Uppföljning och utveckling av indikatorer och mått inom den nationella läkemedelsstrategin
|
|
- Niklas Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning och utveckling av indikatorer och mått inom den nationella läkemedelsstrategin Indikatorgrupp 1: Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass och Jämlik vård CBL-rådsmöte
2 Indikatorgrupp 1 och 2 Uppföljning och utveckling av indikatorer och mått för: Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass Jämlik vård Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning Attraktivitet för innovation av produkter och tjänster Minimal miljöpåverkan Socialstyrelsen Bengt Danielsson Eva Nyman (Mikael Soop) Läkemedelsverket Carola Bardage Rolf Gedeborg Sveriges Kommuner och Landsting Susanna Eklund (Nina Viberg)
3 Indikatorgrupperna bildades i maj 2013 Varje indikatorgrupp ombads göra en omvärldsanalys vilken uppföljning pågår på området vilka möjliga synergieffekter och samordningsvinster kan finnas gentemot andra aktiviteter utanför strategin. En lista på redan föreslagna indikatorer/mått utgjorde utgångspunkt för indikatorarbetet Föreslå prioritering mellan indikatorerna baserat på mätbarheten och angelägenhetsgraden. Föreslå tidplan för när de olika indikatorerna kan tas fram.
4 Redan föreslagna indikatorer/mått som utgångspunkt för arbetet i indikatorgruppen.
5 Uppföljning av medicinska resultat och patientsäkerhet Risk Goda medicinska resultat Nytta Mäta effekter över tid av: Riktade insatser för bättre läkemedelanvändning Bästa tillgängliga kunskap: följsamhet till riktlinjer, rekommendationer och föreskrifter Många mått finns redan och kan följas i öppna jämförelser. i världsklass Patientsäker läkemedelsanvändning Mäta och följa omfattningen av: Läkemedelsorsakade skador Riskfylld förskrivning Riktade insatser för säkrare läkemedelsanvändning Vissa mått finns och kan följas i öppna jämförelser och på andra platser, vissa mått behöver utvecklas
6 Uppföljning av medicinska resultat och patientsäkerhet Risk Goda medicinska resultat Nytta Mäta effekter över tid av: Riktade insatser för bättre läkemedelanvändning Bästa tillgängliga kunskap: följsamhet till riktlinjer, rekommendationer och föreskrifter Många mått finns redan och kan följas i öppna jämförelser. i världsklass Patientsäker läkemedelsanvändning Mäta och följa omfattningen av: Läkemedelsorsakade skador Riskfylld förskrivning Riktade insatser för säkrare läkemedelsanvändning Vissa mått finns och kan följas i öppna jämförelser och på andra platser, vissa mått behöver utvecklas
7 Vad är öppna jämförelser av hälso- och sjukvården? Indikatorbaserade landstingsjämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet (och effektivitet) Syften: användas av landstingen för fördjupad analys, lärande av andra och utgångspunkt för lokala kvalitetsförbättringsarbeten bidra till att göra den finansierade hälso- och sjukvården öppen för insyn bidra till förbättrad datakvalitet och ökad åtkomst till data Redovisas årligen Beskrivande inte analyserande Registerbaserade Öppna jämförelser av läkemedelsområdet tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Läkemedelsverket och SKL
8 Indikatorer i öppna jämförelser Evidensbaserade (eller vilar på beprövad erfarenhet) Har en riktning (om möjligt en målnivå) Mätbara (återkommande) Valida och relevanta för ändamålet Påverkansbara för landstingen Indikatorer tas ofta fram i samband med framtagande av nationella riktlinjer och utvärderingar eller kommer från nationella kvalitetsregister. Ibland tas indikatorer fram direkt för öppna jämförelser. Indikatorerna i öppna jämförelser av läkemedelsbehandlingar är utvalda tillsammans med företrädare för landstingen
9 Exempel på uppföljning i öppna jämförelser Kopplat till insatsområde 4: Minska utveckling och spridning av antibiotikaresistens genom en kombination av lokala och globala insatser Stramas tre mått, mätperiod visar att Antibiotikaförskrivningen (antal recept) minskar Rätt antibiotika (smalspektrum) används i ökande omfattning Det finns regionala skillnader i förskrivningen Antal recept per 1000 invånare på antibiotika Andel (procent) barn 0-6 år som behandlas med PcV bland dem som förskrevs luftvägsantibiotika Andel (procent kvinnor som behandlas med kinoloner bland dem som förskrevs UVI-antibiotika Procent Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen En punkt = ett landsting, storleken på punkten baserar sig på befolkningens storlek
10 Hur länkar NLS till Öppna Jämförelser? Öppna Jämförelser mäter regionala skillnader eller trend över tid för riket inte världsklass Öppna jämförelser redovisas främst processindikatorer mäter sällan medicinska resultat Öppna jämförelser är beskrivande inte analyserande men mått för uppföljning av prioriterade områden i NLS har en naturlig plats i öppna jämförelser. Utveckling av nya indikatorer för öppna jämförelser och för uppföljning av mål 1 och 2 görs samordnat. Utvecklingskapitel i öppna jämförelser belyser utmaningar och möjligheter med uppföljning av prioriterade områden, i år handlar det om barns läkemedelsanvändning och biverkningsrapportering till patientregistret.
11 Uppföljning av medicinska resultat och patientsäkerhet Risk Goda medicinska resultat Nytta Mäta effekter över tid av: Riktade insatser för bättre läkemedelanvändning Bästa tillgängliga kunskap: följsamhet till riktlinjer, rekommendationer och föreskrifter många mått finns redan och kan följas i öppna jämförelser. i världsklass Patientsäker läkemedelsanvändning Mäta och följa omfattningen av: Läkemedelsorsakade skador Riskfylld förskrivning Riktade insatser för säkrare läkemedelsanvändning Vissa mått finns redan, men utvecklingsbehov finns
12 Patientsäker läkemedelsanvändning- hur kan man mäta det? interaktioner polyfarmaci Riskfylld förskrivning olämpliga läkemedel patientmedverkan och information vid förskrivning samlad och aktuell läkemedelslista dålig följsamhet (patient adherence) uttagsmönster Läkemedelsorsakade skador omfattning av läkemedelsorsakade akutbesök eller sjukhusinläggning mått som baserar sig på signalspaning biverkningsrapportering
13 Exempel på mått för riskfylld förskrivning (öppna jämförelser) Kopplat till Insatsområde 3: Utveckla kunskap om och riktlinjer för läkemedel och läkemedelsanvändning för de patientgrupper där detta är mest eftersatt Indikatorer för äldres läkemedelsanvändning, mätperiod visar att andelen äldre med fler än 10 läkemedel är relativt oförändrad men förskrivning av olämpliga läkemedel minskar Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen
14 Exempel på mått som påverkar patient adherence, nationell patientenkät (öppna jämförelser) Kopplat till Insatsområde 2: Ökad samsyn och förståelse för ordinerad behandling Nationell patientenkät i primärvården, mätperiod visar att många patienter upplever informationsbrister när de förskrivs läkemedel inom primärvården Källa: Nationell patientenkät
15 Utveckling av mått för att mäta patientsäker läkemedelsanvändning riskfylld förskrivning patient adherence samlad och aktuell läkemedelslista uttagsföljsamhet Rutin för att ge uppdaterad läkemedelslista till patienten vid utskrivning från slutenvård följs just nu inom ramen för patientöverenskommelsen, behöver utvecklas vidare uthämtningsmönster över tid biverkningsrapportering till Patientregistret under utveckling läkemedelsorsakade skador strukturerad journalgranskning Arbete pågår just nu inom ramen för patientöverenskommelsen, måttet behöver utvecklas vidare innan det kan följas på regelbundet basis registerbaserade indiaktorer för vissa läkemedels negativa effekter ex blödningsdiagnos hos patienter som behandlas med antikoagulanta
16 Världsklass Stora skillnader mellan olika länders hälso- och sjukvårdssystem och ekonomi kvalitet på datakällor statistiska metodval och hur ATC koder och DDD används OECD prescribing indicators Viktigt att jämföra med rätt land I OECD pågår arbete med att ta fram prescribing safety indicators
17 Jämlik läkemedelsanvändning läkemedelsbehandling måste ses i sammanhang för att avgöra om den är ojämlik Om vi bara studerar uttag vet vi inte vad som beror på ojämlikhet i läkemedelsförskrivningen och vad som beror på andra skillnader
18 Varför är det svårt att mäta ojämlik läkemedelsbehandling exempel: behandling med lugnande medel/sömnmedel (bensodiazepiner) Diagrammet visar att det är stora regionala skillnader i förskrivningen men beror det på att den psykiska ohälsan är ojämnt fördelad i landet? eller på att patienter läkemedelsbehandlas i olika utsträckning beroende på var de bor?
19 Varför är det svårt att mäta ojämlik läkemedelsbehandling exempel: behandling med lugnande medel/sömnmedel (bensodiazepiner) Diagrammet visar att det är stora könsskillnader i förskrivningen men till hur stor det beror det på att den psykiska ohälsan är större bland kvinnor? erbjuds män annan terapi, tex KBT, i större omfattning än kvinnor? beror skillnaderna på att män inte söker vård för psykisk ohälsa i samma utsträckning som kvinnor?
20 Varför är det svårt att mäta ojämlik läkemedelsbehandling exempel: behandling med lugnande medel/sömnmedel (bensodiazepiner) Diagrammet visar att det är stora skillnader i förskrivningen mellan utbildningsnivåer men till hur stor det beror det på att den psykiska ohälsan är större bland lågutbildade? erbjuds välutbildade annan terapi, tex KBT, i större omfattning än lågutbildade? söker välutbildade inte vård för psykisk ohälsa i tillräcklig utsträckning?
21 Uppföljning av Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass och Jämlik vård Liten sammanfattning: Området är STORT! Några enstaka mått kan inte användas för uppföljning av hela området Öppna jämförelser utgör en (delvis) naturlig plats för uppföljning, och vi föreslår att prioritera utveckling av de mått som kan följas i öppna jämförelser Vissa mått är önskvärda men svåra att utveckla, t ex läkemedelsorsakade inläggningar eller mått för patient adherence. Många studier pågår men kan ta flera år innan färdiga mått finns. Skillnader i läkemedelsanvändningen kan fångas med indikatorer, men för att veta om läkemedelsanvändningen är jämlik behövs fördjupade analyser och studier. Världsklass: viktigt att jämföra med rätt land
22 Uppföljning och utveckling av indikatorer inom den nationella läkemedelsstrategin Indikatorgrupp 2: Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning CBL-rådsmöte
23 1. Efterlevnad av subventionsbegränsningar
24 2. Följsamhet till periodens vara över tid 100% Följsamhet till Periodens Vara över tid 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% Felförsäljning Apotekskryss Förskrivarkryss Patient avstår byte Slutförsäljning samt PV saknas (periodens vara) Periodens vara 50%
25 2. Följsamhet till periodens vara över tid Merkostnad per månad - PV systemet Felförsäljning Apotekskryss Förskrivarkryss Patient avstår byte Slutförsäljning samt PV saknas (periodens vara) Periodens vara
26 3a. Behandlingskostnad för biosimilarer Ändring av behandlingskostnad för substanser med konkurrens från biosimilarer Ändring av behandlingskostnad (AUP / DDD, förskrivning) jämfört med år 2009 (procent) 0% -20% -40% -60% -80% -100% erythropoietin (40% via förskrivning) filgrastim (60% via förskrivning) somatropin (100% via förskrivning) Förändring AUP/DDD jmf år 2009 Total försäljning substans (AUP) År med konkurrens från biosimilar/generika Total försäljning av substans (mnkr AUP, alla försäljningssätt)
27 3b. Behandlingskostnad ej utbytbara generika Ändring av behandlingskostnad för substanser med konkurrens från ej utbytbara generika Ändring av behandlingskostnad (AUP / DDD, förskrivning) jämfört med år 2009 (procent) 0% -20% -40% -60% -80% -100% gabapentin lamotrigin levetiracetam mykofenolatmofetil Förändring AUP/DDD jmf år 2009 Total försäljning substans (AUP) År med konkurrens från biosimilar/generika Total försäljning av substans (mnkr AUP, alla försäljningssätt)
28 4. Introduktion av nya läkemedel inom ramen för ordnat införande Inga data ännu
29 Uppföljning och utveckling av indikatorer inom den nationella läkemedelsstrategin Indikatorgrupp 3: Attraktivitet för innovation CBL-rådsmöte
30 Disposition Indikatorer för innovation Kliniska prövningar Andel citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning Patentansökningar inom pharmaceuticals Summering Global Innovation Index
31 Disposition Indikatorer för innovation Kliniska prövningar Andel citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning Patentansökningar inom pharmaceuticals Summering Global Innovation Index
32 Andelen kliniska läkemedelsprövningar i Sverige i relation till EEA Syfte och rational: Antalet kliniska prövningar (KP) är en indikator på attraktivitet för utveckling av läkemedel Definition: Antalet ansökningar till Läkemedelsverket om KP/Totala antalet KP ansökningar i EEA (EudraCT) Monitorera i vilken fas de kliniska prövningarna är i Dela upp i icke-kommersiella respektive kommersiella kliniska prövningar
33 Sammanfattning KP statistik Sverige (data från EudraCT) Antalet kommersiella KP har minskat för varje år sedan 2007; planar ut Minskningen i antalet kommersiella KP 2012 jmf med 2007 har påverkat samtliga faser (I-IV); - fas I -fas II - fas III -fas IV De akademiskt drivna studierna följer ej samma trend (flest antal under denna period noterades 2011)
34 Antal kliniska prövningsansökningar (Sverige) uppdelat på kommersiella - icke kommersiella, år Commercial Non-Commercial Not Answered Data from EudraCT
35 Number of clinical trial applications in Sweden Number of CTA in Phase1 Number of CTA in Phase2 Number of CTA in Phase3 Number of CTA in Phase4 Total number of CTAs Data from EudraCT
36 Number of CTAs in Sweden Number of CTA in Phase1 Number of CTA in Phase2 Number of CTA in Phase3 Number of CTA in Phase4 Number of CTAs 50 0 Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Data from EudraCT
37 CTAs in Sweden as percent of CTAs in EEA % 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Commercial Non- Commercial 0, Year
38 Top 20 Countries: CTAs - European Economic Area (EEA)
39 CTA, SE: uppdelning per klinisk fas,t1-t2, 2014 Fas IV; 25 Fas I; 22 Fas II; 41 Fas III; 94
40 CTA (SE) indelat m.a.p. barn och vuxna, T1-T2, % Studier på barn (<18 år) Studier på vuxna 90%
41 Disposition Indikatorer för innovation Kliniska prövningar Andel citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning Patentansökningar inom pharmaceuticals Summering Global Innovation Index
42 Andel av de 10 % mest citerade artiklarna inom medicin/medicinsk forskning Syfte och rational: En hög andel toppforskning avspeglar god förmåga till nytänkande och en hög innovationsförmåga, vilket gör Sverige attraktivt för att bedriva läkemedelsutveckling Definition*: Andel av svenska publikationer som tillhör de 10% mest citerade artiklarna i världen inom medicin/medicinsk forskning * Definition av Citering : 2010 publicerade Vetenskapsrådet en rapport The bibliometric database at the Swedish Research Council contents, methods and indicators där man beskriver de metoder som används för att ta fram underlag för analyser över citeringar.
43 Länder med fler än publikationer inom medicin ( ) Rank Land Top10 Antal 1 United States 12,5% Switzerland 12,3% Netherlands 11,3% United Kingdom 11,1% Denmark 10,9% Belgium 10,2% Sweden 9,8% Canada 9,3% Finland 9,3% Germany 9,2% Data: Thomson Reuters - sammanställning från VR-citering (Vetenskapsrådet) September 2014
44 Citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning som funktion av år
45 Disposition Indikatorer för innovation Kliniska prövningar Andel citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning Patentansökningar inom pharmaceuticals Summering Global Innovation Index
46 Andel patentansökningar Syfte och rational: Antalet patentansökningar (PCT*) är ett mått på innovationsförmågan Definition: Publicerade patentansökningar definierade under Pharmaceuticals som anges i World Intellectual Property Organisations (WIPO**) årliga rapport, PCT Yearly Review, The international Patent System/GDP*** * Patent Cooperation Treaty **WIPO PCT Yearly review och Internationella valutafonden ***Internationella valutafonden GDP (Gross Domestic Product)
47 WIPO PCT yearly review 2013
48 inhabitants July 2014 est.
49 World bank GDP 2012
50 Published PCT applications in the technical field Pharmaceuticals for top 10 country origins Number of PCT applications Switzerland China Germany France GB Japan Korea The Netherlands Sweden USA Note that 2011 data is not available Year
51 Published PCT applications in the technical field Pharmaceuticals for top 10 country origins (US excluded) number of PCT applications in the field Pharmaceuticals Year Note that 2011 data is not available Switzerland China Germany France GB Japan Korea The Netherlands Sweden
52 Disposition Indikatorer för innovation Kliniska prövningar Andel citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning Patentansökningar inom pharmaceuticals Summering Global Innovation Index
53 Summering: indikatorer för innovation Kliniska prövningar Antalet kommersiella KP har minskat för varje år sedan 2007; planar ut 2012 Antalet akademiskt drivna studier har en svagt nedåtgående trend Sveriges andel av totala CTAs i EEA har minskat från ca 4% år 2007 till ca 2,5% år 2013
54 Summering: indikatorer för innovation, forts Antal citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning (Top 10) Antalet citerade publikationer i Sverige ligger tämligen stabilt mellan Sverige låg på 7:e plats både 2006 och 2013
55 Summering: indikatorer för innovation, forts Patentansökningar inom pharmaceuticals Antalet patentansökningar för Top 10 länder har gått ned mellan En uppåtgående trend ses mellan Sverige låg på 8:e plats 2009 och på 10:e plats 2013 Sverige låg på 5:e plats 2013 om antalet patentansökningar delas med GDP
56
57 Disposition Indikatorer för innovation Kliniska prövningar Andel citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning Patentansökningar inom pharmaceuticals Summering Global Innovation Index
58 The Global Innovation Index (GII) The GII 2014 surveys 143 economies around the world To gauge both their innovation capabilities and measurable results Focused on the human factor in innovation, using 81 indicators Top 10 ranking July 18, 2014 Switzerland (1)* United Kingdom (3) Sweden (2) Finland (6) Netherlands (4) United States of America (5) Singapore (8) Denmark (9) Luxembourg (12) Hong Kong (China) (7) *Number within brackets 2013 data Cornell University, INSEAD and the World Intellectual Property Organization
59 The Global Innovation Index (GII) Published annually since 2007 => the GII is now a leading benchmarking tool for business executives, policy makers and others seeking insight into the state of innovation around the world aspx?page=data-analysis
60 Tack för uppmärksamheten!
61 Uppföljning och utveckling av indikatorer inom den nationella läkemedelsstrategin Indikatorgrupp 4: Miljö CBL-rådsmöte
62 Miljöindikatorer NLS inledning (1 av 2) Arbetsgruppen består av Bengt Mattson, LIF (sammankallande), Alicja Andersson, LV och Marie-Louise Ovesjö, LOK Fyra indikatorer har föreslagits Mäta halter av läkemedelssubstanser i miljö Antal reningsverk i Sverige som använder moderna reningssteg för att plocka bort läkemedelssubstanser och/eller andra typer av svårnedbrytbara kemikalier. AVVAKTA MED DETTA TILLSVIDARE EFTERSOM INGA RENINGSVERK ANVÄNDER DYLIKA RENINGSSTEG IDAG I ORDINARIE DRIFT. EVENTUELL FRAMTIDA ANVÄNDNING UTREDS FÖRNÄRVARANDE Miljöpåverkan i leverantörskedjan: Information om hur ofta miljökrav ställs, och uppföljning av kraven sker, i den offentlig upphandlingen Miljöpåverkan i leverantörskedjan: Förmånssystemet/Utbytessystemet (NLS 7.1 och 7.2) UTGÅR TILLSVIDARE EFTERSOM SOC-DEP VALT ATT AVVAKTA MED FORTSÄTTNING PÅ NLS 7.1 Två av de fyra föreslagna indikatorerna har prioriterats. En reaktiv och en proaktiv indikator Mäta halter av läkemedelssubstanser i miljö Miljöpåverkan i leverantörskedjan: Offentlig upphandling
63 Miljöindikatorer NLS inledning (2 av 2) Allra högst prioritet anses indikatorn mäta halter av läkemedelssubstanser i miljö ha. Indikatorn offentlig upphandling behöver utvecklas innan den kan användas för uppföljning av NLS. Bör utformas i samklang med landstingens arbete med Uppfoljningsportalen.se och den samverkan som sker gällande offentlig upphandling av läkemedel i Konkurrensverkets regi
64 Mäta halter av läkemedelssubstanser i miljö Avser mätningar av förekomst av läkemedelssubstanser i olika delar av miljö (vatten, slam, reningsverks ingåendeoch utgående vatten, biota etc.). För att mätningar i miljön ska vara en indikator krävs att ett antal förutsättningar kan uppfyllas Kontinuerliga mätningar kan genomföras (förslagsvis inom ramen för Naturvårdsverkets screeningarbete ) Relevanta substanser finns föreslagna och analyser framtagna Kontinuerligt arbete med analys och bearbetning av mätdata samt redovisning av resultat/slutsatser till NLS Arbetet inleds med en genomgång av redan gjorda mätningar, slutsatser av vad som är relevant, samt framtagande av en baseline (ett noll-värde).
65 Halter av läkemedelssubstanser i miljön Kan man lita på analysdata? Projekt på Uppsala Universitet, Inst. för läkemedelskemi, 6 månaders projekt Q2-Q3 2014
66 Halter av läkemedelssubstanser i miljön Uppgift Vattenprov Att bedöma ett antal rapporter med analysdata av läkemedel Prov tagna i Sverige Sjöar Reningsverk både in och utgående vatten Sjukhus (Slamprover) Provtagning Åren 2002 till
67 Projektgenomförande Screening av materialet Förfrågan till 5 landsting (Sörmland, Värmland, Gävle, Stockholm, Jämtland) om vilket labb som gjort analyser Genomgång av internationella guidelines Omstrukturering av materialet med avseende på laboratorier Förfrågan till 3 labb om analysmetoder Bedömning av rapporter (63 dokument) Bedömning av laboratorier 7
68 Frågor till laboratorierna (Eurofins, Umeå, ALS) Metodbeskrivning Provupparbetning och beskrivning av metoden som används för analys av läkemedelssubstanserna önskas, inklusive eventuella förändringar som gjorts under den aktuella tidsperioden Kriterier för identitet Vilka kriterier används för positiv identitet? Valideringsdokumentation Valideringsdokumentation, både för screening och för kvantifiering om dessa skiljer sig. Provtagningsföreskrifter Tillhandahåller laboratoriet provtagningskärl samt provtagningsföreskrifter? Hur sker/rekommenderas förvaring och transport före analys? Fortlöpande kvalitetssäkringsrutiner Hur upprätthålls den långsiktiga kvaliteten? Deltar laboratoriet i någon typ av ringtest? 8
69 Bedömning av rapporterna VG G (G) IG kompletterande info från labb) 0 st. 10 st. 17 st. (godkänd med 1 st. Så stora kvalitetsbrister att materialet inte alls kan bedömas 35 st. 9
70 Sammanställning av data (1 av 2)
71 Sammanställning av data (2 av 2)
72 Kommande steg Mäta halter i miljön : UU:s projekt presenteras på mötet med Landstingens nätverk för läkemedel i miljön den 14 oktober Förslag tas fram på vilka substanser som ska ingå i NV:s nationella screeningprogram. Resultatet från UU:s projekt utgör grunden tillsammans med input från MistraPharma och WFD:s Watch List Fastställa baseline Utveckling av den proaktiva indikatorn Miljöpåverkan i leverantörskedjan: Offentlig upphandling
CBL-rådsmöte 23 september Välkomna!
CBL-rådsmöte 23 september 2014 Välkomna! Agenda CBL-rådsmöte 23/9 Kl 9.00 Inledning Status i strategiarbetet och summering av genomförd omvärldsanalys Presentation indikatorgrupp Innovation Paus Presentation
Läs merMiljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)
Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS) Rapport från CBL-kansliet, Läkemedelsverket 2015-09-07 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merIndikator: Antibiotikarecept per 1000 invånare
Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion 2014-03-07 Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå Indikator: Antibiotikarecept per 1000 invånare 1. Bakgrund I samordningsuppdraget
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merSamordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2012-12-10 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merSamordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet 2014-01-13 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Handlingsplanens insatsområden... 4 Redovisning av
Läs merRegional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi
Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi 2017-2020 FÖR EN ÄNNU BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING 1 1. Effektiv och säker läkemedelsanvändning Övergripande mål enligt Region Skånes Läkemedelsstrategi
Läs merLön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år
Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år 1999-2003 Källa: U.S. Department of Labor - Bureau of Labor Statistics. November 2004 Innehåll Tabell
Läs merUppdraget ska omfatta följande insatser för att nå etappmålet:
Regeringsbeslut I:3 2014-04-16 S2014/3530/FS (delvis) Socialdepartementet Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Uppdrag om fördjupad analys av olika handlingsalternativ för att nå etappmålet om miljöhänsyn
Läs merSamordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet 2014-12-08 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Handlingsplanens insatsområden... 4 Redovisning av
Läs merLäkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015
Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i
Läs merSamordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2011-12-13 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:
Läs merNationella indikatorer för f r God vårdv
Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden
Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning
Läs merRapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen
Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har
Läs merÖppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård
Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,
Läs merSveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl
Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl 2017-11- 07 Inledning Forskningsvärlden förändras mycket snabbt Internationella forskningssamarbeten är avgörande för svensk
Läs merInitiativ för minskad miljöpåverkan från läkemedel 2014-05-08. Alicja Andersson, Läkemedelsverket
Initiativ för minskad miljöpåverkan från läkemedel 2014-05-08 Alicja Andersson, Läkemedelsverket 1 LV: en statlig myndighet under Socialdepartementet Läkemedelsverkets uppgift är att främja folk- och djurhälsan.
Läs merYttrande på Granskning av läkemedel för äldre
1(6) 2019-06-12 HSN/568/2019 Karin Lindgren Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avd Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre Övergripande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnden delar
Läs merMedicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting
Patientsäkerhet Samverkan mellan kommun och landsting 2011-11-21 Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Nollvision avseende undvikbara vårdskador Patientsäkerhetsmiljarden 2011-2014 Målsättning att
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:16 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:10 av Dag Larsson och Inger Ros (s) om förbättrade möjligheter för patienter att få del av nya läkemedel Föredragande landstingsråd:
Läs merLäkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017
LS2017-0070 Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2017-01-25 Enheten för kunskapsstöd Agneta Eklund Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017 Läkemedelskommittén verkar på uppdrag av regionstyrelsen. Läkemedelsteamet
Läs merSammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519
2019-03-14 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Sammanställning av öppna jämförelser 2018 - Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 Bakgrund Varje år presenterar Socialstyrelsen
Läs merPensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin
Pensionärsrådet Vänersborg 2 november 2018 Peter Amundin Fråga från PRO: Vad vi har erfarit, är överförskrivning av läkemedel en viktig fråga för individen. Det är svårt att förändra situationen för individen,
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 216 Öppenvård och sjukhus 14 Uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige 12 Recept / 1 invånare och år 1
Läs merLägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2014 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2014 Förord Sveriges regering har uttryckt ett mål om att de samlade investeringarna i forskning och
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2017 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport Öppenvård och sjukhus 14 Uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige Källa: Apoteket AB och ehälsomyndigheten
Läs merNorden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region
Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merVINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April
VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg
Läs merStatens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015
Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Läs merKvartalsstatistik från SMI kvartal 4, Publicerat på SMI:s hemsida den 2/2-2012
Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, 2011 Publicerat på SMI:s hemsida den 2/2-2012 Bilder 2-13 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 3. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad,
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merEpidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4
ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret
Läs merMissbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?
Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!? Mikael Hoffmann Stiftelsen NEPI (copyrightskyddade bilder ej friköpta för webpublicering borttagna) 1 Kronologisk ålder Biologisk ålder
Läs merVarför vill företagen samarbeta med kvalitetsregister och hur ser framtiden ut? Gunnel Torstensson, AbbVie
Varför vill företagen samarbeta med kvalitetsregister och hur ser framtiden ut? Gunnel Torstensson, AbbVie Läkemedelsuppföljning kan betyda mycket Produktdokumentation efter introduktion Effekt Säkerhet
Läs merHandlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning
1 (6) Miranda Fredriksson 2011-12-05 LK/111831 Tove Tevell Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning Inledning Denna handlingsplan har utarbetats
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merFrågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Läs merGrönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014
Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns
Läs merFörutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren
Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110 Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa
Läs merUppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.
Uppdraget - juni 2007 Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen. Ett arbete i två etapper Strategi äldre och läkemedel Fastställd
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera
Läs merStarka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87
Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell
Läs merNationella läkemedelsstrategin. Avrapportering: Förberedande aktivitet - Svensk pilotstudie av digitala bipacksedlar (epilot)
Nationella läkemedelsstrategin Avrapportering: Förberedande aktivitet - Svensk pilotstudie av digitala bipacksedlar (epilot) - 2019-01-29 Avrapportering av förberedande aktivitet i NLS handlingsplan 2018
Läs merJämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn
Jämlik vård Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa Dagens tema, 2016-01-01, Förnamn Efternamn Definition: Jämlik hälso- och sjukvård Med jämlik sjukvård menas att vården ska
Läs merViktoriadagen maj 2011. Strama Uppsala län
Viktoriadagen maj 2011 Strama Uppsala län Bakterierna 3 miljarder år gamla 1918 Spanska sjukan på Västmanlands Regemente. Foto: Ernst Blom It is not difficult to make microbes resistant to penicillin.
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merNationell läkemedelsstrategi
Nationell läkemedelsstrategi Handlingsplan 2013 Produktion: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2012 Foto: Johnér Bildbyrå Artikelnummer: S2012.012 Förord Regeringen och Sveriges kommuner
Läs merAnders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13
Utveckling av Webbutbildning för att stärka kompetensen hos AT-läkare om läkemedelsbehandling av äldre Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13 Nationell Läkemedelsstrategi Rätt läkemedelsanvändning
Läs merLäkemedel - trender och utmaningar
Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen
Läs merGrow your business via Västerbotten. Regional Partner
Grow your business via Västerbotten PART I Global konkurrens Utländska företag i Sverige 2009 Internationell e ranking Slutsatser Förutsättningarna för Norr- och Västerbotten Strategi för Västerbotten
Läs merÅrsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Läs merNuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som
1 Lokal handlingsplan mellan Kommun och Primärvård Område: Datum: Den lokala handlingsplanen är framtagen utifrån den länsgemensamma Det goda livet för de mest sjuka äldre i Västra Götaland. Handlingsplan
Läs merGuide till Janusinfo. Läkemedelscentrum
Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för
Läs merVerksamhetsberättelse 2017
Verksamhetsberättelse 2017 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (7) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (7) 1. Möten
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06
Läs merLäkemedelsrester i vatten
Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator
Läs merTemagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.
Temagrupp Äldre Äldre med sjukdom/funktionsnedsättning ska känna att vård, stöd och omsorgsinsats är tillgänglig, trygg, säker och samordnad av kommun, primärvård, sjukhus och tandvård. Strategi Att stärka
Läs merPatientsäkerhetsöverenskommelsen
Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 PPM VRI 2008-2014 PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 NLL
Läs merStatlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar
Läs merLäkemedel och miljö 2016-2020 efter MistraPharma. Förslag från MistraPharmas styrelse 2015-09-22
Läkemedel och miljö 2016-2020 efter MistraPharma Förslag från MistraPharmas styrelse 2015-09-22 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Inledning... 3 3. MistraPharma... 4 3.1. Viktigaste resultat hittills...
Läs merLägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs merOmvärldsbevakning läkemedel 2017
Omvärldsbevakning läkemedel 2017 600 000 000 Kostnadsutveckling 2012-2017 Region Jämtland Härjedalen (prognos 2017 utifrån utfall aug-17) 500 000 000 400 000 000 300 000 000 200 000 000 100 000 000 0 2012
Läs merUtveckling av den värdebaserade prissättningen
Utveckling av den värdebaserade prissättningen BAKGRUND TILL ÖKAD SAMVERKAN OCH SAMVERKANSAKTIVITETER KORTFATTAT PRESENTATIONSMATERIAL MARS 2017 Detta är ett kortfattat presentationsmaterial för djupare
Läs merMed örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019
Med örat mot marken Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Agenda Angreppssätt och utgångspunkter Resultat Fortsatt utveckling
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merLena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis
Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis Antagen av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen
Läs merHandlingsplan närsjukvårdsgrupp/er i Fyrbodal Lilla Edet
Följs upp av ledningsgrupp Vårdsamverkan 2ggr/år Handlingsplan närsjukvårdsgrupp/er i Lilla Edet Handlingsplanen utgår från regionala länsgemensamma handlingsplaner och Vårdsamverkan s Verksamhetsplan.
Läs merStatistik och kvalitetsmätningskriterier
Statistik och kvalitetsmätningskriterier Kalle Brandstedt Upplägg Vem är jag? Varför jämförelser är viktiga och vad Socialstyrelsen gör inom området. Hur är jämförelserna utformade. Exempel på när jämförelser
Läs merAvsiktsförklaring gällande utökning av beslutsstöd för läkemedel i Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel)
(Svenska informationstjänster för läkemedel) Bakgrund Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor. Samtliga
Läs merEtt innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012
Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar
Läs merAntibiotikastatistik- kvartalsrapport
Antibiotikastatistik- kvartalsrapport 1 2013 Inkluderar även en fördjupning med data framtaget av apotekare från lokala Stramagrupper för helåret 2012 Publicerat på SMI:s hemsida den 18/4-2013 Bilder 3-10
Läs merMål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens
Bilaga 1 2009-04-14 Handlingsplan för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens läkemedelsanvändning Vision Västra Götalandsregionen skall, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2018 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 218 Öppenvård och sjukhus 14 Uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige 1987-218 Källa: Apoteket AB och
Läs merStatskontorets enkät till landstingen
Bilaga 7 Bilaga 7 1 (6) Statskontorets enkät till landstingen Uppgifter om Ert landsting 1. Ange vilket landsting Ni representerar. Upphandling av läkemedelsförsörjningen till och inom sjukhus 2. Bedömer
Läs merVerksamhetsberättelse 2016
Verksamhetsberättelse 2016 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (6) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (6) 1. Möten
Läs merVETENSKAPSRÅDET 2017 STATISTIK FÖR LÄKEMEDELSPRÖVNINGAR UR ETT PATIENTPERSPEKTIV
VETENSKAPSRÅDET 2017 STATISTIK FÖR LÄKEMEDELSPRÖVNINGAR UR ETT PATIENTPERSPEKTIV STATISTIK FÖR LÄKEMEDELSPRÖVNINGAR UR ETT PATIENTPERSPEKTIV Christian Thörn STATISTIK FÖR LÄKEMEDELSPRÖVNINGAR UR ETT PATIENTPERSPEKTIV
Läs merHälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård
juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.
Läs merDÄRFÖR TILLVERKAR VI I SVERIGE Innovatum 20160127 BUSINESS SWEDEN 1 FEBRUARY, 2016 1
DÄRFÖR TILLVERKAR VI I SVERIGE Innovatum 20160127 BUSINESS SWEDEN 1 FEBRUARY, 2016 1 Investment Area Manufacturing ett långsiktigt engagemang inom statliga investeringsfrämjande på Business Sweden, lanserat
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:61 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:29 av Dag Larsson (s) om producentoberoende tester av läkemedel Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionären
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Läs merHANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013
Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga
Läs merKvartalsstatistik från SMI kvartal 1, Publicerat på SMI:s hemsida den 19/4-2012
Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, 2012 Publicerat på SMI:s hemsida den 19/4-2012 Bilder 3-9 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 3. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad,
Läs merSvensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik
Svensk Osteoporosvård Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik 12 mars 2014 Detta appendix ger detaljerad data på frakturer och behandlingar, på både regional och nationell nivå. Informationen som
Läs merINVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014
INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014 VALLÖFTEN FÖR ATT HÖJA LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET 3,5 miljarder i investeringar i läraryrkets
Läs merEnhetsundersökning LSS
Enhetsundersökning LSS Resultat år 2017 Nationell undersökning avseende Bostad med särskild service (vuxna) och Daglig verksamhet Omsorgsnämnden Socialstyrelsens öppna jämförelser Är ett nationellt verktyg
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 2014 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07 mar-07 maj-07 jul-07 sep-07 nov-07 jan-08
Läs merPresentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Läs merAntibiotikastatistik- kvartalsrapport
1 Antibiotikastatistik- kvartalsrapport 1 2014 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Antibiotika (J01 exkl. metenamin) försålt på recept 2006- mars 2014, alla åldrar, per
Läs merUtveckling och tillverkning på uppdrag av biotech- och läkemedelsföretag
Vård & Apotek APL i korthet APL bidrar till läkemedel som förbättrar och räddar liv. Sedan mer än 30 år utvecklar och tillverkar APL extemporeläkemedel och andra läkemedel för svensk sjukvård och apoteksmarknad
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs merUppföljning målområde läkemedel 2017
Miljöavdelningen, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2018-04-05 Uppföljning målområde läkemedel 2017 Mål i miljöplan 2017-2020 Utfall 2016 Utfall 2017 Trend Andel av leverantörer med avtal där miljökrav
Läs merBiosimilarer Vad är det?
Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna
Läs mer