Lokal handlingsplan Älvkarleby Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län

Transkript

1 Lokal handlingsplan Älvkarleby Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län En länsövergripande överenskommelse har tagits fram mellan kommunerna och landstinget i Uppsala län. Handikapporganisationernas samarbetsorgan (HSO) har varit remissinstans. Lokala handlingsplaner syftar till att konkretisera innehållet i överenskommelsen visa vilka åtgärder huvudmännen avser att vidta för att utveckla samverkan nå det övergripande målet i överenskommelsen Denna handlingsplan baseras på den lokala uppföljningen av överenskommelsens syfte, övergripande mål och processmål. Frågor på regional nivå hanteras i regional handlingsplan. Struktur för ledning och styrning: Lokal struktur för ledning och styrning av samverkan beskrivs i Överenskommelse för samverkan kring en god-och jämlik hälsa och trygghet hos befolkningen i Älvkarleby kommun (se bilaga 1). Uppföljning och upprättande av ny handlingsplan Aktiviteterna i Lokal handlingsplan Älvkarleby (se bilaga 2) har kontinuerligt följts upp och byggts på under verksamhetsåret i ledningsgrupper, tjänstemannastyrgrupp och Samverkansråd. Kontakt har även skett via mail och telefon, samt genom separata möten augusti till oktober 2014 mellan folkhälso- och närvårdskoordinator, skolchef, chef för Funktionshindradeomsorgen, personal (boendestödjare), Vård och Omsorgschef, chef för Arbetsmarknad och integration, samt enhetschef för Individ-och familjeomsorgs öppenvård. Remissrunda för handlingsplanen gick ut via mail och synpunkter samlades in fram till Lokal handlingsplan Älvkarleby beslutades av ledningsgrupp Vuxna Deltagit vid upprättande av handlingsplan: Chef för Funktionshindradeomsorgen, Malin Lenkey Vård och Omsorgschef, Eva Skytt Chef för Arbetsmarknad och Integration, Pirjo Isaksson Chef för Individ och familjeomsorgs öppenvård, Hanne Matscheko Skolchef, Gunnmari Nordström Biträdande verksamhetschef Habiliteringen för barn och vuxna, Curt Westin Enhetschef Habiliteringen för barn och vuxna Tierp/Älvkarleby, Gunilla S Bromark Biträdande verksamhetschef Barn- och ungdomspsykiatri, Staffan Lundqvist 1:E Skötare Närpsykiatri HÄTÖ, Eva Nyholm Chef för Vårdcentralen i Skutskär, Ewa Hammarin Folkhälso- och närvårdskoordinator, Ida Gråhed Sektionschef Arbetsförmedlingen Gävle, Jessica Norman Samverkansansvarig Försäkringskassan Uppsala, Marika Söderberg 1

2 Brukarorganisationer/motsvarande som delgett synpunkter och deltagit i upprättande av handlingsplanen Ordförande för Attention Tierp - Älvkarleby, Carina Pettersson Styrelsemedlem i Attention Tierp - Älvkarleby samt viceordförande i Balans, Elsa Kjellander Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) Skutskär, Janni Personligt ombud i Älvkarleby och Tierps kommun, Kerstin Karlsson Projektledare för brukarmedverkan inom RIM-projektet, Petra Rohrer Lokal handlingsplan Älvkarleby i sin helhet följs upp senast Begrepp Begreppet brukare står för alla som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. I denna handlingsplan används konsekvent begreppet brukare för de individer som är i behov av stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning. Funktionshindradeomsorgen Oktober 2014 har 37 brukare boendestöd varav sex brukare har beslut på sysselsättning inom aktivitetsforumet Sysslan. RSMH Älvkarleby Vid årsslutet 2013 hade RSMH- Knuten Älvkarleby 53 medlemmar. Attention Vid årsskiftet 2012 hade lokalföreningen Tierp-Älvkarleby 89 medlemmar. Processmål: Ledning och styrning av samverkan fortsätter att utvecklas lokalt enligt mål, länsgemensam inriktning och definition gällande närvård Sedan 2013 finns en överenskommelse mellan landsting, kommun och polis för samverkan kring en god-och jämlik hälsa och trygghet hos befolkningen i Älvkarleby kommun (se bilaga 1). Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är inbjudna till att ingå i nämnd lokal struktur för ledning och styrning. Sedan september 2014 finns en samverkan mellan kommun, landsting, Arbetsförmedling och Försäkringskassa inom ramen för Samordnad insats (avsiktsförklaring och genomförandeplan finns). Avtal för samverkansmodell barn- och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan (VITS) i Älvkarleby kommun har uppdaterats juni 2014 i syfte att samverka för bättre kvalitet och effektivare resursutnyttjande. Samverkan bidrar till tidig insats samt att insatser koordineras på alla nivåer. Representanter från kommunens barn- och elevhälsa/socialtjänst och landstingets specialistnivå ingår. Ansvar för detta team har kommun och landsting gemensamt. En arbetsgrupp för Samverkan kring barn och föräldrar där en eller båda 2

3 föräldrarna har kognitiva begränsningar (SUF) är aktiv och representanter från BVC, psykiatri, habilitering, skola och IFO deltar. Aktiviteter som planeras Bygg kontinuerligt vidare på den dialog och det samarbete som har påbörjats med brukarrepresentanter. Utveckla nätverket av brukarrepresentanter. Förbättra kunskap bland styrning och ledning (chefer och politiker). Chefer och politiker uppmuntras till studiebesök på dagverksamhet Sysslan samt Gävles sysselsättningsforum för att jämföra och ta lärdom. Brukare/brukarrepresentanter bjuds in till styrgrupper för att berätta om sina erfarenheter. Hitta fungerande former för samverkan mellan kommun, landsting, Arbetsförmedling och Försäkringskassa, utöver den samverkan som finns inom Samordnad insats. Engagera skolans elevhälsa än mer gällande riktade insatser inom området psykisk ohälsa samt utveckla samverkan. Tidsplan: under 2015 Processmål: Utvecklingsarbetet kring hälsofrämjande insatser prioriteras och samordnas mellan huvudmännen för att stödja goda levnadsvanor och förebygga sjukdom hos personer med psykisk funktionsnedsättning Deltagande verksamheter Socialpsykiatri, Arbetsmarknad och integration (AmI), Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), Vårdcentral, Närpsykiatri, Skola, Individ-och familjeomsorg (IFO) Vårdcentral, IFO och Närpsykiatri samverkar gällande arbete för minskat läkemedelsberoende. Verksamheterna har sedan oktober 2013 sett över läkemedelsförskrivning genom förbättrad kommunikation och rutiner. Närpsykiatrin har beslutat att inte förskriva Bensodiazepiner till unga utan att istället nyttja mer kognitiv beteende terapi och andra alternativa behandlingsformer. Läkarna har sedan mars 2014 påbörjat ett arbete för att få varje aktuell brukare att begära ut en läkemedelslista från apoteket innan de förskriver ett nytt recept för att på så sätt skapa en bättre kontroll. Verksamheterna har uppdaterat rutiner för missbruks och beroende vården i Älvkarleby kommun i april Nulägesanalys 2014 Inom socialpsykiatrin så anordnas varje söndag fika i lokal Vallvägen för att öka social samvaro. Den aktivitet som finns i kommunens regi är dagverksamhet Sysslan två förmiddagar i veckan. Lokalen 3

4 är inte en inbjudan miljö. Det finns en personal som arbetar med ersättning av aktivitetsstöd. Resterande tid har RSMH aktiviteter i lokalen för de som är medlemmar. AmI arbetar med levnadsvanor (exempelvis genom verktyget ACT) men det ingår inte i ett etablerat uppdrag att undersöka individens hälsostatus och behandla. Det vore bättre om det fanns ett förebyggande arbete gällande psykisk ohälsa. IFO:s öppenvård har tillgång till alkohol och drogterapeut. Aktiviteter som planeras Behov för boendestöd skulle minska om Sysslan fungerade bättre eftersom många brukare behöver social samvaro. Resurser kan då till viss del fördelas om till Sysslan istället. En tjänst på Sysslan försvann för ett år sedan och den har inte blivit ersatt. Ifall Sysslan blir mer välfungerande och attraktivt så kan stöttande med levnadsvanor (inklusive kost, fysisk aktivitet, stresshantering mm.) inkluderas inom ramen för detta forum. Det är bättre för brukarnas välmående och kreativitet att vistas i en uppmuntrande miljö. En oattraktiv lokal motverkar syftet med aktivitetsträffarna. Prioriterat: Förbättra dagverksamheten. Stöd goda levnadsvanor genom aktiviteter och kompetens från dagverksamheten. Ledningsgruppen kommer att lyfta detta behov till politisk nivå för att arbeta för ett beslut som stödjer en förbättrad dagverksamhet. Aktivitetsutbudet på Sysslan behöver förbättras. Personal med relevant kompetens för att arbeta med målgruppen bör anställas och lokalen kommer att göras iordning för att bli mer attraktiv och trivsam. Förstärk personalresurser genom att boendestödjare arbetar på Sysslan den tid då de inte har en annan uppgift. Geografiskt är lokalen bra belägen då det är nära till natur och relativt nära till centrum. Brukare får använda färdtjänst för att komma till lokalen. RSMH hämtar brukare med bil till aktiviteter i Sysslans lokal men i dagsläget är det ingen med beslut som bor längre bort. Utveckla samverkan mellan RSMH och Socialpsykiatri gällande aktiviteter och kompetens. Idag erbjuds studiebesök till Sysslan för introduktion tillsammans med handläggare eller boendestödjare. Bjud in alla brukare till Sysslan oavsett biståndsbeslut. Erbjud studiecirkelmaterial till brukare som stödjer förändring av goda levnadsvanor. RSMH har gratis studiecirklar och är aktiva med Livet är ditt. Andra exempel är Din egen makt, samt kurser med KBT. Planeraren ger all personal samt kontaktpersoner kännedom om vilka aktiviteter som pågår i kommunen så att de kan uppmuntra brukarna att gå på de som kan passa respektive brukare. Planeraren sammanställer en lista på pågående aktiviteter inklusive fysiska aktiviteter, aktiviteter via biblioteket och från andra föreningar och verksamheter. Se över vem som kan ansvara för att kontakta alla föreningar och fråga om de vill att kommunen länkar till deras förening. Fråga personal och kontaktpersonerna ifall de har behov av inspiration/utbildning gällande goda levnadsvanor för att i sin tur kunna stötta brukarna (finns bl.a. studiecirkelmaterialet 4

5 Fokus hälsa ). Se över hur Habiliteringens bok om kost som är riktad till målgruppen kan användas. Kommunicera med Vårdcentral gällande användning av utskrivning av Fysisk aktivitet på recept. Samverka med psykiatrihandläggaren angående beslut på hälsoinsatser i individens hemmiljö ex. promenader, stöd i matinköp, matlagning, simning, stöd till andra aktiviteter på lokal mm. Genomför brukarundersökning inför att förbättra dagverksamheten. Fråga brukarna vad de har för förslag/önskningar samt synpunkter på ovan nämnda förslag. Samla in svar genom att använda en enkel enkät som boendestödjare delar ut. Chef för Funktionshinderomsorgen träffar RSMH- Knuten hösten 2014 för att diskutera vidare. Se över hur enkäten genomförs så att svarande brukare kan vara anonym. Låt exempelvis brukaren klistra igen ett kuvert med enkäten i innan den ges till boendestödjare. Låt en oberoende person sammanställa. Se över huruvida brukare kan och bör anställas på Sysslan. Fråga brukarna vad de önskar att boendestödjarna behöver för kompetensutveckling. Bjud in Attention, RSMH, Balans och anhöriga till brukare till möten för att hålla en kontinuerlig dialog gällande att utveckla stödet till brukare. Tidsplan: oktober maj 2015 Gällande arbete för minskat läkemedelsberoende Utreda huruvida lokala samverkansrutiner kan läggas till i ViS Vård i Samverkan. Lyfta behovet av samma journalsystem i Gävle och Älvkarleby till strategisk ledningsnivå. Följa upp möjligheten för Individ-och familjeomsorgen att ha en rutin där de tar med kvitton till läkarna och tillsammans diskutera om läkemedlen är lämpliga och därefter föra en dialog med klienten. Uppdaterade rutiner april 2014 för missbruks och beroende vården i Älvkarleby kommun ska implementeras i berörda verksamheter. Ta kontakt och diskutera med brukarföreningar och brukarnätverket för beroendefrågor i Uppsala län, exempelvis RFHL i Uppsala. Tidsplan: april februari 2015 Skolan Se över vad skolan kan göra på lågstadiet för att stärka elever som signalerar psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning så att de får stöd tidigt. 5

6 Känd problematik för elever som har svårare att genomföra ordinarie skolgång är spelmissbruk och sömnproblem. DISA (stärka flickors självkänsla) provades som obligatorisk kurs i högstadiet men det fungerade inte bra då elever med större problem inte fick utbyte av diskussioner av mindre problem. Fungerade bättre då elever själva får söka till kursen då de är motiverade. Ett förslag på ett framtida alternativ är att använda olika gruppkonstellationer baserat på problematik. Överväg att ta hjälp av nuvarande elever på Introduktionsprogrammet (som hjälper elever att bli behörig att söka till gymnasiet) för att få deras synpunkter på vad de hade behövt för stöd tidigare under sin skolgång. Tidsplan: september 2014-september 2015 Processmål: Personer som har behov av samordnade insatser erbjuds Samordnad individuell plan (SIP) Deltagande verksamheter Socialpsykiatri, Arbetsmarknad och integration, Skola, Individ och familjeomsorg (IFO), Vårdcentral, Habiliteringen, HÄTÖ- Närpsykiatri, Barn och ungdomspsykiatrin (BUP), Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), Attention Tierp Älvkarleby, Försäkringskassa, Arbetsförmedling. Majoriteten av all berörd personal inom kommunen har utbildats i SIP genom att delta på vidareutbildningar. Senast våren 2014 hölls en workshop. Inom socialpsykiatrin har varje brukare som har en SIP följs upp. För de SIP som har genomförts så har personal upplevt att de har lett till positiva resultat på det vis att samverkan och kommunikationen förbättrats bland de aktörer som brukaren har kontakt med. Personal från RSMH och boendestödjare upplever att brukare mår bättre av att SIP används. Habiliteringen har rutiner för arbetet med SIP, men arbetet med uppföljningar av överenskommelser i den samordnade individuella planen behöver utvärderas, d.v.s. hur genomförs det som överenskommits i en SIP. Gäller alla verksamheter inte bara Habiliteringen. Elevhälsan har inte kommit igång med SIP augusti 2014 trots att det finns behov. Det är sällan som andra aktörer kallar skolan till SIP. Det finns möten med andra aktörer (ex. Habiliteringen) men de kallas inte SIP och registreras inte som SIP. IFO:s öppenvård har ett pågående förbättringsarbete, de samverkar samt använder pilotfall för att skapa rutiner och implementera arbetssätt. 6

7 AmI har pågående SIP:ar som fungerar bra men man upplever att andra verksamheter inte bjuder in till SIP så ofta och troligen behöver utveckla sin användning av SIP. Socialpsykiatrin har inte haft behov av att bjuda in AmI till SIP i större utsträckning än nu. Det vore bra att ha en medvetandegöra även detta, hur stort behovet är och även när behovet inte finns. Aktiviteter som pågår APT genomförs varje månad tillsammans med socialpsykiatrins all ordinarie personal, biståndshandläggare och närpsykiatri. Socialpsykiatrins verksamhet planeras med stöd av ett årshjul. Tidsplan: pågående tillsvidare Ett utvecklingsarbete för att förbättra användandet av SIP är identifierat i ledningsgrupperna gällande både landstings och kommunverksamhet. Diskussioner kring hur det ska gå till förs. Skolan och IFO har påbörjat separata utvecklingsmöten gällande SIP. Tidsplan: september april 2015 Inom genomförandeplanen för Samordnad insats ingår SIP som ett av de verktyg som ska användas vid samverkan kring en individ. Att samverkan fungerar följs upp genom möten med ledningsgruppen för Samordnad insats. Tidsplan: september april 2015 Aktiviteter som planeras Utse en arbetsgrupp för att arbeta med implementering av rutiner kring SIP. Skapa och implementera en rutin för att säkerställa att SIP används när det behövs och att ny personal blir trygg med att använda SIP. Se över vad osäkerheten gällande att kalla till SIP beror på. Se över system för att mata in SIP. IFO:s öppenvård behöver ett system för att dokumentera SIP. Se över om de kan registrera SIP genom Treserva. Elevhälsan kan inte se vad som registreras i det gemensamma dokumentet för SIP då landstinget samlar den informationen i en databas som skolan inte har åtkomst till. Diskutera en lösning med landstinget samt fråga hur andra kommuner gör. Se över om en lösning kan vara att landstinget som rutin länkar till dokumentet. För att säkerställa att all personal inom socialpsykiatrin känner till SIP så kommer en fråga om aktuella SIP:ar finnas på dagordningen för varje APT möte. SIP skrivs in i årshjulet. Chef för Funktionshindradeomsorgen kommer att registrera antal pågående, nya, uppföljda och genomförda SIP per månad i en excellfil samt dokumenterar i Treserva SIP dokument samt brukarens journal. Äldreomsorgen överlag behöver utveckla sitt arbete med SIP. Socialpsykiatrin kan visa dem hur de går tillväga. Tidsplan: september maj

8 Bjuda in brukarrepresentanter (via RSMH och Attention) inför fortbildningar kring SIP där arbetet följs upp och erfarenheter och goda exempel sprids. Intervjua brukare om deras upplevelse av SIP och vilket resultat det har gett. Se över möjlighet till brukarråd. Tidsplan: november 2014 tillsvidare (avstämning maj 2015) Processmål: Vi har integrerat stöd och insatser i hemmet eller i det särskilda boendet för att möjliggöra att den enskilde kan bo kvar hemma Deltagande verksamheter Socialpsykiatri, Närpsykiatri, Individ-och familjeomsorg (IFO) Brukare erbjuds boendestöd dygnet runt. De gemensamma teamträffarna mellan socialpsykiatri, biståndshandläggare och HÄTÖ-Närpsykiatri fungerar bra och genomförs kontinuerligt (1ggr/månad). Personalen får stöd och handledning för att brukarna ska kunna bo kvar hemma. Aktiviteter som pågår och planeras Se processmål Att erbjuda familjebaserade insatser utgående från familjens behov Utveckla samverkan mellan socialpsykiatri och familjestödjare inom IFO för att arbeta med familjebaserat stöd i hemmet. Tidsplan: september maj 2015 Bygg kontinuerligt vidare på den dialog och det samarbete som har påbörjats med brukarrepresentanter. Utveckla nätverket av brukarrepresentanter. Processmål: Integrerat och teambaserat arbetssätt för personer med komplexa och stora vårdbehov är under utveckling Deltagande verksamheter Socialpsykiatri, Psykiatrins slutenvård 8

9 Överrapportering mellan slutenvården och socialpsykiatrin har inte förbättrats. Det behövs en rutin i samband med att brukaren skickas hem från slutenvården. Personalen på slutenvården behöver göra anteckningar i Prator samt kontakta socialpsykiatrin i god tid så att de kan förbereda mottagandet av brukaren. Planerare på boendestöd har kontaktat Gävle psykiatri för att be dem förbättra sig men inget har hänt. Ej känt hur kommunikationen har gått med Uppsala psykiatri. Det finns ej en särskild kontaktperson. Aktiviteter som pågår eller planeras Medicinskt ansvarig sjuksköterska kommer att följa upp ärendet under oktober 2014 genom att söka efter kontaktperson att lyfta ärendet med inom psykiatrins slutenvård. Tidsplan: oktober-november 2014 Bygg kontinuerligt vidare på den dialog och det samarbete som har påbörjats med brukarrepresentanter. Utveckla nätverket av brukarrepresentanter. Processmål: Antalet personer som erbjuds arbetsrehabilitering enligt arbetsmetoden individuellt stöd i arbete (IPS) i länet ökar Deltagande verksamheter Älvkarleby kommun (Arbetsmarknad-och integration (AmI), Individ och familjeomsorg (IFO), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) daglig verksamhet), Landstinget Uppsala län (Närpsykiatri, Habiliteringen, Vårdcentral), Försäkringskassa, Arbetsförmedling Kommunfullmäktige har i sitt måldokument för åren under rubriken Långsiktig och hållbar utveckling satt som mål att ungdomsarbetslösheten ska halveras och sysselsättningsgraden ska öka till 80 procent år Ett uppdrag för respektive nämnd är att ta fram konkreta förslag till åtgärder för att uppnå målen. Samhällsbyggnadsnämnden satte därav målet Skapa ökad sysselsättningsgrad för personer med funktionsnedsättning och personer som uppbär försörjningsstöd. Andel hushåll med försörjningsstöd är satt att minska med 20 procent. Arbetet är pågående och följs upp av kommunens controller, samt att Arbetsmarknad och Integration är registrerad i Kolada (SKL mätinstrument) där årlig statistik lämnas in. Den 31 augusti 2014 avslutades Samverkansprojektet Växthuset II, ett projekt i samverkan mellan Älvkarleby kommun, Landstinget i Uppsala län, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och delfinansierat av Samordningsförbundet i Uppsala län. Sedan pågår en implementeringsfas med samverkande organisationer i en Samordnad arbetslivsinriktad insats med behovsanpassat stöd. Syftet är att tillvarata och implementera projektets arbetssätt och 9

10 samverkansmetoder i ordinarie verksamhet, samt skapa samverkansvinster på individ-, organisationsoch samhällsnivå. Som underlag för implementeringen finns en avsiktsförklaring och en genomförandeplan. Insatsens målgrupp är kommunmedborgare från åldern 16 år som bedöms ha behov av en samordnad insats med stöd som inte i tillräcklig grad kan erbjudas enbart inom parternas egna organisationer. Syftet är att möjliggöra för målgruppen att öka sin förmåga till att uppnå egen försörjning. Remitterande organisation har ansvar för individen under medverkan i insatsen. Älvkarleby kommun har i samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget arbetat målinriktat med insatser för unga i åldern år, vilket resulterat i att ungdomarna gått till arbete eller studier och långtidsarbetslösheten har minskat. Ett flertal av dessa unga har haft kontakt med psykiatri, kurator, eller IFO på grund av psykisk ohälsa. Resultatet indikerar att samordnade insatser har bidragit till att unga med psykisk ohälsa gått vidare till arbete eller studier. Samverkansinsatsen Granskning uppdrag, (finansierad av Samordningsförbundet) genomfördes i form av en workshop i februari 2014 då personal från Försäkringskassa. Arbetsförmedling, kommun och landsting deltog. Syftet med insatsen är att förbättra samverkan mellan parterna och få en förbättrad förståelse för varandras uppdrag och verksamheter. Tyvärr var det flera verksamheter inklusive Arbetsmarknad och integration som ej deltog då kommunikation kring tillfället för genomförande inte var känt för alla. IFOs enhet försörjningsstöd har sedan mars 2014 ett samarbete med Försäkringskassan inom projektet Impuls som riktar in sig på att identifiera de personer som har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, och som idag finns hos kommunerna, men som inte har någon sjukpenninggrundande inkomst. Syftet är att synliggöra och bedöma om dessa har ett behov av samordnade insatser i sin rehabilitering, Projektet syftar även till att öka kunskapen mellan Försäkringskassan och kommunerna i dessa frågor. Aktiviteter som pågår eller planeras Informationsträffar om Samordnad insats med behovsanpassat stöd kommer att bokas in med berörda professioner inom medverkande organisationer. Tidsplan: september april 2015 En uppföljning av Granskning uppdrag bör initieras. Workshopen lyfte frågor som fanns hos personal men ingen återkoppling kring förtydligande och svar på dessa är ännu planerad. Tidsplan: december mars 2015 Försäkringskassan har i ett regeringsuppdrag möjlighet att söka pengar för att genomföra projektet KUR. Detta syftar till att ge en gemensam kunskapsbas om rehabilitering för personer med psykisk ohälsa. Kunskapssatsningen vänder sig till handläggare på Försäkringskassan och personal på Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och psykiatrin som i sitt arbete möter personer med psykisk diagnos och funktionsnedsättning/ohälsa. Tidsplan: För Älvkarleby kommun genomförs utbildningen under oktober-november

11 Genom länets förstudie För en inkluderande arbetsmarkand i Uppsala län (med syfte att minska utanförskap), ta vara på länets samlade kunskap kring målgruppen och återföra detta till det lokala perspektivet. Samt förbereda möjligheten att söka EU-medel för utvecklandet av nya arbetssätt. Representanter från Regionförbundet, Samordningsförbundet, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting och kommun deltar i gruppen. Tidsplan: januari december 2015 Arbetsmetoden individuellt stöd i arbete (IPS) ska på sikt implementeras i ordinarie verksamhet. Tidsplan: januari 2015-december 2016 Föra en dialog med brukarrepresentanter om hur deras delaktighet kan tas tillvara under utvecklingsprocesser samt bjuda in brukarrepresentanter till de aktiviteter som är planerade framöver, exempelvis implementeringen av Samordnad insats med behovsanpassat stöd, vid uppföljning av Granskning uppdrag samt vid ansökan om EU-medel för projektansökningar. Tidsplan: från oktober 2014 och tillsvidare Processmål: Brukarorganisationer ges möjlighet till inflytande och delaktighet på alla nivåer, både i rådande verksamheter och vid planering och uppföljning av nya projekt eller verksamheter Deltagande verksamheter Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), Attention Älvkarleby-Tierp, personligt ombud, projektledare för Riktlinjer inom missbruks och beroendevården (RIM), Arbetsmarknad-och integration, Individ och familjeomsorg (IFO), skola, Socialpsykiatri, Försäkringskassa, Arbetsförmedling SIP används oftare och fungerar bättre än förr. Socialpsykiatrins genomförandeplan tar mer hänsyn till brukarens delaktighet. Alla boendestödjare har gått en utbildning i ett salutogent synsätt som ska genomsyra allt arbete med brukare. Aktiviteter som pågår eller planeras? Genomförandeplanen med salutogena synsätt kommer att implementeras. Tidsplan: från och med hösten 2014 Chef för Funktionshindradeomsorgen går en utbildning av SKL Leda för resultat. Målet är att utveckla brukarperspektivet inom verksamheten. Tidsplan: september maj 2015 Förbättra sysselsättning för brukarna genom att förbättra nuvarande dagverksamhet Sysslan. Tidsplan: december maj

12 Bjuda in till en gemensam träff för tjänstemän, politiker och brukare med fokusering på sysselsättningsfrågor. Skapa dialog mellan dessa och hitta former för dialog framöver. Tydliggör samarbetet mellan kommun-landsting. Inbjudan sker genom att alla verksamheter motiverar brukare att delta, samt att annonsering sker i tidning och via hemsidor. Tidsplan: hösten 2015 Myndighetschef tar reda på ifall brukarepresentant som alkohol- och drog terapeaut har kontakt med är representativ för en förening. Tidsplan: november 2014 Processmål: Riktlinjer och rutiner finns gällande ansvarsfördelning vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel. Ledningsgrupp Vuxna har sinsemellan förtydligat ansvarfördelningen för samtliga berörda verksamheter inklusive ansvarfördelning gällande kognitiva hjälpmedel och de fall då barn får hjälpmedel men föräldrarna inte har förmågan att stötta barnen i användandet (se bilaga 3). Aktiviteter som pågår eller planeras Hitta rutiner för att säkerställa att förtydligande av ansvarfördelningen för samtliga berörda verksamheter är känd. Tidsplan: december maj 2015 HÄTÖ- närpsykiatri kommer att utbilda en personal som ska ha hand om förskrivningar av kognitiva hjälpmedel. Tidsplan: hösten våren 2015, uppföljning maj 2015 Ett länsövergripande arbete pågår med att förtydliga ansvarsfördelningen och ta fram riktlinjer och rutiner kring området rehabilitering i stort. Tidsplan: hösten 2014-våren 2015 Undersöka möjligheten för brukare/närstående att delta i utbilningen om förskrivning av kognitiva hjälpmedel. Se över vilket inflytande brukare har över de insatser som landstingets verksamheter har gällande hjälpmedel. Tidsplan: december september 2015 Processmål: Varje huvudman ansvarar för minst en gemensam kompetensutvecklingsinsats per år Utbildning i funktionshinderkunskap till personal inom boende och sysselsättning Personal inom boende och sysselsättning har deltagit i utbildning om Inlärning att förändra ett beteende och Bemötande och strategier på Habiliteringen. Personal inom boende och sysselsättning 12

13 kommer att få handledning i kommunikation och kognitivt stöd av logoped och arbetsterapeut på Habiliteringen. Tidsplan: Kursen om Inlärning- att förändra ett beteende och Bemötande och strategier genomfördes under våren 2014 och handledning i kommunikation och kognitivt stöd sker i oktober december Utbildning i funktionshinderkunskap till föreningar Samarbete mellan Habiliteringen och kyrkan i Skutskär har startats upp och fungerar bra med en ungdomsgrupp år. Hösten 2012 träffade kommunens fritidskonsulent och fritidschef, kurator och fritidskonsulent från habiliteringen. Habiliteringen erbjöd utbildningar i olika funktionsnedsättningar till föreningar i kommunen. Habiliteringen informerade om deras kurskatalog med bl.a. öppna föreläsningar. Inga förfrågningar har inkommit. Vård och Omsorg har uppmärksammat detta och ärendet följs upp inom ledningsgrupp Vuxna. Ett nytt möte fritidskonsulent från Habiliteringen och kommun planeras. Tidsplan: hösten 2014 Diskutera möjligheten att bjuda in brukarrepresentanter/närstående angående utbildning i funktionshinderkunskap till föreningar. Tidsplan: hösten maj 2015 Andra aktiviteter som pågår eller planeras Insatser för att utveckla funktionshinderkunskap till familjehem Familjehemmen skulle behöva få information om hur man möter föräldrar som har funktionshinder när barnet inte har funktionshinder/diagnos. Habiliteringen rekommenderar enligt sin kurskatalog utifrån vilken funktionsnedsättning det gäller. Barnet behöver inte vara aktuellt på Habiliteringen utan familjen kan komma på det öppna kursutbudet. Individ-och familjeomsorgen bör bjuda in habiliteringen för att förmedla kunskap alternativt att familjehem erbjuds utbildning via habiliteringens kurskatalog. Tidsplan: våren 2015 Kompetensutveckling för personal inom boendestöd Uppmärksammat behov av stöd till personal gällande brukare med missbruksproblematik (alkohol och droger). Personalen behöver ökad kunskap om alkohol och droger för att förstå hur de ska förhålla sig till ett möte med en brukare som har sådana problem. Chef för Funktionshindradeomsorgen bjuder in alkohol-och drog terapeut för att förmedla kunskap till personalen. Tidsplan: våren 2015 Processmål: Att erbjuda familjebaserade insatser utgående från familjens behov Deltagande verksamheter Individ-och familjeomsorg (IFO), Vård och Omsorg, Socialpsykiatri 13

14 En familjestödjare inom IFO är anställd med stöd av PRIO- stimuleringsmedel för att arbeta med familjebaserat stöd i hemmet. Personal inom IFOs öppna verksamhet har vidareutbildats i PYC (Parenting young children) metoden. Aktiviteter som pågår Förbättrad kommunikation och samverkan mellan IFO och socialpsykiatrin gällande uppsökande verksamhet och familjebaserat stöd i syfte att förbättra hemmaplanslösningar. Samverkan övas genom pilotfall då personal från IFO, IFOs öppenvård, samt Vård och Omsorg deltar. Tidsplan: september 2014-september 2015 Ledningsgrupp Barn- och familj har prioriterat att utveckla familjebaserade insatser genom samverkan. Ex. på aktiviteter är att förbättra samverkansstrukturen för arbetsgrupperna, kontinuerligt erbjuda föräldrastödsutbildningar och delta i If@m (Kunskaps- och utvecklingsprojekt för familjebaserat behandlingsarbete för barn/ungdom med psykosocial beteendeproblematik.) Planering pågår för hur resurser (bl.a.) personal kan finansieras när PRIO-stimuleringsmedel är slut. Tidsplan: september november 2015 Bygg kontinuerligt vidare på den dialog och det samarbete som har påbörjats med brukarrepresentanter. 14

15 Bilaga 1. Överenskommelse för samverkan kring en god-och jämlik hälsa och trygghet hos befolkningen i Älvkarleby kommun, se separat dokument. Bilaga 2. Lokal handlingsplan Älvkarleby , se separat dokument. Bilaga 3. Förtydligande av ansvarfördelningen för samtliga berörda verksamheter. Länets kommuner ansvarar för hjälpmedel (oavsett typ av kognitiva hjälpmedel) till vuxna personer 21 år och äldre, medan Landstinget har motsvarande ansvar för barn och ungdomar till 21 år (lånas ut gratis men kan ta tid). Landsting för kommunikationshjälpmedel (arbetsterapeut inom Landstinget). Alla kommuner i Uppsala län, förutom Älvkarleby kommun, har en länsövergripande organisation för tekniska hjälpmedel för vuxna personer. Enheten heter Hjälpmedel Uppsala län(hul) och drivs i Uppsala kommuns regi. Älvkarleby kommun har däremot ett avtal med Hjälpmedel Sam i Gävle. För att få hjälpmedel för kognitivt stöd behövs en förskrivning av hjälpmedlet, detta görs oftast av en arbetsterapeut. Är personen aktuell för insatser inom habilitering eller psykiatri sker förskrivning där. Uppdraget skickas till kommunen (arbetsterapeut) som beställer och står för kostnaden. Är personen inte aktuell för insatser från landstingets verksamheter har kommunen ansvar för bedömning och utprovning. Ansvarfördelning mellan kommun och HÄTÖ- Närpsykiatri gällande kognitiva hjälpmedel för personer som är 21 år och äldre. Kommunens Arbetsterapeuter (AT) samarbetar med AT från Habiliteringen i Tierp. Denna har bred kompetens när det gäller hjälpmedlen och målgruppen och har stort förtroende från kommunens AT. AT från Habiliteringen i Tierp bedömer och provar ut, skickar sedan uppdraget till kommunens AT som beställer och kommunen står för kostnaden. Är personen inte inskriven på Habiliteringen så har kommunens arbetsterapeut ansvar. De bedömer och provar ut. Är frågan för svår tar de hjälp av Hjälpmedel SAM och deras konsulter. Ansvarsfördelning gällande då barn får hjälpmedel med föräldrarna inte har förmågan att stötta barnen i användandet. Om hjälpmedlet är förskrivet av Habiliteringen så har Habiliteringen uppföljningsansvaret. Förskrivaren har ju uppföljningsansvar för det utskrivna hjälpmedlet. Habiliteringen har även kognitivt stöd för användningen av hjälpmedlet och kan ge stöd till hela nätverket runt barnet/ungdomen. 15