Handlingar till kommunstyrelsens sammanträde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingar till kommunstyrelsens sammanträde 2011-03-28"

Transkript

1 Handlingar till kommunstyrelsens sammanträde Ärenderubrik Diarienummer 3 Motion (DEX) Använd klarspråk i politiken KS Lokalpolicy i Vallentuna kommun KS Reviderad inträdesordning för ersättare KS Årsredovisning 2010 KS Uppföljning av Vallentunas barn- och ungdomspolitiska program KS Regler och riktlinjer för evenemangskalendern på webben KS Utträde ur Samverk Nordost KS Verksamhetsberättelse 2010 alla nämnder KS Verksamhetsplan alla nämnder KS Internkontroll inom kommunstyrelsens verksamhetsområde andra halvåret 2010 KS Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning KS Månadsuppföljning februari 2011 KS KS Månadsuppföljning februari 2011 Samtliga nämnder KS

2 Ärende 3

3 Motion från Demoex Till Vallentuna Kommunfullmäktige Använd klarspråk i politiken Motionsförslag: Motionen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att ge tjänstemännen i uppdrag att använda adekvata rubriker på ärenden i kommunens politiska dokument. En adekvat rubrik sammanfattar vilken typ av förändring ärendet handlar om på ett språk som medborgarna är bekväma med. Till exempel bör det stå höjd avgift eller sänkt avgift istället för ny taxa. Orden höjning eller sänkning bör genomgående användas istället för justering eller ändring av skolpeng, kommunalskatt etc. Bakgrund: Vi bör underlätta för de medborgare som orkar intressera sig för kommunala frågor. Det kan vi göra genom att skriva tydligt. Eufemismer, d.v.s. förskönande omskrivningar, hör hemma i skönlitteraturen och inte i kommunens politiska dokument. Eufemismer är klassiska i s.k. härskarteknik. Modern genusforskning har påvisat dessa mekanismer med all tydlighet. De signalerar avståndstagande, underblåser människors osäkerhet, understödjer oengagemang och kommunicerar svårtillgänglighet. Vad gäller tjänstemännen i offentlig sektor kan det även handla om oförmåga att förstå sin roll. Det är en fråga om språkkultur. I politiska sammanhang bör givetvis en jämlik och demokratisk språkkultur vara målet. Motionen bygger på argument från Lars Larsson För Demoex, Per Norbäck

4 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll S (24) 23 Motion (DEX) Använd klarspråk i politiken (KS 2010,058) Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå fullmäktige att anse motionen besvarad. Yrkanden Jaana Tilles (S) yrkar bifall till motionen. Proposition Ordförande ställer Jaana Tilles bifallsyrkande mot kommunledningskontorets fårslag och finner att arbetsutskottet bifallit kommunledningskontorets förslag. Reservation Jaana Tilles anmäler för (S) reservation mot beslutet. Ärendet i korthet Demoex har den 15 mars 2010 väckt motionen Använd klarspråk i politiken. Den föreslår att kommunens tjänstemän ges i uppdrag att använda adekvata, rättvisande, rubriker på ärenden i kommunens politiska dokument. Skälen till detta är, enligt motionen, att det underlättar för de invånare som intresserar sig för kommunala frågor. Samtidigt signalerar det ett jämlikt och demokratiskt fårhållande mellan allmänheten och förvaltningen. Handlingar 1. Motion (DEX) Använd klarspråk i politiken 2. Svar på motion (DEX) Använd klarspråk i politiken, tjänsteskrivelse Expedieras till Akten Motionär Justerandes sign? Ju'terande, Utdragsbestyrkande

5 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 1/2 KALLE SÖNNERGREN KOMMUNREGISTRATOR KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Motion (DEX) Använd klarspråk i politiken Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att anse motionen besvarad. Ärendet i korthet Demoex har den 15 mars 2010 väckt motionen Använd klarspråk i politiken. Den föreslår att kommunens tjänstemän ges i uppdrag att använda adekvata, rättvisande, rubriker på ärenden i kommunens politiska dokument. Skälen till detta är, enligt motionen, att det underlättar för de invånare som intresserar sig för kommunala frågor. Samtidigt signalerar det ett jämlikt och demokratiskt förhållande mellan allmänheten och förvaltningen. Kommunledningskontorets synpunkter Motionen från Demoex uppmärksammar ett område som är centralt i den svenska demokratin. Möjligheten till insyn i den politiska beslutsprocessen är sedan länge lagstadgad i den så kallade offentlighetsprincipen. En viktig del i den är att handlingarna ska vara lättförstådda. Det finns ett flertal lagar som styr detta. Exempel är Språklagens (2009:600) elfte paragraf som säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Andra lagar som påpekar vikten av detta är bland andra Förvaltningslagen (1986:223), vars sjunde paragraf säger att myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt, och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), Myndigheten ska vidare särskilt beakta [ ] att allmänna handlingar inte bör innehålla förkortningar, koder eller liknande som kan försvåra insynen enligt tryckfrihetsförordningen (kap. 4 1). KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

6 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Vallentuna kommun har sedan tidigare, som en del i den kommunala författningssamlingen, Skrivregler och råd (KFS ) som beskriver hur tjänstemän ska uttrycka sig skriftligt. Dessa regler säger, bland annat, att språket ska vara okonstlat och att rubriker ska vara informativa om budskapet i texten. Den kommunikationsstrategi som kommunfullmäktige ska besluta om den 14 mars 2011 utvecklar detta och talar om ett mottagarperspektiv i kommunikationen. Motionären yrkar att ord som justering och ändring genomgående ersätts av orden höjning eller sänkning för att beskriva den faktiska effekten av det föreslagna beslutet. För tydlighetens skull bör ett ärende ha samma rubrik i samtliga instanser. Det gör det lättare att följa beslutsgången. Ärenderubriken sätts generellt inför respektive nämnds arbetsutskotts sammanträde och behåller sedan samma formulering till nämnden (och till fullmäktige från kommunstyrelsen). Att i ett sådant läge använda orden höjning eller sänkning är olämpligt då beslutet kan bli det motsatta, vilket skulle leda till en missvisande rubrik. Det skulle också vara att förekomma den demokratiska processen. Demoex motion belyser något som är centralt i den svenska demokratin. Av den anledningen har såväl riksdagen som Vallentuna kommun upprättat lagar respektive regler som styr detta. Vallentuna kommun har sedan tidigare skrivregler som tjänstemän ska följa och kommer snart ha en kommunikationsstrategi som ytterligare betonar vikten av detta. Kommunledningskontoret anser därför att motionen kan anses besvarad. Handlingar 1. Motion (DEX) Använd klarspråk i politiken Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Ska expedieras till: Motionär Akt Kalle Sönnergren Kommunregistrator

7 Ärende 4

8 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll (; (24) 24 Lokalpolicy i Vallentuna kommun (KS ) Beslut Arbetsutskottet antar den reviderade lokalpolicyn och skickar den vidare till kommunstyrelsen för beslut. Yrkanden Lars-Bertil Ohlsson (KD) )'Tkar att bokning av Vallentunasalen och Vallentuna teater ska ske via kulturforvaltningen. Jaana Tilles (S) yrkar bifall till Lars-Bertil Ohlssons förslag. Jaana Tilles (S) yrkar att oppositionsledarens rum också ska forses med särskilt lås. Raimo Vuojärvi (M) yrkar bifall till Jaana Tilles förslag. Raimo Vuojärvi (M) yrkar att meningen "i annat fall kan hyresgästen få ersättningsanspråk av skador man själv inte orsakat" ersätter meningen" I annat fall kan hyresgästen bli ersättningsskyldig för skador som han själv inte orsakat." Proposition Ordförande ställer Lars-Bertil Ohlssons (KD) förslag mot avslag och finner att arbetsutskottet bifallit Lars-Bertil Ohlssons förslag. Ordförande ställer Jaana Tilles (S) förslag mot avslag och finner att arbetsutskottet bifallit Jaana Tilles forslag. Ordförande ställer Raimo Vuojärvis (M) förslag mot avslag och finner att arbetsutskottet bifallit Raimo Vuojärvis forslag. Ärendet i korthet I Vallentuna kommun finns sammanträdeslokaler som utanför ordinarie verksamhet kan hyras ut för olika aktiviteter och arrangemang. Kommunen kan på detta sätt hyra ut sina lokaler och göra dem tillgängliga vilket kommer Vallentunas föreningsliv väl till del. I kommunen finns också ett elektroniskt nyckelsystem och olika behörigheter kopplat till detta. Denna policy tydliggör och beskriver Vallentuna kommuns säkerhetsregler gällande de centrala förvaltningarnas kontorsytor samt vilka lokaler som finns tillgängliga för uthyrning, taxor, ansvar kring nycklar och passerkort samt avtal och regler som gäller för den hyresgäst som hyr olika lokaler och sammanträdesrum. Handlingar 3. Lokalpolicy i Vallentuna kommun, tjänsteskrivelse 4. Lokalpolicy i Vallentuna kommun 2011 (kommer med ett senare utskick) Expedieras till Akten Säkerhetssamordnare Förvaltningschefer Administrativa chefer Enhetschefer KLK Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande ri

9 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 1/2 VICTOR KILÉN CHEF KOMMUNSTYRELSENS KANSLI KOMMUNFULLMÄKTIGE Tjänsteskrivelse Lokalpolicy i Vallentuna kommun Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott antar lokalpolicyn samt skickar policyn till kommunstyrelsen för beslut. Ärendet i korthet I Vallentuna kommun finns sammanträdeslokaler som utanför ordinarie verksamhet kan hyras ut för olika aktiviteter och arrangemang. Kommunen kan på detta sätt hyra ut sina lokaler och göra dem tillgängliga vilket kommer Vallentunas föreningsliv väl till del. I kommunen finns också ett elektroniskt nyckelsystem och olika behörigheter kopplat till detta. Denna policy tydliggör och beskriver Vallentuna kommuns säkerhetsregler gällande de centrala förvaltningarnas kontorsytor samt vilka lokaler som finns tillgängliga för uthyrning, taxor, ansvar kring nycklar och passerkort samt avtal och regler som gäller för den hyresgäst som hyr olika lokaler och sammanträdesrum. Handlingar 1. Lokalpolicy i Vallentuna kommun 2. Lokalpolicy Vallentuna kommun 2011 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

10 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Victor Kilén Chef kommunstyrelsens kansli Ska expedieras till: Akt Säkerhetsansvarig Samtliga förvaltningschefer Samtliga administrativa chefer Enhetschefer KLK

11 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011 Policy för uthyrning av sammanträdeslokaler m.m. i Vallentuna kommun

12 Innehåll 1. Lokalpolicy Vallentuna kommun Lokaler tillgängliga för uthyrning Gäster och besökare Bokning av lokal Politiska partier Avtal Regler för hyresgäst Nycklar och passerkort Taxor

13 1. Lokalpolicy Vallentuna kommun I Vallentuna kommun finns sammanträdeslokaler som utanför ordinarie verksamhet kan hyras ut för olika aktiviteter och arrangemang. Kommunen kan på detta sätt hyra ut sina lokaler och göra dem tillgängliga vilket kommer Vallentunas föreningsliv väl till del. För vissa av lokalerna finns också elektroniska nyckelsystem och olika behörigheter kan kopplas till dessa. Denna policy tydliggör och beskriver vilka lokaler som finns tillgängliga för uthyrning, taxor, ansvar kring nycklar och passerkort samt avtal och regler som gäller för den hyresgäst som hyr olika lokaler och sammanträdesrum. 2. Lokaler tillgängliga för uthyrning Tillgängligheten gällande kommunens lokaler ska vara god både för kommunens medarbetare som för de föreningar som utanför arbetstid vill hyra sammanträdesrum. Samtidigt finns det kontorsutrymmen dit alla medarbetare och föreningar inte ska ha tillträde. Sammanträdesrummen på kommunledningskontoret, våning 1, ska inte hyras ut till föreningar. På detta våningsplan sitter kommunstyrelsens ordförande och kommundirektör och det är därför olämpligt att låta utomstående vistas i dessa lokaler utanför kontorstid. Sammanträdesrummen på detta våningsplan ska i första hand brukas av kommunledningskontorets personal samt av kommunstyrelsens ordförande under kontorstid. Karbyrummet får endast disponeras av kommunstyrelsens ordförande om inte annat angivits. När det gäller sammanträdesrum på kommunens övriga förvaltningar får ansvarig förvaltningschef meddela om andra sammanträdesrum också ska undantas från uthyrning. Utanför kontorstid ska dörrarna till rummen för kommunstyrelsens ordförande, oppositionsledaren, kommundirektör och förvaltningschefer alltid vara låsta. Rummen ska inte gå att öppna med huvudnyckel eller gemensam nyckel av något slag utan ska vara försedda med annat lås. 3. Gäster och besökare Det är många gäster och besökare som passerar de centrala förvaltningarna varje dag. För att inte obehöriga ska vistas i lokalerna ska det finnas klara och tydliga regler att följa vid besök. 1

14 När man väntar besök ska detta anmälas till förvaltningens reception. Gästen ska anmäla sig vid ankomst och ska sedan vänta vid receptionen/ingången tills de blir hämtade. Besökare ska inte släppas in på förvaltningen utan att de har träffat den de söker. Vid avslutat möte ska gästen följas tillbaka till utgången/receptionen. 4. Bokning av lokal Bokning av lokaler och sammanträdesrum som finns inom de centrala förvaltningarnas kontorsytor sker genom kommunledningkontorets reception. Däremot ansvarar fritidsförvaltningen för en rad externa lokaler när det gäller bokning. Fritidsförvaltningen bokar skolornas matsalar, aulan och slöjdsalen i Hammarbacken, lektionssalar i gymnasiet, Vallentuna teater och samtliga gymnastiksalar och sporthallar kvällar och helger. Fritidsförvaltningen anvarar också för bokning av Vallentunasalen måndag-söndag kl 8 24 samt ishallarna och alla fotbollsplaner. Kulturförvaltningen ansvarar för bokning av Vallentunasalen och Vallentuna teater. Nycklar och passerkort tillhandahålls efter bokning och upprättat avtal och en särskild kvittens skall undertecknas personligt av den som bokar.nycklar och passerkort får inte användas för tillträde till den aktuella lokalen under andra tider än vad som avtalats. När avtalstiden gått ut skall nycklar/utlånat passerkort återlämnas omgående och behörigheten tas bort. Om nyckel/passerkort inte återlämnas skickas en påminnelse till den som hyrt lokalen. Om inte passerkort och nyckel återlämnats efter denna påminnelse har kommunen rätt att debitera hyresgästen för kostnad av nyckelkopia alternativt kostnad för byte av låssystem. Om hyresgästen skulle slarva bort passerkort/nyckel skall detta omgående anmälas till den förvaltning man hyrt lokalen av samt till samhällsbyggnadsförvaltningen och debiteringen kommer sedan ske enligt ovanstående. Dörrar som öppnas med passerkort får under inga omständigheter ställas upp med hjälp av kil eller annat i liknande syfte. I samband med bokning av lokal lämnas en kod ut till passerknappen som kan användas under tiden lokalen nyttjas. 2

15 5. Politiska partier Vad gäller politiska partier ska dessa betraktas på samma sätt som övriga hyresgäster och det ska inte gå att boka kommunens lokaler gratis för exempelvis partimöte/föreningsmöte. Detta gäller naturligtvis inte om bokningen sker av en politiker i kommunen som bokar lokalen för möte som rör förtroendeuppdraget i kommunen. 6. Avtal Vid uthyrning av kommunens lokaler ska alltid skriftligt avtal upprättas som reglerar tid för lokalanvändning, avtalets längd, taxor för nyttjande av lokalen, vilken utrustning som finns att tillgå och vilka regler som gäller för lokalens användning i övrigt. Varje bokning skall bekräftas genom avtal. I samband med upprättande av avtal informeras hyresgästen om taxa, nyckelhantering, regler för lokalens användning och användande av material eller särskilda inventarier. Bokningsansvarig har ansvar för att uppgifter om debitering överlämnas till ekonomienheten på kommunledningskontoret. 7. Regler för hyresgäst Genom avtalet förbinder sig hyresgästen att följa de regler som finns uppsatta: Nyckel och passerkort får inte överlämnas eller göras tillgängliga för obehöriga. Dörrar med lås får inte ställas upp med kil eller dylikt. Ansvarig för mötet/arrangemanget ska innan lokalen används ta del av tillgänglig information om brandkyddet (utrymningsvägar, placering av släckredskap m.m.). Ansvar för att dörrar och fönster stängs och låses, samt att eventuellt inbrottslarm aktiveras, efter användning av lokalen. Använt material skall återställas i ursprungligt skick. Den som hyr lokalen ska lämna den städad och iordningställd. Skyldighet att anmäla skador på/i lokalen eller på inventarier. Den som hyr lokalen måste vara myndig. Om hyresgästen bryter mot uppställda regler och därmed mot avtalet har Vallentuna kommun rätt att avsluta avtalet med omedelbar verkan samt att debitera kostnader som uppkommit. 3

16 8. Nycklar och passerkort Bokningsansvarig informerar hyresgästen om ansvar kring nycklar och passerkort. Nycklar lämnas endast ut mot kvittens och att avtal skrivits under. Hyresgästen hämtar passerkort/nyckel från bokningsansvarig på fritidsförvaltningen eller i kommunledningskontorets reception. Det är bokningsansvarig som skall se till att bokningen är godkänd och att avtal finns. Bokningsansvarig som lämnar ut nyckel/passerkort skall alltid göra det mot kvittens. Då passerkort och nycklar återlämnas ansvarar samhällsbyggnadsförvaltningen att aktuell hyresgästs behörighet tas bort ur systemet. Om nyckel eller utlånat kort inte återlämnas efter hyresperiodens slut ansvarar bokdningsansvarig att påminnelse skickas till hyresgästen och att faktura för nyckelkopia/kort skickas i nästa steg om nyckel/kort inte återlämnats. Om hyresgästen kommer till lokalen och finner att den inte är i det skick som den skall vara efter tidigare användare, är hyresgästen skyldig att meddela bokningsansvarig. I annat fall kan hyresgästen få ersättningsanspråk av skador man själv inte orsakat. 9. Taxor Taxor vid uthyrning av kommunens lokaler fastställs av kommunfullmäktige. 4

17 Ärende 5

18 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll (24) 25 Reviderad inträdesordning för ersättare (KS ) Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta den ändrade ersättarordningen gällande Miljöpartiet. Ärendet i korthet Kommunfullmäktige beslutade om fastställande av inträdesordning för ersättare den 13 december, 111. I detta beslut anges följande inträdesordning för ersättare gällande MP: S,FP,V,C. Miljöpartiet vill dock ha en annan ordning för ersättande parti när det gäller utbildningsnämnden samt fritidsnämnden. För dessa nämnder vill Miljöpartiet att DEX träder in i deras ställe enligt följande ordning: MP: DEX,S,FP,V,C Handlingar 5. Reviderad inträdesordning för ersättare, tjänsteskrivelse Expedieras till Akt Utbildningsnämnden Fritidsnämnden Partierna i fullmäktige Justerandes sign "d? J uste", Utd ragsbestyrka nde

19 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 1/2 VICTOR KILÉN CHEF KOMMUNSTYRELSENS KANSLI KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Reviderad inträdesordning för ersättare Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott antar den ändrade ersättarordningen gällande Miljöpartiet. Ärendet i korthet Kommunfullmäktige beslutade om fastställande av inträdesordning för ersättare den 13 december, 111. I detta beslut anges följande inträdesordning för ersättare gällande MP: S,FP,V,C. Miljöpartiet vill dock ha en annan ordning för ersättande parti när det gäller barnoch ungdomsnämnden samt fritidsnämnden. För dessa nämnder vill Miljöpartiet att DEX träder in i deras ställe enligt följande ordning: MP: DEX,S,FP,V,C Handlingar 1. Reviderad inträdesordning för ersättare KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

20 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Victor Kilén Chef kommunstyrelsens kansli Ska expedieras till: Akt BUN Fritidsnämnden Partierna i fullmäktige

21 Ärende 6

22 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll (24) 26 Årsredovisning 2010 (KS ) Beslut Arbetsutskottet beslutar att avsätta 51 miljoner till pensionerna och i övrigt lämna Årsredovisningen 2010 till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

23 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 1/2 PATRIC ANDERSSON EKONOMICHEF KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Årsredovisning för Vallentuna kommun 2010 Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige kommunstyrelsen överlämnar årsredovisning till kommunfullmäktige föreslår kommunfullmäktige att godkänna årsredovisningen Ärendet i korthet Vallentuna kommuns årsredovisning för 2010 innehåller fyra större delar. Inledningsvis återfinns en förvaltningsberättelse. Därefter redovisas utfallet av de mål som är beslutade kommunfullmäktige. Nämndernas verksamheter som bedrevs 2010 redovisas i förkortad version av nämndernas verksamhetsberättelser. I sista delen finns kommunens räkenskaper. Handlingar 1. Årsredovisning för Vallentuna kommun 2010, tjänsteskrivelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

24 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Patric Andersson Ekonomichef Ska expedieras till: Akten

25 Årsredovisning

26 2

27 Innehåll Nyckeltal i sammandrag 4 Kommunalrådet har ordet 5 Årets händelser 6 Förvaltningsberättelse 10 Omvärldsanalys 10 Ekonomisk översikt och analys 12 Balansräkningens poster 18 Verksamhetsmål 22 Personalberättelse 26 Nämndernas verksamhetsberättelser 29 Kommunstyrelsen 29 Barn- och ungdomsnämnden 30 Utbildningsnämnden 31 Socialnämnden 32 Samhällsbyggnadsnämnden 34 Myndighetsnämnden för teknik och miljö 35 Fritidsnämnden 36 Överförmyndarnämnden 37 Kulturnämnden 38 Räkenskaper 40 Resultaträkning 40 Kassaflödesanalys 41 Noter resultaträkning och kassaflödesanalys 42 Balansräkning 43 Noter balansräkning 44 Driftsredovisning 46 Nämndernas budget och prognoser 46 Redovisningsprinciper 47 Revisorernas berättelse 50 Ordföranden 51 I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet, som präglas av kvalitet och kundfokus. Engagemang, allas lika värde och utveckling genomsyrar vår organisation. Text: Vallentuna kommun Produktion: ETC Kommunikation AB Foto: Vallentuna kommun där annat ej anges. Omslag: Maria Rosenlöf. Till vänster: Johan Wiklund. 3

28 Nyckeltal Befolkning 31/ Varav 1-5 år Varav 6-15 år Varav år Varav 80 - w år Antal årsarbetare Per 1000 invånare Andel av kommunal verksamhet i extern regi Skattesats, kr 31:08 31:08 31:08 31:45 31:45 Varav kommunen 18:98 18:98 18:98 19:18 19:18 4 Årets resultat, mnkr Årets resultat enligt balanskravet, mnkr Exklusive extraordinära poster 45 Driftsbudgetavvikelse, mnkr Nettokostnader, mnkr Per invånare, kr Nettoinvesteringar, mnkr Per invånare, kr Eget kapital, mnkr Per invånare, kr Låneskuld, mnkr Per invånare, kr Soliditet, % Inklusive ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden Källa SCB. 2 Exklusive anställda i verksamhet på entreprenad. 3 Exklusive avskrivningar.

29 Kommunalrådet Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Så lyder Vallentuna kommuns nya vision. Tanken med visionen är att på ett åskådligt sätt peka ut färdriktningen för Vallentuna kommun. Textens tjugotre små ord är ett sätt att förpacka de tankar, överväganden och målsättningar som utgör grunden för kommunens utveckling. Visionen är en portal till Vallentunas översiktsplan för åren Arbetet med planen har pågått oförtrutet sedan början av förra mandatperioden och den beslutades av kommunfullmäktige i maj. Översiktsplanen beskriver hur kommunen tänker använda mark och vatten på ett strukturerat och uthålligt sätt. Tillväxt och service Kommunen ser ljust på framtiden och kommer att satsa på samhällsutvecklingen genom stora investeringar de närmaste åren. Några av satsningarna har startat under Den ekonomiska utvecklingen är god och skapar tillsammans med befolkningstillväxten förutsättningar för att fortsätta bygget av en attraktiv kommun. Årets resultat följer trenden de senaste åren och uppfyller mer än väl de finansiella mål som kommunen har antagit. Vallentuna har sedan åttiotalet haft en trygg och säker befolkningstillväxt på cirka två procent per år. Att människor vill bosätta sig i Vallentuna är naturligtvis glädjande men det innebär också utmaningar vad gäller planering för bland annat skolor och förskolor. I november passerade antalet invånare Kommunen har en ung befolkning där medelåldern ligger på cirka 38 år. Av allt att döma kommer medelåldern att sjunka ytterligare då de flesta som flyttar in är barnfamiljer. Studieresultatet i våra skolor håller en hög kvalitet och Vallentuna utsågs av Lärarförbundet till länets bästa skolförbättrare Att vi har klättrat i rankingen är ett resultat av en målmedveten styrning från politiken och ett hårt arbete från organisationen. Kvalitet som konkurrensmedel För att ge kommunens invånare mer valfrihet infördes kund val i hemtjänsten från och med Det innebär att den som är beviljad hemtjänst själv kan välja vem som ska utföra arbetet kommunens utförare eller privata alternativ. Pengen är den samma oavsett om man väljer en kommunal eller privat utförare. Konkurrensmedlet är alltså kvalitet och inte priset. Efter mer än tjugo år av diskussioner togs det första spadtaget i bomkorset i början av sommaren. Arbetet med att bygga en planskild korsning mellan väg och järnväg, inklusive överdäckning av Väsbyvägen, beräknas ta omkring tre år. Ytterligare ett spadtag markerade byggstarten av det nya kultur- och bibliotekshuset. Invigning beräknas ske någon gång under En vacker vårdag sjösattes de två trålbåtarna som ska tjänstgöra på Vallentunasjön i arbetet med att åstadkomma ett bättre siktdjup. Verksamheten kommer att fortsätta under I Uthamra invigdes en ny pumpstation. Att den har kommit på plats är en viktig hörnsten i ansträngningarna för att rena sjön. Breddningar ska hädanefter inte kunna ske. För att komma tillrätta med trafikfarorna på väg 268 mellan Vallentuna och Upplands Väsby, ingick Vallentuna kommun ett finansieringsavtal tillsammans med Upplands Väsby kommun och Trafikverket. Arbetet med att räta ut vägen kommer att starta under Den 6 juni, i samband med nationaldagsfirandet, invigdes nya Vallentuna idrottsplats. Kommunen har satsat cirka 33 miljoner kronor på bland annat två nya konstgräsplaner och läktare. Att Roslagsbanan fick kvartstrafik firades en tidig höstmorgon med att kommunföreträdare bjöd morgonpendlarna på kaffe och bulle. Under hösten invigdes det senaste i raden av infrastrukturprojekt i Vallentuna, nämligen den nybyggda Lindholmsvägen med sträckning från rondellen vid idrottsplatsen till rondellen vid Arningevägen. Förutsättningar inför framtiden Vallentunas starka ekonomi och tillväxt är en viktig grund för en bra och stabil utveckling. Detta kombinerat med utveckling av verksamheten och ett ständigt arbete med förbättringar innebär att kommunen har goda förutsättningar att möta de satsningar som behöver göras. Vallentuna har trots lågkonjunktur och lägre skatteutveckling under , vilket har drabbat hela kommunsektorn, klarat en ekonomi i balans. Det finns därmed all anledning att se ljust på framtiden! Örjan Lid Kommunstyrelsens ordförande 5

30 Årets händelser Året 2010 har präglats av tillväxt och utveckling. Vallentuna blev landets snabbast växande kommun* och i november kunde vi fira att befolkningen passerade strecket! * Källa: Statistiska centralbyrån 6 Många vill glädjande nog bo i Vallentuna. För att kunna växa kontrollerat och klara av framtidens utmaningar gäller det att anpassa verksamheten och servicen till invånarnas behov och förväntningar. År 2010 har inneburit många viktiga milstolpar för Vallentuna kommun. Ny vision och översiktsplan Den 17 maj tog kommunfullmäktige beslut om en ny översiktsplan och vision, som tar ett helhetsgrepp över kommunens utveckling och roll i Stockholmsregionen. Ambitionen är att kommunen år 2030 ska ha invånare och arbetsplatser. Under slutet av året började arbetet med att föra ut visionen, så att den genomsyrar alla verksamheter i kommunen. Ny kommundirektör I april tillträdde Ann-Charlotte Järnström som kommundirektör och fick bland annat uppdraget att se över av kommunens samtliga verksamheter ur ett processperspektiv för att där igenom uppnå ett koncerntänkande. Första spadtag för kulturhus och bibliotek I april togs det första spadtaget för det nya kulturhuset och biblioteket. Mer än 300 personer samlades i kommunalhusparken för att fira starten för Vallentunas nya landmärke. Med sitt centrala läge i hjärtat av Vallentuna centrum kommer kulturhuset och biblioteket att bli en efterlängtad mötesplats för unga och gamla. Första spadtag för trafikplats I juni var det dags för det första spadtaget för Vallentuna trafikplats. Behovet av en planskild trafiklösning har diskuterats i mer än tjugo år, så det var en efterlängtad byggstart. Eftersom det är ett samverkansprojekt deltog representanter från Trafikverket, SL och kommunen. Närmare 300 personer samlades för att vara med vid det historiska ögonblicket, varav nästan 100 barn som hjälpte till att gräva ordentligt! Kundval i hemtjänsten Som ett led i arbetet att öka valfriheten i kommunen, infördes kundval i hemtjänsten den 1 januari. Valet innebär att företag som vill utföra hemtjänst i Vallentuna kan ansöka om att få göra det, och att de som är vårdtagare själva kan välja utförare. Årets skolförbättrare Vallentunas skolor har visat framfötterna under året. I maj fick Vallentuna ett regionalt pris som bästa skolförbättrare av Lärarförbundet i Stockholms län. Vallentuna har bland annat ökat sina betygsresultat från plats 106 till 21 i landet och andel godkända i årskurs 9 från plats 138 till 50 tack vare ett målmedvetet arbete från skolledning, rektorer och lärare. Även gymnasiet har fått pris under året. Vallentuna gymnasium gjorde succé i internettävlingen Webbstjärnan med bloggen Det klokaste som någonsin sagts. Priset gavs för bästa pedagogiska grepp med motiveringen:

31 Foto: Robert Blom Foto: Robert Blom Foto: Matton Images 7 Ovan: Mer än hundra barn hjälpte politikerna att ta ett ordentligt första spadtag för den nya trafikplatsen. Vänster: Kulturnämndens ordförande Lars-Bertil Ohlsson, kulturchef Pernilla Järveroth och kommunstyrelsens ordförande Örjan Lid tog det första spadtaget för Vallentunas nya kulturhus och bibliotek. Höger: Under året beslutades om att införa kundval i hemtjänsten.

32 Årets händelser Vi hade mycket att fira under Till exempel att Vallentuna blev landets snabbast växande kommun och att vi fick utmärkelsen länets bästa skolförbättrare. Genom att använda webben får en traditionell skrivuppgift mottagare även utanför klassrummet och visar hur kloka elever kan vara. Bloggen är ett temaarbete inom ämnena filosofi och religion. Båda priserna visar att Vallentunas skolor håller en hög kvalitet. Invigning av nya Vallentuna IP Kommunen har en omfattande fritidsverksamhet och i samband med nationaldagen invigdes det nya och ombyggda Vallentuna IP numera en av Stockholms modernaste idrottsplatser. De som var på plats kunde njuta av strålande väder, sång, dans, tivoli och fotboll. Det spelades bland annat en jippomatch med politiker, tjänstemän från kommunen och ledare från fotbollsklubbarna. Restaurering av Vallentunasjön Som ett led i kommunens miljöarbete påbörjades restaureringen av Vallentunasjön. Projektet, som drivs tillsammans med Täby kommun, syftar till att återställa den ekologiska balansen i Vallentunasjön. Målet är att så småningom kunna erbjuda Vallentunas invånare en sjö med bra siktdjup som man gärna badar i. Ny grafisk profil I oktober var det premiär för Vallentuna kommuns nya grafiska profil. Det ska vara lätt för kommuninvånarna att känna igen kommunens information, oavsett vilken del av kommunen som kommunicerar. Därför tar den grafiska profilen ett helhetsgrepp kring den visuella kommunikationen och gör kommunen till en tydlig och enhetlig avsändare samtidigt som den lyfter och stärker kommunen som varumärke.

33 Foto: Johan Wiklund 9 Överst: Showdansgruppen Flex uppträdde när Vallentuna IP invigdes med pompa och ståt på nationaldagen. Vänster: Vallentunasjöns ekologiska balans ska återställas genom ett unikt restaureringsprojekt. Höger: Kommunen samordnar volontärinsatser, för att kunna erbjuda något mer än den hjälp och det stöd som traditionellt ges.

34 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Figur 1. Antalet igångsatta bostadsbyggen och kommunens folkökning. Antalet bostadsbyggen följer konjunkturen. Eftersom det normalt är inflyttning ett till tre år efter byggstart fördröjs effekten av konjunkturen på kommunens folkökning Antal Bostadsbyggande (bostäder) Befolkningsökning (personer) 10 Ekonomisk utveckling De senaste åren har varit ovanligt turbulenta, både för samhällsekonomin och för kommunsektorns ekonomi. Finanskrisen förändrade i ett slag förutsättningarna för världsekonomin. Inte sedan den stora depressionen på 1930-talet har den ekonomiska aktiviteten rasat så snabbt och så djupt som under slutet av 2008 och början av Lyckligtvis vände de flesta ekonomier uppåt under slutet av 2009 och återhämtningen har fortsatt under Sveriges ekonomi har återhämtat sig mycket snabbare än väntat, och enligt Sveriges Kommuner och Landstings decemberprognos beräknas BNP öka med över fem procent Även arbetsmarknaden har utvecklats bättre än vad som först befarades. Sysselsättningen föll kraftigt under krisen, men har sedan hösten 2009 återhämtat mer än halva tappet. Eftersom sysselsättningen är nyckeln till skatteunderlaget, har prognoserna för skatteintäkterna reviderats upp ordentligt. På senhösten 2008 såg det ut som om 2009 och 2010 skulle bli mycket svåra år för kommunerna, och att det skulle krävas drastiska åtgärder för att hålla kommunsektorns ekonomi i balans. I efterhand kan man konstatera att både 2009 och 2010 kommer att gå till historien som de resultatmässigt bästa åren på mycket länge inom kommunsektorn. Det är viktigt att komma ihåg att i 2010 års resultat ingår tillfälliga statliga tillskott. Kommunerna måste därför hålla i pengarna för att inte tvingas till neddragningar kommande år, då intäkterna från skatter och statsbidrag utvecklas svagt. Det finns även en risk för att Sverige dras med i den svaga omvärldskonjunkturen, vilket skulle få konsekvenser för kommunsektorns skatteintäkter. Befolkning och bostadsbyggande Vallentuna kommun har sedan 1970-talet haft en jämn och hög befolkningstillväxt och under hösten 2010 passerade invånarantalet strecket. Befolkningen ökade med 753 personer under 2010 och uppgick den 31 december till personer. Under den senaste tioårsperioden har Vallen tunas befolkning ökat med 20 procent. Befolkningstillväxten betyder mer intäkter men också krav på utbyggd service. Behovet av investeringar och fler platser i förskolor, skolor och äldreboenden ökar. Detsamma gäller behovet av ett rikt utbud av fritids- och kulturmöjligheter. Kommunen har en ung befolkning med fler barn och unga än riket i genomsnitt. I Vallentuna finns ett klart samband mellan byggande och befolkningsutveckling. Bostadsbyggandet inom kommunen har under de senaste tio åren varierat mellan 84 och 284 bostäder per år. Under 2010 påbörjades byggandet av 231 bostäder, det är en kraftig ökning jämfört med föregående år. Den förhållandevis låga nivån 2009 berodde till stor del på finanskrisen , se figur 1. Under 2010 har antalet bygglovsärenden ökat med 15 procent jämfört med 2009, och det beslutades om 436 bygglov. Ökningen bedöms bero på det låga ränteläget och möjligheten att söka ett så kallat ROT-avdrag.

35 I Vallentuna finns ett klart samband mellan byggande och befolkningsutveckling. Under 2010 startade byggandet av 231 bostäder, bland annat Trädgårdsstaden i Vallentuna centrum. 11

36 Förvaltningsber ät telse Ekonomisk översikt och analys 12 Figur 2. Årets resultat Mnkr Årets resultat Årets resultat enligt balanskravsutredningen Balanskrav och finansiella mål Enligt kommunallagen ska Sveriges kommuner uppnå en ekonomi i balans varje enskilt år. Detta så kallade balanskrav innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna så att ett positivt resultat uppnås. Om kommunen redovisar ett negativt resultat måste motsvarande belopp hämtas in de nästkommande tre åren. Årets resultat uppgår till 92,3 miljoner kronor. Från och med i år tillämpar kommunen nya rutiner vid redovisning av exploateringsverksamheten. Exploateringsinkomster och -utgifter från tidigare år (större delen avser ) har rättats och ingår i årets resultat med en positiv resultateffekt på 60,2 miljoner kronor. Rättningen är av engångskaraktär och avräknas inte vid den så kallade balanskravs utredningen. I resultatet finns engångsintäkter i form av realisationsvinster på 3,9 miljoner kronor som däremot avräknas vid balanskravsutredningen.vallentuna kommun har efter avräkningen ett positivt resultat på 88,4 miljoner kronor och uppfyller därmed balanskravet. Efter balanskravet har vi reserverat 51,0 miljoner kronor i sparande till framtida pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen. Utöver balanskravet beslutade kommunfullmäktige om följande finansiella mål för 2010: Kommunens resultat ska, under en femårsperiod i snitt, uppgå till minst två procent av den sammanlagda summan för skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Eftersom det genomsnittliga resultatet uppgår till 2,6 procent är målet uppfyllt, se tabell 1. Skattekvoten (kommunens nettokostnader inklusive finansnetto i relation till skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag) ska, under en femårsperiod i snitt, uppgå till maximalt 98 procent. Eftersom den genomsnittliga skattekvoten uppgår till 97,4 procent är målet uppfyllt. Exploateringsverksamheten ska vara självfinansierad. Under året avslutades tre exploateringsprojekt vilket innebar en positiv resultatpåverkan med 8,9 miljoner kronor. Därmed är målet uppfyllt.

37 Likviditet och soliditet Likviditeten beskriver betalningsberedskapen på kort sikt och definieras som likvida medel (kassa och bank) i förhållande till externa kostnader. Likviditeten har sjunkit de senaste åren, från elva procent 2008 till sex procent 2010 (mätdatum 31 december). Detta är ett resultat av en förbättrad likviditetsplanering då det gäller att hålla en god balans mellan likvida och placerade medel. Ambitionen är att likviditeten ska ligga kring tre till fyra procent. Soliditeten beskriver kommunens finansiella styrka på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, se figur 3. Enligt 2010 års bokslut har soliditeten försämrats med tio procentenheter till 60 procent jämfört med förra årsskiftet. Dels beror det på förändrad exploateringsredovisning som innebär att omslutningen på tillgångarna har ökat, dels på nyupptagna banklån. Tar man hänsyn till ansvarsförbindelser för pensioner blir soliditeten 26 procent i år, vilket är något bättre än föregående år. Sammanfattningsvis är soliditeten fortsatt mycket god jämfört med kommunsektorn i övrigt, både med och utan hänsyn tagen till ansvarsförbindelsen. Driftsredovisning Vallentuna kommuns verksamhet är organiserad i tio nämnder inklusive valnämnden. Varje nämnd är ansvarig för sin budget. Nämndernas nettokostnader, det vill säga driftskostnader minus driftsintäkter, uppgick 2010 till miljoner kronor. Detta är en ökning med 57 miljoner kronor (4,7 procent) jämfört med Tabell 1. Kommunens resultat i procent och skattekvot under fem år samt genomsnitt Genomsnitt Resultatmål 2,8 2,5 7,3 0,2 0,4 2,6 Skattekvot 97,2 97,5 92,7 99,8 99,6 97,4 Nyckeltalen för år 2011 och 2012 är beräknade utifrån Kommunplan Figur 3. Utveckling av soliditeten Procent Exkl ansvarsförbindelse Inkl ansvarsförbindelse 13 Kostnader per verksamhet Områdena pedagogisk verksamhet och vård och omsorg står för en betydande del av kommunens totala kostnad (89 procent). För en stor del av verksamheterna inom dessa områden påverkas kostnaderna av förändringar i kommun invånarnas åldersstruktur. Det verksamhetsområde som till synes har ökat mest jämfört med 2009 är kultur (29 procent). Detta förklaras av att huvudmannaskapet för Kulturskolan har flyttats från barn- och ungdomsnämnden till kulturnämnden under Figur 4. Nettokostnader fördelade per verksamhet, mnkr Figur 5. Nämndernas kostnader fördelade efter typ av resurs, mnkr Politisk verksamhet; 14,5 Infrastruktur; 60,6 Fritid och kultur; 64,3 Pedagogisk verksamhet; 744,0 Vård och omsorg; 373,0 Övrigt; 3,1 Personal; 648,9 Varor; 90,0 Entreprenad; 524,7 Övr.varor/ entreprenad; 113,1 Bidrag/transferering; 54,5 Externa lokalhyror; 169,5 Kalk.kap.kostnad; 68,4

38 Förvaltningsber ät telse 14 Kostnader per resurs När kostnaderna fördelas efter typ av resurs ser man att den enskilt största kostnaden är personal, se figur 5. Kommunens egna personalkostnader utgör 43 procent av förbrukade resurser. Till detta kommer personalrelaterade kostnader i de delar av verksamheten som drivs i annan regi. Lägger man till dessa tjänster så utgör de personalrelaterade kostnaderna för kommunens verksamhet sammantaget 78 procent. Personalkostnadernas stora andel gör att både pris och volym för arbetskraften är avgörande för kommunens totala kostnad. Resterande 22 procent består till största delen av lokalkostnader (inklusive kapitalkostnader), inköp av varor samt bidrag och transfereringar, till exempel bidrag till räddningstjänstförbundet och ekonomiskt bistånd. Nämndernas intäkter Den största driftsintäkten är bostads- och lokalhyror. Merparten (75 procent) består av den internhyra som samhällsbyggnadsnämnden debiterar övriga nämnder. Andra stora intäktskällor är de taxor och avgifter som kommunen debiterar kommuninvånare och företag för bland annat förskola, fritidshem och avfallshantering. Till andra kommuner och landsting säljer Vallentuna platser inom grund- och gymnasieskolan samt inom hemvården för 26 miljoner kronor. Kommunens verksamheter får även riktade statsbidrag från vissa statliga myndigheter. År 2010 uppgick dessa till 41 miljoner kronor, se figur 6. Nämndernas nettokostnader och budgetavvikelser Sammantaget redovisar nämnderna ett överskott på 4,1 miljoner kronor, vilket motsvarar en förbrukning på 99,7 procent av årets budget. Utfallet är något bättre än redovisade prognoser under året. I kommunstyrelsens budget ingår anslag för oförutsedda utgifter som vid årets början Figur 6. Nämndernas intäkter, mnkr Taxor och avgifter; 70,3 Bostad- och lokalhyror; 178,4 Försäljningsmedel; 14,3 Hyror och arrenden; 18,0 Statsbidrag; 41,0 Momsbidrag; 28,0 Försäljning till annan kommun; 25,8 Övriga intäkter; 34,6 uppgick till 5,2 miljoner kronor. Kommunfullmäktige beslutade under året att omdisponera ytterligare fem miljoner kronor från finansförvaltningen. Drygt sex miljoner kronor av de oförutsedda utgifterna har omfördelats till nämnderna. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott. Avvikelsen består bland annat av den uteblivna kapitalkostnaden för projektet Vallentuna Direkt. Detta beror i sin tur på att de upparbetade investeringsutgifterna direktavskrevs i årsbokslutet Samtidigt har det tillkommit kostnader för projekt inom handlingsplanen för Vallentuna Direkt som tidigare, felaktigt, har klassificerats som investeringsprojekt. Samhällsbyggnadsnämndens verksamheter redovisar ett resultat i nivå med budget. För fritidsnämnden blev utfallet bättre än budgeterat. Kapitalkostnader och internhyror för fritidsanläggningar har efter revidering blivit lägre än budgeterat. För höga uppbokningar av 2009 års föreningsbidrag och lägre kostnader för 2010 bidrar till överskottet. Socialnämnden redovisar ett underskott. Det är inom individ- och familjeomsorgen och äldreomsorgen som budgeten har överskridits. Avvikelsen inom äldreomsorgen finns inom korttidsboende och hemtjänst. Fram till dess att Väsbygårdens ombyggnation är klar kommer det att finnas ett stort behov av korttidsplatser, som köps från externa vårdgivare. Budget avvikelsen inom individ- och familjeomsorg förklaras främst av ett ökat ekonomiskt bistånd. För att belysa socialnämndens situation har Sveriges Kommuner och Landsting gjort en analys. En första rapport presenterades i december. Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett överskott, som förklaras av att vissa projekt inte har kommit i gång samt att vissa tjänster har varit vakanta under året. Skolpengen visar ett mindre överskott. Utbildningsnämndens stora underskott består framförallt av ersättningar till andra kommuner för elever i gymnasieskolor, gymnasiesärskolor och särvux. Överförmyndarnämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö redovisar positiva resultat. Läs mer om nämndernas driftredovisning, budget och prognoser på sidan 46. Verksamhet i extern regi Vallentuna kommun har en betydande del av verksamheten utlagd på entreprenad, se figur 7. Det är ett politiskt Tabell 2. Andel extern regi inom förskola och skola Annan regi varav föreningar och övriga företag Förskola 61% 61% Familjedaghem 36% 36% Fritidshem 9% 8% Förskoleklass 11% 10% Grundskola 19% 14%

39 ställningstagande för att främja mångfald och valfrihet. Av kommunens kostnader utgör 35 procent (motsvarande 525 miljoner kronor) betalning för verksamheter som är utförda i extern regi. Generellt gäller att kommunen har det övergripande ansvaret för verksamheten även om själva utförandet ligger utanför kommunens organisation. Det gäller både uppföljning av innehållet och finansieringen. Olika delar av kommunens verksamhet har olika stor andel av verksamheten på entreprenad. Högst andel finns inom affärsverksamheten (avfallshantering) och inom förskola och skolbarnsomsorg. Vanligast är att privata företag utför verksamheten. Men kommunen köper även delar av sin verksamhet från föreningar och stiftelser, samt från andra kommuner. Fördelningen av köpen per typ av entreprenad redovisas i figur 8. Av barn- och ungdomsnämndens verksamheter bedrivs en stor del i extern regi av enskilda utförare inom ramen för skolpengssystemet. Vanligast är detta inom förskolan. För grundskolan och fritidshem är andelen betydligt lägre, se tabell 2. För att säkra att de externa utförarna inom förskolan uppfyller de kvalitetskrav som kommunen ställer gör barn- och ungdomsförvaltningen regelbundna tillsynsbesök. Alla enskilda förskolor lämnar årligen en kvalitetsredovisning till kommunen. Information om både kommunala och enskilda förskolor finns på kommunens webbplats. Det är Skolverket som har tillsynsansvaret för grundskolan. Vallentuna kommun tar självklart del av friskolornas kvalitetsredovisningar för att kunna göra jämförelser med de kommunala skolorna. Utbildningsnämnden köper 70 procent av gymnasieutbildningen av landsting, andra kommuner eller friskolor, se figur 9. Andelen elever som utbildas i extern regi har ökat de senaste åren. När det gäller den kommunala vuxenutbildningen, så utförs all verksamhet av andra kommuner. Figur 7. Andel av kommunal verksamhet i extern regi, 2010 Procent Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd m.m. Kultur och fritid Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Utbildning Äldre och personer med funktionsnedsättning Särskilt riktade insatser Individoch familjeomsorg Affärsverksamhet Totalt 15 Figur 8. Köp per typ av entreprenad, mnkr Figur 9. Fördelning av gymnasieelever Föreningar stiftelser; 63,6 Kommunägda företag; 0,3 Övriga företag; 387,1 Kommuner; 64,1 Kommunalförbund; 0,2 Landsting; 4,6 Staten och statliga myndigheter; 4,6 Enskilda (personer och hushåll); 0,1 Elever i det egna gymnasiet; 29% Elever i andra kommuners gymnasium; 30% Elever i landstingsskolor; 0% Elever i fristående skolor; 41%

40 Förvaltningsber ät telse Figur 10. Äldreomsorg, särskilt boende och korttidsboende utfall Antal Figur 11. Särskilt boende för vuxna enligt LSS utfall Antal Antal omsorgstagare internt Antal omsorgstagare externt Antal omsorgstagare internt Antal omsorgstagare externt 16 Nästan 40 procent av socialnämndens verksamhet bedrivs i annan regi. Andelen inom äldre- och handikappomsorg är något högre än för socialtjänsten. Den 1 januari 2010 infördes kundval inom hemtjänsten enligt lagen om valfrihet. Syftet med kundval är att ge kunden möjlighet att välja utförare av beviljade insatser. Det medförde att fem nya utförare av hemtjänst har tillkommit under året. Inom området individ-och familjeomsorg är andelen köpt verksamhet cirka 37 procent. Främst avser det HBVhem, hem för vård eller boende med specifika behov. Vad gäller omsorgstagarna i särskilt boende för äldre, så bor cirka 56 procent i boenden som bedrivs i extern regi, se figur 10. Inom området LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) består kostnaden för verksamhet i extern regi för närmare 40 procent av totalkostnaden, se figur 11. Socialnämnden kvalitetssäkrar att den externa verksamheten når upp till kommunens krav genom avtal och förfrågningsunderlag vid upphandling, samt genom tillsynsbesök. Av samhällsbyggnadsnämndens bruttobudget går cirka 20 procent till verksamheter på entreprenad. Ett antal olika entreprenörer står för bland annat parkskötsel, vägdrift, avfallshantering, viss fastighetsdrift samt fastighetsunderhåll. Hela vatten- och avloppsverksamheten utförs på entreprenad av Roslagsvattens dotterbolag Vallentunavatten AB. Av årets investeringar (exklusive markköp från Stockholms stad), bestod 89 procent. Motsvarande andel för kommunens exploateringsverksamhet var 68 procent av de totala utgifterna av betalningar till entreprenörer. Övriga poster inom driftsredovisningen Interna poster och övriga kostnader och intäkter som inte knyts till en nämnd bokförs centralt hos den så kallade finansieringsenheten, se driftredovisningen på sidan 46. Centrala intäkter och kostnader visar på en avvikelse mot budget på 73,9 miljoner kronor. I posten ryms en nettovinst på 69,1 miljoner kronor från exploateringsverksamheten, varav 60,2 miljoner kronor avser tidigare år. Resterande avvikelse förklaras av reavinster vid försäljning av mark och Karby tennishall. Kapitalkostnaden, som består av interna avskrivningar och ränta på anläggningstillgångarna, uppgår till 68,4 miljoner kronor och fördelas ut på nämnderna. Årets utfall är 9,3 miljoner kronor lägre än budgeterat på grund av att investeringarna inte har kommit igång i den takt som planerats. Nämnderna belastades under året med ett kalkylerat personalomkostnadspålägg (PO-pålägg) på 40,65 procent utöver lönekostnaderna för det stora flertalet anställda. Budgeten visade sig vara för högt satt och utfallet blev sex miljoner kronor lägre än budgeterat. Eftersom de verkliga sociala avgifterna inklusive pensionsavsättningar var 5,7 miljoner kronor för högt budgeterade blev nettoeffekten på resultatet liten. Resterande differens förklaras med att premierna till avtalsgruppsjukförsäkringen och avgiftsbefrielseförsäkringen uteblev helt. De var budgeterade till 7,2 miljoner kronor. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Intäkterna i form av kommunalskatt, generella statsbidrag och utjämning ökade med 65 miljoner kronor jämfört med Det motsvarar en ökning på totalt 5,4 procent. Den

41 17 Vy över Vallentuna tätort och Vallentunasjön. Foto:Bergslagsbild AB relativt höga ökningen av skatteintäkterna är en följd av återhämtningen av ekonomin i Sverige. Sysselsättningen och antal arbetade timmar ökade markant under året och därmed även skatteunderlaget. De preliminärt utbetalade skatteintäkterna, vilka grundar sig på regeringens prognos av skatteunderlaget i budgetpropositionen för 2010, visade sig vara för låga. Den positiva avräkningen för 2010 års skatteintäkter uppgår till 13 miljoner kronor. Intäkterna från generella statsbidrag och utjämning ökade med 21 procent. Det är främst det tillfälliga konjunkturstödet på 28,5 miljoner kronor som har bidragit till ökningen. Kommunens intäkter från LSS- och kostnadsutjämningen har varit relativt stabila de senaste åren. Kommunens struktur i relation till övriga kommuner har inte förändrats nämnvärt. Foto: Maria Rosenlöf Finansnetto Finansnettot budgeterades till 0,1 miljoner kronor. Tack vare ett uppskjutet och minskat lånebehov och förbättrad likviditetsplanering blev finansnettot +1,4 miljoner kronor. Kårsta skola har naturen runt knuten en källa till glädje och inspiration för alla elever.

42 18 Materiella anläggningstillgångar Årets nettoinvesteringar (investeringsutgifter minus eventuella investeringsinkomster) uppgick till 248,2 miljoner kronor, varav markköp från Stockholms stad var 119,2 miljoner kronor. Exklusive markköpet var investeringarna 128,7 miljoner kronor, vilket är en nivåhöjning med 21 procent från föregående år. Trots detta utgör utfallet endast 54 procent av budgeterade nettoinvesteringar. Budget för stora investeringsprojekt ligger av naturliga skäl över flera år, varför utfallet ett enskilt år har mindre informationsvärde. Avvikelser beroende på förskjutning Figur 12. Nettoinvesteringar Mnkr i tid är inte lika intressant som eventuell budgetavvikelse när projektet är avslutat. De större investeringsprojekten, vilka definieras som projekt med en total investeringsbudget överstigande 10 miljoner kronor, redovisas i tabell 3. När det gäller kommunens verksamhetsfastigheter har inga investeringsprojekt färdigställts under året. Däremot fortsätter ombyggnationen av Väsbygården till gruppboende och utbyggnaden av Lovisedalsskolan till F-9-skola. I april påbörjades byggandet av Vallentuna Kulturhus och Bibliotek i kommunalhusparken. När det gäller så kallade publika fastigheter, det vill säga anläggningar för offentligt bruk, är Vallentuna trafikplats det i särklass största projektet. För närvarande pågår etapp ett som omfattar ledningsomläggning. Förutom medel till de större investeringsprojekten får nämnderna årliga anslag för ventilations-, energibesparings- och trafiksäkerhetsåtgärder samt för inköp av inventarier. Utöver nettoinvesteringarna har de materiella anläggningstillgångarna ökat till följd av att tre vägar i exploateringsområdena Fågelsången, Nyby och Uthamra strand har aktiverats bland publika anläggningar (62,1 miljoner kronor). Finansiella anläggningstillgångar Kommunen lånade under 2009 ut 7,6 miljoner kronor till Vägverket (numera Trafikverket) för arbetet med den nya trafikplatsen och avsikten var att detta skulle vara den första utbetalningen av ett räntefritt lån om 100 miljoner kronor. Under 2010 förbättrades Trafikverkets

43 Tabell 3. Större investeringsprojekt Projekt Belopp mnkr Total projektbudget 2010 Årets budget Årets utfall Utfall tom år 2010 Verklig/ beräknad slutsumma Verkligt/ beräknat slutdatum Väsbygården, ombyggnad vårdbostäder 59,0 55,9 33,4 37,4 61, Lovisedalsskolan, ombyggnad till F-9 100,0 33,5 15,3 20,8 100, Nytt kulturhus och bibliotek 148,0 36,0 38,8 53,8 148, Upprustning torgytor 10,0 8,0 1,8 2,8 10, Vallentuna trafikplats, genomförande 100,0 55,0 17,6 20,1 100, Tabell 4. Omsättningstillgångar Belopp i mnkr Förändring Likvida medel 97,3 123,6-26,3 Kortfristiga placeringar 80,0 119,0-39,0 Övriga kortfristiga fordringar 89,6 64,1 25,5 Lager och förråd 0,2 0,2 0,0 Exploatering 79,2-22,8 102,0 Summa omsättningstillgångar 346,3 284,1 62,1 finansierings situation varför lånet återbetalades. Denna post förklarar i huvudsak minskningen av de finansiella anläggningstillgångarna. I balansräkningen finns sammanlagt 203 bostads rätter bokförda till ett anskaffningsvärde av 4,6 miljoner kronor. I dessa finns ett dolt marknadsvärde på betydligt mer vilket förstärker kommunens ekonomi ytter ligare. Inga försäljningar eller anskaffningar har gjorts under året. Omsättningstillgångar Kommunens omsättningstillgångar ökade med totalt 62,1 miljoner kronor under 2010, främst till följd av att de pågående exploateringsprojektens värde ökade från -22,6 miljoner kronor till +79,2 miljoner kronor. Likvida medel och placeringar minskade under året med totalt 65,3 miljoner kronor till följd av stora investeringar, däribland markköpet från Stockholms stad. De kortfristiga fordringarna ökade med 25,5 miljoner kronor. Dels beror det på att kommunen har en fordran på staten för kommunala skattemedel istället för en skuld, vilket var fallet vid förra årsskiftet. Dels har kommunen en fordran på Skatteverket för momsersättning. Exploatering Kommunen tillämpar från och med i år Rådet för kommunal redovisnings (RKR:s) rekommendation nummer 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar för exploateringsverksamheten, vilket bland annat innebär bruttoredovisning istället för nettoredovisning, läs mer på sidan 47. Tabell 5. Exploatering Belopp i mnkr Årets utgifter Årets inkomster Avslutade under året Netto t.o.m. år 2010 Uthamra strand 0,7 23,5 8,1 1,3 Centrala Vallentuna 34,9 2,9 42,2 Skoga 3,0 0,0 5,1 Tingvalla 0,9 0,0 4,1 Åby ängar 1,0 0,0 2,0 Övrig bostadsexploatering 4,9 6,8 0,8 20,3 Industriexploatering 1,1 0,0 4,2 Totalt 46,5 33,2 8,9 79,2 Poster av engångskaraktär från tidigare års exploateringsverksamhet: Bostäder 31,2 Industri 29,0 Totalt 60,2 Under året resultatfördes tre projekt till en sammanlagd nettointäkt på 8,9 miljoner kronor, varav Uthamra strand utgjorde 8,1 miljoner kronor. Det finns vid årsbokslutet 37 aktiva bostads ex ploateringsprojekt. Störst exploateringsutgifter för året har projekt inom centrala Vallentuna fört med sig, 34,9 miljoner kronor. Det finns även fyra stycken pågående projekt för industriområdesexploatering varav det största är Västra centrum med 3,3 miljoner kronor i upparbetade kostnader. I och med övergången till att redovisa enligt RKR 18 har kommunen rättat fel som avser tidigare års exploateringsverksamhet. Nettovinsten för dessa rättningar blev 60,2 miljoner kronor fördelat på bostadsprojekt med 31,2 miljoner kronor och 29,0 miljoner kronor på industriprojekt. Långfristiga skulder De långfristiga skulderna ökade markant under året från 0,1 miljoner kronor till 157,7 miljoner kronor. Sedan 2006, då centrumfastigheterna såldes, har kommunen inte haft några banklån, men i november togs fyra stycken lån för att finansiera kommande investeringar. Två av lånen är långfristiga och på vardera 50 miljoner kronor. 19

44 Förvaltningsber ät telse 20 Resterande ökning beror på tillämpningen av redovisningsprincipen RKR 18 som innebär att gatukostnadsersättningar och investeringsbidrag numera redovisas som förutbetalda intäkter på skuldsidan när de blir kvar i kommunens ägo. Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna ökade med 64,8 miljoner kronor varav 20 miljoner kronor utgörs av ett banklån och 25 miljoner kronor av ett lån från kommunens koncernföretag AB Össebyhus. Även gruppen kortfristiga skulder har förändrats till följd av den nya principen om bruttoredovisning av exploateringsinkomster och därför redovisas numera 26,1 miljoner kronor som förutbetalda intäkter. Pensionsåtaganden Vallentuna kommuns pensionsåtaganden redovisas enligt den så kallade blandmodellen i kommunal redovisningslag, se tabell 6. Den innebär att den mindre delen av kommunens pensionsåtaganden, pensionsförmåner intjänade från och med år 1998, redovisas dels som en skuld med 28,1 miljoner kronor, dels som en avsättning med 74,3 miljoner kronor. Den större delen, 475,2 miljoner kronor, består av pensionsförmåner intjänade till och med år 1997 och redovisas i stället som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. I nämnda belopp ingår en löneskatt med 24,26 procent. Enligt fastställt reglemente ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Det innebär att kommunen använder dessa i verksamheten utan att ha medel som är öronmärkta för detta syfte. Skulden består av den individuella delen av den avgiftsbestämda pensionen. Den tjänas in under året men betalas ut till den externa förvaltare som arbetstagaren har valt i mars året därpå. Skulden ökade med elva procent under Tabell 6. Pensionsmedel inklusive löneskatt Belopp i mnkr Förändring Skuld 28,1 25,4 2,7 Avsättning 74,3 65,8 8,5 Ansvarsförbindelse 475,2 495,0-19,8 Återlåning 577,6 586,2-8,5 året. Som avsättning redovisas den förmånsbestämda ålderspensionen, som är en kompletterande pension för höginkomsttagare. Avsättningen kan definieras som nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar till den del de är intjänade idag. Avsättningen ökade med tretton procent. Ansvarsförbindelsen innehåller pensionsmedel intjänade före år För denna del av pensionsåtagandet tas kostnaden i samband med utbetalning till pensionären. Ansvarsförbindelsen har minskat med fyra procent eller 19,8 miljoner kronor. Det är viktigt att beakta ansvarsförbindelsen vid den ekonomiska planeringen då stora pensionsavgångar väntas med stora utbetalningar som följd. Den senaste femårsprognosen från kommunens pensionsbolag, KPA Pension, redovisas i figur 13. Övriga ansvarsförbindelser Utöver de pensionsåtaganden som beskrivits, har kommunen ett antal borgensåtaganden. Aktuell skuld var vid årsskiftet 437,3 miljoner kronor. Under året ökade åtagandet med fem miljoner kronor för AB Össebyhus och med 23 miljoner kronor för Vallentunavatten AB. I årsredovisningarna för saknades en uppgift om ett borgensåtagande för Vallentunavatten AB på 28,5 miljoner kronor. Vallentuna kommun blev under året medlem i Figur 13. Prognos för pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt per år Mnkr Figur 14. Framtida investeringar t.o.m. år 2019 enligt kommunplan , mnkr Mnkr

45 Kommuninvest ekonomisk förening och ingick ett solidariskt borgensansvar motsvarande sin andel, vilket vid årsskiftet uppgick till 215,1 miljoner kronor. Transparensdirektiv Från och med 2006 gäller transparenslagen, Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera. Eftersom Vallentuna kommun inte bedriver konkurrensutsatt verksamhet, varken i egen regi eller i bolag, i den storleksordning som lagen avser (över 40 miljoner euro), omfattas kommunen inte av lagstiftningen. Foto: Robert Blom Känslighetsanalys Den kommunalekonomiska utjämningen justerar kommunens strukturella läge jämfört med andra kommuner. Vallentuna har därför efter utjämningen samma ekonomiska förutsättningar som andra kommuner. Även om systemet fångar upp kommunens strukturella förutsättningar påverkas ekonomin av kommunens egna beslut och av förändringar i vår omvärld. För att visa hur olika händelser påverkar ekonomin redovisas en känslighetsanalys baserad på förhållandena under 2010, se tabell 7. Framtiden Sveriges kommuner har många utmaningar framöver. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting krävs det drygt tio miljarder kronor för att klara av pris- och löneökningarna nästa år. Det kan jämföras med intäkterna, som bara ökar med cirka fyra miljarder. Om kostnaderna skulle öka i takt med befolkningsförändringarna skulle det dessutom krävas ytterligare sju miljarder. Det innebär att kommunerna behöver anpassa verksamheten efter skiftningarna. Årets starka resultat ger många kommuner en välbehövlig marginal inför nästa år och skapar möjligheter att göra just det. Kommunal verksamhet i förändring är mer regel än undantag. Vallentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god de senaste åren. Kommunens övergripande målsättning är att ha en ekonomi i god balans som klarar av förändringarna i omvärlden. Under perioden 2005 till 2010 har kommunen redovisat resultat som stämmer överens med målen om god ekonomisk hushållning. De goda resultaten är en effekt av tidigare besparingsåtgärder, försäljning av centrumfastigheterna, en gynnsam utveckling av skatteintäkterna samt en hög krismedvetenhet. För att kunna behålla en stabil ekonomisk utveckling och en hög kvalitet i verksamheten även i fortsättningen, måste kommunen ha en effektiv verksamhet, god kostnadskontroll och samtidigt satsa på moderna arbetssätt. Vallentuna kommun är inne i en långvarig tillväxtfas och växer stadigt med mellan 400 och 800 invånare per år. Det gör Vallentuna till en av landets snabbast växande kommuner. Fler invånare i kommunen ger högre intäkter. Samtidigt kräver fler invånare också en utbyggd kommunal verksamhet. För att klara ekonomin gäller det att styra de ökade resurserna till de verksamheter där Många barnfamiljer väljer att flytta till Vallentuna, och befolkningen är ung jämfört med genomsnittskommunen. Tabell 7. Känslighetsanalys Händelse mnkr Löneförändring med 1 procent 4,5 Tio genomsnittliga helårstjänster 4,3 Prisförändring varor och tjänster med 1 procent 8,0 Ändring av försörjningsstöd med 10 procent 1,2 Förändrade taxor och avgifter med 10 procent 7,4 Förändrad kommunalskatt med 10 öre 5,8 behoven är som störst och därmed prioritera ned vissa andra områden. Befolkningen är ung jämfört med genomsnittskommunen, vilket ställer krav på stora satsningar på skolor och fritidsaktiviteter. Inom den närmaste treårsperioden börjar även stora grupper fyrtiotalister gå i pension vilket innebär att kommunen måste anpassa bostäder till äldres behov och planera för en utökad äldreomsorg. Till viss del kan tillväxten rymmas inom befintliga anläggningar. Men på sikt måste kommunen investera i nya förskolor, skolor och äldreboenden. Kommunen står inför en intensiv investerings period, se figur 14. Under året har kommunen arbetat med ett antal projekt med framtidsfokus. Den 17 maj tog fullmäktige beslut om en ny vision och översiktsplan med syfte att planera för en hållbar tillväxt och utveckling av hela kommunen. Under de närmaste åren kommer det att byggas mycket i och kring Vallentuna centrum, bland annat ett nytt kulturhus och bibliotek, en planskild järnvägskorsning och en restaurering av Vallentunasjön. 21

46 Verksamhetsmål I kommunallagen anges att mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska finnas för den kommunala verksamheten. Målen och riktlinjerna ska omfatta både kommunens ekonomi och verksamhet. 22 I Vallentunas kommunplan, som är antagen av kommunfullmäktige, står att dagens kommuninvånare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte skjuta upp betalningen till framtida generationer. Med god ekonomisk hushållning menas också att kommunen ska bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ända måls enligt sätt. I kommunplanen finns övergripande kommungemensamma mål för olika verksamhetsområden. Kommunplanen kompletteras av fler styrdokument, så som planer, Foto: Maria Rosenlöf

47 policies och riktlinjer som kommunfullmäktige har antagit. Tillsammans skapar dessa förutsättningar för en god utveckling av Vallentuna kommun. Målen kompletteras och bryts ned i respektive nämnds verksamhetsplan. För att kontrollera att vi bedriver en effektiv och resurssnål verksamhet följer vi tre gånger per år upp de mål som fullmäktige och respektive nämnd har fastställt i den så kallade VaSaRu-rapporteringen (Vallentunas sammansatta resultatuppföljning). Kommunens mål De 27 fastställda målen är uppbyggda kring sex strategiska rubriker och nedan redovisas en kort sammanfattning av måluppfyllelsen. Flera av målen sträcker sig över en längre period och ska vara uppfyllda först i slutet av Under år 2010 uppfylldes 65 procent av målen vilket är en ökning jämfört med år Tabell 8. Måluppfyllelse Målformulering Måluppfyllelse Planerade åtgärder Till växt och utveckling Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbyggd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Måluppfyllelse: Sex av åtta mål är uppfyllda. En översiktsplan ska fastställas senast maj Uppfyllt Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige i maj 2010 Enligt översiktsplanen ska fördjupade studier och planer utarbetas under planeringsperioden. Kommunen ska fortsatt vara en av Sveriges mest företagsvänliga kommuner. Kommunens resultat ska under en femårsperiod, i snitt, uppgå till minst 2 procent av den sammanlagda summan för skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Skattekvoten (kommunens nettokostnader inklusive finansnetto i relation till skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag) ska under en femårsperiod, i snitt, uppgå till maximalt 98 procent. Exploateringsverksamheten ska vara självfinansierad Andelen medborgare som är nöjda avseende inflytande, tillgänglighet, service och dialog ska öka. Vallentuna ska utvecklas och göras mer attraktivt som besöksplats, bland annat genom att kommunens kulturmiljöer och naturvärden blir mer tillgängliga. Arbete pågår Ej uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Arbete pågår med en strukturplan för Karby/Brottby, Södra Vallentuna och en grönplan. En fördjupad översiktsplan för Gillinge förbereds. Vallentuna sjönk från plats 55 till 83 på Svenskt Näringslivs rankinglista över bästa företagarkommuner 2010, och från placering 32 till 35 enligt årets SBA-undersökning. Ingen mätning gjordes av Ung företagssamhet under Ett genomsnitt av resultatet under femårsperioden ger 2,6 procent och årets resultat uppgår till 7,3 procent. Tidigare års exploateringsvinster har resultatförts under året, vilket påverkar utfallet markant. Ett genomsnitt av skattekvoten under femårsperioden ger 97,4 procent och årets skattekvot uppgår till 92,7 procent. Tidigare års exploateringsvinster har resultatförts under året, vilket påverkar utfallet markant. Under året avslutades tre exploateringsprojekt som påverkade resultatet positivt med 8,9 miljoner kronor. Därutöver har intäkter på ytterligare 60,2 miljoner kronor från tidigare års exploateringsverksamhet resultatförts. Detta är en följd av att kommunen har anpassat sig till rådande redovisningsrekommendationer. Målet uppfylldes vid den senaste mätningen En ny medborgarenkät genomförs hösten Arbetet med att göra Vallentuna mer attraktivt som besöksplats har intensifierats. Besöksmålen runt Runriket har nu full täckning av audioguider. Angarnssjöängen har ca årliga besökare. En besökskarta för Vallentuna kommun har tagits fram under året. Antalet kulturella, nöjes- och idrottsligt inriktade evenemang i Vallentuna har ökat och breddats under året. En fördjupad översiktsplan för Gillinge är senarelagd. En ny näringslivspolicy ska beslutas av KF under En översyn av planprocessen görs under 2011, som även syftar till att främja företagsamheten i kommunen. 23

48 Ekonomi i balans Målformulering Måluppfyllelse Planerade åtgärder Stor valfrihet Kommunens invånare ska vara nöjda med den erbjudna valfriheten i de kommunala tjänsterna. Måluppfyllelse: Två av två mål uppfyllda. Kommunen ska erbjuda valfrihet inom skola och förskola efter invånarnas behov. Kommunen ska erbjuda valfrihet inom äldreomsorg efter invånarnas behov. Uppfyllt Uppfyllt Barn- och ungdomsförvaltningens årliga enkät till vårdnadshavare med barn i kommunala förskolor visar att 93 procent av vårdnadshavarna är helt eller till större del nöjda med den placering de har fått till sitt barn. Vallentuna kommun ingår i samverkansavtal för kommunala gymnasieskolor i Stockholms län. Eleverna kan fritt söka till gymnasieutbildningar i alla kommuner. Uppsökande verksamhet till 80-åringar har genomförts för att ta reda på deras önskemål och behov. Målformulering Måluppfyllelse Planerade åtgärder Kunskap för livet Vallentunas skolor ska höra till de främsta i landet. Måluppfyllelse: Tre av fyra mål uppfyllda. 24 Andelen elever som går ut skolan med fullständiga betyg ska öka årligen. Resultatet i Vallentunas skolor ska årligen överskrida det förväntade resultatet i enlighet med Skolverkets mätning. Ej uppfyllt Uppfyllt Andelen elever som lämnade grundskolan vårterminen 2010 med fullständiga betyg (minst betyget godkänt i alla ämnen) var 78 procent, vilket är sämre än det mycket höga resultatet för 2009 (84 procent). Sett över flera år är det ändå en positiv utveckling eftersom resultaten 2010 är bättre än resultaten 2007 (73 procent) och 2008 (77 procent). Meritvärdet för elever som lämnade grundskolan vårterminen 2010 var 209, vilket är högre än det förväntade värdet (207) för dessa elever. Däremot var andelen med fullständiga betyg 78 procent, vilket är strax under det förväntade värdet (79 procent). SKL presenterar årligen Öppna jämförelser. Den senaste rankingen baseras på betygsstatistiken för Det genomsnittliga meritvärdet var 220 och därmed var Vallentuna på plats 21 i riket. Öppna jämförelser för 2010 har inte presenterats ännu. En jämförelse av samtliga kommuners meritvärde visar dock att Vallentuna ligger på plats 82 för Vallentuna gymnasium har 24 lärlingsplatser var det 17 elever som var på lärlingsplatser. Det är fokus på förbättrade betygsresultat. Kvalitetsarbetet ska förbättras vad gäller analys av resultat och att vidta rätt åtgärder utifrån analysen. Flera utvecklingsarbeten genomförs och sammanfattas i en gemensam handlingsplan. Resultatet i Vallentunas skolor ska på sikt ligga bland de 30 bästa kommunerna i landet. Uppfyllt Lärlingssystemet inom gymnasieskolan ska fortsatt omfatta minst 20 platser Uppfyllt Målformulering Måluppfyllelse Planerade åtgärder God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Miljön i Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. En inriktning där Vallentuna ligger i framkant med alternativa och innovativa energilösningar ska gälla i såväl planeringen för bebyggelse som infrastruktur. Måluppfyllelse: Inget av de två målen är ännu uppfyllda. Vallentuna kommun ska ha lokala miljömål som grundas på de nationella miljömålen för god miljö och hållbar utveckling. Ej uppfyllt Kommunstyrelsen har fattat beslut om en projektplan och projektmål. Eftersom miljöplanerartjänsten har varit vakant under hösten kommer arbetet påbörjas år Trålning har pågått under 2010 och planeras fortsätta under Målet är att fiska ut tillräckligt mängd med vitfisk för att den ekologiska balansen i sjön ska återställas. En miljöplanerare har anställts och kommer att påbörja arbetet under år Vattenkvaliteten i Vallentunasjön ska, efter genomförda åtgärder, förbättras. Arbete pågår

49 Målformulering Måluppfyllelse Planerade åtgärder Den trygga kommunen Vallentuna ska vara en trygg och säker plats att leva och verka i under livets alla skeden. Måluppfyllelse: Fyra av fem mål uppfyllda. Vallentunas invånare ska uppleva kommunen som trygg och säker att bo och verka i. Nämnderna ska samverka kring tidiga insatser för ungdomar i syfte att öka tryggheten. Ej uppfyllt Uppfyllt Målet ej uppfyllt vid den senaste mätningen2009. En ny medborgarenkät genomförs hösten Slutrapporten Barn- och ungdomspolitiska programmet har godkänts på KS i november Rapporten är överlämnad till Länsstyrelsen. Säkra skolvägar ska prioriteras. Uppfyllt Flera av de trafiksäkerhetsåtgärder som har beslutats under 2010 berör skolvägar. Under 2010 etablerades ett lokalt brottsförebyggande råd. Till detta råd knyts en referensgrupp, där ett antal representanter för olika intressenter i lokalsamhället får möjlighet att vara delaktiga i viktiga delar av kommunens trygghetsarbete. Tillgängligheten för funktionshindrade till bostäder, arbetsplatser, service och verksamheter ska öka med sikte på att uppfylla de nationella målen. I Vallentunas skolor ska kränkande behandling, droger och brott inte förekomma. Uppfyllt En handläggare arbetar med att anpassa bostäder efter funktionshinder. Information om enkelt avhjälpta hinder har skickats ut till ägare av publika lokaler. När bygglov prövas tar man alltid hänsyn till tillgänglighetskraven. Uppfyllt En årlig enkät till elever och vårdnadshavare visar att 89 procent av eleverna i åk 5 och 8 känner sig trygga i skolan. Bland vårdnadshavarna anger 92 procent att deras barn känner sig trygga i förskolan och 84 procent anser att skolan är en trygg miljö för deras barn. Resultaten för Vallentuna gymnasium visar att 97 procent av eleverna i åk 1 trivs i skolan. Utbildningsnämndens indikator för detta mål är att minst 90 procent av eleverna ska trivas i skolan. 25 Målformulering Måluppfyllelse Planerade åtgärder Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommunen ska upplevas som en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Stockholm nordost. Måluppfyllelse: Fyra av sex mål uppfyllda. Medarbetarindex i medarbetarenkäten ska öka årligen. Uppfyllt Resultaten har kontinuerligt förbättrats på de flesta förvaltningar sedan enkäten infördes. Alla kommunens medarbetare ska känna till och arbeta efter kommunens värdegrund. Ej uppfyllt Svarsfrekvens i enkäten 91%. Värdegrunden ingår i introduktionen av nyanställda samt tas upp regelbundet på arbetsplatsträffar. Sjukfrånvaron 2010 är 5,7 procent för kommunen totalt var den 5,9 procent. Fortsatt arbete med att implementera kommunens värdegrund. Fortsatt arbete med förebyggande åtgärder och rehabilitering. Sjukfrånvaron ska successivt minska till att vara högst 5 procent. Ej uppfyllt Vi ska sträva mot ökad mångfald och en jämnare könsfördelning i den kommunala verksamheten. Alla kommunens verksamheter ska vara certifierade enligt IiP-standard vid 2010 års slut och arbeta för att behålla certifieringen. Samtliga chefer ska ha påbörjat kommunens ledarutvecklingsprogram senast 12 månader efter anställning. Uppfyllt Mångfalds- och könsfördelningsaspekten finns alltid med i rekryteringsförfarandet. Uppfyllt Uppfyllt Kommunens ledarutvecklingsprogram erbjuds successivt till nya chefer.

50 Personalberättelse 26 Vallentuna kommuns verksamheter ställer höga krav på medarbetarna. Personalens prestationer är grunden för en god service till invånarna i kommunen. Att ge personalen rätt förutsättningar för att kunna prestera är kärnan i kommunens personalarbete. När omvärlden förändras måste verksamheterna också kunna anpassa sig det gäller att balansera långsiktighet och kontinuitet med kreativitet och nytänkande. För att kunna locka till sig rätt personer som kan utveckla och upprätthålla en god service, måste Vallentuna kommun vara en attraktiv arbetsgivare. Därför finns det ett personalpolitiskt program som lyfter frambland annat det goda ledarskapet och medarbetarskapet. Kompetensutveckling Det finns ett internt utvecklingsprogram ( KoVa) som satsar på kommunövergripande utbildningsinsatser. Programmet erbjuder ett varierat och mycket uppskattat kursutbud inom olika områden. Under 2010 har 83 aktiviteter arrangerats med sammanlagt 1784 deltagare. Kompetensutveckling kring hälsofrågor har varit aktuellt under året. Bland annat har det ordnats utbildningar i stresshantering, alkohol och droger samt hot och våld. Dessutom har riktade insatser gjorts för kommunens chefer och friskvårdsinspiratörer. Den åttonde omgången av Vallentunas ledarutvecklingsprogram avslutades under våren, då 2 4 chefer genomförde programmet. En ny samarbetspartner för ledarutvecklingsprogrammet, GAIA Leadership, handlades upp. I samarbete med dem påbörjade kommunens ledningsgrupp i december en utvecklingsinsats. Samtidigt planerades starten för ett helt nytt ledarutvecklingsprogram Två kulturbärardagar för alla ledare i kommunen har arrangerats under året. Vårens tema var Vallentuna tar nästa steg och handlade om ledstjärnorna: Tillgängliga Vallentuna, Pappret ska bort och Enklare & bättre. Under hösten fortsatte utvecklingstemat kring: Vision, ledarutveckling och kreativitet. Investors in People (IiP) Alla verksamheter i Vallentuna kommun har certifierats enligt den internationella kvalitetsmetoden Investors in People (IiP). Under 2010 certifierades kulturförvaltningen, samtidigt som hela socialförvaltningen omcertifierades. Arbete pågår inom alla verksamheter med att upprätthålla och utveckla verksamheternas kvalitetsarbete enligt IiP. Arbetsmiljö och hälsa Vallentuna kommun har ett långsiktigt hälsofrämjande arbete för att utveckla arbetsplatser med friska och engagerade medarbetare. Målet är att sjukfrånvaron ska vara högst fem procent. En viktig samarbetspartner är företagshälsovården Avonova Hälsa. Under 2010 har fokus på hälsoarbetet varit att främja förebygga rehabilitera, sett utifrån perspektiven individ grupp organisation. Det innebär bland annat att alla medarbetare erbjuds både kostnadsfria och subventionerade friskvårdsaktiviteter. Dessutom erbjuds de ett årligt friskvårdsbidrag eller en friskvårdstimme per vecka.

51 27 Alla medarbetare erbjuds både kostnadsfria och subventionerade friskvårdsaktiviteter. Rehabilitering sjukfrånvaro Kommunens samlade sjukfrånvaro för 2010 var 5,7 procent av arbetad tid. Utav denna utgjorde andelen långtidssjuka 50 procent, samtidigt som 44 procent av kommunens månadsanställda inte hade någon sjukfrånvaro alls. Kostnaden för all sjuklön under året blev 6,4 miljoner kronor. (6,3 miljoner kronor, 2009). Medarbetarenkäten En kommungemensam medarbetarenkät har genomförts under året. Modellen togs fram 2005 och har använts sedan dess. Samtliga resultat har förbättrats årligen, dock utan dramatiska förändringar. Enkäten är ett stöd i det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Under året har HR-avdelningen gjort en utvärdering av medarbetarenkäten. Facklig samverkan Den partsammansatta övergripande samverkansgruppen är även kommunens centrala arbetsmiljökommitté. Ett förslag till arbetsmiljöpolicy har tagits fram i samverkan med de fackliga representanterna. Tabell 9. Sjukfrånvaro i procent av arbetstiden* Åldersgrupp Kvinnor 5,9% 6,3% 8,0% Män 4,9% 4,8% 5,0% Totalt 5,7% 5,9% 7,4% Total för 29 år och yngre 3,9% 3,2% 4,3% Totalt för år 5,1% 5,3% 7,0% Totalt för 50 år och äldre 7,0% 7,3% 8,7% *tillgänglig ordinarie arbetstid = den ordinarie arbetstiden enligt avtal, med hänsyn tagen till frånvaro utan lön, t.ex. tjänstledighet för vård av barn. Åldersstruktur och pensionsavgångar Genomsnittsåldern för kommunens tillsvidareanställda är 45,6 år (46,6 år 2009). Enligt pensionsavtalet (KAP-KL) har man möjlighet att gå i pension mellan 61 och 67 år. Avgångsskyldighet finns enligt lag vid 67 års ålder. Under året har 26 anställda gått i pension jämfört med 31 under

52 Två kulturbärardagar har arrangerats för alla ledare i kommunen under Figur 15. Åldersstruktur Figur 16. Fördelning av tillsvidareanställda per förvaltning i procent 28 Medelålder 45,6 år 29 år; 9% år; 51% 50 år; 40% Kommunledningskontoret; 5% Samhällsbyggnadsförvaltningen; 6% Fritidsförvaltningen; 2% Barn- och ungdomsförvaltningen; 57% Kulturförvaltningen; 3% Socialförvaltningen; 27% 2009 och 41 under De flesta har gått i pension vid 65 års ålder eller tidigare. Medarbetarna i siffror Den 31 december 2010 var antalet tillsvidareanställda i kommunen 1460, vilket motsvarar 1345 årsarbetare var antalet tillsvidareanställda 1440, vilket motsvarar 1315 årsarbetare. Fördelningen mellan kvinnor och män är 81 procent respektive 19 procent. Av kvinnorna arbetar 65 procent heltid (64 procent 2009) och av männen 84 procent (82 procent 2009). Personalomsättning Personalomsättningen under 2010 var 11,7 procent vilket är något högre än 2009 (11,2 procent). Den genomsnittliga anställningstiden var 11,6 år. Tabell 10. Personalkostnader Belopp i mnkr Löner med mera 467,9 447,3 Pensioner 44,2 44,3 Sociala avgifter 150,6 146,4 Summa personalkostnader 662,7 638,1 Personalkostnader och löneöversyn Personalkostnaderna under året uppgick till sammanlagt 662,7 miljoner kronor, fördelade enligt tabell 10. En löneöversyn genomfördes under året som innebar en genomsnittlig löneökning på 2,25 procent. Motsvarande siffra för 2009 var 3,69 procent.

53 Verksamhetsberättelser Verksamheten i Vallentuna är organiserad i tio nämnder och bedrivs av sex förvaltningar. Nedan följer en kort beskrivning av nämnder och förvaltningar, och ett urval av det som har hänt i verksamheten under Diagrammet visar nämndernas storlek, mätt som andel av kommunens totala nettokostnader. Figur 17. Nämndernas andel av totala nettokostnaden 2010 Kommunstyrelsen inklusive valnämnden; 6,1% Överförmyndarnämnden; 0,2% Samhällsbyggnadsnämnden; 3,1% Fritidsnämnden; 3,1% Kulturnämnden; 1,4% Barn- och ungdomsnämnden; 45,7% Utbildningsnämnden; 11,9% Socialnämnden; 28,5% Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i Vallentuna genom att: planera och följa upp kommunens verksamheter och ekonomi, ha ett övergripande ansvar för demokratifrågor, ha en översiktlig planering av kommunens infrastruktur, så som användningen av mark och vatten, miljövårds-, energi-, trafik- och bostadspolitik samt en god livsmiljö i kommunen, allmänt främja arbetssysselsättningen och näringslivets utveckling, förebygga arbetslöshet eller minska verkningarna av arbetslöshet, ansvara för flyktingfrågorna i kommunen, reformera det kommunala regelverket, effektivisera den kommunala verksamheten. 29 Kommunstyrelsen ska verkställa och följa upp kommun fullmäktiges beslut, samt följa upp att nämndernas verksamheter utvecklas i enlighet med övergripande planer. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för kommunens övergripande personalpolitik. Kommunala handikapprådet och Kommunala pensionärsrådet tillhör också kommunstyrelsen. Läs om årets viktiga händelser på sidorna fem till åtta. Kommunfullmäktiges möte i september hölls på historisk mark vid Arkils tingstad.

54 Verksamhetsber ät telser Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att: ansvara för förskoleverksamhet, ansvara för förskoleklass, grundskola och särskola ansvara för fritidshem, bedriva öppen förskola, bedriva ungdomsmottagning. 30 Viktiga händelser under året Riksdagen har till hösten 2010 beslutat att införa allmän förskola från och med höstterminen det år som barnet fyller tre år. Det är en utökning av den allmänna förskolan med ett år, eftersom det tidigare erbjöds barn från och med höstterminen det år barnet fyller fyra år. Allmän förskola är en avgiftsfri verksamhet på 525 timmar per år eller 15 timmar i veckan under skoldagar. Vallentuna kommun utsågs till Årets skolförbättrare 2010 av Lärarförbundet i Stockholms län. Bland annat har betygsresultatet ökat från plats 106 till 21 i landet tack vare ett målmedvetet arbete från skolledning, rektorer och lärare. Lovisedalsskolan ska byggas om till en F-9-skola. Det första spadtaget togs i år och skolan planeras vara klar hösten Skolorna har förbättrat den digitala lärmiljön. Detta var möjligt tack vare kommunfullmäktiges beslut att bevilja skolorna att använda sina överskott från tidigare år. Dessutom införde grundskolorna under året en digital hantering av individuell utvecklingsplan (IUP). Riksdagen har tagit beslut om förändringar i skollagen vad gäller offentliga bidrag på lika villkor. Kommunen ska från och med 2010 ta beslut om bidragsbelopp till friskolor och enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser. Beslut om bidragsbelopp ska baseras på kommunens budgeterade belopp och besluten är möjliga att överklaga till förvaltningsrätten. Barn- och ungdomsförvaltningen har snabbt infört den nya hanteringen. Framtiden Riksdagen har tagit beslut om en ny skollag, nya läroplaner och kursplaner samt ett nytt betygssystem. Riksdagen har också beslutat att reformera gymnasieskolan, även påverkar grundskolan bland annat genom ändrade behörighetskrav till yrkesprogram och studieförberedande program. Förändringarna införs den 1 juli 2011 och ett omfattande arbete har inletts för att genomföra reformerna. Vallentuna kommun är en av Sveriges snabbast växande kommuner och växer med mellan 400 och 800 invånare per år. Befolkningen är ung och det medför ett stort behov av förskolor och grundskolor. Antalet barn i förskolan ökar eftersom allt fler föräldrar efterfrågar barnomsorg. Dessutom börjar barnen i förskolan vid allt tidigare ålder. Det innebär att andelen barn i åldern ett till fem år som har plats inom förskolan har ökat under de senaste åren, en ökning som förväntas fortsätta. Vallentuna kommun deltar från och med 2011 i ett samarbete med andra kommuner kring en gemensam brukarenkät till elever och vårdnadshavare, inom ramen för Våga Visa. Detta kommer att möjliggöra jämförelser med andra kommuner. Vallentuna kommun blev utsedd till årets skolförbättrare i Stockholms län Den här bilden är hämtad från Lovisedalsskolan. Foto: Maria Rosenlöf

55 Vallentuna gymnasium satsar på kunskap och trygghet. Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens uppgift är att: ansvara för gymnasieskola inom kommunen, ansvara för att elever får välja gymnasieskola och gymnasiesärskola, ansvara för vuxenutbildning och svenska för vuxna invandrare, ansvara för uppföljning av alla 16 till 20-åringar. Viktiga händelser under året Vallentuna gymnasium startade IVIK, introduktionsutbildning för nyanlända, inom det individuella programmet. Programmet har 20 elever som läser svenska som andra språk i kombination med grundskolans ämnen och en del gymnasiekurser. Samtliga elever vid Vallentuna gymnasium har från och med läsåret tillgång till en egen bärbar dator. Det skapar förutsättningar för att använda datorn som ett pedagogiskt verktyg och är en del av kommunens satsning på att öka elevernas digitala kompetens. Vallentuna kommun utsågs till Årets skolförbättrare 2010 av Lärarförbundet i Stockholms län. Bland annat har betygsresultatet ökat från plats 106 till 21 i landet tack vare ett målmedvetet arbete från skolledning, rektorer och lärare. Arbetet med vuxenutbildningsregion fortsätter och Vallentuna är representerade i styrgruppen.vallentuna är med i en upphandling av vuxenutbildning som omfattar tio kommuner i länet. Den studerande får därigenom lättare att planera sina studier. Riksdagen har tagit beslut om förändringar i skollagen vad gäller offentliga bidrag på lika villkor. Kommunen ska från och med 2010 ta beslut om bidragsbelopp till friskolor. Beslut om bidragsbelopp ska baseras på kommunens budgeterade belopp och besluten är möjliga att överklaga till förvaltningsrätten. Barn- och ungdomsförvaltningen har snabbt infört den nya hanteringen. Framtiden Riksdagen har tagit beslut om en ny gymnasieskola GY 2011, ny skollag och ett nytt betygssystem. Förändringarna införs den 1 juli 2011 och ett omfattande arbete har inletts för att genomföra reformerna. Vallentuna gymnasium har arbetat med att anpassa programutbudet efter GY 2011 och kommer att erbjuda två nya program med start hösten 2011: Teknikprogrammet och ekonomiprogrammet. Vallentuna kommun deltar i samarbetet med övriga kommuner i Stockholms län om en gemensam gymnasieregion. Det innebär i korthet att eleverna i Stockholms län antas på samma villkor till utbildningarna i länet. Detta gäller även för fristående gymnasieskolor. Kommunfullmäktige i Vallentuna kommun har beslutat att införa en gymnasieskolpeng från och med januari Utgångspunkten för beslutet är att kommunerna i Stockholms län har kommit överens om en gemensam prislista för gymnasieutbildningar. Vallentuna kommun deltar från och med 2011 i ett samarbete med andra kommuner kring en gemensam brukarenkät till elever och vårdnadshavare, inom ramen för Våga Visa. Detta möjliggör jämförelser med andra kommuner. Utbildningsnämnden fortsätter samarbetet med Danderyd, Täby och Vaxholm kring vuxenutbildningen. Kunskapscentrum Nordost är etablerat som gemensamt vägledningscenter och hanterar ansökningar till grundläggande vuxenutbildning, svenska för invandrare och gymnasial vuxenutbildning. 31

56 Verksamhetsber ät telser Socialnämnden Socialnämndens uppgift är att enligt gällande sociallagstiftning ansvara för; individ och familjeomsorg med ett särskilt ansvar för barn, människor med missbruk, samt ensamstående och familjer som saknar möjlighet till egen försörjning, familjerättsfrågor och familjerådgivning, stöd i samband med familjevåld, stöd till brottsoffer, äldre- och handikappomsorg, stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning, insatser till personer med funktionsnedsättning, stöd till anhöriga som vårdar närstående, riksfärdtjänstens beslut och utredningar som ligger till grund för landstingsbeslut om färdtjänst, kommunens uppgifter vad gäller tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen och vissa tillsynsfrågor enligt tobakslagen och lagen om försäljning av nikotinläkemedel samt receptfria läkemedel, socialförvaltningen har ett samordningsansvar för kommunens krisledning vid en allvarlig händelse genom Posom-gruppen. Posom står för psykosocialt omhändertagande. Krisledningen sker i samarbete med primärvård, räddningstjänst, svenska kyrkan och civilförsvaret. 32 Viktiga händelser under året Kommunen har beslutat att från och med 2010 införa valfrihet inom hemtjänsten genom lagen om valfrihet. Kundvalet införs i syfte att ge kunden möjlighet att välja utförare av sina beviljade insatser. Det finns i dag möjlighet att välja mellan sex olika utförare. Kundvalet kräver en tydlig gränsdragning i socialförvaltningens organisation mellan den kommunala myndighetsutövningen och utförarverksamheten. Med anledning av detta har en organisationsförändring genomförts. Etapp ett av Väsbygårdens ombyggnation var klar i december, så att de boende kunde flytta in. Vid ombyggnationen har de boendes behov av tekniska hjälpmedel planerats in, liksom personalens behov av utrymme utifrån arbetsmiljölagstiftningen. Samarbetet med Nordost-kommunerna har fördjupats. För att möta kommuninvånarnas behov av specifikt stöd i olika livssituationer behövs många gånger ett samarbete mellan flera kommuner, då målgruppen i den egna kommunen inte är tillräckligt stor. Inom individ- och familjeomsorgen har två verksamheter permanentats under 2010: Stödcentrum för unga brottsoffer samt Barnahus Södra Roslagen. Verksamheterna har bedrivits i projektform fram till 2010 med Täby som huvudman och kommer att fortsätta på samma sätt. Alternativ till våld, ATV är en verksamhet som erbjuder stöd och behandling för män, kvinnor och barn som lever med eller har upplevt våld i familjen. Verksamheten startades av Täby för några år sedan och socialförvaltningen har från och med 2010 finansierat en utökning som gör det möjligt att erbjuda detta även till Vallentunas invånare. En stor utbildningssatsning pågår inom området funktionsnedsättning genom projektet Carpe. Nitton kommuner i länet deltar i projektet som drivs av Stockholms stad och är delvis finansierat med EU-medel. Totalt deltog 92 personer från Vallentuna i utbildningar år Framtiden Den demografiska utvecklingen, konjunktursvängningar och därmed påföljande behov har en stark påverkan på socialnämndens verksamhet. Den äldre befolkningen ökar. Det gör också antalet barn och ungdomar på grund av en ökad inflyttning av barnfamiljer. Vallentuna har också en relativt sett stor andel personer med funktions nedsättning vilket också påverkar socialnämndens verksamhetsstruktur. Samarbetet med landstinget behöver utvecklas, inte minst när det gäller de äldre personer som är mest sjuka. Samarbetet med skolan kan utvecklas ytterligare när det gäller förebyggande verksamhet och öppenvård för barn och ungdomar. Det gäller särskilt den grupp 16 till 18-åringar som är i behov av insatser utöver gymnasiets individuella program. När det gäller vuxna med funktionsnedsättningar är behovet av en utvecklad samverkan med arbetsmarknadsenheten stort. Detsamma gäller flyktingar som saknar arbete eller sysselsättning. Arbetet för att utveckla öppenvårdsinsatser för vuxna med missbruksproblem kommer under året att intensifieras. En översyn av kostverksamheten behöver också göras. Socialnämndens arbete under 2011 kommer att präglas av ett starkt fokus på kundkvalitet och på uppföljning och granskning av både den egna kommunala verksamheten och den verksamhet som utförs av externa entreprenörer.

57 Alla barn har rätt till en bra uppväxt. Därför erbjuder kommunen stöd och hjälp till barn, ungdomar och familjer. Foto: Johan Wiklund 33

58 Verksamhetsber ät telser Under året har trålningsbåtar fiskat upp vitfisk i Vallentunasjön för att återställa den ekologiska balansen. 34 Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämndens uppgift är att: fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, med undantag för översiktsplanering och att bevaka byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen, vara planerande och verkställande organ för mark- och exploateringsverksamheten, vara planerande och verkställande organ för kommunens lokalförsörjning, vara planerande och verkställande organ för kommunens avfallshantering, kommunal väghållning, parker och allmänna platser. Viktiga händelser under året Det första spadtaget för det nya kulturhuset och biblioteket togs i april. En entreprenadupphandling genomfördes under första kvartalet. En generalentreprenör är utsedd och byggnationen har startat. Invigning planeras till augusti Vallentunasjöns restaurering påbörjades i maj. Trålning med två inhyrda båtar startade i maj 2010 och har utförts under cirka sju månader. Fisket kommer att återupptas i vår. Målet är att under två år fiska ut tillräcklig mängd vitfisk för att näringsbalansen i sjön ska återställas och siktdjupet därmed förbättras. I juni togs det första spadtaget för ombyggnaden av Vallentuna trafikplats. Projektet omfattar byggandet av en planskild korsning mellan Roslagsbanan och Angarnsvägen/Väsbyvägen med en 360 meter lång järnvägsbro. Det blir även nya cirkulationsplatser och en överdäckning av Väsbyvägen mellan kyrkan och centrum. Samtidigt sker omfattande ledningsarbeten. Genomförandet av trafikplatsen är uppdelad i två etapper. För närvarande pågår etapp ett som omfattar ledningsomläggning, vilken väntas vara klar till sommaren Etapp två omfattar en järnvägsbro, cirkulationsplatser, överdäckning och ytterligare ledningsomläggningar. Etapp två beräknas starta under april eller maj månad Nya Lindholmsvägen med sträckning från rondellen vid idrottsplatsen till rondellen vid Arningevägen, togs i bruk den 21 oktober. Organisationsfrågor har varit i fokus och man har arbetat med att se över processer och rutiner. Förvaltningen har aktivt deltagit i arbetet med en ny översiktsplan.

59 Under året har en utbyggnad av Vallentuna centrum planerats, för att kunna utveckla butiks- och kontorslokaler samt torgytor. Arbetet kommer att fortsätta under Energiförbrukningen har minskat med fem procent under året tack vare investeringar och ett kontinuerligt arbete med energioptimering. Framtiden Vallentuna kommun har sedan 1970-talet haft en jämn och hög befolkningstillväxt och under hösten 2010 passerade antalet invånare Stockholmsregionen fortsätter vara en stark tillväxtmotor i landet och tillväxttakten tycks inte avta. Vallentuna kommun antog i maj 2010 en ny översiktsplan. I översiktsplanen anges att målet är att Vallentuna kommun om tjugo år har invånare och arbetsplatser. För att nå detta behöver cirka bostäder byggas under perioden. I takt med att Vallentuna kommun utvecklas kommer ökade krav att ställas på bland annat kundfokus, effektivitet och tillgänglighet. Plan- och bygglagstiftningen kommer att förändras under Vattendirektivet kommer att innebära krav på planering och byggande avseende påverkan på yt- och grundvatten. Myndighetsnämnden för teknik och miljö Myndighetsnämnden för teknik och miljös uppgift är att: fullgöra kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning för miljö, livsmedel- och hälsoskyddsområdet, besluta om bygglov vid kommunens egna anläggningar. Viktiga händelser under året Myndighetsnämnden för teknik och miljö har genomfört en riskklassificering av miljö- och hälsoskyddsverksamheter. En inventering av nedlagda deponier har utförts under året. Myndighetsnämnden har påbörjat tillsynen av större dricksvattenanläggningar. Fler handläggare har anställts på förvaltningen under året. Den utökade tillsynen av enskilda avloppsanläggningar har medfört fler ansökningar om nya eller förbättrade enskilda avlopp. 35 Framtiden År 2000 beslutade EU om en ny europeisk vattenpolitik, som innebär ett systematiskt planeringsarbete för att bevara och förbättra kvaliteten i våra sjöar, vattendrag, kustoch grundvatten. Vallentuna kommun ligger inom Norra Östersjöns vattendistrikt och i december 2009 antogs en förvaltningsplan för vattenförvaltningen i distriktet. Till förvaltningsplanen hör bland annat ett åtgärdsprogram där Vattenmyndigheten anger ett antal åtgärder som ska vidtas på både statlig och kommunal nivå. Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att nå en god vattenstatus i alla vatten år Inom miljö- och hälsoskyddsområdet är allt fler frågor beroende av beslut inom EU. I dag finns regelverk för bland annat vatten, dricksvatten, livsmedel, avfall och kemikalier som är beslutade på EU-nivå och påverkar den kommunala tillsynen. EU har även beslutat om ett så kallat tjänstedirektiv som ska innebära en ökad rörlighet för tjänster inom unionen. Detta ställer krav på kommunens förmåga att tillhandahålla information och handlingar för europeiska aktörer. Hittills har kommunens insats varit mycket begränsad, men det kan komma krav på en utökad service. Under våren 2011 kommer en ny plan- och bygglag att börja gälla. I den nya lagen finns krav på samordning mellan bygg- och miljönämnder i ärenden som berör såväl bygglov som miljöprövning.

60 Verksamhetsber ät telser Många Vallentunabor åker gärna skridskor på Vallentunasjöns plogade bana. Foto: Christian Dorwarth 36 Fritidsnämnden Fritidsnämndens uppgift är att; vara huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för kommunens sport- och fritidsanläggningar, bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete, stödja föreningslivet. Viktiga händelser under året I juni invigdes nya Vallentuna IP. Idrottsplatsen är nu fullt utbyggd med bland annat nya konstgräsplaner och en grusplan. En ny byggnad för omklädning och en dubbelsidig läktare med tak har tillkommit. Mötesplatsen Café Haket i Brottby har genomgått omfattande ombyggnationer under året i samband med att ägandet av Karby Tennishall övergick från kommunen till KTHhallen AB. Verksamheten har därmed fått bättre anpassade lokaler för den ungdomsverksamhet som bedrivs där. En satsning på ungdomsverksamheten i kommunen har skett under året. Verksamheten har fokuserat på en ökad närvaro och tillgänglighet, genom en förstärkning av det uppsökande arbetet på dagar, kvällar och helger. Även närvaron på Internet har utökats, eftersom det är en stor arena där många unga tillbringar sin fritid. Sommartid har ungdomsverksamheten flyttats till Kvarnbadet. Även kommunens fältgrupp utgick från Kvarnbadet under sommaren, men arbetet bedrevs i hela kommunen. Under 2010 har bland annat följande åtgärder och investeringar genomförts: Slutfasen av utbyggnad av Vallentuna IP. Förvärv av paviljong för bland annat ungdomsverksamheten vid Kvarnbadet. Ombyggnad av kassaentrén till Kvarnbadet. Roslagsleden har förstärkts i form av broar och spänger. Femkilometersspåret vid Vallentuna IP har belagts med stenmjöl. Skidspår har spårats vid Össeby IP, Vallentuna IP och Weda golf banor. Skridskobana har plogats på Vallentunasjön. En sexhjuling har köpts in som kan ploga och hyvla isen.

61 Vallentuna ska vara tryggt att leva och bo i. Därför finns ett förvaltningsövergripande samarbete, Tryggare Vallentuna, som arbetar förebyggande med frågor som rör barn- och ungdomar samt fysisk miljö och trygghet för alla kommuninvånare. Under 2010 har en ny organisation införts som gör det möjligt att styra, följa upp och kommunicera detta arbete. Under hösten har även de brottsförebyggande verksamheterna samordnats inom Tryggare Vallentuna. Idag fungerar organisationen formellt som ett lokalt brottsförebyggande råd, vilket innebär ett fördjupat samarbete med polisen. Framtiden Sommarens satsning visar att integrationen av ungdomsoch fältverksamheten behöver fortsätta, dels för att vårda relationerna med ungdomarna, dels för att inte tappa helhetssynen över ungdomssituationen i kommunen. Kvarnbadet visade sig ha stora mögelskador vid den inspektion som gjordes under hösten och ett omfattande ombyggnads- och renoveringsarbete kommer att genomföras under Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap på uppdrag av staten och i enlighet med föräldrabalken. Verksamheten kännetecknas av myndighetsutövning och länsstyrelsen utövar tillsyn. Överförmyndarnämnden ansvarar för att: huvudmannens tillgångar används för hans eller hennes nytta, tillgångar är tryggt placerade och ger en skälig avkastning, vara en garanti mot rättsförluster, årligen fastställa den gode mannens eller förvaltarens arvode. I de fall som huvudmannens tillgångar eller inkomster understiger 2,65 procent av basbeloppet är kommunen skyldig att stå för arvodet. 37 Viktiga händelser under året Överförmyndarnämnden har sedan starten den 1 januari 2007 arbetat med att skapa struktur och rutiner för verksamheten. Under året har arbetet med att få ordning på det äldre materialet från åren prioriterats. En slutrapport har lämnats till länsstyrelsen och ärendet har avslutats. En översyn av verksamheten har skett under året med målet att uppnå effektivitet i handläggning av ärenden och administration. Satsningar har gjorts på förbättringar av informationen på kommunens webbplats. Under året har insatser gjorts för att rekrytera och utbilda gode män, förvaltare och förmyndare. Foto: Matton Images Framtiden Befolkningen i Vallentuna kommun fortsätter att öka vilket påverkar överförmyndarnämndens verksamhet. Det medför ett ökat behov av lämpliga och erfarna gode män och förvaltare, som kommunen ska utbilda och stötta. Ärendena blir allt mer komplexa, vilket kräver mer resurser i form av utökad handläggning och tillsyn för att säkerställa nämndens uppdrag. Ledamöter och tjänstemän behöver ta del av utbildningsinsatser som rör verksamheten och för detta avsätts årligen medel i budget. Länsstyrelsen, Justitieombudsmannen och Riksrevisionsverket har uppmärksammat verksamhetsområdet och deras arbete följs med stort Även om man själv inte kan ta tillvara sina rättigheter, ska ens tillgångar vara i trygga händer. Därför finns överförmyndarnämnden. intresse av överförmyndarnämnden. Pågående statliga utredningar indikerar att vissa ärenden och beslut kan komma att flyttas från tingsrätten till kommunen. Om så sker kommer det att medföra en ökad arbetsbelastning för nämndens kansli.

62 Verksamhetsber ät telser Kulturnämnden Kulturnämndens uppgift är att: stödja och främja kulturlivet i kommunen, leda biblioteks- och annan kommunal kultur verksamhet, bedriva kulturskola, erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser, ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv, ansvara för kommunens konstinköp och fullgöra utsmyckningsuppdrag. Viktiga händelser under året Första spadtag och byggstart av Vallentuna Kulturhus och Bibliotek. Detta blev startskottet för den stora omvandlingen av Vallentunas stadsbild. Projektet har en egen logg på webben där alla kan följa hur bygget framskrider. Huvudmannaskapet för Kulturskolan flyttades från barn- och ungdomsnämnden till kulturnämnden under En ny organisation för kulturförvaltningen sjösattes i och med detta under augusti 2010, med enheterna Kultur, Bibliotek och Kulturskola. Kulturnämnden har 38

63 därmed ett breddat uppdrag som omfattar fler kulturprocesser. Kulturenheten har levererat ett breddat kulturutbud med ett ökat antal program under 2010, bland annat en uppskattad satsning på film. Ansökan om Skapande Skola gav kronor till Vallentunas skolelever för läsåret 2010/2011. Kulturförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen har utarbetat samarbetsformer för detta. Det nya kulturmiljö programmet antogs av kommunfullmäktige i september. Programmet består av en sammanfattande programskrivning och ett GISunderlag som presenteras på webben. Kulturmiljöprogrammet är ett underlag för översiktsplanen. Biblioteken har en fortsatt hög andel aktiviteter för barn, unga och äldre. Samtidigt tar verksamheten allt större steg in i den virtuella världen med till exempel en sida på Illustration: Nyréns Arkitekter Facebook, nedladdningsbara böcker och trådlöst gästnät. Under hösten uppgick bibliotekets självservice till 69 procent, vilket frigör mer tid till kvalificerad information och handledning. Antalet biblioteksbesökare fortsätter att öka och är nu , dessutom tillkommer besökare på bibliotekswebben. Framtiden Frågan om huvudmannaskapet för Vallentuna Teater har varit levande under en lång tid. Kulturförvaltningens nya organisation och bredare uppdrag, sedan kulturskolan kom till förvaltningen, ger en ny öppning i teaterfrågan. I budgeten för 2011 finns därför investeringsmedel föreslagna för Vallentuna Teater. Frågan om huvudmannaskapet inväntar politiskt beslut under våren När beslutet är fattat kommer den föreslagna ramen samt hyres- och städkostnader att läggas till den nämnd som får huvudmannaskapet. Under 2012 kommer kultur- och biblioteksverksamheterna och en stor del av Kulturskolans produktioner att flytta in i Vallentuna Kulturhus och Bibliotek. Här etableras ett lokalt centrum för möten, kunskapsutveckling och kulturell utveckling. I den nya statliga kulturpolitiken spelar kommuner och landsting en allt viktigare roll. Kulturnämnden i Vallentuna kommer att verka för att kommunen blir synlig i regionen och Nordost-samarbetet för att få möjlighet att ta del av regionala utvecklingsmedel för kultur. Ett exempel på detta är Skapande Skola, där barn- och ungdomsnämnden är huvudman och kulturnämnden stöttar dem i ansökan, urval och utvärdering av projekten. Under de närmaste åren kommer biblioteksverksamheten för barn att utvecklas. Till exempel kommer aktiviteter kopplade till läsande, skrivande och skapande att erbjudas. Det virtuella biblioteket kommer att utvecklas till en mer användarvänlig och interaktiv webbportal. Kulturskolan har en vision om att nå ut till alla åldrar. Därför satsas det på att utveckla en webb för Kulturskolan som blir mer kundvänlig och informativ. Kulturskolan arbetar också intensivt med att verksamheten ska synas mer inom det lokala kulturlivets utbud. Samverkan och samarbeten är grundbultar i kulturnämndens arbete. Kulturnämndens verksamheter kan ses som stödprocesser för kommunens övriga verksamheter och kommunens utveckling. 39 Under året sattes bygget av Vallentuna nya kulturhus och bibliotek igång. I bästa söderläge blir det en park med tusentals växter, både fleråriga och ettåriga blommande örter, buskar och olika träd. Där kommer det också att byggas en lekplats, en träterass och en scenplats med gradänger.

64 Räkenskaper Resultaträkning Belopp i mnkr Not Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen Verksamhetens intäkter 1 335,7 276,6 331,7 252,3 Verksamhetens kostnader , , , ,2 Avskrivningar 3-44,2-39,7-43,9-39,3 Verksamhetens nettokostnader , , , ,3 Skatteintäkter , , , ,7 Generella statsbidrag och utjämning ,1 160,3 194,1 160,3 Finansiella intäkter 6 3,7 10,1 3,5 8,6 Finansiella kostnader 7-2,6-4,5-2,0-3,8 Resultat före extraordinära poster 92,5 47,7 92,3 29,5 Skattekostnader -0,1 0,0 Årets resultat (förändring av eget kapital) 92,5 47,7 92,3 29,5 40 Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen 92,3 29,5 Avgår: realisationsvinster 1 3,9 6,7 Årets resultat enligt balanskravet 88,4 22,8 Varav sparande för framtida pensionsutbetalningar 51,0 12,4

65 Kassaflödesanalys Belopp i mnkr Not Koncernen 2010 Koncernen 2009 Kommunen 2010 Kommunen 2009 Den löpande verksamheten Årets resultat 92,5 47,7 92,3 29,5 Justering för av- och nedskrivningar 44,2 45,6 43,9 45,3 Justering för gjorda avsättningar 8 8,6 8,1 8,6 8,1 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 9-3,8-11,9-3,8-6,5 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 141,5 89,5 140,9 76,3 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar/placeringar 13,8-71,2 13,5-73,4 Ökning (-) / minskning (+) förråd och exploateringsfastigheter -102,0-1,0-102,0-1,0 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 39,2 72,9 64,3 78,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten 92,4 90,1 116,7 80,6 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0-2,5 0,0-2,5 Investering i materiella anläggningstillgångar -314,1-103,5-314,1-103,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 7,2 24,7 7,2 6,7 Investering i finansiella anläggningstillgångar -1,4 0,0-1,4 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 1,5 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -308,3-79,8-308,3-99,3 41 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 100,4 0,0 100,0 0,0 Ökning av långfristig skuld 57,6 0,0 57,6 0,0 Amortering av långfristig skuld -0,3-0,3 0,0 0,0 Förändring av långfristiga fordringar 7,6-6,5 7,6-6,5 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 165,3-6,8 165,2-6,5 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 153,2 149,7 123,6 148,8 Likvida medel vid årets slut 102,6 153,2 97,3 123,6 Förändring i likvida medel -50,6 3,5-26,3-25,2

66 r äkensk aper Noter resultaträkning och kassaflödesanalys 42 Not 1. Verksamhetens intäkter Belopp i mnkr Enligt driftredovisningen 823,6 755,1 Interna justeringsposter: Skolpeng -321,6-322,4 Internhyra -132,9-137,2 Övriga interna poster -37,4-43,3 Summa kommun 331,7 252,3 Taxor och avgifter 69,2 64,9 Hyror och arrenden 49,9 51,6 Bidrag 83,5 82,7 Försäljning av verksamhet och entreprenad 26,7 27,4 Övrig försäljning 12,3 14,1 Reavinst anläggningstillgångar 3,9 6,7 Vinst exploatering, tidigare år 77,3 0,0 Vinst exploatering, året 8,9 4,8 Summa kommun 331,7 252,3 Exploateringsvinster från tidigare år redovisas som en jämförelsestörande post. Not 2. Verksamhetens kostnader (exkl avskr) Belopp i mnkr Enligt driftredovisningen 1 954, ,1 Interna justeringsposter: Skolpeng -321,6-322,4 Internhyra -132,9-137,2 Övriga interna poster -37,4-43,3 Summa kommun 1 462, ,2 Bidrag 53,4 51,9 Personal 667,2 638,1 Material 86,9 76,7 Tjänster, inkl köp av verksamhet 637,4 615,5 Nedskrivning immateriella tillgångar 0,0 5,9 Förlust exploatering, tidigare år 17,1 0,0 Reaförlust mark, byggn/tekn anl 0,1 0,0 Reaförluster utrangerade o sålda inv 0,0 0,2 Summa kommun 1 462, ,2 Exploateringsförluster från tidigare år redovisas som en jämförelsestörande post. Not 3. Avskrivningar Belopp i mnkr Enligt plan: Fastigheter och anläggningar 36,6 32,1 Inventarier och transportmedel 7,3 7,2 Summa kommun 43,9 39,3 Not 4. Skatteintäkter Belopp i mnkr Preliminär kommunalskatt 1 057, ,7 Slutavräkning 2008, justering 1,0 Slutavräkning 2009, justering 0,7-35,0 Slutavräkning 2010, prognos 13,3 Summa kommun 1 071, ,7 Not 5. Generella statsbidrag och utjämning Belopp i mnkr Inkomstutjämning 57,9 66,5 Kostnadsutjämning 34,6 37,8 LSS-utjämning 25,0 26,7 Regleringsavgift/Regleringsbidrag 7,5-14,1 Kommunal fastighetsavgift 2009, justering -1,8 43,4 Kommunal fastighetsavgift 2010, prognos 42,4 Övriga generella bidrag 28,5 0,0 Summa kommun 194,1 160,3 Not 6. Finansiella intäkter Belopp i mnkr Aktieutdelning 2,3 5,2 Ränteintäkter 1,2 1,8 Övriga finansiella intäkter 0,0 1,6 Summa kommun 3,5 8,6 Not 7. Finansiella kostnader Belopp i mnkr Ränta pensionsskuld 1,2 3,5 Övriga finansiella kostnader 0,8 0,3 Summa kommun 2,0 3,8 Not 8. Justering för gjorda avsättningar Belopp i mnkr Årets intjänade pensioner 8,6 8,1 Andra avsättningar 0,0 0,0 Summa kommun 8,6 0,0 Not 9. Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Belopp i mnkr Realisationsvinst/förlust anläggningstillgångar: Reavinst mark, byggn/tekn anl 3,9 6,7 Reaförlust mark, byggn/tekn anl -0,1 Bostadsrätter 0,0 0,0 Reavinst utrangerade o sålda inv 0,0-0,2 Summa kommun 3,8 6,5

67 Balansräkning Belopp i mnkr Not Koncernen 2010 Koncernen 2009 Kommunen 2010 Kommunen 2009 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar a) Balanserade utgifter 1 0,0 0,0 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar a) Mark,byggnader och tekniska anläggningar ,7 753, ,5 740,6 b) Maskiner och inventarier 3 27,6 26,3 27,4 26,1 Finansiella anläggningstillgångar a) Värdepapper,andelar och bostadsrätter 4 10,3 8,9 10,8 9,5 b) Långfristiga fordringar 5 0,0 7,6 0,0 7,6 Summa anläggningstillgångar 1 056,7 795, ,8 783,7 Omsättningtillgångar Exploateringsfastigheter, lager o förråd 6 79,4-22,6 79,4-22,6 Kortfristiga fordringar 7 90,0 64,7 89,6 64,1 Kortfristiga placeringar 80,0 119,0 80,0 119,0 Kassa och bank 8 102,6 153,2 97,3 123,6 Summa omsättningtillgångar 352,0 314,3 346,3 284,1 Summa tillgångar 1 408, , , ,8 43 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 9 863,4 770,8 836,5 744,2 varav årets resultat 92,5 47,7 92,3 29,5 varav pensionsreserv 8,3 20,7 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 10 74,3 65,8 74,3 65,8 Uppskjuten skatteskuld 0,1 0,1 Summa avsättningar 74,4 65,9 74,3 65,8 Skulder Långfristiga skulder ,0 14,4 157,7 0,1 Kortfristiga skulder ,8 259,1 322,6 257,8 Summa skulder 470,9 273,5 480,3 257,9 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 408, , , ,8 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter 15,0 14,7 Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna ,2 495,0 475,2 495,0 b) Övriga ansvarsförbindelser ,3 165,2 437,3 165,2

68 r äkensk aper Noter balansräkning 44 Not 1. Immateriella tillgångar Belopp i mnkr IB anskaffningsvärde 5,9 3,4 Årets investering 0,0 2,5 UB anskaffningsvärde 5,9 5,9 IB ackumulerade avskrivningar -5,9 0,0 Årets nedskrivning 0,0-5,9 UB ackumulerade avskrivningar -5,9-5,9 Summa immateriella tillgångar 0,0 0,0 Not 2. Mark, byggnader och tekniska anläggningar Belopp i mnkr Verksamhetsfastigheter IB anskaffningsvärde 1 012,4 897,7 Justering IB anskaffningsvärde 0,0-5,0 Årets investering 3,0 119,7 Årets försäljning -2,9 0,0 UB anskaffningsvärde 1 012, ,4 IB ackumulerade avskrivningar -426,7-398,3 Årets avskrivningar -30,7-28,4 Årets försäljning, avskrivningar 0,1 0,0 UB ackumulerade avskrivningar -457,3-426,7 Summa kommun 555,1 585,6 Publika fastigheter IB anskaffningsvärde 97,8 95,8 Årets investering 68,0 2,1 UB anskaffningsvärde 165,8 97,8 IB ackumulerade avskrivningar -20,5-17,4 Årets avskrivningar -5,1-3,0 UB ackumulerade avskrivningar -25,6-20,5 Summa kommun 140,3 77,3 Fastigheter annan verksamhet IB anskaffningsvärde 23,9 10,4 Justering IB anskaffningsvärde 0,0 5,6 Årets investering 0,0 7,9 UB anskaffningsvärde 23,9 23,9 IB ackumulerade avskrivningar -7,0-6,3 Årets avskrivningar -0,7-0,7 UB ackumulerade avskrivningar -7,7-7,0 Summa kommun 16,2 16,9 Markreserv IB anskaffningsvärde 19,8 19,4 Årets investering 119,2 0,4 Årets försäljning -0,1 0,0 UB anskaffningsvärde 138,9 19,8 Summa kommun 138,9 19,8 Pågående investeringar ny-/till- och ombyggnad IB anskaffningsvärde 40,8 76,7 Årets nettoinv i verksamhetsfastigheter 96,7-44,5 Årets nettoinv i publika fastigheter 18,6 8,6 Summa kommun 156,1 40,8 Ackumulerat anskaffningsvärde 1 497, ,7 Ackumulerade avskrivningar -490,6-454,2 Summa kommun 1 006,5 740,6 Ackumulerat anskaffningsvärde 16,2 16,2 Ackumulerade avskrivningar -4,0-3,7 Summa dotterföretag 12,2 12,5 Summa koncern 1 018,7 753,0 Not 3. Maskiner och inventarier Belopp i mnkr IB anskaffningsvärde 77,3 73,6 Årets investering 8,3 9,3 Årets försäljning -0,2-5,7 UB anskaffningsvärde 85,3 77,3 IB ackumulerade avskrivningar -51,2-49,5 Årets avskrivningar -7,3-7,2 Årets försäljning, avskrivningar 0,2 5,5 UB ackumulerade avskrivningar -58,2-51,2 Summa kommun 27,1 26,1 Pågående investeringar maskiner/inventarier Årets nettoinvestering 0,4 0,0 Summa kommun 0,4 0,0 Ackumulerat anskaffningsvärde 0,3 0,3 Ackumulerade avskrivningar 0,1 0,0 Summa dotterföretag 0,4 0,3 Summa koncern 27,8 26,4 Not 4. Värdepapper, andelar och bostadsrätter Belopp i mnkr Aktier och andelar 6,2 4,8 Bostadsrätter 4,6 4,6 Summa kommun 10,8 9,5 Not 5. Långfristiga fordringar Belopp i mnkr Trafikverket 0,0 7,6 Summa kommun 0,0 7,6 Not 6. Exploateringsfastigheter, lager och förråd Belopp i mnkr Arbetsområden under exploatering 4,2-25,8 Bostadsmark under exploatering 75,0 3,0 Lager och förråd 0,2 0,2 Summa kommun 79,4-22,6 Not 7. Kortfristiga fordringar Belopp i mnkr Kundfordringar, externa 11,7 19,3 Kundfordringar, koncern 0,1 0,3 Interimsfordringar 36,9 19,7 Ingående moms 12,8 9,2 Särskilt bidrag (moms) 2,5 3,0 Övriga fordringar hos staten 20,5 6,5 Övrigt 5,2 6,1 Summa kommun 89,6 64,1 Kundfordringar 11,8 19,7 Interimsfordringar 36,9 19,7 Ingående moms 12,8 9,2 Särskilt bidrag (moms) 2,5 3,0 Övriga fordringar hos staten 20,9 7,3 Övrigt 5,2 6,1 Summa koncern 90,0 65,0

69 Not 8. Kassa och bank Belopp i mnkr Kassa 0,1 0,1 Bank 0,7 2,5 Plusgiro 96,5 121,0 Summa kommun 97,3 123,6 Kassa 0,1 0,1 Bank 6,0 32,1 Plusgiro 96,5 121,0 Summa koncern 102,6 153,2 Not 9. Eget kapital Belopp i mnkr Ingående eget kapital 744,2 714,8 Årets resultat 92,3 29,5 Summa kommun 836,5 744,2 Avsättning till framtida pensionsutbetalningar ingår i eget kapital med: År ,3 8,3 År ,4 12,4 År ,0 Summa kommun 71,7 20,7 I koncernen ingår obeskattade reserver med 73,7% i eget kapital. Not 10. Avsättningar Belopp i mnkr Avsättningar för pensioner 59,8 52,9 Avsättning för särskild löneskatt 14,5 12,8 Summa kommun 74,3 65,8 Ingående avsättningar för pensioner 65,8 57,7 Pensionsutbetalningar -2,4-2,1 Nyintjänad pension 5,3 5,3 Ränte och basbeloppsuppräkning 1,2 3,5 Särskild avtalspension 2,2 0,0 Övrig förändring 0,0-0,2 Förändring av löneskatt 1,7 1,6 Utgående avsättningar för pensioner 73,7 65,8 Det finns 1 avtal om visstidspension som uppgår till 1,6 mnkr per Not 11. Långfristiga skulder Belopp i mnkr Banklån 100,0 0,0 Lån hos koncernbolag 0,1 0,1 Långfristiga förutbetalda intäkter 59,4 0,0 Ackum. periodiserade förutbet. intäkter -1,8 0,0 Summa kommun 157,7 0,1 Fastighetslån AB Össebyhus 14,4 14,4 Summa koncern 172,0 14,4 Not 12. Kortfristiga skulder Belopp i mnkr Låneskulder, externa 20,0 0,0 Leverantörsskulder 99,2 74,8 Skulder till staten 10,3 36,8 Semesterlön 39,0 37,1 Pensionskostnader (individuell del) 28,1 25,4 Övriga uppl personalkostnader 14,6 14,6 Interimsskulder 48,6 57,4 Förutbetalda exploteringsintäkter 26,1 0,0 Övrigt 12,5 12,7 Summa koncern 298,3 258,8 Not 13. Ansvarsförbindelser Belopp i mnkr Pensionsförpliktelse Kommun 475,2 495,0 (varav löneskatt) (92,8) (96,6) Summa kommun 475,2 495,0 Ingående värde 495,0 484,4 Pensionsutbetalningar -14,0-14,0 Ränte och basbeloppsuppräkning 6,1 27,4 Övrig förändring -4,6-4,9 Bromsen -3,5 0,0 Förändring av löneskatt -3,9 2,1 Utgående värde 475,2 495,0 Aktualiseringsgrad 86,0% 85,0% Not 14. Övriga ansvarsförbindelser Belopp i mnkr Borgensåtaganden Kommuninvest ekonomisk förening. 215,1 0,0 Vallentunavatten AB 157,7 134,7 Käppalaförbundet 48,2 49,2 AB Össebyhus 5,0 0,0 Föreningar 4,7 4,8 Roslagsvatten AB 3,0 3,0 Särskilt anställningsavtal 2,0 0,0 Förlustansvar för egna hem 1,6 2,0 Summa kommun 437,3 193, års värde för Vallentunavatten AB har justerats upp med 28,5 då ett borgensåtagande tidigare saknats. Kommuninvest ekonomisk förening 215,1 0,0 Vallentunavatten AB 157,7 134,7 Käppalaförbundet 48,2 49,2 Föreningar 4,7 4,8 Roslagsvatten AB 3,0 3,0 Särskilt anställningsavtal 2,0 Förlustansvar för egna hem 1,6 2,0 Summa koncern 432,3 193, års värde för Vallentunavatten AB har justerats upp med 28,5 då ett borgensåtagande tidigare saknats. 45 Belopp i mnkr Låneskulder, externa 20,0 0,0 Låneskulder, koncern 25,0 0,0 Leverantörsskulder 98,9 74,7 Skulder till staten 10,3 36,8 Semesterlön 39,0 37,1 Pensionskostnader (individuell del) 28,1 25,4 Övriga uppl personalkostnader 14,6 14,6 Interimsskulder, externa 48,1 56,8 Interimsskulder, koncern 0,1 0,0 Förutbetalda exploteringsintäkter 26,1 0,0 Övrigt 12,5 12,3 Summa kommun 322,6 257,8 Tilläggsupplysning. Operationell leasing Erlagda leasingavgifter för: maskiner och fordon 0,2 0,3 lokaler 23,2 24,7 Summa kommun 23,4 25,0 Prognos leasingavgifter: inom ett år 23,0 23,4 senare än ett år men inom fem år 67,0 70,3 senare än fem år 68,6 82,9

70 r äkensk aper Driftsredovisning Nämnd Budget Bokslut Avvikelse Belopp mnkr netto Intäkt Kostnad Netto netto Kommunstyrelse 84,3 24,9 102,1 77,3 7,1 61,8 Överförmyndarnämnd 2,5 0,1 2,3 2,2 0,3 1,9 Samhällsbyggnadsnämnd 39,5 200,9 239,8 38,9 0,6 35,9 Myndighetsnämnd för teknik och miljö 0,3 0,0 0,2 0,2 0,1 0,2 Fritidsnämnd 41,1 5,3 43,8 38,5 2,6 38,3 Kulturnämnd 18,1 2,1 19,6 17,5 0,5 13,6 Barn- och ungdomsnämnd 83,8 402,9 481,8 78,9 4,9 72,3 Skolpengsram 500,9 16,2 516,1 499,9 1,0 494,1 Utbildningsnämnd 135,8 14,3 161,5 147,1-11,3 141,9 Socialnämnd 357,2 65,2 424,1 358,9-1,7 342,6 Nämndernas nettokostnader 1 263,5 731, , ,4 4, ,5 Interna poster och övriga kostnader och intäkter (specificeras nedan) -57,8 91,6-37,3-128,9 71,1-66,6 Verksamhetens nettokostnad 1 205,7 823, , ,5 75, ,9 46 Interna poster och övriga kostnader och intäkter Centrala kostnader och intäkter -0,4 91,6 17,2-74,4 73,9-5,4 Kapitalkostnader -77,6 0,0-68,4-68,4-9,3-72,6 PO-pålägg -187,0 0,0-181,0-181,0-6,0-179,4 Sociala avgifter och pensionsavsättningar. 187,0 0,0 174,1 174,1 12,9 164,6 Pensionsutbetalningar 20,2 0,0 20,7 20,7-0,5 26,1 Summa interna poster och övriga kostnader och intäkter -57,8 91,6-37,3-128,9 71,1-66,6 Nämndernas budget och prognoser Nämnd 2010 Avvikelse Utfall Budget 1 Prognos 1 Budget 2 Prognos 2 Budget 2 Belopp mnkr (KP ) (inkl förändring) mot Utfall Kommunstyrelse 77,3 79,3 77,7 80,3 78,7 3,0 Kommunstyrelse oförutsedda kostnader 0,0 5,2 1,3 4,1 1,1 4,1 Överförmyndarnämnd 2,2 2,5 2,3 2,5 2,2 0,3 Samhällsbyggnadsnämnd 38,9 38,0 39,5 39,5 39,3 0,6 Myndighetsnämnd för teknik och miljö 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,1 Fritidsnämnd 38,5 38,6 40,9 41,1 40,9 2,6 Kulturnämnd 17,5 13,7 13,7 18,1 18,1 0,5 Barn- och ungdomsnämnd 78,9 77,2 81,6 83,8 79,6 4,9 Skolpengsram 499,9 500,7 497,7 500,9 498,8 1,0 Utbildningsnämnd 147,1 139,4 139,7 135,8 143,4-11,3 Socialnämnd 358,9 357,2 362,3 357,2 360,8-1,7 Nämndernas nettokostnader 1 259, , , , ,2 4,1

71 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Förändrade redovisningsprinciper Från och med 2010 tillämpas RKR 18 - Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar. Rekommendationen innebär att statsbidrag till anläggningstillgångar periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. Omklassificeringen av statsbidrag innebär att anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar samt ackumulerade avskrivningar har ökat och att en motsvarande skuld redovisas bland långfristiga skulder. Årets avskrivningar har ökat med 1,9 miljoner kronor och verksamhetens intäkter har ökat med 1,8 miljoner kronor på grund av principändringen. Jämförelsetalen för föregående år har inte omräknats enligt den nya principen då avskrivningen på dessa påbörjades i år. Tillämpning av RKR 18 innebär även att exploateringsprojekt där inkomsterna överstiger utgifterna redovisas som kortfristiga skulder. Kortfristiga skulder för exploateringsprojekt är vid bokslutet 26,1 miljoner kronor. Jämförelsetalet för föregående år är 102,2 miljoner kronor. Denna förändrade redovisningsprincip har ingen resultatpåverkan. Rättelse av fel Med anledning av införandet av RKR 18 har rättelse av fel inom exploateringsredovisningen gjorts med en nettovinst uppgående till 60,2 miljoner kronor. Rättningarna är gjorda av två skäl: Intäkter med tillhörande kostnader för tidigare år har avslutats med en vinst på 18,4 miljoner kronor, och avslut eller delavslut har gjorts av projekt som borde ha avslutats under tidigare år till ett nettovärde av 41,8 miljoner kronor. Nettovinsten, 60,2 miljoner kronor, fördelar sig på vinster med 77,3 miljoner kronor och förluster på 17,1 miljoner kronor. Det har inte varit praktiskt genomförbart att hitta jämförelsetal för tidigare år omräknade enligt den nya principen. Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att sammanfatta kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Det handlar om att ge en helhetsbild av verksamheten oavsett om den bedrivs i egen regi eller utförs av interna eller externa bolag. Detta underlättar till exempel jämförelser med andra kommuner. I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 pro- 47

72 r äkensk aper Figur X. Vallentuna kommuns samlade verksamhet. Vallentuna kommuns samlade verksamhet Kommunkoncernen Kommunala uppdragsföretag Kommunens nämnder Kommunens koncernföretag Samägda företag utan Kommunala entreprenader betydande inflytande Kommunstyrelsen AB Össebyhus 100% StorStockholms Barn- och ungdomsnämnden Vallentuna Förvaltnings AB 100% Brandförsvar 3,6% Utbildningsnämnden Elverket Vallentuna AB 10,6% 48 Fritidsnämnden Roslagsvatten AB 10,1% Kulturnämnden Söderhalls Renhållnings AB 5,0% Myndighetsnämnden Käppalaförbundet 4,6% för teknik och miljö Norrvatten 2,9% Samhällsbyggnadsnämnden AB Vårljus 0,6% Socialnämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden Kommuninvest ekonomisk förening 0,5% Vallentunavatten AB 0,1% cents inflytande. I kommunkoncernen Vallentuna ingår, förutom kommunen, det av kommunen helägda bolaget AB Össebyhus och det vilande helägda bolaget Vallentuna Förvaltnings AB. Det har inte varit några förändringar i den kommunala koncernen under året. Koncernens siffror redovisas i särskilda kolumner i resultat- och balansräkning. Eftersom den sammanställda redovisningen ska spegla koncernens relation till omvärlden har interna tillgångar och skulder samt interna intäkter och kostnader eliminerats. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Det innebär att det intjänade kapital som finns i bolaget vid förvärvstillfället eliminerats. Kapital som tjänats in efter förvärvet räknas in i koncernens kapital. I enlighet med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning har obeskattade reserver delats upp i eget kapital och uppskjuten skatteskuld (latent skatt). Kommunens samlade verksamhet Kommunens samlade verksamhet består, utöver kommunkoncernen, av kommunala uppdragsföretag där kommunen har ett ekonomiskt engagemang. De kommunala uppdragsföretagen ingår inte i kommunens sammanställda redovisning. Vallentuna kommun har samägda företag

73 där kommunen äger mindre än 20 procent och kommunala entreprenadföretag. I avsnittet om verksamhet i extern regi finns fler jämförelser över andelen intern respektive extern regi för olika verksamheter. Presentation av AB Össebyhus Aktiebolaget Össebyhus är ett helägt dotterbolag till Vallentuna kommun. Bolaget äger och förvaltar hyreslägenheter och lokaler i kommunen. Fastighetsbeståndet omfattar 72 lägenheter och den totala lägenhets- och lokalytan är kvadratmeter. Årets omsättning uppgår till 4,7 miljoner kronor och årets resultat till 0,3 miljoner kronor. Balansomslutningen uppgår till 43,3 miljoner kronor den 31 december. För ytterligare information om AB Össebyhus hänvisas till bolagets egen årsredovisning. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/ eller i kassaflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger ett basbelopp ( kr för år 2010). Dessutom redovisas alltid kommunens realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar samt kostnader och intäkter vid tomtförsäljning i samband med markexploatering som jämförelsestörande. Intäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari 2011 som pekar på en positiv avvikelse med 1,1 miljoner kronor jämfört med decemberprognosen. Investeringsbidrag och gatukostnadsersättningar tas från och med 2010 upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så att de reducerade det bokförda värdet. Jämförelsetalen för föregående år har inte omräknats enligt den nya principen då avskrivningen på dessa påbörjades i år. Avskrivningar Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. I normal fallet tilllämpas linjär avskrivning, det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 25 33, 50 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i avtal (till exempel leasing) används den planerade verkliga nyttjandeperioden som avskrivningstid. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod på minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett basbelopp ( kr för 2010) och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Anskaffningsvärde materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag och gatukostnadsersättningar tas från och med 2010 upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så att de reducerade det bokförda värdet. Jämförelsetalen för föregående år har inte räknats om enligt den nya principen då avskrivningen på dessa påbörjades i år. Exploatering Exploateringsprojekt redovisas under omsättningstillgångar. Markreserver flyttas från anläggningstillgångar till exploateringsprojekt vid projektstart. Försäljning intäktsförs i resultaträkningen, liksom andelen av de beräknade utgifterna som har uppkommit eller beräknas uppkomma. Pågående exploateringsprojekt redovisas vid bokslut som omsättningstillgång om utgifterna överstiger inkomsterna. Om inkomsterna överstiger utgifterna redovisas de istället som kortfristiga skulder. I år finns det 26,1 miljoner kronor i förutbetalda exploateringsintäkter. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt den så kallade RIPS07-modellen (riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Dokumentation av redovisningssystemet Kommunen har inte gjort en fullständig dokumentation av redovisningssystemet. Dokumentationen ska beskriva bokföringssystemets organisation och uppbyggnad. 49

74 Revisionsberättelse Kommer senare 50

75 Ordförande Foto: Tommy Jansson Foto: Michael Folmer Ray Idermark (M) Kommunfullmäktiges ordförande Elwe Nilsson (M) Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Örjan Lid (M) Kommunstyrelsens ordförande Gunnel Orselius-Dahl (FP) Socialnämndens ordförande Björn Schaerström (M) Fritidsnämndens ordförande Elisabeth Rydström (C) Utbildningsnämndens ordförande FAKTA Ordföranden från och med 2011 Örjan Lid (M) Kommunstyrelsens ordförande Ray Idermark (M) Kommunfullmäktiges ordförande Lars-Bertil Ohlsson (KD) Kulturnämndens ordförande Stig Alexandersson (M) Överförmyndarnämndens ordförande Lars Filipoff (M) Ordförande för myndighetsnämnden för teknik och miljö Raimo Vuojärvi (M) Barn- och ungdomsnämndens ordförande Elwe Nilsson (M) Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Gunnel Orselius-Dahl (FP) Socialnämndens ordförande 51 Sture Löfberg (M) Valnämndens ordförande Åke Uddén (C) Fritidsnämnden Lars-Bertil Ohlsson (KD) Kulturnämndens ordförande Lars Filipoff (M) Ordförande för myndighetsnämnden för teknik och miljö Björn Furugren Beselin (C) Utbildningsnämndens ordförande Raimo Vuojärvi (M) Barn- och ungdomsnämndens ordförand Margareta Svanström (M) Valnämndens ordförande

76 etc 52 kommunledningskontoret tuna torg vallentuna tfn fax

77 Ärende 7

78 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll (24) 27 Uppföljning av Vallentunas barn ) och ungdomspolitiska program (KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att godkänna uppföljningen av Vallentunas barn- och ungdomspolitiska program för åren Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att inte revidera det barn- och ungdomspolitiska programmet. Anteckning Jaana Tilles (S) meddelar att hon ej deltar i beslutet. Ärendet i korthet Kommunfullmäktige beslutade den 1 september 2008 att anta ett barn- och ungdomspolitiskt program för Vallentuna kommun. Programmet har sin utgångspunkt i barnkonventionen och bygger på följande grundprinciper: Skydd och trygghet Delaktighet och inflytande God fritid och kultur God hälsa och miljö Det barn- och ungdomspolitiska programmet antogs för åren för att därefter följas upp och revideras. Styrgruppen inom Tryggare Vallentuna har nu gjort en samlad uppföljning av hur nämnderna har arbetat med uppdragen i programmet och föreslår att kommunstyrelsen godkänner denna uppföljning. Under arbetet med uppföljningen har det blivit tydligt att uppdragen som anges i det barn- och ungdomspolitiska programmet till stor del är frågor som även hanteras i respektive nämnders verksamhetsplaner. Med anledning av detta föreslås kommunstyrelsen besluta om att en revidering av programmet ej är nödvändig Handlingar 6. Uppföljning av Vallentunas barn- och ungdomspolitiska program för åren , tjänsteskrivelse 7. Uppföljning av Vallentunas barn- och ungdomspolitiska program för åren , rapport Expedieras till Akten Fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Justerandes sign Utd ragsbestyrka nde

79 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FRITIDSFÖRVALTNINGEN DNR SID 1/2 SOFIA LINDER BARN- OCH UNGDOMSSAMORDNARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Uppföljning av Vallentunas barn- och ungdomspolitiska program för åren Tryggare Vallentuna föreslår kommunstyrelsen 1. Att godkänna uppföljningen av Vallentunas barn- och ungdomspolitiska program för åren Att inte revidera det barn- och ungdomspolitiska programmet. Ärendet i korthet Kommunfullmäktige beslutade den 1 september 2008 att anta ett barn- och ungdomspolitiskt program för Vallentuna kommun. Programmet har sin utgångspunkt i barnkonventionen och bygger på följande grundprinciper: Skydd och trygghet Delaktighet och inflytande God fritid och kultur God hälsa och miljö Det barn- och ungdomspolitiska programmet antogs för åren för att därefter följas upp och revideras. Styrgruppen inom Tryggare Vallentuna har nu gjort en samlad uppföljning av hur nämnderna har arbetat med uppdragen i programmet och föreslår att kommunstyrelsen godkänner denna uppföljning. Under arbetet med uppföljningen har det blivit tydligt att uppdragen som anges i det barn- och ungdomspolitiska programmet till stor del är frågor som även hanteras i respektive nämnders verksamhetsplaner. Med anledning av detta föreslås kommunstyrelsen besluta om att en revidering av programmet ej är nödvändig. FRITIDSFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN

80 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FRITIDSFÖRVALTNINGEN DNR FN SID 2/2 Handlingar 1. Uppföljning av Vallentunas barn- och ungdomspolitiska program för åren , tjänsteskrivelse 2. Måluppfyllelse barn- och ungdomspolitiska programmet Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Sofia Linder Barn- och ungdomssamordnare Expedieras till: FRITIDSFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN

81 VERSION DIARIENUMMER M ÅLUPPFYLLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2010 Barn- och ungdomspolitiska programmet Tryggare Vallentuna Sofia Linder, Barn- och ungdomssamordnare

82 Barn- och ungdomspolitiska programmet Måluppfyllelse Strategiskt område Uppdragsformulering Barn och ungdomars rätt till skydd och trygghet Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att, i samverkan med berörda nämnder och föräldrar, arbeta för att främja säkra skolvägar samt att tillse att samtliga skolmiljöer utgör en trygg plats för eleverna. Ansvarig nämnd BUN. Måluppfyllelse Text Skolorna har gjort kartläggning av skolmiljön för att identifiera platser och utrymmen som upplevs otrygga av barnen. Åtgärder har därefter vidtagits, ofta i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstemän. Vid skolorna har även arbete bedrivits för att förbättra och säkra trafikmiljön, i synnerhet i samband med föräldrars hämtning och lämning. 3 Uppfyllt Förvaltningen har i samarbete med samhällbyggnadsförvaltningen och kommunledningskontoret arbetat för att göra skolvägarna säkrare och även haft samarbete med de entreprenörer som tillhandahåller kollektivtrafiken i kommunen. Bussar i linjetrafik som också är skolskjutsbussar har försetts med skylt om skolbuss. Busshållplatser har flyttats och ändrats för att göra dem säkrare för eleverna. Ljus-och ljudsignaler och skydd har satts upp vid Roslagsbanans övergångar där många elever passerar.

83 Barn- och ungdomspolitiska programmet Måluppfyllelse Barn och ungdomars rätt till skydd och trygghet Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att, i samverkan med utbildningsnämnden, socialnämnden och landstinget, vidareutveckla samarbetet när det gäller barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. BUN 3 Uppfyllt Flera insatser har gjorts för att skapa en trygg och god studiemiljö för barn och elever i behov av särskilt stöd. Inom Resurscentrum har flera specialenheter skapats, samarbetet med landstinget har förstärkts liksom samarbetet mellan grundskola-resurscentrumgymnasieskola, där vägledningen för framtida studier och arbete utgjort en viktig del. Specialgrupper för nyanlända har skapats och samarbetet med socialförvaltningen och flyktingsamordnare stärkts. Vid gymnasieskolan har även specialenheter skapats för elever med asbergers syndrom och inom det individuella programmet och lärlingsprogramet görs program för respektive elev där studier och arbete ofta kombineras. Under 2009 nådde glädjande 70% av eleverna vid individuella programmet gymnasiebehörighet efter ett år. Barn och ungdomars rätt till skydd och trygghet Fritidsnämnden ges i uppdrag att, i samverkan med övriga berörda nämnder, andra myndigheter och föreningslivet, vidareutveckla Tryggare Vallentuna till en stabil och bred kommunövergripande verksamhet. FN 3 Uppfyllt I samverkan med alla berörda nämnder har arbetet inom Tryggare Vallentuna stärkts och fortsatt i ny stukturerad form. Tryggare Vallentuna har utvecklats till att styra och samordna det preventiva förvaltningsövergripande arbetet i kommunen och sedan december 2010 fungerar organisationen även formellt som ett lokalt brottsförebyggande råd. Detta innebär ett förtydligande av att kommunen, tillsammans med polisen, arbetar samordnat med det brottsförebyggande arbetet. Konkret medför detta att verksamheten inom Tryggare Vallentuna nu inte bara fokuserar på barn- och ungdomsfrågor, utan även frågor som rör fysisk miljö och trygghet för alla kommuninvånare.

84 Barn- och ungdomspolitiska programmet Måluppfyllelse Utveckling av insatser i barns och ungdomars hemmiljö/närområde pågår löpande. Socialförvaltningens öppenvård, riktad till unga och deras familjer, har ett väl utvecklat samarbete med andra huvudmän tex SLL, polis och skola. Flexibiliteten i insatserna är stor för att kunna möta individuella behov. Coaching mot arbetsmarknad för unga vuxna är en funktion som utvecklats under senare år. Barn och ungdomars rätt till skydd och trygghet Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att, i samverkan med övriga berörda nämnder, göra en plan för kontinuerlig översyn av säkerheten vid de utemiljöer där barn och ungdomar vistas. SBN 2 Arbete pågår Barn och ungdomars rätt till skydd och trygghet Socialnämnden ges i uppdrag att, i samverkan med andra verksamheter, utveckla flexibla stödinsatser som förbättrar omsorgen om utsatta barn och ungdomar. Socialnämnden ska även genom konsultativa insatser i barnomsorg, skola och fritidshemsverksamhet informera om anmälningsplikt och sociala stödinsatser samt hålla sig informerad om barns förhållanden i kommunen. SN 3 Uppfyllt Socialförvaltningen erbjuder föräldrar gruppverksamhet Komet samt deltar i föräldrautbildning i skolorna genom ÖPP (Örebro preventionsprogram) Socialsekreterare i barn- och familjeenheten genomför regelbundna konsultativa möten med skolornas elevvårdsteam sedan många år. En mottagningsfunktion har inrättats i barn- och familjeenheten för att underlätta brådskande konsultationer för samarbetspartners samt kommuninvånare. Socialförvaltningen har tillsammans med Nordostkommunerna startat Stödcentrum för unga brottsoffer och Barnahus södra Roslagen för att bredda/förbättra stödet till utsatta barn. Från 2010 har förvaltningen även ett avtal med Täby kring stöd till familjer där våld förekommer, ATV (alternativ till våld).

85 Barn- och ungdomspolitiska programmet Måluppfyllelse Barn och ungdomars rätt till delaktighet, ansvar och inflytande Samtliga nämnder ska särskilt beakta möjligheten att använda barn och ungdomar som referens vid större beslut som rör dem. I verksamhetsberättelsen redovisas hur det har skett. Samtliga nämnder 3 Uppfyllt Inom skolan har ett digitalt system, Skola Direkt, införts. Här ges eleverna stor möjlighet att kommunicera med sina lärare även efter skoldagen och möjligheter till kommentarer och förslag runt skolarbetet har stärkts. Även elevernas inflytande och delaktighet kring bedömningsdelar har stärkts med hjälp av systemet. Även i det årliga arbetet med skolans likabehandlingsplan är eleverna en viktig part för planering av insatser. Inom fritidsförvaltningens ungdomsenhet och Tryggare Vallentuna pågår flera olika projekt som syftar till att uppfylla målformuleringen, bland annat ett demokratiprojekt som heter "Du bestämmer!" Kulturförvaltningen använder till viss del ungdomar som referens vid större beslut som rör dem, arbetet med referensgrupper och ungdomssamarbeten kan dock utvecklas. Barn har uppmanats att bidra med idéer kring hur det nya biblioteket ska bli, med uppmaningen rita ditt drömbibliotek. Förvaltningen har också använt en ungdomsgrupp som referensgrupp vid val av konstnärlig gestaltning vid Vallentuna Kulturhus och Bibliotek som just nu byggs. Eleverna som är aktiva i kulturskolan är delaktiga i alla val av projekt t ex vilken musikal, teater eller liknande man ska välja att framföra.

86 Barn- och ungdomspolitiska programmet Måluppfyllelse Barn och ungdomars rätt till delaktighet, ansvar och inflytande Kommunledningskontoret ges i uppdrag att, tillsammans med förvaltningarna, utveckla hemsidan till en attraktiv informationskälla för barn och ungdomar, samt att skapa ett forum där barn och ungdomar kan göra sin röst hörd. Arbetet ska ske i enlighet med utvecklingen av 24- timmarskommun. KLK 2 Arbete pågår I april 2009 lanserades en ny webb som är mer lättillgänglig och anpassad för alla kommunens invånare, även barn och ungdomar. Dessutom finns Frågepanelen, en digital tjänst där man kan ställa frågor och komma med synpunkter till kommunens politiker. Inom fritidsförvaltningen har fältgruppen och mötesplatserna användarprofiler på Facebook i syfte att öka tillgängligheten och erbjuda ungdomar ett forum där de kan komma till tals och få vuxenkontakt. Inom skolan har det digitala systemet Skola Direkt införts, vilket ökar elevernas möjlighet till inflytande och kommunikation med sina lärare.

87 Barn- och ungdomspolitiska programmet Måluppfyllelse Barn och ungdomars rätt till delaktighet, ansvar och inflytande Samtliga nämnder ges i uppdrag att vidareutveckla formerna för barn och ungdomars delaktighet. Detta kan företrädesvis ske vid möten på skolor, fritidsgårdar men även via fokusgrupper och öppna forum. Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden ges vidare i uppdrag att verka för att samtliga skolor inrättar elevråd för alla åldrar. Samtliga nämnder 3 Uppfyllt Samtliga skolor har elevråd för alla åldrar. Även förskolorna arbetar med att göra de yngre barnen delaktiga i förändringar och arbetet som gäller förskolan. Genom elevråden har samråd skett vid större ombyggnationer och omorganisationer på skolorna. Inom socialförvaltningen används utredningsverktyget BBIC som bla avser att säkra de ungas eget inflytande och delaktighet i utredningar och sociala insatser. Den unges egen uppfattning redovisas alltid i utredning och uppföljning av insatser. I brukarenkät avseende öppenvårdsinsatser inom socialförvaltningen är nöjdheten avseende delaktighet mycket stor. Ungdomsenheten arbetar aktivt med delaktighet och inflytande i den dagliga verksamheten, där unga får vara med och påverka utformandet av såväl verksamheter som den fysiska miljön. Delaktighet och inflytande är också en av grundpelarna för det arbete som bedrivs inom Tryggare Vallentuna. Vallentuna Kultur arbetar för att nå ut med kultur till alla åldrar. I projektet Skapande Skola har ett elevråd för kultur grundats tillsammans med skolorna, som är med och påverkar utbudet och valet av kulturarrangemang till eleverna.

88 Barn- och ungdomspolitiska programmet Måluppfyllelse Barn och ungdomars rätt till fritid och kultur Kulturnämnden, fritidsnämnden och barnoch ungdomsnämnden ges i uppdrag att genom ett ökat samarbete mellan Kulturskolan, skolorna och kulturombuden vidareutveckla ungas möjligheter till ett rikt kulturliv, både på skoltid och fritid. KN, FN, BUN 3 Uppfyllt Skolornas samarbete med Kulturskolan har ökat. Flera projekt har genomförts där skolans ordinarie arbete har knutits till Kulturskolans utbud för att stärka och fördjupa elevernas upplevelser och lärande. Skolorna, Kulturskolan och kulturförvaltningen har även sökt och erhållit bidrag från Statens Kulturråd för projektet Skapande skola, vilket har möjliggjort ett bra utbud av kulturprogram för skolorna. Ombuden för skapande skola träffas regelbundet under året.elever har även deltagit i flera olika kulturella evenemang i skolan såväl som på teater och muséer i Stockholm. Kulturförvaltningen samarbetar med Nova, BUF och Socialförvaltningen, bla genon återkommande träffar för gemensam program- och utbudsplanering med Nova och Kulturskolan. Kulturförvaltningen träffar också föreningar och studieförbund för att planera och stötta ett bra kulturutbud. Under året arrangeras olika kulturfestivaler som många barnfamiljer besöker: Modersmålens dag, Bokkalas i Karby, Runriket och Bokfestivalen. Förvaltningen är också medarrangör till Kultur-för-allaveckorna samt koordinerar Nationaldagsfirandet.

89 Barn- och ungdomspolitiska programmet Måluppfyllelse Barn och ungdomars rätt till fritid och kultur Kulturnämnden och fritidsnämnden ska tillsammans förbättra ungas möjligheter att arrangera och genomföra utåtriktade aktiviteter utanför det traditionella föreningslivet. Ekonomiskt stöd ska kunna ges genom ett förenklat förfarande. KN, FN Fritidsförvaltningens ungdomsenhet och kulturförvaltningen, med Kultur Vallentuna och Kulturskolan, samverkar regelbundet för att tillsammans planera kulturutbudet. De träffas ca 4 ggr per halvår, vilket leder till olika aktiviteter där ungdomar får ett rikare kulturliv på sin fritid. Kultursekreteraren sitter sedan årsskiftet 2010/2011 också med i ungdomsenhetens lovplaneringsgrupp. Syftet är att planera och informera om program och utbud för att göra gemensamma satsningar tex Tjejmässan hösten 2009 och Kulturskolans festival våren Uppfyllt Filmfestivalen FilmGala Norr arrangerades också tillsammans med ungdomsenheten. Här ges en möjlighet för unga att visa upp sina egenproducerade filmer för andra i ett större sammanhang och att utbyta erfarenheter. Andra gemensamma satsningar har varit på tex Nationaldagen då man samarrangerat kring scenbygge, ljud och programutbud. Vallentuna Kultur arrangerar också tillsammans med ungdomsenheten en ungdomsfestival, KULfest, där ungdomar själva är med och spelar och deltar i planeringen. Förvaltningen har också bidragit med ekonomiskt stöd till en ungdomsteatergrupp som växte fram inom ungdomsenheten. Barn och ungdomars rätt till fritid och kultur Fritidsnämnden ges i uppdrag att i samverkan med skolorna och föreningslivet, utveckla verksamheten Idrottslyftet (Stockholms idrottsförbunds satsning på idrottsaktiviteter). FN 1 Ej uppfyllt Verksamheten Idrottslyftet är nedlagd i kommunen, bland annat på grund av bristande intresse från skolornas sida. Det finns dock en förhoppning om att verksamheten kommer att startas upp igen i Karby/Brottby under hösten 2011.

90 Barn- och ungdomspolitiska programmet Måluppfyllelse Barn och ungdomars rätt till fritid och kultur Fritidsnämnden ges i uppdrag att, i samverkan med andra nämnder, föreningsliv och närliggande kommuner, utveckla sommaraktiviteter för hemmavarande ungdomar. FN 3 Uppfyllt Ungdomsenheten anordnar sommarläger en vecka under sommarlovet, vilket riktar sig till alla kommunens unga. Enheten har även aktiviteter vid Kvarnbadet hela sommaren. Simskola bedrivs i samarbetet med Täby Sim. Barn och ungdomars rätt till fritid och kultur Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att i samverkan med andra nämnder erbjuda sommarverksamhet för barn i tidigare skolåldern. BUN 3 Uppfyllt För Tunaskolans elever har sommarprojekt genomförts med olika fritidsinslag. Skolornas fritidshem samarbeter kring olika sommaraktiviteter för att kunna genomföra fler aktiviteter och ge barn från olika fritidshem chans att mötas. Kårstaskolan och Bergsjön har varit uppskattade utflyktsmål. Barn och ungdomars rätt till god miljö och hälsa Fritidsnämnden ges i uppdrag att, i samverkan med övriga berörda nämnder, initiera regelbundna livsstilsundersökningar. FN 3 Uppfyllt En omfattande livsstilsundersökning, Lupp, genomfördes under 2008 bland elever i åk 8 på grundskolan och åk 2 på gymnasieskolan. Resultatet från undersökningen har varit ett viktigt underlag för arbetet inom Tryggare Vallentuna. Planen är att en ny Lupp-undersökning ska genomföras under 2011 i syfte att följa upp de insatser som har bedrivits under samt utgöra underlag för framtida arbete. Barn och ungdomars rätt till god miljö och hälsa Barn och ungdomars rätt till god miljö och hälsa Socialnämnden ges i uppdrag att, i samverkan med övriga berörda nämnder, ta fram ett lättläst informationsmaterial om vart familjer kan vända sig när de behöver stöd i olika barnoch ungdomsfrågor. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att, i samverkan med övriga berörda nämnder, initiera temaveckor kring aktuella barn- och ungdomsfrågor. SN BUN 3 Uppfyllt 2 Arbete pågår Information om stöd och hjälp till barn och unga presenteras på hemsida samt broschyrer om viss verksamhet. Att ytterligare utveckla och sprida information är ett arbete som hela tiden pågår. Barn och ungdomsnämndens uppdrag att initiera temaveckor kring aktuella frågor har inte utvecklats systematiskt under perioden. Enskilda skolor har haft dagar eller veckor när man genomfört vissa hälsofrämjande satsningar med t.ex. daglig motion.

91 Ärende 8

92 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll (24) 28 Regler och riktlinjer för evenemangskalendern p~ webben (KS ) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att anta regler och riktlinjer för evenemangskalendern på Ärendet i korthet På kommunens webbsida tillhandahålls en evenemangskalenden. Den har hitintills varit en digital form av den tryckta Vallentuna kalendern som Kulturnämnden ger ut. Att presentera ett utbud av vad som finns i evenemangsväg i Vallentuna är en service till invånare och besökare och ett sätt att göra Vallentuna attraktivt. Som ett led i att förbättra servicen och lyfta fram (marknadsfåra) Vallentunas evenemangsutbud breddas den nuvarande kalendern till att, förutom rena kulturevenamang, även innehålla övriga typer av evenemang, till exempel sport, friluftsliv och bredare nöjesaktiviteter. För att kunna upprätthålla kvalitet och styrning på webplatsens innehåll behövs regler och riktlinjer. I det förslag som här ges har de regler och riktlinjer som redan är antagna av Kulturnämnden får sin tryckta kalender använts som utgångspunkt och anpassats för detta bredare spektra av evenemang. Förslaget på regler och riktlinjer ses i bilaga 1. Handlingar 8. Regler och riktlinjer för evenemangskalendern på webben, tjänsteskrivelse 9. Regler och riktlinjer för evenemangskalendern på webben (kommer med ett senare utskick) Expedieras till Akten Webbredaktionen Kulturnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

93 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 1/2 MAGNUS SJÖGREN MARKNADSCHEF OCH KOMMUNUTVECKLARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Regler och riktlinjer för evenamangskalendern på webben Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta regler och riktlinjer för evenemangskalendern på Ärendet i korthet På kommunens webbsida tillhandahålls en evenemangskalender. Den har hittills varit en digital form av den tryckta Vallentunakalendern som Kulturnämnden ger ut. Att presentera ett utbud av vad som finns i evenemangsväg i Vallentuna är en service till invånare och besökare och ett sätt att göra Vallentuna attraktivt. Som ett led i att förbättra servicen och lyfta fram (marknadsföra) Vallentunas evenemangsutbud breddas den nuvarande kalendern till att, förutom rena kulturevenemang, även innehålla övriga typer av evenemang, till exempel sport, friluftsliv och bredare nöjesaktiviteter. För att kunna upprätthålla kvalitet och styrning på webbplatsens innehåll behövs regler och riktlinjer. I det förslag som här ges har de regler och riktlinjer som redan är antagna av Kulturnämnden för sin tryckta kalender använts som utgångspunkt och anpassats för detta bredare utbud av evenemang. Förslaget på regler och riktlinjer finns i bilaga 1. Bakgrund Här kan du skriva in text KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

94 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Handlingar 1. Regler och riktlinjer för evenamangskalendern på webben 2. Regler och riktlinjer för evenemangskalendern Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Kommunutvecklare Magnus Sjögren Marknadschef och Ska expedieras till: Akten, webbredaktionen, kulturnämnden

95 Bilaga 1 Regler och riktlinjer för Vallentuna kommuns evenemangskalender på webben Riktlinjer för evenemangskalendern Evenemang som uppfyller nedanstående kriterier tas med i mån av plats. Ansvarig förbehåller sig rätten att bedöma evenemangets grad av allmänintresse och kan neka publicering. Vi publicerar inte material som är sexistiskt, rasistiskt, oetiskt eller på annat sätt kan anses vara stötande. De bilder och texter som arrangören tillhandahåller får inte strida mot någon annans upphovsrätt. Evenemang som publiceras i kalendern ska uppfylla följande kriterier: Evenemanget ska ha lokal anknytning eller bedömas vara av värde för kommuninvånarna ur allmänbildande och/eller kulturell, idrottslig, hälsofrämjande eller bred underhållande/nöjes synpunkt. Evenemanget ska vara ett publikt arrangemang, alltså öppet för allmänheten, med eller utan inträdeskostnad. Evenemanget får inte innebära otillbörlig konkurrens, enligt Kommunallagen Kap.2, 8: Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. Bedömningsexempel: - Publiceras inte: En förening ska anordna ett årsmöte. + Publiceras: Om däremot föreningen i samband med årsmötet ska anordna en konsert eller ett föredrag som är öppet för allmänheten publiceras detta som ett enskilt evenemang. - Publiceras inte: Ett religiöst samfund har ordinarie sammankomst. + Publiceras: Om däremot kyrkan anordnar en musikkonsert utöver ordinarie verksamhet publiceras det arrangemanget. - Publiceras inte: En partipolitisk sammankomst. + Publiceras: Om däremot partier från både majoritet och opposition är representerade i ett samtal eller debatt så publiceras arrangemanget. - Publiceras inte: En restaurang vill göra reklam för sin ordinarie restaurangverksamhet (t ex mat och dryck) utan underhållningsinslag. + Publiceras: Om restaurangen däremot anordnar t ex musikkväll eller annan underhållning som är något extra utöver ordinarie verksamhet får själva evenemanget annonseras

96 Bilaga 1 Regler och riktlinjer för Vallentuna kommuns evenemangskalender på webben - Publiceras inte: Enskild näringsidkare har bokat till exempel torgyta för att sälja/marknadsföra varor. + Publiceras: Marknad/festival med många olika aktörer och näringsidkare på till exempel torgyta eller i mässlokal. - Publiceras inte: internmatch mellan två lag i en idrottsförening eller matcher mot andra lag som bedöms ha ett mindre allmänintresse + Publiceras: Föreningars/klubbars A-lag eller motsvarande spelar match som bedöms ha allmänt intresse

97 Ärende 9

98 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll (24) 29 Utträde ur Samverk Nordost (KS ) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att förslå kommunstyrelsen att Vallentuna kommun går ur Samverk Nordost gällande flyktingsamverkan. Justerandes sign Utdrags best yrkande

99 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 1/6 MARITA HOLMGREN KD/ASSISTENT KOMMUNSTYRELSEN Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att begära utträde ur ESF-projektet (Europeiska socialfonden) Samverk Nordost som drivs av Österåkers kommun inom ramen för Nordostsamarbetet. Bakgrund I mars 2009 beslutade KS ( ) att delta i projektet Europeiska socialfonden, projektet samverkan nordost förstudie (flyktingar). Villkoren var att: - Övriga fyra kommuner; Täby, Österåker, Vaxholm och Danderyd beslutade att delta. - Vallentunas väl beprövade arbetssätt och metoder, samt det sedan tidigare utvecklade samarbetet mellan kommunerna skulle tas tillvara och utvecklas. - SFX införs som en del i samverkansprojektet. Ärendet hade påbörjats redan 2008 genom en gemensam förstudie gällande samverkan om flyktingmottagande. KSAU återremitterade ärendet, 17 februari 2008, för att undersöka nyttan för kommunen att fortsätta delta i projektet. I Vallentuna var både berörda tjänstemän och politiker tveksamma till nyttan eftersom man visste att ny lagstiftning var på gång. I februari 2009 föreslog KSAU beslut att inte fortsätta deltagandet i projektet. Motiveringen i kommunledningskontorets synpunkter var att nyttan av deltagande i projektet relaterad till kostnaden, inte bedömdes vara motiverad. Dock togs beslut i KS (på delegation) i mars 2009 om att delta med ovan givna förutsättningar. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

100 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/6 Ärendet Vallentuna kommun har ända sedan projektet startade, varit tveksamma till nyttan. Kommunen och därmed de flyktingar som kommunen ansvarar för har dock deltagit i projektet enligt fattat beslut. Det finns några huvudskäl som gör att kommunen nu är ännu mera tveksamma inför fortsatt medverkan; 1. Ny lagstiftning som trädde i kraft den 1 december 2010 innebär att arbetsförmedlingen helt övertar kommunens tidigare ansvar för de arbetsföra nyanlända flyktingarna. Det är arbetsförmedlingen som har den första kontakten och försäkringskassan hanterar samtliga ersättningar på initierat uppdrag från arbetsförmedlingen. Hela syftet med projektet att få flyktingar snabbt i arbete faller därmed eftersom det inte längre är kommunernas ansvar. 2. Kommunens kvarstående uppdrag är kopplat till de lokala verksamheterna och måste hanteras på hemmaplan. Det handlar om förskola, skola, ekonomiskt bistånd samt råd och stöd. Samhällsorientering och SFI,SFX kan samordnas med andra och där finns redan färdiga lösningar; - Avtal om samhällsorientering har Vallentuna slutit med Stockholms stad. - SFI och SFX upphandlas via kunskapscentrum Nordost som tidigare. Vi ser ingen anledning att bygga upp en parallellorganisation inom detta område då KCNO fungerar utmärkt. De aktiviteter som bedrivs av projektet Samverk Nordost är alla av karaktären jobbsökande och samhällsorienterande och, som vi bedömer det, helt inom arbetsförmedlingens nya ansvar.

101 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 3/6 3. Vi har undersökt konsekvenserna av att Vallentuna lämnar projektet. Det skapar ett merarbete för återstående medlemmar i projektet att definiera om uppdraget men det finns inga kostnader förknippade med att utträda ur projektet. Detta är bekräftat från ESF-rådet. Arbetsförmedlingen har inga synpunkter på om Vallentuna lämnar projektet utan där finns ett upparbetat samarbete. Och som sagt, det handlar nu om ett annat gränssnitt. 4. Vallentuna kommun kan använda resurserna på annat sätt för att uppnå mer nytta för flyktingarna. Besparingen som görs vid ett utträde är 253 tkr per år plus den arbetstid som flera handläggare lagt ner på projektmöten och aktiviteter. När utfasningen av flyktingar i gamla systemet är klar så sparar vi in tjänsten integrationssamordnare som idag finns på AME. Resurserna som skapas kan komma väl till pass som buffert ifall volymen försörjningsstöd ökar. Fortsatt arbete: Kommunens fokus i och med den nya lagstiftningen är att lägga resurserna på ett fortsatt gott samarbete med arbetsförmedlingen och bli överens om en gemensam tolkning av när man är arbetsför eller ej. Arbetsföra är arbetsförmedlingens ansvar och icke arbetsföra är kommunens ansvar. Vi har noterat en tendens till ökat försörjningsstöd sedan lagstiftningen trädde i kraft. Resurser kommer också att läggas på att få den interna samverkan mellan inblandade förvaltningar, att bli ännu bättre. Detta underlättas då vi inte behöver lägga resurser i form av arbetstid och pengar i projektet Samverk Nordost. Aktörer och ansvar i arbetet kring nyanlända flyktingar efter den 1 dec 2010 i Vallentuna är: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan

102 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 4/6 Specialist Soc.sek. Socialförvaltningen Försörjningsstöd Samhällsbyggnads förvaltningen Bostädsfrågan Barn- och ungdomsförvaltningen Grundskola Gymnasium Förberedelseklass AME Integrationsservice Introduktionsersättning enligt gamla lagen Arbetsförmedlingen är den myndighet som enligt den nya reformen/ lagen har huvudansvaret för nyanlända flyktingar. På AF bedöms om man är arbetsför eller inte. Icke arbetsföra hänvisas till respektive kommuns socialförvaltning. Här är det viktigt att vi följer utvecklingen av volymen försörjningsstöd. Det finns risk för otydligheter i gränsdagning mellan AF och kommunen gällande vilka som är i behov av försörjningsstöd och inte räknas som arbetsföra enligt AF. (Detta är lika oklart oavsett om vi är med i projektet eller ej). Försäkringskassan betalar ut etableringsersättning och samtliga övriga ersättningar kopplad till etableringsplanen t ex. ersättning för barn (förutom barnbidrag), bostadsersättning m.m. Detta försvinner från kommunens ansvar. Socialförvaltningen blir den aktören i Vallentuna kommun som kommer att äga frågan om icke arbetsföra vuxna, barn, äldre och skadade människor som ska ha sin ersättning i form av försörjningsstöd. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer som tidigare att handlägga det bestånd av bostäder som är Vallentuna kommuns egna lägenheter. Här pågår ett utredningsarbete mellan socialförvaltningen och samhällsbyggnads-

103 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 5/6 förvaltningen för att undersöka framtida behov och möjligheter till bostäder i Vallentuna. Kommunen har dock ingen skyldighet att ordna bostad om det inte gäller speciell flykting. Barn- och ungdomsförvaltningen ska, som tidigare, tillhandahålla platser för förskola och skola. Behovet initieras av socialförvaltningen. AME/ Integrationsservice kommer att ha den gamla verksamheten igång under 2011 och första halvåret Det gäller de nyanlända flyktingar som lyder under den gamla lagen som upphörde (Lagen om Introduktionsersättning) Dessa personer kommer att fasas ut på sikt, men är fortsatt kommunens ansvar och ska följa den introduktionsplan som är gällande för varje individ. Det innebär att AME kommer att avveckla hela sin roll när det gäller integrationsfrågor och detta i takt med utfasningen av de som är i gamla systemet. Per februari 2011 så är det 27 vuxna och 20 barn som är i introduktion enligt den gamla lagen. Vid andra halvåret 2012 kommer samtliga ha avslutats på AME (om inte speciella skäl föreligger för någon, om förlängningstid). Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Roland Beijer utbildningschef Britt-Marie Lövqvist tf fritidschef Inga-Lill Björklund socialchef Rolf Zakrisson Chef AME

104 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 6/6 Handlingar i ärendet 1. Tjänsteskrivelse begäran om utträde ur samverkan Nordost-kommunernas ESFprojekt 2. Protokoll KSAU Delegationsbeslut KS Ska expedieras till: Handläggare Akt

105

106

107 VALLENTUNA KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Europeiska socialfonden (ESF) - projekt samverkan om flyktingmottagande mellan Nordostkommunerna KSAU 52 Dnr KS Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att inte delta i fortsatt projekt gällande samverkan om flyktingmottagande mellan Nordostkommunerna. Beslutsgång Arbetsutskottet beslutar enligt kommunledningskontorets förslag. Anteckning Jaana Tilles (S) deltar inte i beslutet. Ärendet Ar 2008 påbörjades en gemensam förstudie till ett EU-projekt gällande samverkan om mottagande av flyktingar. Projektet presenterades i Nordostkommunernas ledningsgrupp och det beslutades att en förstudie skulle genomföras. Den 17 februari 2008, KSAU 3, gjordes en presentation av projektet. KSAU beslutade då att återremittera ärendet för att undersöka nyttan för kommunen att fortsatt delta i projektet. En förstudie har nu genomförts för att utröna intresse och samarbetsformer, samt olika sätt att använda sig av andra aktörer. Österåker kommun är "ägare" av projektet och vill nu öka sitt engagemang tillsammans övriga nordostkommuner. Totalkostnaden för hela projektet beräknas till tkr, varav Vallentuna kommuns kostnad beräknas till 663 tkr fördelade på tre år. Kommunledningskontorets synpunkter Vallentuna kommun har en väl fungerande mottagning av nyanlända sedan 1985, och har en särställning i sitt sätt att hantera olika frågor som är kopplad till utbildning, praktik och arbete. Nyttan av deltagande i detta projekt, relaterat till kostnaden, bedöms inte som motiverad. Se utförligare kommentarer i medföljande bilaga. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar, efter avslutad förstudie, att inte delta i fortsatt projekt gällande samverkan om flyktingmottagande mellan Nordostkomm unerna. Handlingar i ärendet Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse med bilagor: 1. ESF projektet Samverkan Nordost förstudie (Flyktingar) 2. Projektbeskrivning Justerandes sign JUste?Si9n utdragsbestyrkande 40 (44)

108 Ärende 10

109 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll (24) 30 Verksamhetsberättelse alla nämnder (KS ) Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att godkänna nämndernas verksamhetsberättelser och överlämna dem till kommunfullmäktige. Ärendet i korthet Kommunstyrelsen följer löpande utvecklingen av ekonomi och verksamhet totalt for kommunen samt för respektive nämnd. Respektive nämnd ansvarar för uppföljning av sin ekonomi och verksamhet under året. Under 2010 har nämnderna, enligt anvisningar, lämnat VaSaRu-rapporter vid tre tillfällen; april, augusti och december. Den tredje rapporten utgör nämndens verksamhetsberättelse. I årsredovisningen presenteras en sammanfattning av nämndernas verksamhetsberättelser och vissa nyckeltal. De fullständiga verksamhetsberättelserna inklusive ekonomisk uppföljning och nyckeltal för respektive nämnd bifogas. Handlingar 10. Nämndernas verksamhetsberättelser 2010, tjänsteskrivelse 11. Nämndernas verksamhetsberättelser 2010 Expedieras till Samtliga nämnder Justerandes sign Justerandes sign tf Utdragsbestyrkande

110 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 1/3 PATRIC ANDERSSON EKONOMICHEF KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Nämndernas verksamhetsberättelser 2010 Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsen godkänner nämndernas verksamhetsberättelser och överlämnar dem till kommunfullmäktige Ärendet i korthet Kommunstyrelsen följer löpande utvecklingen av ekonomi och verksamhet totalt för kommunen samt för respektive nämnd. Respektive nämnd ansvarar för uppföljning av sin ekonomi och verksamhet under året. Under 2010 har nämnderna, enligt anvisningar, lämnat VaSaRu-rapporter vid tre tillfällen; april, augusti och december. Den tredje rapporten utgör nämndens verksamhetsberättelse. I årsredovisningen presenteras en sammanfattning av nämndernas verksamhetsberättelser och vissa nyckeltal. De fullständiga verksamhetsberättelserna inklusive ekonomisk uppföljning och nyckeltal för respektive nämnd bifogas. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

111 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/3 Ärendets tidigare behandling Samtliga nämnder har antagit sin VaSaRu-rapport för tredje teritialet enligt nedan; Nämnd Datum KS ÖN SBN MTM KN FN BUN UN SN Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret har granskat samtliga verksamhetsberättelser och kan konstatera att de håller en god kvalitet. År 2010 är det femte året som Vallentuna kommun arbetar enligt gällande uppföljningsmodell. En enhetlig struktur tillämpas med en inledande text om årets händelser, verksamhetsförändringar och framtiden. Sedan följer respektive nämnds måluppfyllelse. Verksamhetsberättelsen avslutas med den ekonomiska uppföljningen inklusive personalredovisning. Kontinuerlig utveckling av uppföljningsmodellen sker i samråd med förvaltningarna för att stärka koncernperspektivet. Handlingar 1. Nämndernas verksamhetsberättelser 2010 (VaSaRu 3), tjänsteskrivelse 2. Nämndernas verksamhetsberättelser 2010

112 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 3/3 Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Patric Andersson Ekonomichef Ska expedieras till: Samtliga nämnder

113 DNR BUN ANTAGEN AV BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Verksamhetsberättelse

114 Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Barn- och ungdomsnämnden... 3 Barn- och ungdomsnämndens uppgift är... 3 Årets händelser... 3 Verksamhetsförändringar... 4 Framtiden

115 Barn- och ungdomsnämnden Ordförande: Raimo Vuojärvi (M) Antal ledamöter: 9 Bruttokostnad*: Nettokostnad summa: tkr tkr Förvaltningschef: Roland Beijer Nettokostnad skolpeng: tkr Antal årsarbetare: 720 Nettokostnad nämnd: Budgetavvikelse 2010: Budgetavvikelse 2009: tkr tkr tkr * Exklusive nämndsinterna transaktioner Barn- och ungdomsnämndens uppgift är ansvara för förskoleverksamhet, ansvara för förskoleklass, grundskola och särskola, ansvara för fritidshem, bedriva kulturskola (t.o.m. juni 2010), bedriva öppen förskola, bedriva ungdomsmottagning. Årets händelser Allmän förskola har utökats och omfattar barn i förskola från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år. Vallentuna kommun blev utsedd till Årets skolförbättrare 2010 av Lärarförbundet i Stockholms län. Barn- och ungdomsnämndens ordförande och utbildningschefen berättar i september för hela länet om Vallentuna kommuns goda skolresultat, vid ett seminarium på Stockholms universitet. Lovisedalsskolans ombyggnation till en F-9-skola tog första spadtaget 2010 för att bli klara till hösten Skolorna har förbättrat den digitala lärmiljön genom kommunfullmäktiges beslut att bevilja skolorna att använda föregående års överskott. Grundskolorna inför digital hantering av individuell utvecklingsplan (IUP). 3

116 Verksamhetsförändringar Riksdagen har inför hösten 2010 beslutat att införa allmän förskola fr.o.m höstterminen det år barnet fyller tre år. Detta är en utökning av allmän förskola med ett år, då allmän förskola tidigare erbjöds barn fr.o.m. höstterminen det år man fyller 4 år. Allmän förskola är en avgiftsfri verksamhet på 525 timmar per år eller 15 timmar i veckan under skoldagar. Riksdagen har tagit beslut om förändringar i skollagen vad gäller offentliga bidrag på lika villkor. Kommunen ska fr.o.m ta beslut om bidragsbelopp till friskolor och enskilt bedriva förskolor, fritidshem och förskoleklasser. Beslut om bidragsbelopp ska baseras på kommunens budgeterade belopp och besluten är möjliga att överklaga till förvaltningsrätten. Barn- och ungdomsförvaltningen har snabbt infört den nya hanteringen och har därför fått utgöra ett gott exempel vid seminarium för skolekonomer och på Sveriges kommunalekonomiska mässa i Malmö (KOMMEK). Framtiden Riksdagen har tagit beslut om en ny skollag, nya läroplaner och kursplaner samt ett nytt betygssystem. Riksdagen har också beslutat att reformera gymnasieskolan och det påverkar även grundskolan, bl.a. till följd av ändrade behörighetskrav till yrkesprogram och studieförberedande program. Förändringarna införs 1 juli 2011 och ett omfattande arbete har inletts inför implementeringen av reformerna. Vallentuna kommun är en av Sveriges snabbast växande kommuner och växer med mellan 400 och 800 invånare per år. Befolkningen är ung och det medför ett stort behov av förskolor och grundskolor. Antalet barn i förskolan ökar också eftersom allt fler föräldrar efterfrågar omsorg för sina barn och dessutom börjar barnen i förskolan vid allt tidigare ålder. Detta har inneburit att andelen barn i åldern 1-5 år som har plats inom förskolan har ökat under de senaste åren och denna ökning förväntas fortsätta. Vallentuna kommun deltar fr.o.m i ett samarbete med andra kommuner kring gemensam brukarenkät till elever och vårdnadshavare, inom ramen för Våga Visa. Detta möjliggör jämförelse med andra kommuner. 4

117 Barn- och ungdomsnämnden Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Stor valfrihet Kunskap för livet Kunskap för livet Kunskap för livet Kommungemensamt Kommunen ska erbjuda valfrihet inom skola och förskola efter invånarnas behov. Kommungemensamt Andelen elever som går ut skolan med fullständiga betyg ska öka årligen. Kommungemensamt Resultatet i Vallentunas skolor ska årligen överskrida det förväntade resultatet i enlighet med Skolverkets mätning. Kommungemensamt Resultatet i Vallentunas skolor ska på sikt ligga bland de 30 bästa kommunerna i landet. Ansvarig nämnd BUN BUN BUN BUN. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Uppfyllt Ej uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Barn- och ungdomsförvaltningens årlig enkät till vårdnadshavare med barn i kommunala förskolor visar 2010 att 93 % av vårdnadshavarna är helt eller till större del nöjda med den placering de fått till sitt barn. Andelen elever som lämnade grundskolan vårterminen 2010 med fullständiga betyg (minst betyget godkänt i alla ämnen) var 78 % och det är sämre än det mycket höga resultatet för 2009, 84 %. Sett över flera år är det ändå en positiv utveckling eftersom resultaten 2010 är bättre än resultaten 2007 (73 %) och 2008 (77 %). Meritvärdet för elever som lämnade grundskolan vårterminen 2010 var 209 och det är högre än det förväntade värdet, 207, för dessa elever. Andelen med fullständiga betyg var 78 % och det var däremot strax under det förväntade värdet, 79 %. SKL presenterar årligen Öppna jämförelser. Den senaste rankingen baseras på betygsstatistiken för Det genomsnittliga meritvärdet var 220 och därmed var Vallentuna på plats 21 i riket. Öppna jämförelser för 2010 har inte presenterats ännu. En jämförelse av samtliga kommuners meritvärde visar dock att Vallentuna ligger på plats 82 för Fokus på förbättrade betygsresultat. Kvalitetsarbetet ska förbättras vad gäller analys av resultat och vidta åtgärder utifrån analysen. Flertal utvecklingsarbeten genomförs och sammanfattas i gemensam genomförandeplan.

118 Barn- och ungdomsnämnden Måluppfyllelse 2010 Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommungemensamt I Vallentunas skolor ska kränkande behandling, droger och brott inte förekomma. Kommungemensamt Medarbetarindex i medarbetarenkäten ska öka årligen. Kommungemensamt Alla kommunens medarbetare ska känna till och arbeta efter kommunens värdegrund. Kommungemensamt Sjukfrånvaron ska successivt minska till att vara högst 5 procent. BUN BUN BUN BUN Uppfyllt Uppfyllt Arbete pågår Ej uppfyllt Årlig enkät till elever och vårdnadshavare visar 2010 att 89 % av eleverna i åk 5 och 8 känner sig trygga i skolan. Bland vårdnadshavarna anger 92 % att deras barn känner sig trygg i förskolan och 84 % anser att skolan är en trygg miljö för deras barn. Medarbetarindex uppgår till 85 % i medarbetarenkäten 2010 och det är högre än föregående år. Medarbetarenkäten 2010 visar att andelen medarbetare som känner till kommunens värdegrund uppgår till 90 % och andelen som upplever att man inom sin enhet arbetar enligt värdegrunden är 86 %. Sjukfrånvaron har minskat successivt under de senaste åren från 8,7 % under 2007 till 6 % Dock är sjukfrånvaron fortfarande högre än 5 %. Samtliga enheter måste fortsätta att arbeta med värdegrunden för att kunna uppnå 100 %. Vallentuna kommun genomför gemensamma insatser för friskvård. Barn- och ungdomsförvaltningen fortsätter arbetet för att minska sjukfrånvaron. Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommungemensamt Vi ska sträva mot ökad mångfald och en jämnare könsfördelning i den kommunala verksamheten. Kommungemensamt Alla kommunens verksamheter ska vara certifierade enligt IiP-standard vid 2010 års slut och arbeta för att behålla certifieringen. BUN BUN Arbete pågår Uppfyllt Andelen män har under de senaste åren varit runt 14 %. Samtliga enheter inom barn- och ungdomsförvaltningen blev certifierade enligt IiPstandard i december Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommungemensamt Samtliga chefer ska ha påbörjat kommunens ledarutvecklingsprogram senast 12 månader efter anställning. BUN Uppfyllt Kommunens ledarutvecklingsprogram erbjuds successivt till nya chefer.

119 Barn- och ungdomsnämnden Måluppfyllelse 2010 Tillväxt och utveckling Nämndsmål God vägledning BUN Uppfyllt Uppföljningen under läsåret 09/10 visar att 63 % av eleverna som går första året inom gymnasieskolan tycker att den information och vägledning som man fick i grundskolan inför gymnasieskolan var mycket bra eller ganska bra. För att förstärka och utveckla studie- och yrkesvägledningen har barn- och ungdomsförvaltningen genomfört en omorganisation Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledarna stärks och de har gemensamt tagit fram en handlingsplan för utvecklingen av studieoch yrkesvägledningen i Vallentuna. Kunskap för livet Nämndsmål Fler elever kan läsa i åk 2. BUN Uppfyllt Förskolorna och grundskolorna har arbetat under flera år med läsutvecklingen. Skolorna följer varje elevs individuella läsutveckling med hjälp av läsutvecklingsschema (LUS). Läskunnigheten i åk 2 kartläggs med hjälp av Lundbergs modell. Uppföljningen visar att läskunnigheten har förbättrats från 71 % år 2006 till 84 % år Kunskap för livet Kunskap för livet Nämndsmål Goda resultat i matematik. BUN Nämndsmål Individuellt anpassade studier. BUN Uppfyllt Ej uppfyllt Barn- och ungdomsnämnden tog 2009 beslut om en handlingsplan i matematik och denna utvärderades hösten Resultaten i matematik kan avläsas i de nationella ämnesproven i åk 3, 5 och 9 samt i betygen. Resultatet för 2010 visar att 95 % av eleverna som lämnade grundskolan vårterminen 2010 hade nått målen för matematik. Årliga enkät till elever och vårdnadshavare visar att inom området ansvar och inflytande är 70 % av eleverna i åk 5 och 8 nöjda. 86 % av eleverna upplever att de får stöd och hjälp när de behöver det. 75 % av vårdnadshavarna upplever att deras barn får det stöd och den stimulans i skolarbetet som han/hon behöver. Barn- och ungdomsnämnden har givit förvaltningen i uppdrag att utifrån utvärderingen ta fram förslag på en ny handlingsplan. Skolorna arbetar för att utveckla hur de ska utmana och stimulera sina elever att nå bättre resultat utifrån varje elevs individuella förutsättningar.

120 Barn- och ungdomsnämnden Måluppfyllelse 2010 Kunskap för livet Nämndsmål Verksamheterna erbjuder trygga lärmiljöer BUN Uppfyllt Verksamheterna genomför årlig arbetsmiljökontroll för både elever och personal. Säkerheten vid förskolegårdar har granskats. Barn- och ungdomsförvaltningen samarbetar med samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunledningskontoret, SL och entreprenörer kring säkra skolvägar. Årlig enkät till elever och vårdnadshavare visar 2010 att 89 % av eleverna i åk 5 och 8 känner sig trygga i skolan. Bland vårdnadshavarna anger 92 % att deras barn känner sig trygg i förskolan och 84 % anser att skolan är en trygg miljö för deras barn.

121 VERKSAMHETSMÅTT Mått Mål Resultat Läskunnighet åk 2 100% 84% 85% 83% 75% Godkänt Nationella Prov åk 3 100% 83% 77% Godkänt Nationella Prov åk 5 100% 84% 88% 84% 82% Meritvärde åk Gymnasiebehörighet åk 9 100% 93% 93% 91% 91% 88% 91% Godkänt totalt åk 9 79% 78% 84% 77% 73% 77% 80% Riket Förort Personaltäthet Förskola kommunal+enskild (antal barn/årsarb.) prel 5,8 5,5 5,8 5,4 5,4 5,5 Skola (antal lärare/100 elever) prel 8,2 7,8 7,6 8,1 8,2 7,8 Behörighet/andel högskoleutbildade Förskollärare i förskolan (kommunal+enskild) prel 37 % 32% 38% 34% 54% 43% Behöriga lärare 84% 85% 81% 87% 85% Pedagogisk högskoleutb. fritidshem prel 29 % 26% 30% 25% 59% 45% Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 EKONOMISK UPPFÖLJNING (Tkr) Sparande i eget Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse Mått kapital Barn- och ungdomsnämnden fast ram BUN Resultatenheter Skolpeng + vårdnadsbidrag MEDBORGARE/BRUKARE 2010 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsberättelse Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Mått Mål Enkät till elever och vårdnadshavare Elever som trivs i skolan 84% 86% 87% 87% Barn som trivs på fritidshemmet 81% 79% 82% 89% Nöjda vårdnadshavare förskola 83% 82% 84% 85% Nöjda vårdnadshavare skola 83% 79% 81% 78% Nöjda vårdnadshavare fritidshem 74% 74% 74% 72% FRAMTID/UTVECKLING Mål Mål Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Kompetensutveckling medarbetarenkät 83% 81% 78% 67% Andel förskollärare <40 år (ny mätmetod 2010) 30% 25% 23% 28% Andel lärare <40 år (ny mätmetod 2010) 40% 33% 35% 33% Planerade nya förskoleplatser inom 3 år Enligt befolkningsprognosen MEDARBETARE Mått Mål Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Medarbetarenkäten, andel positiva svar Öka årligen 85% 83% 84% 80% Sjukfrånvaro 5% 6,0% 6,3% 8,0% 8,7% Könsfördelning, andel män 13,5% 14,4% 14,0% 13,0% Definitioner av de olika mätområdena finns i bilaga till VaSaRu-rapportern Riket 2010 Förort 2010

122 Uppföljning av ekonomi Driftsbudget Barn- och ungdomsnämnden fast budgetram Verksamhetsblock Ingående värde Sparande Budget Bokslut % Avikelse Budget Bokslut % i eget kapital mot budget K % % I % % TOTALT N* % % Övergripande kommunalt K % BUN, förvaltningsledning, kvalitet I -150 (inkl.ped.måltid) N % % Övergripande kommunalt K % Skolskjuts, peng+avgiftsadm. I N % % Strukturbidrag K % I N % % Statsbidrag K I % N % % Föräldraavgifter K I % N % % Kulturskola K % I % N % % Resurscentrum K exkl tilläggspeng I N % % Tilläggspeng K ingår ovan I N % % Besparing pedagogisk lunch 2009 I -499 N -499 * K=Kostnad I=Intäkt N=Nettokostnad KOMMENTARER TILL AVVIKELSE Budgetramen för barn- och ungdomsnämnden uppgick vid årets början till 77 mnkr för år Budgeten har justerats under året och uppgår slutligen till 74,3 mnkr. Budgetramen för resurscentrum har utökats med tkr till förberedelseklass och 116 tkr för IKT-satsningen (från sparande i eget kapital). Därtill har barn- och ungdomsnämndens budget minskat med tkr eftersom kulturskolan överförts till kulturnämnden med hälften av årets budget. Det totala utfallet för barn- och ungdomsnämnden visar ett överskott. Utfallet i förhållande till ramen på förvaltningsledningen ligger lågt beroende på att vissa kostnader utgått. På grund av förseningar med överklagad upphandling genomförs inte "Våga visa" projektet under 2010, ungefär en tredjedel av poängen i budgeten för lärarlyftet är inte utnyttjade 2010, bidraget till allergiförskolan utgår under 2010 och två tjänster har varit obesatta under delar av året. Resurscentrums elevstödsenhet visar ett överskott framför allt till följd av obesatta tjänster. Resurscentrums budget för tilläggspeng visar däremot ett underskott till följd av fler barn i behov av särskilt stöd. Utfallet för kulturskolan visar ett underskott på 390 tkr för barn- och ungdomsnämndens del under 2010.

123 Uppföljning av ekonomi Driftsbudget Barn- och ungdomsnämnden resultatenheter Verksamhetsblock Ingående värde Utgående värde Sparande Budget Bokslut % Avikelse Sparande Budget Bokslut % i eget kapital mot budget i eget kapital K % I % TOTALT N* % Lokaler K % % I % % N Kostchef K % % I % % N Rektor Bällstabergsskolan K % % I % % N Ekebyskolan K % % I % % N Gustav Vasa skolan K % % I % % N Hammarbacksskolan K % % I % % N Hjälmstaskolan K % % I % % N Karbyskolan K % % I % % N Karlbergsskolan K % % I % % N Kårstaskolan K % % I % % N Lovisedalsskolan K % % I % % N Ormstaskolan K % % I % % N

124 649 RC skolverksamheter K % % I % % N Personaladministrativ chef K % % I % % N * K=Kostnad I=Intäkt N=Netto KOMMENTARER TILL AVVIKELSE RESULTATENHETER Barn- och ungdomsnämndens resultatenheter visar ett överskott. Kommunfullmäktige har beviljat barn- och ungdomsnämndens hemställan att använda del av sparande i eget kapital till utveckling av IKT som pedagogiskt verktyg vid samtliga grundskolor i Vallentuna. Beloppet omfattar totalt tkr, varav tkr avser resultatenheterna och 116 tkr avser resurscentrums del inom fasta budgetramen. Budgeten under 2010 omfattar för varje resultatenhet ett nollresultat samt den summa som beviljats för IKT-satsning. Skolorna har satsat och köpt IKT-material för avsatta pengar förutom Lovisedalsskolan som inte kunnat utnyttja så stor del av sina avsatta medel för IKT då skolan är under ombyggnad. IKT-material kommer att köpas in till Lovisedalsskolan under slutet av 2011 och 2012 när byggnationen är mer färdig. Trots att flera skolor har använt tidigare års överskott till IKT-satning under 2010 visar flera skolor ett överskott i driften för Detta gäller i synnerhet resurscentrum som har använt sparande i eget kapital till IKT-satsning, men samtidigt visar driften för 2010 ett överskott på drygt 1 mnkr. Lokalförändringar för resurscentrums skolverksamheter är påbörjade, men kommer till större delen att genomföras under Lokalansvaret visar ett underskott utifrån nuvarande hyresmodell. Kommunstyrelsen beslutade den 26 januari 2009 att ge kommunledningskontoret i uppdrag att utreda hela kommunens principer för hyressättning med målet att få en hyresmodell som syftar till ett så effektivt lokalutnyttjande som möjligt. En extern konsult har lämnat en rapport utifrån uppdraget att göra en genomlysning av Vallentuna kommuns interna hyresmodell samt komma med förslag på förbättringsåtgärder. Hearing om hyresmodellen genomförs 18 februari och en ny modell inför 1 juli 2011 ska presenteras.

125 Uppföljning av ekonomi Driftsbudget Skolpeng Verksamhetsblock Budget Bokslut % Avikelse mot budget Budget Bokslut % Skolpeng och K vårdnadsbidrag I TOTALT N* % % Skolpeng K I TOTALT N* % % Förskola K I N % % Familjedaghem K I N % % Grundskola K I N % % 6-åringar K I N % % Fritidshem K I N % % Vårdnadsbidrag K I N * K=Kostnad I=Intäkt N=Nettokostnad Skolpeng årsbelopp/elev Skolpeng Skolpeng Elever Elever Elever Elever tkr tkr budget utfall budget utfall Antal elever VT10 HT10 VT10 VT10 HT10 HT10 Förskola ,7 107, Förskola ,7 87, Summa förskola Familjedaghem ,3 96, Familjedaghem ,0 83, Summa familjedaghem Grundskola ,6 52, Grundskola ,4 67, Summa grundskola åringar 54,5 55, Fritidshem 30,6 31, KOMMENTARER TILL AVVIKELSE SKOLPENG Skolpengsbeloppen i tabellen anges i helårsbelopp och är fastställda av kommunfullmäktige. Den preliminära budgetramen för skolpeng uppgår till 500,7 mnkr. Kostnaderna blev ca 1 mnkr lägre, som också den senaste prognosen visade. Antalet barn är lägre inom förskola och familjedaghem och högre inom grundskolan och fritidshem jämfört med budgeterat antal barn. Uttag av vårdnadsbidrag följde budget första halvåret men färre har ansökt och tagit ut vårdnadsbidrag under höstterminen.

126 INVESTERINGAR Investeringsprojekt 2010 Budget Bokslut % Avvikelse mot budget TOTALT, TKR Oförutsett BUN 593 0% Hjälmstaskolan % 200 Hammarbacksskolan % 5 Ekebyskolan % -1 Gustav Vasa skolan % 132 Karlbergsskolan % -56 Lovisedalsskolan % -65 Bällstabergsskolan % -117 Karbyskolan % 969 Kårstaskolan % 19 Ormstaskolan 100 0% 100 Resurscentrum 60 0% 60 Skolköken % 200 KOMMENTARER TILL AVVIKELSE INVESTERINGAR Lägre kostnader 2010 jämfört med ursprunglig budget: Karbyskolans handikappanpassning av entrén (1 mkr) är ej genomförd Utredning och projektering är klar och byggnation planeras till Kostenheten har genomfört bullerdämpande åtgärder inom skolköken vid Hammarbacksskolan och Hjälmstaskolan, men har ej fått samtliga kostnader för vissa delar inom Ekebyskolans kök. Gustav Vasaskolan har ej behövt komplettera gården för fler förskolebarn. Ljudisolering på Hjälmstaskolan och Ormstaskolan har ej påbörjats under Högre kostnader 2010 jämfört med ursprunglig budget: På Bällstabergsskolan har man förutom att göra om utrymmen inom skolan till klassrum också byggt om en entré p.g.a. många fler barn inom skolbarnsomsorgen. Karlbergsskolans ljudisolering inkl. innertak har blivit dyrare än beräknat. Även inventarier till årskurs sju på Lovisedalsskolan har blivit dyrare.

127 PERSONALREDOVISNING Personal Mål Antal anställda Antal årsarbetare Medelålder (år) Medellön (tkr) 26,0 25,4 24,4 Medianlön (tkr) 25,7 25,1 24,2 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal Helår 2010 Helår 2009 Helår 2008 Andel sjukdgr som avser de som är sjuka 60 dgr eller mer 46,5% 53,6% 66,6% Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 4,9% 4,5% 3,6% Kvinnor 6,3% 6,9% 8,9% Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 4,3% 2,8% 4,7% år 5,2% 5,8% 8,0% 50 år och äldre 7,5% 8,0% 9,0% Samtliga 5% 6,0% 6,5% 8,0% Personalomsättning % Helår 2010 Helår 2009 Helår 2008 Totalt 11,8% 9,1% 8,8% Jämställdhet och mångfald Antal anställda, andel män 14% 14% 14% Föräldraledighet, andel män 13% 11% Vård av barn, andel män 13% 12% Medarbetarenkät - andel som har en positiv inställning till: Ledarskap 84% 84% 84% Arbetstillfredsställelse 90% 89% 90% Kompetensutveckling 83% 81% 78% Delaktighet 89% 89% 90% Effektivitet 81% 80% 82% Kundorientering 94% 92% 93% Arbetsmiljö 69% 63% 62% Jämställdhet och mångfald* 72% 72% 81% Medarbetarindex (andel positiva svar) 85% 83% 84% Kommunen som arbetsgivare, en fråga 78% 68% 69% Svarsfrekvens % *Innehåller ny fråga 2009 som inte är jämförbar med tidigare år. KOMMENTARER TILL AVVIKELSE PERSONAL Sjukfrånvaron har minskat till 6 % för hela barn- och ungdomsförvaltningen dock når vi inte det kommungemensamma målet på 5 %. De långtidssjukskrivnas andel har fortsatt att minskat avsevärt från 66,6 % under 2008 till 53,6 % under 2009 och ytterligare till 46,5 % Kulturskolan har flyttats över till Kulturförvaltningen i halvårsskiftet 2010 därav den kraftiga minskningen av antalet anställda i barn- och ungdomsförvaltningen. Flytten påverkar också personalomsättningen som därmed blir högre för barn- och ungdomsförvaltningen. Medarbetarenkäten visar att medarbetarindex har ökat till 85 % och därmed är det kommungemensamma målet uppnått för 2010 att medarbetarindex ska öka årligen. Medarbetarenkäten innehåller fr.o.m en ny fråga inom området jämställdhet. Detta innebär att svaren inte kan jämföras mellan 2009 och tidigare år.

128 Fakta, volymmått och brukarenkät Helår Helår Helår Helår Mått Antal barn eller elever Förskola Familjedaghem Fritidshem Förskoleklass Grundskola + särskola Placeringsgrad förskola + familjedaghem 90,9% 89,2% 89,2% Andel elever i extern regi: Lå 10/11 Lå 09/10 Lå 08/09 Lå 07/08 Förskola 66% 67% 66% 66% Förskoleklass 6% 9% 9% 5% Grundskola och särskola 23% 19% 18% 16% Andel elever i extern regi omfattar andra kommuner, friskolor och enskilda förskolor inom och utanför Vallentuna. Enkät till elever i åk 2, 5 och 8 samt föräldrar till barn i förskola och åk 2, 5 och 8 genomförs varje vår. Enkät till elever i åk 2 har en annan skala och resultaten är ej jämförbara med de övriga enkäterna. Elevenkät åk 2 - andel som har en positiv inställning: Studiesituation 67% 69% 71% 71% Normer och värden 74% 76% 84% 78% Ansvar och inflytande 78% 80% 83% 81% Materiella resurser och miljö 57% 61% 67% 62% Läsa och matematik 69% 73% 69% 72% Svarsfrekvens 2010: 97% Elevenkät åk 5 o 8 - andel som har en positiv inställning: Studiesituation 81% 82% 79% 83% Normer och värden 81% 83% 82% 84% Ansvar och inflytande 70% 72% 68% 73% Materiella resurser och miljö 59% 62% 59% 62% Dialog kring kunskapsutveckling 86% 86% 86% 92% Bedömning och betygssättning 77% 79% 72% 83% Hälsa 60% 63% 61% 68% Skriftliga omdömen information 70% 69% Nöjd med individuell utvecklingsplan IUP 72% Svarsfrekvens 2010: 89% Föräldraenkät skola åk 2, 5, 8 - andel som har en positiv inställning: Trygghet och lärande 81% 79% 80% 80% Dialog kring utveckling och lärande* 80% 72% 77% 75% Samverkan 86% 85% 85% 79% Fritidshemmet 74% 74% 74% 72% Skriftliga omdömen information 70% 70% Nöjd med individuell utvecklingsplan IUP 72% Svarsfrekvens 2010: 56% Föräldraenkät förskola- andel som har en positiv inställning: Placering och öppettider 93% 92% 94% 93% Trygghet och utveckling 83% 82% 84% 87% Dialog kring utveckling och lärande 75% 75% 80% Samverkan 88% 89% 90% 86% Miljö 77% 72% 74% 73% Svarsfrekvens 2010: 60% * Området innehåller en omformulerad fråga fr.o.m Resultatförbättringen beror på detta.

129 DNR UN ANTAGEN AV UTBILDNINGSNÄMNDEN UTBILDNINGSNÄMNDEN Verksamhetsberättelse

130 Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Utbildningsnämnden... 3 Utbildningsnämndens uppgift är... 3 Årets händelser... 3 Verksamhetsförändringar... 4 Framtiden

131 Utbildningsnämnden Ordförande: Elisabeth Rydström (C) Fr.o.m Björn Furugren Beselin (C) Antal ledamöter: 9 Bruttokostnad*: Nettokostnad: tkr tkr Förvaltningschef: Roland Beijer Budgetavvikelse 2010: tkr Antal årsarbetare: 63 Budgetavvikelse 2009: tkr * Exklusive nämndsinterna transaktioner Utbildningsnämndens uppgift är ansvara för gymnasieskola inom kommunen, ansvara för att elever får välja gymnasieskola och gymnasiesärskola, ansvara för vuxenutbildning och svenska för vuxna invandrare, ansvara för uppföljning av alla åringar. Årets händelser Vallentuna gymnasium har startat IVIK, introduktionsutbildning för nyanlända inom det individuella programmet. Programmet har 20 elever som läser svenska som andra språk i kombination med grundskolans ämnen och en del gymnasiekurser. Samtliga elever vid Vallentuna gymnasium disponerar från och med läsåret en egen bärbar dator. Detta har skapat förutsättningar för att kunna använda datorn som ett pedagogiskt verktyg och är en del av kommunens satsning på att öka elevernas digitala kompetens. Vallentuna kommun blev utsedd till Årets skolförbättrare 2010 av Lärarförbundet i Stockholms län. Barn- och ungdomsnämndens ordförande och utbildningschefen berättar i september för hela länet om Vallentuna kommuns goda skolresultat, vid ett seminarium på Stockholms universitet. Arbetet med vuxenutbildningsregion fortsätter och Vallentuna är representerade i styrgruppen. Vallentuna är med i upphandling av vuxenutbildning som omfattar 10 kommuner i länet. Den studerande får lättare att planera sina studier. 3

132 Verksamhetsförändringar Riksdagen har tagit beslut om förändringar i skollagen vad gäller offentliga bidrag på lika villkor. Kommunen ska fr.o.m ta beslut om bidragsbelopp till friskolor. Beslut om bidragsbelopp ska baseras på kommunens budgeterade belopp och besluten är möjliga att överklaga till förvaltningsrätten. Barn- och ungdomsförvaltningen har snabbt infört den nya hanteringen och har därför fått utgöra ett gott exempel vid seminarium för skolekonomer och på Sveriges kommunalekonomiska mässa i Malmö (KOMMEK). Framtiden Riksdagen har tagit beslut om en ny gymnasieskola (GY2011), ny skollag och ett nytt betygssystem. Förändringarna införs 1 juli 2011 och ett omfattande arbete har inletts inför implementeringen av reformerna. Vallentuna gymnasium har arbetat med att anpassa programutbud efter GY2011 och kommer att erbjuda två nya program med start HT 2011: Teknikprogrammet och Ekonomiprogrammet. Vallentuna kommun deltar i samarbetet med övriga kommuner i Stockholms län om gemensam gymnasieregion. Det innebär i korthet att eleverna i Stockholms län antas på samma villkor på utbildningarna i länet. Detta gäller även för fristående gymnasieskolor. Kommunfullmäktige i Vallentuna kommun har beslutat att inför gymnasieskolpeng fr.o.m. januari Utgångspunkten för beslutet är att kommunerna i Stockholms län har kommit överens om en gemensam prislista för gymnasieutbildningar. Vallentuna kommun deltar fr.o.m i ett samarbete med andra kommuner kring gemensam brukarenkät till elever och vårdnadshavare, inom ramen för Våga Visa. Detta möjliggör jämförelse med andra kommuner. Utbildningsnämnden fortsätter samarbetet med Danderyd, Täby och Vaxholm kring vuxenutbildningen. Kunskapscentrum Nordost (KCNO) är etablerat som gemensamt vägledningscenter och hanterar ansökningar till grundläggande vuxenutbildning, svenska för invandrare och gymnasial vuxenutbildning. 4

133 Utbildningsnämnden Måluppfyllelse 2010 Samtliga enheter måste fortsätta att arbeta med värdegrunden för att kunna uppnå 100 %. Strategiskt område Typ av mål Målformulering Stor valfrihet Kommungemensamt Kommunen ska erbjuda valfrihet inom skola och förskola efter invånarnas behov. Ansvarig nämnd UN. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Uppfyllt Vallentuna kommun ingår i samverkansavtal för kommunala gymnasieskolor i Stockholms län. Eleverna kan fritt söka till gymnasieutbildningar i alla kommuner. Genomsnittet för länet visar att en tredjedel av eleverna väljer att gå i den egna kommunens gymnasieskola, en tredjedel går i andra kommuners gymnasieskolor och en tredjedel i fristående gymnasieskolor. Vallentuna kommun har samma fördelning som genomsnittet för länet. Kunskap för livet Kommungemensamt Lärlingssystemet inom gymnasieskolan ska fortsatt omfatta minst 20 platser UN Uppfyllt Vallentuna gymnasium har 24 lärlingsplatser var det 17 elever som var på lärlingsplatser. Den trygga kommunen Kommungemensamt I Vallentunas skolor ska kränkande behandling, droger och brott inte förekomma. UN Uppfyllt Utbildningsnämndens indikator för detta mål är att enkäten till elever ska visa att minst 90 % trivs i skolan. Resultaten för Vallentuna gymnasium visar att 97 % av eleverna i åk 1 trivs i skolan. Enkäten till elever i åk 2 visar att 91 % tycker att det råder en positiv stämning och god sammanhållning på Vallentuna gymnasium. Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommungemensamt Medarbetarindex i medarbetarenkäten ska öka årligen. Kommungemensamt Alla kommunens medarbetare ska känna till och arbeta efter kommunens värdegrund. Kommungemensamt Sjukfrånvaron ska successivt minska till att vara högst 5 procent. Kommungemensamt Vi ska sträva mot ökad mångfald och en jämnare könsfördelning i den kommunala verksamheten. UN UN UN UN Uppfyllt Arbete pågår Uppfyllt Uppfyllt Medarbetarindex uppgår till 81 % i medarbetarenkäten 2010 och det är högre än föregående år. Medarbetarenkäten 2010 visar att andelen medarbetare som känner till kommunens värdegrund uppgår till 90 % och andelen som upplever att man inom sin enhet arbetar enligt värdegrunden är 91 %. Vallentuna gymnasium har under de senaste åren haft en sjukfrånvaro som är lägre än 5 %. Sjukfrånvaron har sjunkit ytterligare och uppgick under 2010 till 3,9 %. Vallentuna gymnasium har fortsatt att ökat andelen män bland personalen, från 35 % år 2007 till 42 % 2010.

134 Utbildningsnämnden Måluppfyllelse 2010 Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommungemensamt Alla kommunens verksamheter ska vara certifierade enligt IiP-standard vid 2010 års slut och arbeta för att behålla certifieringen. UN Uppfyllt Samtliga enheter inom barn- och ungdomsförvaltningen blev certifierade enligt IiPstandard i december Välskött kommun med engagerade medarbetare Tillväxt och utveckling Kommungemensamt Samtliga chefer ska ha påbörjat kommunens ledarutvecklingsprogram senast 12 månader efter anställning. UN Nämndsmål God vägledning UN Uppfyllt Uppfyllt Kommunens ledarutvecklingsprogram erbjuds successivt till nya chefer. Uppföljningen under läsåret 09/10 visar att 63 % av eleverna som går första året inom gymnasieskolan tycker att den information och vägledning som man fick i grundskolan inför gymnasieskolan var mycket bra eller ganska bra. För att förstärka och utveckla studie- och yrkesvägledningen har barn- och ungdomsförvaltningen genomfört en omorganisation Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledarna stärks och de har gemensamt tagit fram en handlingsplan för utvecklingen av studieoch yrkesvägledningen i Vallentuna. Kunskap för livet Nämndsmål Elever på IV blir behöriga till gymnasieskolans nationella program UN Uppfyllt Vårterminen 2009 var det 90 % av de inskrivna eleverna på det individuella programmet (IV) som hade nått målet behörighet till gymnasiets nationella program. Specialpedagogresurser och nära kontakt med lärarna är några faktorer som har bidragit till det goda resultatet. Resultatet för 2010 visar att 58 % av eleverna blev behöriga till gymnasieskolans nationella program. De lägre resultaten förklaras av att 27 % av eleverna fortsätter inom IVIK för nyanlända och 8 % går grundläggande vuxenutbildning. Endast 7 % av eleverna inom IV under läsåret 2009/10 fortsätter inom IV.

135 Utbildningsnämnden Måluppfyllelse 2010 För att öka andelen elever som fullföljer utbildningen erbjuder Vallentuna gymnasium anpassad studiegång, prövningar och aktivt elevstödsarbete. Utbildningsnämnden har givit förvaltningen i uppdrag att redovisa åtgärdsplan. Kunskap för livet Nämndsmål Fler elever ska studera på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. UN Uppfyllt Andelen elever folkbokförda i Vallentuna som studerar inom naturvetenskapsprogrammet uppgick till 13 % och inom teknikprogrammet 5 % för hösten Detta är en ökning i förhållande till läsåret 09/10 då andelen var 12 % och 5 %. Uppgifterna omfattar samtliga elever folkbokförda i Vallentuna som studerar vid Vallentuna gymnasium, fristående gymnasieskolor och andra kommuners gymnasieskolor i åk 1-3. Kunskap för livet Kunskap för livet Nämndsmål Individuellt anpassade studier UN Nämndsmål Fler elever fullföljer sin gymnasieutbildning UN Uppfyllt Ej uppfyllt Enkäten till ett urval av elever som är folkbokförda i Vallentuna och går i gymnasieskolans åk 1 inom Vallentuna gymnasium, fristående gymnasieskolor eller andra kommuners gymnasieskolor visar att 72 % av eleverna upplever att de har möjlighet att få stöd och hjälp när de behöver det. 91 % av eleverna är nöjda med verksamheten vid sin skola. Vid Vallentuna gymnasium har 82 % av eleverna fullföljt utbildningen inom fyra år och detta är lika som genomsnittet för förortskommuner. Indikatorn för målet är att andelen elever som fullföljer utbildningen inom fyra år ska vara högre än genomsnittet för förortskommuner. Vallentuna gymnasium har dock lyckats med ett bättre resultat än genomsnittet för Stockholms län (81 %).

136 Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse VERKSAMHETSMÅTT Mått Mål Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Antal elever i Vallentuna gymnasium varav externa Antal elever i andra kommuner och friskolor varav fristående skolor varav kommunala skolor varav landstingsskolor Antal skolor för elever från Vallentuna 119 Antal elever i gymnasiesärskola Antal elever i särvux 7 Antal helårsstudieplatser grundl.vux utb Antal helårsstudieplatser gymn.vux utb Antal studerande SFI Invånare 20 år med fullföljd gymn.utbildning 74% 75% 76% 76% 72% 69% Invånare 20 år med grundl. behörigh. till högsk. 66% 66% 64% 63% 64% 61% Övergång till högsk. inom 3 år efter gy.utbildn. 36% 43% 39% 32% 42% 49% Elever i komm. som fullföljde gymn. inom 4 år exkl IV 85% 85% 84% 86% 83% 80% Betyg minst G, grundl. kurser Vuxutb. 70% 79% Betyg minst G, gymn. kurser Vuxutb. 88% 87% EKONOMISK UPPFÖLJNING (Tkr) Sparande i eget Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse Mått kapital Utbildningsnämnden MEDBORGARE/BRUKARE Mått Mål Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Enkät till elever åk 1 vid Vallentuna gymnasium, andra kommuner och friskolor Elever nöjda med verksamheten på sin skola 91% 92% 87% Elever trygga i skolan 95% 91% 90% Elever meningsfullt att gå till skolan 80% 73% 83% FRAMTID/UTVECKLING Mål Mål Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Andel sökt till Vallentuna gymnasium i första hand 24% 22% 30% 34% Nöjdhet kompetensutveckling (Medarb.enkät) 78% 75% 69% 46% Riket 2010 Länet 2010 MEDARBETARE Mått Mål Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Medarbetarenkäten, andel positiva svar Öka årligen 81% 80% 77% 73% Sjukfrånvaro 5% 3,9% 4,2% 4,1% 4,5% Könsfördelning, andel män 42,4% 39,0% 37,0% 35,0% Definitioner av de olika mätområdena finns i bilaga till VaSaRu-rapportern

137 Uppföljning av ekonomi Utbildningsnämnden Driftsbudget Verksamhetsblock Budget Bokslut % Avvikelse Budget Bokslut % mot budget K I TOTALT N % % Utbildningsnämnden samt K % gymnasieantagning Sthlms län I N % % Gemensamma kostnader K % Ungdomsmottagning, skoldatatek I 0 0 lokaler m.m N % % Vallentuna gymnasium K % I % N % % Interkommunala ersättningar K % gymnasieskolor i annan kommun I % och fristående gymnasieskolor N % % Interkommunala ersättningar K % gymnasiesärskola och särvux I % N % % Interkommunala ersättningar K % vuxenutbildning inom I % Kunskapscenter Nordost N % % KOMMENTARER TILL AVVIKELSE K=Kostnad I=Intäkt N=Nettokostnad Budgetramen för utbildningsnämnden uppgick vi årets början till 138,462 mnkr för Budgeten har justerats under hösten och uppgår slutligen till 139,012 mnkr. Kommunfullmäktige har beviljat utbildningsnämndens hemställan om förstärkning av budgetramen med 0,55 mnkr för 2010 till följd av fler nyanlända elever som erbjuds utbildning inom IVIK, introduktionsutbildning för nyanlända inom det individuella programmet (Dnr KS ). Det totala utfallet för utbildningsnämnden visar ett underskott som omfattar tre delar. Det största underskottet på 6,6 mnkr ligger inom interkommunala ersättningar för elever i gymnasieskolor i annan kommun och fristående gymnasieskolor. Gymnasiesärskola och särvux gör ett underskott på 3,2 mnkr till följd av dyrare utbildningar och fler elever. Gemensamma kostnader visar ett underskott som till större delen beror på kommunens kostnader för infrastruktur som en förutsättning för satsning på datorer. Vallentuna gymnasium har genomfört kommunens pilotprojekt "en till en" med en dator per elev. Kostnaderna för infrastruktur redovisas under gemensamma kostnader och uppgår till drygt 1,3 mnkr. Dessutom finns ett mindre underskott för lokaler på 0,4 mnkr. Vallentuna gymnasium har under 2010 genomfört strukturförändringar p.g.a. minskat elevantal och anpassning till ny lagstiftning angående bidrag på lika villkor med samma ersättning per elev till kommunala och fristående skolor och detta har givit ett snabbt ekonomiskt resultat. Vallentuna gymnasium visar ett överskott 2010 på 0,7 mnkr och behöver skapa denna buffert inför 2011 då stora förändringar sker. Vallentuna gymnasium har redan under 2010 börjat anpassa ekonomin inför gymnasieskolpeng som införs i januari 2011 med gemensam prislista för hela länet. Dessutom förbereder Vallentuna gymnasium införandet av riksdagens beslutade gymnasiereform (GY2011) som träder i kraft höstterminen Kunskapscentrum nordost visar också ett överskott på 0,7 mnkr och det är främst inom grundläggande vuxenutbildning. Kunskapscentrum nordost redovisar sin verksamhetsberättelse till utbildningsnämnden senare under våren.

138 INVESTERINGAR Investeringsprojekt 2010 Budget Bokslut % Avvikelse TOTALT, TKR Vallentuna gymnasium % 198 KOMMENTARER TILL AVVIKELSE INVESTERINGAR De planerade bullerdämpande åtgärderna vid byggprogrammet är utförda. Under 2010 har investeringsbudgeten även använts till att göra smärre förändringar för att kunna hyra ut lokal till föreningen Flex.

139 PERSONALREDOVISNING Personal Mål Antal anställda Antal årsarbetare 63,2 66,0 67,0 Medelålder (år) 46,5 45,8 47,3 Medellön (tkr) 29,3 28,5 27,1 Medianlön (tkr) 28,9 28,2 27,1 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal Helår 2010 Helår 2009 Helår 2008 Andel sjukdgr som avser de som är sjuka 60 dgr eller mer 61,2% 53,6% 52,7% Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 2,5% 2,1% 3,0% Kvinnor 4,9% 5,6% 4,7% Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 2,1% 1,5% 0,9% år 3,2% 3,2% 2,3% 50 år och äldre 4,9% 5,7% 6,5% Samtliga 5% 3,9% 4,2% 4,1% Personalomsättning % Helår 2010 Helår 2009 Helår 2008 Totalt 10,5% 10,1% 22,1% Jämställdhet och mångfald Antal anställda, andel män 42% 39% 37% Föräldraledighet, andel män 14% 0% Vård av barn, andel män 41% 41% Medarbetarenkät - andel som har en positiv inställning till: Ledarskap 72% 85% 73% Arbetstillfredsställelse 87% 91% 87% Kompetensutveckling 78% 75% 69% Delaktighet 90% 90% 85% Effektivitet 73% 71% 71% Kundorientering 96% 93% 88% Arbetsmiljö 61% 55% 38% Jämställdhet och mångfald* 69% 61% 79% Medarbetarindex (andel positiva svar) 81% 80% 77% Kommunen som arbetsgivare, en fråga 61% 66% 50% Svarsfrekvens % *Innehåller ny fråga 2009 som inte är jämförbar med tidigare år. KOMMENTARER TILL AVVIKELSE PERSONAL Utbildningsnämnden uppfyller sedan flera år det kommungemensamma målet att ha en sjukfrånvaro under 5 %. Sjukfrånvaron har ytterligare minskat under Andelen män fortsätter att öka och uppgår till 42 %. Medarbetarenkäten för 2010 visar att utbildningsnämnden har nått det kommungemensamma målet att medarbetarindex i medarbetarenkäten ska öka årligen. Medarbetarenkäten innehåller fr.o.m en ny fråga inom området jämställdhet. Detta innebär att svaren inte kan jämföras mellan 2009 och tidigare år.

140 Styrkort Vallentuna gymnasium RESULTAT Mått Mål Utfall 10/11 Utfall 09/10 Utfall 08/09 Utfall 07/08 Utfall 06/07 Förort 2010 Riket 2010 Riktn. Kunskap Elever som fullföljer utbild inom 4 år, exl IV 90% 87% 82% 82% 84% 83% 83% k Grundläggande behörighet för högskolestudier 85% 77% 84% 85% 74% 87% 87% m Genomsnittligt betygspoäng 13,0 13,5 13,0 12,6 14,2 14,0 m Elever med minst G i Eng, Ma och Sv Nationella program NV och SP 98% 97% 94% 94% 97% 98% k Övriga Nationella program 55% 60% 61% 61% 85% 86% m Specialutformade program 90% 93% 91% 86% 95% 94% m Elever från IV till nationellt program 70% 58% 90% 72% 52% k Värdegrund Trygghet (EE) >80% 96% 98% 96% 91% m Positiv stämning (EE) >80% 91% 87% 81% 82% k VERKSAMHET/PROCESSER Mått Mål Utfall 10/11 Utfall 09/10 Utfall 08/09 Utfall 07/08 Utfall 06/07 Förort 2009 Riket 2009 Riktn. Personaltäthet Antal lärare/100 elever prel 8,2 9,2 7,6 7,4 6,7 7,5 7,9 k Behörighet/utbildning Andel lärare med ped högskoleexamen 79% 83% 82% 73% 75% 80% m Ledningsprocesser BUF Ledning (ME) >80% 72% 85% 73% 77% 74% 83% k Delaktighet (ME) >80% 90% 90% 85% 85% 82% 90% k Effektivitet (ME) >80% 73% 71% 71% 68% 67% 80% g Övriga mått Lärarnas kompetens (EE) >80% 88% 89% 84% 83% m Kunskap betygskriterier (EE) >80% 80% 85% 79% 73% m Ansvar/inflytande (EE) >80% 57% 45% 55% 47% k Arbetsro (EE) 62% 81% 45% 49% m ELEVER/VÅRDNADSHAVARE Utfall 10/11 Utfall 09/10 Utfall 08/09 Utfall 07/08 Utfall 06/07 Riktn. Mått (enligt enkät) Mål Nöjda elever >80% Kvalitet på undervisningen (EE) >80% 87% 76% 66% 69% k Verksamheten (EE) >80% 84% 81% 75% 80% k Nöjda föräldrar >80% Val av gymnasium (VE) >80% 93% 97% m FRAMTID/UTVECKLING Mått Mål Utfall 10/11 Utfall 09/10 Utfall 08/09 Utfall 07/08 Utfall 06/07 V-tuna BUF Riktn. Nöjdhet kompetensutveckling (ME) >80% 78% 75% 69% 46% 47% 83% k Andel av Vallentunas gymnasieelever i skolan 32% 39% 43% 45% Andel sökt till Vallentuna gymn. i första hand 24% 22% 30% 34% MEDARBETARE Mått Mål Utfall 10/11 Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 V-tuna BUF Riktn. Medarbetarenkäten, andel positiva svar >80% 81% 80% 77% 73% x 83% k Personalomsättning 10,5% 10,1% 22,1% 7,4% 15,8% 9,6% k Sjukfrånvaro 3,9% 4,2% 4,1% 4,7% 5,1% 8,1% m Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator uppdaterad

141 DNR FN ANTAGEN AV FRITIDNÄMNDEN FRITIDSNÄMNDEN Verksamhetsberättelse

142 Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Fritidsnämden... 3 Fritidsnämdens uppgift är... 3 Årets händelser... 3 Verksamhetsförändringar... 3 Framtiden

143 Fritidsnämden Ordförande: Björn Schaerström (m) Antal ledamöter: 9 Bruttokostnad*: tkr Nettokostnad: tkr Förvaltningschef: Britt-Marie Lövquist Budgetavvikelse 2010: tkr Antal årsarbetare: 26,5 Budgetavvikelse 2009: 787 tkr *Exklusive nämndsinterna transaktioner ( exempelvis kapitalkostnader, internhyror och städkostnader) Fritidsnämdens uppgift är Vara huvudman för kommunens fritidsfrågor Främja en meningsfull fritid för kommunens invånare Ansvara för kommunens sport- och fritidsanläggningar Bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete Stödja föreningslivet Årets händelser Nyinvigningen av Vallentuna IP Försäljning av Karby Tennishall Café Haket Verksamhetsförändringar Nyinvigningen av Vallentuna IP Vallentuna IP är nu fullt utbyggd med bland annat nya konstgräsplaner med mera. Verksamheterna på kommunens fritidsanläggningar är omfattande och används mycket. Försäljning av Karby Tennishall Café Haket Mötesplatsen Café Haket i Brottby har genomgått omfatande ombyggnationer under året i samband med att ägandet av Karby Tennishall övergick till KTH-hallen. Resultatet av ombyggnationen blev att verksamheten fick bättre anpassade lokaler för den ungdomsverksamhet som bedrivs där. 3

144 Fältverksamheten Verksamheten har under året fokuserat på en ökad närvaro och tillgänglighet, vilket gjorts genom en förstärkning av det uppsökande arbetet på dagar, kvällar och helger. Även närvaron på Internet har utökats, eftersom det är en stor arena där många unga spenderar sin fritid. Kvarnbadet Under sommaren arbetade ungdomsenhetens och idrotts- och friluftsenhetens personal tillsammans på Kvarnbadet. Personalen bemannade tillsammans entrén, var badvärdar samt hade aktiviteter i paviljongen som fungerade som fritidsgård under sommaren. Även kommunens fältare utgick under sommaren från Kvarnbadet, men arbetet bedrevs i hela kommunen. Idrotts- och friluftslivet Under 2010 har som exempel bland annat följande åtgärder och investeringar genomförts: Inköp av byggnade för bl.a. ungdomsverksamheten vid Kvarnbadet Ombyggnad av kassaentrén till Kvarnbadet Betydande insatser på Roslagsleden i form av broar och spänger Ytbelagt femkilometersspåret vid Vallentuna IP med stenmjöl Byte av tak på förråd och omklädnadshytt vid Össeby IP och Långsjön Införskaffande av sexhjuling bl.a. till plogning av sjöisen Friluftslivet har prioriterats under den gångna vintern då vi kunnat möjliggöra skidspår vid såväl Össeby IP som Vallentuna IP. Dessutom har IP personalen möjliggjort ett fem kilometers spår vid Weda golfbanor, som varit oerhört uppskattat och välfrekventerat av kommuninnevånarna. Dessutom har den plogade skridskobanan på Vallentunasjön glatt alla skridskoentusiaster. Viss negativ kritik framfördes dock under det gångna året på hur naturisen sköttes av förvaltningen och inför vintern 2010/11 har en sexhjuling införskaffats för att kunna ploga rundbanan på isen även då isen inter håller för traktorn. Man får dock ha förståelse för att det just är en naturis och naturens krafter sätter villkoren för kvalitén på isen. Tryggare Vallentuna Från och med oktober 2010 drivs arbetet som barn- och ungdomssamordnare på halvtid av samma person som också är samordnare för kommunens fältverksamhet. Barn- och ungdomssamordnartjänsten finansieras gemensamt av kommunens samtliga förvaltningar men fortsätter att organisatotiskt vara placerad inom fritidsförvaltningen. Tryggare Valentuna har under 2010 utvecklats till att styra och samordna det preventiva förvaltningsövergripande arbetet i kommunen. Den 4

145 förbättrade organisationen har gjort det möjligt att styra, följa upp och kommunicera detta arbete. Under hösten har ytterligare en utveckling skett genom att även de brottsförebyggande verksamheterna har samordnats inom Tryggare Vallentuna. Idag fungerar organisationen formellt som ett lokalt BRÅ, vilket innebär ett förtydligande av att vi, tillsammans med polisen, arbetar samordnat med det brottsförebyggande arbetet. Konkret medför detta att verksamheten nu inte fokuserar på barn- och ungdomsfrågor, utan även frågor som rör fysisk miljö och trygghet för alla kommuninvånare. Framtiden Fältverksamheten Under sommaren jobbade fältgruppen i genomsnitt två kvällar i veckan utöver den arbetstid som var förlagd till Kvarnbadet. Erfarenheten av detta är att det behövs en mycket större närvaro under kommande sommar. Detta för att kunna bibehålla relationerna med ungdomarna men också för att inte tappa helhetssynen över ungdomssituationen i kommunen. Kvarnbadet Kvarnbadet visade stora mögelskador vid den inspektion som gjordes under hösten och ett omfattande ombyggnads- och renoveringsarbete kommer att genomföras under Den arbetsgrupp som bildats kommer redan i januari 2011 att träffas för att utveckla och förbättra planeringen inför sommaren. Bland annat behöver personalscheman och bemanning tidigt vara klart innan semestrar läggs ut. Det behöver även göras ett omfattande planeringsarbete i samband med renoveringen av badet. 5

146 Fritidsnämnden Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommungemensamt Medarbetarindex i medarbetarenkäten ska öka årligen. Ansvarig nämnd FN. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Ej uppfyllt Förvaltningens siffror har sjunkit 2010 Det finns många frågor att arbeta med och dessa kommer att prioriteras vid genomgång av enkäten Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Kommungemensamt Alla kommunens medarbetare ska känna till och arbeta efter kommunens värdegrund. Kommungemensamt Sjukfrånvaron ska successivt minska till att vara högst 5 procent. Kommungemensamt Vi ska sträva mot ökad mångfald och en jämnare könsfördelning i den kommunala verksamheten. Kommungemensamt Alla kommunens verksamheter ska vara certifierade enligt IiP-standard vid 2010 års slut och arbeta för att behålla certifieringen. Kommungemensamt Samtliga chefer ska ha påbörjat kommunens ledarutvecklingsprogram senast 12 månader efter anställning. Nämndsmål Föreningslivets behov av lokaler och anläggningar för ungdomsverksamhet ska, i möjligaste mån, uppfyllas. Nämndsmål Fortsatt samverkan med olika närkommuner för att ytterligare bredda aktivitetsutbudet för personer med funktionsnedsättning. FN FN FN FN FN FN FN Arbete pågår Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Arbete pågår Uppfyllt Sjukfrånvaron låg under 2010 på 3,9%. Inom förvaltningen är 57,1% män. Detta är något som måste aktualliseras och arbetas med vid alla sammankomster med personalen. Förvaltningen blev certifierad Ingen omcertifiering planeras. Standarden finns hela tiden i vårt arbetssätt. Samtliga chefer har genomgått eller genomgår f.n. utvecklingsprogrammet. Ett par föreningar saknar egen hemvist. Arbetet fortgår för att lösa frågan. F.n. ingår 4 kommuner i samarbetet. Tillväxt och utveckling Nämndsmål Särskilt beakta möjligheten att använda barn och ungdomar som referens vid större beslut som rör dem. FN Arbete pågår Flera olika projekt pågår inom ungdomsenheten som syftar till att uppfylla målformuleringen.

147 Fritidsnämnden Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Tillväxt och utveckling Nämndsmål Genom samverkan med bland annat skolornas rektorer, kulturombud samt de unga själva vidareutveckla ungas möjligheter till ett rikt kulturliv, både på skoltid och fritid. Ansvarig nämnd FN. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Arbete pågår U-enheten arbetar i samverkan med kulturförvaltningen och kulturskolan kring gemensamma verksamheter såsom kulturveckan och kulturfestivalen. Regelbunden samverkan och samplanering sker, arbetet kommer i samband med kulturförvaltningens övertagande av Vallentuna Teater ytterligare utvecklas. Tillväxt och utveckling Nämndsmål I samverkan med andra förvaltningar, föreningsliv och närliggande kommuner, utveckla sommaraktiviteter för hemmavarande ungdomar. FN Uppfyllt Ungdomsenheten anordnar sommarläger 1 vecka. Dessutom har enheten aktiviteter hela sommaren vid Kvarnbadet. Simskola bedrivs i samarbetet med Täby Sim. Tillväxt och utveckling Stor valfrihet Den trygga kommunen Den trygga kommunen Nämndsmål Arbeta för rättvisa mellan flickor och pojkar vad gäller tillgänglighet och villkor. Nämndsmål Digitalisering av ansökan om föreningsbidrag samt möjlighet för föreningarna att själva uppdatera den egna sidan i föreningsregistret. Nämndsmål Ungdomsverksamheten i samverkan med barn- och ungdomssamordnaren utvecklar samarbetet med grundskolan samt gymnasiet för att befästa och utveckla det preventiva arbetet i kommunen. Nämndsmål Arbeta för att göra kommunens mötesplatser attraktivare, tillgängligare och kvalitativt bättre. Detta i syfte att bli en ledstjärna avseende tillgänglighet och ungdomsdelaktighet samt skapa en levande dialog mellan unga, föräldrar, tjänstemän och politiker. FN FN FN FN Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Beaktas alltid vid ex. fördelning av tider i lokaler. Särskilda satsningar görs på flickor inom ungdomsenheten. Föreningar kan nu ansöka om bidrag via kommunens hemsida samt själva administrera föreningsregistret. Genom en förbättrad struktur inom Tryggare Vallentuna har även samarbetet med grundskolan och gymnasiet utvecklats och förstärkts. Nu finns förutsättningar för att bedriva ett långsiktigt och kontinuerligt preventivt arbete som även kan följas upp och kommuniceras till berörda aktörer. Ungdomsenheten arbetar aktivt med delaktighet och inflytande i den dagliga verksamheten. Delaktighet och inflytande är också en av grundpelarna för det arbete som bedrivs inom Tryggare Vallentuna.

148 Fritidsnämnden Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Den trygga kommunen Nämndsmål Barn- och ungdomssamordnaren strukturerar och utvecklar Tryggare Vallentuna för att leva upp till den politiska vision som uttrycks i det barn- och ungdomspolitiska programmet Ansvarig nämnd FN. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Uppfyllt Tryggare Vallentuna har under 2010 utvecklats till att styra och samordna det preventiva förvaltningsövergripande arbetet i kommunen. Idag fungerar organisationen även formellt som ett lokalt BRÅ, vilket innebär att även det brottsförebyggande arbetet samordnas hör.

149 STYRKORT 2010 Fritidsnämnden Verksamhetsberättelse VERKSAMHETSMÅTT Mått Mål Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 FN s bruttokostnad per invånare Fritidsanläggningar bruttokostn per invånare Föreningsbidrag bruttokostn per invånare Antal redovisade aktiviteter-föreningsbidrag Antal besök Kvarnbadet Verksamhet o arrangemang bruttok/invånare EKONOMISK UPPFÖLJNING (Tkr) Mått Budget Avvikelse 2010 Avvikelse 2009 Avvikelse 2008 Fritidsnämnden (hela nämnden) MEDBORGARE/BRUKARE Utfall Utfall Utfall Övriga kommuner Mått 2009* Resultat av Meborgarenkät okt 2009 (SCB) mätt i "nöjdindex" Möjligheten till natur- och friluftsliv 8,2 7,9 8,0 7,9 Möjligheten att utöva dina fritidsaktiviteter 7,5 7,6 7,5 7,5 Tillgången till utflyktsmål 7,3 7,4 7,3 7,5 Tillgången till sport- och idrottsevenemang 6,9 7,0 6,5 6,7 Hur nära kommer din kommun en kommun med ideala fritidsmöjligheter 6,6 6,7 6,4 6,6 Möjligheterna till föreningsliv 7,0 7,2 7,0 7,2 *Medborgarenkäten genomförs vartannat år, nästa uppföljning görs hösten FRAMTID/UTVECKLING Kommunens nyinflyttning i framförallt de södra delarna ställer förnyade krav på vår ungdomsverksamhet och fler mötesplatser för ungdomar kommer att behövas. I kommunens KP tas dessutom upp behovet av en framtida idrottsplats i de södra delarna. MEDARBETARE Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Mått Mål Medarbetarenkäten, andel positiva svar Genomsnitt totalt 90% 78% 87% 86% Kommunen som arbetsgivare 95% 69% 91% 87% Sjukfrånvaro 5,0% 3,9% 4,1% 6,9% Könsfördelning, Andel Män 57% 57% 60%

150 DRIFTSEKONOMI Verksamhetsblock 2010 Budget Bokslut % Avvikelse mot budget 2009 Budget Bokslut % TOTALT, TKR (Netto) * % % Fritidsnämnden - Politisk verksamhet K % % I N % % Administration K % % I % % N % % Fritidsanläggningar K % % I % % N % % Verksamhet och arrangemang K % % I % % N % % Föreningsbidrag K % % I N % % * K=Kostnad I=Intäkt N=Nettokostnad KOMMENTARER TILL AVVIKELSE Nämndadministration Nämnden har under året inte haft några kostnader för utbildning/fortbildning. Ett överskott visas därför i bokslutet. Administration Ett överskott i bokslutet beror främst på extra intäkter från annan förvaltning då administrativ personal arbetat åt kulturnämnden. Fritidsanläggningar/Idrotts-och friluftsenheten Kapitalkostnader och internhyror har efter revidering i kommunen under året blivit ca 1 miljon mindre än budgeterat. Dessutom har entréintäkterna vid Kvarnbadet visat ett överskott. Verksamhet och arrangemang/ungdomsenheten Ett litet budgetöverskott beror på rörlighet inom personalgruppen men det största överskottet baseras på den tidigare förklaringen som givits angående kommunens översyn av internhyrorna. Föreningsbidrag Den sedan tidigare annonserade för höga uppbokningen av 2009 års aktivitetsbidrag visar sig även gälla uppbokat hyresbidrag. Det totala överskottet innefattar även ett överskott under Det är viktigt att här poängtera att det gäller pengar som föreningarna själva måste ansöka om t.ex. ledarutbildning och bidrag speciella ändamål.

151 Investeringar Investeringsprojekt 2010 Budget Bokslut % Avvikelse mot budget TOTALT, TKR % 580 Inköp paviljong Kvarnbadet Netto % 0 Ombyggnation Kvarnbadet Netto % 105 Icke fördelade medel Netto 475 0% 475 KOMMENTARER TILL AVVIKELSE På grund av större mögelskador på Kvarnbadet, än vad som i ett första skede visat sig, har en större ombyggnad behövts göras ochmedel äskats från KF inför Därför har inte de för projektet avsatta medlen används. Dock har används till ersättning av gammal teknisk utrustning på badet. Inköpet av paviljongen till Kvarnbadet gjordes för att kunna möjliggöra ungdomsverksamhet under sommaren.

152 PERSONALREDOVISNING Personal Mål Antal anställda Antal årsarbetare 26,5 27,1 22,6 Medelålder (år) 43,0 43,3 48,8 Medellön (tkr) 23,5 24,4 23,8 Medianlön (tkr) 22,4 22,2 21,9 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal Helår 2010 Helår 2009 Helår 2008 Andel sjukdgr som avser de som är sjuka 60 dgr eller mer 55,0% 51,4% 74,7% Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 2,1% 5,4% 6,1% Kvinnor 6,8% 1,6% 8,7% Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 3,8% 3,9% 6,8% år 3,0% 2,5% 6,8% 50 år och äldre 4,8% 5,4% 7,1% Samtliga 5% 3,9% 4,1% 6,9% Personalomsättning % Helår 2010 Helår 2009 Helår 2008 Totalt 20,3% 15,5% 9,2% Jämställdhet och mångfald Antal anställda, andel män 57% 57% 60% Föräldraledighet, andel män 0% 33% Vård av barn, andel män 50% 20% Medarbetarenkät - andel som har en positiv inställning till: Ledarskap 74% 85% 86% Arbetstillfredsställelse 87% 94% 92% Kompetensutveckling 69% 66% 80% Delaktighet 81% 91% 91% Effektivitet 70% 83% 77% Kundorientering 85% 94% 90% Arbetsmiljö 68% 91% 72% Jämställdhet och mångfald 73% 76% 91% Medarbetarindex (andel positiva svar) 78% 85% 86% Kommunen som arbetsgivare, en fråga 69% 91% 87%

153 DNR KN ANTAGEN AV KULTURNÄMNDEN KULTURNÄMNDEN Verksamhetsberättelse

154 Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Kulturnämnden... 3 Kulturnämndens uppgift är... 3 Årets händelser... 3 Verksamhetsförändringar... 3 Framtiden... 4 KULTURNÄMNDEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

155 Kulturnämnden Ordförande: Lars-Bertil Ohlsson (Kd) Antal ledamöter: 9 Förvaltningschef: Pernilla Järveroth Antal årsarbetare: 40,4 Bruttokostnad*: Nettokostnad: Budgetavvikelse 2010: -25 Budgetavvikelse 2009:150 * Exklusive nämndsinterna transaktioner Kulturnämndens uppgift är att Stödja och främja kulturlivet i kommunen Leda biblioteks- och annan kommunal kulturverksamhet Bedriva kulturskoleverksamhet Erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser Ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv Svara för kommunens konstinköp och fullgöra utsmyckningsuppdrag Årets händelser Första spadtaget är taget och bygget startat för Vallentuna Kulturhus och Bibliotek. Huvudmannaskapet för Kulturskolan flyttades från barn- och ungdomsnämnden till kulturnämnden. Kulturförvaltningen och Barn och ungdomsförvaltningen har utarbetat samarbetsformer för Skapande Skola. Det nya Kulturmiljöprogrammet är antaget. Den virtuella biblioteksverksamheten växer. Verksamhetsförändringar Första spadtaget och byggstart för Vallentuna Kulturhus och Bibliotek har blivit väldigt uppmärksammade under året. Där gick startskottet för den stora KULTURNÄMNDEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

156 omvandlingen av Vallentunas stadsbild. Projektet har en egen webblogg där alla kan följa hur bygget framskrider. Huvudmannaskapet för Kulturskolan flyttades från barn- och ungdomsnämnden till kulturnämnden under En ny organsiation för kulturförvaltningen sjösattes i och med detta under augusti 2010 med enheterna Kultur, Bibliotek och Kulturskola.Kulturnämnden har i och med detta ett breddat uppdrag och sträcker tydligare över kommunens kulturprocesser. Kulturenheten har levererat ett breddat kulturutbud med ett ökat antal program under 2010.Vårterminen erbjöd bl.a. en uppskattad satsning på film med en välbesökt utställning och program kopplade till temat. Skapande Skola ansökan gav 500t kr i utsdelning till Vallentunas skolelever för läsåret 2010/2011. Det nya Kulturmiljöprogrammet antogs av kommunfullmäktige i september. Programmet består av består ett GIS-underlag och en sammanfattande programskrivning och presenteras på webben. Kulturmiljöprogrammet är ett underlag för översiktsplanen. Biblioteken har en fortsatt hög andel aktiviteter för barn, unga och äldre. Samtidigt tar verksamheten allt större steg in i den virtuella världen med t ex Facebook, nedladdningsbara böcker och trådlöst gästnät. Under hösten uppgick bibliotekets självservice till 69% vilket frigör resurser för mer tid till kvalificerad information och handledning. Antalet biblioteksbesökare fortsätter att öka och är nu , dessutom tillkommer besökare på bibliotekswebben. Kulturskolans läsår 2010/2011 startades upp inom den nya förvaltningen med planeringsdagar för personalen och därefter följde de aktiviteter som redan var förberedda under vårterminen. Den nya kulturskolechefen introducerades till verksamheten och i övriga dagliga rutiner och ansvarsområden. Under hösten har kulturskolan också arbetats in i planerna för Vallentuna Kulturhus och Bibliotek. Framtiden Frågan om huvudmannaskapet för Vallentuna Teater har varit levande under en lång tid. Kulturförvaltningens nya organsiation och bredare uppdrag, sedan kulturskolan kom till förvaltningen, ger en ny öppning för kulturförvaltningen i teaterfrågan. I budgeten för 2011 finns därför medel föreslagna för Vallentuna Teater, med investering och avskrivningar. Frågan om huvudmannaskapet inväntar politiskt beslut under våren När beslutet är fattat kommer den föreslagna ramen samt hyres- och städkostnader att läggas till den nämnd som frå huvudmannaskapet. KULTURNÄMNDEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

157 Under 2012 kommer och Kultur, Bibliotek och en stor del av Kulturskolans produktioner och koncerter att flytta in i Vallentuna Kulturhus och Bibliotek. Här etableras det lokala centrum för kunskapsutveckling och kulturell utveckling som visionen målar upp. Här skapas också den plattform för möten och nya möjligheter för kommunen att möta invånarna med t.ex. ett kontaktcenter/information Vallentuna, utställningsmöjligheter och möjligheter till breda samarbeten mellan kommunens verksamheter, föreningar och enskilda. Den nya statliga kulturpolitiken med nya mål och ny fördelning av statliga medel till kultur, spelar kommuner och landsting en allt viktigare roll. Kulturnämnden i Vallentuna kommer att verka för att kommunen blir synlig i regionen och nordostsamarbetet, för att säkerställa kommunens möjligheter till regionala utvecklingsmedel för kultur. Ett exempel på den nya medelfördelningen är Skapande Skola, där kommunens huvudman för skolan är huvudman och kulturnämnden stöttar skolan i ansökan, urval och utvärdering av projekten. Under de närmsta åren kommer biblioteksverksamheten för barn och utvecklas. De kommer t ex erbjudas aktiviteter kopplade till läsande och eget skapande och skrivande. Det virtuella biblioteket kommer att utvecklas med en ny, mer användarvänlig och interaktiv webbportal. Kulturskolans framtid i kulturförvaltningen är mycket positiv och öppnar upp för nyheter inom kulturförvaltningen men också ut mot kommuninvånarna. Visioner om att nå alla åldrar finns då det under en längre tid funnits förfrågningar från elever, deras föräldrar men även andra intresserade om verksamhet för alla åldrar. Därför satsas det nu också under våren på att utveckla en webb för Kulturskolan som blir mer kundvänlig och informativ kring verksamheten och dess utveckling. Kulturskolan arbetar också intensivt med att verksamheten ska synas mer inom det lokala kulturlivets utbud. Samverkan och samarbeten är grundbultar i kulturnämndens arbete. Välutvecklade samarbeten finns redan mellan andra förvaltningar. Kulturnämndens verksamheter kan ses som stödprocesser för de övriga verksamheterna och för kommunens utveckling. T.ex. har Kulturskolan ett nära samarbete med BUF och Fritidsförvaltningen. Dessa kommer att fortsätta och utökas. Framför allt där behov av estetiska läroprocesser finns, t.ex. inom resurscentrum. KULTURNÄMNDEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

158 Kulturnämnden Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommungemensamt Medarbetarindex i medarbetarenkäten ska öka årligen. Ansvarig nämnd KN. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Ej uppfyllt Ny organisation och pågående förändringsarbete Utvärdering av medarbetarenkätens resultat i början av 2011 Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommungemensamt Alla kommunens medarbetare ska känna till och arbeta efter kommunens värdegrund. KN Ej uppfyllt Ny organisation och pågående förändringsarbete Utvärdering av medarbetarenkätens resultat i början av 2011 Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommungemensamt Sjukfrånvaron ska successivt minska till att vara högst 5 procent. Kommungemensamt Vi ska sträva mot ökad mångfald och en jämnare könsfördelning i den kommunala verksamheten. Kommungemensamt Alla kommunens verksamheter ska vara certifierade enligt IiP-standard vid 2010 års slut och arbeta för att behålla certifieringen. KN KN KN Ej uppfyllt Arbete pågår Uppfyllt Sjukfrånvaron 2010 är 5,2% Beaktas vid alla nyanställningar KF IiP certifierade våren 2010 Välskött kommun med engagerade medarbetare Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Kommungemensamt Samtliga chefer ska ha påbörjat kommunens ledarutvecklingsprogram senast 12 månader efter anställning. Nämndsmål Kulturmiljöprogrammet ska utgöra ett underlag för översiktsplanen och även finnas tillgänglig på webben. Nämndsmål Runrikets besöksplatser och andra kulturmiljöer med stor utvecklingspotential ska marknadsföras och tillgängliggöras under perioden, i samråd med turistgruppen. Nämndsmål Kulturnämnden ska under 2010, i samverkan med berörda nämnder, ta fram en Handlingsplan för Kultur utifrån den nya kulturpolitiken och de nya nationella målen för kultur. KN KN KN KN Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Ej uppfyllt Två chefer har gått en ska gå inom 12 månader efter anställning Kulturmiljöprogrammet är antaget och finns på webben Enligt mål 2010, nya mål tagna i Kn för Nytt uppdrag i samband med kulturskolan till KN - Kulturpedagogisk plan, klar Omstart med kulturpedagogisk plan 2011, antas 2012

159 Kulturnämnden Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Stor valfrihet Stor valfrihet Nämndsmål Kulturnämnden ska i samverkan med berörda nämnder ta fram en Biblioteksplan där visioner, strategier och handlingsplan för kommunens biblioteksförsörjning slås fast för perioden Nämndsmål Kultur och Bibliotek på webben ska utvecklas med nya e-tjänster. Användandet av webben ska öka. Nämndsmål Kulturnämnden ska aktivt verka för att Vallentunas satsningar på film ska fortsätta och utvecklas. Nämndsmål I samband med projekteringen för det nya Biblioteket/kulturhuset ska ett profilprogram tas fram för kommunens övriga lokaler för kultur t.ex. Vallentuna Teater och NOVA. Nämndsmål Riktlinjer för Vallentuna kommuns arbete med konstnärlig gestaltning ska utarbetas under Nämndsmål Vallentuna kommun ska omnämnas som en kommun som har ett rikt kulturutbud för alla åldrar. Nämndsmål Ska aktivt arbeta för att nå nya målgrupper med sin verksamhet. Nämndsmål Vallentuna bibliotek ska ha ett brett och attraktivt utbud av olika typer av medier. Ansvarig nämnd KN KN KN KN KN KN KN KN. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Arbete pågår Uppfyllt Uppfyllt Arbete pågår Arbete pågår Arbete pågår Arbete pågår Uppfyllt Biblioteksplan under bearbetning i arbetsgrupp, antas i nämnderna 2011 Användandet har ökat kraftigt till besök 2010 filmbio 4265 elever; filmverkstäder 160 elever, 21 filmer; filmutställning mm De nya kulturlokalerna planeras som komplement till befintliga. Arbetet har påbörjats men avstannat. Resurs uppbokad för planering av nytt bibliotek och kulturhus. filmarbetet och spadtaget för kulturhuset är uppmärksammade Antalet besökare fortsätter öka till Viss ökning av nya låntagare uppgraderat utbud till mer aktuellt bestånd och uppdaterad referensavdelning Antas 2011 Utredning fortsätter parallellt med teaterutredning 2011 Nytt mål , ny tidplan Kunskap för livet Kunskap för livet Nämndsmål Barn och ungdomar i Vallentuna ska ha tillgång till bra bibliotek i såväl skolarbetet som på sin fritid. Nämndsmål Vallentuna bibliotek ska främja intresset för läsning och litteratur med särskild tonvikt på barns och ungas fritidsläsning. KN KN Arbete pågår Uppfyllt bibliotekplanen alla bibliotek erbjuder skolklasser bokprat och biblioteks-visningar. Kunskap för livet Nämndsmål Biblioteket ska vara en naturlig del i det livslånga lärandet. KN Arbete pågår Ska klargöras i biblioteksplanen

160 Kulturnämnden Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Den trygga kommunen Den trygga kommunen Nämndsmål Kulturförvaltningen ska ha en hög tillgänglighet till verksamheterna såväl fysiskt som med god service och utbud. Nämndsmål Bibliotekets Boken kommer verksamhet ska fortsätta att utvecklas under perioden. Ansvarig nämnd KN KN. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Uppfyllt Uppfyllt Kultur för Alla, önsketimme, riktade program mm Personal inom äldreomsorg har informerats. Informations-material har tagits fram. Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Nämndsmål Kulturförvaltningen ska klara IiP certifiering under 2010 Nämndsmål De miljömål som berör kulturmiljövården ska bevakas i de lokala miljömålen Nämndsmål Kulturförvaltningen ska aktivt bidra till utvecklingen av naturreservatet Björkby- Kyrkviken KN KN KN Uppfyllt Ej uppfyllt Arbete pågår certifierade våren 2010 miljömålsarbetet ej påbörjat på SBN Arbetet samordnas i turistnätverket.

161 STYRKORT 2010 Kulturnämnden Verksamhetsberättelse VERKSAMHETSMÅTT Mått Mål Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Biblioteksbesök/invånare 8,8 8,8 8,6 Bibliotek/utlån/invånare 5,8 6,1 6,3 Besökare biblioteks- och kulturwebben Besökare OPAC Kulturprogram Besökare antal per program/aktvitet Övrig filmverksamhet, antal besökare per år Beökare skolbio per år (2008/2009 enbart en termin) EKONOMISK UPPFÖLJNING (Tkr) Mått Budget Avvikelse 2010 Avvikelse 2009 Avvikelse 2008 Kulturnämnden MEDBORGARE/BRUKARE Mått Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2005 Övriga kommuner 2009 Besöksenkät genomförd på Vallentuna bibliotek 2002, 2005 och Ca 500 enkäter/tillfälle Svar i % betyg % 80% FRAMTID/UTVECKLING Mål Uppföljning Kulturpedagogisk plan antas 2012 Nya kulturhus/biblioteket klart hösten 2012 enligt tidplan Utveckling av besöksmål, t.ex. Runriket (KN-mål) beslut i KN Filmverksamhet för barn/ungdom utvecklas MEDARBETARE Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Mått Mål Medarbetarenkäten, andel positiva svar Genomsnitt totalt 95% 77% 91% 86% Kommunen som arbetsgivare 90% 74% 84% 88% Sjukfrånvaro 5,0% 5,2% 1,7% 3,5% Könsfördelning, Andel män 50% 25,0% 21,0% 11,0%

162 DRIFTSEKONOMI Verksamhetsblock 2010 Budget Bokslut % Avvikelse mot budget 2009 Budget Bokslut % TOTALT, TKR (Netto) * % % Kulturnämnd K % % I N % % Administration K % % I % % N % % Kulturverksamhet K % % (inklusive kulturmiljövård 795 tkr) I % % N % % Bibliotek K % % I % % N % % Kulturskola K % I % N % Studieförbund K % % I N % % * K=Kostnad I=Intäkt N=Nettokostnad KOMMENTARER TILL AVVIKELSE Kulturnämnden har 100% överrenstämmelse mellan budget och bokslut. Alla verksamhetsdelarna har gemensamt tagit ansvar för helheten. Kulturnämnden och Administrationen har haft en lägre förbrukning än budgeterat. Avvikelsen uppgår till totalt 140 t kr och beror bl.a. på ett inställt nämndsmöte och en vakans på nämndssekreterartjänsten under sommaren Kulturverksamheten har producerat och arrangerat ett större utbud än budgeterat med anledning av ökade intäkter och projektmedel. Verksamheten gör ändå ett överskott på ca 50 t kr. Bibliotekesverksamheten har haft ett hårt tryck under året med ökat besökarantal och mycket planeringstid för Vallentuna Kulturhus och Bibliotek, vilket bl.a. medfört ökade vikariekostnader. Biblioteket gör därför ett underskott på 181 t kr. Kulturskolan har bedrivit sin verksamhet mycket återhållsamt under höstterminen, större produktioner har ställts in eller ändrat form till enklare arrangemang. Tekniker har inte heller hyrts in vid lika många tillfällen som tidigare. Kulturskolan har på detta sätt tagit ansvar för en snäv budgetram, men gör ett litet underskott.

163 INVESTERINGAR Investeringsprojekt 2010 Budget Bokslut % Avvikelse mot budget TOTALT, TKR % 0 *)Tidigareläggning Bibliotek, inventarier Investeringsprojekt Netto % 753 KOMMENTARER TILL AVVIKELSE *) Tidigareläggning bibliotek inventarier, 0,9 miljoner kr har överflyttats från år 2011 till år 2010 för påbörjande av projektering för inköp. Projektering påbörjad med inredningsarkitekter. Investeringsprojekt 5005, ny biblioteksserver, förfrågan pågår, utfall preliminärt under T

164 PERSONALREDOVISNING Personal Mål Antal anställda* Antal årsarbetare* 40,4 16,6 15,2 Medelålder (år) 44,9 46,4 45,0 Medellön (tkr) 26,2 25,8 24,8 Medianlön (tkr) 25,2 24,4 23,6 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal Helår 2010 Andel sjukdgr som avser de som är sjuka 60 dgr eller mer 63,1% 0,0% 33,6% Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 1,6% 1,8% 1,7% Kvinnor 6,3% 1,6% 3,8% Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 1,4% 0,3% 1,2% år 9,0% 2,2% 4,1% 50 år och äldre 1,7% 1,0% 2,5% Samtliga 5% 5,2% 1,7% 3,5% Personalomsättning % Helår 2010 Totalt 9,0% 10,8% 11,8% Jämställdhet och mångfald Antal anställda, andel män 50% 25% 21% 11% Föräldraledighet, andel män 50% 14% Vård av barn, andel män 50% 13% Medarbetarenkät - andel som har en positiv inställning till: 2010 Ledarskap 48% 83% 84% Arbetstillfredsställelse 93% 95% 93% Kompetensutveckling 77% 86% 81% Delaktighet 86% 96% 92% Effektivitet 74% 95% 80% Kundorientering 90% 99% 96% Arbetsmiljö 54% 87% 69% Jämställdhet och mångfald 70% 82% 75% Medarbetarindex (andel positiva svar) 77% 91% 86% Kommunen som arbetsgivare, en fråga 74% 84% 88% * anställda tillsvidare

165 DNR KS ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNSTYRELSEN Verksamhetsberättelse

166 Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Kommunstyrelsen... 3 Kommunstyrelsens uppgift är... 3 Årets händelser... 4 Verksamhetsförändringar... 5 Framtiden... 5 KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG X VALLENTUNA TFN FAX

167 Kommunstyrelsen Ordförande: Örjan Lid Antal ledamöter: 11 Förvaltningschef: Ann-Charlotte Järnström Antal årsarbetare: 66,1 Bruttokostnad*: tkr Nettokostnad: tkr Budgetavvikelse 2010: 7067 tkr Budgetavvikelse 2009: tkr * Exklusive nämndsinterna transaktioner Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i Vallentuna genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi ett övergripande ansvar för demokratifrågor den översiktliga planeringen av kommunens infrastruktur som användningen av mark och vatten, miljövårds-, energi-, trafik- och bostadspolitik samt en god livsmiljö i kommunen genom till exempel översiktsplan och andra strategiska planer att allmänt främja arbetssysselsättningen och näringslivets utveckling att förebygga arbetslöshet eller minska verkningarna av arbetslöshet att ansvara för flyktingfrågorna i kommunen att effektivisera den kommunala verksamheten att reformera det kommunala regelbeståndet det övergripande ansvaret för IT-verksamheten det övergripande ansvaret för informationsverksamheten den övergripande policyn för kommunen som arbetsgivare Kommunstyrelsen ska verkställa och följa upp kommunfullmäktiges beslut samt ha uppsikt över nämnder och verksamheter. Kommunstyrelsen är också kommunens centrala personalorgan med ansvar för att kommunens förvaltningsgemensamma personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunala handikapprådet och Kommunala pensionärsrådet sorterar under kommunstyrelsen. KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG X VALLENTUNA TFN FAX

168 Årets händelser Året 2010 har präglats av tillväxt och utveckling. Vallentuna fortsätter att vara en av landets snabbast växande kommuner i december kunde vi fira att befolkningen passerade strecket! Medarbetarenkäten Den kommungemensamma medarbetarenkäten har använts sedan Samtliga resultat har förbättrats årligen, så också under Resultaten visar på effekterna av den medvetna satsningen på arbetsmiljöfrågor. Att mäta personalens uppfattningar i olika frågor utgör ett viktigt stöd i det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Hur mätningen ska genomföras har utvärderats under året av HR-avdelningen. Ny vision och översiktsplan Den 17 maj tog kommunfullmäktige beslut om en ny översiktsplan och vision, denna är ett resultat av ett gediget arbete där både politiker och tjänstemän deltagit. Bland annat har ett antal välbesökta seminarier, med olika teman ägt rum. Visionen i översiktsplanen lyder Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Under slutet av året började arbetet med att bryta ned visionen så att den ska bli ledande för alla verksamheter i kommunen. Första spadtag för kulturhus och trafikplats Under året togs två viktiga spadtag, i april för det nya kulturhuset och biblioteket och i juni för Vallentuna trafikplats. Båda projekten har planerats och diskuterats i många år, så det var efterlängtade spadtag. Restaurering av Vallentunasjön Som ett led i kommunens miljöarbete påbörjades restaureringen av Vallentunasjön. Projektet, som drivs tillsammans med Täby kommun, syftar till att återställa den ekologiska balansen i Vallentunasjön. Målet är att så småningom kunna erbjuda Vallentunas invånare en badbar sjö med bra siktdjup. KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG X VALLENTUNA TFN FAX

169 Ny grafisk profil I oktober var det premiär för Vallentuna kommuns nya grafiska profil. Det ska vara lätt för kommuninvånarna att känna igen kommunens information, oavsett vilken del av kommunen som kommunicerar. Därför tar den grafiska profilen ett helhetsgrepp kring den visuella kommunikationen och gör kommunen till en tydlig och enhetlig avsändare samtidigt som den lyfter och stärker kommunen som varumärke. Verksamhetsförändringar Inga stora verksamhetsförändringar har skett under året mer än att förvaltningen har inrättat ett kommunstyrelsens kansli med en kanslichef samt att överförmyndarnämndens kansli har bytt hemvist från ekonomiavdelningen till kommunstyrelsens kansli. Framtiden Vallentuna kommer utan tvekan att fortsätta växa. Kommunens unika karaktär med sina natur-, fritids- och kulturvärden, alldeles intill storstaden med dess utbud och möjligheter attraherar många människor. Utmaningen består i att behålla det säregna samtidigt som kommunen anpassar sin verksamhet och service till invånarnas förväntningar och behov. Detta speglas i kommunens vision. Under de närmsta åren kommer visionen att implementeras. Den ska göras tydlig och genomsyra alla våra verksamheter. Utifrån visionen och det uppdrag som kommunstyrelsen givit att genomföra en översyn av kommunens samtliga verksamheter ur ett processperspektiv för att där igenom uppnå ett koncerntänkande kommer arbetet med ständiga förbättringar och ökat kundfokus att fortsätta. Utifrån översiktplanen kommer hela eller delar av tätorterna att studeras vidare i syfte att planering och markanvänding ska ske på ett optimalt sätt och ur ett helhetsperspektiv. Infrastrukturen fortsätter att förbättras i och med utbyggnad av dubbelspår på Roslagsbanan och slutförandet av Vallentuna trafikplats. Roslagsbanans förlängning mot Arlanda är också ett spännande framtidsprojekt. KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG X VALLENTUNA TFN FAX

170 Att utnyttja Vallentunasjöns möjligheter på ett varsamt men målmedvetet sätt är också en väg att öka kommunens attraktivitet. Arbetet med denna fråga fortsätter under kommande år. KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG X VALLENTUNA TFN FAX

171 Kommunstyrelsen Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Kommungemensamt En översiktsplan ska fastställas senast maj Kommungemensamt Enligt handlingsplanen i Översiktsplan ska fördjupade studier och planer utarbetas under planeringsperioden. Kommungemensamt Kommunen ska fortsatt vara en av Sveriges mest företagsvänliga kommuner. Kommungemensamt Kommunens resultat ska, under en femårsperiod, i snitt, uppgå till minst 2 procent av den sammanlagda summan för skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Kommungemensamt Skattekvoten (kommunens nettokostnader inklusive finansnetto i relation till skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag) ska, under en femårsperiod, i snitt, uppgå till maximalt 98 procent. Kommungemensamt Exploateringsverksamheten ska vara självfinansierad Ansvarig nämnd KS KS KS KS KS KS. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Uppfyllt Arbete pågår Ej uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Ej uppfyllt Översiktsplanen fastställdes av kommunfullmäktige i maj 2010 Pågående arbete med strukturplan för Karby/Brottby, Södra Vallentuna och grönplan. Förberedelser för fördjupad översiktsplan för Gillinge. Vallentuna sjönk från plats 55 till 83 på Svenskt Näringslivs rankinglista. Placering 35 enligt Stockholm Business Alliance. Ingen mätning enligt Ung företagssamhet under Ett genomsnitt av resultatet under femårsperioden ger 2,6% och årets resultat uppgår till 7,3%. Tidigare års exploateringsvinster, som har resultatförts under året påverkar utfallet markant då de inte exkluderas enligt målformuleringen. Ett genomsnitt av skattekvoten under femårsperioden ger 97,4% och årets skattekvot uppgår till 92,7%. Tidigare års exploateringsvinster, som resultatförts under året påverkar utfallet markant då de inte exkluderas enligt målformuleringen. Under året avslutades tre exploateringsprojekt vilket innebar en positiv resultatpåverkan med 8,9 miljoner kronor. Därutöver har intäkter om ytterligare 60,2 miljoner kronor från tidigare års exploateringsverksamhet resultatförts som en följd av att kommunen har anpassat sig till rådande redovisningsrekommenda-tioner. Fördjupad översiktsplan Gillinge med ny trafikplats senarelagd. En ny näringslivspolicy antas av KF En översyn av planprocessen genomförs 2011 med avsikt att även främja företagsamheten i kommunen.

172 Kommunstyrelsen Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Tillväxt och utveckling Kommungemensamt Andelen medborgare som är nöjda avseende inflytande, tillgänglighet, service och dialog ska öka. Ansvarig nämnd KS. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Uppfyllt Målet uppfyllt vid den senaste mätningen Ny medborgarenkäten genomförs hösten Tillväxt och utveckling Kommungemensamt Vallentuna ska utvecklas och göras mer attraktivt som besöksplats, bland annat genom att kommunens kulturmiljöer och naturvärden blir mer tillgängliga. KS Uppfyllt Arbetet med att göra Vallentuna mer attraktivt som besöksplats har intensifierats. Genomförda åtgärder är vidareutvecklingen av Runriket som nu har full täckning av audioguider. Samarbete med naturvårdsverket om Angarnssjöängen och dess entré vid Örsta Antalet årliga besökare är nu uppe i ca En ny besökskarta för Vallentuna kommun har tagits fram under året. Antalet kulturella, nöjes- och idrottsligt inriktade evenemang i Vallentuna har ökat och breddats under året. Den trygga kommunen Kommungemensamt Vallentunas invånare ska uppleva kommunen som trygg och säker att bo och verka i. KS Ej uppfyllt Målet ej uppfyllt vid den senaste mätningen2009. Ny medborgarenkäten genomförs hösten Under 2010 etablerades ett lokalt brottsförebyggande råd. Till det lokala brottsförebyggande rådet kommer i början av 2011 en refrensgrupp att etableras. Här kommer ett antal representanter för olika intressenter i lokalsamhället att få möjlighet att vara starkt delaktiga i viktiga delar av kommunens trygghetsarbete. Den trygga kommunen Kommungemensamt Nämnderna ska samverka kring tidiga insatser för ungdomar i syfte att öka tryggheten. KS Uppfyllt Slutrapporten Barn- och ungdomspolitiska programmet har godkänts på KS november Rapporten överlämnad till Länsstyrelsen.

173 Kommunstyrelsen Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Välskött kommun med engagerade Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommungemensamt Medarbetarindex i medarbetarenkäten ska öka årligen. Kommungemensamt Alla kommunens medarbetare ska känna till och arbeta efter kommunens värdegrund. Ansvarig nämnd KS KS. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Uppfyllt Ej uppfyllt Resultaten har ökat kontinuerligt sen enkäten infördes. Svarsfrekvens i enkäten 91%. Fortsatt arbete med att implementera kommunens värdegrund. Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommungemensamt Sjukfrånvaron ska successivt minska till att vara högst 5 procent. Kommungemensamt Vi ska sträva mot ökad mångfald och en jämnare könsfördelning i den kommunala verksamheten. Kommungemensamt Alla kommunens verksamheter ska vara certifierade enligt IiP-standard vid 2010 års slut och arbeta för att behålla certifieringen. KS KS KS Ej uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Sjukfrånvaron 2010 blev 5,7 % var den 5,9 % Mångfalds- och könsfördelningsaspekten finns alltid med i rekryteringsförfarandet. Fortsatt arbete med förebyggande åtgärder och rehabilitering. Välskött kommun med engagerade medarbetare Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Kommungemensamt Samtliga chefer ska ha påbörjat kommunens ledarutvecklingsprogram senast 12 månader efter anställning. Nämndsmål Tillgängligheten till attraktiva arbetstillfällen ska öka dels genom ökat företagande, dels genom en förbättrad infrastruktur och kollektivtrafik. Nämndsmål Enligt Vision Stockholm Nordost ska Vallentuna kommun växa till cirka invånare och arbetstillfällen fram till år KS KS KS Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Samtliga har fått erbjudande om att gå LUP. Medborgarenkäten genomförs vartannat år, nästa uppföljning görs hösten Vallentuna har fr. o m 2010 ökad turtäthet på bl. a Roslagsbanan och buss 665. En ny direktbuss mellan Vallentuna och Kista har inrättas. Antalet resor med kollektivtrafik har ökat med 25 procent under perioden Tillväxt och utveckling Nämndsmål En ökande andel av de Vallentunabor som slutar på arbetsmarknadsenheten ska gå till arbete eller studier. KS Uppfyllt Arbetsmarknadsenheten i kommunen slussade ut 65% av sina deltagare i arbete eller studier.

174 Kommunstyrelsen Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Nämndsmål Flyktingar som anländer till Vallentuna ska erbjudas ett introduktionsprogram med målsättning att alla familjer ska bli självförsörjande innan introduktionstidens slut. Nämndsmål Slutrapportering av projektet Vallentuna Direkt samt förslag till fortsatt strategi för utveckling av kommunens tillgänglighet och e-tjänster ska vara färdigt under första kvartalet Ansvarig nämnd KS KS. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Uppfyllt Uppfyllt Introduktionstiden är två år med möjlighet till förlängning ett år efter särskild prövning. Totalt handläggs 67 flyktingar i det dagliga arbetet, 41 var nyanlända under Inom introduktionstiden har 22 flyktingar kommit ut i egen försörjning. Beslut i KS Tillväxt och utveckling Nämndsmål Förslag till kommunikationsstrategi som visar det långsiktiga tillvägagångssättet att uppnå kommunens övergripande mål med hjälp av kommunikation ska vara färdigt KS Uppfyllt KS ; för beslut i KF 2011 Tillväxt och utveckling Nämndsmål Ett förslag till uppdaterad grafisk profil som tydligt beskriver hur kommunen profilerar sig grafiskt i syfte att göra kommunens budskap tydligare både externt och internt ska vara färdigt KS Uppfyllt Beslutat i KF Tillväxt och utveckling Nämndsmål En förstudie innehållande nuläge, förslag till målbild och möjlig arbetsgång för nytt intranät ska vara sammanställd innan halvårsskiftet KS Uppfyllt Välskött kommun med engagerade medarbetare Nämndsmål Genom hälsofrämjande och förebyggande åtgärder arbeta för att bibehålla den låga sjukfrånvaron under 4 procent på kommunledningskontoret. KS Ej uppfyllt 5,2 % 2010 att jämföra med 3,5 % Översyn av verksamheter inom KLK som uppvisar frånvaro över 4 % ska genomföras.

175 Kommunstyrelsen Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Nämndsmål Nöjdkundindex (NKI) gällande ledning, konsultation och service gentemot förvaltningar och förtroendevalda, ska uppgå till minst 80 procent. Nämndsmål En plan för utveckling av Björkby/Kyrkviken ska tas fram under 2010 Ansvarig nämnd KS KS. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Ej uppfyllt Ej uppfyllt KLK har tidigare genomfört en enkätundersökning där frågor ställts till förvaltningarna som kunder om KLK s leveraner av stöd, konsultation och service. Enkätens utformning stöder inte det förändringsarbete med koncernperspektiv som nu drivs inom kommunen. Frågorna i enkäten är i huvudsak fokuserade på KLK som leverantör av service. Då tid och resurser inte kunde avsättas för att omforma enkäten valde KLK istället att avstå. Kommunfullmäktige beslutade under året begära hos länsstyrelsen att naturreservatet blir kommunalt. Förändringen ger ökade möjligheter till egen påverkan och kortare beslutsvägar, både gällande driften av reservatet och utformningen av nya föreskrifter. Ett samlat förslag till plan är under framtagande men ännu inte färdig och antagen.

176 STYRKORT 2010 Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse VERKSAMHETSMÅTT Mått Mål Utfall 2010* Utfall 2009 Utfall 2008 NKI per avd./funktion gällande ledning, konsultation och service gentemot förvaltn. och förtroendevalda Ekonomiavdelningen 80% 87,0% 89,1% HR-avdelningen 80% 91,7% 89,6% Planeringsavdelningen 80% 81,1%.. IT-avdelningen 80% 84,2% 75,2% Växel/telefoni 80% 97,7% 95,2% Ärende- och dokumenthantering 80% 75,6% 85,8% Trygghet och säkerhet 80% 97,3% 95,9% Information/kommunikation 80% 90,8% 87,9% Vägt genomsnitt 80% 89,6% 88,0% *Brukarenkäten genomfördes ej 2010 EKONOMISK UPPFÖLJNING (Tkr) Mått Budget Avvikelse 2010 Avvikelse 2009 Avvikelse 2008 Kommunstyrelsen Räddningstjänst KSOF (Kommunstyrelsens oförutsedda) MEDBORGARE/BRUKARE Mått Utfall 2009** Utfall 2007 Utfall 2005 Övriga kommuner 2009 Resultat av Meborgarenkät okt 2009 (SCB) mätt i "nöjdindex" Kommunen som plats att leva & bo i Kommunens verksamhet (hela) Medborgarnas Inflytande Räddningstjänsten **Medborgarenkäten genomförs vartannat år, nästa uppföljning görs hösten FRAMTID/UTVECKLING Mål En översiktsplan ska fastställas senast maj 2010 Slutrapportering av projektet Vallentuna Direkt görs senast första kvartalet 2010 Förslag till kommunikationsstrategi ska vara färdigt 2010 Förslag till uppdaterad grafisk profil ska vara färdigt 2010 Uppföljning Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt MEDARBETARE Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Mått Mål Medarbetarenkäten, andel positiva svar Genomsnitt totalt 83% 84% 82% 82% Kommunen som arbetsgivare 90% 91% 87% 90% Sjukfrånvaro 4,0% 5,2% 3,5% 4,8% Könsfördelning, Andel Män 50% 43% 38% 37%

177 DRIFTSEKONOMI Verksamhetsblock 2010 Budget Bokslut % Avvikelse mot budget 2009 Budget Bokslut % TOTALT, TKR (Netto) * % % Politisk verksamhet K % % I % % N % % Infrastruktur, skydd m.m. K % % I % % N % % Särskilt riktade insatser Flyktingservice K % % I % % N Arbetsmarknadsinsatser K % % I % % N % % Kommungemensam verksamhet Bostadsexploatering K I N IKT-avdelning K % % I % % N % % HR-avdelning K % % I N % % Ekonomiavdelning K % % I N % % Kommunstyrelsens kansli K % I N % Övrig kommungemensam verksamhet K % % I N % % Jämförelsestörande post N % Räddningstjänst N % % KSOF N % % * K=Kostnad I=Intäkt N=Nettokostnad

178 DRIFTSEKONOMI Kommentarer till avvikelse Kommunstyrelsen exklusive räddningstjänst och KSOF Av kommunstyrelsens budget har 95 procent förbrukats och drygt 40 procent av budgetavvikelsen hänförs till övrig kommungemensam verksamhet som visar ett överskott på 1,4 miljoner kronor, 87 procent av budget. Överskottet beror på att kommunstyrelsen inte har debiterats några kapitalkostnader för projektet Vallentuna Direkt. Detta beror i sin tur på att de upparbetade investeringsutgifterna direktavskrevs i årsbokslutet I budgeten finns 2,5 miljoner kronor avsatt för dessa kapitalkostnader. Kommunstyrelsen gav i januari kommundirektören i uppdrag att under året genomföra en översyn av kommunens samtliga verksamheter ur ett processperspektiv för att därigenom uppnå ett koncerntänkande. Konsultkostnader till följd av detta uppdrag har finansierats med denna budgetpost. 36% av budgetavvikelsen hänförs till särskilt riktade insatser; flyktingservice och arbetsmarknadsinsatser som visar ett överskott på drygt 1 miljoner kronor. Högre statsbidrag från Migrationsverket avseende flyktingar 300 tkr respektive 800 tusen kronor avseende arbetsmarknadsinsatser dels på grund av minskade lönekostnader till följd av långtidssjukskrivningar, dels på grund av återhållsamhet av planerade inventarieinköp. Inom politisk verksamhet redovisas ett överskott på 520 tusen kronor då budgeten för valet var väl tilltagen. Inom blocket Infrastruktur, skydd m.m. visar ett överskott på 369 tusen kronor till följd av försenade strukturplaner och utebliven kaptialkostnad 2010 för investeringsprojektet Turism/Besök. Utfallet för IKT-avdelningen är i balans med budgeten. Stora kostnadsposter är konsulttjänster i samband med ny grafisk profil i kommunen 0,7 miljoner kronor samt inköp av multifunktionsskrivare 0,4 miljoner kronor. Ökad datortäthet i skolorna och installation av trådlösa nätverk har inneburit större kostnader än budgeterat. Andra planerade projekt har skjutits på framtiden varför budgeten balanserar. Ekonomiavdelningen överskrider budget med 173 tusen kronor beroende på högre konsultkostnader än budgeterat.utveckling av en intern hyresmodell 0,4 miljoner kronor samt kapacitetsutredning i anslutning till densamma 0,2 miljoner kronor. HR-avdelningen ligger i nivå med budget. En satsning under 2010 har varit planering av det nya ledarutvecklingsprogrammet. Bostadsexploatering 339 tusen kronor avser utredning av möjligheten till utveckling av fastigheten Mörby 1:310, Össebyhus. Detta finansieras av kommunstyrelsen då SBN fick utredningsuppdraget av KS utan finansiering. Posten avser arkitekt- och konsultkostnader. Räddningstjänst Budgeten är beslutad enligt Storstockholms brandförsvars förbundsfullmäktige. KSOF Kommunstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter var vid årets början 5,2 miljoner kronor. Av dessa har 2,4 miljoner kronor omfördelats till fritidsnämnden för att täcka kapitalkostnader gällande Vallentuna idrottsplats utbyggnad (KS 12, ). Dessutom har samhällsbyggnadsnämnden erhållit 1,4 miljoner kronor för snöröjning (KS 48, ) samt 0,1 miljoner kronor för framtagande av miljömål (KS 64, ). Kommunstyrelsen beslutade den 24 maj ( 74) att omföra 170 tusen kronor till skolpengsbudgeten för att finansiera utökningen av öppettider på fritidshemmen. Den 6 september beslutade kommunfullmäktige ( 51) att omfördela 550 tusen kronor till utbildningsnämnden i syfte att finansiera en start av introduktionsutbildning för nyanlända elever vid det individuella programmet på Vallentuna gymnasium. Kommunfullmäktige beslutade den 4 oktober ( 61) att omdisponera 5 miljoner kronor från finansförvaltningen till kommunstyrelsens reserv för oförutsedda utgifter. Den 18 oktober beslutade kommunstyrelsen ( 131) att omfördela 1,4 miljoner kronor till barn- och ungdomsnämnden i syfte att utöka kommunens insatser för nyanlända elever inom grundskolan. I december beslutar KF att anvisa 120 tusen kronor för granskning av kommunens övergripande planering avseende investerings- och exploateringsprocessen. Detta beslut utökar revisionsarvodet och finansieras av kommunstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter. Per den 31 december uppgår budgeten för KSOF till fyra miljoner kronor.

179 INVESTERINGAR Investeringsprojekt 2010 Budget Bokslut % Avvikelse mot budget TOTALT, TKR Netto % IT-utrustning Netto % 81 Tekniska åtgärder för säker ledning Netto % Turism/Besök Netto % Nytt lönesystem Netto % Vallentuna Direkts handlingsplan, varav Netto % grafisk profil Netto % intranät Netto % kommungemensamt kontaktcenter Netto % e-tjänster Netto % 1000 KSOF Netto % KOMMENTARER TILL AVVIKELSE Inom IT pågår ett utvecklingsprojekt som syftar till att göra nätverket både stabilare och snabbare. Dessutom byggs det trådlösa nätet ut i stor omfattning. Under 2010 har nätverksutveckling fas 1 genomförts medan fas 2 genomförs När det gäller tekniska åtgärder för säker ledning gjorde Myndigheten för skydd och beredskap (MSB) under våren en inventering för att kunna ge ett uppdaterat förslag till åtgärdspaket. Då MSB ännu inte har återkommit med något förslag har inte installationen av reservkraft kunnat genomföras under Resterande budgetmedel har skjutits fram till 2011 i Kommunplan Även investeringsbudgeten för Turism/Besök har flyttats fram till nästa år i Kommunplan De åtgärder som geomfördes inom turism-och besöksnäringen under 2010 kunde inte klassificeras som anläggningstillgångar utan kostnadsfördes direkt på driftbudgeten. Efter en förstudie av personaladministrativa system har man belslutat att inte upphandla ett nytt lönesystem och därmed har inte investeringsbudgeten nyttjats. I budgeten fanns fyra miljoner kronor avsatta för de delprojekt som återfinns i Vallentuna Direkts handlingsplan. Efter en klassificeringsgranskning av aktivering som anläggningstillgång respektive bokföring som driftskostnad, bedömdes att utgifterna inom projektet grafisk profil borde direktkostnadsföras, vilket gjordes per 31 augusti. Samma resonemang gäller för övriga VDR-projekt varför inga invsteringsmedel har förbrukats under året. Av KSOF:s investeringsbudget på två miljoner kronor behövde inga medel tas i anspråk.

180 PERSONALREDOVISNING Personal Mål Antal anställda Antal årsarbetare 66,1 60,5 63,5 Medelålder (år) 46,6 47,3 47,8 Medellön (tkr) 30,7 29,5 29,8 Medianlön (tkr) 28,1 27,3 27,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal Helår 2010 Helår 2009 Helår 2008 Andel sjukdgr som avser de som är sjuka 60 dgr eller mer 46,9% 27,1% 40,7% Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 6,3% 4,3% 7,0% Kvinnor 4,1% 3,0% 2,9% Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 1,4% 2,1% 0,0% år 5,8% 3,1% 3,7% 50 år och äldre 5,0% 4,0% 6,3% Samtliga 4% 5,2% 3,5% 4,8% Personalomsättning % Helår 2010 Helår 2009 Helår 2008 Totalt 9,0% 15,5% 9,2% Jämställdhet och mångfald Antal anställda, andel män 50% 43% 38% 37% Föräldraledighet, andel män 50% 44% 43% Vård av barn, andel män 50% 8% 25% Medarbetarenkät - andel som har en positiv inställning till: Ledarskap 81% 74% 80% Arbetstillfredsställelse 92% 91% 89% Kompetensutveckling 81% 82% 81% Delaktighet 87% 86% 79% Effektivitet 81% 79% 74% Kundorientering 84% 88% 81% Arbetsmiljö 78% 75% 85% Jämställdhet och mångfald 75% 69% 71% Medarbetarindex (andel positiva svar) 84% 82% 82% Kommunen som arbetsgivare, en fråga 91% 87% 90%

181 DNR MTM ANTAGEN AV ARBETSUTSKOTT MYNDIGHETSNÄMNDEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ MYNDIGHETSNÄMNDEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Verksamhetsberättelse

182 Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Myndighetsnämnden för teknik och miljö... 3 Myndighetsnämnden för teknik och miljös uppgift är... 3 Årets händelser... 3 Verksamhetsförändringar... 3 Framtiden... 4 MYNDIGHETSNÄMNDEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

183 Myndighetsnämnden för teknik och miljö Ordförande: Lars Filipoff (m) Antal ledamöter: 9 Tf förvaltningschef: Anna von Axelson Bruttokostnad*: 166 Nettokostnad: 166 Budgetavvikelse 2010: 134 tkr Budgetavvikelse 2009: 103 tkr * Exklusive nämndsinterna transaktioner Myndighetsnämnden för teknik och miljös uppgift är att fullgöra kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning för miljö- och hälsoskyddsområdet och besluta om bygglov vid kommunens egna anläggningar. Årets händelser myndighetsnämnden för teknik och miljö har genomfört riskklassificering av miljö- och hälsoskyddsverksamheter. En inventering av nedlagda deponier har utförts under året. Myndighetsnämnden har påbörjat tillsynen av större dricksvattenanläggningar. Verksamhetsförändringar Antalet handläggare på förvaltningen har utökats under året. Den utökade tillsynen av enskilda avloppsanläggningar har medfört ett ökat antal ansökningar om nya eller förbättrade enskilda avlopp. I övrigt har inga stora förändringar skett. Det planerade arbetet har i stort sett utförts enligt plan. MYNDIGHETSNÄMNDEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

184 Framtiden År 2000 beslutade EU om en ny europeisk vattenpolitik, som innebär ett systematiskt planeringsarbete för att bevara och förbättra kvaliteten i våra sjöar, vattendrag, kustoch grundvatten ska ske i alla medlemsländer. Vallentuna kommun ligger inom Norra Östersjöns vattendistrikt och i december 2009 antogs en förvaltningsplan för vattenförvaltningen i distriktet. Till förvaltningsplanen hör bland annat ett åtgärdsprogram där vattenmyndigheten anger ett antal åtgärder som ska vidtas på såväl statlig som kommunal nivå. Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att nå åtminstone god vattenstatus i alla vatten år Inom miljö- och hälsoskyddsområdet är fler och fler frågor beroende av beslut inom EU. I dag finns reglerverk kring bland annat vatten och dricksvatten, livsmedel, avfall och kemikalier beslutade på EU-nivå som påverkar den kommunala tillsynen. EU har även beslutat om det sk tjänstedirektivet som ska innebära en ökad rörlighet för tjänster inom unionen. Detta ställer krav på kommunens förmåga att tillhandahålla information och handlingar för europeiska aktörer. Hittills har kommunens insats varit mycket begränsad, men det kan komma krav på mer praktiska åtgärder under perioden. Under våren 2011 kommer en ny Plan- och bygglag att börja gälla. I den lagen finns krav på samordning mellan bygg- och miljönämnder i ärenden som berör såväl bygglov som miljöprövning. MYNDIGHETSNÄMNDEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

185 Myndighetsnämnden för teknik och miljö Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Tillväxt och utveckling Nämndsmål Tjänstedeklarationer ska tas fram senast 2010 för hantering av anmälningar/ansökningar om värmepumpar och enskilda avlopp. I deklarationerna ska det framgå handläggningstid, kostnader samt krav på anmälningar/ansökningar Ansvarig nämnd MTM. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Ej uppfyllt Miljöenheten har genomfört en processkartläggning och rutinbeskrivning för de aktuella ärendetyperna. Detta utgör underlag för tjänstedeklarationerna, som inte hunnits tas fram under Tillväxt och utveckling God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Nämndsmål Det ska tas fram två e-tjänster under perioden Nämndsmål Nämnden ska bedriva en aktiv tillsyn för att minska belastning av näringsämnen och föroreningar i kommunens sjöar och vattendrag genom tillsyn av verksamhetsutövare och enskilda avlopp MTM MTM Uppfyllt Arbete pågår Miljö- och bygglovsenheten har 14 stycken e- formulär på hemsidan. Tillsyn av befintliga enskilda avloppsanläggningar pågår. God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Nämndsmål Nämnden ska delta aktivt i arbetet med att ta fram lokala miljömål för Vallentuna kommun MTM Ej uppfyllt KS har under 2010 fattat beslut om projektplan och projektmedel. Miljöplanerar tjänsten har varit vakant under hösten så arbetet kommer att påbörjas under Nyanställd miljöplanerare kommer att arbeta med projektet under God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Nämndsmål Verksamhetsutövare som betalar årlig kontroll-/tillsynsavgifter ska besökas enligt plan MTM Uppfyllt Kontrollen av livsmedelsobjekt har genomförts enligt plan. Miljöskyddstillsynen har genomförts i mycket begränsad omfattning. God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Nämndsmål Tillsynen ska prioriteras utifrån riskvärdering av verksamheterna MTM Uppfyllt Livsmedelskontrollen sker utifrån riskvärdering. Riskklassificering av miljöskyddsobjekt och anmälningspliktiga hälsoskydssobjekt har genomförts under God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Nämndsmål Under perioden ska en inventering och klassificering av nedlagda deponier genomföras MTM Uppfyllt En inventering av nedlagda deponier har genomförts av Sörab under året.

186 Myndighetsnämnden för teknik och miljö Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Nämndsmål Tillsyn ska göras på 10 procent av äldre, befintliga avlopp per år Ansvarig nämnd MTM. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Arbete pågår Tillsynen inom Långsjöområdet har påbörjats.

187 Verksamhetsberättelse Myndighetsnämnden för teknik och miljö 2010 VERKSAMHETSMÅTT Mått Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Verksamhet Antal tillsynsobjekt Antal besök Antal besök Antal besök Miljöskydd, U-anläggningar, varav besökta st 20 st 4 st Miljöskydd,C-anläggningar, varav besökta 47 6 st 15 st 10 st Hälsoskydd, varav besökta st 53 st 15 st Livsmedel, varav besökta anges st 96 st 85 st Avlopp,(äldre) befintliga, inspekterade st 48 st 0 st Avlopp, tillkommande, inspekterade st 54 st 54 st Totalt antal ärenden (t om ) * varav avslutade * varav klagomålsärenden EKONOMISK UPPFÖLJNING Tkr Mått Budget 2010 Utfall 2010 Utfall 2009 Myndighetsnämnden för teknik o miljö (arvoden) Verksamheter nedan redovisas som information, budget lyder under SBN Miljöskydd Personal och administration Kostnader C+ U-anläggningar, Avlopp mm Intäkter Naturvård Vattendrag/recipienter, naturinventering mm Kostnader personal och administration Intäkter Hälsoskydd Personal och administration Kostnader Tillsyn hälsoskydd/renhållning mm Intäkter Livsmedel Personal och administration Kostnader Tillsyn o taxor enligt livsmedelslagen mm Intäkter Totalt MEDARBETARE Mått *se under SBN

188 Uppföljning av ekonomi Driftsbudget Verksamhetsblock Budget Bokslut % Avvikelse mot budget Bokslut % TOTALT % Myndighetsnämnden för Kostnader % % teknik och miljö Intäkter 0 Netto % % Kommentarer: I den ekonomiska sammanställningen redovisas endast nämndens kostnader dvs arvoden och ersättningar till politiker i myndighetsnämnden för teknik och miljö. Övriga verksamheter redovisas under SBN;s sammanställning. Miljöverksamheter - (lyder under SBN;s driftbudget) Miljöskydd Under året har en riskklassificering av nästan samtliga tillsynsobjekt inom gruppen miljöfarlig verksamhet genomförts. Planerad tillsyn av avloppen närmast Långsjön har påbörjats och kommer fortsätta de kommande åren. Antalet ansökningar avseende nya enskilda avloppsanläggningar har ökat under hösten som en följd av den planerade tillsynen. Inspektioner inom miljöskyddsområdet har genomförts främst i samband med anmälningsärenden och klagomål eller olyckor med utsläpp. Kontroll av "cfc-rapporter" har genomförts. Antalet ansökningar om tillstånd för bergvärmeanläggningar har varit fortsatt högt. Livsmedel Inspektioner har genomförts enligt plan i ex. skolor, förskolor, äldreomsorg, ungdomsbehandlingshem, cafféer och butiker med färdigförpackade livsmedel. Uppdatering av riskklassificering har genomförts. Tillsynen av dricksvattenanläggningar som faller in under livsmedelslagstiftningen har påbörjats. Hälsoskydd Under året har riskklassificering av anmälningspliktiga hälsoskyddsobjekt genomförts. Presentation av projektet "hygien i förskolan" har skett till barn- och ungdomsnämnden. Många klagomålsärenden har kommit in under året.

189 DNR SBN 2011, ANTAGEN AV ARBETSUTSKOTT FÖR SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Verksamhetsberättelse

190 Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Samhällsbyggnadsnämnden... 3 Samhällsbyggnadsnämndens uppgift är att:... 3 Årets händelser... 3 Verksamhetsförändringar... 4 Framtiden... 4 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

191 Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Elwe Nilsson (m) Antal ledamöter: 9 Tf förvaltningschef: Anna von Axelson Antal årsarbetare: 85.3 Bruttokostnad*: tkr Nettokostnad: tkr Budgetavvikelse 2010: 620 tkr Budgetavvikelse 2009: tkr * Exklusive nämndsinterna transaktioner Samhällsbyggnadsnämndens uppgift är att: fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, undantaget översiktsplaneringen samt bevaka byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen (PBL), vara planerande och verkställande organ avseende mark- och exploateringsverksamheten, vara planerande och verkställande organ för kommunens lokalförsörjning, vara planerande och verkställande organ för kommunens avfallshantering, kommunal väghållning, parker och allmänna platser. Årets händelser Första spadtag togs för nytt kulturhus/bibliotek den 23 april. Start och invigning av trålning i Vallentunasjön den 17 maj. Första spadtaget togs för ombyggnad av Vallentuna trafikplats den 23 juni. Nya Lindholmsvägen togs i bruk den 21 oktober. SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

192 Verksamhetsförändringar Under året har stora förändringar skett av förvaltnings ledning och ett antal specialistfunktioner har varit obemannade stora delar av året. Organisationsfrågor har varit i fokus under året och arbete med översyn av processer och rutiner har pågått. Ett antal större projekt pågår och byggnationen av Vallentuna Trafikplats och nytt Bibilotek/kulturhus startade under året. Planering har pågått för utbyggnad av Vallentuna centrum för utveckling av butiks- och kontorslokaler samt torgytor i centrum och arbetet kommer att fortsätta under Arbetet med energisparåtgärder pågår ständigt, investeringar har tillsammans med energioptimering bidragit till minskad energiförbrukning med 5% under året. Förvaltningen har aktivt deltagit i arbetet med ny översiktsplan och framtida organisation av planeringsfrågor har varit i fokus under senare delen av året. Framtiden Vallentuna kommun har sedan 1970-talet haft en jämn och hög befolkningstillväxt och under hösten 2010 var invånarantalet över Stockholmsregionen fortsätter vara en stark tillväxtmotor i landet och tillväxttakten tycks inte avta. Vallentuna kommun antog i maj 2010 en ny översiktsplan. I översiktsplanen anges att i Vision Stockholm Nordost är målet att Vallentuna kommun 2030 har invånare och arbetsplatser. För att nå detta behöver t ex ca bostäder byggas under perioden I takt med att Vallentuna kommun utvecklas kommer ökade krav att ställas på bland annat kundfokus, effektivitet och tillgänglighet. Plan- och bygglagstiftningen kommer att förändras under Vattendirektivet kommer innebära krav på planering och byggande avseende påverkan på yt- och grundvatten. SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

193 Samhällsbyggnadsnämnden Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Den trygga kommunen Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Ansvarig nämnd Kommungemensamt Säkra skolvägar ska prioriteras. SBN Kommungemensamt Tillgängligheten för funktionshindrade till bostäder, arbetsplatser, service och verksamheter ska öka med sikte på att uppfylla de nationella målen. Kommungemensamt Medarbetarindex i medarbetarenkäten ska öka årligen. Kommungemensamt Alla kommunens medarbetare ska känna till och arbeta efter kommunens värdegrund. SBN SBN SBN. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Uppfyllt Uppfyllt Ej uppfyllt Uppfyllt Flera av de trafiksäkerhetsåtgärder som beslutats för år 2010 berör skolvägar. En handläggare arbetar med att anpassa bostäder efter funktionshinder. Information om enkelt avhjälpta hinder har skickats ut till ägare av publika lokaler. Bygglovshandläggare tar alltid hänsyn till tillgänglighetskraven i bygglovspövningen Årets resultat är bra men något sämre än tidigare år. Arbete med tolkning av kommunens värdegrund har skett enhetsvis och samlat för förvaltningen för att den ska vara känd och vägledande för arbetet. Årets medarbetarenkät visar att flertalet upplever att värdegrunden följs. Arbeta med översyn av processer inom förvaltningen. Arbete sker kontinuerligt för att hålla värdegrunden levande i samtal inom enhet och enskilt. Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommungemensamt Sjukfrånvaron ska successivt minska till att vara högst 5 procent. SBN Ej uppfyllt Förvaltningen har sjuktal som är avsevärt högre än målet, 5%. Satsningar på friskvård för att förebygga sjukfrånvaro. Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommungemensamt Vi ska sträva mot ökad mångfald och en jämnare könsfördelning i den kommunala verksamheten. Kommungemensamt Alla kommunens verksamheter ska vara certifierade enligt IiP-standard vid 2010 års slut och arbeta för att behålla certifieringen. SBN SBN Uppfyllt Uppfyllt Beaktas vid alla nyanställningar. Förvaltningen blev omcertifierad november Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Kommungemensamt Samtliga chefer ska ha påbörjat kommunens ledarutvecklingsprogram senast 12 månader efter anställning. Kommungemensamt Vallentuna kommun ska ha lokala miljömål som grundas på de nationella miljömålen för god miljö och hållbar utveckling. SBN SBN Uppfyllt Ej uppfyllt Alla chefer har deltagit eller deltar i utbildningen. Kommunstyrelsen har fattat beslut om projektplan och projektmål. Eftersom miljöplanerartjänsten har varit vakant under hösten kommer arbetet påbörjas år En miljöplanerare har anställds och kommer att påbörja arbetet under år 2011.

194 Samhällsbyggnadsnämnden Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Tillväxt och utveckling Kommungemensamt Vattenkvaliteten i Vallentunasjön ska, efter genomförda åtgärder, förbättras. Nämndsmål Detaljplan ska tas fram för Vallentuna centrum som medger en utveckling av butiks- och kontorslokaler samt torg- och gatumiljöer och vara klar för antagande Upprättat gestaltningsprogram ska inarbetas i planen. Ansvarig nämnd SBN SBN. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Arbete pågår Ej uppfyllt Trålning har pågått under 2010 och planeras fortsätta under Målet är att fiska ut tillräckligt mängd med vitfisk för att näringsbalansen i sjön skall återställas. Under året har förvaltningen arbetat med exploateringsavtal som hör till detaljplanen. Förhandlingar har skett med exploatören. Efter avtal undertecknats kan beslut om utställning av detaljplanen tas. Forstatt arbete med detaljplanen för antagande Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Nämndsmål Planering för en utökning av Karby och Okvista ska ske med inriktning att planarbetet kan påbörjas våren Nämndsmål Program för utformning och skötsel av kommunens parkmark ska tas fram under Nämndsmål Minst 1,5 % av den asfalterade vägytan ska beläggas årligen. Nämndsmål Nöjd medborgarindex enligt SCB undersökning för kommunal gator, vägar, gång- och cykelvägar ska öka vid varje mättillfälle under perioden. Nämndsmål E-tjänster ska vara utvecklade för minst 4 serviceområden inom samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhetsområde senast SBN SBN SBN SBN SBN Ej uppfyllt Arbete pågår Ej uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Ett seminarium planeras under början av 2011 avseende inriktning för kommande detaljplaner för arbetsplatsområden. Arbetet med framtagande av ett parkprogram påbörjades år 2009 och har pågått under Arbetet samordnas med Grönplanen för Vallentuna kommun. 1,3% av den asfalterade ytan har belagts under Snön kom tidigt så beläggningsarbeten har avbrutits. Senaste undersökningen utfördes 2009 då ökade nöjdheten mot föregående mätning. Digitala formulär finns framtagna för: bergvärme, värmepumpar, cisterner, enskilda avlopp, latrin, kompostering av hushållsavfall, förhandsbesked och stuka (gödselansamling). Forstatt arbete med planerna Fortsatt arbete med framtagande av parkprogram och grönplan Säkerställa att entreprenören börjar beläggningsarbeterna tidigare på året. Tillväxt och utveckling Nämndsmål Sommarblomsterutsmyckningar ska finnas i torgmiljöer. SBN Uppfyllt Sommarblomsterprogramet genomfördes enligt plan.

195 Samhällsbyggnadsnämnden Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Tillväxt och utveckling Nämndsmål Varje år ska kundnöjdheten hos brukarna av kommunens verksamhetslokaler mätas med målet en genomsnittlig kundnöjdhet på 4 på en 5-gradig skala. Ansvarig nämnd SBN. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Uppfyllt Enkät har skickats ut i slutet av året. Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Nämndsmål 80 % av sökanden ska vara nöjda med bygglovhanteringen. Nämndsmål I bygglovprövningen ska gestaltningsfrågor beaktas och redovisas i beslutsunderlaget. SBN SBN Ej uppfyllt Uppfyllt Nöjdheten har inte uppnått 80% Rekrytering pågår av ytterliggare en bygglovshandläggare. Tillsvidare har en konsult anlitats för att få en snabbare handläggningstid. Flera ärenden har hanterats vid nämndsammanträden under året. Den trygga kommunen Den trygga kommunen Nämndsmål Nöjd medborgarindex enligt SCB undersökning för trygghet ska öka vid varje mättillfälle under perioden. Nämndsmål Trafikplan för Vallentuna kommun ska vara klar under SBN SBN Uppfyllt Ej uppfyllt Senaste undersökningen utfördes 2009 då ökade nöjdheten mot föregående mätning. Tjänsten som trafikplanerare är vakant sedan augusti Arbetet med trafikplanen vilar. Rekrytering pågår Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Nämndsmål Minst 80 % av de anställda inom samhällsbyggnadsförvaltningen ska i medarbetarenkäten positivt bedöma ledarskap, kompetensutveckling och verksamhetens effektivitet. Nämndsmål Arbetstiden ska redovisas per verksamhet. SBN Nämndsmål I detaljplanerna för en våtmarkspark vid Vallentunasjön och för bostadsbebyggelse i Tingvalla ska inarbetas utrymme för ett gångstråk utmed Vallentunasjön. SBN SBN Ej uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppföljningen visar att det finns utvecklingsområden att jobba med. Många upplever hög arbetsbelastning. Fördelning av arbetade timmar i "PlatinaTid" på olika verksamheter sker löpande. Arbete för att säkra möjlighet att kunna promenera längsmed, i närhet till Vallentuna sjön sker i detaljplaner där detta är lämpligt. Arbeta med översyn av processer inom förvaltningen. Ny ordinarie förvaltningschef ska tillsättas.

196 Samhällsbyggnadsnämnden Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Nämndsmål Energiförbrukning för uppvärmning/m² skall minska under perioden. Ansvarig nämnd SBN. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Uppfyllt Under året har den graddagskorrigerade energiförbrukningen minskat med X%, Siffrorna är ej klara återkommer när det är klart. God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Nämndsmål Renheten på avfallet som förbränns ska öka genom riktad information till kommuninnevånarna om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas in. Nämndsmål Nya riktlinjer för avfallshantering vid nybyggnation/ombyggnation av fastigheter ska tas fram. Inriktningen ska vara att flera återvinningsstationer och så kallade fastighetsnära lösningar ska etableras för förpackningsavfall. SBN SBN Uppfyllt Ej uppfyllt I broschyr till hushållen har information lämnats. Grundläggande rekomendationer finns nu i gällande föreskrifter om avfallshantering bilaga 4. En handbok för avfallshanteringen i Vallentuna ska tas fram under första kvartalet En kartläggning av platser där nya återvinningsstationer bör finnas ska påbörjas under Nuvarande markupplåtelseavtal för återvinningsstationer har sagtsupp.

197 STYRKORT Verksamhetsberättelse Samhällsbyggnadsnämnden 2010 VERKSAMHETSMÅTT Mått Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Vägdrift Vägskötsel omfattande barmarks-och vinterunderhåll, offentlig belysning och akuta underhållsarbeten: Vägar inklusive gångbanor tkr/km 101,0 91,8 83,0 Separata gång- och cykelvägar tkr/km 40,0 37,4 34,0 Planerat underhåll omfattande beläggningsunderhåll, offentlig belysning reinvesteringar och brounderhåll Vägar inklusive gångbanor tkr/km 19,0 14,1 25,0 Separata gång- och cykelvägar tkr/km 2,0 0,0 10,0 Innehav av vägar inklusive gångbanor km 104,2 103,6 100,2 Innehav av separata gång- och cykelvägar km ,7 49,5 varav övertagna vägar inklusive gångbanor km 0,4 3,4 0,6 varav övertagna separata gång-och cykelvägar km 0,6 1,2 1,4 Bygglov Bygglov villa m planavgift (genomsnitt/kr) kr Kostnadstäckningsgrad för bygglovsverksamheten % 98% 79% 100% Antal beviljade bygglov/bygganmälan st Antal förhansbesked st Exploateringsverksamhet Planlagd yta i arbetsplatsområden m² (kommunägd) m Antal m² såld tomtmark i arbetsplatsområden m Bostadsbyggnadsprogram/antal bostäder byggstart st Antal antagna detaljplaner st Antal planremisser st Lokalförsörjning-/förvaltning Mål Planerat underhåll av byggnader kr/m² BRA Förvaltningskostnad TuFa, kr/m² BRA 443* Energiförbrukning för uppvärmning, kwh/m² BRA graddagkorrigerad förbrukning 117,7 107,2 114,4 119,9 verklig förbrukning 116,8 107,7 105,0 (se separat bilaga, graddagskorrigerad och verklig förbrukning.) * Förvaltningskostnad exkl. kapitaltjänst kostnad för inhyrdalokaler och städkostnader EKONOMISK UPPFÖLJNING Tkr Avvikelse mot budget Budget Avvikelse 2010 Avvikelse2009 Avvikelse2008 SBN exkl/resultatenheter Tunafastigheter inkl. städverksamheten Avfallshantering MEDBORGARE/BRUKARE Mått Mål Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Kundenkät TuFa (skala 1-5) 3,8 3,5 3,7 3,6 80% av kunderna ska vara nöjda med bygglovshanteringen 80% 68% Antal överklagan gällande detaljplaner Medelvärde för samtliga kommuner Vallentuna kommun 2009 Vallentuna kommun 2007 Vallentuna kommun 2005 Resultat av Medborgarenkät (SCB) mätt i "nöjdindex" Verksamhetens betygsindex för Vallentuna och för samtliga kommuner, medelvärdet redovisas. 100 högsta värde i betygsindex Nöjdhet med kommunala gator och vägar Nöjdhet med kommunala gång och cykelvägar Nöjdhet med renhållningen * Medborgarenkäten genomförs vartannat år, nästa uppföljning görs hösten 2011, MEDARBETARE Mått Mål Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Medarbetarenkät, andel positiva svar 80% 83% 86% 85% Positiva till ledarskapet 80% 79% 78% 82% Positiva till SBF:s effektivitet 80% 76% 80% 80% Positiva till kompetensutveckling 80% 79% 83% 79%

198 DRIFTSEKONOMI Verksamhetsblock SBN exkl resultatenheter Budget Bokslut 2010 % Avvikelse mot budget Bokslut 2009 % TOTALT * % Samhällsbyggnadsnämnden K % % (arvoden) N % % Förvaltningsgemensam K % % administration I % % (Löner,hyra, telefon, datorer etc) N % % Fysisk planering K % % I % % N % % Bygglov och inspektioner K % % I % % N % % Kart- o mätverksamhet K % % I % % N % % Markreserv K % % I % % N % % GIS-verksamheten K % % I 0% 0 N % % Väghållning K % % I % % N % % Parkverksamheten K % % I % % N % % Miljöskydd & naturvård K % % I % % N % % Inspektioner med mera K % % Livsmedel, hälsoskydd I % % N % % Bostäder, avgifter och underhåll K % % I % % N % % Bostadsanpassning K % % N % % Exploatering övrigt K % % N % % * K=Kostnad I=Intäkt

199 Resultatanalys av driftsbudget: Det samlade resultatet för samhällsbyggnadsnämndens verksamheter exklusive resultatenheter är ett överskott på 537 tkr. Resultat specificerat på följande verksamheter: Resultatet för verksamheten förvaltningsgemensam administration, det vill säga förvaltningens administrativa kostnader samt löner, ger ett överskott på totalt 864tkr. Det är främst minskade personalkostnader som ger överskott. De minskade kostnaderna beror på vakanser och föräldraledighet. Rekrytering pågår för de tjänster som är vakanta men fortfarande är det svårrekryterat inom vissa yrkeskategorier och konkurrensen om viss teknisk personal är stor i regionen. DRIFTSEKONOMI Verksamheten bygglov ger ett överskott på 344 tkr mot budget. Ärendemängden har stigit och så även intäkterna. På grund av den ökade ärendemängden så har en konsult anlitats under hela året, därmed ökar kostnaderna mot budget. Verksamheten kart och mät ger ett överskott på 113 tkr. Kostnader för flygfotografering och kartering för utökning av kommunens primärkarta har har bidragit till att kostnaderna har ökat mot budget. Kart-och mätavdelningen ajourför och tillhandahåller grundläggande kartor för bl a planarbete, projektering och underlag för bygglovsprocessen i kommunen. Det bästa och mest kostnadseffektiva sättet att utöka primärkartan är att beställa flygning med framtagande av karta av konsult. Intäkterna har ökat mot budget, framför allt är det intäkterna för nybyggnadskartor och husutsättning. Verksamhetenmarkreserv ger ett överskott på 390 tkr mot budget. Det är intäkter för de avtal som rör den övertagna marken från Stockholmstad som ger överskott. Intäkter och kostnader rörande den övertagna marken är inte upptagna i budget för år Minskade kostnader beror på att en planerad takomläggning fick senare läggas på grund av vintervädret. Verksamheten GIS ger ett överskott på 301 tkr, överskottet beror på minskade kostnader för en föräldraledighet. Vägverksamhetenger ett underskott på ca tkr. Den totala kostnaden för vinterväghållning ger en negativ avvikelse på tkr mot budget trots att nämnden tillförts tkr från kommunstyrelsens oförutsedda kostnader. Totalt har vinterväghållningen kostat ca tkr. Även belysning ger ett underskott anledningen är ökade kostnader för drift, skadegörelse och ökade elpriser. Parkverksamheten ger ett underskott på 535 tkr. Entreprenadindex ökade mer än budgeterat. Beslut togs om att verksamheten fick överskrida budget då nämndens personalkostnaderna i tidigt skede bedömdes ge överskott. Restaurering av lekpark med nya lekredskap har på börjats. Verksamheterna miljöskydd och naturvård ger ett överskott på 960 tkr. Överskottet beror på minskade kostnader på grund av en vakant tjänst och föräldraledighet. Tjänsten som miljöplanerare har varit vakant halva året och på grund av detta har arbetet med lokala miljömål inte kunnat utföras. Tillförda särskilda medel för lokala miljömål totalt 200 tkr ( tkr, tkr) har inte använts under 2010 och 110 tkr föreslås överföras till år Verksamheten bostadsanpassning ger ett underksott på 311 tkr. Antal ärenden har inte blivit fler i år än beräknat. Det har inkommit fler kostnadskrävande ärenden som ombyggnad av badrum, installation av hissar och ramper. Verksamheten övrig exploatering ger ett överskott på 239 tkr. Verksamheten belastas av kostnader för oförutsedda kostnader som inte ryms inom exploateringsprojekten och kostnaderna har blivit lägre än väntat. Kommentarer till styrtal väghållning: För att styrningen av kommunens väghållning skall bli tydligare har behovet av medel fördelats i två huvudgrupper. Dels i vägskötsel, som ur kostnadssynpunkt endast marginellt kan påverkas och dels i planerat underhåll där den årliga kostnaden lättare kan ändras. Under hösten 2009 genomfördes en medborgarundersökning. Medborgarundersökningen genomförs vartannat år. Under definitionen medborgare/brukare redovisas nöjdheten med kommunala gator, vägar, gång-och cykelvägar. Utfallet för Vallentunas del är enligt medel i betygsindex för gator och vägar och något högre än medel för gångoch cykelvägar. Positivt är att Vallentuna ligger generellt högre än medeltalet för samtliga kommuner. Kommentarer till styrtal exploatering: Arbete med detaljplaner för nya arbetsplatsområden har inte kunnat starta under året. En avvaktan på politisk inriktning avseende dessa områden. Detaljplanen för Upprätta Lingsberg som överklagades 2009 har ännu inte vunnit laga kraft. Planen ligger hos miljödepartementet för hantering av en fråga som uppmärksammades av Länsstyrelsen under hösten Det gäller förordnande av mark enligt 113 BL som nu har planlagts som kvartersmark. Kommentarer till styrtal bygglovsverksamheten: Antalet beviljade bygglov/bygganmälan samt förhandsbesked är ersatt med antalet beslut i ärenden gällande bygglov/bygganmälan samt förhandsbesked. I budget är en fördelning av administrativa kostnader (löner osv) utlagd för att kunna följa upp dels hur mycket verksamheterna kostar och dels kunna se hur stor kostnadstäckningsgraden är för de verksamheter som kan finansieras med avgifter. Förvaltningen har inte haft möjlighet att genomföra någon enkätundersökning avseende kundnöjdhet under hösten pga den höga arbetsbelastningen.

200 DRIFTSEKONOMI Verksamhetsblock Resultatenheter Budget Bokslut 2010 % Avvikelse mot budget Bokslut 2009 % TOTALT * TuFa - administrativa kostn. K % % Löner,hyra, telefon, datorer etc I % % N % % Parkeringsverksamhet K % % I % % N % % Utförargrupp, personalkostnader osv K % % Intern fördelning I % % N % % Egna, hyrda och K % % bostadsfastigheter I % % N % % TuFa städ, Personalkostnader,material, maskiner K % % Interna intäkter via städavtal I % % N ###### TuFa städ- konferensservice K % % I % % N Totalt TuFa Städ Totalt TuFa Avfallshantering K % % I % % N ###### % * K=Kostnad I=Intäkt Kommentarer till resultat för resultatenheten TunaFastigheter: För att få samhällsbyggnadsnämndens verksamheter budget i balans år 2010 så fick TunaFastigheter ett uppdrag att bidra med tkr vilket gjorde att det planerade underhållet minskades för året. Under det kalla och snörika året har TunaFastigheter drabbats av kostnader som snöröjning av tak, bortforsling av snö samt högre värmekostnader. Vakanser och ej tillsatta tjänster har gjort att personalkostnaderna minskat kraftigt vilket gjort att även medel har kunnat tillföras planerat underhåll med bibehållen total budget i balans. Totalt ger TunaFastigheter ett litet överskott på 83 tkr. Kommentar till resultat för resultatenheten avfallshantering: Resultatenheten Avfallshantering gör ett överskottpå 451 tkr. Avfallstaxan harvarit oförändrad under året. Ragn-Sells avtalspriser harindexuppräknats med 1,54% för hushållsavfall och 2,21 % för slam. SÖRAB:s behandlingsavgifter för hushållsavfall och avgifter för återvinningscentralernas verksamhet har legat på 2009 års nivå. Överskottet beror på felaktig budget för hantering av slamm, latrin mm. Fler hushåll är nu anslutna till kommunalt avlopp via Roslagsvatten vilket har resulterat i lägre kostnader som inte har justerats i budget. Avfallshanteringen finansieras helt via avgifter och har att hantera över-och underskott över åren. Verksamheten har ett överskott med sig från tidigare år som inte har tagits i anspråk under året. Överskottet som kommer att föras över till år 2011är totalt på tkr. Delar av överskottet kommer att tas i anspråk under 2011 varpå avfallstaxan hålls oförändrad under år Kommentarer till styrtal för TunaFastigheter: Den verkliga energiförbrukningen har varit mycket hög under året. Antalet "graddagar" som mäts av SMHI har varit ca 14 % högre än ett "normalår". Glädjande är att den graddagskorrigerade förbrukningen däremot minskat med 5 % som följd av utförda energisparåtgärder och det kontinuerliga energioptimeringsarbetet. Kommentarer till styrtal avfallshantering: Under hösten 2009 genomfördes en medborgarundersökning. Under definitionen medborgare/brukare redovisas nöjdheten med renhållningen. Positivt är att Vallentuna ligger generellt högre än medeltalet för samtliga kommuner.

201 PERSONALREDOVISNING Personal Mål Antal anställda Antal årsarbetare 85,3 87,3 84,3 Medelålder (år) 47,8 47,6 48,6 Andel män 41% 42% 41% Medellön (tkr) 28,2 27,9 26,1 Medianlön (tkr) 26,5 26,3 24,6 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal Andel sjukdgr som avser de som är sjuka 60 dgr eller mer 64,8% 72,4% 68,6% Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 8,7% 10,4% 9,6% Kvinnor 8,7% 6,5% 8,5% Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 9,2% 7,0% 10,5% år 6,3% 5,3% 7,6% 50 år och äldre 10,4% 10,3% 10,3% Samtliga 5,0% 8,7% 8,0% 9,0% Personalomsättning % Helår 2010 Helår 2009 Helår 2008 Toalt 14,9% 9,3% 23,0% Medarbetarenkät - andel som svarat positivt vad gäller: Ledarskap 80% 79% 78% 82% Arbetstillfredsställelse 88% 92% 87% Kompetensutveckling 80% 79% 83% 79% Delaktighet 81% 84% 82% Effektivitet 80% 76% 80% 80% Kundorientering 88% 88% 88% Arbetsmiljö 82% 81% 81% Jämställdhet* 81% 77% 86% Kränkande särbehandling 97% 98% 100% Medarbetarenkät, andel pos.svar** 83% 86% 85% Kommunen som arbetsgivare 79% 96% 91% *Uppdelat på två områden från och med 2007 **Siffran tas med som samlat mått på rapporten Jämställdhet* Kommentarer till personalredovisning 77% 86% 80% Kränkande särbehandling 98% 100% 95% Ett antal nya medarbetare har börjat men flera vakanser har uppstått. Rekrytering pågår för närvarnade av Medarbetarenkät, andel pos.svar** 86% 85% 79% Kommunen förvaltningschef, som arbetsgivare gisingenjör, projektledare, bygglovhandläggare, trafikplanerare och 96% ny fastighetsekonom. 91% Rekrytering 86% ska påbörjas av planarkitekt. Konkurrensen om viss teknisk personal är stor i regionen. Viktigt är nu att bibehålla den *Uppdelat goda arbetsmiljön på två områden som från finns och för med att 2007 personalen ska ges goda förutsättningar för att göra ett bra jobb och trivas. **Siffran Sjukfrånvaron tas med har som ökat samlat något mått på mot rapporten föregående år. Andelen långtidssjuka har minskat men är fortsatt hög. I medarbetarenkäten 2009 och 2010 visade talen för arbetsbelastning höga värden och har beaktats vid arbetsplanering.

202 Samhällsbyggnadsnämnden Verksamhetsberättelse 2010 Investeringsprojekt Projekt Start datum Total budget Ingående balans Budget 2010 Bokfört 2010 Kvar av total budget Totalt nedl kap Beräknat slutdatum Beräknad slutsumma Summa alla rader VÄGHÅLLNING Pågående projekt Vallentuna Trafikplats, genomförande Skördevägen Inventering av behov av nya GC-vägar Cykelvägskyltning Summa pågående projekt Väghållning Trafiksäkerhetsåtgärder Budget per projekt Trafikplan Cirkulationsplats Gymnasie-Tellusvägen Trafiksäkerhetsåtgärder Teknikvägen (Mörbyv) Ormstaskolan Lindholmens tätort (gamla orkesta GC-väg) 1997/ GC-väg Okvista Bussh. platser ny lokallinje (slutredovisad) LTF-översyn Trafiksäkerhetsåtgärder Söderhall Gångbana längs Ekebyvägen Busshållplatspå Karlbergsvägen, bergv Rosenlundsvägen Tunavägen TS-åtg 2010 Lingsbergsvägen TS-åtg 2010 Teknikvägen (infart Ekebyskolan) TS-åtgärder 2010 vändplan/brottby Trafiksäkerhetsåtgärder löpande Totalt Summa pågående projekt Årsbudget Övriga projekt Ombyggnad V-tuna idrottsplats ,00 Infrastruktur Digitalisering av ritningsarkiv Torgytor upprustning Vattenvårdsprojekt Vallentunasjön Summa övriga projekt TUNAFASTIGHETER Pågående projekt PCB inventering/sanering Enkelt avhjälpta hinder Ekebyskolan, ändring o tillbyggnad F Slutredovisad Bibliotek/kulturhus Korallen tillbyggnad 32 st vårdbostäder Bällstaberg 3, förskola Slutredovisad Lokaleffektivisering, gymnasiet Slutredovisad Lovisedalsskolan om/tillbyggnad F Väsbygården Ombyggnad Ekebyskolans kök Utredning Ormstaskolans kök Lindholmen, förskola Ombyggnad gymnasiet "Vallentuna Friskola" Summa TuFa TuFa Energibesparningsåtgärder Pågående projekt Energikartläggning/besparing Fortlöpande Energisparåtgärder löpande Summa Totalt energisparåtgärder Årsbudget Summa TunaFastigheter

203 Samhällsbyggnadsnämnden Verksamhetsberättelse 2010 Investeringsbeskrivningar Vallentuna Trafikplats Projektet omfattar byggande av en planskild korsning mellan Roslagsbanan och Angarnsvägen/Väsbyvägen med en 360 m lång järnvägsbro. Nya cirkulationsplatser och en överdäckning över Väsbyvägen mellan kyrkan och centrum samt ledningsarbeten. Detaljplan, järnvägsplan och arbetsplan är godkända och fastställda. Genomförandet av trafikplatsen och uppdelad på två etapper. Projekteringen är klar och för närvarande pågår etapp 1 som omfattar ledningsomläggning. Genomförande av etapp 1 beräknas pågå till sommaren Etapp 2 omfattar järnvägsbro, cirkulationsplatser och överdäckning samt del av ledningsomläggning. Etapp 2 beräknas starta under april/maj Utgiften för projektet beräknas bli ca 231 miljoner kronor varav kommunens del är ca 100 miljoner kronor. Fördelat enligt följande: 2010: 15 miljoner kronor 2011: 43 miljoner kronor 2012: 42 miljoner kronor Trafiksäkerhetsåtgärder Arbete pågår avseende de trafiksäkerhetsåtgärder som beslutades i SBN i mars 2010: Gångbana längs Ekebyvägen* 0,7 mnkr Busshållplats på Karlbergsvägen nära Bergvägen 0,4 mnkr Hastighetsdämpande åtgärder Rosenlundsvägen* 0,1 mnkr Hastighetsdämpande åtgärder Tunavägen* 0,1 mnkr * Statlig medfinansiering har ansökts och beviljats av Vägverket Region Stockholm gällande halva kostnaden. Under året har beslut om ytterligare trafiksäkerhetsåtgärder fattats. Vid Lingsbergsvägen ska bl a ett nytt övergångsställe anläggas och även vid Engelbrektsvägen/Karlavägen. Vid Teknikvägen i anslutning till Ekebyskolan ska ett nytt övergångsställe anläggas samt flera andra åtgärder genomföras. Även ett arbete för att anlägga vändplan för SL-buss i Brottby har påbörjats. Trafikplan 2015/2030 Arbetet med trafikplanen har inte kunnat återupptas under 2010 eftersom trafikplanerartjänsten åter är vakant sedan augusti Lindholmen GC-åtgärder Gång- och cykelvägen mellan Kulla och Trädgårdsvägen är klar. Den nya gångförbindelsen till idrottsplatsen i norra Lindholmen är projekterad. En arkeologisk förundersökning bör genomföras för att se om det krävs ett eventuellt omhändertagande av kulturhistoriska värden. Ny gångpassage vid korsningen Lindholmsvägen/Humlevägen har försenats på grund av att Vägverket har ändrat sig gällande utformningen. Diskussioner pågår för att få till en bra lösning. På grund av vakans på trafikplanerartjänsten ligger projektet vilande. Trafikföreskrifter, översyn, omskrivning och införande av RDT RDT står för den rikstäckande databasen för trafiksäkerhetsföreskrifter. De föreskrifter som inte förs över innan 31 december 2010 upphör att gälla. Detta arbete har genomförts. Arbetet har omfattat översyn, omskrivning och införande av befintliga trafikföreskrifter i databasen. Vallentunasjön Trålning med två inhyrda båtar och upphandlad entreprenör startade i maj 2010 och har utförts under ca 7 månader. Fisket återupptas under våren 2011 efter fiskeuppehåll under vintern. Målet är att under två år fiska ut tillräcklig mängd vitfisk för att näringsbalansen i sjön ska kunna återställas och siktdjupet därmed förbättras. Resultatenheter inom SBN TuFa Tunafastigheter Ventilationsåtgärder/Energibesparing För att förbättra ventilationen i kommunens fastigheter, samt för att utföra energibesparande åtgärder sker investering i ventilationsanläggningar och energibesparande åtgärder med i genomsnitt 3 mnkr per år under perioden. Ventilationsåtgärder: Endast en anläggning kvarstår, detta är Kårstaskolan som planeras att utföras tidigast 2012 i samband med en större renovering av ventilationssystemet.

204 Samhällsbyggnadsnämnden Verksamhetsberättelse 2010 Energibesparande åtgärder: Under 2010 har följande åtgärder utförts: Utökning av effekten på värmepumpsanläggning, Gustav Vasaskolan. Konvertering från eluppvärmning till värmepump Skogsbackens förskola, Lovisedalsskolan. Konvertering från oljeeldning till värmepump på Kommunförrådet. Utbyte av ventilationsaggregat till nytt med bättre återvinning betjänande bad i Hjälmstaskolan. Installation av nytt ventilationsaggregat med återvinning betjänande aula i Hammarbacksskolan. Utbyte av ventilation till nytt system med bättre återvinning betjänande bad i Korallen. Utbyte av fläktmotorer ventilationsaggregat till nya lågenergimotorer inom Korallen (gamla delen). Utöver detta utförs årligen ett flertal projekt inom Tunafastigheters underhållsbudget som till varierande del är energibesparande. Bibliotek/kulturhus i kommunalhusparken Entreprenadupphandling har genomförts under första kvartalet. Generalentreprenör är utsedd och arbetena har inletts med första spadtaget 23 april. Verksamhetsstart planeras till augusti Lovisedalsskolan, tillbyggnad för F-9 Utökning till F-9- organisation. Entreprenadupphandling har genomförts under första kvartalet. Totalentreprenör är utsedd och arbetena påbörjades i juni med etappvis inflyttning fram till höstterminen Väsbygården Ombyggnad av Väsbygården till gruppboende. Ombyggnaden berör totalt 56 stycken lägenheter i åtta grupper med tillhörande gemensamhetsutrymmen. Ombyggnationen är uppdelad i två etapper och etapp 1 pågår. Saneringsarbeten har påverkat tidplanen, etapp 1 var klar i november. Etapp 2 påbörjas januari Lindholmens förskola Förskola med totalt fyra avdelningar som planeras att uppföras i två etapper. Planerad byggstart är februari 2011 med färdigställande januari Entreprenadupphandling genomfördes under slutet av året

205 DNR SN ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN SOCIALNÄMNDENS Verksamhetsberättelse

206 Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Socialnämnden... 3 Socialnämndens uppgift är... 3 Årets händelser... 4 Verksamhetsförändringar... 4 Framtiden... 5 SOCIALNÄMNDEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

207 Sida 3 av 6 Ordförande: Gunnel Orselius Dahl Antal ledamöter: 9 Förvaltningschef: Inga-Lill Björklund Antal årsarbetare: 343 Bruttokostnad*: 424 mkr Nettokostnad: 359 mkr Budgetavvikelse 2010: -1,7 mkr Budgetavvikelse 2009: -0,9 mkr Socialnämnden * Exklusive nämndsinterna transaktioner Socialnämndens uppgift är att enligt gällande sociallagstiftning ansvara för: Individ och familjeomsorg - enligt socialtjänstlagen (SoL), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Lagen om unga lagöverträdare (LuL) - med särskilt ansvar för barn, människor med missbruk, samt ensamstående och familjer som saknar möjlighet till egen försörjning. Familjerättsfrågor och familjerådgivning. Stöd i samband med familjevåld. Stöd till brottsoffer. Äldre- och handikappomsorg enligt SoL. Stöd till psykiskt funktionshindrade enligt SoL. Insatser till funktionshindrade enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Stöd till anhöriga som vårdar närstående enligt SoL. Riksfärdtjänstens beslut och utredningar som ligger till grund för landstingsbeslut om färdtjänst. Kommunens uppgifter vad gäller tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen och vissa tillsynsfrågor enligt tobakslagen och lagen om försäljning av nikotinläkemedel samt receptfria läkemedel. Socialförvaltningen har ett samordningsansvar för kommunens Posom-grupp. SOCIALNÄMNDEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

208 Sida 4 av 6 Årets händelser Organisationsförändring av socialförvaltningen genomförd. Lagen om valfrihet, LOV 1, har införts för hemtjänstinsatser. Ombyggnation av Väsbygården, etapp 1 var klar för inflyttning i december. Inom individ-och familjeomsorg har samarbete nordost utökats genom Stödcentrum för unga brottsoffer, barnahus Roslagen samt Alternativ till Våld (ATV). Stor utbildningssatsning, Carpe, för personal som arbetar med verksamhet inom funktionsnedsättning. Verksamhetsförändringar Kommunen har beslutat att from 2010 införa valfrihet inom hemtjänsten genom LOV. Detta kräver en tydlig gränsdragning i socialförvaltningens organisation mellan myndighetsavdelning (beställare) och den kommunala utförarverksamheten. Med anledning av detta har en organisationsförändring genomförts. Socialnämnden har under 2010 infört kundval enligt LOV inom verksamhetsområdet hemtjänst. Kundval införs i syfte att ge kunden möjlighet att välja utförare av sina beviljade insatser. Det finns i dag möjlighet att välja mellan 6 olika utförare. Väsbygårdens framtida utvecklingsbehov utreddes 2006 av Samhällsbyggnadsförvaltningen och Socialförvaltningen tillsammans efter uppdrag av kommunstyrelsen. Orsaken var dels att byggnaden inte varit föremål för ombyggnad sedan 1988 och dels att äldrevården sedan dess utvecklats mot ett större kommunalt ansvar för de mest sjuka äldre och med det förändrade behov. Arbetsmiljöverket påtalade också brister i den fysiska arbetsmiljön vid sin inspektion Genom ombyggnationen har boendes behov av tekniska hjälpmedel planerats 1 Lag om valfrihet SOCIALNÄMNDEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

209 Sida 5 av 6 in samt att personalens behov av utrymme utifrån arbetsmiljölagstiftningen i boendes lägenheter och i hygienutrymmen kunnat tillgodoses För att möta kommuninvånares behov av specifikt stöd i olika livssituationer behövs många gånger ett samarbete mellan flera kommuner, då målgruppen i den egna kommunen inte är så stor. Inom Individ- och Familjeomsorgen har två verksamheter permanentats under 2010; Stödcentrum för unga brottsoffer samt Barnahus södra Roslagen. Verksamheterna har bedrivits i projektform fram till 2010 med Täby som huvudman och kommer att fortsätta på samma sätt. ATV 2 är en verksamhet som erbjuder stöd/behandling för män, kvinnor, barn som lever med eller har upplevt våld i familjen. Verksamheten har startats av Täby för några år sedan och socialförvaltningen har från och med 2010 finansierat en utökning som gör det möjligt att erbjuda detta även till invånare i Vallentuna. En stor utbildningssatsning pågår inom området funktionsnedsättning genom det av EFS-rådet delfinansierade projektet Carpe. Nitton kommuner i länet deltar i det av Stockholms stad drivna projektet. Total deltog 92 personer från Vallentuna i utbildningar år Framtiden Den demografiska utvecklingen, konjunktursvängningar och påföljande behov har en stark påverkan på Socialnämndens verksamhet. Landet i stort och Vallentuna återhämtar sig nu från års ekonomiska kris. Den äldre befolkningen ökar. Det gör också antalet barn och ungdomar pga. en ökad inflyttning av barnfamiljer. Vallentuna har också en relativt sett stor andel personer med funktionsnedsättning vilket också påverkar Socialnämndens verksamhetsstruktur. Samarbetet med landstinget behöver utvecklas, inte minst när det gäller gruppen multisjuka äldre. Vårt samarbete med skolan kan också utvecklas ytterligare när det gäller förebyggande verksamhet/öppenvård för barn och ungdomar. Detta gäller inte minst den grupp åringar som är i behov av insatser utöver gymnasiets IVprogram. När det gäller vuxna med funktionsnedsättningar är behovet av en 2 Alternativ till våld SOCIALNÄMNDEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

210 Sida 6 av 6 utvecklad samverkan med AME 3 stort. Detsamma gäller flyktingar som saknar arbete/sysselsättning. Arbetet för att utveckla öppenvårdsinsatser för vuxna med missbruksproblem kommer under året att intensifieras. En översyn av kostverksamheten behöver göras under planperioden. Socialnämndens arbete under 2011 kommer att präglas av ett starkt fokus på kundkvalitet och på uppföljning och granskning av såväl den egna kommunala verksamheten som den verksamhet som utförs av externa entreprenörer. Centralt för nämndens arbete under året blir också långsiktig planering gällande särkilt boende för äldre och för personer med funktionsnedsättning. I detta planeringsarbete krävs ett utvecklat samarbete med Samhällsbyggnadsförvaltningen. Inga-LillBjörklund Socialchef 3 Arbetsmarknadsenheten SOCIALNÄMNDEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

211 Socialnämnden Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Stor valfrihet Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Tillväxt och utveckling Kommungemensamt Kommunen ska erbjuda valfrihet inom äldreomsorg efter invånarnas behov. Kommungemensamt Medarbetarindex i medarbetarenkäten ska öka årligen. Kommungemensamt Alla kommunens medarbetare ska känna till och arbeta efter kommunens värdegrund. Kommungemensamt Sjukfrånvaron ska successivt minska till att vara högst 5 procent. Kommungemensamt Vi ska sträva mot ökad mångfald och en jämnare könsfördelning i den kommunala verksamheten. Kommungemensamt Alla kommunens verksamheter ska vara certifierade enligt IiP-standard vid 2010 års slut och arbeta för att behålla certifieringen. Kommungemensamt Samtliga chefer ska ha påbörjat kommunens ledarutvecklingsprogram senast 12 månader efter anställning. Nämndsmål Förbättra tillgänglighet och information till kommunens medborgare. Nämndsmål Allmänhetens kännedom om socialförvaltningens klagomålshantering ska öka Nämndsmål Införa nytt verksamhetssystem som även möjliggör införande av E-tjänster samt på sikt möjlighet att följa pågående ärenden Ansvarig nämnd SN SN SN SN SN SN SN SN SN SN. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Uppfyllt Uppsökande verksamhet till 80-åringar har genomförts för att utröna önskemål och behov. Uppfyllt Uppfyllt Ej uppfyllt Arbete pågår Uppfyllt Har ökat med 1% jämfört med föregående år. Värdegrunden ingår i introduktionen av nyanställda samt tas upp regelbundet på arbetsplatsträffar. Sjukfrånvaron 2010 är 5,5%, samma nivå som föregående år. Uppmuntra medarbetare till att utnyttja friskvårdspengen och friskvårdsaktiviteterna i kommunen. Socialförvaltningen som helhet omcertifierades i november Uppfyllt Samtliga chefer som arbetat längre än 6 månader har genomfört ledarutvecklingsprogrammet Implementering av ärendesystem Platina och Arbete pågår utveckling av e-tjänster pågår. Arbete pågår Sprida information om klagomålshanteringen på kommunens hemsida. Arbete pågår Projekt pågår med att införa nytt verksamhetssystem.

212 Socialnämnden Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Stor valfrihet Stor valfrihet Den trygga kommunen Den trygga kommunen Den trygga kommunen Den trygga kommunen Den trygga kommunen Den trygga kommunen Den trygga kommunen Den trygga kommunen Nämndsmål Implementera ett system för kundval inom hemvården. Nämndsmål Utveckla de årliga brukarenkäterna till att omfatta brukarnas syn på valfriheten inom socialnämndens verksamhet för äldr Nämndsmål Utveckla rättsäkerheten i myndighetsarbetet. Nämndsmål Ytterligare utveckla flexibla insatser som förbättrar omsorgen för utsatta barn och ungdomar. Nämndsmål Erbjuda riktat bistånd till personer som utsätts för våld av närstående i hemmet. Nämndsmål Utveckla utrednings- och behandlingsinsatser vad gäller missbruk. Nämndsmål Utveckla instrument för att utreda och bedöma behovet av hjälp och stöd hos personer med psykiska funktionshinder. Nämndsmål Utveckla anhörigstödet för anhöriga till yngre personer med funktionshinder. Nämndsmål Öka frivilliga insatser inom socialnämndens verksamheter och utveckla samarbetet med frivilligorganisationerna. Nämndsmål Höja personalens kompetens inom verksamheten funktionshindrade genom deltagande i Carpe-projektet. Ansvarig nämnd SN SN SN SN SN SN SN SN SN SN. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Uppfyllt Arbete pågår Arbete pågår Uppfyllt Kundval inom hemtjänsten infördes 1 januari En arbetsgrupp utvecklar brukarenkäten och kommer att fortsätta arbetet Riktlinjer för missbruk och psykiatri har följts upp i internkontrollen Genom att utveckla och omstrukturera den kommunala öppenvårdsverksamheten har ett större utbud skapats. Uppfyllt Genom ett samarbete med ATV-Täby kan bistånd erbjudas. Utredningsintrumentet ASI används samt ett Arbete pågår pågående arbete med att utveckla insatserna på Addictusmottagningen. Arbete pågår Arbete pågår Uppfyllt Uppfyllt Ett utredningsinstrument, DUR, testas och ska utvärderas. Inventering av anhörigstöd inom Socialförvaltningen är gjord. Påvisade behov av anhörigstöd ska genomföras under En projektanställd frivilligutvecklare arbetar med att utveckla arbetet med volontärer och frivilligorganisationer. Personal och chefer från verksamheterna har deltagit i seminarier samt gymnasie- och högskoleutbildninar. Plan för förbättring och uppföljning genom internkontroll 2011.

213 Socialnämnden Måluppfyllelse 2010 Strategiskt område Typ av mål Målformulering Välskött kommun med engagerade medarbetare Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Nämndsmål För att främja jämställdhet och mångfald ska arbetet med att erbjuda flexibla arbetsmodeller fortsätta och utvecklas. Nämndsmål Arbeta med målinriktade förebyggande insatser och rehabilitering för att minska sjukfrånvaron till högst 5 % Nämndsmål Öka miljömedvetenheten hos socialförvaltningens medarbetare Ansvarig nämnd SN SN SN. Måluppfyllelse Planerade åtgärder Uppfyllt Ej uppfyllt Uppfyllt Ett avtal om flexibla arbetstider har slutits med fackliga org. Flera enheter har gått in i avtalet. Riktlinjer för miljörabetet inom socialnämnden finns, liksom miljöombud i samtliga arbetsgrupper. Uppmuntra medarbetare till att utnyttja friskvårdspengen och friskvårdsaktiviteterna i kommunen.

214 STYRKORT 2010 Socialnämnden Verksamhetsberättelse VERKSAMHETSMÅTT Mått Mål Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Andel personer av total befolkning i kommunen i relevant åldersgrupp Ekonomiskt bistånd - antal hushåll 280,0 288,0 265,0 259,0 Ekonomiskt bistånd - genomsnitt per månad 5,7 5,3 5,3 5,1 Andel barn o unga i dygnetruntvård 0,11% 0,10% 0,08% 0,10% Andel 65 år och äldre med hemtjänst 6,25% 6,4% 6,29% 6,59% Andel 65 år och äldre i särskilt boende 4,28% 4,3% 4,69% 4,20% Andel personer i särskilt boende, socialpsykiatri 0,05% 0,04% 0,05% 0,06% Antal personer med stödboende enligt LSS* * Inkluderar Träningsboendets gruppbostad EKONOMISK UPPFÖLJNING (Tkr) Mått Budget Avvikelse 2010 Avvikelse 2009 Avvikelse 2008 Socialnämnden MEDBORGARE/BRUKARE Mått Resultat av brukarenkät ** Antal nöjda med Socialtjänsten totalt 90% 4,13 80% 4,13 Individ och familjeomsorg 96% 4,13 93% 4,13 Äldreomsorg 81% 4,77 83% 4,27 Funktionsnedsättning 84% 3,77 72% 2,94 **) 2010 och 2008 års brukarenkät gäller utförarverksamhet, 2009 och 2007 myndighetsutövning. FRAMTID/UTVECKLING Mål Hemsidan och e-tjänster ska utvecklas Behov av ombyggnation av Väsbygården Kundval inom äldreomsorg Kundval inom fler områden Uppföljning Pågår Pågår Pågår MEDARBETARE Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Mått Mål Medarbetarenkäten, andel positiva svar Genomsnitt totalt 85% 84% 85% Kommunen som arbetsgivare 85% 85% 85% Sjukfrånvaro 5,5% 5,4% 6,6% Könsfördelning, Andel Män 13% 14,0% 13,4%

215 DRIFTSEKONOMI Verksamhetsblock 2010 Budget Bokslut % Avvikelse mot budget 2009 Budget Bokslut % TOTALT, TKR (Netto) * % % Politisk verksamhet K % % I N % % Förvaltningsövergripande verksamhet K % % I % % N % % Individ- och familjeomsorg K % % I % % N % % Äldreomsorg K % % I % % N % % Funktionsnedsättning K % % I % % N % % * K=Kostnad I=Intäkt N=Nettokostnad KOMMENTARER TILL AVVIKELSE Förvaltningsövergripandeverksamhet har överstigit budget. Orsaken är betydligt högre kostnader för att införa ett nytt verksamhetssystem, som pågår även nästa år, samt en utökad verksamhet för jour och beredskap. Verksamheter inomblocket individ-och familjeomsorg har ett underskott gentemot budget vilket till största del består av högre kostnader för ekonomiskt bistånd. Socialförvaltningen har även haft ökade insatser i form av kontaktperson/familj. Större avvikelser inom blocket äldreomsorg finns på korttidsboende och hemtjänst. Det är ett stort behov av korttidsplatser som man tvingasköpa från externa vårdgivare fram till att Väsbygårdens ombyggnation är klar Överskridande av budget inom hemtjänst består till största delen av fler beviljade timmar jämfört med budget. Inom blocket funktionsnedsättning, som består av verksamhet enligt LSS och socialpsykiatri, finns både överskott och underskott mot budget. Elevhem har både haft en volymökning och högre dygnskostnad än vad som budgeterats, vilket påverkar kostnaden i hög grad.även verksamheten personlig assistans har viss volymökning. Boende och daglig verksamhet enligt LSS som är kostsamma verksamheter ligger med god marginal inom ram. Det gäller också för verksamheter med insats från socialpsykiatrin som boendestöd och sysselsättning.

216 INVESTERINGAR Investeringsprojekt 2010 Budget Bokslut % Avvikelse mot budget TOTALT, TKR Netto % Ombyggnad hemvården Trygghetslarm % Byte av sängar Pulsen Combine % Inventarier nya Korallen % Bil Toyota Div utr/omb Väsbygården % Bil Nissan Årligt investeringsanslag % 1500 KOMMENTARER TILL AVVIKELSE Budgeterade investeringsmedel som inte är förbrukade ska överföras till 2011 då projekten löper över åren. Projekt som ska överföras till nästa år är: 7722 Trygghetslarm 817 tkr 7735 Pulsen Combine 831 tkr 7748 Inventarier Korallen 251 tkr 7762 Ombyggnad Väsbygården 484 tkr Resterande investeringar är nyttjade utifrån det årliga investeringsanslaget, där Socialnämnden har förbrukat 376 tkr av beviljade medel 1500 tkr.

217 PERSONALREDOVISNING Personal Mål Antal anställda* Antal årsarbetare* 343,2 328,3 321,4 Medelålder (år) 44,0 44,1 45,2 Medellön (tkr) 23,4 22,9 22,1 Medianlön (tkr) 21,8 21,2 20,5 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal Helår 2010 Helår 2009 Helår 2008 Andel sjukdgr som avser de som är sjuka 60 dgr eller mer 46,2% 51,8% 64,3% Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 4,3% 3,4% 3,9% Kvinnor 5,7% 5,8% 7,1% Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 3,8% 3,7% 3,8% år 5,4% 5,4% 6,1% 50 år och äldre 6,4% 6,1% 8,7% Samtliga 4% 5,5% 5,4% 6,6% Personalomsättning % Helår 2010 Helår 2009 Helår 2008 Totalt 11,0% 16,0% 17,3% Jämställdhet och mångfald Antal anställda, andel män 50% 12,8% 14,0% 13,4% Föräldraledighet, andel män 50% 13,0% 13,0% -- Vård av barn, andel män 50% 12,0% 9,0% -- Medarbetarenkät - andel som har en positiv inställning till: Ledarskap 86% 87% 90% Arbetstillfredsställelse 93% 91% 93% Kompetensutveckling 90% 86% 87% Delaktighet 91% 89% 91% Effektivitet 86% 85% 87% Kundorientering 94% 94% 92% Arbetsmiljö 80% 73% 72% Jämställdhet och mångfald 79% 81% 83% Medarbetarindex (andel positiva svar) 87% 86% 87% Kommunen som arbetsgivare, en fråga 85% 85% 85%

218 DNR ÖN ANTAGEN AV ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Verksamhetsberättelse

219

220

221

222

223 Överförmyndarnämnden Verksamhetsberättelse 2009 Uppföljning av ekonomi Driftsbudget Verksamhetsblock Budget Bokslut Avvikelse Budget Bokslut % mot budget % TOTALT, TKR (Netto) * % % Överförmyndarnämnden, kostnader K % % varav entreprenader och köp av verksamhet K varav konsulttjänster K % % varav fast arvode t förtroendevalda K % % varav sammanträdesersättning t förtroendevalda K % % varav månadslön K % % varav timlön K % varav ersättning för övertid, fyllnadstid o d K varav uppdragstagare K % % varav löner ej arbetad tid K % % varav kostnadsersättningar K % % varav sociala avgifter K % % varav personalsociala kostnader K % % varav lokalhyror K % % varav förbrukningsvaror och förbrukningsmaterial K % % varav kontorsmaterial och trycksaker K % % varav diverse främmande tjänster K % % varav tele-, IT-kommunikation och postbefordran K % % varav transporter och resor K varav representation K varav annonser, reklam, information K % varav diverse kostnader K % Överförmyndarnämnden, intäkter I % N % % Avvikelseanalys av nyckeltal och driftsbudget * K=Kostnad I=Intäkt Av budgeten för 2010 förbrukades 89 procent och överskottet på 264 tkr hänförs till det extra anslag om 500 tkr som nämnden erhöllför översyn av ärenden hanterade av kommunens överförmyndare innan år Tillägsanslaget har varit fördelat på timlöner (350 tkr) och sociala avgifter (150 tkr). Totalt har översynen kostat nämnden 200 tkr varav 88 tkr belastade 2009 års budget och resterade 111 tkr årets budget. Angivet delårsbokslut reviderades i oktober från 300 tkr till 200 tkr mot bakgrund av gällande lagstiftning som stadgar att kommunen skall erlägga arvode till ställföreträdare i de fall huvudmannen saknar ekonomiska tillgångar överstigande 2,65 pbb. Nämndens utfall för år 2010 blir med beaktande av det extra anslaget om 500 tkr positivt.

224 Ärende 11

225 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll (24) 32 Verksamhetsplan alla nämnder (KS ) Beslut Arbetsutskottet noterar informationen och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Ärendet i korthet Med den av kommunfullmäktige beslutade kommunplan som grund ska nämnderna utarbeta och besluta om verksamhetsplaner (VP) för perioden. Enligt den kommunala författningssamlingen ska nämndernas verksamhetsplaner innehålla de kommungemensamma mål som berör nämnden nämndsspecifika mål en övergripande fördelning av nämndens driftsbudget på avdelningj verksamhetsblock eller dylikt en övergripande fördelning av nämndens investeringsbudget på projekt Samtliga nämnder har utarbetat och fattat beslut om sin verksamhetsplan. Handlingar 18. Nämndernas verksamhetsplaner , tjänsteskrivelse 19. Nämndernas verksamhetsplaner Expedieras till Samtliga nämnder Justerandes sign J uste'.odeiy7 Utd ragsbestyrka nde

226 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 1/2 PATRIC ANDERSSON EKONOMICHEF KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Nämndernas verksamhetsplaner Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen noterar informationen om nämndernas verksamhetsplaner Ärendet i korthet Med den av kommunfullmäktige beslutade kommunplan som grund ska nämnderna utarbeta och besluta om verksamhetsplaner (VP) för perioden. Enligt den kommunala författningssamlingen ska nämndernas verksamhetsplaner innehålla de kommungemensamma mål som berör nämnden nämndsspecifika mål en övergripande fördelning av nämndens driftsbudget på avdelning/ verksamhetsblock eller dylikt en övergripande fördelning av nämndens investeringsbudget på projekt Samtliga nämnder har utarbetat och fattat beslut om sin verksamhetsplan. Nämndernas planer bifogas. Kommunledningskontoret synpunkter: Samtliga nämnders verksamhetsplaner uppvisar överlag en god kvalitet och följer de mål och den budget som beslutats i kommunplan KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

227 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Handlingar 1. Nämndernas Verksamhetsplaner Nämndernas verksamhetsplaner , tjänsteskrivelse Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Patric Andersson Ekonomichef Ska expedieras till: Samtliga nämnder

228 ANTAGEN AV BUN DNR BUN BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Verksamhetsplan

229 Verksamhetsplan Innehåll Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan Inledning Barn- och ungdomsnämndens uppgift Förutsättningar Barn- och ungdomsnämndens mål under treårsperioden Tillväxt och utveckling Stor valfrihet Kunskap för livet Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare Driftsbudget Investeringsbudget... 7 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN TUNA TORG 1 BOX VALLENTUNA TFN FAX

230 Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för Inledning Kommunplanen beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på den kommande treårsperioden. All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen. Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. I kommunplanen finns kommungemensamma mål grupperade utifrån sex strategiska inriktningar: Tillväxt och utveckling Stor valfrihet Kunskap för livet Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling I denna verksamhetsplan ingår de kommungemensamma mål som barn- och ungdomsnämnden är ansvarig för. Därtill ingår barn- och ungdomsnämndens mål. 1

231 2. Barn- och ungdomsnämndens uppgift Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar också för öppen förskola och ungdomsmottagning. 3. Förutsättningar Staten reglerar barn- och ungdomsnämndens verksamheter främst genom skollag, arbetsmiljölag, grundskoleförordning, läroplaner, kursplaner och betygskriterier. Riksdagen har tagit beslut om en ny skollag, nya läroplaner och kursplaner samt ett nytt betygssystem. Riksdagen har också beslutat att reformera gymnasieskolan och det påverkar också grundskolan, bl.a. till följd av ändrade behörighetskrav till yrkesprogram och studieförberedande program. Förändringarna införs 1 juli 2011 och ett omfattande arbete har inletts inför implementeringen av reformerna. Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan har sin utgångspunkt i den statliga styrningen av skolan och den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen. Verksamhetsplanen innehåller barn- och ungdomsnämndens mål för verksamheterna och är tillika skolplan för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och särskola i Vallentuna kommun. Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar på uppdrag från både barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden. Barn- och ungdomsförvaltningen är organiserad i 8 skolområden, gymnasium, resurscentrum, kostenhet och förvaltningskontor. Skolområdena omfattar förskolor, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem. Vallentuna kommun är en av Sveriges snabbast växande kommuner och växer med mellan 400 och 800 invånare per år. Befolkningen är ung och det medför ett stort behov av förskolor och grundskolor. Antalet barn i förskolan ökar också eftersom allt fler föräldrar efterfrågar omsorg för sina barn och dessutom börjar barnen i förskolan vid allt tidigare ålder. Detta har inneburit att andelen barn i åldern 1-5 år som har plats inom förskolan har ökat under de senaste åren och denna ökning förväntas fortsätta. Vallentuna kommun deltar fr.o.m i ett samarbete med andra kommuner kring gemensam brukarenkät till elever och vårdnadshavare, inom ramen för Våga Visa. Detta möjliggör jämförelse med andra kommuner. 2

232 4. Barn- och ungdomsnämndens mål under treårsperioden 4.1 Tillväxt och utveckling Vallentuna kommun ska fortsätta att uvecklas för att ge de bästa förutsättningar för kommunens invånare och företagare till ett varierat boende, bra närings- och föreningsliv. Barn- och ungdomsnämndens mål God vägledning. Alla elever får god vägledning inför framtida utbildningsoch yrkesval. Indikator: Enkät och intern uppföljning. En ökande andel av eleverna i gymnasieskolan åk 1 är nöjda med den information och vägledning de fick i grundskolan inför gymnasievalet. SYV-organisationens måldokument utvärderas årligen. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. 4.2 Stor valfrihet Kommunens invånare ska vara nöjda med den erbjudna valfriheten i de kommunala tjänsterna. Mål Kommuninvånarna ska vara nöjda med den erbjudna valfriheten inom förskola, grundskola samt gymnasieskola. Indikator: Brukarenkät. Enkät till vårdnadshavare visar att minst 90 % anser att deras barn går i den förskola/grundskola som de önskar. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. 3

233 4.3 Kunskap för livet Vallentunas skolor ska höra till de främsta i landet. Mål Andelen elever som går ut grundskolan med fullständiga betyg ska årligen överstiga det förväntade värdet i enlighet med Skolverkets mätning med minst två procentenheter. Indikator: Betygsstatistik. Andel elever med minst betyget godkänt i alla ämnen är minst två procentenheter högre än SALSA-värdet för Vallentuna. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. Det samlade betygsresultatet (meritvärdet) i Vallentunas grundskolor ska årligen överstiga det förväntade resultatet i enlighet med Skolverkets mätning. Indikator: Meritvärde årskurs 9. Meritvärdet ska vara högre än SALSAvärdet för Vallentuna. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. Det samlade betygsresultatet (meritvärdet) i Vallentunas grundskolor ska vara bland de 30 bästa kommunerna i landet. Indikator: Meritvärde årskurs 9. Vallentuna får en placering bland de 30 bästa kommunerna i SKLs öppna jämförelser när det gäller meritvärde. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. Barn- och ungdomsnämndens mål Individuellt anpassade studier. Alla barn och elever får ledning och stimulans som är individuellt anpassad för att kunna utvecklas uifrån egna förutsättningar. Indikator: Brukarenkät. Minst 80 % av vårdnadshavarna är nöjda med hur förskolan/skolan stimulerar barnets/elevens utveckling och lärande utifrån barnets/elevens förutsättningar och behov. Minst 80 % av eleverna i grundskolan tycker att de får tillräckligt svåra uppgifter av sina lärare. 4

234 Minst 80% av eleverna i grundskolan tycker att de får stöd och hjälp om de behöver det. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. Verksamheterna erbjuder stimulerande lärmiljöer. Indikator: Brukarenkät och intern uppföljning. Minst 80 % av vårdnadshavarna i förskolan tycker att verksamheten utmanar barnet i hans/hennes utveckling och lärande. Minst 80 % av eleverna tycker att de använder många olika läromedel under lektionerna. Minst 80 % av eleverna tycker att de arbetar på många olika sätt under lektionerna. Minst 80 % av barnen i fritidshem tycker det finns roliga saker att göra ute och inne på fritids. Lärarna gör bedömningen att alla elever i grundskolan alltid eller oftast har tillgång till en dator i skolan vid behov. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. Fler elever kan läsa i årskurs 2. Indikator: Intern uppföljning. Andel elever som har nått förväntad nivå i läsutveckling enligt Lundbergs modell ökar. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. Goda resultat i matematik. Indikator: Betygsstatistik. Förbättrade resultat på nationella ämnesproven i matematik i årskurs 3 och 9. Nya prov i årskurs 6 fr.o.m Andel elever med minst betyg godkänt i matematik i årskurs 9 ökar. Andel elever med betyg VG+MVG i matematik i årskurs 9 ökar. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. Uppdrag Förvaltningsövergripande samråd för nyanlända införs Indikator: Ett förvaltningsövergripande samråd har införts. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. 5

235 4.4 Den trygga kommunen Vallentuna ska vara en trygg och säker plats att leva och verka i under livets alla skeden. Barn- och ungdomsnämndens mål Barn och elever är trygga. Indikator: Brukarenkät och intern uppföljning. Minst 90 % av eleverna känner sig trygga. Minst 80 % av eleverna upplever att personalen aktivt motverkar att någon behandlas illa. Minst 90 % av vårdnadshavarna upplever att deras barn är trygga i förskolan. Minst 85 % av vårdnadshavarna upplever att deras barn är trygga i grundskolan. Uppföljning av säkerhet i lokaler och gårdar genomförs årligen. Underhåll av lokaler och gårdar genomförs enligt plan. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. 4.5 Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommunen ska upplevas som en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Stockholm nordost. Mål Andel positiva svar i medarbetarenkäten för kommunen som helhet ska minst uppgå till 90 procent. Indikator: Mäts årligen genom medarbetarindex. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen. Sjukfrånvaron i kommunens som helhet ska vara högst 5 procent. Indikator: Sjukfrånvaron. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen. 6

236 Vi ska åstadkomma en jämnare könsfördelning av antalet anställda i kommunens verksamheter. Indikator: Andelen män respektive kvinnor. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen. Alla kommunens verksamheter ska arbeta enligt Iip-standard och klara omcertifiering. Indikator: Andel certifierade verksamheter. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen. 5. Driftsbudget Tabell 1 Driftsbudget per område, mnkr Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Område Barn- och ungdomsnämndens rambudget 79,6 72,7 76,1 81,2 Skolpengsram 498,8 511,3 529,1 551,3 6. Investeringsbudget Tabell 2 Investeringsbudget per projekt, mnkr Projekt Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Lovisedalsskolan (SBN) 25,0 54,9 14,7 Bällstaberg 3 (SBN) 1,3 Plan 2013 Hagaskolan 20,0 50,0 Lindholmen förskola (60 barn) (SBN) 3,0 15,7 9,8 Förskola nordöstra Vallentuna (t.ex. Åby) 80 barn 4,0 30,5 Förskola/grundskola södra Vallentuna 20,0 50,0 Ormstaskolan, ombyggnad kök (SBN) 0,6 0,5 Ekebyskolan, ombyggnad kök (SBN) 3,5 0,8 Lokal Vallentuna friskola i gymnasiet 6,0 Årligt anslag (t.ex. lokalanpassning, inventarier) 4,0 4,0 4,0 4,0 Totalt 37,4 81,9 72,5 134,5 Budget för investeringsprojekt som påbörjats är överförda till samhällsbyggnadsnämnden och markeras med SBN i tabellen. 7

237 ANTAGEN AV UN DNR UN UTBILDNINGSNÄMNDEN Verksamhetsplan

238 Verksamhetsplan Innehåll Utbildningsnämndens verksamhetsplan Inledning Utbildningsnämndens uppgift Förutsättningar Utbildningsnämndens mål under treårsperioden Tillväxt och utveckling Stor valfrihet Kunskap för livet Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare Driftsbudget Investeringsbudget... 7 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN TUNA TORG 1 BOX VALLENTUNA TFN FAX

239 Utbildningsnämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för Inledning Kommunplanen beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på den kommande treårsperioden. All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen. Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. I kommunplanen finns kommungemensamma mål grupperade utifrån sex strategiska inriktningar: Tillväxt och utveckling Stor valfrihet Kunskap för livet Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling I denna verksamhetsplan ingår de kommungemensamma mål som utbildningsnämnden är ansvarig för. Därtill ingår utbildningsnämndens mål. 1

240 2. Utbildningsnämndens uppgift Utbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskola, komvux, svenska för invandrare och uppdragsutbildning. Utbildningsnämnden ansvarar också för uppföljning av alla åringar. 3. Förutsättningar Staten reglerar utbildningsnämndens verksamheter främst genom skollag, arbetsmiljölag, gymnasieförordning, ämnesplaner och betygskriterier. Riksdagen har tagit beslut om en ny gymnasieskola, ny skollag och ett nytt betygssystem. Förändringarna införs 1 juli 2011 och ett omfattande arbete har inletts inför implementeringen av reformerna. Utbildningsnämndens verksamhetsplan har sin utgångspunkt i den statliga styrningen av skolan och den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen. Verksamhetsplanen innehåller utbildningsnämndens mål för verksamheterna och är tillika skolplan för gymnasieskola i Vallentuna kommun. Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar på uppdrag från både utbildningsnämnden och barn- och ungdomsnämnden. Barn- och ungdomsförvaltningen är organiserad i 8 skolområden, gymnasium, resurscentrum, kostenhet och förvaltningskontor. Skolområdena omfattar förskolor, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem. Vallentuna kommun deltar i samarbetet med övriga kommuner i Stockholms län om gemensam gymnasieregion. Det innebär i korthet att eleverna i Stockholms län antas på samma villkor på utbildningarna i länet. Detta gäller även för fristående gymnasieskolor. Utbildningsnämnden fortsätter samarbetet med Danderyd, Täby och Vaxholm kring vuxenutbildningen. Kunskapscentrum Nordost (KCNO) är etablerat som gemensamt vägledningscenter och hanterar ansökningar till grundläggande vuxenutbildning, svenska för invandrare och gymnasial vuxenutbildning. 2

241 4. Utbildningsnämndens mål under treårsperioden 4.1 Tillväxt och utveckling Vallentuna kommun ska fortsätta att uvecklas för att ge de bästa förutsättningar för kommunens invånare och företagare till ett varierat boende, bra närings- och föreningsliv. Utbildningsnämndens mål God vägledning. Alla elever får god vägledning inför framtida utbildningsoch yrkesval. Indikator: Brukarenkät och intern uppföljning. Minst 80 % av eleverna vid Vallentuna gymnasium är nöjda med den information och vägledning som de får genom skolan inför framtida yrkesval. SYV-organisationens måldokument utvärderas årligen. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden. 4.2 Stor valfrihet Kommunens invånare ska vara nöjda med den erbjudna valfriheten i de kommunala tjänsterna. Mål Kommuninvånarna ska vara nöjda med den erbjudna valfriheten inom förskola, grundskola samt gymnasieskola. Indikator: Vallentuna kommun ingår i samverkansavtalet för kommunala gymnasieskolor i Stockholms län och erbjuder därmed möjlighet att söka till samtliga nationella program i samtliga kommuner i Stockholms län. Lärlingsplatser erbjuds. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden. 3

242 4.3 Kunskap för livet Vallentunas skolor ska höra till de främsta i landet. Mål Minst 85 procent av kommunens gymnasieelever (oavsett huvudman) ska ha grundläggande behörighet för universitets- och högskolestudier. Indikator: Slutbetyg. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden. Minst 90 procent av gymnasieeleverna ska ha fullföljt gymnasiet inom fyra år. Indikator: Slutbetyg. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden. Utbildningsnämndens mål Individuellt anpassade studier. Alla elever får ledning och stimulans som är individuellt anpassad för att kunna utvecklas uifrån egna förutsättningar. Indikator: Brukarenkät. Minst 80 % av eleverna upplever att de får extra hjälp om de behöver det. Minst 80 % av eleverna vid Vallentuna gymnasium upplever att de stimuleras till utveckling och lärande. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden. Verksamheterna erbjuder stimulerande lärmiljöer. Indikator: Brukarenkät. Minst 80 % av eleverna tycker att det är stor variation på arbetssätten under lektionerna. Minst 80 % av eleverna vid Vallentuna gymnasium tycker att den bärbara dator som de disponerar är ett viktigt verktyg för dem i deras studier. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden. Kunskapsprogression. Elevernas studieresultat i svenska, matematik och engelska förbättras över tid. 4

243 Indikator: Eleverna får ett högre betyg i svenska, engelska och matematik jämfört med vad de hade när de började på Vallentuna gymnasium. Eleverna får högre betyg på nationella prov i svenska, engelska och matematik jämfört med vad de hade i betyg på nationella prov i åk 9. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden. Uppdrag Förvaltningsövergripande samråd för nyanlända införs Indikator: Ett förvaltningsövergripande råd har införts. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden. Mål för kunskapscenter nordost (KCNO) Vuxenstuderande har godkända kursbetyg. Indikator: Statistik, KCNO. Mer än 85 % inom gyvux och mer än 80 % inom grvux har godkända kursbetyg. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden. Vuxenstuderande fullföljer påbörjad utbildning. Indikator: Statistik, KCNO. Andelen avbrott inom gyvux och grvux är mindre än 20 %. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden. Vuxenstuderande är sammantaget nöjd med verksamheten på sin skola. Indikator: Enkätundersökning KCNO. Resultat från enkätundersökningar visar att mer än 85 % är nöjda med verksamheten på sin skola. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden. Vuxenstuderande anser att KCNO sammantaget erbjuder god service Indikator: Enkätundersökning KCNO. 5

244 Resultat från enkätundersökningar visar att mer än 90 % anser att KCNO erbjuder god service. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden. 4.4 Den trygga kommunen Vallentuna ska vara en trygg och säker plats att leva och verka i under livets alla skeden. Utbildningsnämndens mål Barn och elever är trygga. Indikator: Brukarenkät och intern uppföljning. Minst 90 % av eleverna känner sig trygga på sin skola. Minst 90 % av eleverna på Vallentuna gymnasium känner till gymnasiets värdegrund. Uppföljning av säkerhet i lokaler genomförs årligen. Underhåll av lokaler genomförs enligt plan. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden. 4.5 Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommunen ska upplevas som en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Stockholm nordost. Mål Andel positiva svar i medarbetarenkäten för kommunen som helhet ska minst uppgå till 90 procent. Indikator: Mäts årligen genom medarbetarindex. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen. Sjukfrånvaron i kommunens som helhet ska vara högst 5 procent. 6

245 Indikator: Sjukfrånvaron. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen. Vi ska åstadkomma en jämnare könsfördelning av antalet anställda i kommunens verksamheter. Indikator: Andelen män respektive kvinnor. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen. Alla kommunens verksamheter ska arbeta enligt Iip-standard och klara omcertifiering. Indikator: Andel certifierade verksamheter. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen. 5. Driftsbudget Tabell 1 Driftsbudget per område, mnkr Område Prognos 2010 Budget 2011 Utbildningsnämndens rambudget 27,0 Gymnasieskolpengsram 127,1 Plan 2012 Plan 2013 Totalt 143,4 154,1 136,2 136,1 6. Investeringsbudget Tabell 2 Investeringsbudget per projekt, mnkr Prognos 2010 Budget 2011 Projekt Lokal Vallentuna friskola i gymnasiet (Barn- och ungdomsnämnden) 6,0 Plan 2012 Plan 2013 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 Totalt 0,5 0,5 0,5 0,5 7

246 DNR SN ANTAGEN AV SN SOCIALNÄMNDENS Verksamhetsplan

247 Verksamhetsplan Innehåll Socialnämndens verksamhetsplan Inledning Socialnämndens uppgift Förutsättningar Kommunens mål under treårsperioden Tillväxt och utveckling Stor valfrihet Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Driftsbudget Investeringsbudget SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

248 3 Socialnämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för Inledning Kommunplanen beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på den kommande treårsperioden. All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den Socialnämndens vision Socialtjänsten i Vallentuna ska förknippas med trygghet, tillgänglighet och valfrihet. gemensamma visionen; Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande hållbar storstadsregion. I kommunplanen finns kommungemensamma mål grupperade utifrån sex strategiska inriktningar: Tillväxt och utveckling Stor valfrihet Kunskap för livet Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

249 4 I denna verksamhetsplan ingår de kommungemensamma samt nämndsspecifika mål som socialnämnden är ansvarig för. 2. Socialnämndens uppgift Socialnämnden har enligt socialtjänstlagen ett särskilt ansvar för enskilda inom områdena äldreomsorg, olika funktionshinder, individ- och familjeomsorg, familjerätt, missbruk, ekonomiskt bistånd samt tillståndsprövning och tillsyn enligt Alkohollagen. Ansvaret omfattar också brottsoffer och närstående, våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, samt anhöriga som vårdar närstående. Exempel på lagstiftning som styr socialnämndens verksamhet: Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om vård av unga (LVU), Föräldrabalken (FB), Lagen om vård av missbrukare (LVM), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lag om riksfärdtjänst och Lag om färdtjänst, Alkohollagen, Tobakslagen. 3. Förutsättningar Den demografiska utvecklingen, konjunktursvängningar och påföljande behov har en stark påverkan på Socialnämndens verksamhet. Landet i stort och Vallentuna återhämtar sig nu från års ekonomiska kris. Den äldre befolkningen ökar. Det gör också antalet barn och ungdomar pga. en ökad inflyttning av barnfamiljer. Vallentuna har också en relativt sett stor andel personer med funktionsnedsättning vilket också påverkar Socialnämndens verksamhetsstruktur. Samarbetet med landstinget behöver utvecklas, inte minst när det gäller gruppen multisjuka äldre. Vårt samarbete med skolan kan också utvecklas ytterligare när det gäller förebyggande verksamhet/öppenvård för barn och ungdomar. Detta gäller inte minst den grupp åringar som är i behov av insatser utöver gymnasiets IVprogram. När det gäller vuxna med funktionsnedsättningar är behovet av en utvecklad samverkan med AME stort. Detsamma gäller flyktingar som saknar arbete/sysselsättning. Arbetet för att utveckla öppenvårdsinsatser för vuxna med missbruksproblem kommer under året att intensifieras. En översyn av kostverksamheten behöver göras under planperioden. SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

250 5 Socialnämndens arbete under 2011 kommer att präglas av ett starkt fokus på kundkvalitet och på uppföljning och granskning av såväl den egna kommunala verksamheten som den verksamhet som utförs av externa entreprenörer. Centralt för nämndens arbete under året blir också långsiktig planering gällande särkilt boende för äldre och för personer med funktionsnedsättning. I detta planeringsarbete krävs ett utvecklat samarbete med Samhällsbyggnadsförvaltningen. Väsbygårdens vårdboende (foto Suzanne Larsson). 4. Kommunens mål under treårsperioden 4.1 Tillväxt och utveckling Vallentuna kommun ska fortsätta att utvecklas för att ge de bästa förutsättningar för kommunens invånare och företagare till ett varierat boende och bra närings- och föreningsliv. Mål Socialförvaltningen ska ha en budget i balans. SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

251 6 Indikator: Nettokostnad (utfall) i förhållande till budget. Ansvarig för uppföljning: Socialchef. Socialförvaltningen ska ligga bland de främsta av jämförbara kommuner i landet. Indikator: Öppna jämförelser. 1 Ansvarig för uppföljning: Socialchef. Socialnämnden ska bidra till människors förmåga till självständigt liv och egen försörjning. Indikator: Ekonomiskt bistånd i förhållande till antalet kommuninvånare. Ansvarig: Avdelningschef myndighet. 4.2 Stor valfrihet Kommunens invånare ska vara nöjda med den erbjudna valfriheten i de kommunala tjänsterna. Mål Kommuninvånarna ska vara nöjda med den erbjudna valfriheten inom äldreomsorgen. Indikator: Brukarenkät. Ansvarig för uppföljning: Avdelningschef myndighet. Socialnämnden ska stärka brukarnas inflytande över genomförandet av insatserna. 1 Öppna Jämförelser är framtagen av SKL (Sveriges kommuner och landsting) och är ett material som jämför verksamhet i olika kommuner och landsting med varandra enligt vissa faktorer. SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

252 7 Indikator: Andel som har individuella planer (genomförandeplaner). Ansvarig för uppföljning: Avdelningschef myndighet. Indikator: Andel som har kontaktperson. Ansvarig för uppföljning: Avdelningschef myndighet. 4.3 Den trygga kommunen Vallentuna ska vara en trygg och säker plats att leva och verka i under livets alla skeden. Mål Socialnämnden ska bidra till att skapa arenor för samverkan mellan olika huvudmän för ökad kundkvalitet. Indikator: Andel kunder med gemensamma planer mellan olika huvudmän. Ansvarig för uppföljning: Avdelningschef myndighet. Socialnämndens kunder ska känna sig trygga i de insatser man får både vad gäller typ av insats och hur den utförs. Indikator: Kontinuitet för kunden vad gäller personal i hemtjänst. Ansvarig för uppföljning: Avdelningschef myndighet. Socialnämnden ska bidra till ökad social gemenskap för Vallentunas kommuninvånare. Indikator: Antal besök i träfflokal. Indikator: Antal volontärer inom Socialnämndens verksamheter. Ansvarig för uppföljning: Avdelningschef utförare. SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

253 8 4.4 Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommunen ska upplevas som en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Stockholm nordost. Mål Andel positiva svar i medarbetarenkäten för kommunen som helhet ska uppgå till minst 90 procent. Indikator: Mäts årligen genom medarbetarindex. Ansvarig för uppföljning: Personalchef. Sjukfrånvaron i kommunen som helhet ska vara högst 5 procent. Indikator: Sjukfrånvaron. Ansvarig för uppföljning: Personalchef. Vi ska åstadkomma en jämnare könsfördelning av antalet anställda i kommunens verksamheter. Indikator: Andelen män respektive kvinnor. Ansvarig för uppföljning: Personalchef. Alla kommunens verksamheter ska arbeta enligt Iip-standard och klara omcertifiering. Indikator: Andel certifierade verksamheter. Ansvarig för uppföljning: Personalchef. Socialförvaltningens personal ska ha adekvat kompetens för att kunna möta framtidens behov. Indikator: Kompetensförsörjningsplanens behovsangivelser. Ansvarig för uppföljning: Socialchef. SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

254 9 4.5 God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Miljön i Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. En inriktning där Vallentuna ligger i framkant med alternativa och innovativa energilösningar ska gälla i såväl planeringen för bebyggelse som infrastruktur. Mål Socialnämnden ska öka miljömedvetenheten hos socialförvaltningens medarbetare med fokus på transporter. Indikator: Minskad drivmedelsförbrukning. Ansvarig för uppföljning: Avdelningschef utförare. SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

255 10 5. Driftsbudget Tabell 1 Driftsbudget per område, mnkr Område Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Socialnämndens rambudget Förvaltningsövergripande 42,0 44,3 44,7 45,5 Individ och familjeomsorg 46,0 48,3 49,5 51,0 Äldre- och handikappomsorg 141,0 144,4 150,9 159,9 Funktionsnedsättning 131,4 139,6 143,7 149,5 Summa nettokostnad 360,5 376,6 388,5 405,9 Tabell 2 Driftsbudget per intäkts- och kostnadsslag, mnkr Intäkts- och kostnadsslag Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Intäkter Statsbidrag 6,6 10,8 10,0 10,0 Avgifter 16,0 16,2 16,5 17,0 Interna intäkter 76,1 80,1 84,0 87,0 Övriga intäkter 43,3 39,1 40,0 41,0 Summa 142,0 146,2 150,5 155,0 Kostnader Personal 187,3 203,5 212,0 220,0 Köp av verksamhet 158,3 159,7 162,0 167,9 Bidrag och transfereringar 106,1 110,0 115,0 121,0 Övriga varor och tjänster 47,3 47,6 48,0 50,0 Kapitaltjänstkostnader 2,0 2,0 2,0 2,0 Summa 501,0 522,8 539,0 560,9 Nettokostnad 359,0 376,6 388,5 405,9 SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

256 11 6. Investeringsbudget Tabell 3 Investeringsbudget per projekt, mnkr Projekt Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Socialnämndens rambudget Väsbygårdens ombyggnation 1,6 Larm och telefoner 1,0 Verksamhetssystem 0,5 Nytt äldreboende 10 platser 10,0 Årligt anslag 1,5 1,5 1,5 Totalt 4,6 1,5 11,5 Inga-Lill Björklund Socialchef Carina Altius Ekonom SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

257 DNR ÖN ANTAGEN AV ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Ö V E R F Ö R M Y N D A R N Ä M N D E N V E R K S A M H E T S P L A N

258 Innehåll 1. Inledning Överförmyndarnämndens uppgift Kommunens mål Överförmyndarnämndens mål Överförmyndarnämndens vision... 4 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

259 1. Inledning Denna verksamhetsplan bygger på att kommunfullmäktige beslutar att anta kommunplanen för I kommunplanen finns kommungemensamma mål grupperade under rubriker som kommer från majoritetens plattform. Kommungemensamma mål och uppdrag definieras: Kommungemensamt mål är ett mål med kommuninvånaren i fokus och som berör hela kommunens verksamhet. I denna plan ingår de delar i kommunplanen som berör överförmyndarnämnden. De kommungemensamma visionerna utgör tillsammans med nämndens egna mål och visioner överförmyndarnämndens verksamhetsplan. 2. Överförmyndarnämndens uppgift Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förordnade gode män, förvaltare och förmyndare. Nämndens tillsynsansvar regleras i framförallt föräldrabalken och förmynderskapsförordningen. Tillsynsansvaret innebär att nämnden ska tillse att ställföreträdaren handhar huvudmannens tillgångar på sådant sätt att lagstiftningen efterlevs och huvudmannens rätt och egendom säkerställs. För att fullgöra sina åtaganden har nämnden ett kansli bestående av en nämndsekreterare och en administratör som administrerar, bereder och verkställer nämndens beslut. 3. Kommunens mål Tillväxt och utveckling, valfrihet, kunskap för livet, den trygga kommunen, välskött kommun med engagerade medarbetare, god miljö för långsiktig hållbar utveckling. Vision Med det goda småstadslivet i en nära högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. 4. Överförmyndarnämndens mål Alla årsräkningar ska vara granskade senast den 30 september. Indikator: mäts via ärendehanteringssystemet. Ansvarig för uppföljning: nämndsekreterare. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

260 Andelen kompletta årsräkningar ska årligen förbättras. Indikator: mäts via ärendehanteringssystemet Ansvarig för uppföljning: nämndsekreterare Handläggningen av ett ärende ska ha påbörjats inom 14 dagar från det att det inkom till förvaltningen, semesterperioden undantaget. Indikator: mäts via ärendehanteringssystemet Ansvarig för uppföljning: nämndsekreterare Ärenden som hör till överförmyndarnämndens verksamhet ska hanteras enligt gällande lagstiftning. Rutiner ska utformas så att brukarnas rättssäkerhet säkerställs. Indikator: mäts via ärendehanteringssystemet och länsstyrelsens årliga tillsynsrapporter Ansvarig för uppföljning: överförmyndarnämnden tillsammans med nämndsekreteraren 4.1 Överförmyndarnämndens vision Överförmyndarnämnden ska bidra till rättsäker verksamhet som medborgarna känner förtroende för. Aktivitet: genom telefontider samt generositet med besök på kansliet. Ansvarig för uppföljning: överförmyndarnämnden tillsammans med nämndsekreteraren Ställföreträdarna ska få utbildning vid särskilda utbildningstillfällen. Aktivitet: Olika former av utbildning äger rum för ställföreträdarna. Det kommande årets utbildningar sker i form av fyra olika utbildningstillfällen Ansvarig för uppföljning: överförmyndarnämnden tillsammans med nämndsekreteraren Överförmyndarnämnden ska verka för trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö. Överförmyndarnämnden bidrar till att medarbetaren har en trygg säker och utvecklande arbetsmiljö genom att De arbetar efter nämndens delegationsordning De deltar i kurser,utbildningar,konferenser inom området De bevakar nyheter och får kunskap om nya tankegångar och inriktningar som diskuteras gällande verksamheten. Ge medarbetaren möjlighet att arbeta med utveckling av verksamheten. Aktivitet och uppföljning: en ständigt pågående dialog mellan tjänstemän och nämnd om verksamheten idag och imorgon KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

261 DNR FN BEHANDLAS AV FN FRITIDSNÄMNDEN Verksamhetsplan

262 Verksamhetsplan Innehållsförteckning 2. Inledning Fritidsnämndens uppgift Förutsättningar Kommunens mål under treårsperioden... 3 Tillväxt och utveckling... 3 Den trygga kommunen... 5 Välskött kommun med engagerade medarbetare Driftsbudget Investeringsbudget... 8 FRITIDSNÄMNDEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

263 Fritidsnämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för Inledning Kommunplanen beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på den kommande treårsperioden. All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen. Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. I kommunplanen finns kommungemensamma mål grupperade utifrån sex strategiska inriktningar: Tillväxt och utveckling Stor valfrihet Kunskap för livet Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling I denna verksamhetsplan ingår de kommungemensamma mål som kommunstyrelsen är ansvarig för samt fritidsnämndens specifika mål. 1

264 3. Fritidsnämndens uppgift Fritidsnämndens uppgift är att vara huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för kommunens sport- och fritidsanläggningar, bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet. 4. Förutsättningar Då en stor inflyttning sker i södra Vallentuna ser vi ett behov av såväl lokaler som anläggningar. Det mest akuta behovet finns inom ungdomsenhetens verksamhet, främst för att kunna svara upp mot kommungemensamma målet Den Trygga Kommunen. Det renoveringsbehov som upptäckts på Kvarnbadet under 2010 har uppmärksammat oss på hur helhetsutvecklingen ser ut kring området Björkby- Kyrkviken framöver. 2

265 5. Kommunens mål under treårsperioden Tillväxt och utveckling Vallentuna kommun ska fortsätta att uvecklas för att ge de bästa förutsättningar för kommunens invånare och företagare till ett varierat boende, bra närings- och föreningsliv. Mål Enligt handlingsplanen i Översiktsplan ska följande planer tas fram under mandatperioden a) Strukturplan Karby/ Brottby b) Strukturplan Lindholmen c) Strukturplan Södra Vallentuna d) Fördjupad översiktsplan Gillinge e) Parkplan f) Grönplan Enligt Vision Stockholm Nordost ska Vallentuna kommun växa till cirka invånare fram till år 2030, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig tillväxt på 2 procent. Enligt Vision Stockholm Nordost ska antalet arbetstillfällen i Vallentuna kommun öka till cirka fram till år 2030, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig tillväxt på 2 procent. Andelen kunskapsföretag av företagen i kommunen ska uppgå till minst 30 procent vid mandatperiodens slut. Företagarna som är verksamma i Vallentuna kommun ska vara nöjda med kommunens service. Nöjd-Kund-Index (NKI) enligt Stockholm Business Alliance (SBA) undersökning ska uppgå till minst 75. Kommunen ska säkerställa en god ekonomisk hushållning och därmed inte skjuta över finansieringen av dagens verksamhet till kommande generationer. Resultatet ska därför över tid uppgå till minst 2 procent av summan för skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. 3

266 Kommunen ska ha en stark långsiktig betalningsförmåga och så långt som möjligt självfinansiera planerade investeringar. Soliditeten ska därför överstiga 50 procent. Kommunens invånare ska uppleva Vallentuna som en god plats att bo och leva på. Nöjd-Region-Index (NRI) enligt SCB:s medborgarundersökning ska uppgå till minst 68. Kommunens invånare ska uppleva kommunens verksamheter som ändamålsenliga. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) enligt SCB:s medborgarundersökning ska uppgå till minst 58. Kommunens invånare ska uppleva att de har stort inflytande över de kommunala besluten. Nöjd-Inflytande-Index (NII) enligt SCB:s medborgarundersökning ska uppgå till minst 45. Fritidsnämndens mål Möjliggöra för kommunens föreningar att aktivt arbeta med att utveckla ett brett fritidsutbud för alla. Utvärdering sker via enkätfrågor till samtliga föreningar i kommunen Enkätfrågorna skickas ut av föreningssamordnaren och kommunikationssamordnare på fritidsförvaltningen Förvaltningen gör uppföljning av föreningsbidragen Målet är att det ska finnas ett verksamhetsutbud för alla Ungdomsenhetens arbete och verksamhet ska nå både flickor och pojkar i åldersgruppen år. Utvärdering sker 2011 i samband med LUPP utvärderingen Arbetssättet ska vara att genom samverkan med ungdomar, föreningar och andra aktörer hitta verksamheter som leder till detta. Ett exempel på sådan verksamhet kan vara föreningsmässan Målet att att nå 1000 unika besökare Idrotts- och friluftsenhetens arbete ska sträva efter att möjliggöra pojkar och flickor lika tillgång till kommunens idrotts- och friluftsanläggningar Utvärdering sker genom att en extrafråga kring ovanstående läggs in i LUPP enkäten 4

267 Arbetssättet ska vara att denna fråga aktualiseras på föreningsträffar med de föreningar som använder sig av idrottsplatserna i kommunen (IP-råd) och på fördelningsmöten med de aktiva idrottsföreningarna Målet är att lika många flickor som pojkar utövar idrotts- och friluftsliv Utöver fritidsnämndens mål redovisas årligen resultatet av arbetet med fritidsförvaltningens kvalitetsdeklarationer. Den trygga kommunen Vallentuna ska vara en trygg och säker plats att leva och verka i under livets alla skeden. Mål Kommunens information och tjänster ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. Under 2011 ska en inventering av tillgängligheten med avseende på innehåll, språk, struktur och teknik genomföras. Utifrån inventeringen ska en handlingsplan för att öka tillgängligheten formuleras. Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommunen ska upplevas som en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Stockholm nordost. Mål Andel positiva svar i medarbetarenkäten för kommunen som helhet ska minst uppgå till 90 procent. Indikator: Mäts årligen genom medarbetarindex. Sjukfrånvaron i kommunens som helhet ska vara högst 5 procent. Indikator: Sjukfrånvaron. Vi ska åstadkomma en jämnare könsfördelning av antalet anställda i kommunens verksamheter. 5

268 Indikator: Andelen män respektive kvinnor. Alla kommunens verksamheter ska arbeta enligt Iip-standard och klara omcertifiering. Indikator: Andel certifierade verksamheter. 6

269 6. Driftsbudget Tabell 1 Driftsbudget per område, tkr Område Nämndadministration Prognos 2010 Budget 2011 Kostnader Netto Administration Intäkter Kostnader Netto Idrotts- och friluftsenheten Intäkter Kostnader Netto Ungdomsenheten Intäkter Kostnader Netto Föreningsstöd Kostnader Netto Plan 2012 Plan 2013 Finansieras med skattemedel = nämndens nettoram Tabell 2 Driftsbudget per intäkts- och kostnadsslag, mnkr Intäkts- och kostnadsslag Intäkter Prognos 2010 Budget 2011 Lokalupplåtelser Övriga intäkter Summa Kostnader Personal Bidrag Övriga varor och tjänster Kapitaltjänstkostnader Summa Plan 2012 Plan 2013 Finansieras med skattemedel = nämndens nettoram

270 7. Investeringsbudget Tabell 3 Investeringsbudget per projekt, mnkr Projekt Fritidsnämndens rambudget Prognos 2010 Budget 2011 Omklädnadspaviljong Vallentuna IP 5,5 Renovering Kvarnbadet 6,0 Plan 2012 Plan 2013 Årligt anslag 0, Totalt 0,4 12,

271 DNR KN BESLUTAD I KN KULTURNÄMNDEN Verksamhetsplan

272 Verksamhetsplan Innehåll Kulturnämndens verksamhetsplan Inledning Kulturnämndens uppgift Förutsättningar Kommunens mål under treårsperioden Tillväxt och utveckling Kunskap för livet Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö med långsiktigt hållbar utveckling Driftsbudget Investeringsbudget... 9 KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

273 Kulturnämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för Inledning Kommunplanen beskriver vad kommunen särskilt vill fokusera på och åstadkomma den kommande treårsperioden. All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen. Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. I kommunplanen finns kommungemensamma mål grupperade utifrån sex strategiska inriktningar: Tillväxt och utveckling Stor valfrihet Kunskap för livet Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling I denna verksamhetsplan ingår de kommungemensamma mål som kulturnämnden är ansvarig för. 1

274 2. Kulturnämndens uppgift Kulturnämndens uppgift är att stödja och främja kulturlivet i kommunen, bedriva kulturskola, leda biblioteksverksamheten och annan kommunal kulturverksamhet, erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser, ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv och svara för kommunens konstinköp samt fullgöra utsmyckningsuppdrag. 3. Förutsättningar Kulturnämndens verksamheter har kommuninvånaren i fokus och arbetar direkt mot alla kommuninvånare som generell målgrupp. Prioriterade grupper för verksamheterna är barn- och ungdomar, invandrare samt funktionshindrade. Verksamheterna påverkas av prognosen för ökad demografisk tillväxt. Kulturnämnden har under 2010 fått en nytt verksamhetsområde, kulturskolan. Kulturförvaltningen har därför genomfört en organisationsförändring under året och har nu tre enheter; Kultur, Bibliotek och Kulturskola, som leds av var sin enhetschef. Det övergripande ansvaret och de administrativa funktionerna ligger under förvaltningschefen. Kultur Samordnar kulturprojekt, ger ekonomiskt bidrag till föreningar och studieförbund samt informerar om och marknadsför kulturutbudet i kommunen. Samverkar och koordinerar programverksamheten i förvaltningen och samarbetar med Nova och skolorna.värnar, vårdar och visar kommunens kulturmiljöer, ansvarar för kommunens konst, genomför utsmyckningsuppdrag och dokumenterar kommunen i bildarkivet. Bibliotek arbetar för att utveckla en modern och angelägen biblioteksverksamhet med hög tillgänglighet i det fysiska och virtuella rummet, med ett rikt utbud av medier och samhällsinformation med serviceinriktad personal och riktad verksamhet till olika målgrupper, driver huvudbibliotek i Vallentuna och filialbibliotek i Karby, Kårsta, Lindholmen samt biblioteksverksamhet vid äldreboenden. Kulturskolan tillhandahåller undervisning, produktioner och konserter som bidrar till en meningsfull fritid för alla våra kunder. Stor vikt läggs vid sampel i ensemble- och orkesterverksamhet samt i ämnesöverskridande samarbeten. Lärarna är kulturbärare som representerar ett pedagogiskt och kulturellt nav kring musik, dans, teater/drama, bild/form och musikterapi. Kulturskolan arbetar även för att ge särskilt motiverade elever en yrkesförberedande utbildning med lärare som har både bredd och spetskompetens. 2

275 Arbetet fortsätter inför Vallentuna Kulturhus Bibliotek, som invigs Under år 2011 kommer slutfasen på inredningsprojekteringen och den huvudsakliga planeringen inför idrifttagandet att ske, så att den nya verksamheten ska vara startklar hösten Kulturskolans verksamhet arbetas in i planeringen och kommer tillsammans med Kultur och Bibliotek att bidra till att skapa det lokala centrum för kunskapsutveckling och kulturell utveckling som kulturhuset och biblioteket förväntas bli. Under 2009 beslutade riksdagen om nya kulturpolitiska mål och ny fördelning av statliga medel till kultur, där kommuner och regioner har en allt viktigare roll. Kulturnämnden i Vallentuna kommer därför att aktivt verka för att kommunen blir synlig i regionen och nordostsamarbetet, för att säkerställa kommunens möjligheter till regionala utvecklingsmedel för kultur. En sådan ny form för kulturstöd är t.ex. Skapande Skola, där medel för kultur riktas direkt till kommunens huvudman för skolan. Satsningen innebär elevfokus och att nya samarbetsformer för kultur behöver utvecklas i kommunen, mellan skolan och kulturförvaltningen. Under 2010 har ett sådant samarbete påbörjats och 500 t kr fördelas av statliga kulturpengar till skolan för läsåret 2010/2011, med stöd från kulturnämnden. Inför läsåret 2011/2012 utökas målgrupperna för Skapande Skola till fler årskurser och summorna att fördela kan också komma att öka när kommunen kan visa Kulturrådet att samarbetet fungerar väl och eleverna är engagerade och får delta i valet av kulturutbud. I budgeten för kulturnämnden 2011 finns också en ny verksamhet inlagd, Vallentuna Teater, som inväntar politiskt beslut om förändrat huvudmannaskap. När beslutet är taget om var huvudmannaskapet för teatern ska ligga kommer verksamhetsramen för Vallentuna Teater att läggas i den beslutade nämndens ram. För teatern tillkommer då också hyres- och städkostnader. 3

276 4. Kommunens mål under treårsperioden 4.1 Tillväxt och utveckling Vallentuna kommun ska fortsätta att utvecklas för att ge de bästa förutsättningar för kommunens invånare och företagare till ett varierat boende, bra närings- och föreningsliv. Mål Kommunens invånare ska uppleva kommunens verksamheter som ändamålsenliga. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) enligt SCB:s medborgarundersökning ska uppgå till minst 58. Undersökning görs vartannat år. Indikator: Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för kultur ska öka för varje mätning, År 2009 uppgick NMI-kultur till 54. Ansvarig för uppföljning: förvaltningschef Kulturnämnden ska ha ett startklart Vallentuna Bibliotek och Kulturhus hösten Indikator: inredningsprojektering, organisation/bemanning/arbetssätt och programplanering för invigningsåret ska vara färdigt och redovisas för kulturnämnden under Hela bibliotekets mediebestånd ska RFID märkas (chippas) under året. Ansvarig för uppföljning: förvaltningschef Kulturnämnden ska informera och interagera med kommuninvånarna om kulturlivet i kommunen. Indikator: kommunikationsplan redovisas årligen för kulturnämnden. Synpunkter på verksamheten inhämtas i de dagliga verksamheterna, genom föreningsmöten och synpunktsforum på webben. Ansvarig för uppföljning: förvaltningschef Kulturnämnden ska arbeta för ökad användning av självservice och e- tjänster. Biblioteket och Kulturskolan ska utveckla sina delar i kommunens webbplats till att bli mer lättillgängliga och interaktiva. Indikator: statistik över antal tjänster och nyttjandet. Nya webbsidor för Biblioteket och Kulturskolan driftssätts under året. Ansvarig för uppföljning: enhetschefer 4

277 Vallentuna ska ha en attraktiv kulturskola med god spetskompetens samt bred kunskap inom kultursektorn, där välutbildade lärare, pedagoger och professionella kulturaktörer bidrar till att sätta Vallentuna kommun på kartan. Indikator: alla fast anställda pedagoger på kulturskolan har lärarutbildning. Antal elever/kursmedlemmar ökar under året. Ansvarig för uppföljning: enhetschef Kulturskolan Kulturskolans verksamhet ska utvecklas för fler målgrupper, både i den utåtriktade verksamheten och kursverksamheten. Indikator: Differentierad taxa införs under året, antalet elever över 18 år ska öka årligen. Ansvarig för uppföljning: enhetschef Kulturskolan Kulturnämnden ska bevaka att värdefulla kulturmiljöer värnas, vårdas och visas. Nämnden bevakar därför arbetet enligt handlingsplanen i Översiktsplan , där följande planer ska tas fram under mandatperioden a) Strukturplan Karby/ Brottby b) Strukturplan Lindholmen c) Strukturplan Södra Vallentuna d) Fördjupad översiktsplan Gillinge e) Parkplan f) Grönplan Indikator: Kommunantikvarien ska delta i planarbetet, antalet pågående och antagna planer redovisas för kulturnämnden. Ansvarig för uppföljning: Kommunantikvarien. Runrikets besöksplatser och andra kulturmiljöer med stor utvecklingspotential ska marknadsföras och tillgängliggöras under perioden, i samråd med turistgruppen. Indikator: mål för Runriket 2011 följs upp av kulturnämnden, andra insatser på området redovisas. Ansvarig för uppföljning: Kommunantikvarien. Kulturnämnden ska aktivt verka för att Vallentunas satsningar på film ska fortsätta och utvecklas. Indikator: mäta antal elever på skolbio, filmverkstäder och äldrebio. Ansvarig för uppföljning: enhetschef Kultur Kulturnämndens ansvar för konstnärliga utsmyckningsuppdrag ska klargöras. Policy för Vallentuna kommuns arbete med konstnärlig gestaltning 5

278 ska antas under år Indikator: riktlinjer och policy fortsätter utvecklas under 2011, antas av kommunfullmäktige under Ansvarig för uppföljning: enhetschef Kultur 4.2 Kunskap för livet Barn och ungdomar i Vallentuna ska ha tillgång till bra bibliotek i såväl skolarbetet som på sin fritid. Biblioteket ska erbjuda lässtimulerande aktiviteter på fritiden. Indikator: Kulturnämndens, Socialnämndens och Barn- och ungdomsnämndens respektive ansvar för biblioteksförsörjningen ska framgå av biblioteksplanen, som antas 2011 och följs upp årligen. Antalet klassbesök på biblioteken redovisas årligen, antal fritidsaktiviteter och deltagare redovisas årligen. Ansvarig för uppföljning: enhetschef Bibliotek. Kulturnämnden ska stötta skolans kulturuppdrag, en kulturpedagogisk plan ska tas fram där arbetet med kultur och kulturpedagogik i skolan beskrivs. Planen ska antas av kulturnämnden och barn- och ungdomsnämnden Indikator: Projektstart kulturpedagogisk plan 2011, plan fördig Ansvarig för uppföljning: enhetschef Kulturskolan. Utbudet i Skapande Skola ska utgå ifrån elevernas önskemål och ge dem kulturupplevelser och kunskap om kultur som uttrycksform. Indikator: uppföljning och statisktik för Skapande Skola presenteras för kulturnämnd och barn- och ungdomsnämnden. Utbudet och antal elever som deltar ska öka årligen. Ansvarig för uppföljning: enhetschef Kultur 4.3 Den trygga kommunen Vallentuna ska vara en trygg och säker plats att leva och verka i under livets alla skeden. Mål Fortsatt utveckling av Boken kommer verksamheten på biblioteket. Indikator: statistik över antalet låntagare och lån. 6

279 Ansvarig för uppföljning: enhetschef Bibliotek Kulturskolan skapar trygghet för stora och små deltagare, genom förmedlande av kulturella uttrycksformer som utvecklar verbal och ickeverbal kommunikation. Indikator: samarbete med resurscentrum, ämneskurser, samarbete med NOVA. Ansvarig för uppföljning: Enhetschef Kulturskolan 4.4 Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommunen ska upplevas som en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Stockholm nordost. Mål Kulturförvaltningens medarbetare ska på nya sätt kunna bidra till sin egen utveckling och förbättring av verksamheterna. Indikator: utveckling och ständiga förbättringar lyfts på alla nivåer i organisationen. Antalet genomförda förbättringa redovisas till kulturnämnden årligen. Ansvarig för uppföljning: enhetschefer Andel positiva svar i medarbetarenkäten ska minst uppgå till 90 procent. Indikator: Mäts årligen genom medarbetarindex. Ansvarig för uppföljning: Förvaltningsadministratör Sjukfrånvaron vara högst 5 procent. Indikator: Sjukfrånvaron. Ansvarig för uppföljning: Förvaltningsadministratör. Vi ska åstadkomma en jämnare könsfördelning av antalet anställda i verksamheterna. Indikator: Andelen män respektive kvinnor. Ansvarig för uppföljning: Förvaltningsadministratör Alla kommunens verksamheter ska arbeta enligt Iip-standard och klara omcertifiering. Indikator: Andel certifierade verksamheter. Ansvarig för uppföljning: Förvaltningsadministratör. 7

280 4.5 God miljö med långsiktigt hållbar utveckling Miljön i Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. En inriktning där Vallentuna ligger I framkant med alternativa och innovativa energilösningar ska gälla såväl i planeringen för bebyggelse som infrastruktur. Vallentuna kommun ska senast 2011 ha antagit lokala miljömål som grundas på de nationella miljömålen för god miljö och hållbar utveckling Indikator: medverka i arbetsgrupp för lokala miljömål. Ansvarig för uppföljningen: kommunantikvarien 8

281 5. Driftsbudget Tabell 1 Driftsbudget per enhet, tkr Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Totalt Kulturnämnden Stöd till studieförbund Administration och service K I N Kulturverksamhet K (Inkl. kulturmiljövård ) I N Varav Vallentuna Teater (vid VP ej klart huvudmannaskap) 1000 Bibliotek K I N Kulturskolan K Halvårsbudget 2010 I N Investeringsbudget Tabell 3 Investeringsbudget per projekt, mnkr Projekt Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Bibliotek inventarier 0,9 1,0 20,0 RFID-chippning media 0,4 Vallentuna Teater 4,0 Vallentuna Kulturhus Bibliotek 40,0 60,0 33,0 Plan 2013 Årligt anslag 0,2 0,2 0,2 0,2 summa 41,1 65,7 53,2 0,2 9

282 DNR MTM ANTAGEN I MYNDIGHETSNÄMNDEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ VERKSAMHETSPLAN MYNDIGHETSNÄMNDEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ

283 Verksamhetsplan Innehåll Myndighetsnämnden för teknik och miljö:s verksamhetsplan Inledning Myndighetsnämnden för teknik och miljö:s uppgift Förutsättningar Nämndens mål under treårsperioden Tillväxt och utveckling God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Driftsbudget... 4 MYNDIGHETSNÄMNDEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

284 Myndighetsnämnden för teknik och miljö:s verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för Inledning Kommunplanen beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på den kommande treårsperioden. All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen. Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. I kommunplanen finns kommungemensamma mål grupperade utifrån sex strategiska inriktningar: Tillväxt och utveckling Stor valfrihet Kunskap för livet Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling I denna verksamhetsplan ingår myndighetsnämnden för teknik och miljös mål (nämndens mål). Några övergripande kommungemensamma mål för myndighetsnämnden för teknik och miljö finns inte i kommunplanen. 1

285 2. Myndighetsnämnden för teknik och miljö:s uppgift Myndighetsnämnden för teknik och miljö har som uppgift att fullgöra kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning för miljö- och hälsoskyddsområdet och besluta om bygglov vid kommunens egna anläggningar. 3. Förutsättningar År 2000 beslutade EU om en ny europeisk vattenpolitik, som innebär ett systematiskt planeringsarbete för att bevara och förbättra kvaliteten i våra sjöar, vattendrag, kustoch grundvatten ska ske i alla medlemsländer. Vallentuna kommun ligger inom Norra Östersjöns vattendistrikt och i december 2009 antogs en förvaltningsplan för vattenförvaltningen i distriktet. Till förvaltningsplanen hör bland annat ett åtgärdsprogram där vattenmyndigheten anger ett antal åtgärder som ska vidtas på såväl statlig som kommunal nivå. Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att nå åtminstone god vattenstatus i alla vatten år Inom miljö- och hälsoskyddsområdet är fler och fler frågor beroende av beslut inom EU. I dag finns reglerverk kring bland annat vatten och dricksvatten, livsmedel, avfall och kemikalier beslutade på EU-nivå som påverkar den kommunala tillsynen. EU har även beslutat om det sk tjänstedirektivet som ska innebära en ökad rörlighet för tjänster inom unionen. Detta ställer krav på kommunens förmåga att tillhandahålla information och handlingar för europeiska aktörer. Hittills har kommunens insats varit mycket begränsad, men det kan komma krav på mer praktiska åtgärder under perioden. Under våren 2011 kommer en ny Plan- och bygglag att börja gälla. I den lagen finns krav på samordning mellan bygg- och miljönämnder i ärenden som berör såväl bygglov som miljöprövning. 2

286 4. Nämndens mål under treårsperioden 4.1 Tillväxt och utveckling Vallentuna kommun ska fortsätta att uvecklas för att ge de bästa förutsättningar för kommunens invånare och företagare till ett varierat boende, bra närings- och föreningsliv. Nämndens mål Tjänstedeklarationer ska tas fram senast 2011 för hantering av anmälningar/ansökningar om värmepumpar och enskilda avlopp. I deklarationerna ska det framgå handläggningstid, kostnader samt krav på anmälningar/ansökningar Indikator: Antal antagna tjänstedeklarationer Ansvarig för uppföljning: Miljö- bygglovschef. 4.2 God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Miljön i Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. En inriktning där Vallentuna ligger i framkant med alternativa och innovativa energilösningar ska gälla i såväl planeringen för bebyggelse som infrastruktur. Nämndens mål Nämnden ska verka för att kommunens samtliga sjöar och vattendrag ska uppnå vattenmyndighetens klassning god ekologisk status år Indikator: Tillsyn av 10 % av äldre befintliga enskilda avlopp per år. Ansvarig för uppföljning: Miljö- och bygglovschef. Nämnden ska delta aktivt i arbetet med att ta fram lokala miljömål för Vallentuna kommun Indikator: Framtagna lokala miljömål. Ansvarig för uppföljning: Miljö- och bygglovschef. 3

287 Verksamheter som vid riskklassificering tilldelats mer än åtta timmars kontroll- eller tillsynstid per år ska besökas minst en gång per år. Indikator: Mäts genom antal tillsynsbesök. Ansvarig för uppföljning: Miljö- och bygglovschef. Under 2011 ska en åtgärdsplan avseende tillsynen av nedlagda, klassificerade, deponier tas fram. Indikator: Framtagen åtgärdsplan Ansvarig för uppföljning: Miljö- och bygglovschef. Reviderade lokala hälsoskyddsföreskrifter ska tas fram och fastställas under Indikator: Fastställda reviderade lokala hälsoskyddsföreskrifter Ansvarig för uppföljning: Miljö- och bygglovschef. 5. Driftsbudget Tabell 1 Driftsbudget, tkr Område Rambudget Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Arvodeskostnader

288 DNR SBN 2010,163,012 ANTAGEN I SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN VERKSAMHETSPLAN SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

289 Verksamhetsplan Innehåll Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan Inledning Samhällsbyggnadsnämndens uppgift Förutsättningar Nämndens mål under treårsperioden Tillväxt och utveckling Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Driftsbudget Investeringsbudget Exploatering... 8 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

290 Samhällsbyggnadsnämnden verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för Inledning Kommunplanen beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på den kommande treårsperioden. All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen. Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. I kommunplanen finns kommungemensamma mål grupperade utifrån sex strategiska inriktningar: Tillväxt och utveckling Stor valfrihet Kunskap för livet Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling I denna verksamhetsplan ingår de kommungemensamma mål som samhällsbyggnadsnämnden är ansvarig för (övergripande mål) och samhällsbyggnadsnämndens mål (nämndens mål). 1

291 2. Samhällsbyggnadsnämndens uppgift Samhällsbyggnadsnämndens uppgift är att fullgöra kommunens uppgifter inom planoch byggväsendet med undantag för översiktsplaneringen, bevaka byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen (PBL), vara planerande och verkställande organ för mark- och exploateringsverksamheten, vara planerande och verkställande organ för kommunens lokalförsörjning samt vara planerande och verkställande organ för kommunens avfallshantering, kommunal väghållning, parker och allmänna platser. 3. Förutsättningar Vallentuna kommun har sedan 1970-talet haft en jämn och hög befolkningstillväxt och under hösten 2010 var invånarantalet över Stockholmsregionen fortsätter vara en stark tillväxtmotor i landet och tillväxttakten tycks inte avta. Vallentuna kommun antog i maj 2010 en ny översiktsplan. I översiktsplanen anges att i Vision Stockholm Nordost är målet att Vallentuna kommun 2030 har invånare och arbetsplatser. För att nå detta behöver t ex ca bostäder byggas under perioden I takt med att Vallentuna kommun utvecklas kommer ökade krav att ställas på bland annat kundfokus, effektivitet och tillgänglighet. Plan- och bygglagstiftningen kommer att förändras under Vattendirektivet kommer innebära krav på planering och byggande avseende påverkan på yt- och grundvatten. 2

292 4. Nämndens mål under treårsperioden 4.1 Tillväxt och utveckling Vallentuna kommun ska fortsätta att uvecklas för att ge de bästa förutsättningar för kommunens invånare och företagare till ett varierat boende, bra närings- och föreningsliv. Nämndens mål Detaljplan ska tas fram för Vallentuna centrum som medger en utveckling av butiks- och kontorslokaler samt torg- och gatumiljöer och vara klar för antagande Upprättat gesltaltningsprogram ska inarbetas i planen. Indikator: Upprättad detaljplan med gestaltningsprogram. Ansvarig för uppföljning: Plan- och exploateringschef Kommunens inriktning avseende nya arbetsplatsområden ska klargöras och detaljplanering av nya arbetsplatsområden ska påbörjas under Indikator: Påbörjad detaljplanering för arbetsplatsområden. Ansvarig för uppföljning: Plan- och exploateringschef. Utvecklings- och förvaltningsplan ska tas fram under 2011 för mark som köpts av Stockholms stad Indikator: Framtagen utvecklings- och förvaltningsplan för nyinköpt mark. Ansvarig för uppföljning: Plan- och exploateringschef Program för utformning och skötsel av kommunens parkmark ska tas fram under Indikator: Framtaget program för parkmark Ansvarig för uppföljning: Chef TunaFastigheter. Minst 2% av den asfalterade vägytan ska beläggas årligen. Indikator: Årligen mäta den yta som beläggs. Ansvarig för uppföljning: Chef TunaFastigheter. 3

293 Nöjd-Medborgar-Index (NMI) enligt SCB:s undersökning för kommunala gator och vägar, gång- och cykelvägar ska minst uppgå till 60 respektive 55. Indikator: Resultatet Nöjd-Medborgar-Index (NMI) mäts Ansvarig för uppföljning: Ekonom Varje år ska kundnöjdheten hos brukarna av kommunens verksamhetslokaler mätas med målet genomsnittlig kundnöjdhet på 3,8 på en 5-gradig skala. Indikator: Mäts årligen i TunaFastigheters kundenkät. Ansvarig för uppföljning: Chef TunaFastigheter. 80 % av kunderna ska vara nöjda med bygglovshanteringen. Indikator: Mäts genom kundenkät Ansvarig för uppföljning: Miljö- och bygglovschef. 4.2 Den trygga kommunen Vallentuna ska vara en trygg och säker plats att leva och verka i under livets alla skeden. Övergripande mål En inventering av belysning i den offentliga miljön ska genomföras under Utifrån inventeringen ska en åtgärdsplan formuleras för att göra Vallentuna tryggare samt minska belysningens miljöpåverkan. Indikator: Utförd inventering. Ansvarig för uppföljning: Plan- och exploateringschef. Nämndens mål Trafikplan för Vallentuna kommun ska vara klar under Indikator: Antagen trafikplan. Ansvarig för uppföljning: Plan- och exploateringschef. 4

294 4.3 Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommunen ska upplevas som en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Stockholm nordost. Nämndens mål Minst 80% av de anställda inom samhällsbyggnadsförvaltningen ska i medarbetarenkäten positivt bedöma ledarskap, kompetensutveckling, och verksamhetens effektivitet. Indikator: Mäts årligen genom medarbetarindex. Ansvarig för uppföljning: Administrativ chef. 4.4 God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling Miljön i Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. En inriktning där Vallentuna ligger i framkant med alternativa och innovativa energilösingar ska gälla i såväl planeringen för bebyggelse som infrastruktur. Övergripande mål Vallentuna kommun ska under 2011 ha antagit lokala miljömål som grundas på det nationella miljömålen för god miljö och hållbar utveckling. Indikator: Fastställda lokala miljömål av kommunfullmäktige. Ansvarig för uppföljning: Plan- och exploateringschef. Siktdjupet i Vallentuna sjön ska efter genomförda åtgärder, uppgå till minst en meter. Indikator: Mätning av siktdjupet. Ansvarig för uppföljning: Plan- och exploateringschef. Nämndens mål Vallentuna kommun ska under 2011 anta en ny energiplan. Indikator: Antagen energiplan under Ansvarig för uppföljning: Samhällsbyggnadschef. 5

295 I nya detaljplaner som berör områden närmast Vallentuna sjön ska inarbetas utrymmen för ett gångstråk längs sjön. Indikator: Möjlighet att gå längs sjön i områden med nya detaljplaner. Ansvarig för uppföljning: Plan- och exploateringschef. Energiförbrukningen för uppvärmning/m² skall minska minst 6% under perioden i kommunens fastigheter Indikator: Mätning av energiförbrukning. Ansvarig för uppföljning: Chef TunaFastigheter. Alla besvärliga sophämtningsområden enligt upprättad handlingsplan ska vara åtgärdade senast Indikator: Åtgärdade hämtställen enligt handlingsplan. Ansvarig för uppföljning: Chef TunaFastigheter. Nya riktlinjer för avfallshanteringen vid nybyggnation/ombyggnation av fastigheter ska tas fram senast Indikator: Framtagna riktlinjer. Ansvarig för uppföljning: Chef TunaFastigheter. Identifiera mark för fler återvinningsstationer senast Indikator: Mark för minst 4:a stycken återvinningsstationer ska indentifieras. Ansvarig för uppföljning: Chef TunaFastigheter. Senast 2012 genomföra en kartläggning för att utreda möjligheten att utöka befintliga återvinningsstationer. Indikator: Genomförd kartläggning. Ansvarig för uppföljning: Chef TunaFastigheter. 6

296 5. Driftsbudget 5.1 Tabell 1 Budgetram tkr, SBN exklusive resultatenheter Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Nettoram Finansieras via skattemedel 5.2 Tabell 2 Driftsbudget resultatenhet TunaFastigheter Område Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Kostnader Tuna Fastigheter Totalt Intäkter Tuna Fastigheter Totalt Finansieras via internhyror Tabell 3 Driftsbudget resultatenhet Avfallshantering Område Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Kostnader Avfallshantering Totalt Intäkter Avfallshantering, avgifter Totalt Resultat Tidigare års överskott Kvarstår överskott Finansieras via avgifter 7

297 Projekt 6. Investeringsbudget Tabell 4 Investeringsbudget per projekt, tkr Utfall 2009 Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Totalt Cykelväg Kårsta-Ekskogen Upprustning torgytor Vallentuna Trafikplats Enkelt avhjälpta hinder (fastighet) Cykelvägsskyltning Skördevägen Tellusparken Vattenvårdsåtgärder Vallentuna sjön PCB inventering/sanering Inventering av behov av nya GC-vägar Årligt anslag energiåtgärder Årligt anslag trafiksäkerhetsåtgärder Bibliotek/Kulturhus Lovisedalsskolan om-/ och tillbyggnad F Lindholmen förskola (60 barn) Ormstaskolan översyn ombyggnad kök Ekebyskolan, ombyggnad kök Väsbygården ombyggnad Totalt Exploatering Tabell 5 Exploateringsplan, bostadsområden per projekt, tkr. Projekten är nettoredovisade, negativt utfall = utgifter. Projekt Total budget Planerat 2010 Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Mörbyvägen Ö Västra centrum Telluskvarteren Åby Ängar (etapp 1,2) Åbyholmsvägen Centrala Vallentuna (utgifter) Centrala Vallentuna (inkomster)

298 Våtmarkspark Upprätta-Lingsberg Haga Uthamra strand Skoga Tingvalla Kulla Övrig bostadsexpl Totalt Tabell 6 Exploateringsplan, arbetsplatsområden per projekt, tkr. Projekten är nettoredovisade, negativt utfall = utgifter. Projekt Total budget Planerat 2010 Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Västra Rosendal Biblioteket (plan) Okvista Karby Totalt

299 Ärende 12

300 VALLENTUNA KOMM N Kommu a Sa m ma nträdesprotokoll InternkontroI! inom kommunstyrelsens verksamhetsområde halvåret 2010 (KS 2009,271) andra Beslut föreslår ',.~,~n-"", att 5'""..,"",<u,-,.",. internkontrourapportcrna samt åtgärder inom de områden där brister har konstaterats. Ärendet i korthet Den interna kontrollen syftar till att uppnå säkerhet i system och rutiner, främja effektivitet i organisation och förvaltning samt säkerställa rättvisande räkenskaper. Kontrollen inom kommunen regleras grundläggande genom ett av fullmäktige fastställt reglemente för intern kontroll. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för tillsynen av den interna kontrollen via centrala direktiv och anvisningar samt upprättande aven intern organisation för uppgiften. Respektive nämnd har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Detta ärende avser uppföljningen av kommunstytelsens egna internkontrollplan andra halvåret Tidigare har januari-juni granskats och redovisats i en delårsrapport. Handlingar 20. Internkontroll andra halvåret 2010, tjänsteskrivelse 21. Internkontroll Brandväggar, andra halvåret Internkontroll Fysiskt nätverk, andra halvåret Internkontroll Strömförsöljning, andra halvåret Internkontroll Virus och trqjaller, andra halvåret Internkontroll Uppföljning av beslut, andra halvåret Intern kontroll Personalkostnader, andra halvåret Intern kontroll Ramavtalstrohet, andra halvåret Internkontroll Personliga uthlgg och handkassor Expedieras till Akten Kommundirektör Ekonomichef Upphandlingssamordnare Personalchef Enhetschef HR-support IT- och kommunikationschef Enhetschef IT I Just~~andes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande I

301 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 1/3 META SUNDIN KOMMUNCONTROLLER NA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Internkontroll inom kommunstyrelsens verksamhetsområde - andra halvåret 2010 Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner internkontrollrapporterna samt föreslagna åtgärder inom de områden där brister har konstaterats. Ärendet i korthet Den interna kontrollen syftar till att uppnå säkerhet i system och rutiner, främja effektivitet i organisation och förvaltning samt säkerställa rättvisande räkenskaper. Kontrollen inom kommunen regleras grundläggande genom ett av fullmäktige fastställt reglemente för intern kontroll. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för tillsynen av den interna kontrollen via centrala direktiv och anvisningar samt upprättande av en intern organisation för uppgiften. Respektive nämnd har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Detta ärende avser uppföljningen av kommunstyrelsens egna internkontrollplan och perioden som har granskats är andra halvåret Tidigare har januari-juni granskats och redovisats i en delårsrapport. Uppföljning av 2010 års plan, andra halvåret Uppföljningen av internkontrollen inom kommunstyrelsens verksamhetsområden har skett enligt beslutad plan (handling nr 11). Dock har ingen granskning av investeringsuppföljningen skett utöver den som redovisades i delårsrapporten. Skälet till detta är att något reglemente att stämma av emot ännu inte har färdigställts, vilket KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

302 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/3 i sin tur beror på underbemanning på ekonomiavdelningen. Behovet av ett reglemente med tillhörande tillämpningsanvisningar kvarstår dock och målet är att detta ska kunna färdigställas under Granskningens utfall och planerade åtgärder Sammantaget visar uppföljningen och avvikelseanalysen av genomförda kontroller att rutinerna i stort fungerar tillfredsställande. Vissa brister som har upptäckts har redan åtgärdats medan andra kräver ett mer omfattande arbete för att rutinerna ska fungera tillfredsställande. Rapporter över kontrollerade rutiner bifogas och av dessa framgår även förslag på åtgärder (handling nr 2-10). Tillhörande granskningssammanställningar förvaras i akten. Nedan följer en kort sammanfattning per granskningsområde. IT-säkerhet: En av fyra granskade rutiner, Skydd mot virus, trojaner och maskar et cetera, anses ha ett fullgott skydd. Övriga fungerar väl men säkerheten skulle höjas ytterligare genom att planerade åtgärder, vilka redovisas i respektive rapport, vidtas. Uppföljning av beslut: Nio av tolv granskade beslut har genomförts. Ett ärende återremitterades från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen den 13 december och har därför inte hunnit genomföras vid denna granskning. De två övriga ärenden som inte har verkställts kommer att följas upp på nytt vid nästa internkontrolluppföljning. Personalkostnader: Den så kallade analyslistan i beslutsstödssystemet Qlikview Personal granskas inte i den utsträckning som är önskvärt. De nytillträdda cheferna på kommunledningskontoret kommer att få en genomgång av verktyget under våren. Avvikelserapporteringen fungerar däremot mycket tillfredsställande. Ramavtalstrohet vid konsulttjänster: Granskningen visar att konsulttjänster inom byggnation har en mycket hög ramavtalstrohet. Inom kontogruppen Konsulttjänster, ej byggnation är ramavtalstroheten acceptabel men kan bli bättre. Kommunen är i stort behov av att införa en kommungemensam ramavtalsförteckning och arbete pågår med att utrusta dokument- och ärendehanteringssystemet Platina med en avtalsmodul. Utifrån denna kommer Qlikview att kompletteras med en förteckning. Personliga utlägg och handkassor: Handkasseredovisningen fungerar tillfredsställande. Dock bör ytterligare granskning göras för att fånga upp

303 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 3/3 orsakerna till den stora mängden inköp via personliga utlägg och handkassa för att eventuellt styra över till fler inköp på faktura. Handlingar 1. Internkontroll inom kommunstyrelsens verksamhetsområde - andra halvåret 2010, tjänsteskrivelse 2. Internkontroll Brandväggar, andra halvåret Internkontroll Fysiskt nätverk, andra halvåret Internkontroll Strömförsörjning, andra halvåret Internkontroll Virus och trojaner, andra halvåret Internkontroll Uppföljning av beslut, andra halvåret Internkontroll Uppföljning beslut, granskningssammanställning 8. Intern kontroll Personalkostnader, andra halvåret Intern kontroll Ramavtalstrohet, andra halvåret Internkontroll Personliga utlägg och handkassor 11. Internkontroll för kommunstyrelsen 2010-Plan Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Meta Sundin Kommuncontroller Ska expedieras till: Akt Handläggare Kommundirektör Ekonomichef Upphandlingssamordnare Personalchef Enhetschef HR-support IT- och kommunikationschef Enhetschef IT

304 VERSION DIARIENUMMER R A PPORT KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011 Intern kontroll extern för brandvägg Niclas Rosendahl Systemtekniker IT-Enheten

305 Innehåll Intern kontroll extern brandvägg Granskningens genomförande Granskningens utfall Planerade åtgärder... 3 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

306 1. Granskningens genomförande Kontroll har skett genom granskning av varningar och loggar i brandvägg samt genom översyn att inte annan än medveten publicerad tjänst och infrastruktur ges åtkomst till externt från internet. Granskning utförs löpande i det dagliga driftarbetet. Övervakning sker med centralt övervakningssystem. 2. Granskningens utfall Det interna nätverket i form av domänerna vallentuna.se och skolor.vallentuna.se skyddas fullgott av uppdaterade och genomgångna brandväggar. Dessa brandväggar ger regelstyrd begränsning av åtkomst i beslutad omfattning, men av säkerhetsskäl kan ej regelverket bifogas i detta dokument. Det extra nätverket för publik access och fritidsverksamhet skyddas av en brandvägg som nått sin End of life och supporteras inte längre av tillverkaren Watchguard. Denna brandvägg bör bytas ut mot en, för Vallentuna kommun, standardiserad lösning i form av Microsoft ISA Firewall. Detta för att effektivisera underhåll och kunskapsredundans, likaväl som för att hålla en fortsatt hög säkerhet. Då En till en projektet medfört lägre säkerhet lokalt på datorer, har vi behövt utöka befintligt brandväggsskydd med möjlighet till applikationsfiltrering. 3. Planerade åtgärder Utbyte av Watchguard-brandvägg mot Microsoft ISA Firewall.

307 VERSION DIARIENUMMER R A PPORT KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011 Intern kontroll, avrapportering av rutinen för fysiskt nätverk Niclas Rosendahl Systemtekniker IT-Enheten

308 Innehåll Intern kontroll, avrapportering av rutinen fysiskt nätverk Granskningens genomförande Granskningens utfall Planerade åtgärder... 3 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

309 1. Granskningens genomförande I Vallentuna kommun har vi ett övervakningssystem för det fysiska nätverket som rapporterar störningar eller dålig kapacitet direkt till tekniker via sms och mail. Denna granskning sker alltså löpande. 2. Granskningens utfall Då vi har fibernätverk till de allra flesta har vi överlag god kapacitet i stamnätet. Vi har fortsatt ett relativt platt nät som kan störas ut vid felaktig hantering av nätverksutrustning. Detta kan avhjälpas med segmentering och routing. Uppdelning av det fysiska nätverket i flera virtuella nät och standardisering av nätverkskonfiguration har till stor del avhjälpt störningar tidigare uppkomna av loopar, felaktig inkoppling av datorer i patchpaneler och datauttag ute i verksamheten. Fiberlänkar med låg kapacitet till skolor har under hösten ersatts med högkapacitetslänkar för att tillgodose behovet. Vi har under året byggt ett komplett, redundant trådlöst nätverk, som en förlängning av det fysiska nätverket, med över fyrahundra accesspunkter. 3. Planerade åtgärder Planerar för ny IP-plan och infrastrukturlösning för segmentering och routing.

310 VERSION DIARIENUMMER R A PPORT KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011 Intern kontroll, avrapportering av rutinen för strömförsörjning Niclas Rosendahl Systemtekniker IT-Enheten

311 Innehåll Intern kontroll, avrapportering av rutinen strömförsörjning Granskningens genomförande Granskningens utfall Planerade åtgärder... 3 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

312 1. Granskningens genomförande Granskning sker genom kontroll av UPS. Batterinivåer, ingående och utgående ström har kontrollerats. Övervakning sker kontinuerligt. 2. Granskningens utfall Byte av batterier i UPS har genomförts. Vid kontrollen upptäcktes att belastningen ligger högt på en av tre faser, ca 94%. De två återstående faserna ligger på 60-65% belastning. Flytt av servrar från den högt belastade fasen till de lägre belastade faserna skulle ge oss en högsta belastning per fas under på 75%, vilket är acceptabelt. 3. Planerade åtgärder Fortsatt virtualisering av fysiska servrar för att minska total momentan förbrukning. Utbyte av fysiska servrar till modernare energisnålare modeller.

313 VERSION DIARIENUMMER R A PPORT KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011 Intern kontroll, avrapportering av rutinen mot virus, trojaner, maskar etc. Niclas Rosendahl Systemtekniker IT-Enheten

314 Innehåll Intern kontroll, avrapportering av rutinen för virus, trojaner, maskar etc Granskningens genomförande Granskningens utfall Planerade åtgärder... 3 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

315 1. Granskningens genomförande Kontroll sker löpande genom granskning av centrala serversystem för övervakning och utrullning av programvara mot skadlig kod. Uppdatering är påslaget och sker automatiskt. Samtliga klienter och servrar rapporterar in varningar till ansvarig, vid fel i skyddande programvara, installation eller uppdatering. 2. Granskningens utfall Fullgott skydd av klientdatorer och serverpark finnes. 3. Planerade åtgärder -

316 SID 1/1 Internkontroll uppföljning av beslut Granskningens genomförande Kontrollen genomförs genom stickprov och omfattar ordinarie protokoll från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige från den 1 juli 2010 till den 31 december Ärendena 9 och 14 på föredragningslistorna kontrolleras. Granskningens utfall Av de ärenden som valdes ut har de flesta beslut genomförts. Det finns två ärenden där beslutet inte genomförts än. Det första gäller förstudien av Solpaneler där pengar kommer betalas ut i slutet av januari I och med detta uppfylls beslutet och förstudien kan starta. Det andra ärendet rör samordningen av kommunens insatser avseende nyanlända kommuninvånare. Detta har inte påbörjats och någon dragning för kommunstyrelsen har inte skett. Planerade åtgärder Vid nästa internkontrolluppföljning kommer dessa ärenden att tas upp på nytt vid sidan av de andra slumpvis utvalda ärendena. Victor Kilén chef KS kansli KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX:

317 SID 1/7 Internkontroll hösten Hur kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut verkställs - Kontrollen genomförs genom stickprov och omfattar ordinarie protokoll från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige från den 1juli 2010 till den 31 december Ärendena 9 och 14 på föredragningslistorna kontrolleras Instans: Kommunstyrelsen Beslutsdatum: Ärende: Delrapport gällande det Barn- och ungdomspolitiska programmet Diarienummer: KS Ansvarig handläggare på KLK: Victor Kilén Beslut: Kommunstyrelsen tar del av informationen och beslutar att avvakta slutrapporten. Har detta verkställts? Den slutgiltiga rapporten antogs av kommunstyrelsen , 156, och överlämnades till länsstyrelsen i Stockholms län Instans: Kommunstyrelsen Beslutsdatum: , 110 Ärende: MU juni 2010 Diarienummer: KS Ansvarig handläggare på KLK: Patric Andersson Beslut: 1. noterar informationen och godkänner prognosen. 2. uppmanar de nämnder som prognostiserar underskott att vidta åtgärder i syfte att uppnå en budget i balans. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX:

318 SID 2/7 Har detta verkställts? Ja beslutet är expedierat och lagt till handlingarna Instans: Kommunstyrelsen Beslutsdatum: , 115 Ärende: Tillståndshantering för brandfarliga och explosiva varor Diarienummer: KS Ansvarig handläggare på KLK: Staffan Gröndal Beslut: att Storstockholms brandförsvar 1. den 1 september 2010 övertar den tillståndsgivning för explosiva varor som du överförs från polisen till kommunen. 2. den 1 januari 2011 övertar den tillståndsgivning för brandfarliga varor som idag sköts av kommunen. Har detta verkställts? Ja beslutet är expedierat och genomfört. Storstockholms brandförsvar har övertagit tillståndsgivningen för brandfarliga och explosiva varor Instans: Kommunstyrelsen Beslutsdatum: , 132 Ärende: Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens sammanträdesdagar 2011 Diarienummer: KS Ansvarig handläggare på KLK: Victor Kilén Beslut: Att föreslå fullmäktige att sammanträdestiderna för år 2011 ska fastslås enligt kommunledningskontorets förslag med ändringen att kommunstyrelsens sammanträde den 31 oktober 2011 flyttas till den 27 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX:

319 SID 3/7 oktober 2011 samt att kommunstyrelsens sammanträde den 15 augusti 2011 flyttas till den 22 augusti Har detta verkställts? Ja revideringarna gjordes och sammanträdestiderna antogs av fullmäktige , Instans: Kommunstyrelsen Beslutsdatum: , 149 Ärende: Remiss av förslag till strategi för de gröna frågornas hantering i Österåkers kommun Diarienummer: KS Ansvarig handläggare på KLK: Daniel Jarl Beslut: att Vallentuna kommun lämnar yttrande till Österåkers kommun enligt kommunledningskontorets förslag till yttrande daterat Har detta verkställts? Ja, yttrandet expedierades till Österåkers kommun i tid Instans: Kommunstyrelsen Beslutsdatum: , 154 Ärende: Solpaneler - en förstudie i Vallentuna Diarienummer: KS Ansvarig handläggare på KLK: Victor Kilén Beslut: att Vallentuna kommun deltar i förstudien kring kommunala solenergiparker samt att kostnaden för medverkan på kr tas från KSOF. Har detta verkställts? KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX:

320 SID 4/7 Pengarna betalas ut från KSOF under januari månad så att förstudien kan starta Instans: Kommunstyrelsen Beslutsdatum: , 169 Ärende: Utlåning till Roslagsvatten AB Diarienummer: KS Ansvarig handläggare på KLK: Patric Andersson, ekonomichef Beslut: 1. att bevilja ett räntefritt lån till Vallentunavatten AB på maximalt 73miljoner kronor. 2. att godkänna avtal mellan Vallentuna kommun och Vallentuna vatten enligt bilaga. Har detta verkställts? Ärendet är återremitterat på grund av felaktiga skrivningar i avtalet mellan Vallentuna kommun och Vallentuna vatten Instans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: , 51 Ärende: Hemställan om utökad budgetram för start av introduktionsutbildning nyanlända elever vid individuella programmet på Vallentuna gymnasium. Diarienummer: KS Ansvarig handläggare på KLK: Patric Andersson, ekonomichef Beslut: 1. att bifalla utbildningsnämndens hemställan om utökad ram för 2010 på 550 tkr 2. att finansiering sker genom att minska kommunstyrelsens medel för oförutsedda händelser med motsvarande belopp KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX:

321 SID 5/7 3. att hänskjuta frågan om budgetmedel avseende 2011 till Kommunplaneprocessen 4. att ge kommunledningskontoret i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar se över samordningen av kommunens insatser avseende nyanlända kommuninvånare i allmänhet och barn och ungdomar i synnerhet 5. att ge kommunledningskontoret i uppdrag att se över, och vid behov ändra, den interna fördelningen av statsbidragen från Migrationsverket 6. att uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen senast den 15 oktober. Har detta verkställts? Nej inte alla ovanstående beslut. KLK har på grund av resursbrist inte påbörjat samordningsarbetet mellan förvaltningarna under Ett samråd ska leda till ökat informationsutbyte mellan berörda förvaltningar: Barn- och utbildningsförvaltningen och Arbetsmarknadsenheten inom KLK. Syftet är att skapa en bra verksamhet för alla nyanlända med god framförhållning. Bidrag från Migrationsverket ska tillfalla den som har kostnadsansvar i kommunen. Den ekonomiska fördelningen mellan berörda enheter ska ses över samtidigt som en analys av möjliga bidrag genomförs så att kommunen får den kostnadstäckning den är berättigad till. I VP 2011 har BUN som mål att få till stånd ett förvaltningsövergripande samråd för nyanlända under året Instans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: , 63 Ärende: Uppdatering av kommunens policy för upphandling. Diarienummer: KS Ansvarig handläggare på KLK: Siv Lantz Beslut: att fastställa uppdaterad Policy för upphandling (Kfs ) Har detta verkställts? Ja detta är utfört och expedierat. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX:

322 SID 6/ Instans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: , 76 Ärende: Valärenden Ansvarig handläggare på KLK: Victor Kilén Har detta verkställts? Ja, följs upp löpande på kommunfullmäktige under punkten valärenden Instans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: , 81 Ärende: Fastställande av inträdesordning för ersättare inom samma partigrupp i kommunstyrelsen. Ansvarig handläggare på KLK: Victor Kilén Beslut: Ledamot i kommunstyrelsen ersätts i första hand av ersättare inom samma partigrupp enligt prioritetsordningen för ersättare som anges nedan i tjänsteskrivelsen. Har detta verkställts? Ja, beslutet antogs av fullmäktige Instans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: , 111 Ärende: Fastställande av inträdesordning för ersättare Diarienummer: KS Ansvarig handläggare på KLK: Victor Kilén Beslut: Att följande regler, punkt 1-8, för ersättares inträde, närvarorätt m.m gäller för perioden KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX:

323 SID 7/7 Har detta verkställts? Ja, beslutet antogs av fullmäktige KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX:

324 DIARIENUMMER SID 1/4 ANNIKA G COLDING MOTTAGARENS NAMN ENHETSCHEF HR-SUPPORT TITEL/FÖRETAG VÄGNAMN STAD Intern kontroll, avrapportering av rutinen för kontroll av personalkostnader / analyslista Granskningens genomförande Granskning har genomförts med avseende på andra halvåret 2010 genom att följande frågor ställts per e-post till berörda chefer på kommunledningskontoret: Frågor om analyslistan: Hur ofta tar du fram rapporten Analyslista i Qlikview? Har du upptäckt några felaktigheter i analyslistan under 2010? Om du upptäckt något som varit fel, beskriv vad du gjort för att åtgärda felet: Frågor när det gäller avvikelserapportering: Hur ofta verkställer du rapporter i Rapportera? * En gång per månad * Annat intervall I vilka situationer väljer du knappen Godkänna i stället för Verkställa i Rapportera? Hur ofta får du avvikelserapportering (ledighetsansökningar som VAB, sjukdom etc, övertidsrapporter, reseräkningar m.m.) på papper i stället för via Rapportera, och vad är orsaken i så fall? Granskningens utfall Sex av åtta chefer har besvarat frågorna, se bilaga. Fr om 2009 finns en rapport för analyslista tillgänglig i verktyget Qlikview Personal, för att personalansvariga chefer själva ska kunna granska och kontrollera lönelistan varje månad. Svaren som rör avvikelserapportering är mycket tillfredställande och tyder på att arbetssätt och rutiner fungerar på ett bra sätt. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX:

325 SID 2/4 Planerade åtgärder Två chefer på KLK är nyanställda i december och har ännu ej fått en genomgång av hur verktyget Qlikview Personal fungerar, så att de själva kan granska analyslistan varje månad. Detta behöver prioriteras under våren Annika G Colding HR-AVDELNINGEN Bilaga Granskningssammanställning, frågor och svar från fyra chefer KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX:

326 SID 3/4 Svar från Victor Kilén: Hur ofta tar du fram rapporten Analyslista i Qlikview? Har inte gjort det någon gång behöver bättre utbildning i programmet. Har du upptäckt några felaktigheter i analyslistan under andra halvåret 2010? Nej Om du upptäckt något som varit fel, beskriv vad du gjort för att åtgärda felet: Inte upptäckt något. Hur ofta verkställer du rapporter i Rapportera?Annat intervall jag försöker gå in varannan vecka och se om det kommit in något nytt. I vilka situationer väljer du knappen Godkänna i stället för Verkställa i Rapportera? När det är en förfrågan jag är osäker på, då skickar jag den vidare till HR för att få ett klart svar/vägledning. Hur ofta får du avvikelserapportering (ledighetsansökningar som VAB, sjukdom etc, övertidsrapporter, reseräkningar m.m.) på papper i stället för via Rapportera, och vad är orsaken i så fall?sker aldrig, allt går via Rapportera. Svar från Catrin Andersson: Hur ofta tar du fram rapporten Analyslista i Qlikview? Ca en gång per månad eller något mer sällan o Har du upptäckt några felaktigheter i analyslistan under andra halvåret 2010? nej Hur ofta verkställer du rapporter i Rapportera?Varje vecka I vilka situationer väljer du knappen Godkänna i stället för Verkställa i Rapportera? När jag råkar välja fel, förvirrande namnsättning på knapparna Hur ofta får du avvikelserapportering (ledighetsansökningar som VAB, sjukdom etc, övertidsrapporter, reseräkningar m.m.) på papper i stället för via Rapportera, och vad är orsaken i så fall? På timanställdas arbetstid enbart Svar från Ola Bertilsson (nyanställd): Hur ofta tar du fram rapporten Analyslista i Qlikview? Har ännu ej tagit fram den. Start 1 dec 2010 Har du upptäckt några felaktigheter i analyslistan under andra halvåret 2010? Se föregående KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX:

327 SID 4/4 o o o Hur ofta verkställer du rapporter i Rapportera? Ca 2 ggr/vecka I vilka situationer väljer du knappen Godkänna i stället för Verkställa i Rapportera? Har ännu ej använt Godkänna i stället för verkställa Hur ofta får du avvikelserapportering (ledighetsansökningar som VAB, sjukdom etc, övertidsrapporter, reseräkningar m.m.) på papper i stället för via Rapportera, och vad är orsaken i så fall? Har ännu ej fått avvikelserapportering i pappersform Svar från Rolf Zachrisson: Analyslistan 2 ggr per månad Inga felaktigheter Rapportera 3-5 ggr i månaden Sällan används Godkänna, men kan förekomma när rapporten har fastnat. Alltid papper egen blankett för bidragsanställda (förvaras här ) Övriga aldrig på papper. Svar från Patrick Andersson (nyanställd): Jag vet inte riktigt vad eller om jag ska svara på de här frågorna. Mina svar blir inte direkt representativa för hur vi jobbar eftersom jag är helt ny. Svar från Ann-Charlotte Järnström: - Analyslista i QV har aldrig tagit ut den. - Nej (map ovan) -Verkställer rapporter i rapportera ca 3 ggr per månad -Har nog aldrig använt godkänna -mycket sällan på papper, det kan vara reseräkning med kvitton om de har använt privat kort för utlägg. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX:

328 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KS 2009.XXX SID 1/5 SIV LANTZ UPPHANDLINGSSAMORDNARE Intern kontroll, avrapportering av ramavtalstrohet Uppdatering av Lag (2007:1091) om Offentlig Upphandling, LOU Lag (2007:1091) om Offentlig Upphandling, LOU, uppdaterades den 15 juli 2010 i vissa delar. Den del av LOU som berör internkontrollen är tolkningen av direktupphandling, från lågt värde till ett bestämt satt värde 15 % av tröskelvärdet ( kronor), värdet för år 2010 är kr. Grundförutsättningarna för internkontroll av avtalstrohet har därav förändrats betydligt från period januari-juni 2010 till juli-december Granskningens genomförande Enligt internkontrollplanen för 2010 ska avtalstroheten inom kontogrupp 47 Konsulttjänster granskas. Gruppen delas in i två undergrupper - inom byggnation och ej byggnation. Denna granskning av kontogrupp 47 är en uppföljning av granskningsperioden januari juni 2010 och som tidigare är granskningen avgränsad till bokförda inköp under juli-december 2010 på följande konton: 472 Konsulttjänster och andra tjänster, inom byggnation 4721 Arkitekt 4722 Byggnadskonstruktör 4723 VVS & VA, konsulttjänster 4725 Markarbeten, konsulttjänster 473 Konsulttjänster och andra tjänster, ej byggnation 4731 IT-konsulter 4739 Övriga konsulttjänster och andra tjänster, ej byggnation KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

329 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KS 2009.XXX SID 2/5 SIV LANTZ UPPHANDLINGSSAMORDNARE Valet av kontona 4731 och 4739 inom kontoundergruppen 473 har gjorts utifrån att majoriteten av inköpen (67 procent av bokfört belopp, ökat från 63 procent i den förra granskningen) har konterats på dessa konton. Inköpen har gjorts hos många olika leverantörer och många fakturor är utställda på ganska små belopp. Granskningen har därför begränsats till att omfatta 80 procent av bokfört belopp på respektive konto och för konto 4731 innebär det att sju (åtta) utav totalt 21(22) leverantörer har granskats. För konto 4739 har 11 (15) utav totalt 126 (71) leverantörer granskats. Granskningen har bestått av två delar, dels om det finns befintliga ramavtal/kontrakt, dels om man har utnyttjat dessa eller om man har gjort direktupphandlingar 1. Granskningen har genomförts genom att rapporter har tagits fram i QlikView 2 som visar totalt inköpt belopp (exklusive moms) och antal fakturor per leverantör. Med hjälp av samhällsbyggnadsförvaltningens egen ramavtalsförteckning (för konsulttjänster inom byggnation), den kommungemensamma ramavtalsförteckningen och Kammarkollegiets ramavtalsförteckning på har utfallet sorterats i kategorierna ramavtal och direktupphandling (ej ramavtal). Granskningens utfall Konsulttjänster inom byggnation Samhällsbyggnadsförvaltningen är den enda förvaltning som har konterat fakturor inom denna grupp. Granskningen visar på en mycket hög ramavtalstrohet, vilket är mycket glädjande. Tabell 1 Andel inköp (belopp) hos ramavtalsleverantör per konto Konto Procent ,0 (99,9) 1 En direktupphandling är ett förfarande utan krav på anbud i viss form (2 kap. 23 LOU) 2 Vallentuna kommuns beslutsstödssystem KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

330 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KS 2009.XXX SID 3/5 SIV LANTZ UPPHANDLINGSSAMORDNARE ,0 (100,0) ,8 (97,2) ,3 (96,3) Detta är ett resultat av att man inom Tuna Fastigheter (resultatenhet inom samhällsbyggnadsförvaltningen) har varit duktig på att sluta ramavtal inom sina verksamhetsområden. Dessutom har man upprättat en mycket tydlig förteckning över dessa avtal. För Konto 4725 Markarbeten har efterföljande av ramavtalstrohet sjunkit från 96,3 procent till 57,3 procent. Granskningen visade att i de stora byggnationsarbeterna används ingångna ramavtal men för mindre markarbeten som gräsklippning av fotbollsplan, naturvård i "Tegelbruket" eller reparation av elljusspårslampor görs direktupphandling men inköpsvärderna understiger LOUs satta direktupphandlingsgräns på 15 procent av tröskelvärde som år 2010 är kr. Konsulttjänster, ej byggnation Tjänsterna som konteras i denna grupp kännetecknas av att de görs sällan och därav följer att det inte finns så många ramavtal för dessa tjänster. Vad är då en acceptabel ramavtalstrohet? Det finns ingen uttalad nivå i kommunens upphandlingspolicy men min personliga åsikt är att 50 procent skulle vara önskvärt. Tabell 2 visar att ramavtalstroheten på inköpen som har granskats är acceptabel men av avvikelseanalyserna som följer framgår det att den kan bli bättre. Tabell 2 Andel inköp (belopp) hos ramavtalsleverantör per konto Konto Procent KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

331 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KS 2009.XXX SID 4/5 SIV LANTZ UPPHANDLINGSSAMORDNARE ,9 (67,7) ,9 (55,7) Avvikelseanalys konto 4731 IT-tjänster Leverantörerna som har granskats har nyttjats av kommunledningskontoret, socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Socialförvaltningen har köpt IT tjänster från Kommunförbundet Stockholms Läns IT Forum och Kammarkollegiets ramavtalsleverantörer. Kommunledningskontoret har köpt IT tjänster från Kammarkollegiets ramavtalsleverantörer men det har tillkommit direktupphandling som förstudie lönesystem och supportstöd till BeShed datasystem. Samhällsbyggnadsförvaltningen har gjort direktupphandling men inköpet har att göra med uppgradering av redan inarbetat elektroniskt system som till exempel kartstödssystem. Dock har direktupphandlingsgränsen på kr hållits för respektive inköp. Eftersom en stor del av inköpen härrör sig från redan inarbetade elektroniska system kan det vara svårt att få en högre avtalstrohet inom IT-konsulttjänster. Vid införandet av nya system bör möjligheten att avropa från Kammarkollegiets ramavtalsleverantörer undersökas innan man gör en kommungemensam upphandling. Avvikelseanalys konto 4739 Övriga konsulttjänster, ej byggnation Leverantörerna som har granskats har nyttjats av kommunledningskontoret, socialförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och kulturförvaltningen. Glädjande med uppföljningen av vårens granskningen är att konstatera att kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen använder sig av betydligt fler ramavtalsleverantörer. Dessa förvaltningar har gjort direktupphandling med en leverantör per förvaltning men direktupphandlingsgränsen har hållits. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

332 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KS 2009.XXX SID 5/5 SIV LANTZ UPPHANDLINGSSAMORDNARE Socialförvaltningen och kulturförvaltningen har gjort direktupphandlingar istället för att handla av ramavtalsleverantör men man har hållit dessa inom den vedertagna direktupphandlingsgränsen på kronor. Planerade åtgärder Kommunen är i stort behov av att införa en kommungemensam ramavtalsförteckning. Det finns långt framskridna planer på att utrusta kommunens dokument- och ärendehanteringssystem Platina med en avtalsmodul och förhoppningsvis kommer denna att vara igång under våren Utifrån denna databas ska en ramavtalsförteckning presenteras i beslutsstödssystemet QlikView. Detta kommer att underlätta för kommunens budgetansvariga att handla från rätt leverantör. Då LOU uppdaterades den 15 juli 2010 har kommunledningskontorets upphandlingsenhet har uppdaterat kommunens upphandlingspolicy. Förslaget har antagits av kommunfullmäktige den 4 oktober Siv Lantz Upphandlingssamordnare Bilagor Qlikviewrapporter över konsulttjänster (förvaras i akten) KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

333 SID 1/3 Internkontroll, avrapportering av rutinerna för personliga utlägg och handkassor Granskningens genomförande Enligt internkontrollplanen ska rutinerna för personliga utlägg och handkassor granskas med avseende på kontering, avtalstrohet och kontroll av f-skatt hos leverantör. Granskningsunderlaget har begränsats till transaktioner i verifikationsserien KASSA men för att få en helhetsbild över hur många inköp som hanteras via personliga utlägg har även transaktionerna från lönesystemet (LON) sammanställts i tabellen nedan. Transaktionslistor för konton i gruppen 41xx (inköp av anläggnings och underhållsmaterial), 47xx konsulttjänster, 58xx personalsociala kostnader samt grupp 6xxx och 7xxx Övriga verksamhetskostnader har tagits fram. Från listorna har transaktioner som hör till kund- eller leverantörsreskontran, bidrag och köp av verksamhet exkluderats. Därefter kvarstår transaktioner som rör personliga utlägg och handkassor. Tabellen visar fördelningen av årets transaktioner per förvaltning, dels med avseende på belopp (tkr), dels antal konteringsrader. Tkr KLK SBF Fritid Kultur BUF SF Totalt KASSA LON Antal konteringar KLK SBF Fritid Kultur BUF SF Totalt KASSA LON KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX:

334 SID 2/3 Jag har valt att stickprovskontrollera alla utlägg och handkassor i september månad inom verifikationsserien KASSA. Dessa uppgick till 23 tkr och bestod av 13 verifikationer och 218 kvitton och genererade 52 konteringsrader. Tillämpliga dokument är upphandlingspolicy, förbindelse för handkasseinnehavare samt kontoplanen med tillhörande förklaringar. Granskningens utfall Samtliga granskade handkasseredovisningar har en specifikation bakom utanordningen där man kan utläsa kvittonummer, beskrivning, moms samt summa inklusive och exklusive moms. De flesta har även kontering vid varje rad. Både utanordning och specifikation är väl ifyllda och attesterade. Bakom specifikationen sitter originalkvitton. När det gäller kvittosammanställningen råder stor variation från att exemplariskt sätta upp alla kvitton på A4-papper så att varje kvitto går att läsa till att häfta ihop alla i en hög. Däremot är alla kvitton numrerade så att man kan hänföra dem till sammanställningen. Sammanfattningsvis sköts själva handkasseredovisningen enligt instruktionen. Kontering När det gäller kontering kan jag konstatera att den i stort sett fungerar tillfredsställande. Man väljer oftast ett konto som ligger i rätt kontogrupp, däremot skulle kontot kunna väljas med större omsorg. Särskilt gäller detta socialförvaltningens inköp i samband med brukarnas aktiviteter. Det finns ingen klar vägledning i kontoplanen var man ska föra kostnader som hör till brukare i verksamheten. Avtalstrohet och kontroll av f-skatt hos leverantör Då granskningsunderlaget bestod av många kvitton på små belopp har inte kontrollen av avtalstrohet och att leverantören har f-skatt varit praktisk möjlig. Det finns inte någon notering på kvittona om kontroll av f-skatt. Vad kan vi kräva att man ska kontrollera när det gäller kvitton till mindre värden? Utöver granskningen av september kan noteras att det finns 60 utlägg för resor till ett sammanlagt värde av 109 tkr. Varför har dessa inte beställts genom upphandlad resebyrå och betalats via faktura? Inköpens omfattning 1,2 miljoner kronor av kommunens inköp 2010 skedde via personliga utlägg och handkassor. Dessa inköp genererade 2181 konteringsrader. De 13 granskade verifikationerna motsvarar 52 konteringsrader och 218 kvitton. Skulle samma förhållande gälla för resten av året innebär det att de 917 konteringsraderna motsvarar stycken kvitton. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX:

335 SID 3/3 Planerade åtgärder Granskningen visar att hanteringen av personliga utlägg och handkassor är stor både till antal transaktioner och belopp, vilket kräver stora administrativa resurser jämfört med inköp via faktura. Ytterligare granskning bör göras för att fånga upp orsakerna till dessa inköp och försöka styra över så att fler inköp görs via faktura. På så sätt underlättas kontrollen av ramavtalstrohet och f-skatt hos leverantör. Särskilt bör reseinköpen granskas vidare. Nyligen kom det till vår kännedom att Nordea kommer att ta bort kontanthanteringen på lokalkontoret i Vallentuna från och med april Det kommer säkerligen att påverka vår hantering av kontanter eftersom vi inte längre kommer att kunna sätta in eller ta ut mynt eller att lösa in checkar. För närvarande pågår arbete med att ta fram en lösning. När det gäller kontering så skulle en förbättringsåtgärd vara att informera berörd personal hur de ska kontera brukares kostnader. Först inväntas dock en ny utgåva av Kommun-Bas där vägledning väntas ingå. Marie Wallin redovisningsansvarig KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX:

336 Ärende 13

337 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll (24) 34 Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning (KS ) Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att anta ändringar i delegationsordningen med förbehåll för att fullmäktige först måste anta reglementsändring för kommunstyrelsen. Ärendet i korthet Den 14 mars 2011 kommer kommunfullmäktige att behandla ett förslag att bilda ett planutskott under kommunstyrelsen. Om förslaget godtas av fullmäktige kommer kommunstyrelsens reglemente att revideras så att frågor rörande planbesked, energiplan och lokala miljömål övergår från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsens ansvarsområde. Om fullmäktige antar förslaget om plan utskott och ändring av kommunstyrelsens reglemente föreslår kommunledningskontoret att de nya ansvarsområdena för planbesked delegeras till planutskottet Handlingar 29. Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning, tjänsteskrivelse 30. Förslag till reviderad delegationsordning Expedieras till Akten Justerandes sign UtdragSbestyrkande

338 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 1/2 VICTOR KILÉN CHEF KOMMUNSTYRELSENS KANSLI KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen antar föreslagna ändringar i delegationsordningen med förbehåll för att fullmäktige först måste anta reglementesändring för kommunstyrelsen. Ärendet i korthet Den 14 mars 2011 kommer kommunfullmäktige att behandla ett förslag att bilda ett planutskott under kommunstyrelsen. Om förslaget godtas av fullmäktige kommer kommunstyrelsens reglemente att revideras så att frågor rörande planbesked, energiplan och lokala miljömål övergår från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsens ansvarsområde. Om fullmäktige antar förslaget om planutskott och ändring av kommunstyrelsens reglemente föreslår kommunledningskontoret att de nya ansvarsområdena för planbesked, energiplaner och lokala miljömål delegeras till planutskottet. Handlingar 1. Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

339 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Victor Kilén Chef kommunstyrelsens kansli Ska expedieras till: Akt

340 Kommunal författningssamling Kommunstyrelsens delegationsordning och firmateckningsrätt Ersätter KFS och KFS Fastställd av kommunstyrelsen 3 december 2001, 213 (delegationsordning) och 25 september 1995, 169 (firmateckningsrätt) Senast reviderad av kommunstyrelsen Kommunstyrelsens delegationsordning Allmänna bestämmelser Kommunstyrelsens beslutanderätt framgår av kommunallagen och kommunstyrelsens reglemente, som beslutats av kommunfullmäktige. Föreskrifter om delegering av ärenden inom en nämnds verksamhetsområde finns i kommunallagens 6 kap En nämnd kan uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller viss grupp av ärenden ( 33). Med de förbehåll som anges i kommunallagen (1991:900) kap 6 34 delegerar kommunstyrelsen inom ramen för styrelsens förvaltningsområde beslutanderätten i denna delegationsordning angivna ärenden. Detta innebär att följande ärenden inte får delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och 4. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Endast kommundirektören (förvaltningschef) har rätt att vidaredelegera (KomL 6 :37) Beslut som fattats med stöd av delegation ska anmälas till den som lämnat delegationen. Detta innebär att ärenden som delegerats av kommunstyrelsen ska anmälas till kommunstyrelsen vid första möjliga sammanträde efter delegationsbeslutet. I anmälan av delegationsbeslut ska framgå: Vem som fattat beslutet När beslutet fattats Vilket beslut som fattats Vad beslutet avser Beslut som fattas med stöd av delegation är formellt sett ett beslut av kommunstyrelsen. Beslutet kan inte återkallas eller omprövas av kommunstyrelsen, men överklagas på samma sätt som kommunstyrelsens beslut (10)

341 Kommunstyrelsens delegationsordning och firmateckningsrätt I denna delegationsordning framgår även vissa beslut som är verkställighetsbeslut (V). Detta är beslut som en viss befattningshavare fattar inom ramen för de uppgifter som åvilar befattningen. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas till kommunstyrelsen. Bestämmelser om ersättare Vid förfall för kommunstyrelsens ordförande får beslut fattas av kommunstyrelsens vice ordförande. Vid förfall för tjänsteman får, om ersättare inte förordnats, beslut fattas av kommundirektören. Vid förfall för kommundirektören får, om ersättare inte förordnats, beslut fattas av kommunstyrelsens ordförande. Kommunstyrelsens delegation av viss beslutanderätt Ärende Delegat Ersättare Gäller för JURIDISKA ÄRENDEN Föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid andra förrättningar, med rätt att genom fullmakt sätta annan i sitt ställe Beslut i ärenden som är så brådskande att styrelsens beslut inte kan avvaktas, enl KomL 6:36) anmäls KS Avslå begäran att få ta del av handlingar enligt tryckfrihetsförordningen (offentlighetsprincipen) Beslut angående avtal eller överenskommelser gällande arbetsmarknadspolitiska åtgärder Köp, byte, gåva och försäljning av fastigheter i arbetsområden och för fastigheter som är särskilt avsedda för företagande eller näringsliv (se KS regl.) ÄRENDEN FÖR KOMMUNSTYRELSENS PLANUTSKOTT Fullgöra kommunens uppgifter vad gäller planbesked enligt Plan- och bygglagen. Kommundirektör Ordförande Kommundirektör Arbetsmarknadschef KSAU Planutskottet KS KS Kommunsekr. KS Kommundirektör KS KS KS 2 (10)

342 Kommunstyrelsens delegationsordning och firmateckningsrätt Ärende Delegat Ersättare Gäller för ARKIV Beslut i egenskap av Arkivansvarig för kommunens centralarkiv Beslut i egenskap av Arkivansvarig för kommunstyrelsens arkiv Beslut om gallring av allmänna handlingar (V) Kommundirektör Kommundirektör Kommundirektör Kommunarkivarie Kommunarkivarie Kommunarkivarie KS KS KS YTTRANDEN Antagande av hemvärnspersonal (totalförsvar) Beslut om att ej besvara enkla ärenden, yttranden eller remissvar som är av mindre intresse för kommunen. Socialchef Ordförande Kommundirektör Kommun KS REPRESENTATION Representation och uppvaktningar för förtroendevalda under 0,5 basbelopp (V) Resp. ordförande KS KF Nämnd Representation och uppvaktningar för tjänstemän under 0,5 basbelopp Kommundirektör Personalchef KLK/Ledningsgrupp Resp förvaltningschef - Egen förvaltning DONATIONSFONDER/STIPENDIER Utdelning av kommunala stipendier KSAU KS EKONOMIÄRENDEN Beslut om besluts- och behörighetsattestanter och ersättare till dessa Konvertering och inlösen av upptagna lån Upptagning av nya lån inom ram fastställd av kommunfullmäktige och enl kommunens placerings- och finanieringspolicy Placering av donationsmedel Ekonomichef Redovisningsansvarig KS Utdelning från donationsstiftelse KSAU KS Kommundirektör Ekonomichef Ekonomichef KS Kommun Kommun (10)

343 Kommunstyrelsens delegationsordning och firmateckningsrätt Ärende Delegat Ersättare Gäller för Placering av kommunens likvida medel enl kommunens placerings- och finanieringspolicy (V) Tillfällig upplåning, högst en månad (V) Avskrivning av fordran: -under 2 basbelopp (se kravrutin) Avskrivning av fordran: -över 2 basbelopp (se kravrutin) Anstånd med betalning av fordran -under 0,5 basbelopp (V) Anstånd med betalning av fordran -över 0,5 basbelopp Ekonomichef Ekonomichef Resp nämnd (med möjlighet att delgera under 0,5 basbelopp till FC) KF Ekonomichef FC Ekonomichef Ekonomichef Avslag på ansökan om bidrag Ordförande KS Kommun Kommun Kommun Kommun KS Resp Nämnd Kommun Utlåning till koncernbolag (V) Ekonomichef Kommun UPPHANDLING Upphandling, genomförande och antagande av anbud rörande ramavtal eller årsavtal för varor och tjänster och entreprenader, samt godkänna och underteckna dessa avtal enligt kommunens upphandlingspolicy och inom ramen för anvisad budget Direktupphandling över 10 % av tröskelvärdet Direktupphandling under 10 % av tröskelvärdet inom ramen för anvisad budget Direktupphandling av varor under ett basbelopp (V) Direktupphandling av tjänster under två basbelopp (V) Godkänna samordnade upphandlingar Kommundirektör FC FC KSAU Kommundirektör Kommundirektör Avdelnings- /Enhetschef inom ram för budget Avdelnings- /Enhetschef inom ram för budget Ekonomichef Ekonomichef Ekonomichef Kommun Resp Nämnd KS Resp Nämnd KS KS KS KS 4 (10)

344 Kommunstyrelsens delegationsordning och firmateckningsrätt Ärende Delegat Ersättare Gäller för ÖVRIGT Tillstånd och anvisningar för användande av kommunvapnet Kommundirektör Beslut gällande kommunens anslagstavla Kommundirektör Kommun KS (10)

345 Kommunstyrelsens delegationsordning och firmateckningsrätt PERSONALFRÅGOR Fatta beslut inom PA-området och om organisationsförändringar (förutom större förändringar som berör kommunens förvaltningsorganisation) Mindre förändringar av organisationen inom kommunledningskontoret (KLK) Förändringar av befattningar inom KLK (V) KSAU Kommun KS KS Anställningar Anställning av kommundirektör t o m. 9 mån Anställning av förvaltningschef Tidsbegränsad anställning av förvaltningschef och avdelningschef som ingår i Ledningsgruppen t o m 9 mån Anställning av Avdelningschef inom KLK Anställning av enhetschef inom KLK Anställning av övrig personal inom KLK (V) Anställning efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer inom KLK (V) Anställning efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet, personal inom KLK (V) Ordförande Kommundirektör Kommundirektör Kommundirektör i samråd med respektive AU Kommundirektör Kommundirektör Avd chef Avdelnings- /Enhetschef Kommundirektör Avdelnings- /Enhetschef i samråd med personalchef Ledighet Ledighet för kommundirektör (V) Ordförande KS KS Kommun Kommun KS KS KS Semester eller annan ledighet för förvaltningschefer och avdelningschefer inom KLK (V) Semester eller annan ledighet för övrig personal inom KLK (V) Ledighet över 9 mån för enskild angelägenhet enl. AB 26 mom. 6 för förvaltningschef, avdelnings- eller enhetschef inom KLK (V) Kommundirektör Avdelnings- /Enhetschef Kommundirektör KS KS 6 (10)

346 Kommunstyrelsens delegationsordning och firmateckningsrätt Ledighet över 9 mån för enskild angelägenhet enl. AB 26 mom. 6 för övrig personal inom KLK (V) Avdelnings- /Enhetschef KS Utbildningar Deltagande i utbildning för kommundirektör (V) Deltagande i utbildning för förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer inom KLK (V) Deltagande i utbildning övrig personal inom KLK (V) Kollektivavtal Förhandlingar om, och tecknande av kollektivavtal avseende löner (löneöversyns- och omorganisationsförhandlingar), anställningsvillkor och pensioner Ordförande Kommundirektör Avdelnings- /Enhetschef Personalchef KS KS Kommun Löner Fastställande av särskilda direktiv i KSAU Kommun samband med förhandlingar och lönebildning Lön för kommundirektör Ordförande KS Lön för förvaltningschefer och avdelningschefer inom KLK (V) Kommundirektör Kommun KS Sätt och tidpunkt för löneutbetalning AB 15 mom. 3 Undantag från samordning av lön med andra utgående ersättningar Lön inom KLK. Ej lönebeslut i samband med Löneöversynsförhandlingar (V) Löneförmåner i samband med ledighet för facklig verksamhet, KLK (V) Löneförmåner i samband med ledighet för enskild angelägenhet enl. AB 32 inom KLK (V) Avvikande lön för enskild tjänsteman, exempelvis i samband med anställning av specialist (V) Personalchef Personalchef Avdelning- /Enhetschef i samråd med personalchef Personalchef Personalchef Kommundirektör Personalchef Kommun Kommun KS KS KS KS (10)

347 Kommunstyrelsens delegationsordning och firmateckningsrätt Tolkning och tillämpning av reglementen, kollektivavtal och andra be- Kommun stämmelser rörande anställnings- och Personalchef pensionsvillkor. Utfärda föreskrifter och anvisningar i sådana frågor Övervaka tillämpningen av reglementen, kollektivavtal och andra be- Personalchef Kommun stämmelser som rör anställningsvillkoren för kommunens personal. Göra erinringar som kan föranledas därav.(v) Beslut om Stridsåtgärd KSAU Kommun KSAU Personalchef Kommundirektör Personalchef Kommundirektör Avdelnings- /Enhetschef Personalchef Kommundirektör Personalchef Kommundirektör Personalchef Avtal för egen bil i tjänsten för förvaltningschef, avdelnings- och enhetschef inom KLK (V) Avtal för egen bil i tjänsten för övrig personal inom KLK(V) Föra kommunens talan i frågor som rör anställds arbetsvillkor (V) Fastställa arbetstider vid de centrala Förvaltningskontoren Tillfällig avstängning AB 10 mom. 1 inom KLK (V) Avseende ledningsgruppens personal (V) Beslut om avstängning AB 10 mom. 2, 4 samt disciplinpåföljd AB 11 inom KLK (V) Avseende ledningsgruppens personal (V) Beslut om uppsägning enl LAS inom KLK (V) Avseende ledningsgruppens personal (V) Avsked enl LAS inom KLK (V) Avseende ledningsgruppens personal (V) Avgångsvederlag vid uppsägning (V) Avseende Ledningsgruppens personal (V) Fastställa uppsägningstider för förvaltningschefer samt för avdelnings- /enhetschefer inom KLK (V) Godkänna entledigande begärt av anställd samt fastställa uppsägningstid inom KLK (V) Kommundirektör Personalchef Kommundirektör Kommundirektör Avdelnings- /Enhetschef KS Kommun Kommun KS KS KS KS Kommun KS 8 (10)

348 Kommunstyrelsens delegationsordning och firmateckningsrätt Godkänna/fastställa pensionsbelopp Personalchef Kommun enl. PFA för all personal (V) Utfärdande av tjänstgöringsbetyg/- Ordförande KS intyg för kommundirektör (V) Utfärdande av tjänstgöringsbetyg/- Kommundirektör KS intyg för förvaltningschef, avdelnings- och enhetschef inom KLK (V) Utfärdande av tjänstgöringsbetyg/- Avdelnings- KS intyg för övrig personal inom KLK /Enhetschef (V) Fastställa priset på personalkost KSAU Kommun Förbud mot bisyssla AB 8 mom. 1 för förvaltningschef, avdelnings- och enhetschef inom KLK (V) Förbud mot bisyssla AB 8 mom. 1 för övrig personal Inom KLK (V) FÖRMÅNER FÖRTROENDEVALDA Förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser - Kostnad upp till ett basbelopp (V) - Kostnad över ett basbelopp Kommundirektör Personalchef Ordförande Arbetsutskott KS Resp. nämnd/ks/ KF Delegation av arbetsmiljöansvar framgår av bilaga, där för ändamålet avsedd blankett ska användas, biläggs. Blanketten finns också att hämta på HR-portalen (10)

349 Kommunstyrelsens delegationsordning och firmateckningsrätt Firmateckning för Vallentuna kommun Administration Transaktioner på kommunens check-, postgiro och bankräkningar, kvittering eller överlåtelse av checkar, postremissväxlar o dyl undertecknas, två i förening, av redovisningsansvarig, controller eller ekonomichef eller med en av ovanstående i förening med en av redovisningsekonom, systemekonom eller ekonomiassistent. Ekonomichef och redovisningsansvarig kan, i förening, befullmäktiga andra anställda att, två i förening teckna firman enligt ovan. Samtliga befattningar tillhör ekonomienheten på kommunledningskontoret. För checkar upp till ett belopp av 0,25 basbelopp räcker dock att två befattningshavare inom ekonomienheten, i förening, undertecknar. Kommunens självdeklaration samt skattedeklaration som innehåller mervärdesskatt, arbetsgivaravgift och avdragen skatt undertecknas av redovisningsansvarig och vid förfall för denna av ekonomichef eller controller. Låne- och borgensärenden Kommunens låne- och borgensförbindelser undertecknas i förening av kommunstyrelsens ordförande och ekonomichef. Vid förfall för ordföranden sker undertecknandet av kommunstyrelsens vice ordförande och vid förfall för ekonomichefen av kommuncontrollern eller redovisningsansvarig. Avtal inom ramen för kommunstyrelsen Avtal understigande 2 basbelopp är verkställighetsbeslut och får tecknas av den som har budgetansvar inom respektive enhet, inom ramen för enhetens budget. Avtal över 2 basbelopp tecknas av kommunstyrelsens ordförande eller kommundirektör. 10 (10)

350 Ärende 14

351 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll (24) 35 Månadsuppföljning februari kommunstyrelsen (KS ) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott noterar informationen och godkänner prognosen. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har upprättat budgetuppföljning för kommunstyrelsen efter februari mänad2011. Justerandes sign Justemnd7){ Utdragsbestyrkande

352 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 1/2 META SUNDIN KOMMUNCONTROLLER NA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning för kommunstyrelsen efter februari 2011 Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen noterar informationen och godkänner prognosen. Ärendet i korthet Kommunstyrelsen har upprättat budgetuppföljning för kommunstyrelsen efter februari månad Bakgrund Av kommunstyrelsens rambudget har 12 procent förbrukats efter två månader. Detta ska jämföras med rikpunkten 17 procent. Förbrukningen är aldrig linjär och de flesta verksamheter ligger under riktpunkten. Inom flyktingservice kommer det att ske stora förändringar gällande både intäkter och kostnader under året till följd av den nya lagen som trädde i kraft den 1 december 2010 då arbetsförmedlingen tog över ansvaret för nyanlända flyktingar. Prognosavvikelsen för kommunstyrelsens rambudget beräknas bli noll men osäkerhet råder kring flyktingservice med anledning av den nya lagen. Vid tertialuppföljningen kommer en mer tillförlitlig prognos att lämnas. Förbrukningen för räddningstjänsten ligger något under riktpunkten och ett överskott på 325 tusen kronor prognostiseras. Budgeten för kommunstyrelsens oförutsedda utgifter (KSOF) var 7 miljoner kronor vid årets början. 150 tusen kronor har omfördelats till kommunstyrelsens ram till KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

353 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 förstudien kring kommunala solenergiparker. Bedömningen är att återstoden av KSOF kommer att tas i anspråk under året. Handlingar 1. Månadsuppföljning för kommunstyrelsen efter februari 2011, tjänsteskrivelse 2. Månadsuppföljning för kommunstyrelsen efter februari 2011, rapport Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Meta Sundin Kommuncontroller Ska expedieras till: Akt Handläggare Kommundirektör Ekonomichef Personalchef IT- och kommunikationschef Planeringschef Kanslichef

354 Kommunstyrelsen Månadsuppföljning februari 2011 Uppföljning av ekonomi Riktpunkt Driftsbudget per block 17% Verksamhetsblock KS Budget Bokfört t.o.m. feb Prognos Prognos Utfall % 2011 avvikels e mot budget Bokslut Bokfört t o m februari TOTALT, TKR (Netto) * % Politisk verksamhet K % I N % Infrastruktur, skydd m.m. K % I % N % Särskilt riktade insatser Flyktingservice K % I % N % Arbetsmarknadsinsatser K % I % N % Kommungemensam verksamhet Bostadsexploatering K I N IKT-avdelning K % I % N % HR-avdelning K % I N % Ekonomiavdelning K % I N % Kommunstyrelsens kansli K % I N % Övrig kommungemensam verksamhet K % I N % Jämförelsestörande post N Räddningstjänst N % KSOF N % * K=Kostnad I=Intäkt N=Nettokostnad

355 Kommunstyrelsen Månadsuppföljning februari 2011 Kommunstyrelsen exklusive räddningstjänst och KSOF Efter två månader har 12 procent av årsbudgeten exklusive räddningstjänst och KSOF förbrukats, vilket är läg än riktpunkten på 17 procent. Inom blocket politisk verksamhet är utfallet lägre än budget. Ett inställt KF möte i februari uppväger till viss de obudgeterad utbildningskostnad avseende nya politiker. För övrigt finns inga förändringar mot budget varför prognosen för helåret är lika med budget. Infrastruktur, skydd m.m. Projekten inom infrastruktur följer plan, en lägre förbrukning under årets två första månader beror på att kostnaderna faller ojämnt över året. Prognos för helåret bedöms var lika med budget. Flyktingservice För budgetåret 2011 kommer det att ske stora förändringar gällande både intäkter och kostnader. I och med d nya lagen som trädde i kraft är det Arbetsförmedlingen som har ansvaret för nyanlända flyktingar. Huvuddelen av de pengar som tidigare kom till kommunen går nu direkt till Arbetsförmedlingen. En del av kommunens schablonersättning överförs till socialförvaltningen som ett stöd för icke arbetsföra. Det höga utfa på intäktssidan till och med februari, 28 procent av budget, förklaras delvis med att här ingår 263 tkr som ska överföras till försörjningsstöd inom socialförvaltningen. Den lagda budgeten för introduktionsersättning gäller d gamla gruppen av nyanlända som fortsatt handläggs av AME. Prognosen för året är osäker med anledning av nya lagen och vid tertialuppföljningen kommer en mer tillförlitlig prognos att lämnas. Arbetsmarknadsbefrämjande åtgärder Utfallet efter två månader ligger på 26 procent och orsaken återfinns främst på intäktssidan, där utfallet endas 8 procent. Intäkterna varierar beroende på tillgång av deltagare från olika myndigheter, dessutom släpar faktureringen efter. Posten kostnader kan överraska beroende på maskinpark med bilar, släp och klottersaneringsbil, men sammantaget förväntas budgeten att hållas. IKT-avdelningen Resultat enligt plan. Utfallet ej linjärt primärt med anledning av Intranätprojekt som är under uppstart. Ekonomiavdelningen Utfallet ligger något under budget, på helår bedöms prognosen vara lika med budget. HR-avdelningen Efter två månader har 13 procent av årsbudgeten förbrukats, vilket är lägre än riktpunkten på 17 procent. Förbrukningen förväntas dock bli ojämn under året på grund av att kostnaderna faller ojämnt i de större projek

356 Ärende 15

357 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll (24) 36 Månadsuppföljning februari samtliga nämnder (KS ) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott noterar informationen och godkänner prognosen. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har utifrån nämndernas månadsuppföljningar gjort en ekonomisk analys och en prognos för Justerandes sign JU't.,and~ Utdragsbestyrkande

358 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 1/6 PATRIC ANDERSSON EKONOMICHEF KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter februari 2011 Kommunledningskontorets förslag Kommunstyrelsen noterar informationen. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har utifrån nämndernas månadsuppföljningar gjort en ekonomisk analys och en prognos för Bakgrund Det ekonomiska utfallet per februari samt årsprognos för 2011 Det bokförda resultatet för kommunen per 28 februari är 35,8 mnkr vilket är bättre än motsvarande del av budget. Bokfört resultat motsvarande period förra året var 26,7 mnkr. Prognos för det ekonomiska utfallet Prognostiserat resultat för kommunen som helhet är efter två månader - 2,4 mnkr. I resultatet finns inga realisationsvinster och prognosen över balanskravsresultat är således detta samma. För en överblick av budget för 2011, utfall per februari, årsprognos samt årsprognos, se tabell 1. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

359 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/6 Tabell 1 Resultaträkning utfall , budget 2011 samt helårsprognos Skatter, generella statsbidrag och utjämning De preliminärt utbetalade skatteintäkterna 2010 har visat sig vara för låga. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings senaste prognos (februari) handlar det om en ökning med 17,9 mnkr. I budgeten togs 16,8 mnkr upp så det handlar om en förbättring med 1,1 mnkr. Den nya prognosen för skatteunderlaget 2011 ger en ökad nettoskatteintäkt om 4,5 mnkr Prognosen för den kommunala fastighetsavgiften för 2011 är 0,7 mnkr lägre än den som låg till grund för budgeten. Totalt har kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning ökat med 4,9 mnkr jämfört med budget. Avskrivningar Prognosen för avskrivningarna följer budget Finansiella kostnader och intäkter Prognosen över de finansiella kostnaderna och intäkterna följer budget

360 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 3/6 Övriga centrala kostnader och intäkter (tabell 2) Återbetalning av moms efter omprövningar i kommunkontosystemet åren medför en nettointäkt om 1,0 mnkr Tabell 2 Driftsredovisning utfall , budget 2011 samt helårsprognos Prognosen negativ för fyra nämnder övriga håller budget De bokförda nettokostnaderna för driftsekonomin per februari uppgår till mnkr vilket motsvarar 14 procent av årsbudgeten. Detta ska jämföras med den linjära riktpunkten på 17 procent (se tabell 2). Situationen skiljer sig dock mellan nämnderna och en del kostnader har en tendens att öka snabbare under andra halvåret. Sammantaget ger nämndernas prognos tillsammans med vår bedömning av övriga poster inom driftsredovisningen ett underskott på 9,3 mnkr mot budget. Nämnderna prognostiserar ett underskott på 10,3 mnkr. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen gör bedömningen att budgeten för rambudgeten (inklusive räddningstjänst) kommer att hållas.

K UNGÖRELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-04-11. Tid och plats Kl 19.00 Vallentuna teater, Vallentuna

K UNGÖRELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-04-11. Tid och plats Kl 19.00 Vallentuna teater, Vallentuna K UNGÖRELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-04-11 Tid och plats Kl 19.00 Vallentuna teater, Vallentuna Kallade tjänstemän Ann-Charlotte Järnström,Kommundirektör Victor Kilén, chef KS kansli Övriga kallade Vallentuna

Läs mer

KOMMUNSTYRELSEN 2011-03-28

KOMMUNSTYRELSEN 2011-03-28 K A LLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2011-03-28 Tid och plats Kl 18.00 Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna Kallade tjänstemän Ann-Charlotte Järnström,Kommundirektör Victor Kilén, chef KS kansli Patric Andersson,

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

OBS! För Idrottshallen/Bollhallen gäller särskild ordning beträffande prioritering (bilaga 1).

OBS! För Idrottshallen/Bollhallen gäller särskild ordning beträffande prioritering (bilaga 1). Policy för uthyrning av Töreboda kommuns lokaler Töreboda kommun har lokaler som utanför ordinarie verksamhet kan hyras ut för olika aktiviteter och arrangemang. Föreningslivet i Töreboda kommun är ett

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Produktion: Nacka Partner Text: Vallentuna kommun Omslagsbild: Robert Blom. Foto: Vallentuna kommun där ej annat anges.

Produktion: Nacka Partner Text: Vallentuna kommun Omslagsbild: Robert Blom. Foto: Vallentuna kommun där ej annat anges. Årsredovisning 2009 Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Produktion: Nacka Partner Text:

Läs mer

't( 1. Tjänsteskrivelse: Förslag som säkerställer ett positivt resultat zor3 2. Bilaga Förslag på åtgärder VALLENTUNA KOMMUN

't( 1. Tjänsteskrivelse: Förslag som säkerställer ett positivt resultat zor3 2. Bilaga Förslag på åtgärder VALLENTUNA KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Kom mu nstyrelsens a rbetsutskott Sa m manträdesprotokol I 20L3-O2-t4 t4 (t7) 926 Förslag som säkerställer ett positivt resultat 2013 (KS 2012.580) Beslut Arbetsutskottet ställer sig

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 131 Svar på motion (DEX) Skapa en öppen medborgardialog på kommunens hemsida (KS 2010.

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 131 Svar på motion (DEX) Skapa en öppen medborgardialog på kommunens hemsida (KS 2010. Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-09-09 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 131 Svar på motion (DEX) Skapa en öppen medborgardialog på kommunens hemsida (KS 2010.292)

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-03-05 DNR KS 2015.131 MARIE WALLIN SID 1/1 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032

KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-03-05 DNR KS 2015.131 MARIE WALLIN SID 1/1 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-03-05 DNR KS 2015.131 MARIE WALLIN SID 1/1 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Vallentuna

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 55 Årsredovisning för AB Össebyhus 2013 (KS 2014.089)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 55 Årsredovisning för AB Össebyhus 2013 (KS 2014.089) VALLENTUNA KOMMUN Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2014-04-07 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 55 Årsredovisning för AB Össebyhus 2013 (KS 2014.089) BESLUT Kommunstyrelsen

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-02-25

PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-02-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-02-25 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Justerare Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna Kl 09.00- Örjan Lid (M), ordförande Elisabeth Rydström

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

q-- 93s Ârsredovisning för Vallentuna kommun 2OtZ (KS 2013.090) VALLENTUNA KOMMUN Ärendet i korthet Handlingar Beslut 20L3-O3-2L

q-- 93s Ârsredovisning för Vallentuna kommun 2OtZ (KS 2013.090) VALLENTUNA KOMMUN Ärendet i korthet Handlingar Beslut 20L3-O3-2L VALLENTUNA KOMMUN Kom m u nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 20L3-O3-2L 8 (16) 93s Ârsredovisning för Vallentuna kommun 2OtZ (KS 2013.090) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Barn- o utbildningsnämndens au 2015-02-18 Plats och tid Beslutande ledamöter Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 Lena Gerby (M), ordförande Göran Hellmalm (FP), vice ordförande Hanna

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

56s Ägardirektiv AB Össebyhus (KS 20tI.082)

56s Ägardirektiv AB Össebyhus (KS 20tI.082) Kom munstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 2012-05-03 12 (16) 56s Ägardirektiv AB Össebyhus (KS 20tI.082) Beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att fastställa

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

K U NGÖRELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-03-23. Tid och plats 19.00 Kulturhuset, Kulturrummet

K U NGÖRELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-03-23. Tid och plats 19.00 Kulturhuset, Kulturrummet K U NGÖRELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-03-23 Tid och plats 19.00 Kulturhuset, Kulturrummet Kallade tjänstemän Victor Kilén, tf kommundirektör Karin Kilerud, kommunsekreterare Vallentuna den 5 mars 2015 Ray

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

2012 1 Årsredovisning

2012 1 Årsredovisning 2012 1 Årsredovisning 2 I Vallentuna är historien en del av vår vardag. Samtidigt är vi ett samhälle i ständig utveckling och en av landets mest expansiva kommuner. Innehåll Nyckeltal i sammandrag 4 Kommunalrådet

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

5s0. 1. Tjänsteskrivelse,2ol3-o5-2o 2. Tertial r, zor3 UN VALLENTUNA KOMMUN. Verksamhetsuppfoljning 20L3, tertial 1 (UN 20t3.090) Ärendet i korthet

5s0. 1. Tjänsteskrivelse,2ol3-o5-2o 2. Tertial r, zor3 UN VALLENTUNA KOMMUN. Verksamhetsuppfoljning 20L3, tertial 1 (UN 20t3.090) Ärendet i korthet VALLENTUNA KOMMUN Utbildni ngsnämndens arbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I -06-04 6 (17) 5s0 Verksamhetsuppfoljning 20L3, tertial 1 (UN 20t3.090) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Utbildningsnämnden

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Delårsrapport 2006. januari - augusti

Delårsrapport 2006. januari - augusti Delårsrapport 2006 januari - augusti VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 31 augusti 2006 Periodens resultat + 135 Mkr Prognostiserat helårsresultat + 99 Mkr Realisationsvinst vid försäljning av Centrumfastigheterna

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

L-- m-l. Underskrifter Sekreterare BEVIS. ss 101 - Lr2. kommun. Vallentuna. Örjan Lid. elie Hallin. Justeringens tid. och plats

L-- m-l. Underskrifter Sekreterare BEVIS. ss 101 - Lr2. kommun. Vallentuna. Örjan Lid. elie Hallin. Justeringens tid. och plats Utses att justera Jaana Tilles (S) Justeringens tid och plats Kommunstyrelsens kansli, JO t j o4 - t cl Underskrifter Sekreterare elie Hallin Ordftirande Örjan Lid L-- Justerande Jaana Tilles BEVIS Justeringen

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-11-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 187 Finanspolicy ändring (KS 2013.391) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Tjänsteskrivelse Finanspolicy - ändring

Tjänsteskrivelse Finanspolicy - ändring VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-01 DNR KS 2013.391 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Finanspolicy

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 25 augusti 2015 kl. 8:30-9:50 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 58-62 ande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Dzenita Abaza

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (29)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (29) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (29) Plats och tid Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna, Kl 09.00 12.35 ande Örjan Lid (M), ordförande, Elisabeth Rydström (C), Gunnel Orselius-Dahl (FP),

Läs mer

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2014-09-02 Kommunstyrelsen 137 Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning 2013 Dnr KS 2014/0092 Handlingar Kommunens revisorers skrivelse den 24 april 2014.

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Månadsbokslut mars 2013

Månadsbokslut mars 2013 2013-04-15 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/156-040 Kommunstyrelsen Månadsbokslut mars 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar månadsbokslut för mars 2013. Sammanfattning Årsprognosen för årets

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna måndagen den 9 november 2009 kl 17.00-17.45

Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna måndagen den 9 november 2009 kl 17.00-17.45 Extra Kommunstyrelse 2009-11-09 Plats och tid för sammanträdet Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna måndagen den 9 november 2009 kl 17.00-17.45 Beslutande Ersättare Örjan Lid (M), ordförande Raimo

Läs mer

KOMMUNSTYRELSEN 2011-10-27

KOMMUNSTYRELSEN 2011-10-27 K A LLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2011-10-27 Tid och plats Kl 18.00 Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna Kallade tjänstemän Ann-Charlotte Järnström, kommundirektör Patric Andersson, ekonomichef Victor Kilén,

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Kommunstyrelsen 15 december 2003

Kommunstyrelsen 15 december 2003 Kommunstyrelsen 15 december 2003 Plats och tid för sammanträdet Vallentuna teater, Vallentuna måndagen den 15 december 2003 kl 18.30-19.00 Beslutande Ersättare Sten-Åke Adlivankin (m), ordförande Marie-Louise

Läs mer

Utbildningschef Roland Beijer Ekonomiadmin. chef Annika Hellberg Enhetschef kvalitet och utveckling Eva Lod 92-98 Nämndsekreterare Lotta Lann

Utbildningschef Roland Beijer Ekonomiadmin. chef Annika Hellberg Enhetschef kvalitet och utveckling Eva Lod 92-98 Nämndsekreterare Lotta Lann Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott 2009-08-18 Plats och tid för sammanträdet ande Ersättare Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Vargmötet, Barn- och ungdomsförvaltningen,

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

r. Tjänsteskrivelse 2. Rapport: Webbsändning av kommunfullmäktiges möten VALLENTUNA KOMMUN

r. Tjänsteskrivelse 2. Rapport: Webbsändning av kommunfullmäktiges möten VALLENTUNA KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Kom m u nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesp rotokol I 2013-ot-L7 6 (12) 94 Webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden (KS 2013.006) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Tjänsteskrivelse Årsredovisning för Vallentuna kommun 2014

Tjänsteskrivelse Årsredovisning för Vallentuna kommun 2014 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-03-03 DNR KS 2015.101 ANDREAS FORSLUND SID 1/2 KOMMUNCONTROLLER ANDREAS.FORSLUND@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Årsredovisning

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 24 Webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden (KS 2013.006)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 24 Webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden (KS 2013.006) VALLENTUNA KOMMUN Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 24 Webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden (KS 2013.006) BESLUT

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om inrättande av arbetsmarknads- och integrationsnämnd

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om inrättande av arbetsmarknads- och integrationsnämnd EMELIE HALLIN SID 1/4 STABSCHEF 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om inrättande av arbetsmarknads- och integrationsnämnd Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer