende på landsbygden.

Läs mer

Statusförändringar oktober 2013 februari 2014

Statusförändringar oktober 2013 februari 2014 Statusförändringar oktober 2013 februari 2014 nr förslag Ny status Kommentar 15 Standardisera anläggningstekniker för bredbandsinfrastruktur. 13 Dokumentera och kartlägg befintlig infrastruktur. 14 Kvalitetsklassa

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Status för genomförande av arbetsgruppernas förslag inom bredbandsforum

Status för genomförande av arbetsgruppernas förslag inom bredbandsforum Status för genomförande av arbetsgruppernas förslag inom bredbandsforum Genomförandefaserna kategoriseras i färgkodning enligt tre nivåer. Grönt Gult Rött Åtgärder har vidtagits och läget utvecklas i gynnsam

Läs mer

TRN Stockholms läns landsting. Avdelningen för samhällsfrågor Emma Hagman Rang

TRN Stockholms läns landsting. Avdelningen för samhällsfrågor Emma Hagman Rang Datum Vår referens 2016-09-21 Dnr: 16-3881 1(5) Ert datum Er referens Avdelningen för samhällsfrågor Emma Hagman Rang 08 678 56 18 emma.hagmanrang@pts.se Stockholms läns landsting Samråd om nästa regionala

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013. Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013. Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013 Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013 Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013 Information från kansliet Att bidra till stärkt dialog och samverkan mellan berörda aktörer. Att gemensamt

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN

Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN 1 (7) Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel 0491-880 00 www.oskarshamn.se kommunen@oskarshamn.se 572 28 Oskarshamn

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Gemensam Lägesuppfattning (GLU) Ledningsanvisningar

Gemensam Lägesuppfattning (GLU) Ledningsanvisningar Gemensam Lägesuppfattning (GLU) Nu presenterar flera operatörer driftinformation i GLU och fler är på gång Ledningsanvisningar Stadsnät i Uppland deltar i pilot Jonny Nilsson PTS Lars Björkman SSNf Gemensam

Läs mer

Status för genomförande av arbetsgruppernas förslag

Status för genomförande av arbetsgruppernas förslag Status för genomförande av arbetsgruppernas förslag Utveckling vad gäller prioriterade och nya förslag juni oktober 2014 nr Förslag Ny status Kommentar 40 Uppdrag till PTS att ta samlat grepp om inomhustäckning

Läs mer

Minnesanteckningar från Villagruppens möte om dataunderlag och analys av villamarknaden den 19 januari 2015

Minnesanteckningar från Villagruppens möte om dataunderlag och analys av villamarknaden den 19 januari 2015 Datum: 2015-01-21 Kristina Lindbom, Bredbandsforums kansli Kristina.Lindbom@pts.se Minnesanteckningar från Villagruppens möte om dataunderlag och analys av villamarknaden den 19 januari 2015 Deltagare

Läs mer

Skånskt Bredbandsforum, SBBF

Skånskt Bredbandsforum, SBBF Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur Göteborg den 26 januari 2016 Åsa Möller Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att: att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) har med utgångspunkt från myndighetens verksamhetsområde följande synpunkter.

Post- och telestyrelsen (PTS) har med utgångspunkt från myndighetens verksamhetsområde följande synpunkter. Datum Vår referens Sida 2014-09-23 Dnr: 14/6421 1(9) Ert datum Er referens 2014-05-27 N2014/1927/ITP GD-staben Eva Hallén 08-678 5786 eva.hallen@pts.se Remissvar avseende slutbetänkandet Bredband för Sverige

Läs mer

Målsättningen är att koordinatorsfunktionen i varje län leder till att länen:

Målsättningen är att koordinatorsfunktionen i varje län leder till att länen: Inriktningsdokument för regionala bredbandskoordinatorer Programförklaring Regeringen beslutade den 28 maj 2015 att uppdra åt fyra länsstyrelser och erbjuda 17 regioner att införa en funktion som regional

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Arbete med mobiltäckning Rättigheter, förväntningar och var är vi idag? Christa Ahlenblom Christian Höglund PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen

Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen Förord Bredbandsforum är tillsatt för att främja utbyggnaden av bredband i hela landet och har bland annat till

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Ansvar och organisation... 3 Delmål 1. Kommunen ska ha organisation och medel för uppgiften... 3 Aktiviteter:... 3 1.1 Tillsätta en funktion

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen

Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Åstorps kommuns Bredbandsstrategi Beslutat av Kommunfullmäktige 2016-05-30 66 Dnr 2015/431 2(7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Definition av bredband... 3 1.2 Beslutsstruktur...

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 YTTRANDE 2014-09-15 Rapportnummer: N2014/1927/ITP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 IT Norrbotten

Läs mer

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 7 februari Styrgruppsmöte # 12 Den 7 februari 2014

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 7 februari Styrgruppsmöte # 12 Den 7 februari 2014 Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 7 februari 2014 Styrgruppsmöte # 12 Den 7 februari 2014 Robusthetsgruppen Lägesrapportering från arbetsgruppen Robusthet II lösningar för robustare kommunikation

Läs mer

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor BESLUTSFÖRSLAG Datum 2012-03-30 Dnr 0902732 1 (2) Regionstyrelsen Bredbandsstrategi för Skåne Ordförandens förslag Beredningen för kommunikations- och

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Status för genomförande av arbetsgruppernas förslag inom bredbandsforum

Status för genomförande av arbetsgruppernas förslag inom bredbandsforum Status för genomförande av arbetsgruppernas förslag inom bredbandsforum Genomförandefaserna kategoriseras i färgkodning enligt tre nivåer. Grönt Gult Rött Åtgärder har vidtagits och läget utvecklas i gynnsam

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Manual - Ledningskollen i mobilen

Manual - Ledningskollen i mobilen 8010 Manual Ledningskollen i mobilen.docx Manual - Ledningskollen i mobilen Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Inkluderade funktioner 3. Manualens upplägg 4. Kortversion av manualen 4.1 Registrera

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet

Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet Förord Bredbandsforum är tillsatt för att främja utbyggnaden av bredband i hela landet och har bl.a. till uppgift att identifiera hinder för utbyggnad

Läs mer

Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen Post- och telestyrelsens rapport - Affärsmöjligheter med

Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen Post- och telestyrelsens rapport - Affärsmöjligheter med PM 2012: RI (Dnr 001-594/2012) Post- och telestyrelsens rapport - Affärsmöjligheter med bredbandskanalisation - nytta, modeller och förslag på främjande åtgärder (PTS-ER-2011:26) Remiss från Näringsdepartementet

Läs mer

Manual Ledningskollen i mobilen

Manual Ledningskollen i mobilen Manualer Peter Thorin Öppen 2017-03-17 D 1( Manual Ledningskollen i mobilen 1 av 21 Manualer Peter Thorin Öppen 2017-03-17 D 2( 1. Distributionslista Dokumentet ska distribueras som leverans till PTS.

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari

Läs mer

Är du ledningsägare med ett stort eller nationellt nät? Då får du säkert många

Är du ledningsägare med ett stort eller nationellt nät? Då får du säkert många L e d n in g sä g a rm o d u le n - e n sm a rt o c h a u to m a tisk tjä n st so m so rte ra r d in a fö rfrå g n in g a r Är du ledningsägare med ett stort eller nationellt nät? Då får du säkert många

Läs mer

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2016 Jens Ingman Om kartläggningen Ett årligt

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur Örebro den 21 januari 2016 Kristina Lindbom Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Mötesmaterial för Arbetsgrupp I Finansieringsmöjligheter för bredband

Mötesmaterial för Arbetsgrupp I Finansieringsmöjligheter för bredband Agenda Vår referens Sida 2010-08-09 Arbetsgruppsmöte 1(11) Bredbandsforums kansli Patrik Sandgren 08-678 57 13 bredbandsforum@pts.se Mötesmaterial för Arbetsgrupp I Finansieringsmöjligheter för bredband

Läs mer

Bredband i glesbygd. Erfarenheter av projektet Fibernät i Tiveden/Davidstorp 2010 2013. Olle Finnman, projektledare

Bredband i glesbygd. Erfarenheter av projektet Fibernät i Tiveden/Davidstorp 2010 2013. Olle Finnman, projektledare Bredband i glesbygd Erfarenheter av projektet Fibernät i Tiveden/Davidstorp 2010 2013, projektledare Fibernät i Tiveden/Davidstorp Samprojekt med fyra vägsamfälligheter Projektet avser kanalisationen (inte

Läs mer

Regeringens Bredbandsforum. Styrgruppsmöte den 9 juni 2015

Regeringens Bredbandsforum. Styrgruppsmöte den 9 juni 2015 Regeringens Bredbandsforum Styrgruppsmöte den 9 juni 2015 Bredband till villa Slutrapport från Villagruppen Tre viktiga slutsatser om bredband till villa Stora regionala och kommunala skillnader Kommunernas

Läs mer

Åsa Odell har ordet. Välkommen till det tredje nyhetsbrevet!

Åsa Odell har ordet. Välkommen till det tredje nyhetsbrevet! I DETTA NYHETSBREV: Välkommen till det tredje nyhetsbrevet! Åsa Odell har ordet Bredbandsforum tillsätter Byanätsgrupp Från styrgruppsmötet En miljard till bredband Kanalisation för bättre bredband IT

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Fortsatt användning av PTS medel för medfinansiering av bredbandsstöd (N2012/2308/ITP)

Fortsatt användning av PTS medel för medfinansiering av bredbandsstöd (N2012/2308/ITP) PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-06-21 Dnr: 12-5055 1(6) Fortsatt användning av PTS medel för medfinansiering av bredbandsstöd (N2012/2308/ITP) 1.1 Inledning PTS har fått i uppdrag av regeringen

Läs mer

Minnesanteckningar från det sjunde och avslutande mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan

Minnesanteckningar från det sjunde och avslutande mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan Datum: 2015-05-21 Stina Levin, Stina.levin@pts.se Minnesanteckningar från det sjunde och avslutande mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan Deltagare Organisation Carola Gunnarsson, Ordf. Jimmy Stigevall

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 2016-03-22 Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 1. Inledning Filipstads kommuns bredbandsstrategi syftar till att uppnå de övergripande nationella målen i Regeringens bredbandsstrategi samt målen i

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Förord. I enlighet med arbetsgruppens direktiv överlämnar härmed Kommungruppen sin slutrapport till Bredbandsforums styrgrupp.

Förord. I enlighet med arbetsgruppens direktiv överlämnar härmed Kommungruppen sin slutrapport till Bredbandsforums styrgrupp. Förord Bredbandsforum är tillsatt för att främja utbyggnaden av bredband i hela landet. Syftet med Bredbandsforum är att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till en ökad samverkan om utbyggnad av bredband.

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016

Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016 IT-avdelningen Björn Kjerrulf,0550-88 036 bjorn.kjerrulf@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Ks/2014:119 1(2) Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Så här fungerar Ledningskollen! För dig som planerar att gräva, schakta eller spränga

Så här fungerar Ledningskollen! För dig som planerar att gräva, schakta eller spränga Så här fungerar Ledningskollen! För dig som planerar att gräva, schakta eller spränga 1 Ledningskollen hjälper till när du planerar att gräva, schakta eller spränga Ledningskollen är en gratis webbtjänst

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Bredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Bredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Remissvar Regional indelning - tre nya län

Remissvar Regional indelning - tre nya län YTTRANDE Datum Vår referens 2016-09-22 Dnr: 16-8055 Aktbilaga 3 Sida 1(5) SA1 Stina Levin 086785658 stina.levin@pts.se Er referens Fi2016/02568/K Finansdepartementet fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde 2013

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde 2013 Rapportnummer PTS-ER-2013:25 Datum 2013-12-19 Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde 2013 Rapportnummer PTS-ER-2013:25 Diarienummer 13-356 ISSN 1650-9862 Författare Lars-Erik Axelsson,

Läs mer

Slutbetänkandet SOU2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden

Slutbetänkandet SOU2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden YTTRANDE 1 (5) Näringsdepartementet IT-politik Slutbetänkandet SOU2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden (dnr N2014/1927/ITP) Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholms län ställer sig i huvudsak positiv

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

SVENSKA. Skånet 2011

SVENSKA. Skånet 2011 SVENSKA Skånet 2011 SkåNets uppdrag är att förse Skånes hushåll, företag och offentlig verksamhet med riktigt bredband. I praktiken handlar det om att samordna planering och utveckling av en skånsk, öppen

Läs mer

Instruktioner för att skapa bevakningsområden

Instruktioner för att skapa bevakningsområden Manual Öppen 2014 11 13 PA1 1 (5) Instruktioner för att skapa bevakningsområden Denna manual har tagits fram som ett stöd för de användare som vill skapa bevakningsområden i Ledningskollen version 4.0.

Läs mer

Användarvillkor för Ledningskollen.se

Användarvillkor för Ledningskollen.se Användarvillkor Dnr: 14-7382 1 (8) Användarvillkor för Ledningskollen.se Tack för att du använder Post- och telestyrelsens ("PTS") tjänst Ledningskollen.se ("Ledningskollen"). Genom att använda Ledningskollen

Läs mer

Datum Vår referens Sida Dnr: (8)

Datum Vår referens Sida Dnr: (8) PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2008-04-01 Dnr: 08-1831 1(8) Administrativa avdelningen Charlotte Murray 08-678 55 16 charlotte.murray@pts.se Svar på inkomna frågor i upphandling av webbaserat system

Läs mer

Resultat från undersökning om kommunernas bredbandsarbete 2016

Resultat från undersökning om kommunernas bredbandsarbete 2016 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2017-03-23 Dnr: 17-1548 1(30) Karin Fransén, SA1, karin.fransen@pts.se Emma Gunnesson, KK1 Rita Hammarstedt, NS2 Kristina Lindbom, Bredbandsforum Resultat från undersökning

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Bredbandsstrategi 2016

Bredbandsstrategi 2016 Bredbandsstrategi 2016 1 Inledning Tillgång till bredband, fiber för datakommunikation, är en strategisk utvecklingsfråga. Kommunens och nationens mål är att 90 procent av hushållen och företagen ska ha

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-03-14 Dnr: 14-2093 1(10) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 14 myndigheter i samverkan för ett förenklat och minskat uppgiftslämnande N2013/311/ENT Sammanfattning Att förenkla vardagen för företagare skapar förutsättningar

Läs mer

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Datum: 2012-09-24 ANTAGET DIREKTIV Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Förslag på bemanning LRF (Ordförande) Åsa Odell 070-538 11 24 Asa.odell@lrf.se LRF Björn Galant 08-787 59 60 Bjorn.galant@lrf.se

Läs mer

Regeringens bredbandsforum styrgruppsmöte den 21 maj 2012

Regeringens bredbandsforum styrgruppsmöte den 21 maj 2012 Regeringens bredbandsforum styrgruppsmöte den 21 maj 2012 Presentationer vid mötet Styrgruppsmöte # 7 Den 21 maj 2012 Stöd och strategi Slutrapport från arbetsgruppen för möjligheter till stöd och strategi

Läs mer

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje för bredband MÅLSÄTTNING, SYFTE OCH DEFINITIONER Målsättning I bredbandsstrategi för Sverige formuleras målet om

Läs mer

VIKTEN AV ETT ÖPPET NÄT OCH FORTSATT FIBERUTBYGGNAD. Mikael Ek VD

VIKTEN AV ETT ÖPPET NÄT OCH FORTSATT FIBERUTBYGGNAD. Mikael Ek VD VIKTEN AV ETT ÖPPET NÄT OCH FORTSATT FIBERUTBYGGNAD Mikael Ek VD Vad gör SSNf? Utveckling Standardisering Möten Svenska Stadsnätsföreningen är en bransch och Informationsspridning intresseorganisation

Läs mer

Rapport om att arrangera dialogmöten (N2013/2536/ITP)

Rapport om att arrangera dialogmöten (N2013/2536/ITP) PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-12-19 Dnr: 13-6142 1(9) Christian Höglund 08-678 55 00 christian.hoglund@pts.se Rapport om att arrangera dialogmöten (N2013/2536/ITP) 1 Sammanfattning... 2 2 Bakgrund...

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 70,00% Tillgång till 100 Mbit/s

Läs mer