Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008"

Transkript

1 Ura 2007:4 ISSN Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Uppföljning av tidigare prognoser Internationell översikt Finansiella marknader Svensk ekonomi Efterfrågan på arbetskraft Sysselsättningen Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Utbudet av arbetskraft Arbetslöshet Undersysselsatta Arbetsmarknadspolitiska program Regional utveckling Bilaga 1 Kodförklaring till länsbokstäverna Bilaga 2 Metod och urval

3 2

4 Sammanfattning Världsekonomin växer långsammare Arbetsmarknaden har uppvisat en stark utveckling under det senaste året och även 2008 kommer att kännetecknas av en viss ökad efterfrågan på arbetskraft. Det framkommer av den senaste intervjuundersökningen av cirka arbetsställen inom privat sektor och nästan samtliga kommuner och landsting. Resultaten i undersökningen visar att takten i förbättringarna på arbetsmarknaden börjat växla ned och detta får ett allt större genomslag under loppet av år Det innebär att sysselsättningstillväxten bromsar in och att nedgången av arbetslösheten avtar. Att utvecklingen går in i ett lugnare förlopp har flera orsaker. Den främsta förklaringen är dämpningen av världsekonomin det kommande året. En annan viktig faktor är att det inom vissa områden inte längre finns tillräckligt med ledig arbetskraft för att klara av att öka sysselsättningen i fortsatt hög takt. Detta är en följd av att utbildningssystemet inte fullt ut är anpassat till arbetsmarknadens behov. En central anledning till försvagningen i världsekonomin går att finna i USA. Den amerikanska ekonomin påverkas för närvarande påtagligt av en kraftig nedgång på bostadsmarknaden, vilken medfört starkt minskat byggande och dämpade priser på småhus. Införandet av särskilda lån (subprime-lån) för husköp till personer som inte klarat av en traditionell kreditgranskning har också lett till kraftigt ökade kreditförluster i finanssektorn, vilka har spridit sig som ringar på vattnet över världen. Sammantaget bromsar BNP-tillväxten in markant i USA men en tydlig avmattning sker också i euroområdet och Japan. Det betyder att den höga tillväxten i världsekonomin växlar ned, från 5,4 procent år 2006 till cirka 5 procent år 2007 och till 4,0-4,5 procent år BNP-tillväxten 2,2 procent 2008 Den svenska ekonomin har än så länge inte i någon större utsträckning smittats av krisen i bostadssektorn i USA. Däremot har den svenska exportindustrin fått vidkännas en tydligt försvagad ökningstakt av orderingången i krisens spår och dessutom har en lägre dollarkurs påverkat lönsamhet och försäljning för många företag. Den inhemska efterfrå- 3

5 gan har dock tagit över ledningen när det gäller bidraget till BNPtillväxten. Den har stärkts genom en stark investeringskonjunktur och en stigande privat konsumtion. Den senare bedöms öka med 3,3 procent i år. Konsumtionsökningen är dock något lägre än väntat eftersom hushållens inkomster ökar kraftigt under Hushållen har dragit upp sitt sparande vilket kan sammanhänga med ett ökat säkerhetssparande, men under 2008 bedöms de komma att minska sparandekvoten. Under loppet av 2007 har dock den starka investeringskonjunkturen dämpats stadigt och det är en utveckling som fortsätter Under år 2008 bedöms exportkonjunkturen mattas ytterligare vilket är en viktig förklaring till att investeringskonjunkturen dämpas. Däremot finns utrymme för en något större ökning av den privata konsumtionen än den vi bevittnat i år. Resultatet av konsumtionsökningen blir att importen kommer att dämpas betydligt mindre än exporten, vilket medför ett negativt bidrag från exportnettot till BNP-tillväxten år BNP-tillväxten reduceras från höga 4,1 procent år 2006 till 2,7 procent år 2007, för att landa på 2,2 procent år Företagen visar gott humör Den senaste intervjuundersökningen slår fast att näringsidkarna trots oron i omvärlden har en stark framtidstro men att efterfrågan på arbetskraft går in i ett lugnare skede. Vi räknar med en fortsatt god sysselsättningstillväxt nästa år men inte tillnärmelsevis av samma storleksordning som i år. Antalet sysselsatta beräknas öka med personer år 2007 och med personer år Det innebär att det kommer att skapas betydligt färre nya jobb under loppet av 2008 än under innevarande år. Infrias prognosen har cirka arbetstillfällen tillkommit under perioden 2005 till Det betyder också att antalet sysselsatta år 2008 nästan når upp till rekordnivån under högkonjunkturåret Det totala antalet arbetade timmar ökar under år 2007 kraftigare än sysselsättningen, eller med 3,3 procent, vilket är en effekt dels av fler sysselsatta dels att frånvaron främst sjukfrånvaron har minskat påtagligt. Detta medför också att produktivitetstillväxten blir negativ. Det är alltså enbart ökningen av arbetade timmar som bidrar till BNP-tillväxten år År 2008 bedöms produktivitetstillväxten åter öka något vilket bland annat är ett resultat av genomförda investeringar i maskiner. Samtidigt reduceras jobbtillväxten, vilket leder till en påtaglig nedväxling av tillväxttakten för antalet arbetade timmar till 1,4 procent. Utbudsprognoser är alltid vanskliga. Ryckigheten i arbetskraftsutbudets utveckling under det senaste året till följd av problem med att i arbetskraftsundersökningen fånga vissa typer av arbetsmarknadsstatus har inneburit avsevärda svårigheter att göra en prognos med god 4

6 precision. Resultatet för året ligger nu bara ett par månader bort och mycket tyder på att utfallet för 2007 blir en ökning med cirka personer. Nivån av det relativa arbetskraftstalet bland vissa befolkningsgrupper är nu så hög att det lediga arbetskraftsutbudet är på upphällningen. Vår slutsats utifrån detta är att arbetskraftsutbudet uppvisar en mer måttlig tillväxt under år 2008 och att uppgången stannar vid cirka personer. Ökningen av arbetskraften utgörs i allt högre grad av utlandsfödda. Privata tjänstesektorn är sysselsättningsmotorn Alla näringsgrenar befinner sig i en högkonjunktur med ett stort rekryteringsbehov. Det finns dock tydliga skillnader mellan näringsgrenarna. Industrin har fått vidkännas en dämpning i konjunkturen vilket främst är en följd av att efterfrågan från exportindustrin vikit. Detta är en utveckling som väntas fortsätta under nästa år. Även en viss försvagning i ökningstakten från hemmamarknaden förutses under Konjunkturen har mattats, dock från en hög nivå, och redan nu syns tecken på att sysselsättningsökningen inom verkstadsindustrin dämpats medan antalet anställda fortsatt att minska svagt inom basindustrin. Denna utveckling bedöms komma att förstärkas under 2008 och antalet sysselsatta bedöms då komma att minska inom hela industrin. Byggkonjunkturen är mycket stark, men har passerat sin topp. Sysselsättningen har ökat kraftigt men ökningstakten avtar successivt framöver. Anledningen är att byggaktiviteten dämpas något och att bristtalen fortsätter att vara höga. Under det senaste halvåret har osedvanligt många byggföretag tackat nej till order som en konsekvens av att det är svårt att få tag på arbetskraft. Sysselsättningen beräknas öka med personer 2007 och med personer år Den privata tjänstesektorn går på högvarv och är lokomotivet som dragit upp sysselsättningsnivån kraftigt. Området är mycket heterogent, men nästan alla delområden har utvecklats starkt. Det gäller framför allt uppdragsverksamhet, handel, transport samt hotell och restaurang. Det är bara inom post- och telekommunikation som antalet anställda fortsatt att minska. Det finns mycket som talar för att konjunkturen är på väg att bromsa in för delar av privat tjänstesektor, även om framtidstron hos företagarna är fortsatt stark. Bland annat är stora delar av uppdragsverksamheten och transportnäringen tätt sammankopplade med utvecklingen inom industrin och byggnadsverksamheten. Dessa områden bedöms få se sin konjunktur dämpas under Dessutom försvåras expansionen av antalet anställda av en besvärande brist på arbetskraft inom vissa områden, exempelvis datakonsulter och konsulter som arbetar med teknisk rådgivning. Utvecklingen inom handeln bedöms förbli fortsatt god. Anta- 5

7 let sysselsatta inom den privata tjänstesektorn beräknas komma att öka med personer 2007 och med personer Antalet sysselsatta inom den offentliga tjänstesektorn ökar i år enligt statistik från arbetskraftsundersökningen. När det gäller anställda inom primärkommunal verksamhet och inom landstingen är ökningen förhållandevis svag. Det indikerar att det är verksamhetsområden som drivs av privat huvudman som ökat tydligt inom den offentliga tjänstesektorn. Primärkommuner och landsting bedömer att antalet anställda kommer att förändras marginellt 2008 medan en neddragning av antalet statligt anställda är trolig. Primärkommunerna räknar med att fortsätta expandera barnomsorgen och i viss mån äldreomsorgen medan fortsatta neddragningar sker inom skolan. Antalet sysselsatta beräknas öka med personer 2008, varvid huvuddelen av uppgången sker inom verksamheter med privat huvudman. Sysselsättningen ökar i hela landet Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras och sysselsättningen ökar i hela riket. Stockholm och Skåne driver utvecklingen, men de län som har haft den procentuellt sett största ökningen under året är Uppsala, Jämtland och Västerbotten. Antalet arbetslösa uppvisar en tydlig minskning i samtliga län. Inkluderas antalet deltagare i program med aktivitetsstöd uppvisar länen minskningar på mellan 21 och 32 procent, med de största minskningarna i Kronoberg och Halland. Denna utveckling har inneburit att samtliga län har upplevt en ökad brist på arbetskraft. De högsta bristtalen i höstens undersökning återfinns i Kronoberg och Västmanland. Spridningen mellan länen är stor med bristtal på mellan 45 och 23 procent. Sysselsättningen bedöms fortsätta att stiga i samtliga län det kommande året. Spridningen mellan länens ökningstakt är dock större än i våras. Storstadslänen bedöms fortsätta att leda utvecklingen med en stigande andel av sysselsättningsökningen, främst på bekostnad av övriga län i södra och mellersta delen av riket. Arbetslösheten sjunker till 4,3 procent Arbetslösheten har minskat för nästan samtliga grupper på arbetsmarknaden men nedgången är liksom under tidigare högkonjunkturer störst för ungdomar. Arbetslösheten har minskat kraftigt sedan mitten av år 2005 men till viss del har nedgången under perioden till dags dato motverkats av en ovanligt ihållande uppgång av utbudet av arbetskraft. Mycket tyder nu på att det mesta av arbetslöshetsminskningen ligger bakom oss, vilket antyds i de senaste arbetskraftsundersökningarna. Ett annat faktum är att arbetslösheten för vissa grupper nått så pass låga nivåer att det är svårt att komma lägre. Exempelvis uppgick arbetslösheten för svenskfödda i åldrar över 25 år till 2,3 procent (oktober 2007), 6

8 och den gruppen utgör cirka 80 procent av hela den tillgängliga arbetskraften. Från och med oktober 2007 har arbetslöshetsdefinitionen ändrats och helt anpassats till den som används av Eurostat. Det betyder att de som studerar på heltid och söker arbete numera räknas som arbetslösa, samtidigt som åldersintervallet har ändrats från år till år. I denna prognos använder vi oss av den tidigare definitionen och åldrarna år vid analysen. Arbetslösheten uppgick till 5,4 procent år 2006 och vi bedömer att nivån sjunker till 4,6 procent år För år 2008 beräknas arbetslösheten till 4,3 procent. Prognosen bygger på att 1,9 procent av arbetskraften deltar i arbetsmarknadspolitiska program år 2008, vilket motsvarar personer. Enligt den nya definitionen uppgick arbetslösheten för åldersgruppen år till 6,8 procent år För år 2007 bedömer vi nivån till 6,0 procent och för 2008 till 5,8 procent. Begränsad tillgång på ledig arbetskraft Den mycket starka ökningen av sysselsättningen med personer från början av år 2005 till hösten 2007 i en säsongsrensad och trendad serie har efter hand medfört stigande brist på arbetskraft. Det är en följd av att de lediga arbetskraftsresurserna krympt betydligt inom vissa yrken och regioner. I höstens intervjuundersökning uppgav 35 procent av arbetsgivarna brist på arbetskraft i samband med rekryteringar det senaste halvåret. Det är en ökning med tre procentenheter från vårens undersökning. Bristen är mest omfattande bland arbetsgivare inom byggnads- och anläggningsverksamhet där strax över hälften av dem angav brist. Bristen är även stor inom uppdragsverksamhet. AMS har bett arbetsgivarna kvantifiera antalet vakanser med brist under det senaste halvåret. Inom det privata näringslivet uppgav arbetsgivare med minst fem anställda att det fanns vakanser med brist. Av dessa fanns det vakanser som de inte hade lyckats besätta. Andelen obesatta vakanser i förhållande till samtliga vakanser med brist uppgick därmed till 37 procent. Som jämförelse kan nämnas att andelen uppgick till 21 procent i vårens undersökning. Dessutom har arbetsgivarna kvantifierat den dolda bristen, det vill säga vakanser som de inte ens försökt rekrytera till på grund av bristen på arbetskraft. Detta antal vakanser utgjorde drygt Det betyder att den så kallade sysselsättningsdiskrepansen (vakanser man inte lyckats rekrytera till plus dold brist) uppgick till

9 Bristen på arbetskraft upphör att öka AMS bedömer att bristen på arbetskraft upphör att öka inom många områden genom den påtagliga nedväxlingen av jobbtillväxten Inom vissa områden kan den också komma att mildras. Trots det blir bristen på arbetskraft omfattande under Bristen på efterfrågad arbetskraft är mest framträdande inom yrken med stark sysselsättningsexpansion men rekryteringsläget påverkas också av ett lågt tillskott av nyutbildade. Vissa utbildningsprogram inom det reguljära utbildningsväsendet har varit underdimensionerade under en längre tid, vilket idag medför stor brist på arbetskraft. Arbetsmarknadsutbildningen kommer inte heller att ge något nämnvärt tillskott av utbildade inom bristyrkena. Anledningen är att volymen av arbetsmarknadsutbildning har reducerats markant jämfört med fjolåret eftersom regeringen prioriterat ned denna insats inom arbetsmarknadspolitiken. Detta har ännu inte kompenserats av andra utbildningsalternativ. Hittills under år 2007 har effekten av tidigare genomförda arbetsmarknadsutbildningsinsatser riktade mot bristyrken medfört att bristen kunnat hållas tillbaka inom vissa heta yrken/yrkesområden. Den effekten är emellertid på väg att ebba ut och det kommer oundvikligen att påverka rekryteringsläget negativt inom en rad yrken nästa år. Bristen på utbildad arbetskraft är mest utbredd inom följande yrkeskategorier: Yrken inom byggnads- och anläggningsverksamhet Yrken inom industrin, yrken med höga kvalifikationskrav Yrken inom teknik och data Hälso- och sjukvård, specialister Några läraryrken Den stora utmaningen för arbetsförmedlingarna under prognosperioden blir att så långt det är möjligt med de resurser som finns inom arbetsmarknadspolitiken underlätta matchningen mellan de arbetssökande och de vakanser som uppstår hos arbetsgivare. Matchningsarbetet kräver långtgående kunskaper om arbetsmarknaden och om arbetsgivarnas kompetensbehov vid rekryteringar. Från och med hösten 2005 intensifierade arbetsförmedlingarna arbetet med arbetsgivarkontakter och dessa kontakter har sedan dess byggts ut successivt. Under år 2007 har ett rekordstort antal arbetsgivare kontaktats av Arbetsförmedlingen, enligt våra bedömningar. Detta arbete har bland annat gett det resultatet att Arbetsförmedlingens marknadsandel av lediga platser har stigit under de senaste två åren. Enligt AMV:s kundundersökning kan vi konstatera att när en arbetsgivare anmäler en ledig plats till Arbetsförmedlingen ökar 8

10 chanserna att finna den arbetskraft som söks jämfört med chanserna för arbetsgivare som inte anmäler en ledig plats. Löneökningstakten tilltar i bristens spår Den ökade bristen på arbetskraft har medverkat till att löneökningstakten växlat upp. Inom den privata sektorn (arbetsställen med mer än 4 anställda) ökade lönerna med 3,8 procent under det senaste året, enligt företagen i höstens undersökning. Det kan jämföras med ett resultat på 3,4 procent våren Arbetsställen som haft rekryteringsproblem hade en högre löneökningstakt än arbetsställen som inte haft några sådana problem, eller 4 procent mot 3,6 procent. Mycket talar för att löneökningstakten fortsätter att stiga under det närmaste året. De centrala avtalen för de kommande tre åren för nästan 3 miljoner löntagare kommer att ge markant högre löneökningar än under de senaste tre åren och till detta ska läggas en tilltagande löneglidning. Vi bedömer att lönerna ökar med cirka 4 procent år 2007 och med cirka 4,5 procent år Riksbanken kommer således att kunna bevittna en stor brist på arbetskraft och stegrad löneökningstakt, men också ökad inflationstakt. Detta talar för att Riksbanken fortsätter att höja sin styrränta. Å andra sidan kommer en försvagning av den globala konjunkturen och en tydlig dämpning av den ekonomiska tillväxten i Sverige samt inbromsningen av efterfrågan på den svenska arbetsmarknaden att vara viktiga argument mot att höja räntan. Riksbanken har i sin senaste penningpolitiska rapport understrukit att den sedan tidigare lagda räntebanan ligger fast. Vid den tidpunkten var dock inte tillväxttalet för tredje kvartalet känt. Den tydliga nedväxlingen av tillväxttakten talar för att Riksbanken intar en avvaktande strategi. Vi antar därför att styrräntan kommer att ligga stilla året ut, men att ytterligare en höjning med 25 punkter inte kan uteslutas. Svårt för vissa grupper Det finns fortfarande flera grupper som har en besvärlig arbetsmarknadssituation, även om en viss förbättring skett det senaste året. Vi räknar med att cirka 2 procent av arbetskraften (eller strax däröver) har svårt att finna varaktiga lösningar på sina arbetsmarknadsproblem. Vi förutsåg våren 2007 att den gruppen skulle minska något fram till slutet av år 2008, dock inte tillnärmelsevis i samma omfattning som för grupper med stark position på arbetsmarknaden. Utvecklingen har hittills väl följt den bana vi skisserade men under hösten har det funnits en tendens till att förbättringarna bromsar in. Mot bakgrund av detta och att ökningen av efterfrågan på arbetskraft dämpas under år 2008 förutses en viss uppgång av antalet arbetslösa (inklusive perso- 9

11 ner i program med aktivitetsstöd) under nästa års senare del i grupper som har särskilda arbetsmarknadsproblem. Vi har identifierat följande sådana grupper inför år 2008: Personer med högst grundskoleutbildning Utomeuropeiskt födda med högst gymnasieutbildning. Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer år Vår erfarenhet visar att ovanstående grupper har mycket svårt att långsiktigt etablera sig i arbetslivet. En hög andel av dessa personer går runt mellan olika arbetsmarknadsstatus, vilka innefattar många korta anställningar (visstidsanställningar, timanställningar), deltidsanställningar, återkommande arbetslöshetsperioder och upprepade perioder i arbetsmarknadspolitiska insatser, utan att finna en fast lösning på sina arbetsmarknadsmässiga problem. För närvarande är konjunkturen stark och en del av dem kan finna tillfälliga arbeten på den öppna arbetsmarknaden men erfarenheten visar att när efterfrågan på arbetskraft viker är många av dem tillbaka i arbetslöshet. Ett genomgående problem inom ovan nämnda grupper är otillräckliga kompetenser och brister i utbildningsbakgrunden. Det pågår dessutom en stadig påfyllnad av nya arbetslösa med otillräcklig utbildningsbakgrund. Detta sker bland annat genom att procent av eleverna lämnar skolan utan fullständiga betyg, genom att en del invandrare har betydande brister i sin utbildning och antalet ökar genom den stigande invandringen åren 2006 och 2007 samt genom att korttidsutbildade tvingas lämna sina anställningar när kompetenskraven trissas upp på arbetsplatserna. Den bristande utbildningsbakgrunden kräver omfattande och långsiktiga insatser om personerna i dessa grupper någonsin ska få ett riktigt fotfäste på arbetsmarknaden. I ett första steg skulle det behövas insatser inom vuxenutbildningens ram för att de ska erhålla gymnasiekompetens i viktiga kärnämnen, vilket är en förutsättning för att de ska kunna skaffa sig en yrkesutbildning. Vuxenutbildningen har dock dragits ner successivt de senaste åren och ytterligare neddragningar aviseras från kommunerna nästa år enligt vår intervjuundersökning vilket kommer att medföra att många av dessa arbetssökande inte får möjlighet att bygga på sin utbildning. I nästa steg krävs yrkesutbildningar. Det finns idag begränsade möjligheter att erhålla yrkesutbildningar för vuxna och dessa möjligheter blir än mindre nästa år. Förutom att vuxenutbildningen drar ner sin verksamhet kommer arbetsmarknadsutbildningen att ligga på en mycket låg nivå, vilket innebär små utsikter till yrkesinriktade utbildningar för stora grupper med omfattande utbildningsbehov. 10

12 Valda indikatorer BNP, till marknadspris, procentuell förändring 2,4 1,9 4,1 3,3 4,1 2,7 2,2 Antal arbetade timmar, procentuell förändring -1,4-1,4 0,8 0,2 1,4 3,3 1,4 Produktivitetstillväxt, procentuell förändring. 3,8 3,3 3,3 3,1 2,7-0,6 0,8 KPIX, inflation, årsgenomsnitt, procentuell förändring. 2,3 2,2 0,8 0,8 1,2 1,1 1,8 Timlön, procentuell förändring 4,1 3,5 3,3 3,1 3,1 4,0 4,5 Hushållens reala disp. inkomster, procentuell förändring 3,6 1,4 1,2 1,3 2,8 4,5 3,0 Privat konsumtion, procentuell förändring 2,6 2,0 2,6 2,7 2,5 3,3 3,5 Sparkvot, inkl avtalspension 9,1 9,0 7,7 6,8 7,7 8,9 8,6 Kommunernas resultat i miljarder kronor ,8 2,2 13, Nyckeltal 3 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Procent av AK 5,3 6,0 6,0 5,4 4,6 4,3 1,0 0,6 0,0-0,6-0,7-0,3 Arb.marknadspolitiskaprogram Procent av AK 2,1 2,4 2,7 3,0 1,9 1,9-0,6 0,3 0,3 0,3-1,1 0,0 1 Talen är ej kalenderkorrigerade. 2 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. 3 Arbetskraften är summan av sysselsatta och arbetslösa. Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 11

13 Uppföljning av tidigare prognoser Arbetsmarknaden har fortsatt att förstärkas kraftigt det senaste året, och överträffar därvid flera tidigare lagda prognoser. I höstprognosen 2006, liksom i vårprognosen 2007, förutsågs en sysselsättningsökning under 2007 med cirka personer. Bakom dessa beräkningar låg antagandet att huvuddelen av denna uppgång som i och för sig redan den skulle vara mycket betydande skulle inträffa under första halvåret 2007, varefter en viss dämpning väntades inträda. I själva verket ökade sysselsättningen under sommarmånaderna ännu kraftigare än vi förutsett, varefter en dämpning har följt. Därför skriver vi nu upp årets sysselsättningsuppgång till nära nog rekordstora personer. Det gynnsamma konjunkturläget har lockat många av de latent arbetssökande ut på arbetsmarknaden, varvid arbetskraftsutbudet ökat markant. Hösten 2006 räknade AMS med en uppgång av utbudet under 2007 med så mycket som personer, men prognosen skulle senare visa sig vara baserad på en felkälla i den officiella statistiken avseende arbetsmarknadsstatus för deltagarna i de arbetsmarknadspolitiska programmen. Därför skrevs våren 2007 ökningen ned till Liksom sysselsättningen har arbetskraftutbudet sedan dess emellertid utvecklats starkare än väntat. Vi förutser nu utbudsökningen under 2007 till personer. Om nivån för arbetskraftsutbudet korrigeras med hänsyn till de arbetsmarknadspolitiska programmen skulle ökningen bli personer, det vill säga den uppgång vi förutsåg i höstprognosen Under det senaste året har nedgången i arbetslöshet tagit fart på allvar, något som till en början inte helt infångades i AMS prognoser. Hösten 2006 räknade vi sålunda med en nivå på 2007 års relativa arbetslöshet av 5,4 procent, men de följande månadernas stora fall i arbetslösheten trots neddragningarna av arbetsmarknadsprogrammen föranledde en nedrevidering våren 2007 till 4,8 procent. I den nu föreliggande prognosen räknar vi med att årets arbetslöshet uppgår till 4,6 procent. 12

14 Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare Nordea 7,3 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 4,5 4,5 5,4 5,1 5,2 4,8 1 Handelsbanken 8,2 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 4,4 4,7 5,5 5,0 5,2 4,4 1 Svenskt Näringsliv 8,0 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 4,2 4,6 5,8 5,3 5,0 5,1 1 TCO 7,9 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 4,3 4,7 5,3 5,4 5,2 4,7 2 LO 7,2 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 4,2 4,4 5,3 5,0 5,0 5,4 1 Finansdepartementet 7,2 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 4,3 4,5 5,5 5,0 4,9 4,7 1 Konjunkturinstitutet 7,5 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 4,3 4,6 5,6 5,1 4,9 4,8 1 OECD 7,3 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 4,1 4,5 5,8 5,0 4,8 4,8 2 AMS 8,1 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 4,0 4,8 5,6 5,1 5,3 4,8 1 Utfall 3 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 4,9 5,5 6,0 5,4-1 Lagda prognoser i början av respektive år. 2 Lagda prognoser i slutet av I I och med AKU-omläggningen andra kvartalet 2005 har det skett ett tidsseriebrott i fråga om arbetslöshetsnivån. Utfallen fram till 2004 bygger på det gamla AKU, medan utfallen från och med 2005 bygger på det nya. 13

15 Internationell översikt Hög men dämpad tillväxt i världen Den globala ekonomin har utvecklats mycket starkt sedan 2003, men under 2007 bedöms tillväxttakten komma att växla ned något. BNPtillväxten i världen bedöms komma att uppgå till cirka 5 procent 2007, vilket kan jämföras med 5,4 procent Det är framför allt en inbromsning i tillväxten i Förenta staterna som ligger bakom dämpningen. Utsikterna för 2008 är osäkra men det mesta talar för att Förenta staterna inte drabbas av någon recession 4. Däremot beräknas BNP-tillväxten där komma att bli förhållandevis svag och till detta kan läggas att en dämpning av tillväxten förutses i både euroområdet och Japan. Det innebär att tillväxten i den globala ekonomin bedöms komma att växla ned till 4,0-4,5 procent 2008, men fortfarande blir den högre än det historiska genomsnittet. Konjunkturen försvagas under prognosperioden bland annat i regioner som är viktiga för svensk exportindustri. Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2007 och 2008 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent Källa: AMS, IMF, KI Bostadsmarknaden viker i USA Den ekonomiska utvecklingen försvagades påtagligt i Förenta staterna under första kvartalet 2007, men en återhämtning skedde under andra och tredje kvartalet. Det som drar ned utvecklingen är en påtagligt försämrad byggkonjunktur, i synnerhet från bostadssektorn. Antalet byggnadstillstånd har minskat kraftigt och priserna på hus har börjat sjunka, och en fortsatt prisnedgång förefaller sannolik framöver. Till detta kom- 4 Recession innebär att BNP-tillväxten minskar under två kvartal i följd. 14

16 mer en fortsatt kraftig försvagning av bostadsmarknadsindexet 5, vilket indikerar att aktiviteten inom byggsektorn är betydligt svagare än normalt. Tusental 3000 Byggnadstillstånd i USA januari oktober Säsongrensad Källa: EcoWin Den nuvarande krisen inom bostadssektorn är kopplad till särskilda bostadslån till grupper med låga inkomster. En del av dem fick betalningsproblem när räntan steg och det har lett till en markant ökning av antalet tvångsförsäljningar. Den finansiella sektorn har därigenom drabbats av påtagligt ökade kreditförluster och detta sammantaget har lett till försvagade priser på småhus, och oron för en djup nedgång i den finansiella sektorn har ökat. Se vidare faktarutan. Än så länge har detta inte påverkat den så kallade reala ekonomin (BNP-tillväxt, sysselsättning med mera) i någon större omfattning men allt fler tror att detta kan ske under det närmaste året, bland annat genom försiktigare kreditgivning och minskad riskvilja. Detta bör ge tydliga effekter på den privata konsumtionen framöver även om penningpolitiken lagts om till en mer expansiv inriktning. Vidare har inköpschefsindex försvagats påtagligt sedan sommaren 2007, vilket gäller i synnerhet för industrin. Särskilt tydlig var försvagningen under oktober månad, och för denna månad samt för november visar indexet på nolltillväxt. Fortfarande indikerar indexet för privat tjänstesektor en tydlig expansion även om en viss svag dämpning skedde under oktober. Även hushållens framtidstro har försvagats, särskilt när det gäller landets ekonomi 6. Samtidigt blev BNP-tillväxten för tredje kvartalet något starkare än väntat, närmare 1 procent mellan andra och tredje kvartalet 2007, 5 House Market Index (HMI). 6 Enligt det så kallade Michiganindexet. 15

17 vilket motsvarar en tillväxt på nästan 4 procent uppräknat i årstakt. BNP-tillväxten drevs upp av en kraftig ökning av både privat konsumtion och export samtidigt som importen ökade svagt. Det innebär sammantaget att tillväxten har varit klart starkare under både andra och tredje kvartalt 2007 jämfört med första kvartalet 2007 och fjärde kvartalet Nästan alla bedömare räknar med att tillväxten bromsar in tydligt under fjärde kvartalet. Huvudspåret är att den privata konsumtionen bedöms komma att dämpas under prognosperioden samtidigt som investeringskonjunkturen förblir svag (särskilt inom bostadssektorn). Däremot talar mycket för att exporten fortsätter att förstärkas, vilket är en effekt av att dollarn fortsätter att försvagas. Under 2006 ökade BNP med nästan 3 procent och för 2007 beräknas BNP-tillväxten till 2,2 procent. För 2008 bedöms den komma att bli knappt 2 procent. Den amerikanska arbetsmarknaden har dock fortsatt att förstärkas och än så länge är dämpningen av sysselsättningstillväxten måttfull. Enligt preliminära siffror tillkom sysselsättningstillfällen mellan september och oktober 2007 vilket betyder att sysselsättningen ökat oavbrutet sedan slutet av Jämfört med oktober 2003 har den ökat med 8,3 miljoner personer, motsvarande 6,4 procent. Arbetslösheten har därmed minskat påtagligt, från drygt 6 procent hösten 2003 till 4,7 procent oktober Det är värt att notera att den i stort sett legat stilla sedan inledningen av 2006, dock kan noteras en svag ökning sedan våren Allt talar för att sysselsättningsökningen bromsar in påtagligt under det närmaste året och att arbetslösheten stiger något. Arbetslöshet USA januari oktober 2007 Heldragen linje = historiskt genomsnitt oktober 2007 Procent Säsongrensad Källa: EcoWin 7 Arbetslösheten har i säsongrensade siffror ökat från 4,4 procent mars 2007 till 4,7 procent i oktober

18 Japan bromsar in Det finns allt fler tecken på att den japanska ekonomin påverkats tydligt av den ekonomiska inbromsningen i Förenta staterna. Till viss del motverkas detta emellertid av den starka utvecklingen i Kina. Inköpschefsindex för industrin har indikerat att tillväxten upphört under fem månader i följd. Även andra indikatorer för Japan visar att aktiviteten i ekonomin dämpats påtagligt. BNP-tillväxten uppgick för japanska förhållanden till goda 2,2 procent 2006 och under årets tre första kvartal uppgick tillväxten till drygt 2 procent. Det mesta talar för att tillväxten bromsar in under fjärde kvartalet och vi bedömer att BNP ökar med cirka 2 procent för helåret Sannolikt består den något svagare tillväxten under 2008, och BNP tillväxten bedöms till drygt 1,5 procent. Den japanska arbetsmarknaden har utvecklats gynnsamt. Sysselsättningen har ökat, men en tydlig inbromsning av ökningstakten skedde under sommaren och under september 2007 noterades till och med en svagt minskad sysselsättning. Sedan mitten av 2003 har arbetslösheten minskat tydligt, från 5,4 procent till 3,6 procent i juli Därefter har den ökat svagt och uppgick till 4 procent i september Det mesta talar för att arbetsmarknaden kommer att försämras något under Hittills lagda prognoser har bedömt att den starka utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att leda till att japanernas svaga köplust upphör och att den privata konsumtionen i allt större utsträckning kommer att driva upp tillväxten i ekonomin. Som nämnts syns nu tydliga tecken på att arbetsmarknaden har försvagats något under hösten, vilket kan innebära att utvecklingen av privat konsumtion förblir svag under det närmaste året. Index 60 Inköpschefsindex industrin, Japan oktober oktober Säsongrensad Källa: EcoWin 17

19 Kina och Indien har fortsatt att driva upp den globala tillväxten Det finns goda förutsättningar för en fortsatt stark tillväxt i de asiatiska länderna exklusive Japan under de närmaste åren och det gäller i synnerhet för Kina och Indien trots att den ekonomiska aktiviteten växlar ned i både Förenta staterna och euroområdet. Bedömningen bygger på att den inhemska efterfrågan blir en allt viktigare drivkraft för tillväxt i hela regionen. Det finns dock signaler att den höga tillväxten i området dämpats, framför allt i Indien och Kina men även i de så kallade nyligen industrialiserade länderna 8. Den kinesiska ekonomin har eldats på av en stark exporttillväxt vilket generat en mycket hög investeringstillväxt men även den privata konsumtionen har vuxit tydligt. Detta ledde till att BNP växte med starka 11,1 procent Den kinesiska regeringen har infört en rad åtgärder 9 för att dämpa tillväxten, vilket bör leda till att investeringskonjunkturen dämpas i år och nästa år. Till detta skall läggas att den kinesiska exporten påverkas av att den globala efterfrågan växer långsammare. Det medför att den kinesiska tillväxten bedöms dämpas både i år och nästa år. Indiens goda tillväxt kopplas främst till en stark utveckling av den inhemska efterfrågan, men under senare år har även exportindustrin bidragit alltmer. Det sammanhänger bland annat med en god exportutveckling till Kina. Det finns flera faktorer som talar för att den höga tillväxten dämpas både 2007 och 2008, dels genom en stramare ekonomisk politik, från både penning- och finanspolitiken, dels genom en lägre aktivitet i världsekonomin. BNP växte i Indien med goda 9,7 procent under Oljepriset gynnar Ryssland Den ekonomiska tillväxten har varit mycket stark i Central- och Östeuropa, men nu sker en viss dämpning dels till följd av en svagare omvärldsbild dels till följd av överhettningstendenser i flera länder. Den starka utvecklingen i Ryssland har fortsatt och till och med tilltagit. BNP-tillväxten uppgick till närmare 8 procent under första halvåret Den ryska ekonomin drivs på från flera håll. Landet gynnas av att oljepriset skenar uppåt och till detta kommer ett stort kapitalinflöde samt en expansiv finanspolitik. Detta har drivit upp den privata konsumtionen och investeringarna ökar snabbt. Det senare är mycket positivt eftersom investeringsnivån får betraktas som låg 10. BNP beräknas öka med cirka 7 procent 2007 och med knappt 7 procent Sydkorea, Taiwan, Hongkong och Singapore. 9 Höjd utlåningsränta, starkare administrativa kontroller och höjda reservkrav. 10 Eastern European Outlook, SEB. 18

20 Inbromsning i Baltikum Lettlands och Estlands ekonomier har gått på räls under flera år. BNP ökade med 11,9 respektive 11,2 procent under Luften har dock gått ur den estniska ekonomin vilket avspeglas i att tillväxten tappat fart. Detta märks också av att förtroendeindikatorerna för företag och hushåll fallit tillbaka. Barometerindikatorn för Estland, den så kallade ekonomiska sentimentindikatorn 11, har fallit dramatiskt sedan årsskiftet, från att ha pekat på en tillväxt mycket högre än normalt till att under oktober och november peka på en tillväxt som är lägre än normalt. Arbetsmarknaden får betraktas som ansträngd, och den pågående inbromsningen kan leda till att arbetslösheten vänder uppåt och att den höga inflationen begränsas något. BNP-prognoserna pekar på en tillväxt på cirka 7 procent i år och på cirka 4 procent Tillväxten i Lettland har fortsatt på en hög nivå eller cirka 11 procent under första halvåret Arbetsmarknaden får betraktas som ansträngd och inflationen har nått tvåsiffriga tal. Regeringen har genomfört åtstramningspaket och aviserar att implementera ytterligare sådana. Barometerindikatorn har försvagats något under september - november men pekar fortfarande på en god tillväxt i ekonomin. BNP-tillväxten bedöms av de flesta analytikerna till cirka 10 procent 2007, och bland annat åtstramningsåtgärderna bedöms av många innebära att tillväxten dämpas till cirka 7,5 procent Den litauiska ekonomin går bra och drivs av en mycket starkt inhemsk efterfrågan. Arbetsmarknaden har blivit alltmer ansträngd och byggsektorn kämpar med en överhettad marknad. Inflationen har ökat men ligger på en lägre nivå än i Lettland och Estland. Barometerindikatorn försvagades dock kraftigt i oktober vilket kan vara ett tecken på att tillväxten är på väg att dämpas. Förra året ökade BNP med 7,7 procent, och det mesta talar för en ungefär lika stor tillväxt 2007 men att en dämpning sker Konjunkturförsvagning i Storbritannien Den ekonomiska utvecklingen har varit stark i Storbritannien och den har drivits upp av en stark inhemsk efterfrågan. Det finns flera faktorer som talar för att en inbromsning sker under det närmaste året. Dels hämmas exporten av utvecklingen i USA dels leder försvagningen av huspriserna till att den inhemska efterfrågan dämpas. Under oktober 2007 försvagades inköpschefsindex för både industrin och den privata tjänstesektorn och barometerindikatorn försvagades något jämfört med månaderna innan. Indikatorn visar dock att tillväxten fortsätter att ligga på en hög nivå. Sysselsättningen har vuxit stadigt under både Barometerindikatorn arbetas fram av Eurostat och går under benämningen Economic Sentiment Indicator (ESI). Indikatorn påminner om Konjunkturinstitutets barometerindikator och är uppbyggd på ungefär samma sätt. 19

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Ura 2007:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Ura 2008:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Ura 2008:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Ura 2009:2 ISBN 978-91-977809-5-7 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 Ura 2006:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Mohammad Taslimi Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna

Arbetsmarknadsutsikterna Ura 2010:3 ISBN 978-91-977809-8-8 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Text: Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Text-och bildredigering: Gun Westberg Grafisk

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 Ura 2006:2 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Ura 2009:1 ISBN 978-91-977809 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Ura 2003:9 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Ura 2011:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...3

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Ura 2004:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 AMS Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Text Catarina Annetorp Hörnsten Karin Berglind Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Tord Strannefors Hans Tydén Skribenter

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Marwin Nilsson Tord Strannefors Hans Tydén Text- och bildredigering Gun Westberg Avstämningsdag

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Ura 2002:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 18 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Minskad risk för Grexit

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Ura 2001:9 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Katarina Berggren Torbjörn Israelsson Said Maroufkhani Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-28 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Tylösand SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer