Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet

Transkript

1 Handläggare Carin Lilliehöök Föredragningslista Sammanträdesdatum Sida 1(3) Till Arbetsutskottets ledamöter Direktionens övriga ledamöter och ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet 1. Val av protokollsjusterare 2. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 3. Långsiktigt hållbar regional stödstruktur för socialtjänst, OFB CW hälsa och välfärd RD 2013/2015 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Rekommendera medlemmarna att godkänna förslag till långsiktigt hållbar stödstruktur inom socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård. Utökning föreslås med 3,0 årsarbetare till en kostnad av kr/år att fördela så att landstinget finansierar 50 % och kommunerna fördelar resterande 50 % mellan sig grundat på befolkningsantal. 2. Direktionen föreslås för egen del besluta att behålla politisk styrning av den regionala stödstrukturen via Välfärdsberedningen. Ärende bifogas. 4. Fastställelse av länstransportplan OFB KS RD 2014/61 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Fastställa länstransportplan för perioden Ärende bifogas.

2 2(3) 5. Projektärenden OFB EB RD 2014/10 Projekt: Handel eller besöksnäring? Hur kan handelns branschglidning skapa tillväxt i glest befolkade miljöer? Förslag till beslut: Arbetsutskottet beslutar: Högskolan Dalarna beviljas kronor som medfinansiering av projektet Handel eller besöksnäring? Hur kan handelns branschglidning skapa tillväxt i glest befolkade miljöer? Beslutet gäller under förutsättning att genomförande och övrig finansiering sker enligt ansökan. Ärende bifogas RD 2014/21 Projekt: "Next Horizon innovativ upplevelseproduktion en förstudie" Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Region Dalarna beviljas genomföra projektet Next Horizon innovativ upplevelseproduktion en förstudie samt att bevilja projektet medfinansiering med kronor. Beslutet gäller under förutsättning att genomförande och övrig finansiering sker enligt ansökan. Ärende bifogas RD 2014/ Projekt: "Noder för musik, film och digital interaktiv produktion i Dalarna" Ansökan från Borlänge kommun om projektstöd med kr. Idag inkommen reviderad ansökan bifogas. Muntlig föredragning av representanter från Borlänge och Falu kommuner vid arbetsutskottets sammanträde. 6. Coompanion - verksamhetsbidrag 2014 OFB EB RD 2014/58 Förslag till beslut: Arbetsutskottet beslutar: Coompanion Dalarna beviljas ett bidrag på kronor för verksamhetsåret Ärende bifogas

3 3(3) 7. Revidering av Förbundsordning Region Dalarna RD 2011/34 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Landstinget Dalarna och Dalarnas kommuner rekommenderas att godkänna förslaget till ny skrivning i förbundsordningens 7 i respektive fullmäktige. Ärendet kompletteras senare 8. Ägarråd Central Sweden OFB MH RD 2013/213 Förslag till beslut: Arbetsutskottet beslutar: Region Dalarnas ledamot i Central Swedens styrelse vid denna styrelses kommande sammanträde anger som Region Dalarnas mening att Central Swedens ägarråd kan avskaffas. Ärende bifogas Överläggningsärenden 9. Information om budget för kollektivtrafiken OFB AS andra halvåret 2014 Claes Annerstedt, VD Dalatrafik, informerar under sammanträdet. 10. Information reserapport från Hubeiresan i april OFB ÅÄ RD 2012/142 samt RD 2012/143 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Reserapporten läggs till handlingarna. Ärende bifogas. Ärendet behandlas på direktionen 18 juni. 11. Integration och avtal om flyktingmottagande. Ärendet utsänds i samband med direktionens sammanträde 12. Övriga ärenden

4 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Handläggare Christina Wessman Datum Dnr: RD 2013/215 Arbetsutskottet Förslag till långsiktigt hållbar regional stödstruktur inom socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att rekommendera medlemmarna att godkänna förslag till långsiktigt hållbar stödstruktur inom socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård. Utökning föreslås med 3,0 årsarbetare till en kostnad av kr/år att fördela så att landstinget finansierar 50 % och kommunerna fördelar resterande 50 % mellan sig grundat på befolkningsantal. Direktionen föreslås för egen del besluta att behålla politisk styrning av den regionala stödstrukturen via Välfärdsberedningen. Sammanfattning av ärendet Inför nya överenskommelser för 2014 mellan regeringen och SKL för utveckling av en evidensbaserad socialtjänst ställdes krav på samtliga regioner/län att presentera en plan för en långsiktigt hållbar regional stödstruktur inom socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård från 2016 då nuvarande överenskommelser upphör och därmed också finansiellt stöd via stimulansbidrag. Region Dalarnas direktion godkände framtaget inriktningsförslag om långsiktigt hållbar regional stödstruktur med krav på att ett mer preciserat underlag avseende finansiering skulle presenteras i juni 2014 för ställningstagande inför kommande verksamhetsplaneringar i länets kommuner och landstinget. Förslaget redovisades till SKL senast i november Ärendet Politisk styrning Välfärdsberedningen utgör en mycket viktig och väl fungerande mötesplats för dialog, direktiv och samordning av frågor som faller inom området. De kan även ge uppdrag som inte kopplas till nationell nivå utan är viktiga ur ett regionalt/lokalt perspektiv. Därför föreslås att nuvarande organisering av den politiska styrningen, med en Välfärdsberedning vars ledamöter utses av direktionen, kvarstår oförändrad. Tjänstemannastyrning Den fungerar väl, men har utvecklingspotential när det gäller former och mandat främst för styrgrupperna inom respektive sakområde. En

5 2(3) utvecklingsprocess är inledd och förslaget är att återrapportering av arbetet fortlöpande ges till Välfärdsberedningen. Regionala Stödfunktioner och finansiering För att tillhandahålla en grundstruktur för gemensamt regionalt/lokalt utvecklingsarbete behövs en utökning av den bemanning som idag finns på Region Dalarna inom välfärdsområdet. Kraven på en evidensbaserad praktik kommer inte att minska utan istället väntas skärpta direktiv. Det går inte att förvänta sig att allt utvecklingsarbete ska ske med stöd av stimulansbidrag. Dessa avser uppstart av nya områden för att få ett snabbare genomslag av nya krav och riktlinjer. Det som framstår allt mer tydligt är att kommuner och landsting måste samverka sinsemellan för att klara gemensamma åtaganden, men också att kommunerna måste hitta vägar att samverka i de för dem gemensamma utvecklingsprocesser. En enskild kommun klarar inte av att upprätthålla en helt egen stödstruktur. Det gäller landet som helhet och Dalarna i synnerhet då de flesta av länets kommuner är små. Fördelen med en regional stödstruktur är att man kan göra gemensamma prioriteringar för frågor som ska hanteras tillsammans utan att det utesluter varje huvudmans eget utvecklingsansvar. Region Dalarnas stab inom välfärdsområdet föreslås utöka med 3,0 årsarbetare. Dessa ska verka inom samtliga sakområden och samordna gemensamma utvecklingsprocesser i länet på uppdrag av Välfärdsberedning och chefsnätverk. Tillkommande kostnad beräknas till kr/år. Fördelning mellan huvudmännen föreslås bli att landstinget bekostar 50 % och kommunerna fördelar resterande 50 % sinsemellan utifrån befolkningsunderlag. Med ovan nämnda fördelningsnyckel blir landstingets kostnad kr/år och lika mycket skulle fördelas mellan kommunerna. Slutlig fördelningsnyckel inför 2016 tas fram på grundval av befolkningsfördelningen i Dalarna 31december 2014 Om det kommer nya nationella uppdrag av mer omfattande karaktär förutsätts att medel tillförs regionen under en uppstartsperiod och att utökning av bemanningen i så fall kan komma ifråga godkände ledningsgruppen på tjänstmannanivå förslaget till styrning och ledning samt omfattning och finansiering av en långsiktigt hållbar stödstruktur. Där framhålls att en utökning av det regionala stödet är en kommunövergripande fråga då det kan beröra flera nämnder/styrelser i kommunerna. Välfärdsberedningen beslutade att bifalla förslaget och föreslå Region Dalarnas direktion att rekommendera sina medlemmar att godkänna detsamma. Christina Wessman Chef utveckling hälsa och välfärd Beslutet ska skickas till Samtliga kommuner i Dalarna

6 3(3) Landstinget Dalarna Christina Wessman, Region Dalarna

7 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Handläggare Kent Söderlund Datum AU Diarienummer RD 2014/61 Fastställelse av länstransportplan Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Fastställa länstransportplan för perioden Sammanfattning av ärendet Regeringen har fattat beslut om definitiva ekonomiska ramar för länsplanerna, vilka överensstämmer helt med den preliminära fördelning som angavs i regeringens direktiv för upprättande av länsplanerna ( ), totalt 34,9 miljarder kronor. Dalarna har tilldelats en definitiv ekonomisk planeringsram på miljoner kronor, vilket motsvarar den preliminära ramen. Därutöver tillkommer dock följande medelsfördelning: 51,8 mkr för statsbidrag till icke statliga flygplatser (särskilt beslut). 35 mkr för perioden för att justera/kompensera utfallet av de ekonomiska planeringsramarna för perioden , så att samtliga län fått ut proportionellt lika mycket av tilldelad planeringsram vid utgången av Detta innebär totalt en planeringsram på 1128,1 miljoner kronor. Ärendet Den definitiva ekonomiska planeringsramen är densamma som den preliminära ramen. Därutöver tillkommer 51,8 mkr för statsbidrag till icke statliga flygplatser (särskilt beslut från regeringen). Vidare har Trafikverket fått regeringens uppdrag att för perioden justera/kompensera utfallet av de ekonomiska planeringsramarna för perioden , så att samtliga län har fått ut proportionellt lika mycket av planeringsramarna vid utgången av För Dalarna har det inneburit en ökad planeringsram med 35 mkr för perioden Totalt innebär detta en planeringsram på 1128,1 mkr (1037 mkr + 51,8 mkr + 35 mkr).

8 2(3) Förslag till beslut om fastställande av länsplan Förslag till beslut om fastställande av planen grundar sig på att beslutet om preliminär plan ligger fast, med beaktande av en utökad planeringsram enligt ovan samt förslaget till Direktionen om satsning på Vasaloppsvägen, enligt följande: Justeringar och följdverkningar utifrån utökad planeringsram med 35 mkr för perioden (11,7 mkr/år för 2014 och 2015 samt 5,8 mkr för 2016 och 2017) Beaktande av Tjänstemannaförslaget till Direktionen inför beslut om preliminär länsplan (131204) om att fördela 91 mkr till Vasaloppsvägen. Beslutet om preliminär plan innebar 61 mkr till Vasaloppsvägen, beroende på beslut om att prioritera väg till flygplats Sälen, vilket medförde en minskning med 30 mkr för Vasaloppsvägen. Förslaget presenteras enligt bifogad Ekonomisk planeringsram Förslag Fastställd plan AU ändringar gentemot preliminär plan är markerade med rött med jämförande fördelning enligt preliminär plan inom parentes med stöd av nedanstående textbeskrivning för respektive år i planperioden. Den utökade ramen på 35 mkr för perioden får således även positiva effekter för resterande period Förslaget innebär att medelstilldelningen till Vasaloppsvägen tillgodoses nästan till fullo genom den utökade ramen (83 mkr i stf 91mkr) 2014: 11,7 mkr fördelas inom potter för steg 2 och 3 åtgärder. Inget namngivet objekt är aktuellt (förutom 27 mkr till Bärighetsåtgärder på Dalabanan). 2015: 11,7 mkr fördelas till Rv 68 Förbi Fors för att kunna genomföra objektet på två år (se 2016). 2016: 5,8 mkr fördelas till Rv 68 Förbi Fors. Innebär att objektet kan slutföras : 5,8 mkr + sparade 18 mkr från Förbi Fors, fördelas till Rv 66 Ö Tandö-Bu för en kraftfullare byggstart (59 mkr i st f 35 mkr i preliminär plan). 2018: Ligger fast. 2019: Rv 66 Ö Tandö-Bu kan avslutas med en lägre summa, vilket ger utrymme för en mjukstart av Rv 66 Förbi Yttermalung med 15 mkr samt förslagsvis 2,7 mkr ytterligare till Gång och cykelåtgärder. 2020: Avsatta medel i preliminär plan till Rv 66 Ö Tandö-Bu (som avslutas 2019) överförs till Rv 66 Förbi Yttermalung (68 i stf 62 mkr). 2021: Ligger fast : För att slutföra Rv 66 Förbi Yttermalung behövs 61 mkr i st f 82 mkr i preliminär plan. Frigjorda medel för perioden föreslås till Vasaloppsvägen, vilket innebär en utökning från 61 mkr till 83 mkr. Beslutsunderlag Förslag Ekonomisk planeringsram , fastställd plan AU Preliminär länsplan, beslut se

9 3(3) Kent Söderlund Beslutet skall skickas till: Trafikverket Borlänge Trafikverket Region mitt

10 Länsplan EKONOMISK PLANERINGSRAM Förslag Fastställd plan AU Tot kostn Kostn NNK mkr mkr REF Steg 1 åtgärder Påverkansåtgärder 12,2 12,2 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 4,2 Summa steg 1 12,2 12,2 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 4,2 Steg 2 och 3 åtgärder Effektivisering av transportsystemet Trafiksäkerhet/Tillgänglighet Rv 70 Genom Mora steg ,0 11,0 1,0 1,0 1,0 3,0 3,0 2,0 Rv 66 Genom Ludvika/Gamla Bangatan 24,0 24,0 0,5 3,0 6,0 3,0 9,0 2,5 Gång- och cykelåtgärder 115,0 115(112) 18,6 13,0 10,0 4,8(4,7) 9(8,1) 9,1(6,4) 3,5(3,9) 11,5(11,8) 35,5 Övriga trafiksäkerhetsåtgärder 54,6 54,6(45) 13,5(1,8) 2,2(2,5) 5,8(6) 2,7(3) 4,7(5) 5,5 3,0 3,0 14,2 Lv 1000 Orsa 10,5 10,5 2,5 8,0 Lv 1024/1025 Vasaloppsvägen 194,0 83(61) -0,9 83(61) Rv 66 U länsgräns-smedjebacken mötesfri väg 122,0 122,0 0,3 122,0 Kollektivtrafikåtgärder statliga vägnätet Busshållplatser 5,0 5(4) 2,0 2,0 1(0) Statlig medfinansiering (50 %) Trafiksäkerhets- och miljöåtg kommunalt vägnät 68,0 34(36) 3,0 4,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 12,0 Regional kollektivtrafik; väg, järnväg, flyg 44,0 22,0 1,6 2,0 2,0 2,8 2,0 2,0 9,6 Mora resecentrum 17,0 3,5 3,5 Falu resecentrum 45,0 22,5 9,3 10,0 3,2 Driftbidrag ickestatliga flygplatser 51,8 51,8 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 4,4 17,3 Enskilda vägar 10,0 5,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,0 Summa steg 2 och 3 897,9 563,9 42,8 41,0 40,3 19,8 34,8 23,9 21,8 29,9 296,1 Steg 4 åtgärder Nyinvesteringar/större ombyggnadsåtgärder Dalabanan 27,0 27,0 0,5 27,0 Lv 293 N Amsberg 40,0 8,0-0,7 8,0 Rv 68 Förbi Fors 143,0 114,0-1,6 54(40) 60(56) Lv 1053 Flygplats Sälen 45,0 45,0 25,0 20,0 Rv 66 Ö Tandö-Bu 145,0 145,0-0,6 59(35) 35,0 51(69) 0(6) E 16/66 Förbi Yttermalung 207,0 207,0-0,1 1,0 2,0 15(0) 68(62) 60,0 61(82) Summa steg 4 607,0 546,0 35,0 55,0 62,0 84,0 55,0 66,0 68,0 60,0 61,0 Åtgärdsvalsstudier 6,0 6,0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 2,0 Totalt 1523,1 1128,1 0,0 92,8(81,1) 97,5(85,8) 103,8(98)105,3(99,5) 91,3 91,4 91,3 91,4 363,3

11 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Eric Boo Datum Arbetsutskottet Projektärenden Förslag till beslut 1. Arbetsutskottet beslutar bevilja Högskolan Dalarna kronor som medfinansiering av projektet Handel eller besöksnäring? Hur kan handelns branschglidning skapa tillväxt i glest befolkade miljöer? Beslutet gäller under förutsättning att genomförande och övrig finansiering sker enligt ansökan. 2. Arbetsutskottet förslår Direktionen besluta att Region Dalarna ska genomföra projektet Next Horizon innovativ upplevelseproduktion en förstudie samt att bevilja projektet medfinansiering med kronor. Beslutet gäller under förutsättning att genomförande och övrig finansiering sker enligt ansökan. Beslutsunderlag Beslutsförslag bifogas.

12 B Reviderad ansökan projektstöd Region Dalarna (fylls i av Region Dalarna) Handläggare: (fylls i av Region Dalarna) Ankomststämpel/Diarienummer NYPS Stödid: 1. Allmänna uppgifter Projektets namn: Noder för musik, film och digital interaktiv produktion i Dalarna Sökt belopp från Region Dalarna: kr Projektets start och slutdatum: Ange de kommuner som geografiskt kommer att omfattas av projektets insatser: Primärt Falu kommun och Borlänge Kommun. Resultatet av projektet kommer att spridas till övriga Dalakommuner. Projektet sker i nära samarbete med näringsliv, offentlig sektor samt Högskolan Dalarna. Projektet avser medfinansiering inom: ( ) Mål 2 Norra Mellansverige ( ) Interreg Ansökan skickas i digital form till diariet@regiondalarna.se. Observera dock att denna första sida alltid ska skickas i original via post underskriven av behörig firmatecknare. Om medfinansiering söks i EU:s Mål 2 eller Interreg så ska kopia på EU-ansökan bifogas samt endast sidorna 1-4 av denna ansökan sändas till Region Dalarna. Till ansökan bifogas 6 antal bilagor 2. Uppgifter om sökande a) Sökande: Borlänge Kommun b) Org.nr.: c) Adress: Röda vägen 50 d) Postnr: e) Postadress: Borlänge 3. Underskrift f) Telefon: g) Fax: h) E-post: kommun@borlange.se i) Webbadress: j) Juridisk status: Kommun k) CFAR nr/arbetsställe nr: Undertecknad försäkrar, på heder och samvete, att de uppgifter som lämnas i ansökan inklusive bilagor är riktiga. Vidare intygas att inga andra offentliga stöd, utöver de i denna ansökan redovisade, kommer att sökas för detta projekts kostnader samt att lagen om offentlig upphandling har efterlevts i erforderliga fall. Samtidigt medges att projektansökan får tas upp och diskuteras med berörda parter i regionen samt att sökandes kreditgivare och revisorer får lämna information som är nödvändig för bedömning av ansökan och den fortsatta hanteringen av projektstödet Jan Boman, Kommunalråd

13 B Datum Behörig firmatecknare Namnförtydligande 4. Behörig/a firmatecknare Behörig/a firmatecknare är: Jan Bohman Vilket framgår av bifogat alternativ: Registreringsbevis, se bilaga nr: 1 KS ordförande Jan Bohman KS utskott instruktion o delegationer 3 Reglemente för KS Firmatecknare Jörg BAssek Stödets utbetalande Utbetalas till (endast ett alternativ): Borlänge Kommun ( ) Sökandens plusgiro: ( X ) Sökandens bankgiro: Moms Ett intyg från Skattemyndigheten måste bifogas som visar projektets momsstatus. ( x ) Intyget visar att projektet har avdragsrätt för moms. Projektkostnader budgeteras exkl. moms. Se bilaga nr: 5 Registerutdrag Skatteverket ( ) Intyget visar att projektet inte har avdragsrätt för moms. Projektkostnader budgeteras inkl. moms. 7. Projektledare och kontaktpersoner a) Projektledare: Patric Hammar Telefon: Mobil: Adress: Röda vägen 50 Fax: E-post: patric.hammar@borlange.se Post nr.: Borlänge b) Kontaktperson ekonomi/adm: Ola Lindbärg Telefon: Mobil: Adress: Röda vägen 50 Fax: E-post: ola.lindbarg@borlange.se Post nr.: Borlänge c) Revisionsfirma: KPMG Telefon: Mobil: Fax: E-post: Adress: Post nr.: Revisorn är auktoriserad eller godkänd av revisorsnämnden (x) Ja

14 B 8. Projektbeskrivning ( ) Nej Bakgrund: I en allt hårdare regional konkurrens innebär det för Dalarna att i större utsträckning än tidigare synliggöra och profilera sina starka sidor för att öka attraktionskraften för regionen. Ett led i detta är att stödja utvecklingen av ett differentierat näringsliv med en balanserad mix mellan tillverkningsindustri och tjänsteproduktion. Falu- och Borlänge kommun har beslutat att samverka för att gemensamt kraftsamla för utveckling, tillväxt och attraktionskraft i regionen. Genom samarbetet skapas dessutom bättre möjligheter för den tillväxt som förväntas kunna ske i samverkan inom KKN. I detta sammanhang har kulturella och kreativa näringar (KKN) fått allt större betydelse, då det inom dessa områden finns en stor utvecklingspotential för tillväxt och attraktionskraft. Som jämförelse kan nämnas att enbart inom musikindustrin sysselsattes år 2011 i Sverige personer, vilket är fler än bilindustrin samma år. Hädanefter avgränsas definitionen till musik, film samt digital interaktiv produktion (MFD) i ansökan. Inom dessa områden finns i Dalarna en styrka som kan mäta sig både nationellt och internationellt. Områdena har av regionen också framhävts som möjliga tillväxtområden. De gynnsamma förutsättningarna för projektet består i att varje område för sig har en stark bas med stor utvecklingspotential. Branscherna uppvisar även en vilja att nyttja de möjligheter som finns i branschöverskridande samverkan (cross innovation), där regional samverkan kan leda till nya tjänster och produkter i innovativa miljöer. Om offentliga aktörer framgångsrikt ska kunna stödja näringslivets utveckling krävs en nära samverkan mellan medborgare, offentlig sektor, privat näringsliv och aktörer inom forsknings- och utbildningsområdet. Samtliga aktörer måste dessutom ha en tydlig gemensam vision och målbild av vad man vill åstadkomma på kort och lång sikt. En effektiv styrning, tillgång till rätt kompetens och erforderliga resurser måste finnas för att uppsatta mål ska kunna nås. En viktig förutsättning för tillväxt är förmågan till kommersialisering hos aktörer, som är verksamma inom MFD. Om samhällsekonomiska resultat och effekter ska genereras inom MFD-området måste kommersialiseringskompetens finnas hos dem som verkar inom området. Förutsättningarna för kommersialisering kan stärkas genom offentliga insatser och därigenom ge möjlighet till tillväxt och nya arbetstillfällen inom näringen. MFD-området som näringsgren är i vissa avseenden ojämnt utvecklat. Skillnaderna och likheterna inom MFD-området innebär att eventuellt stöd från offentliga aktörer kan komma att se olika ut. Kunskapen om vad som är ett effektivt kommunalt näringslivsstöd för MFD-utveckling är idag bristfällig för de effekter som önskas. Initiativ behöver därför tas för att utveckla metoder och rutiner inom området. I detta sammanhang kommer samarbetet med Högskolan Dalarna att vara av stor betydelse. Resultatet från projektet kommer att komma övriga Dalakommuner till del för ett långsiktigt gemensamt agerande inom MFD-området. Upparbetad kunskap från projektet kommer dessutom att implementeras i Högskolan Dalarnas mediautbildningar, samt utbildningar inom Ekonomi, Entreprenörskap och Turism. Erfarenheter från tidigare resultat inom projekt och verksamheter med bäring på MFD-området kommer att tas tillvara i projektet. Exempel på dessa är Region Dalarnas KKN projekt, BoomTown-projektet, Tension Graphics, Peace & Love Filmfestival, Kreativa Hus (t.ex. Magasinet, Wallinskolan, Vitriolverket, Brandstationen), Svensk form, Bergsstenska föreningen, Film i Dalarna, Cross Innovation mellan Tension och DSA.

15 B I förstudien bör ovan nämnda aktörer och platser vara beståndsdelar, som vi bygger vidare på och utvecklar, för att stärka MFD i Falun/Borlänge. Syfte: Syftet med projektet är att bidra till ökad tillväxt och attraktionskraft i Dalarna genom att skapa och stötta kreativa och innovativa miljöer för utveckling av musik-, film- och digital interaktiva produktionsnoder. Mål: Nedan specificeras målen för projektet, uppdelat i resultatmål, projektmål och aktivitetsmål. Långsiktigt övergripande resultatmål Påbörja arbetet med att etablera en filmnod för produktion av film i Dalarna. Befästa och vidareutveckla en musiknod i Dalarna. Stärka och vidareutveckla den befintliga noden kring digital interaktiv produktion. Öka samspelet mellan noderna. Att under perioden finna en struktur som innebär att noderna i framtiden till stor del är självbärande och drivas av entreprenörerna/föreningarna/aktörerna själva. Projektmål Att tydliggöra kommunernas roll som kreativa mäklare för att stödja och samordna aktiviteter mellan aktörer inom utbildning, näring, politik m.fl. Identifiera samspelet med strategiska nyckelpersoner från Dalarna, d.v.s. individer eller grupper som kan ikläda sig rollen att vara pådrivande i KKN utvecklingsprocessen för att stärka Dalarna som ett centrum för musik, film och digital interaktiv produktion. I samverkan med MFD-branscherna utveckla innovativa miljöer (mötesplatser) där studenter, amatörer och professionella möts och utbyter kunskap och erfarenheter. Identifiera strategiska samarbetspartners från andra regioner, såväl nationellt som internationellt som har koppling till MFD. Att stötta och utveckla en struktur som uppmuntrar cross innovation inom MFD Att identifiera strategiska partners hos befintliga filmaktörer i regionen för att möjliggöra och stärka en filmnod. Att vidareutveckla Tension Graphics nätverk, kraft och kunskap i nära samarbete för utveckling av digital interaktiv produktionsnod. Att identifiera och vidareutveckla samarbetet med utbildningsanordnare såsom Piteå Musikhögskola (LTU), Högskolan Dalarna, studieförbunden m.fl. med kompetens och nätverk inom musikområdet för att utveckla en musiknod. Hitta verktyg för långsiktig finansiering av noderna från näringslivet- och offentliga aktörer. Ta fram uppgifter på MFD-branschens betydelse för regionens attraktionskraft och skattebas. Arbeta för att stärka kompetensen inom MFD med bäring på utbildning och tillämpad forskning. Utarbetad plan och samverkansprocesser för regionala inkubatorer inom de kreativa näringarna.

16 B Utarbeta projektplan för kommande 3-5 årsperioden samt underlag och ansökningar för fortsatt finansiering, tex EU-finansiering. Aktivitetsmål Identifiera och rekrytera de nyckelkompetenser som behövs för att utveckla noderna och cross-innovation mellan noderna. En inledande workshop med deltagande nyckelpersoner för att tillsammans sätta agenda, plan och samarbetet mellan noderna och de betydande externa aktörerna. Seminarier där offentliga och privata aktörer samlas för att ta del av föreläsningar och erfarenhetsutbyte. Workshops för aktörer inom respektive nod där aktuella ämnen diskuteras. Nätverksträffar för deltagare ur alla noder för att skapa nya kontaktnät och affärsmöjligheter över branschgränserna. Påbörja ett arbete för ny forskning och sammanställning av tidigare forskningsresultat kring MFD områdets påverkan på samhällsekonomin & regionens attraktionskraft. Påbörja ett arbete för att vi inom regionen kan erbjuda utbildning från grundskola till högskola, forskning för att säkerställa kompetensutveckling för branschaktörer i framtiden. Resor till strategiskt utvalda samarbetspartners nationellt och internationellt med syfte att stärka kompetensen inom noderna, skapa möjligheter för affärer samt för att hitta lösningar för en långsiktig finansiering. Beskrivning av aktiviteter/verksamhet som ska genomföras i projektet: Nedan redovisas verksamheter och aktiviteter som planeras under projektperioden. Kompetenscentra - Center of excellens I projektet ingår att verka för etableringen av s.k. Center of Excellens inom MFD. Målsättningen är att etablera ett regionalt produktionscentrum för filmproduktion, Filmnod Dalarna. En strategi och handlingsplan för filmproduktion i Falun och Borlänge kommer att tas fram. För att etablera produktionscentrat och skapa en region för filmskapande krävs även att inom ramen för projektet anordna seminarier, arthousefilmvisning, workshops för att ge filmstudenter i Dalarna inspiration och ökad nivå av professionell kunskap för att öka sitt kontaktnät och möjligheterna till att kunna försörja sig på film utan att lämna Dalarna. Dessutom arrangeras initialt Master Class workshops och utbildningar med en blandning av regionala filmare, studenter samt internationella filmpersonligheter i syfte att ge input till fortsatt utveckling. Här handlar det också om att skapa mötesplatser för nätverkande filmskapare och specialister. För realisering av en filmnod krävs en långsiktig finansiering. I arbetet ingår att undersöka förutsättningarna för en investeringsfond som säkerställer att produktion läggs i regionen. Inom området Digital interaktiv produktion är målsättningen att vidareutveckla och stärka den redan idag existerande nationella dataspelsutvecklingsnoden i regionen. Förutsättningarna är goda där Playground Squad, Tension bolagen, GameCubator, ett flertal växande småföretag samt ett stort antal talanger i branschen utgör basen. Om man ser till bredd och innehåll kan Dalarna sägas vara Sveriges ledande musiknod. Stort fokus kommer i projektet ligga på stärka nätverken, kunskapen kring affärsmöjligheter hos de musikskapare och

17 B organisationer/företag som verkar inom området. Positionen som nationell/internationell musiknod behöver befästas, vidareutvecklas och synliggöras i omvärlden. I arbetet kommer stort fokus att läggas på aktiviteter som leder till cross innovation inom MFD. Långsiktig finansiering För att möjliggöra en kraftfull satsning på MFD-området måste initialt en betydande del finansieras med offentliga medel. Om satsningen ska bli hållbar på lång sikt måste även privata entreprenörer, föreningar och ideella organisationer bidra med engagemang och finansiering. Offentlig finansiering kan ske på flera sätt då det finns en bred flora av fonder och program där stöd och bidrag kan fås. I många fall krävs sam- och motfinansiering från offentliga, alternativt privata aktörer. I de fall stöd söks från något EU-program krävs ofta projektsamverkan med aktörer från andra europeiska regioner. För att utnyttja denna möjlighet behöver internationella samverkanspartners och relationer etableras. Kunskap och kompetens kommer att byggas upp i syfte att genomföra ansökningar om ekonomiskt stöd hos externa finansiärer. I arbetet ingår även att identifiera tillgången till privat riskkapital, samt möjligheterna att bygga upp en regional kapitalfond med öronmärkta medel för MFD-insatser i regionen. I detta sammanhang kommer även former för möjligheter till samfinansiering av mindre och större utvecklingsinsatser, med såväl offentliga som privata medel att belysas. Kompetensutveckling inom MFD Kompetensnivån inom MFD-området varierar starkt. Om Dalarna ska utnyttja den potential som finns inom MFD är det nödvändigt att kompetensnivån bland aktörerna utvecklas i takt med omvärldens krav och behov. En viktig uppgift för projektet blir därför att tillsammans med branschföreträdare identifiera vilken kompetens som långsiktigt efterfrågas och vilka matchande utbildningar som finns att tillgå. Information och stöd kommer därmed att kunna ges till entreprenörer, företagare, enskilda aktiva utövare m.fl. Idag bedriver LTU högskoleutbildning inom musik i Dalarna, på Wallinskolan i Borlänge. Samarbetet bör utvecklas för att ytterligare stärka kompetensförsörjningen inom regionen. En central uppgift i arbetet blir även att verka för att relevant utbildning med tillhörande forskning på såväl gymnasie-, eftergymnasial- som högskolenivå finns att tillgå i vår region. I detta sammanhang har Högskolan Dalarna en central funktion i projektet. Erfarenheter som växer fram kommer dessutom i tillämpliga delar att implementeras i Högskolan Dalarnas utbildningsprogram. Även roller, ansvar och samverkansformer mellan offentliga aktörer och utbildningsanordnare kommer att tydliggöras och utvecklas under arbetet. Behovet av forskningsinsatser inom MFD-området till stöd för regionens långsiktiga utveckling kommer översiktligt att identifieras och en övergripande handlingsplan utarbetas. Även här kommer Högskolan Dalarnas kompetens och erfarenhet i arbetet att ha stor betydelse och en plan för följeforskning kommer att utarbetas för kommande arbete efter projektperiodens slut. Som en del av arbetet med kompetensutveckling planeras att arrangera s.k. inspirationskvällar där erfarenhetsöverföring mellan MFD-områden blir en central del. Nationell- och internationell samverkan Under projektet kommer former för nationellt och internationellt affärs- och kulturutbyte att utvecklas i samverkan med regionens MFD-aktörer. Samverkan kommer även att ske med ALMI, Handelskammaren, Stiftelsen Teknikdalen, branschorgan inom MFD-området samt övriga Dalakommuner.

18 B För internationella aktiviteter kommer Invest in Dalarnas, genom Business Sweden, omfattande nätverk och kunnande att nyttjas för möjligheterna att identifiera exportmöjligheter för regionens MFD-företag samt möjligheterna för strategiska internationella företag att etablera sig i Dalarna. För ökad nationell samverkan kommer stöd att kunna ges till MFD-aktörer i syfte att stärka befintliga nätverk och stödja tillkomsten av nya nationella och regionala nätverk. Stödet kommer att ges genom informationssamverkan om pågående och kommande aktiviteter, initiering av kontakter med offentliga organ och privata företag samt MFD-kluster i andra delar av landet. Även former för nationell kommunal samverkan kommer att utvecklas. Inledningsvis tas initiativ för samverkan, kunskapsutbyte och nätverksbyggande med utvalda nationella och internationella samarbetspartners som är kända för sin musik, film och digitala interaktiva produktionsutveckling. Cross innovation I projektet ingår att främja samarbete och innovation över sektors-, organisations-, teknik- och geografigränser. Detta innebär att identifiera nya möjligheter inom MFD-området där Dalaregionen i dag inte verkar, eller endast verkar i liten skala. Fokus ligger på stödåtgärder som möjliggör gränsöverskridande innovation (cross innovation) En utvecklingsprocess kommer att skapas och implementeras för ändamålet. Organisation Övergripande finns en politisk styrgrupp för policyfrågor bestående av representanter från Falun och Borlänge kommuner. Det strategiska styrarbetet leds av tjänstemän från Falun och Borlänge kommuner, Högskolan Dalarna samt adjungerade representanter från näringslivet. Falu kommun innehar ordförandeposten. Det operativa arbetet leds av en projektledare. Projektledaren har till sin hjälp tre delprojektledare, en för varje nod. Projektledaren svarar för MFD-projektets genomförande och rapporterar till styrgruppen bestående av tjänstemän. Det operativa arbetet leds av delprojektledarna för de tre noderna. Det administrativa stödet ansvarar Borlänge kommun för. Fullständig projektbeskrivning finns i bilaga nr: 6 KKN-ansökan _ver6_

19 B 9. Tid- och aktivitetsplan för projektet Aktivitetsplan Start Slut Kostnader Projektledning Kompetenscentra - Center of excellens Långsiktig finansiering Kompetensutveckling inom MFD Nationell- och internationell samverkan Cross innovation Utvärdering Slutredovisning Projektets start- och slutdatum (ange exakta datum) Förväntat resultat - indikatorer A) Arbetstillfällen Måttenhet Måttenhet Beskrivning Arbetstillfällen (nya/skapade) 2 Antal män Antal kvinnor Arbetstillfälle i företag eller institution avseende en arbetsinsats på minst en halv årsarbetskraft (1650/2=825 timmar) som tillkommit med hjälp av Arbetstillfällen (bevarade) Antal nya företag 1 Antal män Antal som ägs eller leds av män Antal kvinnor Antal som ägs eller leds av kvinnor projektets insatser Arbetstillfälle som bevarats i företag eller institution som ett resultat av projektet och som annars skulle ha förlorats (räknat i årsarbetskrafter=1650 timmar) Genuint nya företag startade med hjälp av projektets insatser (verksamhet som är helt nystartad eller återupptagen efter två års vila) B) ANDRA MÄTBARA MÅL Antal Se målredovisning i projektplan 1 Projektplan för kommande 3 till 5 åren 1

20 B C) Horisontella indikatorer (miljö, jämställdhet och integration) C1) Miljö Projektet syftar direkt till att förbättra miljön Projektet bidrar till miljöförbättring Projektet är miljöneutralt X Projektet riskerar skada miljön Beskriv projektets konsekvenser för miljön Projektet påverkar inte direkt miljön. KKN har ingen eller väldigt lite inverkan på miljön. Däremot påverkas Livsmiljön betydligt. Utredningar har gjorts om Kultur och hälsa som påvisar positiva effekter. Kultur används idag som komplement till terapi och olika behandlingar. C2) Jämställdhet Projektet syftar direkt till att förbättra jämställdheten Projektet bidrar till en förbättrad jämställdhet X Projektet är jämställdhetsneutralt Projektet riskerar försämra jämställdheten Beskriv projektets konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män Jämställdhet torde vara en grundförutsättning för en positiv utveckling av det kulturella och kreativa näringslivet. För att lyckas med detta måste man också påverka attityder och värderingar i vårt samhälle, vilket i sin tur kan påverka jämställdheten. Detta är ett långsiktigt arbete och vi kommer troligtvis inte se några direkta effekter under projekttiden. Vi kommer troligtvis se större effekter i det efterföljande arbetet, från 2015 och framåt. Projektet bidrar till en ökad diversifiering av arbetsmarknaden där attraktiva arbeten för både män och kvinnor säkerställs på såväl lång som kort sikt. Många av de kreativa företag vi riktar projektet mot drivs av kvinnor. Vi vill skapa en attraktiv och spännande mötesplats som passar lika bra för kvinnor som män att verka inom och där alla kan känna sig hemma oavsett kön. Genom att studera goda exempel på jämställdhetsarbete i regionen kan lärdomar dras kring hur specifika metoder kan appliceras för att stärka jämställdhet inom kulturella och kreativa näringar. Tension Graphics har varit framgångsrika i valet av metod för att rekrytera fler tjejer till spelutbildningar. Den modell de arbetat med kan vara modell i andra insatser och stödja jämställdheten.

21 B C3) Integration Projektet syftar direkt till att förbättra integrationen Projektet bidrar till att förbättra integrationen X Projektet är integrationsneutralt Projektet riskerar att försämra integrationen Beskriv projektets konsekvenser för integrationen Liksom jämställdheten mellan kvinnor och män är integration och mångfald en förutsättning för en positiv utveckling av det kulturella och kreativa näringslivet. Här råder också samma förutsättningar som för arbetet med jämställdheten; det är ett arbete som måste betraktas ur ett långsiktigt perspektiv och några direkta resultat kommer vi kanske inte se under denna projekttid, utan snarare i det efterföljande arbetet. Vi är rika på mångfald i både Falun och Borlänge, vilket är en bra grund för utveckling av de kulturella och kreativa näringarna. En utmaning är att jobba för ett tolerantare samhälle, då det skulle innebära bättre förutsättningar för personer med utländsk bakgrund, som av tradition har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi anser att projektet kan öka integrationen. Statistiken för KKN-området visar att andelen utrikesfödda är låg, men att den är högst inom sektorn Konst/design. Det är också där andelen företagare är mycket stor. En satsning på ett kreativt kluster ger företagare inom KKN kontaktytor på ett annat sätt än om man arbetar i ensamhet, vilket påverkar integration positivt då särskilt utrikesfödda företagare saknar kontaktytorna. Projektet avser ett samarbete med Maria Ines Ribeiro de San Juan på ALMI, som arbetar med nyföretagare från andra länder. Flera av hennes kunder är inom kreativa näringar. Ett samarbete med henne, där hon eventuellt kan ge rådgivning direkt i klustret, eller på annat vis samarbeta, kan öka integrationen. 11 A. Andra förväntade resultat och resultatspridning Hur tas projektets resultat tillvara efter projektets slut? Projektet ska ses som en start på ett långsiktigt arbete med utvecklingen av kulturella och kreativa näringar. Arbetet kommer fortgå under flera år framöver, även efter projekttidens slut. De mål och metoder och följeforskningen kommer att delges alla kommener i Dalarna. En önskad effekt med projektet är att stärka det regionala näringslivet, men också att stärka samarbetet mellan näringsliv och offentliga aktörer. En långsiktig ambition är också att etablera samarbeten och kontakter utanför länet. De kontakter och den kompetensutveckling projektet medverkar till, kommer att leda till synergieffekter även inom andra områden. Kunskaper, erfarenheter och lärande kommer att sammanställas i resultatredovisningen samt vara en del i regionens fortsatta utveckling.

22 B 11 B. Projektets anknytning till Dalastrategin och Handlingsprogrammet för näringslivsutveckling (programmen finns att hämta från Projektet går i linje med de flesta av de områden som anges i Dalastrategin och Handlingsprogrammet för näringslivsutveckling. Både Dalastrategin och Handlingsprogrammet för näringslivsutveckling betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga där man vill stimulera växande företag och entreprenörskap, samt utveckla och stärka innovativa miljöer m.m. Detta är målbilder som går hand i hand med projektets syfte och mål, där man vill åstadkomma detta med kulturella och kreativa näringar som redskap.

23 B 12. Kostnadsbudget, sammanställning (för in belopp från bilaga Kostnadsbudget, punkt 14-23) Kostnadsslag Totalt Projektanställdas löner inkl. sociala avgifter Externa tjänster Lokalkostnader Investeringar Övriga kostnader a) Summa faktiska kostnader Egen arbetsinsats Deltagarersättning (APR, etc.) Ideellt arbete Direktfinansierad lokal Övriga kostnader (gåvor) b) Summa direktfinansierade kostnader c) SUMMA PROJEKTKOSTNADER (= a+b) OBSERVERA: Summa projektkostnader (12 c) per år och totalt skall vara lika med Total finansiering (13 e). Kontrollberäkning Kontroll om projektets kostnadsbudget och finansiering är balanserad: Fyll i beloppen från kostnadsbudget (punkt 12) och finansiering (punkt 13) för att kontrollera att projektets budget balanserar. Projektet måste balansera årsvis och totalt. Faktisk kostnad ska motsvaras av faktisk finansiering. Direktfinansierade kostnader ska motsvaras av direktfinansiering. Faktiska kostnader = Faktisk finansiering 12a = Summan av 13a1 + 13c = Direktfinansierade kostnader = Direktfinansiering 12b = Summan av 13a2 + 13c =

24 B 13. Finansiering a) Offentlig finansiering Totalt Region Dalarna (sökt belopp)* Borlänge kommun Falu kommun Landstinget a1) Summa faktiskt finansiering i kontanta medel Borlänge kommun Falu kommun Högskolan Dalarna Landstinget Dalarna a2) Summa direktfinansiering b) Total offentlig finansiering c) Privat finansiering Totalt c1) Summa faktisk finansiering i kontanta medel + projektintäkter c2) Summa direktfinansiering d) Total privat finansiering (c1+c2) e) TOTAL FINANSIERING (b+d) OBSERVERA: Total finansiering (13 e) per år och totalt skall vara lika med Summa projektkostnader (12 c). *Observera att sökt belopp från Region Dalarna kan utgöra maximalt 50% av projektets totala kostnader / totala finansiering.

25 B Bilaga kostnadsbudget Faktiska kostnader 14. Projektanställdas löner och sociala avgifter Bruttolön inkl sociala Traktamente Antal Namn och arbetsuppgift avgifter / månad mm / månad månader Projektkostnad 2014 Ekonomiadministratör 20 % SUMMA Bruttolön inkl sociala Traktamente Antal Namn och arbetsuppgift avgifter / månad mm / månad månader Projektkostnad 2015 Ekonomiadministratör 20 % SUMMA Bruttolön inkl sociala Traktamente Antal Namn och arbetsuppgift avgifter / månad mm / månad månader Projektkostnad 2016 SUMMA 0 Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget i ansökan under faktiska kostnader vid kostnadsslaget Projektanställdas löner och sociala avgifter. 15. Externa tjänster Typ av kostnad Projektkostnad 2014 Projektkostnad 2015 Projektkostnad 2016 Totalt Filmnodutvecklare Musiknodutvecklare Digital interaktiv produktion utv Sakområdesexperter Styrgrupp externa medlemmar Strategisk filnodstöd mm SUMMA Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget i ansökan under kostnadsslaget Externa tjänster.

26 B 16. Lokalkostnader (specificering av faktiska fakturerade lokalkostnader) Typ av hyra Projektkostnad 2014 Projektkostnad 2015 Projektkostnad 2016 Totalt Kontorslokal SUMMA Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget i ansökan under kostnadsslaget Lokalkostnader. 17. Investeringar Typ av investering/inventarier Inköpspris Livslängd i år Avskrivning Villkor Projektkostnad SUMMA 0 Typ av investering/inventarier Inköpspris Livslängd i år Avskrivning Villkor Projektkostnad SUMMA 0 Typ av investering/inventarier Inköpspris Livslängd i år Avskrivning Villkor Projektkostnad SUMMA 0 Summan för respektive år förs in på sammanställnigen av total kostnadsbudget under kostnadsslaget Investeringar.

27 B 18. Övriga kostnader Proj.kost 2014 Proj.kost 2015 Proj.kost 2016 Totalt Kommunikation/marknadsföring Arr externa evenemang & aktiviteter Konferens- och seminarieavgifter Resor o logi Telefon-, el- och portokostnader Övrigt SUMMA Summan för respektive år förs in på sammanställnigen av total kostnadsbudget under kostnadsslaget Övriga kostnader. Direktfinansierade kostnader 19. Egen arbetsinsats (Projektägarens eller medfinansiärers medfinansiering i form av arbete) Nuvarande bruttolön inkl Antal Arbetar Offentligt Projekt- Namn och arbetsuppgift sociala avgifter / månad mån/tim i % anställd kostnad 2014 Projektledare ( x ) Ja Internt expertstöd Blge k ( x ) Ja Internt expertstöd Falun k tot ( x ) Ja Högskolan Dalarna ( x ) Ja Styrgrupp Blge k ( x ) Ja Styrgrupp Falu k ( x ) Ja Expertstöd Landstinget Dalarna ( x ) Ja SUMMA Nuvarande bruttolön inkl Antal Arbetar Offentligt Projekt- Namn och arbetsuppgift sociala avgifter / månad mån/tim i % anställd kostnad 2015 Projektledare ( x ) Ja Internt expertstöd Blge k ( x ) Ja Internt expertstöd Falun k tot ( x ) Ja Högskolan Dalarna ( x ) Ja Styrgrupp Blge k ( x ) Ja Styrgrupp Falu k ( x ) Ja SUMMA Nuvarande bruttolön inkl Antal Arbetar Offentligt Projekt- Namn och arbetsuppgift sociala avgifter / månad mån/tim i % anställd kostnad 2016 ( ) Ja ( ) Ja ( ) ja ( ) Ja SUMMA 0 Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget under kostnadsslaget Egen arbetsinsats. Motsvarande belopp förs in under Offentlig (13a2) eller Privat direktfinansiering (13c2).

28 B 20. Deltagarersättning (APR, m.m. som finansieras via Länsarbetsnämnd eller Arbetsförmedling) Omfattas av x Projekt- Projekt- Projekt- Typ av ersättning antal personer kostnad 2014 kostnad 2015 kostnad 2016 Totalt SUMMA 0 Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget under kostnadsslaget Deltagarersättning. Motsvarande belopp förs in under Offentlig direktfinansiering (13a2). 21. Ideellt arbete (Privat medfinansiärs medfinansiering i form av oavlönat arbete) Namn Uppskattad lönekost/timme Antal timmar Projektkostnad 2014 SUMMA 0 Namn Uppskattad lönekost/timme Antal timmar Projektkostnad 2015 SUMMA 0 Namn Uppskattad lönekost/timme Antal timmar Projektkostnad 2016 SUMMA 0 Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget under kostnadsslaget ideellt arbete. Motsvarande belopp förs in under Privat direktfinansiering (13c2). 22.

29 B Specificering av sökandens eller medfinansiärers medfinansiering i form av lokalkostnad Bilaga Total hyra Total yta m 2 pris Proj. yta Antal mån hyreskon. Projektkostnad 2014 Direktfin. lokal ( ) ( ) SUMMA 0 Bilaga Total hyra Total yta m 2 pris Proj. yta Antal mån hyreskon. Projektkostnad 2015 Direktfin. lokal ( ) ( ) SUMMA 0 Bilaga Total hyra Total yta m 2 pris Proj. yta Antal mån hyreskon. Projektkostnad 2016 Direktfin. lokal ( ) ( ) SUMMA 0 Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget under kostnadsslaget Direktfinansierad lokal. Motsvarande belopp förs in under Offentlig (13a2) eller Privat direktfinansiering (13c2). 23. Övriga kostnader (gåvor) Gåvor Totalt SUMMA 0 Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget under kostnadsslaget Övriga kostnader. Motsvarande belopp förs in under Offentlig (13a2) eller Privat direktfinansiering (13c2).

30 B Bilagor till ansökan Följande bilagor är alltid obligatoriska att bifoga ansökan: Bilaga nr OK Bilagans namn Bilaga ( X ) Intyg behörig firmatecknare: registreringsbevis eller föreningsstadgar 1 KS ordförande Jan Bohman KS utskott intruktion o delegationer 3 Reglemente för KS Firmatecknare Jörg Bassek Bilaga ( X ) Utförlig projektbeskrivning 6 KKN-ansökan _ver6_ Bilaga ( X ) Intyg från Skattemyndigheten om projektets momsstatus 5 Registerutdrag Skatteverket Följande bilagor bifogas ansökan i de fall det berör projektet: Bilaga nr OK Bilagans namn Bilaga ( ) Specificering av resor utanför Sverige Bilaga ( ) Kopia på hyresavtal vid direktfinansierad lokal Bilaga ( ) Bilaga ( ) Bilaga ( )