Remiss från Landsbygdsdepartementet avseende översyn av det generella biotopskyddet (SJV:s rapport)
|
|
- Elias Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap YTTRANDE ArtDatabankens dnr: SLU.dha Remiss från Landsbygdsdepartementet avseende översyn av det generella biotopskyddet (SJV:s rapport) Författare: Anders Jacobson (efter samråd med berörda art- och naturtypsansvariga och förankrat hos programchefer Hjalmar Croneborg och Lena Tranvik) Institution/motsvarande:ArtDatabanken Sammanfattning av ArtDatabankens synpunkter : 1. Vi ser flera problem med den remitterade rapporten: a. Detta är inte en utredning av biotopskyddet utan i huvudsak en utredning av hur lantbrukarnas ekonomi påverkas av förekomsten av skyddade biotoper på jordbruksmarken. b. Många påståenden är dåligt underbyggda och i flera fall motsägelsefulla, t ex påstås att det är svårt att få dispens, men samtidigt redovisas siffror som visar att 9 av 10 sökta dispenser bifalls. c. Underlagen baserar sig i hög grad på andrahandsuppgifter från andra än de berörda lantbrukarna. Man måste också vara mycket försiktig med att dra långtgående slutsatser från enkätundersökningar av denna typ eftersom t ex urvalet av frågor och deras utformning starkt påverkar resultatet (t ex vilka som väljer att alls svara och hur dessa svarar). d. Det saknas en konsekvensutredning av effekterna för biologisk mångfald. 2. Det är inte lämpligt att rapporten ensam ligger till grund för beslut om förändring av det generella biotopskyddet, dels på grund av ovanstående brister, dels på grund av att man inte har utgått från skyddets huvudsyften som är att bromsa förlusten av biologisk mångfald och kulturmiljöer i odlingslandskapet. SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr info@slu.se
2 3. Slutsatsen man drar i utredningen och angivet som ett tungt vägande argument för förändringar av biotopskyddet är att det i sin nuvarande form utgör ett hot mot biologisk mångfald genom att påskynda nedläggningen av jordbruk i främst skogsbygder. Vi kan dock inte se att det presenterade materialet ger något hållbart stöd för detta påstående. Tvärt om påtalar t ex många av länsstyrelserna i enkätundersökningen att biotopskyddet inte är det största problemet för lantbruket i deras län (övriga län gör över huvud taget inte denna jämförelse). ArtDatabankens bedömning är att andra faktorer än biotopskyddet sannolikt är långt viktigare vilket gör att vi ifrågasätter utgångspunkten för översynen. 4. ArtDatabanken motsäger sig de föreslaga förändringarna av det generella biotopskyddet. Vi befarar att det kommer att urholka skyddet och göra att viktiga biotoper i odlingslandskapet försvinner i snabbare takt. Istället för att ändra biotopskyddet förslår vi följande: a. Ersättningssystemet för biotoperna förbättras så att det upplevs meningsfullt och ekonomiskt hållbart för lantbrukarna att ha kvar biotoperna. b. Förbättrade stöd/ersättningar för lantbruk i bygder där det i idag är svårt att få lönsamhet i verksamheten. Detta kan t ex ske i form av glesbygdsstöd/stöd till LFA-områden (Less Favoured Areas). c. Dispenshanteringen behöver bli mer specifik, enhetlig och snabbare. Det finns idag mer kunskap tillgänglig och bättre verktyg för handläggarna än för bara några år sedan, t ex GISsystem, vilket bör kunna utnyttjas för att effektivisera dispenshanteringen. Dock tror vi inte att det går att använda ett automatiserat kalkylverktyg för bedömning av lönsamheten i en viss åtgärd eftersom det inte finns något bra sätt att enkelt bedöma en biotops naturvärden, särskilt inte i ett landskapsperspektiv. 5. Småbiotoperna är mycket viktiga för odlingslandskapets biologiska mångfald och för dess gröna infrastruktur och för en rad ekosystemtjänster i odlingslandskapet. Vi befarar att de föreslagna förändringarna av det generella biotopskyddet kan få allvarliga följder, t ex: a. Det riskerar att försvåra möjligheterna att nå flera av de nationella miljömålen liksom Sveriges åtaganden i en rad internationella konventioner, direktiv och överenskommelser. b. Det riskerar att slå sönder den gröna infrastrukturen i de få områden i odlingslandskapet där den fungerar idag. Det går inte att köpslå med biologisk mångfald. En förbättring för mångfalden i slättbygder kan aldrig kompensera för en försämring i skogsbygderna. c. Det riskerar att försämra funktionen hos viktiga ekosystemtjänster såsom pollinatörer, rovinsekter och näringsretention i vattnet med försämrad produktion, ökat användande av bekämpningsmedel och ökat läckage av näringsämnen som följd. 2(8)
3 d. Det riskerar att driva på utvecklingen mot en McDonaldization, det vill säga likriktning av det kvarvarande odlingslandskapet med förödande effekter på biologisk mångfald som följd. Vi måste istället värna om och premiera en variation både i landskap och brukningssätt. 6. Vanliga biotoper behöver inte vara mindre viktiga för biologisk mångfald än ovanliga biotoper. Detta är dock inget man kan säga generellt vilket innebär att man alltid måste göra en samlad bedömning av den enskilda biotopens naturvärden och dess förhållande till det omgivande landskapet vid dispenshantering. 7. Att flytta en biotop till en plats där den inte är i vägen är i många fall ingen lösning eftersom biotopen då kan förlora mycket av sina värden för biologisk mångfald. En biotop som ligger i en åker kan t ex vara viktigare för grön infrastruktur och skapa fler och längre kantzoner än samma biotop i kanten av åkern. 8. Vi anser att nyskapade biotoper även fortsättningsvis bör omfattas av det generella biotopskyddet, men att det kan vara lämpligt att det finns möjligheter att ansöka om undantag från skyddet när en ny biotop ska anläggas. Detta bör dock i så fall bara vara möjligt när särskilda skäl föreligger. 9. Snarare än att försvaga det generella biotopskyddet finns det ett behov av att utöka skyddet till att även omfatta vissa biotoper i skogsmark, t ex småvatten i skogsmark (även sådana som tidigare legat på jordbruksmark) som är viktiga för många organismer såsom trollsländor och salamandrar. 10. Vi anser att biotopskyddslagstiftningen i sin nuvarande form fungerar tämligen väl. Den sätter upp väl avgränsade ramar för vad som är tillåtet vilket skapar en tydlighet för alla aktörer i landskapet. De föreslagna förändringarna kommer sannolikt att leda till en ökad osäkerhet kring skyddet och en ökad administrativ börda. Utvecklade synpunkter Artdatabanken vill först påpeka att den remitterade utredningen inte, som det framställs, är en utredning av biotopskyddet utan i huvudsak en utredning av hur lantbrukarnas ekonomi påverkas av förekomsten av skyddade biotoper på jordbruksmarken. Detta är en mycket viktig skillnad. Det generella biotopskyddet skapades med syftet att bromsa utarmningen av biologisk mångfald och förlusten av kulturmiljöer i odlingslandskapet och en utredning av skyddet som sådant måste givetvis utgå från dessa syften. Den ursprunkgliga avsikten var att motverka effekterna av rationaliseringen av jordbruket. De föreslagna förändringarna kommer tvärt om att driva på en sådan utveckling alltså på rak kollisionskurs med skyddets ursprungliga syften. Någon utredning av hur skyddet fungerat utifrån sina syften presenteras inte i rapporten. På grund av ovanstående uppenbara brister är det inte lämpligt att låta utredningen ensam ligga till grund för något beslut om förändring av det generella biotopskyddet eller dispenshanteringen. 3(8)
4 En stor del av odlingslandskapets artmångfald är knuten till småbiotoper där arterna kan hitta en fristad i ett i övrigt förändrat och därmed otillgängligt landskap. Biotoperna är också mycket viktiga genom att de upprätthåller en fungerande grön infrastruktur i landskapet. Bakgrunden till att biotopskyddet tillkom var bland annat att man ville värna om biotoper som är särskilt viktiga för biologisk mångfald. Man hade sett att många av dessa biotoper minskade i snabb takt med en utarmning av landskapet som följd. EU-kommissionen har i år initierat en utredning om behovet och möjligheten till rödlistning av naturtyper inom unionen. Införandet av biotopskyddet har sitt ursprung i samma tankesätt, vilka biotoper behöver skyddas därför att de riskerar att minska så mycket att de försvinner eller förlorar sin funktion. Efter biotopskyddets tillkomst har minskningstakten bromsats, men trots detta försvinner fortfarande årligen biotoper genom både dispenser och olagliga borttaganden. De biotoper som tillkommer kompenserar knappast för bortfallet eftersom de oftast är av en annan typ är de som försvinner och även skapas på helt andra platser. Biotoperna som skyddas har minskat överallt, även i skogsbygderna. Det är alltså viktigt att de inte minskar ännu mer. För mångfalden i stort har biotoperna i skogsbygderna stor betydelse genom att de är delar av en fungerande grön infrastruktur. Mer så än biotoperna på slätten som ofta utgör isolerade fragment i en omgivande agrar öken. Argumentet för att biotoperna i skogsbygden skulle vara mindre viktiga håller alltså inte. Inte heller behöver en vanlig biotop vara mindre betydelsefull än en ovanlig. Det kan ju mycket väl vara så att en småbiotop som är vanlig i ett visst landskap hyser betydligt större värden än en småbiotop som är ovanlig. Det är viktigt att påpeka att det inte går att köpslå med biologisk mångfald. Detta innebär att en förbättring för mångfalden i slättbygder aldrig kan kompensera för en försämring i skogsbygderna. Det är inte samma arter som förekommer i dessa olika bygder. Visserligen ser man mycket tydligare effekter på biologisk mångfald av nyskapade biotoper i slättbygder än i mosaikartade skogs- och mellanbygder men den mångfald man gynnar på slätten är hämtad från ett redan utarmat omgivande landskap och några nya arter, t ex från skogs-/mellanbygder, kan inte förväntas etablera sig där. Om borttagandet av biotoper i mosaikartade skogsbygder ökar samtidigt som fler biotoper skapas i odlingslandskapet kommer den samlade nettoeffekten på biologisk mångfald i Sverige med största sannolikhet att bli negativ. Artdatabanken avstyrker å det bestämdaste de förslag till ändringar av det generella biotopskyddet som föreslås i utredningen. Slutsatsen man drar i utredningen och ett tungt vägande argument för förändringar av biotopskyddet är att det i sin nuvarande form utgör ett hot mot biologisk mångfald. Vi kan dock inte se att det presenterade materialet ger något hållbart stöd för detta påstående (se bland annat stycket nedan). Tvärt om påtalar t ex många av länsstyrelserna i enkätundersökningen att biotopskyddet inte är det största problemet för lantbruket i deras län (övriga län gör över huvud taget inte denna jämförelse). Att så många som 9 av 10 4(8)
5 som sökt dispens får detta tyder heller inte på att det är något problem. Enligt vår erfarenhet är problemen med nedläggning av lantbruk betydligt mer komplexa än så och beror i första hand på en rad socioekonomiska faktorer som inte har med biotopskyddet att göra. I och med detta ser vi övriga argument för ett förändra biotopskydd som irrelevanta. Några exempel på svagheter i utredningen: Hur man presenterar de inkomna svaren är delvis missvisande. Det är ett generellt mönster att man inte presenterar svaren så att det framgår hur representativa de är. I t ex Figur 12 använder man sig av en axel där man visuellt får intrycket av att flertalet ser på biotopskyddet som ett problem när det i själva verket är så att av de 17 regioner som fick frågan är det 5 som svarar ja, 2 som svarat nej, 3 som inte vet och 7 som inte har svarat alls. Tittar man på resultaten från växtodlingsrådgivarna presenteras 36 oberoende svar, men man har frågat drygt 100 (Gotland har vägt samman 5 svar till ett, indikerar att 40 personer har svarat). Här borde resultatet spegla att det är drygt 60% som INTE har svarat istället för att ignorera denna grupp och presentera resultaten procentuellt. Mycket av de resultat av enkäter som presenteras baserar sig på andrahandsuppgifter om vad rådgivare och tjänstemän tror. Statistiken (2010 års siffror presenterat under rubriken 3.1.1) visar att 9 av 10 som sökte dispens får det. Hur kan man då spekulera (figur 5) i att det är ett problem (dessutom visar kommentarerna i bilaga 3a, tabell 1 att flertalet regioner välkomnar det generella biotopskyddet). De föreslagna förändringarna riskerar att urholka biotopskyddet med förluster av biologisk mångfald som följd samtidigt som förändringarna sannolikt inte nämnvärt kommer att bromsa nedläggningstakten av lantbruk i skogsbygder. Sammantaget innebär detta att inga egentliga positiva effekter uppnås utom för ett fåtal enskilda lantbruk som har resurser och möjligheter att utnyttja förändringarna av skyddet för att öka lönsamheten. Vi tror att de föreslagna förändringarna i huvudsak kommer att gynna lantbruk med stordrift och en lönsamhet som redan idag är relativt god eftersom det är dessa som har mest nytta av stora maskiner och har råd att anskaffa dem. Detta riskerar att skynda på utvecklingen mot allt större brukningsenheter. Småbruk i bygder där det inte går att rationalisera och slå ihop till större enheter riskerar då att missgynnas ytterligare genom försämrad lönsamhet gentemot sina större och mer rationella grannar. Resultatet kan alltså bli det rakt motsatta jämfört med intentionen, att man snarare påskyndar nedläggningen av de mest olönsamma småbruken i glesbygder och samtidigt slår sönder den gröna infrastrukturen i de få bygder där den i dagsläget fungerar någorlunda väl. Det man riskerar i förlängningen är en McDonaldization av odlingslandskapet och jordbruket i Sverige, d v s att det kommer att se ungefär likadant ut överallt där det finns kvar i framtiden, med förödande konsekvenser för biologisk mångfald som följd. Om biotoper försvinner i odlingslandskapet och större enheter skapas slår man direkt mot ekosystemtjänster i landskapet såsom pollination, kontroll av skadedjur 5(8)
6 och retention av näringsämnen. Såväl pollinatörer som rovinsekter utnyttjar småbiotoperna som livsmiljöer. Det är viktigt att påpeka att det redan är kritiskt för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och alla försämringar, oavsett var de sker, kommer att försämra situationen ytterligare vilket kommer att leda till att det blir allt svårare att uppfylla nationella miljömål och internationella åtaganden och konventioner: Åtaganden inom EU:s Fågeldirektiv och Art- och habitatdirektivet kan försvåras genom att ett flertal av de arter som ingår i direktivets bilaga 4 (strikt skyddade arter) utnyttjar de skyddade biotoperna i ett landskapsperspektiv, t ex groddjur, fladdermöss och buskmus. I Art- och habitatdirektivet finns även åtaganden om grön infrastruktur och bevarande av naturtyper i gynnsam status. Dessa åtagande riskerar att försvåras om småbiotoperna försvinner med ökande takt. Ett intensifierat jordbruk med fler igenlagda diken och större fält riskerar att öka läckaget av näringsämnen till hav och sjöar vilket försvårar en redan mycket allvarlig situation för havsområdena som omger Sverige. Här finns åtaganden inom EU:s Vattendirektiv och Marina direktiv samt överenskommelser inom HELCOM (Västerhavet) och OSPAR (Östersjön) som kan försvåras. På en större skala har Sverige också åtagit sig att bevara den biologiska mångfalden i Konventionen om biologisk mångfald vilket omfattar hela landskapet och inte enbart vissa naturtyper och arter. Det finns behov av att utöka skyddet till att även omfatta vissa biotoper i skogsmark, t ex småvatten i skogsmark (även sådana som tidigare legat på jordbruksmark) som är viktiga för många organismer såsom trollsländor och salamandrar. Det går inte att hela tiden anpassa naturvården efter konjunkturen utan att fullständigt urholka förutsättningarna för biologisk mångfald. De flesta framtidsscenarierna inom klimatforskning och befolkningsutveckling tyder på att vi inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att ha problem med matförsörjningen och brist på odlingsbar mark i världen. Lönsamheten inom jordbruket kommer då sannolikt att se helt annorlunda ut. Ska vi dessutom kunna bevara den biologiska mångfalden i framtiden kan vi inte redan nu ta bort förutsättningarna för denna. Vi anser att biotopskyddslagstiftningen i sin nuvarande form fungerar tämligen väl. Många av de problem som man upplever i nuläget beror antagligen på handläggningen av dispenser och det är där eventuella förbättringar bör diskuteras. De föreslagna förändringarna tror vi snarare kommer att skapa mer osäkerhet och ökar den administrativa bördan för de som håller i dispensärendena. Bedömning av en biotops naturvärden kräver stor kunskap och mycket god lokalkännedom. I nuläget finns inga bra sätt att göra denna bedömning med generella och 6(8)
7 automatiserade metoder. Vi anser därför att det inte går att använda ett automatiserat kalkylverktyg för bedömning av lönsamheten i en viss åtgärd. Detaljsynpunkter om specifika avsnitt 7.1 Reglerna för dispenshanteringen ska förtydligas Punkt 4: Är nödvändig för utvecklingen av eller bibehållandet av ett aktivt brukande av jordbruksmark, Det som orsakar problemet för biotoperna och biologisk mångfald i odlingslandskapet, d v s den gradvisa rationaliseringen av jordbruket, ska inte ses som skäl för dispens. Det är ju detta vi försöker skydda från med hjälp av biotopskyddet. Detta öppnar dessutom för en svårkontrollerad godtycklighet i dispenshanteringen. Denna punkt kommer i princip alltid att kunna användas som skäl till dispens och kommer med stor sannolikhet att urholka biotopskyddet. Förutom tidigare nämnda problem anser vi att förslaget till ändring av biotopskyddet kommer att innebära ett ökat godtycke i dispenshanteringen och en kraftigt ökad administrativ börda eftersom de nu relativt strikta ramarna för dispenser luckras upp. 7.3 Nyanlagda biotoper ska kunna undantas från biotopskyddet Vi anser att nyskapade biotoper även fortsättningsvis bör omfattas av det generella biotopskyddet men att dispensreglerna bör ses över för att möjliggöra enklare hantering av dessa biotoper. Vi ställer oss inte främmande till att det finns möjlighet att ansöka om undantag från biotopskyddet när en ny biotop ska anläggas, men detta ska i så fall bara vara aktuellt när särskilda skäl föreligger och måste ske i samråd med experter på berörda myndigheter. Om ett generellt undantag för nyanlagda biotoper genomförs kan det uppstå gränsdragningsproblematik såsom osäkerhet om hur gamla biotoperna är och oklarheter kring när de ska anses vara nyanlagda, eller pedagogiska problem när man ska förklara varför det är viktigare att spara vissa biotoper. I realiteten är det inte alls så att äldre biotoper behöver vara viktigare för biologisk mångfald än nyare snarare tvärt om i vissa avseenden. Nyanlagda dammar kan t ex ofta hysa ovanliga och konkurrenskänsliga arter, i synnerhet bland kärlväxter, kransalger och småkryp. Även fågellivet och groddjuren missgynnas när dammen växer igen för mycket. Om nyanlagda biotoper undantas från biotopskyddet finns en risk att det inte går att söka bidrag för skötsel av dessa vilket kan minska intresset för nyanläggning. Dåligt skötta nyanlagda biotoper kan dessutom förlora mycket av sina naturvärden. 7(8)
8 Biotoper som anlagts som kompensationsåtgärd måste alltid omfattas av biotopskyddet Handläggningstiden för dispensärenden Artdatabanken håller med om att det är viktigt att handläggningsiden inte blir oskäligt lång och att rutinerna kan behöva ses över. Dock är det viktigt att länsstyrelserna får tillräckligt med resurser för att kunna genomföra dispenshanteringen på ett snabbt och effektivt sätt. Allt går inte att lösa genom översyn av handläggningsrutinerna Kompensation via naturvårdsfonder eller ekokonton Idéerna med att skapa naturvårdsfonder eller ekokonton är intressant och bör absolut utredas vidare. 8(8)
Svar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring
%0 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-II-12 AU 9:6 Dnr. KS 2014/0217-340 Svar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring Arbetsutskottets
Läs merFörslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346
Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår
Läs merGenerellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland
Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland Bakgrund Biotop = naturlig omgivning som är livsmiljö för växter och djur Utveckling: rationalisering
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merFyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.
Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete
Läs merYttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet
1(2) ArtDatabanken Jonas Sandström YTTRANDE 2013-01-11 Naturvårdsverket Att. Björn-Axel Beier 106 48 Stockholm NV-10089-12 SLU.dha.Fe.2012.1.4 139 Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet
Läs merSkydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merSammanställning rådgivare/handläggare
Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63
Läs merSkriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper
Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan
Läs merSammanfattning. Författningsförslag. Er beteckning: Yttrande från lst Dalarna SOU 2017:34
Remiss 1 (5) Enheten för naturskydd Jemt Anna Eriksson Direkt 010-2250327 Jemt-Anna.Eriksson@lansstyrelsen.se Regeringskansliet c/o Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Begäran om yttrande över
Läs merÖvervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper
Läs merDOM meddelad i Nacka strand
1 NACKA TINGSRÄTT DOM 2016-11-14 meddelad i Nacka strand Mål nr M 4315-16 KLAGANDE Per-Olof Andersson Bäcktorps Gård 115 732 73 Fellingsbro MOTPART Länsstyrelsen i Örebro län 701 86 Örebro SAKEN Dispens
Läs merArtikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Läs merVåtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 2 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sara Grigoryan Sammanfattning
Läs merAKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket
Läs merBilaga till biotopskyddsdispens Tiarp
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större
Läs merEkonomiska aspekter på biotopskyddet
Ekonomiska aspekter på biotopskyddet Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2013 Stockholm den 14 november 2013 Biotopskyddsutredningen Rapport 2013:10, Jordbruksverket Knut Per Hasund Analysenheten
Läs merVägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merTILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merKulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig
Läs merNatura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor
Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Sälen 10 september 2013-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 U p p l ä g g Bakgrund,
Läs merEU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser
2013-02-20 Miljödepartementet EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerat förslag till program. Generellt
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2015-10-26 Dnr 511-9754-2012, 1293 511-9789-2012, 1257 511-9745-2012, 1256 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående förslag till beslut avseende
Läs merUppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd
Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden
Läs merYTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter
SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.
Läs merVärden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019
Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike
Läs merMyllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Läs mer16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merProgram för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm
Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling
Läs merARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N
ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt
Läs merNaturvårdsstrategiskt program för biologisk mångfald, Göteborgs stad Remiss från miljö- och klimatnämnden i Göteborgs stad
PM 2016:173 RV (Dnr 110-1156/2016) Naturvårdsstrategiskt program för biologisk mångfald, Göteborgs stad Remiss från miljö- och klimatnämnden i Göteborgs stad Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merPM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Läs merNATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Läs merEkologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad
Läs merLivskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merRemiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning
MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av
Läs merGrunderna för skyddsjakt
Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna
Läs merExploateringskontoret Miljö och teknik. Handläggare Frida Nordström Förslag till beslut. 2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Dnr Sida 1 (5) 2018-05-16 Handläggare Frida Nordström 08-508 876 16 Till Exploateringsnämnden 2018-08-23 Ekologisk kompensation. Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster,
Läs merTvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Helene Lindahl Naturvårdsverket Skypekurs den 20 sep 2017 2017-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Upplägg De aktuella direktivens
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merBiologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:
Läs merSvensk standard för naturvärdesinventering NVI
Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat
Läs merBilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja
Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merLANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne
LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND 2014-12-05 Dnr 511-9757-2012, 1284 511-9749-2012, 1278 511-9771-2012, 1290 511-9747-2012, 1272 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående
Läs merInformation om reservatsprocessen
2017-01-04 Information om reservatsprocessen 1 (7) Natur- och kulturreservat för skydd av områden Val av områdesskydd Natur- och kulturreservat är två typer av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Naturreservat
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merGrön infrastruktur- Går det att planera natur?
Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,
Läs merEkologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin
Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-03 1 Ekologisk kompensation- definition Gottgörelse genom
Läs merRemiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning
Regeringskansliet Miljödepartementet M2013/408Nm REMISSYTTRANDE 2013-05 06 Remiss avseende redovisningar av regeringsuppdragen om bevarande av biologisk mångfald, NV-05326-12 (Naturvårdsverket), Dnr 2012/2980
Läs merNy kapitelindelning behövs för ökad transparens
1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning
Läs merRiksarkivets nationella överblick över arkivfrågorna och arkivverksamheten i landet enskilda arkiv
1 (5) Datum Dnr RA 04-2013/1917 2013-06-20 Ert Dnr Ju2013/1367/L3 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Tillstånd och medling, SOU 2013:4 Riksarkivet tillstyrker förslaget att avtalslicensbestämmelsen
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merREGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER
REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER Erik Sjödin 6 december 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 1 Regeringsuppdraget Kartlägga och föreslå insatser för pollinering
Läs merNATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER
NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,
Läs merMultifunktionella landskap med golfbanor
Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta
Läs merPM 2003 RVIII (Dnr /2003)
PM 2003 RVIII (Dnr 303 2378/2003) Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om Biotopskydd för vattenanknutna biotoper (rapport 5262) Remiss från Miljödepartementet Remisstid 30 oktober, förlängd
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merProposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merÅtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Läs merKommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158
1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer
Läs merArbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Läs merVÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket
VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens
Läs merAngående dispens från biotopskyddsbestämmelserna för åtgärder i samband med detaljplan för Logistikcentrum vid Hisingsleden i Göteborgs kommun
: 1(5) Naturvårdsenheten Helena Irenesson Biolog 031-60 56 41 Göteborgs Stad Fastighetskontoret Box 2258 403 14 Göteborg Angående dispens från biotopskyddsbestämmelserna för åtgärder i samband med detaljplan
Läs merRemiss av förslag till gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket
2016-02-29 NV 08573-15 Linda Eriksson linda.eriksson@skogsindustrierna.org +46 70 6707209 Till Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Remiss av förslag till gemensamma riktlinjer för handläggning
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram
Läs merJordbruksverkets Miljömålsseminarium
Jordbruksverkets Miljömålsseminarium Stockholm, 20-21 november 2018 Temat för årets konferens är Maten och mångfalden. Varmt välkomna till dessa två dagar, med föreläsningar, diskussioner och inspiration.
Läs merBoverket. Konsekvensutredning /2012
Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Konsekvensutredning Datum Diarienummer 2012-09-04 1393-3161/2012 Konsekvensutredning - Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2012:10)
Läs merÅtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen
Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen 2017 2020 i samverkan med: I denna sammanställning finns åtgärderna i Utmaningar för ett hållbart
Läs merMiljödepartementet STOCKHOLM
Centrum för biologisk mångfald (CBM) YTTRANDE 2002-10-15 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport 5185 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna
Läs merEtt rikt odlingslandskap
Miljömålet Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena
Läs merEKOLOGISK KOMPENSATION
EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merVad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Läs merSvenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har
Läs merEtt ökat samspel mellan jordbruk och biotopskyddsområden
Ett ökat samspel mellan jordbruk och biotopskyddsområden De nya dispensreglerna Johanna Schultz VT 2015 Examensarbete, 15 hp Magisterprogrammet i mark- och miljörätt, 60 hp Handledare: Signe Lagerqvist
Läs merBilaga 1. Biotopskyddsdispens Krontorp. För vidare bakgrund till projektet se bifogad slutrapport.
Bilaga 1. Biotopskyddsdispens Krontorp För vidare bakgrund till projektet se bifogad slutrapport. Ett läge där naturvårdshöjande åtgärder är lämpliga ur en landskapsekologisk synvinkel finns strax öster
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merLandskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen
Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk
Läs merÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP
25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds
Läs merYTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)
YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska
Läs merGynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!
Välkommen till valbart pass på Mötesplats skyddad natur Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning! Münchenbryggeriet, Stockholm 29 november EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 N A T
Läs merBegäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021
Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merFAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016
Datum 2016-03-31 Dnr 511-1375-15 1(5) FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016 1. Vilken omfattning har förslaget? De nya områdena och de
Läs merTill Miljö- och energidepartementet M2017/01115/Nm. Stockholm oktober 2018
Till Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se M2017/01115/Nm Stockholm oktober 2018 Remiss Ekologisk kompensation Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald
Läs merSlutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av
Läs merYttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar
Stockholm 13 september 2018 Er ref/dnr: 2016/660 Vårt dnr: 2018/0096 Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Läs merBedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad
Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
Läs mer