Rapport 2005:70. Tillsyn av äldreomsorgen inom Stenungsunds kommun

Transkript

1 Rapport 2005:70 Tillsyn av äldreomsorgen inom Stenungsunds kommun

2 Tillsyn av äldreomsorgen inom Stenungsunds kommun

3 Rapport 2005:70 ISSN X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Maria Björklund och Lillemor Johansson Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Enhet: Socialenheten Adress: Vänersborg Telefon: Fax: Beställ från under rubriken Rapporter

4 BAKGRUND...3 LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNINGSKRITERIER...3 SYFTET MED TILLSYNEN...3 METOD...4 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...6 OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE...7 ORGANISATIONEN...7 UPPSÖKANDE VERKSAMHET...8 ANHÖRIGSTÖD...8 INFORMATION...8 SAMVERKAN MED ANDRA MYNDIGHETER, INTRESSEORGANISATIONER, FÖRENINGAR...9 TILLGÄNGLIGHETEN TILL HANDLÄGGARNA...9 LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING...9 MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER...10 HEMTJÄNST...11 SÄRSKILT BOENDE...11 DAGVERKSAMHET...11 RIKTLINJER...11 LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING...12 METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL...12 KLAGOMÅLSHANTERING...12 LEX SARAH...13 BRUKARNAS INTRYCK...13 LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING...13 FINNS RESURSER, PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV?...14 LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING...14 KVALITET I VERKSAMHETEN...15 RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA...15 Tillräckligt med personal...15 LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING...17 PERSONALENS KOMPETENS...17 Områdeschefer med inriktning arbetsledning...18 Områdeschefer med inriktning biståndshandläggning...18 Vård- och omsorgspersonal...18 Hemtjänst...18 Hällebäcks äldreboende...18 Tallåsens äldreboende...19 LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING...19 FYSISK MILJÖ SÄRSKILDA BOENDEN...20 Hällebäcks äldreboende...20 Tallåsens äldreboende

5 LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING...21 VERKSAMHETERNAS INNEHÅLL MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET...22 INDIVIDUELL PLANERING...22 Hemtjänst...22 Äldreboenden...22 Ankomstsamtal innehåll...23 Omsorgsplaner...23 Brukarnas intryck...23 LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING...23 OMSORGENS INNEHÅLL...24 Hemtjänst...24 Hällebäcks och Tallåsens äldreboende...25 Kollektiva insatser...25 Individuella insatser...25 Brukarnas intryck...25 Dagverksamheten Kringlan...25 Brukarnas intryck av hemtjänsten...25 LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING...26 MÅLTIDERNA...27 Observationer på Hällebäcks äldreboende, enheterna Snäckan och Knopen...27 LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING...28 RÄTTSSÄKERHET...29 Aktgranskning...29 LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING...30 Dokumentation i verkställighet...31 Boendedokumentation...31 Hemtjänstdokumentation...31 LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING

6 BAKGRUND Länsstyrelserna har som uppgift att granska socialtjänsten, bland annat äldreomsorgen, utifrån socialtjänstlagens bestämmelser och intentioner. Resurserna för Länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas äldreomsorg har ökat i och med regeringens beslut att förstärka tillsynen av vård och omsorg av äldre från och med Länsstyrelsen kommer att genomföra en genomgripande tillsyn av äldreomsorgen i samtliga länets kommuner, kommun- och stadsdelsnämnder under åren Länsstyrelsens bedömningskriterier Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta politikernas intentioner om mer tydliga krav på kommunernas verksamhet ska formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i socialtjänstlagen och dess förarbeten, nationella mål för äldreomsorgen och ädelreformens intentioner. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Bedömningskriterierna bifogas i bilaga. Under våren 2005 granskades följande kommuner: Bengtsfors, Bollebygd, stadsdelsnämnderna Frölunda och Linnéstaden i Göteborg, Lilla Edet, Mellerud, Munkedal, Skövde, Stenungsund och Töreboda. SYFTET MED TILLSYNEN Länsstyrelsens tillsyn av insatser för äldre personer i Stenungsunds kommun skall ge svar på följande frågor Hur kommunstyrelsen organiserar och verkställer sina insatser till äldre? Har insatserna en god kvalitet? Hur garanteras den enskildes rättssäkerhet? Förväntad effekt är att kommunens insatser för äldre uppmärksammas och att eventuella brister avhjälps. 3

7 METOD Länsstyrelsen har sänt ut frågeformulär till verksamhetsansvarig för att få en bild/kartläggning av organisationen och insatser. Länsstyrelsen har tagit del av organisationsplan för social omsorg, måldokument för kommunstyrelsen , styrdokument för social omsorg, riktlinjer biståndsbedömning äldreomsorgen, reviderad 2004, handlingsplan för Lex Sarah, utbildning/utvecklingsplan Social omsorg, de 15 senaste besluten som rör ansökan om särskilt boende. 25 beslut som rör ansökan om hemtjänst. En enkät har delats ut till pensionärsorganisationerna som ingår i det lokala kommunala pensionärsrådet med frågor om samverkan, tillgänglighet och resurser. De organisationer som svarat är Aktiva Seniorer och SPF. Länsstyrelsen har sänt enkäter med frågor som rör bl.a. fysisk miljö, individuell planering, självbestämmande, delaktighet, trygghet, stimulans, kollektiv sysselsättning samt mat och måltider till områdescheferna på äldreboendena, personal på alla avdelningar/enheter på Tallåsens äldreboende, personal på alla avdelningar/enheter Hällebäcks äldreboende, 30 boende/närstående på Tallåsens äldreboende varav 23 svarade, 30 boende/närstående på Hällebäcks äldreboende. 18 personer svarade varav 10 svar kom från boende/närstående på boendet för personer med demenssjukdom, 60 brukare i hemtjänstområde 1 och 2 varav 39 svarade. Länsstyrelsens handläggare har vid sin granskning genomfört samtal med chefen för social omsorg, verksamhetschefen för boendena och vikarierande verksamhetschef för hemtjänsten, intervjuat områdeschefen för dagverksamheterna samt vård och omsorgspersonalen för dagverksamheten Kringlan, intervjuat fem områdeschefer med inriktning arbetsledning som ansvarar för de två äldreboendena, intervjuat två områdeschefer med inriktning arbetsledning som ansvarar för tre hemtjänstdistrikt, intervjuat två områdeschefer med inriktning biståndshandläggning, intervjuat personal och brukare/företrädare och/eller anhöriga vid Tallåsens och Hällebäcks äldreboende, hemtjänstområde 1 och 2 samt dagverksamheten Kringlan, intervjuat två demenssjuksköterskor om kommunens anhörigstöd, 4

8 observerat måltidssituationen på två enheter/avdelningar på Hällebäcks äldreboende samt på två enheter/avdelningar på Tallåsens äldreboende, genomfört ett öppet möte för brukare och anhöriga på Tallåsens äldreboende. Vid intervjuerna har strukturerade frågeformulär använts. Länsstyrelsen har besökt Hällebäcks äldreboende tre timmar en kväll/natt och följt med kvälls/nattpatrull i hemtjänsten under tre timmar en kväll/natt. Länsstyrelsen har granskat 52 personakter avseende social dokumentation inom hemtjänsten (20) och på äldreboende (32). Länsstyrelsens bedömningar bygger på ovanstående samt erhållet skriftligt material. 5

9 Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen gör sina bedömningar under flertalet av rapportens olika rubriker. Vissa synpunkter vill Länsstyrelsen dock lyfta fram: Länsstyrelsen har vid granskningen mött engagerade chefer, handläggare och personal som förmedlat en positiv bild av kommunens äldreomsorg. Trots att nämnden inte uppfyller samtliga av Länsstyrelsens krav så framstår äldreomsorgen i Stenungsunds kommun vara av god kvalitet. Länsstyrelsen bedömer att kommunstyrelsen uppfyller de ställda kraven på resurser och planering för att tillgodose beslutade och kommande behov, individuell planering, måltider. Länsstyrelsen bedömer att kommunstyrelsen inte uppfyller de ställda kraven på omfattning och organisation av insatserna till äldre, mål, planer och riktlinjer, uppföljning och egenkontroll, resurser för att genomföra beslutade insatser, personalens kompetens, den fysiska miljön på särskilda boenden, omsorgens innehåll, handläggning, dokumentation i verkställighet. 6

10 OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: organisationen vara sådan att den enskilde vet vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till, kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt. I Stenungsunds kommun bor personer varav 10,8 % (2402) är år och 3,2 % (719) är 80 år eller äldre. Totalt är det 14 % som är 65 år och äldre i Stenungsunds kommun. I riket totalt är andelen ålderspensionärer 17,4 %. (SCB ). Nedanstående information är hämtad från enkätsvar, intervjuer, hemsida mm: Organisationen Kommunstyrelsen är politiskt ansvarig för äldreomsorgen. Chef Social omsorg (titel) är ytterst ansvarig tjänsteman i social omsorgsorganisationen som består av; hemtjänst, boende och kommunal hälso- och sjukvård. Dessa verksamheter leds av var sin verksamhetschef. Boendeverksamheten består av två äldreboenden. Tallåsens äldreboende leds av tre områdeschefer och Hällebäcks äldreboende leds av två områdeschefer. Hällebäcks äldreboende består av sex gruppboenden, två boenden för personer med demenssjukdom samt fyra med inriktning omvårdnad. Tallåsens äldreboende består av elva gruppboenden, sex boenden för personer med demenssjukdom och fem med inriktning omvårdnad. Hemtjänstverksamheten består av tre geografiska områden. I varje område finns det två områdeschefer; en med inriktning arbetsledning och en med inriktning biståndsbedömning. I hemtjänstverksamheten ingår även dagverksamheterna Kringlan och Slupen och en korttidsenhet som leds av var sin områdeschef. Vid Länsstyrelsens besök var två tjänster vakanta, en områdeschefstjänst med inriktning arbetsledning och en tjänst med inriktning biståndsbedömning. Insatser Enligt uppgifter ur enkätsvar från kommunen är det totalt i februari personer som har biståndsinsatser (ej ekonomiskt bistånd) enligt 7

11 socialtjänstlagen, SoL. Av dessa personer var 384 kvinnor och 164 män. 37 personer var under 65 år. 218 personer har hemtjänstinsatser, 140 personer bor i särskilt boende, 14 platser finns för korttidsboende samt 4 korttidsplatser för personer med demenssjukdom på särskilt boende och 4 förtätningsplatser, 239 personer är beviljade trygghetstelefon i ordinärt boende, 4 personer är beviljade ledsagarservice, 38 personer är beviljade dagverksamhet, 92 personer är beviljade matdistribution. Ingen anhörig har beviljats avlösning i hemmet. Av de som sökt biståndsinsatser enligt SoL under 2004 har 41 fått avslag. Fyra överklagande har inkommit till kommunen. Alla beslut/domar har kunnat verkställas. Uppsökande verksamhet Den uppsökande verksamhet som finns ansvarar kommunens två demenssjuksköterskor för. De arbetar uppsökande gentemot personer med demenssjukdom. Demenssköterskorna är med på vårdplaneringar. De åker även hem till personer som de får kännedom om (genom grannar, m.m.) och informerar om vilket stöd som finns att söka genom kommunen. Anhörigstöd I ST-tidningen (Stenungsundstidningen) informeras anhöriga om att det finns stöd att söka genom kommunen. Även på kommunens hemsida finns information om detta. Stenungsund har ett flexibelt anhörigstöd. De anhöriga kan vänta sig att inom rimlig tid få stöd när detta efterfrågas. Områdescheferna med inriktning biståndshandläggning uppger att det inte finns någon som är anhöriganställd i kommunen. Information Information om socialtjänsten sker på Rådstugorna i de fyra kommundelarna. Ansvariga för informationen är chef social omsorg, verksamhetscheferna för hemtjänst och särskilda boenden, områdescheferna i distriktet och den medicinskt ansvariga sjuksköterskan beroende på behov av aktuell information SPF, Sveriges Pensionärsförbund, är en av de pensionärsorganisationer som besvarat Länsstyrelsens enkät. De anser att möjligheten till att ta del av informationen har normala svårigheter för en kommun av Stenungsunds storlek. 8

12 Samverkan med andra myndigheter, intresseorganisationer, föreningar Enligt ansvarig för äldreomsorgen sker samverkan med Kommunala pensionärsrådet, KPR. Social omsorg bjuds in för dialog och information om aktuella frågor. Aktiva seniorer och SPF samverkar genom att ha representanter med i KPR. Aktiva seniorer anser att det förflyter lång tid mellan information till och från KPR. Enligt SPF kommer de in för sent i planeringen. Tillgängligheten till handläggarna De intervjuade hemtjänstgrupperna anser att de kan komma i kontakt med biståndshandläggarna relativt enkelt eftersom de befinner sig i samma lokaler. Tre av fem brukare känner till hur de kan nå biståndshandläggarna och områdescheferna. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att kommunstyrelsen delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommunstyrelsen uppfyller inte Länsstyrelsens krav i följande: Den uppsökande verksamhet som finns riktar sig enbart till dementa, vilket innebär att den uppsökande verksamheten inte är tillräcklig. 9

13 MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheter, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer, kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar. Under 2003 antog kommunfullmäktige Måldokument för Kommunstyrelsen Målen uttrycker fullmäktiges vilja när det gäller ortens utveckling och skall årligen aktualiseras i samband med budgetarbetet. Kommunstyrelsen, KS, har ansvar för att, inom givna ekonomiska ramar, verka i enlighet med målen. Målen för äldre är Äldres erfarenhet tas tillvara genom delaktighet i yrkesmässiga, social, kulturella och medborgerliga sammanhang. Man ska kunna bo kvar i sin självvalda bostad även vid stora behov av vård och omsorg. Anhöriga och vårdtagare uppmuntras till samverkan inom äldreomsorgen. Närstående och anhöriga som vårdar äldre ska uppleva att de får stöd och stimulans. Enligt Styrdokument för Social omsorg, antagna av KS , är de övergripande målen för äldreomsorgen följande: Äldre skall: - kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, - kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, - bemötas med respekt, - ha tillgång till god vård, omsorg och rehabilitering. Verksamhetsmål för Social omsorg 2004 är bl a: - att tiden från anmälan om behov till verkställighet inte överstiger tre månader, 10

14 - att alla omsorgstagare skall ha en egen kontaktperson som ansvarar för att en omsorgsplan upprättas och hålls aktuell, - att antalet vårddygn på sjukhus med betalningsansvar inte överstiger, i snitt, 10 dagar/månad, - att minska kringtiden i hemtjänsten med 10 %. Hemtjänst Enligt Styrdokumentet för Social omsorg 2004, antagna av KS är de övergripande målen för hemtjänsten att: Arbetet med äldre i Stenungsunds kommun skall utgå från det ordinära boendet och hemtjänst/hemsjukvård, och ha den enskildes livssituation som utgångspunkt. Viktiga basfunktioner är då en väl fungerande daglig livsföring, med möjligheter till gemenskap och meningsfull sysselsättning. Exempel på insatser är stöd i hemmet, personlig omvårdnad, kontaktskapande verksamhet, sjukvård, rehabilitering, matdistribution, trygghetslarm, dagverksamhet, korttidsenhet för avlösning och stöd till anhöriga. Av de två personalgrupperna i hemtjänsten som Länsstyrelsen träffade kände ingen till de politiska målen eller om målen är nedbrutna till konkreta mål för verksamheten. Särskilt boende Enligt Styrdokumentet för Social omsorg 2004, antagna av KS är de övergripande målen för äldreboenden att: Personer med behov av mycket omvårdnad och svårighet att klara av boende i egen bostad med hemtjänstinsatser, har möjlighet att få en bostad i ett särskilt boende. I boendet ska finnas tillgång tillkompetent personal som kan ge god vård, omsorg och rehabilitering efter individuella behov. Dessutom ska det finnas möjlighet till meningsfull sysselsättning och god livskvalitet. Den intervjuade personalen på Tallåsens och Hällebäcks äldreboenden känner till att det finns övergripande mål för äldreomsorgen men uppger att de inte är nedbrutna till de egna verksamheterna. Dagverksamhet För dagverksamheten Kringlan finns mål formulerade. De framgår av den informationsbroschyr som dagverksamhetens personal tagit fram. Riktlinjer Det finns riktlinjer för biståndsbedömning i kommunen som är daterade Syftet med riktlinjerna är att ge en likartad bedömning vid 11

15 ansökan om bistånd i form av insatser som Sociala myndighetsnämnden ansvarar för. Varje beslut grundas på en individuell prövning av den enskildes behov, vilket innebär att den enskilde kan beviljas mer eller mindre insatser eller i annan form än vad som anges. Enligt biståndsbedömarna kan oro och otrygghet vara en anledning till att bevilja särskilt boende. Någon maxgräns för antalet beviljade hemtjänsttimmar för att få bo kvar i ordinärt boende finns inte. Det finns inte heller något visst antal timmar angivet för att få beviljat bistånd till särskilt boende. Det görs generösa bedömningar utifrån önskemål och behov av trygghetslarm. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att kommunstyrelsen delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt anser Länsstyrelsen att kommunstyrelsen inte uppfyller Länsstyrelsens krav De övergripande målen är inte nedbrutna till mål för respektive enhet. Länsstyrelsens kommentarer Kommunstyrelsens mål är inte kända av samtlig personal. De övergripande målen skall brytas ner till mål för den egna verksamheten av personal tillsammans med ansvarig områdeschef. Metoder för uppföljning och egenkontroll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ska ske genom hantering av klagomål och avvikelserapporter eller på andra sätt, för att kunna avgöra om insatserna motsvarar beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) - Lex Sarah, ovanstående rutiner skall vara väl kända av personalen. Klagomålshantering Det finns inga utarbetade rutiner för klagomålshantering inom verksamheterna Social omsorg. Hemtjänstens personalgrupper hänvisar till chefen om någon klagar. 12

16 Lex Sarah Rutiner för anmälan om missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade enligt Lex Sarah finns i kommunen. De intervjuade personalgrupperna känner till att anmälan ska göras. En av grupperna vet inte hur anmälan ska göras och kontaktar därför sin områdeschef. Ett av kommunens boenden har haft en händelse som anmälts enligt Lex Sarah. Brukarnas intryck Ingen av de intervjuade brukarna har fått information om hur de skall gå tillväga om de vill klaga på något. De uppger dock att de vänder sig till sin kontaktperson eller chefen, i ett fall uppger brukaren att han/hon vänder sig till sjuksköterskan. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att kommunstyrelsen delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. I följande uppfyller kommunstyrelsen inte Länsstyrelsens krav: Det finns inget system/inga rutiner för klagomålshantering inom kommunens äldreomsorg. Länsstyrelsens kommentarer Det är viktigt att rutiner om t.ex. klagomålshantering och Lex Sarah kontinuerligt diskuteras i personalgrupper, för att bibehålla kunskaperna. När nya rutiner införs är det av största vikt att det blir känt av både personal och brukare. 13

17 Finns resurser, planering för att tillgodose beslutade och kommande behov? För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas ett system för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, utifrån mål på de olika nivåerna planeras för t.ex. utbyggnad av verksamheter, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. Enligt chefen för Social omsorg arbetade alla resultatenhetschefer tillsammans med kommunfullmäktiges politiker vid arbetet med den nya översiktsplanen för kommunen. En gång i månaden träffas förvaltningsledning, ekonomichef, personalchef och samtliga resultatenhetschefer. Där presenteras alla nya planer som rör Stenungsunds kommun. Social omsorg rapporterar till kommunstyrelsens mjuka utskott en gång per månad om aktuella ansökningar till särskilda boenden och hemtjänst. Då ett av målen för social omsorg är att verkställa beviljade ansökningar inom tre månader så rapporteras det också. Av de som sökt biståndsinsatser enligt SoL under 2004 har 41 fått avslag. 40 beslut avser särskilt boende och ett avser hemtjänst. Fyra personer har överklagat besluten. Enligt svaret på enkäten till chefen för Social omsorg har samtliga beslut kunnat verkställas. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att kommunstyrelsen uppfyller Länsstyrelsen krav. 14

18 KVALITET I VERKSAMHETEN Resurser för att genomföra insatserna För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall det finnas det antal personal som behövs. Med det menar Länsstyrelsen: det antal som behövs för att upprätthålla god säkerhet för de boende, det antal som behövs för att verkställa de insatser som biståndsbedömts, det antal som behövs för att utföra arbetsplanernas innehåll, det antal som behövs för att leva upp till SoL s intentioner och förhållningssätt, bl.a. att ha ett rehabiliterande arbetssätt- upprätthålla den enskildes förmågor och resurser, det antal som möjliggör dokumentation, planarbete, diskussioner om förhållningssätt och metoder. Tillräckligt med personal Handläggare För närvarande finns en vakant tjänst som områdeschef med inriktning biståndshandläggning. Tjänsten kommer att tillsättas 1 september För närvarande finns det en person som vikarierar på tjänsten vissa dagar. De två områdeschefer med inriktning biståndshandläggning som intervjuades handlägger mellan 80 och 100 biståndsärenden var. Områdeschefer Det finns tre tjänster som områdeschefer med inriktning arbetsledning för hemtjänsten. Vid tillfället för Länsstyrelsens tillsynsbesök var en tjänst vakant men uppgavs vara tillsatt från och med den 1 september En områdeschef ansvarar för 30 personal och en områdeschef ansvarar för 60 personal. Den senare ansvarar tillfälligt för det området som för närvarande saknar områdeschef. Båda anser att det är svårt att hinna med arbetet på ett tillfredsställande sätt på grund av stora personalgrupper. Områdescheferna för boendena uppger att de har ont om tid och skulle vilja kunna handleda sin personal mer. De anser också att det inte finns tillräckliga resurser inom boendena. Hemtjänst Hemtjänsten består av tre distrikt med totalt ca 90 personal anställda. Länsstyrelsen träffade personalrepresentanter från distrikt 1 och 2. Båda grupperna ansåg att de för närvarande var tillräckligt med personal. Om det fattas personal tar man in tillfällig hjälp. Kan inte någon ersättare skaffas kan effekten bli att de inte hinner sitta ned och prata med brukarna. Allt som är biståndsbedömt blir utfört även om det händer att de måste skjuta fram utförandet. Den ena gruppen säger att de hinner med dokumentationen medan den andra anser att det kan vara svårt att hinna med. Hällebäcks äldreboende Enligt personal på demensenheten Knopen så ersätts inte alltid personal vid sjukdom. Dokumentationen är det som ofta blir lidande när de är för få. De 15

19 individuella aktiviteterna för de boende blir också drabbade. På demensenheterna är de tre personal på dagtid och tre på kvällen. De har tidigare haft ett gemensamt schema med den andra demensenheten men det var svårt att genomföra en sådan modell. Tidigare samarbetade demensenheterna mer. Tallåsens äldreboende Personalen uppger att de försöker lägga tvättstugeschema så att de skall hinna extra mycket med de boende. Denna tid blir de dock ibland snuvade på då de får hjälpa till på en annan enhet istället. Just nu är pensionärerna ganska pigga och det är lättare att hinna med mer. Nattpersonal boende Nattpersonalen på Hällebäcks äldreboende är en på varje våning, dvs. tre personal totalt varje natt. Tidigare har en sjuksköterska tjänstgjort nattetid på boendet. Denna tjänst ersattes med en undersköterska vilket innebar en utökning av nattpersonalen. Istället kommer hemsjukvården/nattpatrullen vid behov. Vid Länsstyrelsens besök var det lugnt och stilla och de boende behövde inte vänta länge på hjälp när de hade larmat. De tre som arbetar hjälper varandra under natten. Huvudregeln är att enheterna för personer med demenssjukdom aldrig lämnas utan personal. Nattpatrull Varje kväll tjänstgör en sjuksköterska och en undersköterska. Patrullen tjänstgör över hela kommunen. Enligt personalen fick sex brukare besök under den aktuella natten. Några brukare besöktes mer än en gång. Sammanlagt blev det tio besök. Som mest kan det vara upp till 20 brukare som får besök. Sjuksköterskorna i nattpatrullen hade dock fler uppdrag under natten på Hällebäcks äldreboende. Nattpatrullen svarar på hela kommunens larm. Den nattpatrull som tjänstgjorde vid Länsstyrelsens besök ansåg att det för närvarande var tillräckligt med personalresurser på natten. Boendes intryck Anhöriga och boende på det öppna möte som Länsstyrelsen anordnade på Tallåsens äldreboende ansåg att det var för lite personal. Det uppgavs att det var brist på tid för exempelvis promenader. Boende och anhöriga på Hällebäcks äldreboende ansåg att det var alldeles för många matningar på en av enheterna för att personalen skulle hinna med. Det får till följd att det blir långa väntetider under måltiderna. Intervjuade boende på både Hällebäck och Tallåsens äldreboende anser att det är för lite personal. 16

20 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att kommunstyrelsen delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkter anser Länsstyrelsen att kommunstyrelsen inte uppfyller Länsstyrelsens krav Tid/resurser saknas främst för individuella aktiviteter/insatser på äldreboendena. Tid saknas för både hemtjänst och boende till viss del när det gäller tid för dokumentation. Utifrån områdeschefernas beskrivning saknas tillräckligt med tid för att handleda sin personal i arbetet. Länsstyrelsens kommentarer Det är viktigt att antalet personal på natten både i hemtjänst och på boenden står i relation till de boendes/brukarnas behov av hjälp och tillsyn. Hur boendet är byggt kan också ha betydelse för antalet personal på natten. Detta är särskilt viktigt på boenden för personer med demenssjukdom eftersom de kan ha svårigheter att påkalla hjälp. Kommunstyrelsen bör se över personaltätheten under dagtid i de särskilda boendena för äldre. Brukarna skall ha möjlighet att få stimulans i form av individuella aktiviteter i den mån behov finns. Personalens kompetens För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: kommunen ha en skriftlig plan för personalens kompetensutveckling, all personal ha tillgång till en regelbunden vägledning eller handledning, fortbildning i arbetet eller anse att de har en tillräcklig utbildning för sina nuvarande arbetsuppgifter, all tillsvidareanställd personal skall ha relevant utbildning, för biståndshandläggare och chefer för särskilda boenden avses social omsorgsutbildning, socionom eller jämförbar högskoleutbildning, för vård- och omsorgspersonal adekvat grundutbildning inom äldreområdet samt lämplig erfarenhet för arbete med målgruppen. Som relevant grundutbildning anses omvårdnadsprogrammet, social servicelinjen, undersköterskeutbildning eller annan jämförbar gymnasialutbildning. Den personal som Länsstyrelsen samtalade med kände inte till den utbildnings/utvecklingsplan, daterad , som Länsstyrelsen fått ta del av. Enligt chefen för Social omsorg har utbildningsbudgeten under de senaste åren satsats på personalen i form av utbildning/ information om styrning/ledning och uppdrag. Friskvård/hälsa och grupputveckling har också stått på dagordningen. 17

21 Områdeschefer med inriktning arbetsledning Av fem områdeschefer på boendena har en person sociala omsorgsprogrammet och en har socionomutbildning. Tre områdeschefer är legitimerade sjuksköterskor. Inom hemtjänstenheten har fyra av fem områdeschefer sociala omsorgsprogrammet och den femte är legitimerad sjuksköterska. Områdescheferna för hemtjänsten uppger att kommunen inte har satsat på utbildning de senaste två. Önskemål finns om att arbeta med kvalitetssäkring och kontaktmannaskap för att få mer socialt fokus på arbetet. Områdeschefer med inriktning biståndshandläggning De två områdeschefer med inriktning biståndshandläggning som för närvarande är i tjänst har social omsorgsutbildning. Den tredje som är rekryterad har någon form av beteendevetenskaplig utbildning. Områdescheferna med inriktning biståndshandläggning har fått några föreläsningar per år, t ex om social dokumentation och medarbetarsamtal. Vård- och omsorgspersonal Ansvarig chef för äldreomsorgen uppger att ca 90 % av vård- och omsorgspersonalen har adekvat utbildning. De som inte har efterfrågad utbildning är personer som varit anställda under lång tid och de flesta av dessa har vårdbiträdesutbildning. Hemtjänst Vård- och omsorgspersonalen i hemtjänsten har inte fått någon utbildning/fortbildning de senaste åren men uppger att utbildning/fortbildning i social dokumentation och insulin- och läkemedelshantering kommer att ske inom en snar framtid. Båda hemtjänstgrupperna anser att de har tillgång till vägledning av områdescheferna eftersom de finns i samma lokaler. Den ena gruppen nämner att det är bra att chefen känner till vårdtagarna. Hällebäcks äldreboende Den intervjuade personalen på en av Hällebäcks avdelningar/enheter för demenssjuka uppger att alla utom en personal har undersköterskeutbildning eller har utbildat sig i social service. Den senaste tiden har personalen inte fått mycket utbildning eller fortbildning från arbetsgivaren. De får stöd/handledning av demenssköterskan kring nya boende som flyttar in. Personalen önskar dock kontinuerlig handledning i någon form. Samtlig personal har varit på uppstartsmöte kring social dokumentation. Personalen har reflektionstid två timmar var femte vecka. Denna tid är tänkt att användas för att diskutera förhållningssätt och bemötande. 18

22 Tallåsens äldreboende Personalen på Tallåsens äldreboende anser att de har den kompetens som behövs. Flertalet av personalen på avdelningen/enheten Rönngården har undersköterskeutbildning eller motsvarande. De har fått utbildning i lyftteknik och handledarskap och skall nu få utbildning i social dokumentation. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att kommunstyrelsen delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkter bedömer Länsstyrelsen att kommunstyrelsen inte uppfyller Länsstyrelsens krav All tillsvidareanställd personal har inte relevant utbildning. Det är viktigt att kommunstyrelsen eftersträvar att höja andelen med adekvat grundutbildning. Flera av områdescheferna på boendena saknar social högskoleutbildning Kommentarer Den kompetensutvecklingsplan för äldreomsorgspersonal som finns var vid tillfället för granskning inte känd hos personalen. Det är viktigt att en sådan plan är förankrad hos personalen. Länsstyrelsen anser att det är positivt att flera av personalgrupperna har så kallad reflektionstid avsatt. Inom ramen för denna tid diskuteras bl.a. förhållningssätt och bemötande. 19

23 Fysisk miljö särskilda boenden För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: lägenheten i det särskilda boendet vara fullvärdigt; eget rum, toalett, dusch/bad och köksdel, boendet ligga i nära anslutning till nödvändiga kommunikationer och allmän service, antalet lägenheter i boende för personer med demenssjukdom inte överstiga åtta, den fysiska boendemiljön utformas så att den enskildes integritet respekteras, t ex egen fullvärdig bostad, lås, namnskyltar, brevlåda mm. den enskilde veta hur han/hon kan tillkalla hjälp, ett fungerande larmsystem finnas, inlåsning inte förekomma. Den enskilde skall kunna låsa sin dörr, de boende inte behöva vara rädd för övergrepp och kränkningar, skall veta hur han eller hon kan tillkalla hjälp. Det är önskvärt att vid korttidsboende, rehabilitering och avlastning erbjuda eget rum med dusch och toalett. Tidigare fanns i kommunen en korttidsenhet för personer med demenssjukdom men den omvandlades till ett permanent boende. Numera finns endast korttidsplatser insprängda i befintliga avdelningar/enheter. Det har under året inte funnits efterfrågan på korttidsplatser. Verksamheten har anpassats efter de faktiska behoven, dvs. antalet korttidsplatser har minskats. Hällebäcks äldreboende Hällebäcks äldreboende är inrymt i ett hyreshus. Äldreboendet består av tre våningar och 53 boende. Lägenheterna varierar i storlek mellan m2. Samtliga boende har namn på dörren men inte någon egen brevlåda. Det finns en innergård med trädgård där de boende kan vistas/promenera, i övrigt omges äldreboendet av andra hyreshus och vägar. Ett fåtal lägenheter på Hällebäcks äldreboende är fullvärdiga. Det finns endast kokmöjligheter för totalt sex av de boende, i dubbletterna. I dessa lägenheter/ dubletter delar de boende på hygienutrymme. Dessa lägenheter var från början tänkta att användas till makar eller andra som önskade bo tillsammans. För år 2006 har anslagits kr i projektpengar för att göra en total översyn av vilka behov av ombyggnad Hällebäck har. Enheten har påtalat de brister som finns. Det finns behov av att förbereda för trinettkök i de lägenheter som inte är fullvärdiga. Detta installerades inte från början med anledning av att hyreskostnaderna ville hållas tillbaka. Ekonomiska medel har också sökts för att kunna göra om tvårumslägenheterna till fullvärdiga enrumslägenheter. På Hällebäcks äldreboende finns en lokal för gemensamma aktiviteter. Denna lokal rymmer inte samtliga som önskar delta i boendets utbud av 20

24 aktiviteter. Lokalen rymmer ungefär personer (på Hällebäck bor 53 personer). Demensboendena har kodlås där koden är synlig intill kodlåset. De boende har larm som går till handenheter hos personalen. Tallåsens äldreboende Tallåsens äldreboende består av 2 våningar och det är 90 personer som bor där. Lägenheterna för permanentboende är fullvärdiga. Storleken på lägenheterna varierar. Samtliga boende har namn på dörren, egen brevlåda, kokmöjligheter och eget fullvärdigt hygienutrymme. Det finns stora lokaler för aktiviteter. Grönområden och promenadvägar finns runt boendet, det är nära till samhällsservice och allmänna kommunikationer. Det finns balkonger eller uteplatser på alla avdelningar/enheter. De boende har mobila larm som är kopplade till handenheter som personalen bär. Demensenheterna har kodlås med synlig kod. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att kommunstyrelsen delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt bedömer Länsstyrelsen att kommunstyrelsen inte uppfyller Länsstyrelsens krav: Hällebäcks äldreboende är inte ett fullvärdigt boende. Kommentarer Länsstyrelsen anser att det är positivt att en planering finns för att komma till rätta med att det finns ett äldreboende i kommunen som inte är fullvärdigt, Hällebäck. Tidigare har det funnits särskilda korttidsenheter för dementa. Dessa har nu blivit omstrukturerade och för tillfället finns endast korttidsplatser för personer med demenssjukdom insprängda på permanenta boenden. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att se till konsekvenserna för de personer som bor permanent på boendet. Det kan bli oroligt när en grupps sammansättning förändras för ofta. 21

25 Verksamheternas innehåll med utgångspunkterna trygghet, självbestämmande och integritet Individuell planering För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: den omsorg, omvårdnad och service som ges, utformas tillsammans med den enskilde och/eller närstående, personalen efterfråga den enskildes behov och intresse och i samråd med den enskilde och/eller dennes närstående planera det stöd som den enskilde behöver, minst 2 ggr/å r i de fall insatserna inte har biståndsbedömts, den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt, insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen. Hemtjänst Den enskilde kan ansöka om bistånd skriftligt och/eller muntligt. När biståndshandläggarna träffar den enskilde leder samtalen ofta in på kulturella, sociala och existentiella behov. Enligt handläggarna framgår brukarens egen syn på sin situation och behov i utredningen. Vid ett nytt ärende där ett bistånd skall verkställas fylls blanketten Överrapportering beviljade insatser i och skickas till ansvarig personalgrupp. På blanketten finns uppgifter om vem som mottagit blanketten, brukaren, anledning till insats, vem anmälan har kommit från, vem ärendet är överlämnat till, beviljat bistånd samt underskrift. Kontaktpersonen har möjlighet att vara med vid vårdplaneringar både när det gäller nya ärenden och omprövningar. När en kontaktperson ska utses till en ny brukare väljs han/hon av områdeschefen i den ena hemtjänstgruppen. I den andra hemtjänstgruppen är det gruppen som utser lämplig person. Kontaktpersonen är den person som upprättar en individuell plan tillsammans med brukaren och ska även se till att den hålls aktuell. Enligt båda personalgrupperna utförs de insatser som bestämts enligt den individuella planen och/eller är biståndsbedömda. Äldreboenden Av svaren på brukarenkäterna (totalt 23 svar) från Hällebäcks äldreboende framgår att 20 brukare varit med och upprättat en plan över vad de behöver ha hjälp med. Av brukarenkäterna från Tallåsens äldreboende framgår att sju brukare (av totalt 20 som svarat) varit med och upprättat en plan. 22

26 Av samtliga 27 personer som varit med och upprättat en plan uppger 23 att planen stämmer med vad de vill ha hjälp med. Ankomstsamtal innehåll I samband med inflyttningen till äldreboendet har samtliga enheter/avdelningar någon form av ankomstsamtal. I ankomstsamtalet deltar den enskilde, ev. anhörig, kontaktpersonen och eventuellt sjuksköterska. Omsorgsplaner På de flesta äldreboenden upprättas för den enskilde en individuell planering, en omsorgsplan. För det mesta ansvarar kontaktpersonen för att denna plan upprättas. Det är också kontaktpersonen som har som ansvar för att planen följs upp. Sjuksköterskan på avdelningen/enheten ansvarar för den medicinska informationen. Den enskilde är alltid involverad i sin plan. De omsorgsplaner som används är relativt nya. Blanketten är densamma som används i hemtjänsten. Brukarnas intryck En person uppger vid intervju att han/hon haft ett ankomstsamtal vid inflyttningen till boendet. En anhörig uppgav att hennes anhörig redan var känd av personalen då denna tidigare haft växelvård. Två av de intervjuade boende/anhöriga uppger att en levnadsberättelse är gjord för den enskilde i syfte att personalen skall ta del av denna. De fyra boende/anhöriga uppgav vid intervju att ingen varit med vid upprättande av någon form av omsorgsplan. De uppger dock ändå att de fått uttrycka hur det vill ha det och att personalen tar hänsyn till detta. En av fem intervjuade brukare i hemtjänsten uppger att en omsorgsplan har upprättats. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att kommunstyrelsen uppfyller Länsstyrelsens krav. 23

27 Omsorgens innehåll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: finnas former för hur de boendes synpunkter tas till vara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, boendets rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag. Arbetsrutinernas syfte skall utvärderas kontinuerligt, personkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, optimalt integritetsskydd skapas vid alla intima situationer som kan innebära att den enskilde kan bli sedda av någon annan, den enskildes andliga och existentiella behov efterfrågas och tillgodoses, hänsyn tas till en enskilds eventuella starka motstånd till att få omsorg av person av motsatt kön i intima situationer, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut. Stenungsunds kommun har ett palliativt team som snabbt kan aktiveras vid behov oavsett om behov av vård i livets slutskede finns på särskilt boende eller i ordinärt boende. Teamet består av undersköterskor, omvårdnadsansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast samt läkare. Teamet ser olika ut beroende på vilket behov Som finns i det enskilda fallet. Hemtjänst Både områdescheferna och personalgrupperna i hemtjänsten är överens om att fysiska, psykiska, sociala kulturella och existentiella behov kan tillgodoses. Enligt en av hemtjänstgrupperna finns det personer som har bedömts ha sociala behov som enda insats och som skall tillgodoses. Allt som är biståndsbedömt blir utfört även om utförandet ibland kan behövas flyttas fram. Ibland förekommer det att vårdtagarna inte vill ha viss personal med t ex utländsk bakgrund. Problemet diskuteras och löses i personalgruppen. Om det finns önskemål om att en viss personal skall hjälpa till vid duschtillfällena försöker personalen tillgodose det. Kontaktmannaskap finns i de båda hemtjänstgrupperna. Kontaktpersonen är den personal som för det mesta går till den person som hon/han är kontaktperson till. Enligt områdescheferna med inriktning arbetsledning är det fullt möjligt att sätta in extra personal om det finns behov av det. Personalen anser att trygghetstelefonerna oftast används på ett relevant sätt. 24

28 Hällebäcks och Tallåsens äldreboende Personalen uppger att de kan tillgodose de flesta speciella önskemål som finns hos de boende avseende specifik personal. När det handlar om val av speciell personal så finns det rent schemamässiga problem att alltid kunna tillgodose önskemål. När det handlar om att stiga upp på morgonen och att lägga sig för kvällen uttrycker personalen att de alltid försöker tillgodose önskemålen. Kollektiva insatser Det finns kollektiva aktiviteter på de två äldreboendena i kommunen. På Tallåsens äldreboende finns det stora lokaler att anordna aktiviteter i, dock förekommer det inte så ofta aktiviteter där. De aktiviteter som förekommer där är bl.a pub en gång per månad, Demensförbundet har träffar en gång i månaden samt gudstjänster. På Hällebäcks äldreboende förekommer många aktiviteter. Det finns dock en tydligt uttalad brist, både från boende, personal och ledning som handlar om utrymmet i den enda lokal som fanns att anordna aktivitet i, den så kallade Kyrksalen. Lokalen har inte tillräckligt med plats för alla som önskar och personalen är tvungna att neka vissa av brukarna plats på aktiviteterna. Det handlar om att anmäla sig först. Några av de aktiviteter som förekommer på Hällebäcks äldreboende är filmvisning, gudstjänster, bingo m.m. Aktiviteterna är flitigt besökta. Individuella insatser Personalen på Tallåsen uppger att de ibland kan tillgodose enskildas önskemål om individuella aktiviteter. Det kan då handla om att gå ut eller spela spel. Brukarnas intryck De intervjuade brukarna/anhöriga upplever att de har för lite att göra, att de önskar att enheterna kunde erbjuda fler gemensamma aktiviteter. Av enkäterna från kommunens två äldreboenden framkommer liknande önskemål. Dagverksamheten Kringlan Dagverksamheten Kringlan är en dagverksamhet för personer med demenssjukdom. För att få delta i verksamheten krävs ett biståndsbeslut och att de bor i ordinärt boende. Dagverksamheten är öppen fem dagar per vecka och brukar besökas av sex till sju personer varje dag. Personalen på dagverksamheten har möjligheter att följa med till t.ex. hårfrisörska eller fotvård. Målsättningen för Kringlan är att bevara och stimulera gästernas intressen, få en trevlig och meningsfull vardag i gemenskap och trygghet med andra. Brukarnas intryck av hemtjänsten Cirka 80 % av de brukare i hemtjänsten som svarat på enkäterna uppger att de får hjälp med allt de behöver ha hjälp med. Drygt 25 % upplever att det är mycket olika personal som kommer och att det är mindre bra eller dåligt. Av de som svarat på enkäten uppger 25

29 ungefär en femtedel att personalen stressar. Alla fem brukare som Länsstyrelsen intervjuat tycker att personalen tar hänsyn till hur de vill ha det i sitt hem. Fyra av fem tycker att personalen inte har tillräckligt med tid för att sköta sitt arbete hos dem. Fyra anger att personalen ibland har tid att sitta ned och prata. Av de intervjuade som använt trygghetslarmet fick alla hjälp inom rimlig tid (15-20 min). Av de fem intervjuade känner tre till att de har en kontaktperson och två tror att de har en. Två känner till var de kan nå sin kontaktperson. En tredjedel av dem som svarat på brukarenkäten på Hällebäcks och Tallåsens äldreboenden uppger att de kan påverka den hjälp de får. En person har svarat nej och övriga har inte svarat på frågan alls. Några få har svarat att de inte kan påverka vem som hjälper dem, delvis på grund av schemat. Dock uppger flera att det inte spelar någon roll och att det går bra med vilken personal som helst. Det framgår att brukarna i stort är nöjda med personalen. De intervjuade brukarna/anhöriga uppger att de kan vara med och påverka den hjälp de får. Det som kan vara svårt är tiden för måltiderna. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att kommunstyrelsen delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt anser Länsstyrelsen att kommunstyrelsen inte uppfyller Länsstyrelsens krav Det saknas olika former av brukar- och anhörigråd på äldreboendena. Det saknas i stor utsträckning individuella aktiviteter för de boende på kommunens äldreboenden. Kommentarer Arbetsplanen är ett bra verktyg både för att efterfråga den enskilde brukarens behov men också för personalen att utifrån detta utföra insatserna. 26

30 Måltiderna För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: bland chefer och personal finnas tillräcklig kunskap om matens betydelse för äldre människors välbefinnande, de boende i de särskilda boendena ha möjlighet att påverka vilka maträtter som serveras, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, maten vara av god kvalitet och upplevas som god och tillräcklig över dygnet i de särskilda boendena och vid matdistribution till hemmet. Områdescheferna med inriktning biståndshandläggning uppger att brukare har möjlighet att få bistånd till matlagning i hemmet utifrån ett rehabiliteringsbehov. Observationer på Hällebäcks äldreboende, enheterna Snäckan och Knopen Länsstyrelsen observerade måltidssituationerna på två olika enheter på Hällebäcks äldreboende. Dessa två enheter var enheter för personer med demenssjukdom. Det var en god stämning vid måltiden. Lokalerna var ändamålsenliga och det fanns plats för eventuella hjälpmedel. Det var personalen som förde samtalen med de boende. Maten serverades upplagd på tallrikar. Några av de boende använde haklapp, men inte alla. Personalen efterfrågade vilken måltidsdryck som önskades i den mån den enskilde kunde svara. På Hällebäcks äldreboende finns det möjlighet att välja maträtt vid kvällsmålet men inte vid lunchen. Samma valmöjlighet har brukarna som bor i ordinärt boende, då det är samma leverantör för maten. Det finns ett relativt stort antal rätter att välja på. Personalen uppger att denna modell är mycket bra, då behoven och önskemålen skiljer sig mycket åt hos de boende. Observationer på Tallåsens äldreboende, enhet Norrgården och Lindgården Maten serverades från en vagn. Personalen satt inte ned vid matbordet. Personal diskade, diskuterade varubeställningar m.m. under tiden de boende åt. Alla boende hade haklapp på sig vid måltiden. De boende pratade med varandra vid måltiden. På Norrgården serverades efterrätten mycket snabbt inpå huvudrätten då fortfarande ett par av de boende inte var färdiga med huvudrätten. Vid tillfället för Länsstyrelsens observation på Tallåsen var det ingen av de boende som matades. En av de boende på enheten Norrgården fick ögondroppar vid matbordet. Det finns inga valmöjligheter avseende maten. På kommunens äldreboende finns matråd som träffas en gång per månad. Om råd om kosten behövs konsulteras sjuksköterskan. På helger dukas på ett annorlunda sätt, för att markera att det är helg. På storhelger är det finare dukning. Vid enheterna för personer med demenssjukdom på Hällebäcks äldreboende var måltiderna lugna. Personalen satt med vid måltiderna. 27

31 På frågan till personalen om de har tillräckligt med kunskap om mat och måltider tycker sju av tio personalgrupper på Tallåsen att de har det. På Hällebäck anser fem av sex att de har tillräckligt med kunskap. Brukarnas intryck Av de fem intervjuade personerna har tre matdistribution. Alla tre tycker att den är bra. En person säger att det är god mat och mycket mat Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att kommunstyrelsen uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentar Länsstyrelsen anser att områdeschef och personal bör se över hur maten serveras och eftersträva karottsystem. Personalen bör sitta ned tillsammans med de boende under måltiderna för att skapa en lugn måltid. Länsstyrelsen anser också att det är viktigt att personalen bidrar till en social gemenskap vid måltiderna. Länsstyrelsen anser att det är mycket positivt med den modellen av valfrihet vid måltid som tillämpas vid Hällebäcks äldreboende, dvs att den enskilde vid eftermiddags/kvällsmålet kan välja maträtt efter eget önskemål och utifrån befintligt utbud. Det är inte lämpligt ur integritetssynpunkt för en boende att få ögondroppar vid matbordet där dennes medboende sitter. Detta måste skötas i enskildhet. 28