Mellan idrottslig disciplin och gränslöst supande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mellan idrottslig disciplin och gränslöst supande"

Transkript

1 Artikel Jesper Andreasson Philip Lalander Mellan idrottslig disciplin och Introduktion Den här artikeln baseras på etnografiska studier av ett manligt svenskt division-2-handbollslag. 1 En av oss författare, Andreasson, har som deltagande observatör spelat, svettats och umgåtts med dessa handbollsspelare. I match- och träningssituationer har han observerat hur de studerade männens agerande präglats av kroppslig disciplinering och kontroll. Varje spelare har haft sin tydligt definierade position på planen, och för att laget skall kunna vinna sina matcher har spelarna arbetat för att få de olika positionerna att fungera så optimalt som möjligt tillsammans. Men Andreasson har också lärt känna en annan sida av handbollsspelarnas kollektivitet, nämligen situationer och berättelser som handlar om stark berusning av den lagliga och statligt sanktionerade drogen alkohol. Han har dessutom lagt märke till hur berättelser om berusning nästan är obligatoriska i omklädningsrumssnacket efter match, eller i anslutning till träning. I dessa berättelser figurerar ofta subversiva inslag, det vill säga detaljer om skeenden eller symboler som inte är accepterade i andra sociala sammanhang och med en annan publik än det egna kollektivet. Dessa berättelser hämtar sitt stoff från situationer där medlemmarna varit berusade, till exempel från fester eller från lagresor. Vi A B S T R A C T J. Andreasson & P. Lalander: Between athletic discipline and boundless boozing Aims The aim of the article is to understand the meaning of subversive situations and collective storytelling in a Swedish male second division handball team. By subversive we mean situations and stories which exceed the limit of what is seen as legitimate outside the secret alliance of the group. The article examines how alcohol functions to transform the scene in which a situation or a collective story becomes subversive. Methods and data One of the authors spent several years as an active member in the handball team, collecting ethnographical data both from sports settings and related situations involving storytelling, for example, at parties, in dressing rooms, and during team trips to other Nordic countries. In addition interviews were conducted with 17 members of the team. Results The storytelling and the subversive situations make it possible to create an alternative world, in which the members of the team can overstep different types of rules of conduct and civilized behaviour. This is made possible in part because of the meaning attached to alcohol as a transformer of social reality and also because of the character of the social group as homosocial and secret. Keywords Dramaturgical, sport settings, ethnography, alcohol, gender, homosocial settings. N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

2 kallar dessa berättelser för kollektiva berättelser i den meningen att de uttrycks, förmedlas och förvaras i gruppen och att de också utgör ett identitetsanspråk, hur medlemmarna i gruppen önskar se sig själva. Med subversiva berättelser eller situationer menar vi kollektiva berättelser eller situationer där de subversiva inslagen är markanta. Ordet subversiv kan härledas från det latinska uttrycket subverto, som betyder omstörta eller vända upp och ned. Vår användning av ordet ligger närmast den andra betydelsen i den meningen att de berättelser och situationer vi kommer att analysera handlar om handlingar som vänder upp och ned på föreställningar om hur man ska vara i samhället (se även Stam 1992). Syftet med artikeln är dels att analysera hur subversiva kollektiva berättelser och situationer kan förstås i ett lagidrottsligt sammanhang, dels att förstå alkoholens roll i detta konstruktionsarbete. I en verksamhet där kroppen utgör det främsta instrumentet för att kunna prestera, borde det vara viktigt att tänka på vad man äter och dricker. Kosten har en betydande inverkan på vad kroppen kan prestera, och en strävan att förbättra de idrottsliga resultaten torde även, enligt denna logik, inbegripa en reglerad alkoholanvändning. Denna tanke styrks också av svenska idrottsrörelsen som i sin alkoholpolicy tydligt ställer sig bakom det övriga samhällets mål att minska alkoholkonsumtionen och framför allt senarelägga ungdomars alkoholdebut (Riksidrottsförbundet 2004:14). Den svenska idrottsrörelsen, och Förenings-Sverige, har i detta avseende växt fram med tydliga kopplingar till såväl arbetarrörelse som nykterhetsrörelse. Med gemensamma ansträngningar skulle dessa organisationer tillsammans skapa den moderna skötsamma människan, som förstod att alkohol måste användas i lagom doser (jfr Ambjörnsson 1988; Frykman & Löfgren 1979). Även internationellt sett är den symboliska relationen mellan idrott och en god hälsa stark. Waddington (2000) menar till exempel att den ideologi som länkar motion och sport med hälsa har en lång historia och är mer eller mindre universellt accepterad. Idrottsutövande har kommit att förknippas med både moraliskt och fysiskt välmående. Idealt sett skall alltså idrotten representera skötsamhet och självdisciplin. Men Waddington skriver även om idrottens janusansikte att den ena delen av idrotten handlar om god hälsa, fysiska prestationer och gemenskap och den andra om droganvändning, dopning, prestationsångest och fusk. I boken Mud, Sweat and Beers studerar Collins och Vamplew (2002) den historiska relationen mellan alkohol och idrott i Storbritannien (se även Elias & Dunning 1986). Författarna visar hur sammankopplad den organiserade idrotten är med alkohol, och speciellt öl. Denna koppling blir tydlig även i det sätt varpå olika bryggerier skapat varumärken kring sporten och samtidigt genom sponsring finansierat dess utveckling. Den danska bryggerijätten Carlsberg var till exempel huvudsponsor för fotbolls-em 2004 och ska så vara även Den bild som ges är att alkohol och lagidrott kulturellt befäster varandra, inte bara i Storbritannien, utan globalt. I de nordiska länderna finns vissa studier där relationen supporterkultur och alkohol berörs (se till exempel Brännberg 1994; Estrada & Tryggvesson 2001; Lalander 1998). Det finns också några mer kva- 462 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

3 litativt präglade studier över relationen mellan olika ungdomsgrupper/kategorier och alkohol och där man fokuserar just på berusningen (se till exempel Lalander 1998; Norell & Thörnqvist 1995; Sande 2000; Törrönen 2006). Men kvalitativa studier som analyserar berusning och berättelser om berusning i idrottssammanhang förefaller ovanliga. I Greens (1996) självbiografiska berättelse om sin tid i NFL beskrivs dock ett hårt festande som ett självklart inslag i den idrottsliga vardagen (jfr Boswell & Spade 1996). Och i artikeln Booze and Bar Fights frågar sig Curry (2000) vad som sker när den aggressivitet som eftersträvas på de idrottsliga arenorna förs samman med en tendens att festa hårt i pubmiljö. Med hjälp av en ung atlets berättelse tydliggör Curry hur några unga idrottsmän hetsar varandra till hög alkoholkonsumtion och provocerar fram barslagsmål för att skapa spänning och dominera sin omgivning. Även i Brännbergs (1998) socialpsykologiska studie av ett handbollslag är alkoholförtäring ett återkommande tema både i berättelser och i praktiker. I studien redogör bland annat Brännberg för hur nya medlemmar inkilas eller invigs i laget genom att till exempel supas under bordet av sina lagkamrater. Ordet inkilning syftar på rituella handlingar där en gruppmedlem invigs i den kollektiva gemenskapen. Brännberg gör emellertid få analytiska poänger av hur alkoholen kan förstås inom idrotten, men studien kan ändå ses som den som ligger närmast vår ifråga om såväl idrottsgren som analysfokus och metod. Vid en ytlig betraktelse handlar handboll om att vinna matcher, att kasta in bollen i motståndarmålet fler gånger än motståndaren lyckas kasta in bollen i det egna målet. Men bakom denna idrottsliga fasad finns något annat, som inte tycks passa in i den ytliga förståelsen av handboll. Vår ambition är att tränga bakom den idrottsliga fasaden, in i de hemliga rum som kollektivet värnar om för att studera hur alkoholen används både i berättelser och situationer. Denna artikel är uppbyggd enligt följande: En beskrivning av det lag som analyseras och dess medlemmar följt av en redogörelse för den metod som använts när det gäller datainsamling. En beskrivning av den analytiska ram som används för att bearbeta och skapa teoretisk förståelse ur det etnografiska materialet. Ett avsnitt om hur handbollsspelare agerar i idrottsliga sammanhang, samt hur de tänker sig att idrottsmän idealt sett ska agera. Ett avsnitt om hur berusningen och bakfyllan kan förstås i relation till matcherna. Ett avsnitt om vad subversiva berättelser kan innehålla och hur de kan förstås. Ett avsnitt om vad som krävs för att en situation skall leva kvar i form av en kollektiv subversiv berättelse samt hur kollektivets medlemmar kan hantera hot mot kollektivets självdefinition. En avslutande konklusion. Laget och datainsamlingen Andreasson spelade under några år i den division-2-klubb vi valt att kalla Eklunda IF. 2 I slutet av sin aktiva handbollskarriär, när hans sociologiintresse hade tagit fart på allvar, inledde han en etnografisk studie av den egna klubben. Han började främmandegöra 3 sig den egna vardagsverk- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

4 ligheten samtidigt som han deltog i den. Vad betydde ryggdunkningarna, skämten, berättelserna i omklädningsrummet och, inte minst, de ganska våta festerna som kunde äga rum? Lalander var diskussionspartner till Andreasson och som sådan fick han höra alla dessa berättelser om vad som kunde hända på träningsläger, om orgiastiska fester, ett hejdlöst supande och raggning av brudar. Han kunde känna igen en del från sin egen etnografiska studie av unga moderatpolitiker, till exempel att man på festen kan skapa berättelser om det egna kollektivet som, sett i en mer Durkheimiansk (1912/1995) betydelse, kan stärka sammanhållningen och öka upplevelsen av likhet (Lalander 1997 och 1998). Men, samtidigt fanns det element i Andreassons handbollsstudie som innehöll andra betydelser och dimensioner. Den studie Andreasson gjorde resulterade i avhandlingen Idrottens kön (2007), och i den gjorde han också jämförelser med en elitklubb med kvinnliga fotbollsspelare, som också studerades med etnografiska metoder. Att Andreasson är av manligt kön medverkade starkt till att han inte fick tillträde till de kvinnliga fotbollsspelarnas bakre regioner (jfr. Goffman 1959/1990), såsom omklädningsrum och säsongavslutningsfester. Handskollektivet Eklunda IF utgörs av män med skilda bakgrunder. Somliga bor fortfarande kvar hos sina föräldrar medan andra bor i egen bostad, med familj och barn. Några studerar på högskolan eller gymnasiet och några har yrkesarbetat i flera år. Spelarnas ålder skiftar också, de yngsta av kollektivets medlemmar är knappt 17 år, den äldsta är 34 år gammal. Medelåldern ligger på drygt 21 år. Ett par kvällar i veckan förs denna brokiga skara män samman av sitt gemensamma handbollsintresse och bildar handbollskollektivet Eklunda IF. Sjutton spelare i laget intervjuades, de flesta vid flera tillfällen. Därtill utfördes ett stort antal observationer och informella samtal i samband med träningar, på gemensamma resor eller fester. Intervjuerna var kvalitativa i den meningen att stort utrymme lämnades till informanterna att konstruera berättelser om sig själva. Deltagande observationsstudier inleddes säsongen 1999/2000 och fortgick under fem säsonger. I studiens inledande skede berättade Andreasson för lagmedlemmarna att han ville göra en deltagande studie i deras miljöer, och ingen av spelarna hade något att invända. För att inte orsaka obekväm stämning och påverka den sociala dynamiken i kollektivet användes inte videokamera, bandspelare eller anteckningsblock under observationerna. I stället gick Andreasson undan för att anteckna när något intressant observerades. Med hjälp av observationerna ökade möjligheterna att nyansera de bilder som gavs i de oftast dramatiserade berättelserna som uttalades vid intervjuer och samtal. Det gick också att relatera det som observerats till de berättelser som skapades i kollektivet. På så vis blev det möjligt att bättre förstå hur Eklundamännens berättelser byggts upp. Observationerna gjorde det dessutom möjligt att notera olika vardagliga aspekter som annars kanske skulle ha glömts bort, eller som uppfattades som alltför triviala för att tas med. Handbollsspelarna agerade ofta utifrån vad man, med Giddens (1986) termer, kan kalla mer praktiska kunskaper, ett inkorporerat kroppsligt know-how som vägledde dem 464 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

5 och som de socialiserats in i. Genom dessa förkroppsligade kunskaper uppstod ett flyt i den sociala interaktion som präglade kollektivet (se även Crossley 2001). Den här typen av praktiska kunskaper finns i alla kollektiv där man socialiserats under liknande förhållanden. Genom att kunskapen är förkroppsligad kan det vara svårt att upptäcka den genom intervjuer. Ytterligare en viktig förtjänst med observationerna är att de gjorde det möjligt att fråga om olika saker som hade hänt, att skapa möjligheter att studera hur aktörerna själva, med ordens hjälp, konstruerade det faktiskt skedda. Analytisk ram Hur kan man då förstå det lagmedlemmarna berättat om i både observationer och i inspelade intervjuer? Vissa ledtrådar har givits ovan, men mer finns att säga. Alla berättelser är konstruktioner av känslor, situationer och upplevelser och utgör till stora delar identitetsanspråk, det vill säga definitioner av hur man önskar bli uppfattad av andra. Berättaren har alltid en möjlighet att selektivt välja ut aspekter som idealiserar den egna identiteten i relation till andra. I den meningen är det inte verkligheten, så som den verkligen utspelades, man får fram. Snarare kan berättaren betraktas som en konstruktör som försöker skapa en bild av sig själv och de situationer han eller hon deltagit i. Därmed är det inte sagt att berättelserna är värdelösa som vetenskapliga data, tvärtom, studier av idealiserade identitetsframställningar utgör ofta ett mycket värdefullt material. Och i den här artikeln är det mycket det vi är ute efter. Vi intresserar oss för kollektiva berättelser, och med det menar vi, som vi skrev inledningsvis, sådana språkliga utsagor som, för det första, förmedlas och delas mellan kollektivets medlemmar och, för det andra, uttrycker något väsentligt om gruppen och dess medlemmar. I detta konstruktionsarbete skapas en möjlighet att göra om, karikera, retuschera och dramatisera verkligheten. I berättandet kan vissa detaljer framhävas medan andra tonas ner eller helt utelämnas (jfr Goffman 1959/1990). Burke (1945/1969, se även Asplund 1980), som inspirerat Goffman till dennes dramaturgiska situationsanalys, skriver om hur ett drama byggs upp och tar upp fem olika ingredienser eller förutsättningar för handling i en situation (eller berättelse) 4 : Vad händer? (act) När och var sker det? (scene) Vilka agerar? (agents) Hur sker det? (agency) Vilket syfte finns med akten? (purpose) I en senare omarbetning av boken A Grammar of Motives lägger han till en sjätte ingrediens: Hur uppträder de? (attitude eller manner). Denna sjätte ingrediens kan exempelvis handla om huruvida någon var nykter eller berusad. När man berättar något och vill att den andre verkligen ska förstå vad som skett är det rimligt att man på något vis berör dessa ingredienser för att skapa intersubjektivitet och möjlighet för lyssnaren att själv sätta sig in i situationer. Förändras en ingrediens förändras innebörden av situationen, och också de handlingar som rimligen kan tänkas utspelas. Ytterligare en aspekt på scenen och dess transformationer bör nämnas. Goffman (1959/1990) skiljer mellan bakre respektive främre regioner. Med det förstnämnda menar han sådana miljöer eller situationer där de agerande inte upplever sig N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

6 vara granskade av en kritisk publik och där denna upplevelse kan ge upphov till ageranden som inte skulle vara möjliga om den kritiska publiken varit närvarande (jfr Lalander 1998). I en främre region däremot är aktörernas agerande till beskådande inför en granskande publik, vilket innebär att de agerande måste reglera sina handlingar i linje med de karaktärer de önskar förmedla. Inom idrotten skiljer sig agerandet i mer offentliga sammanhang, såsom under en match, från det agerande som tillåts i omklädningsrummet, eller på fest. Vi ser det också som att såväl närvaron som frånvaron av vissa aktörer kan bidra till att tolkningen av scenen transformeras. I ett klassrum, till exempel, kan situationen bli en annan när läraren går ut. Vi menar att det inte bara är praktiska verkliga situationer som kan analyseras med ovanstående ram utan även berättelser, som ofta innehåller detaljer om vilka som närvarade, vad som skedde, var det skedde, under vilka förutsättningar med mera. Berättelser uttrycks med hjälp av språkliga symboler, och språket i sig kan ses som ett system av skillnader. I analysen inspireras vi av den strukturalistiska analysram som använts av till exempel Leví-Strauss (1962/1974), Douglas (1966/1993) och Bourdieu (1986) och som innebär att språket och olika symboliska handlingar används för att skapa skillnad, och att denna skillnad även tar sig uttryck i frånvaro. Strukturalistiska motsatspar som ofta används i analyser är manligt respektive kvinnligt, kultur respektive natur, mänskligt respektive omänskligt, ordning respektive kaos med mera (se även Ehn & Löfgren 1982). Ytterligare ett begrepp som förtjänar att nämnas är hegemoni, som enligt Gramsci (1974) syftar på den uppfattning om normalitet och avvikelse som är förhärskande, men inte totalt oemotsagd, i ett samhälle. Frykman och Löfgren (1979) studerade den borgerliga hegemonins framväxt i Sverige och hur denna innebar normer som reglerade vad som skulle ses som, till exempel, kultur respektive natur, ordning respektive kaos, smuts respektive rent. Frykman och Löfgren hämtade inspiration dels från Gramsci, dels från strukturalismen och speciellt Douglas (1966/1993) tankar om smuts och rent, motsatspar som egentligen definierar den kulturella ordningen i ett socialt sammanhang. Kopplat till tanken om bakre och främre regioner är det möjligt att tänka sig att den hegemoniska makten är starkast i miljöer som övervakas, medan man som aktör, i bakre regioner, tillfälligtvis kan undfly denna kontroll. Elias (1939/1994), liksom Cohen och Taylor (1992), är inne på detta och skriver om flyktzoner, miljöer där det blir möjligt att utföra sådana handlingar som skulle vara svårgenomförbara eller opassande i andra sammanhang. Det är i denna betydelse vi använder ordet subversiva handlingar eller inslag, då dessa betecknar de handlingar eller berättelsefragment som inte ses som acceptabla enligt den kulturella hegemonin, men som ändå kan förekomma om tolkningen av situationen är den rätta. I den här meningen kommer vi också nära Simmels tankar om det hemliga: The secret offers, so to speak, the possibility of a second world alongside the manifest world (1959, 330). Sammanfattningsvis är vår analytiska ram uppbyggd enligt följande: Vi analyserar berättelsers och situationers olika uppbyggnad och innehåll med stöd i såväl 466 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

7 Goffmans som Burkes dramaturgiska perspektiv. Dessa berättelser eller situationer kan analyseras med hjälp av de analytiska ramar som strukturalismen tillhandahållit, i termer av motsatspar. Till detta knyts ett perspektiv där även relationen mellan hegemonisk normalitet och subversiva handlingar analyseras. Vår analys är präglad av de ramar som angivits ovan och som också visar vad vi fokuserar på. För den etnografiska framställningens skull har vi valt att oftast låta dessa ramar framträda mer implicit i texten. Kroppen som instrument och laget som maskin En handbollsspelare ska gå in för det han gör fullt ut. Han ska veta vad han gör, utvärdera vad han håller på med och hela tiden tänja på gränserna. Man måste lära sig att tänja på gränserna, och det gör man bäst, om man inte har det själv, genom att träna med någon eller några som har det. Då måste man satsa allt. Alltid flytta ribban fem centimeter högre, eller man ska aldrig vara nöjd. Det är att plocka fram det lilla extra när det gör ont. (Alexander) Ovan tydliggör Alexander att en handbollsspelare, med hjälp av en idealiserad träningsrationalitet, ständigt måste sträva efter att forcera sina kroppsliga begränsningar. Beskrivningen är närmast idealtypisk. Genom att vara fysisk på handbollsplanen blir den egna kroppen, dess möjligheter och begränsningar, också en central del i Alexanders uppfattning om sig själv som manlig handbollsspelare. Hans kropp betraktas närmast som ett instrument med vars hjälp han försöker besegra och övervinna andra idrottsutövare. För Alexander handlar det om att tänja på gränserna även när kroppen säger ifrån. Det handlar också om att träna kroppen så att den inte sviker honom genom att tröttna i en ansträngande matchsituation. Nedan berättar Martin om hur han försöker förhålla sig till kroppslig trötthet. Den inre kärnan, det sitter i huvudet. När kroppen säger ifrån, om du är ute och springer eller någonting, att du är trött, då har man använt cirka 20 procent av sin kapacitet. Spärren sitter alldeles för tidigt hos många människor. Det gör det inte hos en idrottsman. Vet du att du har 80 procent kvar och vågar, i stort sett hela skiten, det är då du kan bli bra. När du kommer till väggen så måste du ta dig igenom väggen, det finns aldrig nåt stopp. Genom en såväl kroppslig som mental instrumentalitet kan Martin forcera sina motståndares försvar och skydda den egna målgården, och genom att förneka känslor av smärta, trötthet eller rädsla strävar han efter att bli en bättre atlet. Tydligt i Martins berättelse är att kroppen är det medel som han använder för att framträda som starkare än sin motståndare, vars kropp utgör den måltavla han försöker träffa i försvarsarbetet. Det är framför allt i en matchsituation som oinvigda kan möta eller betrakta männen i Eklunda som medlemmar av ett kollektiv. Den typ av presentation som förmedlas till en publik är i dessa situationer stiliserad utifrån de normer som kollektivt formulerats för offentliga framträdanden. Från det att männen anländer till omklädningsrummet för att byta om till matchdräkten och därigenom skapa N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

8 homogenitet, till dess att de återigen byter om till sina privata kläder, utgör de framför allt en del av kollektivet. Det är med hjälp av inövade anfallskombinationer, som nötts vid otaliga träningstillfällen, som man skall få sina motståndare att göra misstag i försvarsarbetet och kunna vinna sina matcher. Varje spelare har tilldelats en uppgift som denne, oavsett individuella egenskaper och erfarenheter, förväntas genomföra i lagets regi. Man måste ju följa dom regler som finns liksom. Ska man samlas vid en tid då så ska man va i tid och sådär. Vi hade ju för sig en gång i Danmark när vi skulle gå ut på kvällen och då sa tränaren: Ja ni får inte komma hem för fulla. Då var det en av våra spelare som kom hem och va skitfull och spydde på toaletten hela natten och såhär. Ja då fick han ju inte spela. Han fick inte va med å spela nästa match. Det är liksom, ja så ska det väl va. (Roger) Männens instrumentella inställning till kropp och prestation, och deras idealiseringar av kollektivet/lagmaskinen är väl förenligt med den alkoholreglerande filosofi som riksidrottsförbundet ger uttryck för. Spelarna i Eklunda tar själva många gånger ställning mot berusning i samband med idrottsevenemang. Den officiella ståndpunkten är att alkohol och idrott inte hör samman. Om männen ska kunna leva upp till de förväntningar som ställs i en matchsituation kan de inte vara bakfulla. Att inte dricka sig berusad innan en match symboliserar, till skillnad från bakfyllan, den skötsamhet, instrumentalitet och kontroll som avkrävs männen i en matchsituation. Roger vidareutvecklar sitt tidigare resonemang: Det kan ju vara, om man inte säger handbollsmässigt då, om det är någon som gjort nåt taskigt som drabbar laget då. Till exempel om nån har vatt ute och festat dan innan match ganska hårt och kan inte göra sitt bästa. Och om det är en nyckelspelare i laget, nåt sånt, det är ett typexempel. Det är inte bra. Den strame och disciplinerade atleten förväntas ta avstånd från fyllan och den brist på kontroll som följer med ett tilltagande rus. En spelare som blir berusad dagen innan en match utgör ovan ett typexempel på en dålig lagkamrat, dels för att han bryter mot den kroppsliga instrumentalitet och rationalitet som hyllas och idealiseras i kollektivet, dels för att han sviker sina lagkamrater och laget genom sitt sätt att vara. Är det fråga om en nyckelspelare betraktas sveket som än större, då denne anses ha ett större ansvar inför kollektivet. Utifrån männens berättelser om lagmaskinen och den instrumentalitet som idealiseras i kollektivet är det i detta avseende rimligt att tala om en i kollektivet dominerande filosofi som reglerar alkoholanvändandet. Männens inställning till alkohol och fest är emellertid betydligt mer sammansatt än så. Det tycks som om det i vissa situationer ändå är möjligt att agera på ett sätt som förefaller ha ytterst lite att göra med att vinna matcher och att prestera. I avsnitten som följer vill vi analysera några situationer och berättelser som ägt rum under observationsstudien och som vi menar ger förutsättningar till att förstå hur subversiva berättelser och situationer kan tolkas. 468 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

9 Försäsongsturnering och bakis innan match Scenen är en helgturnering som utspelar sig under sensommaren i en liten stad i södra Sverige. Sammanlagt deltar fyra lag i turneringen, och syftet med deltagandet är främst att stärka laget, såväl socialt som idrottsligt, inför den kommande säsongen. Efter första dagens matcher har Eklunda vunnit en match och förlorat två, vilket innebär att de skall spela om tredje plats på avslutningsdagen. Innan tredjepristagaren skall koras skall dock de deltagande lagen ha en gemensam bankett. Ett tiotal av de totalt 15 männen i truppen har inför banketten samlats i Johannes och Alexanders hotellrum, där de sitter och dricker burköl. Stämningen är uppsluppen och det skojas friskt. När de förfestande Eklundamännen något sena anländer till banketten har redan de andra lagens medlemmar satt sig för att börja äta. Den skämtsamma och högljudda stämning som dominerar i Eklundas gemenskap utgör en skarp kontrast till den tämligen formella ritual som banketten utgör. Eklundas tränare och den minoritet av spelarna som inte varit med på förfesten försöker fånga sina förfriskade klubbkamraters uppmärksamhet för att lotsa dem till rätt plats och för att deras entré inte skall ställa till med mer uppståndelse än nödvändigt. Efter ett par minuters allmän oordning har samtliga av de förfriskade männen satt sig till bords. Pelle, en av dem som suttit och förfestat, utbrister då så alla runt bordet kan höra, Va faan! Får man ingen öl? Banketten är, helt i linje med riksidrottsförbundets policy, alkoholfri. Till maten erbjuds endast läsk eller lättöl. Benjamin redogör för vad han tyckte om detta: Nä men fan, vi hade grundat på rummet då, eller Johannes rum. Sen kommer vi dit och dom har typ lättöl liksom, som dom servera. Jag menar när man druckit några öl och är på gång så då vill man ju inte sätta sig och dricka lättöl och konversera. Så vi åt upp snabbt som fan och sen gick vi. Ville ju inte sitta där och glo. Vi drog, ja, ut på stan och en pub istället. Där hade dom ju öl. Lättöl räknas i sammanhanget inte som öl, och speciellt problematiskt tycker flera av spelarna att det är att avbryta den dryckesrytm de utvecklat då de grundat på rummet. Ordet grunda innebär i det här fallet att man lägger en alkoholmässig grund så att berusningen under kvällen ska vara tillräcklig. Man kan likna det vid målning där man först grundmålar, för att den färg man senare stryker på skall fästa bra. Samtidigt som männen talar om nykterhet dagen innan match, och erkänner detta som ett ideal inom gruppen, så blir det här uppenbart att de kan göra avsteg från denna norm. Normen är inte tvingande i den bemärkelsen att ingen av männen dricker om de ska spela match följande dag. Snarare handlar det om en överenskommelse att alla av medlemmarna i Eklunda borde hålla sig hyfsat nyktra dagen innan match. Men just detta uttryck, hyfsat nyktra, lämnar stora möjligheter för tolkningar. Kanske hade synen på nykterhet sett annorlunda ut om männen skulle spela final på söndagen i stället för match om tredje pris, kanske inte; på samma sätt är det rimligt att anta att männen lagt större vikt vid nykterhet om de spelat i en högre division. Men uppenbarligen finns det en ganska stor acceptans för N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

10 drickande, åtminstone om det skett under äventyrliga och manliga former. Det här kan illustreras av en situation där en spelare, Petter, kommer sent och bakfull till omklädningsrummet inför en match. Alla de som blivit uttagna till matchen är samlade, utom Petter. Tränaren har börjat sin traditionella genomgång och peppning. Några av männen undrar var Petter är i samma ögonblick som han anländer. Han ser trött och nyvaken ut. Hans hår, som annars brukar vara tillrättalagt med omsorg, vittnar om att han nyss vaknat och inte hunnit duscha. Petter är rödmosig i ansiktet och ögonen är blanka. Han ser, kort och gott, bakfull ut. Alexander säger ironiskt, så att tränaren hör: Det blev sent igår ser jag. Petter besvarar inte påståendet utan sjunker i stället snabbt ner på en stol intill dörren. Senare i omklädningsrummet verifierar dock Petter att det blev sent. Jag var inte hemma förrän fyra på morgonen och spydde sista gången precis innan jag gick hit. Petter kan ses som en svikare eftersom han rimligen, med sitt illamående, inte kan prestera sitt bästa på handbollsplanen. Flera av spelarna i Eklunda visar också, främst genom antydningar, att Petter borde veta bättre än att vara ute och festa hårt dagen innan match. Tydligast är Alexander, som demonstrativt förvissar sig om att uppmärksamma tränaren på Petters tillstånd. Petters agerande ses inte som accepterat i detta avseende. I omklädningsrummet, efter tränarens genomgång, blir det dock tydligt att ifrågasättandet av bakfyllan är blandat med en nyfikenhet på vad Petter sysselsatt sig med under nattens sena timmar. När tränaren samtalar med en annan spelare undrar Gabriel, som också var med på festen: Hur gick det med hon den där blonda? Det finns en fascination för det äventyr Petter varit med om, en fascination som blandas med en beundran för att han vågade stanna kvar where the action is (jfr Goffman 1982). Samtidigt som männen tycker att Petters agerande vittnar om felaktiga prioriteringar, kan de inte låta bli att önska att de själva varit med till slutet när de med öronen på vid gavel sitter i omklädningsrummet och lyssnar på hans berättelse om den blonda kvinna han setts samspråka med. Här finns den tolkade berusningens komplexitet i ett nötskal: pendlingarna mellan reglering och äventyr, mellan skötsamhet och hedonism. Den sista berättelsen, om Petter som stannade kvar i äventyret, bär vissa mytiska budskap om manlighet, om överskridanden, men inte tillräckligt för att bli en kollektiv berättelse, en berättelse som man refererar till även långt efter att den ägt rum, och som säger något om både vilka gruppmedlemmarna anser sig vara och, på en mer mytisk nivå, hur de skulle kunna vara. Om denna typ av berättelser handlar avsnittet som följer. Kollektiva, subversiva berättelser En situation som berör temat alkohol och icke-kontroll utspelar sig då sju av männen i Eklunda IF sitter i baren på färjan som ska ta dem till Finland. Stämningen är på topp och männen har hunnit få i sig en hel del öl. De skrattar högt och tittar sig omkring som för att registrera närmiljöns utbud av det motsatta könet. Efter vissa påtryckningar reser sig Pelle och går bort till en kvinna som tillfälligt lämnats av sin kavaljer i baren. Pelles motiv är att ragga, men han har föga framgång. Kvinnans sällskap återkommer, och det blir en häftig 470 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

11 diskussion som följd. Senare på kvällen är Pelle så berusad att han ramlar av sin stol i baren och kräks över sin tröja och sina byxor. När en vakt på färjan kommer fram till Pelle, tar på sig ett par gummihandskar och lyfter upp den redlöst berusade mannen och handbollspelaren, reagerar några i laget. Tobbe, en lagkamrat, går fram till vakten och säger Ääh fan vi tar honom till hytten i stället, vi fixar det. 5 Medan männen i Eklunda, med viss förtjusning, kunde betrakta Pelles tafatta försök att charmera kvinnan i baren, såg med stor säkerhet det utsatta paret Pelle som en sorglig figur med minst sagt dåligt ölsinne. De av männen som iakttog Pelle under kvällen kunde också se det pinsamma i hans agerande, men samtidigt var Pelle en kille som man kunde lita på. Pelle levererade alltid. Det hände alltid saker runt honom. Hans oacceptabla beteende sågs som legitimt i den bemärkelsen att han offrade sig för kollektivet och agerade lite galet för att roa de övriga männen. Det är också troligt att Pelle inte hade gjort vad han gjorde om han inte eggats av de andra männen. För sin våghalsighet tillerkändes han därför en viss respekt. Pelle, och några andra som vi snart kommer till, var viktiga för Eklundamännens alternativa självbild, som ett lag där det händer saker, men som i andra sammanhang skulle vara fullständigt oacceptabla. Finlandsresan omtalas som en resa fylld av berättelsestoff. Detta framkommer tydligt i en intervju med Tobbe: Finlandsresan, ja där har vi några guldkorn. Ja vi skulle ju gå ut där på Finland på dan och kolla läget liksom. Och då hade jag två halvlitrar Whisky kvar så vi tänkte att vi tar väl en liten stänkare innan vi går ut då. Då hade jag två halvlitersflaskor. Så jag, Kalle, Lill-Kalle och Sebastian dela på en halvliter, och Anton delade på en halvliter (skratt). Så Anton kom ut till hissen, sen small han av där. Så han åkte upp och ner i den där glashissen på båten. Vi fick släpa in han i hytten och han vägde ju då ungefär hundra kilo medvetslös, så det var inte så lätt. Sen fick man ju gå och vattna han lite grann. Så när det hade gått några timmar, då fick man gå in, och så Anton öppna munnen så fyller man på med lite sprit. Allt utom citronvodka, det spotta han ut. Frasen, där har vi några guldkorn, tyder på att man verkligen selektivt väljer ut vissa skeenden som får leva kvar i gruppen. I bilden som målas upp är det fråga om excesser, avsteg från regler om skötsamhet, dels i den meningen att det hela sker på förmiddagen, dels att Anton själv drack en halvliter, det vill säga en konsumtion som på förmiddagen verkligen sticker ut. Anton small av i hissen, vilket i sammanhanget innebär att berusningen var så hög att hans motorik sattes ur spel och att han inte längre förmådde kontrollera sina egna kroppsrörelser. Uttrycket small av är dramatiskt. Alternativt kunde de använda ordet däcka. Med detta ger man sken av att berusningen slår till, ungefär som en blixt, och att aktören faller, närmast som en skjuten soldat. Lalander (2000) skrev i en artikel om unga människors relation till hembränd sprit hur somliga hade utvecklat en tempoestetik i sitt sätt att tala om fyllan. De kunde använda ord som svepa (dricka något snabbt), ta shots (snabba supar, till exempel tequila), eller full som en kulspruta. Dessa ord dramatiserar situa- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

12 tionen, den blir i berättad form som ett manlighetsprojekt, där man visar att man lever ett hårt, snabbt och dramatiskt liv. Uttrycket att lagmedlemmarna släpar in honom i hytten, stärker denna koppling till att leva ett högdramatiskt liv. Det för tankarna till krigsfilmer där gruppen släpar sin skadade vapenbroder. Till den punkten i historian där släpningen sker framstår alla i berättelsen utom Anton som relativt civiliserade och hjälpsamma i förhållande till sin avdäckade kamrat. Men slutet av citatet tyder på något annat, nämligen att de öppnade munnen på någon som uppenbarligen fått för mycket alkohol för att hälla i honom mer. När Tobbe pratar om det här så skrattar han till ibland. Han tycker det är ett kul exempel, ett guldkorn från Finlandsresan. Men skrattet kan också tolkas som nervöst i den meningen att berättelsen balanserar på gränsen av vad som kan ses som legitimt och vad han tror att hans lagkamrat (och forskaren) Jesper (Andreasson) tycker är accepterat beteende. Men var finns då det guldhaltiga? Varför blir det roligt att prata om någon som druckit alldeles för mycket och som man dessutom hällt i mer när denne fortfarande varit ur stånd att själv ta rationella beslut? Vi menar att det handlar om excessen, överdriften, att dricka för mycket, men att göra detta då andra lagmedlemmar är närvarande. När det gäller den tidigare historian om Pelle var det också fråga om överdrifter, att inte vara civiliserad, att gå från mänsklig till omänsklig, från kultur till natur. Det tycks som om det råa, ociviliserade och okontrollerade måste vara närvarande för att skapa dramatik och karaktär i berättelsen. Det subversiva sätts i relation till det beteende som definieras som normalt av majoritetskulturens hegemoni. Då man berör dessa teman skapas möjligheter för guldkorn som sammantagna kan bilda långlivade kollektiva berättelser. De sätt varpå man dricker i och inför kollektivet blir i detta avseende ett sätt att upprätta/bekräfta den manliga och också heteronormativa gemenskapen. Bosse redogör för sin syn på de kollektiva berättelserna: Bosse: Det är bara roliga saker ju, och det kan man ju plocka fram sen och berätta om, ja. Det är inget jag har nånting emot. Jag tror det sammansvetsar laget när man festar så, därför är det viktigt ju. Ja, som i Danmark nu. Jesper: Va gjorde du i Danmark då? Bosse: Nä det var ju det, vi var på bankett ju. Å så blev det ju mycket alkohol och då blir man ju det är ju viktigt å göra bort sig på nåt vis. Bryta isen, ja, så. Då blir det ju lite lättare stämning och så. I Eklunda IF har man inga fasta traditioner när det gäller att inviga nya medlemmar i gemenskapen, men Bosse tydliggör ovan att han, som ny i laget, såg det som viktigt att få visa kollektivet vad han går för. Vi tror också att Bosses urval av vad han ser som roligt är en konsekvens av vad han själv varit med om i det manliga kollektivet. Olle beskriver nedan hur Bosses lördagskväll avslutades: I Danmark, javisst ja. Ja han drack ju måååånga öl och sen drack han mycket sprit och sen skulle han dansa. Vad var det, en norska var det väl som skulle dansa breakdance och då skulle Bosse dansa han med, för å visa att han kun- 472 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

13 de också, dansa breakdance. Han hade ont i axeln i två och en halv månad, han skulle snurra på huvet (skratt). Ja visst och sen däckade han och skulle sova i bussen. Bosse såg inte sitt agerande som pinsamt när han vaknade med huvudvärk följande morgon, trots att laget skulle spela match. Åtminstone uttryckte han det inte så. I stället menade han att han hade bekänt färg och öppnat sig för kollektivet. Även om det inte var frågan om någon formell inkilning, så betraktade sig Bosse efter sin sejour i Danmark som inkilad i Eklunda. Långt efter det att männen lämnat Danmark kunde de diskutera, göra sig roliga över Bosse och lyfta fram episoder från turneringens nattliv som varit extra dramatiska. Värt att poängtera i sammanhanget är också att sanningshalten i de skeenden som utspelat sig sällan sätts i första rummet när händelserna återberättas. Om vi till exempel erinrar oss den bakfulla Petters sena ankomst, så möttes han inte av lagkamraternas fördömande utan snarare av deras nyfikenhet. De ville höra detaljerade beskrivningar av vad som hänt, hur det gick med blondinen och om han fick till det. Vad lagkamraterna vill och förväntar sig få höra är historier som kan egga fantasin. Berättelserna kryddas eller dramatiseras därför ofta med tiden. De görs mer uppseendeväckande, och varje gång de återberättas tycks andelen fiktion öka i relation till det som faktiskt hänt. Detta är männen medvetna om, men de tycks inte bry sig om det. Det är pendlingarna mellan kontroll och ickekontroll, kultiverat och okultiverat som är viktiga för berättelserna, inte sanningshalten i det som berättas. I gränslandets gränsland Även om männen i Eklunda IF själva har stöpt den interaktionsram som reglerar hur man kan bete sig i manskollektivet, uttrycker flera av spelarna att de inte vill vara aktörer i de subversiva berättelserna eller situationerna. Det är i detta avseende tydligt att en kollektiv berättelse inte nödvändigtvis är ett ideal. Berättelserna konstrueras snarare vid enstaka tillfällen då någon mer eller mindre ofrivilligt hamnat utanför den sociala ram för agerande som han brukar hålla sig inom. Att figurera i berättelserna är inte alltid önskvärt för individen men uppskattas ofta i kollektivet. Det finns dock situationer som uppkommit i samband med stark berusning som tystats ner då de inte setts som lämpliga. Tobbe berättar om en situation på ett träningsläger som inte berättats för så många, trots att den innehåller stora grader av obscenitet: Ja när vi kom hem på natten där så gick vi in i deras rum och då hörde vi att duschen var igång va. Och vi tänkte ju att vem fan duschar nu. Så titta vi in där i duschen va och då ligger han där, avdäckad, med duschslangen som sprutar överallt i ena handen och kuken i den andra näven. Ja, det var Fredde det. ( ) Sen knäppte vi ju kort på Fredde, men jag tror att han som knäppte kortena lämna bort kort och negativ till Fredde så han elda väl förmodligen upp dom. Annars hade det vatt rätt kul å sätta upp dom på kansliet. Ja, ja visst, han hade ju ribba där, vettu, inne i duschen, så det var stabilt. Fast han gillar ju inte att man pratar om det. N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

14 Situationen är intressant ur olika perspektiv. Fredde, som vanligen kan betecknas som en av de mer skötsamma i laget har ovan förvandlats till en person som totalt tappat kontrollen. Han är avdäckad och har närmast upphört att vara individ, upphört att vara Fredde. Han är inte längre den något äldre spelaren i laget som gärna vill ge intryck av att vara en seriös person såväl yrkesmässigt som idrottsligt. Han är naken och håller i könsorganet, som dessutom är erigerat. Kollektivet, de glada killarna på fest, kommer in med kameran i högsta hugg, tar bilder, för att kunna spara detta minne i fotografisk form. Tobbe understryker potentialen i det hela med att det hade vart rätt kul å sätta upp dom på kansliet. Så sker emellertid inte, händelsen tystas ner. Det är svårt att säga hur starkt Fredde själv tryckte på för att tona ner berättelsen eller om det var när de övriga medlemmarna nyktrade till som de bestämde sig för att inte göra saken större. Hur som helst blev det ingen öppen kollektiv berättelse i den meningen att man senare kunde tala om den i omklädningsrummet när Fredde var närvarande. Skälet till att händelsen inte blev en öppen kollektiv berättelse berodde troligen till viss del på att de övriga lagmedlemmarna visade hänsyn. Det handlade dock nog också om att excessen var för stor och också utförd på fel sätt. Att ragga brudar för att sedan berätta om det i omklädningsrummet är en sak, att sitta redlös i duschen med penisen i ena handen och duschslangen i den andra är en annan. Vi kan också dra oss till minnes situationen med Anton som drack en halvliter whisky på förmiddagen inför ett Helsingforsbesök. Anton drack sin halvliter med de andra. I fallet med Fredde skedde excessen, även om berusningen grundlades i gemenskapen, i ett duschrum i ensamhet. Hade Fredde lämnat gemenskapen i sällskap med en kvinna och hittats i duschen med henne är det alltså högst troligt att situationen getts en helt annan innebörd och status i gemenskapen. En intressant detalj i berättelsen om Fredde i duschen är också att han sades vara både redlös och ha ribba. Det är svårt att få ihop dessa detaljer på grund av att de motsäger varandra. Redlös berusning brukar snarare skapa problem åt andra hållet, nämligen att man får svårt att få erektion. Det är alltså inte orimligt att anta att ribban är ditlagd i efterhand för att göra berättelsen mer dramatisk och mer intressant, vilket skulle vara helt i linje med de kollektiva berättelsernas subversiva dramaturgi. För att upprätthålla de kollektiva berättelserna, och därmed den sociala sammanhållningen i gruppen, krävs att det inom laget inte finns människor som motsäger dessa. Och, om det skulle finnas sådana definitioner, krävs att man kan skapa en bild av motsägare som tjänar den egna gruppens syften. I laget fanns under en tid en kille, Johan, som agerade på ett sätt som inte uppskattades i laget. Han skötte sig egentligen exemplariskt om man tänker på det idrottsliga och prestationsmässiga, men den andra biten, den mer informella, skötte Johan inte särskilt bra. Alexander berättar: Alexander: Ja, det är nån gång vi hade en kille som betett sig jävligt illa, så var vi ett gäng som alltid höll på och spexa lite extra. Det var en sån kille som var lite utanför. Jesper: Va hade han gjort då? 474 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

15 Alexander: Nä han var utanför och ville väl aldrig va med, han ville sova och inte va med på kort och så. Han vägrade allting och var allmänt otrevlig. När vi skulle ut å äta så gick hela laget till ett ställe. Tränarna satt ju kvar och planerade. Då satt han med tränarna och gick å åt med dom och han liksom smälte inte in i laget alls. Och sen så hade han vart spydig mot en spelare en gång. Så då gick vi ju ner och borstade tänderna och han gick ju inte ner och borstade tänderna samtidigt som oss, så då slängde vi tvålarna som låg på handfatet och tog på oss plastpåsar på händerna och plockade upp latrintvålarna och la på handfatet. Och sen när han gick ner på toaletten, så gick vi ner tre killar och ställde oss och skulle pissa och såg honom stå och tvätta ansiktet med latrintvålarna. Det var också höjdpunkten på den resan. Han fick aldrig reda på att han hade fyllt sina pormaskar med våra andras avkommor (skratt). Det är nog ingen överraskning att det spratt som Alexander och två av hans lagkamrater iscensatte tillkom efter ett par öl. Johan ville inte leva på samma sätt som de övriga spelarna. Han levde skötsamt och gick inte ut, och i den meningen blev han ett hot mot den gemenskap och de mytiska fantasier som de andra lagmedlemmarna byggt upp. Genom att låta honom tvätta sig med tvål full med urin hämnades dock lagkamraterna på honom, för att han inte följt deras spelregler. Det här ser vi som ett exempel på ett symboliskt arbete där man besudlar någon, ungefär som med inkilningarna. Brännberg (1998) beskriver en liknande situation i det handbollslag han studerat, men med andra innebörder beroende på att aktörerna känner varandra väl. Situationen handlar om att man i duschen, efter träning eller match, urinerar på nya medlemmar. Man pissar emellertid inte på vem som helst, utan bara på nya medlemmar som man tolkat att kommer att tillhöra kärngänget, som man vet pallar det. Dem kan man pissa på och markera att du tillhör de galnas gäng. (Ibid., 80.) I en jämförelse med de båda situationerna eller berättelserna blir det uppenbart att det finns olika inre grupperingar såväl i Brännbergs studie som vår. Både i Brännbergs och vår studie handlar det om att nya medlemmar skall röra sig från kultur till natur genom att bli kraftigt berusade och utom kontroll. Berusningen blir en inkludering i kollektivet, åtminstone i den del av kollektivet som definierar sig som kärngänget. Men, ifråga om de urinsituationer som nämns ovan är inte alkoholen central på scenen. Det räcker här med att aktörerna tillhör samma grupp i kollektivet, att de bara är killar, och att de båda urineringarna egentligen tjänar samma syfte, att definiera den egna gruppens gränser och möjligheter i förhållande till yttervärlden. Att just urinering blir möjligt och rimligt i de här sammanhangen beror på den kulturella disciplinering som handlar om att hålla kroppsliga vätskor inom kroppen (jfr Falk 1994) förutom i vissa väl definierade situationer såsom samlag, kyssande, blodtransfusioner eller toalettbesök. Just på grund av dessa regleringar blir urineringen önskvärd då den dramatiserar övergången från kultur till natur. I den meningen nivelleras relationerna. I fallet med den medlem som inte tillhörde N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

16 kärngänget i Eklunda var handlingen ett sätt att oskadliggöra hotet genom att besudla det. I fallet med Brännbergs urininkilningar var det fråga om att skapa en horisontell relation i den meningen att den nye medlemmen sågs som en i gruppen. Scenens transformationer Vi återvänder till Burke, som vi omnämnde i metodavsnittet, för att ställa frågan hur subversiva berättelser och situationer skapas samt vad de betyder. Först riktar vi in oss på de situationer och berättelser i vilka alkohol är närvarande. Vad händer? (act): några män berusar sig, vissa blir mer berusade än andra. När och var sker det? (scene): på fritiden, på en anonym plats, till exempel en Finlandsbåt, i Danmark eller på ett hotell. Viktigt är att det är en plats som inte kan betraktas av människor som känner handbollsspelarna, till exempel flickvänner eller föräldrar. Vilka agerar? (agents): medlemmar i ett enkönat kollektiv. Hur sker det? (agency): de sitter tillsammans och skålar, dricker och skämtar. Vilket syfte finns med akten? (purpose): egentligen inget annat än berusning och att roa sig. Hur uppträder de? (attitude/manner): en kollektiv känsla och en grabbig jargong. Kraftig berusning och ickekontroll, men några mer nyktra. De olika ingredienserna är nära sammanlänkande. Brännberg (1998) beskriver till exempel hur det handbollslag han studerade hade en fest där även flickvänner var medbjudna. En av hans informanter uttalar sig om den festen: Man kunde ju inte vara sig själv. Vi kunde inte jävlas med varandra som vi brukade när allas tjejer var med. Inte heller kunde ju bröderna Persson eller nån annan springa runt och visa snopparna. Det blev liksom fel när tjejerna var med. (Ibid. 106.) Sett i Burkes perspektiv förändrades hela sammanhanget när flickvännerna närvarade. Agents förändrades och med detta också hela förståelsen för situationen och det handlingsutrymme som denna förståelse innebär. I detta avseende kan också begreppen bakre och främre regioner användas. Skulle flickvännerna närvara skulle scenen transformeras till en främre region, och den typen av subversiva berättelser och situationer som vanligen förmedlas i laget skulle inte uttryckas. Den homosociala dimensionen tycks vara av stor vikt för att de subversiva handlingarna ska bli möjliga. Alkoholen är inte nödvändig om situationen uppfattas på ett speciellt sätt. Såväl duschen som omklädningsrummet, där alkohol vanligtvis inte figurerar, kan utgöra scener där det subversiva blir möjligt och till och med önskvärt. Men hur kan man förstå att det blir önskvärt? Simmel (1950) skriver om en kultur där man ofta är betraktad och där man därför får lägga band på sig. I en sådan kultur skapas flyktzoner (Elias 1939/1994) där man tillfälligtvis kan tänka sig bort från upplevelsen av självkontroll och disciplinering eller kultivering. Handbollslaget kan i den här meningen ses som ett hemligt sällskap och också som en berättarklubb där olika händelser skapar en grund för kollektiva berättelser som formuleras i en dramatiserande anda med mustiga och burleska redogörelser för vad som skett. Det mest centrala i handbollskollektivets berättelser är teman som kontroll/ickekontroll, kultiverad/okultiverad, kultur/natur och 476 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

17 dessa poler framträder ofta då alkohol är närvarande antingen i situationen eller i berättad form. Det subversiva ger laget en egen hemlig profil, något som deras handbollsspelande inte förmår. Som handbollsspelare förväntas de hålla sig inom de begränsningar som tränare, regler och planstorlek medger, medan de i de mer informella zonerna, på Finlandsbåten, i hotellrummet, på dansgolvet eller i omklädningsrummet, och ofta med alkoholen som följeslagare, kan odla stoff till de mytiska och vidgade självpresentationer som de kollektiva berättelserna tillhandahåller. De behöver heller inte gå hela vägen själva, utan det räcker med att några aktörer iklär sig rollen av okontrollerade, redlösa eller på annat sätt obscena, för att kollektivet ska präglas av denna självdefinition. Bilden tecknas av handbollsspelare med ett brett register gällande möjliga självpresentationer, från disciplinerad, kroppslig och hårdskjutande, till fullkomligt utslagen och redlös i duschen. Men kollektivet finns alltid där, som en räddande ängel och hjälper den utslagne i säng. Vi känner igen tankefiguren från filmer, där den alltför berusade mannen stöds av sina inte lika berusade vänner. I den meningen finns en koppling till konstruktion av maskulinitet, vilket också uttrycks i den tempoestetik som alkoholspråket innebär. Egentligen är det inte så betydelsefullt att det är ett idrottslag som beskrivs i såväl vår som Brännbergs studie. I Lalanders (1997, 1998 och 2003) studie av unga politiker skapades liknande subversiva berättelser och situationer som de som skapades i handbollslaget. Det viktigaste är nog att det är fråga om ett enkönat kollektiv som dominerar i både situationer och berättelser. I Lalanders studie fanns även kvinnor i gruppen, men den inre kärnan i organisationen, de med mest makt att definiera gruppen, var män. Både en politisk ungdomsorganisation och ett idrottslag tillhandahåller möjligheter för att undandra sig den officiella världen, den kulturella hegemonin, och därigenom skapa sig en utvidgning av livet, med Simmels ord en andra värld. I den politiska gruppen skapades mycket av berättarstoffet på fester i deras klubblokal medan det i handbollslaget mestadels skapades på fester eller på resor. På en Finlandsbåt är det exempelvis inte så sannolikt att man, förutom de egna lagmedlemmarna, möter människor man känner, såsom lärare, arbetsgivare, släktingar eller flickvänner. Genom denna anonymitet kan även en Finlandsbåt få karaktären av bakre region. I en mer anonym miljö som den Finlandsbåten representerar, där man saknar sociala band och historiska minnen med de andra passagerarna förutom de egna lagmedlemmarna, blir kollektivet extra tydligt för medlemmarna. Andra sociala band gör sig inte påminda i en dylik anonym miljö. I fallet med handbollsspelarna skapades alltså stoffet till de subversiva berättelserna antingen, i likhet med politikergruppen, då kollektivet var avskilt från andra aktörer, såsom på en privat fest för handbollsspelarna, eller då de befann sig i anonyma miljöer, såsom på Finlandsbåten. Andra liknande kollektiv som handbollslaget eller politikergruppen, hemliga berättarklubbar, kan vara en grupp militärer eller den tätt sammanhållna gruppen i skolan där man på grund av en liknande social situation och en gemensam erfarenhet av att vara män skapar en stark N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

18 social enhet och ett hemligt sällskap. En intressant fråga är om och hur den typ av konstruktionsarbete som sker i det manliga kollektiv vi analyserat kan se ut när det gäller kvinnliga kollektiv. Hur skulle konstruktionsarbetet förhålla sig till dominerande föreställningar om manligt och kvinnligt? Andreasson fick ju som nämnts inte tillträde till vare sig de kvinnliga fotbollsspelarnas omklädningsrum eller deras lagresor, så den frågan lämnar vi obesvarad. Slutligen: Gruppens exklusivitet blir som starkast när den i handling eller berättelser avskiljer sig från den kultur den existerar i. Alkoholen fungerar i den meningen som en transformator, som bidrar till att tolkningen av såväl situationen som gruppens karaktär förändras. Samtidigt som de hemliga excesserna stärker gruppen tillhandahåller de också för de enskilda lagmedlemmarna ett fantasilandskap, en utvidgning av den sociala värld de annars befinner sig i, med flickvänner, arbete eller studier. Upprätthållandet av denna andra, delvis fiktiva, värld är nog en viktig del av förklaringen till varför många av männen fortsätter att spela handboll. För de har säkert redan insett att deras chanser att spela i landslaget eller att bli professionella är närmast obefintliga. Jesper Andreasson, PhD Högskolan i Kalmar SE Kalmar E-post: Philip Lalander Professor i socialpsykologi Samhällsvetenskapliga institutionen Växjö universitet E-post: Noter 1) Handboll är en av Sveriges största tävlingsidrotter, och år 2006 fanns det ungefär aktiva föreningsmedlemmar, varav ca är män och kvinnor. Närmare av dessa utövare är under 15 år, vilket gör att svensk handboll kan betraktas som en av de största barn- och ungdomsidrotterna i Sverige och därmed också en betydande socialisationsmiljö för unga människor. Säsongen 05/06 fanns det enligt Svenska Handbollförbundet (2007) sammanlagt 4469 seriespelande lag i Sverige, och sporten har kommit att bli en populär TV-sport mycket tack vare det svenska herrlandslagets stora framgångar i EM, VM och OS. I seriesystemet finns för seniorer sju divisioner, och det lag som analyseras i den här artikeln spelar på den fjärde högsta nivån. 2) De spelare som citeras eller beskrivs i olika situationer har, precis som föreningen, givits fingerade namn. 3) I samband med etnografiska studier poängteras ofta de svårigheter som forskaren kan ha att distansera sig den sociala miljö som studeras, det vill säga att forskaren upphör att vara kritiskt analyserande när han eller hon väl lärt känna den grupp som utforskas. Det finns många olika sätt att distansera eller främmandegöra sig från ett empiriskt material. Den kritiska analysen av männen i Eklundas utsagor och de situationer som observerats har bland annat möjliggjorts med hjälp av att de sociala uttryckssätten i kollektivet har satts i relation till olika teoretiska resonemang och perspektiv. Som forskare har vi genom vår akademiska hemvist, och genom 478 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

19 att Andreasson i slutfasen av sitt avhandlingsarbete lämnade gemenskapen, försökt främmandegöra oss det som försiggår i manskollektivet Eklunda IF. För en mer omfattande redogörelse kring de metodologiska möjligheterna och begränsningarna, se Andreasson (2007, 41ff). 4) Även Brännberg (1998) använder Burkes pentad i sin studie av ett handbollslag. 5) Genom att vi inte uppger lagets namn, var det är beläget, vad spelaren heter eller ger andra uppgifter som skulle kunna möjliggöra en identifiering av personen kan den här typen av subversiva berättelser presenteras i offentlig text. Det har förflutit många år sedan de situationer som berättelserna syftar på ägde rum, vilket också försvårar all identifikation. Många spelare (och även tränare) har kommit och gått i laget, berättelserna har förändrats och nya berättelser skapats. Teoretiskt kan enskilda spelare vid en läsning av vår artikel möjligen identifiera till exempel den spelare som berättelsen om honom som sitter i duschen handlar om (se sid ), eftersom de redan hört berättelsen i nån form, men det kan enligt vår bedömning inte innebära några konsekvenser för den person berättelsen handlar om. En sista kommentar angående det etiska: De situationer som är mest känsliga är ju berättelser, i stor utsträckning konstruerade, retuscherade och dramatiserade. REFERENSER Ambjörnsson, Ronny (1988): Den skötsamme arbetaren: Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle Stockholm: Carlssons bokförlag Andreasson, Jesper (2007): Idrottens kön. Genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag. Lund: Lunds Universitet Asplund, Johan (1980): Socialpsykologiska studier. Stockholm: AWE Boswell, Ayres & Spade, Joan (1996): Fraternities and collegiate gang rape: Why are some fraternities more dangerous places for women? Gender & Society 10: Bourdieu, Pierre (1986): Kultursociologiska texter (urval av Donald Broady och Mikael Palme). Stockholm: Salamander Brännberg, Tore (ed.) (1994): Mellan karneval och huliganism: En antologi om den moderna supporterkulturen. Floda: Zenon Brännberg, Tore (1998): Bakom kulisserna. En socialpsykologisk studie av en förening. Göteborg: Zenon Burke, Kenneth (1945/1969): A Grammar of Motives. Berkeley: University of California Press Cohen, Stanley & Taylor, Laurie (1992): Escape Attempts: The Theory and Practice of Resistance to Everyday Life. London: Routledge Collins, Tom & Vamplew, Wray (2002): Mud, Sweat and Beers. A Cultural History of Sport and Alcohol. Oxford: Berg Crossley, Nick (2001): The Social Body: Habit, Identity and Desire. London: Sage Curry, Timothy (2000): Booze and Bar Fights. A Journey to the Dark Side of College Athletics. In: McKay, Jim & Messner, Michael & Sabo, Don: Masculinities, Gender Relations and Sport. London: Sage Publications Douglas, Mary (1966/1993): Purity and Danger: An Analysis of the Concepts of Pollution and Taboo. London/New York: Routledge Durkheim, Emile (1912/1995): The Elementary Forms of Religious Life. New York: Free Press Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (1982): Kulturanalys. Malmö: Gleerups förlag Elias, Norbert (1939/1994): The History of Civilization. Oxford: Blackwell Elias, Norbert & Dunning, Eric (1986): Quest for Excitement: Sport and Leisure in the Civilizing Process. Oxford: Basil Blackwell Estrada, Felipe & Tryggvesson, Kalle (2001): N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

20 Fotboll kräva dessa drycker. Alkohol, fotboll och manlig kamratskap. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 18 (3): Falk, Pasi (1994): The Consuming Body. London: Sage Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar (1979): Den kultiverade människan. Lund: Liber förlag Giddens, Anthony (1986): The Constitution of Society: Outline of the Theory of Structuration. Cambridge: Polity Press Goffman, Erving (1959/1990): The Presentation of Self in Everyday Life. London: Penguin Goffman, Erving (1982): Interaction Ritual: Essays on Face-to-Face Behavior. New York: Pantheon Gramsci, Antonio (1971): Selections from the Prison Notebooks of Antonio Gramsci. London: Lawrence and Wishart Green, Tim (1996): The Dark Side of the Game. My life in the NFL. New York: Warner Philip Lalander (1997): Beyond everyday order: Breaking away with alcohol. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 14 (Suppl.): Lalander, Philip (1998): Anden i flaskan: Alkoholens betydelser i olika ungdomsgrupper. Eslöv: Symposion Lalander, Philip (2000): Den smutsiga drycken. Om ungdomars konstruktion av klass och maskulinitet. Nordisk alkohol & narkotikatidskrift 17 (5 6): Lalander, Philip (2003): Contingency and Desire: The Ritual Construction of Masculinity in a Right-Wing Political Youth Organization. In: Ervø, Søren & Johansson, Thomas: Among Men: Moulding Masculinity. Aldershot: Ashgate Lévi-Strauss, Claude (1962/1974): The Savage Mind. London: Weidenfeld and Nicolson Norell, Margareta & Thörnqvist, Claes (1995): Berättelser om ruset: Alkoholens mening för 20-åringar. Eslöv: Symposion Riksidrottsförbundet (2004): Verksamhetsberättelse Stockholm: Riksidrottsförbundet Riksidrottsförbundet (2006): Verksamhetsberättelse Stockholm: Riksidrottsförbundet Sande, Allan (2000): Den norske russefeiringen. Om meningen med rusmiddelbruk sett gjennom russefeiring som et ritual. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 17 (5 6): Simmel, Georg (1950): The Sociology of Georg Simmel. London/New York: The Free Press Stam, Robert (1992): Subversive Pleasures: Bakhtin, Cultural Criticism, and Film. Baltimore: The Johns Hopkins University Press Svenska Handbollförbundet (2007): Årsberättelse. Svenska Handbollförbundet 1 maj april Stockholm: Svenska Handbollförbundet Törrönen, Jukka (2006): Unga vuxnas berusningar: Analys av dryckesvanornas dynamik i krog- och dryckesdagböcker. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 23 (1): Waddington, Ivan (2000): Sport, Health and Drugs: a Critical Sociological Perspective. London: E & FN Spon. 480 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

NAT 5/07. Innehåll. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift. Ledare 459 IN ENGLISH. Artiklar. Riktlinjer. Artikel. Debatt. Intervju.

NAT 5/07. Innehåll. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift. Ledare 459 IN ENGLISH. Artiklar. Riktlinjer. Artikel. Debatt. Intervju. NAT 5/07 Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift Innehåll IN ENGLISH J. Andreasson & P. Lalander Between athletic discipline and boundless boozing R. Perälä Drug users interpretations of their problems and

Läs mer

Inkilning i idrott: bara en rolig tradition? Olof Unogård VILL-konferensen, 14 oktober 2014, Bosön

Inkilning i idrott: bara en rolig tradition? Olof Unogård VILL-konferensen, 14 oktober 2014, Bosön Inkilning i idrott: bara en rolig tradition? Olof Unogård VILL-konferensen, 14 oktober 2014, Bosön Varför studera inkilning idrott? Rapporter i media väcker frågor Inkilning har en kränkande potential

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna

Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna Artikel i Svenska Dagbladet, Av Henrik Ennart, Tor 2 Juli, 2015, 07.24 En unik satsning på mental träning bäddade för de heroiska insatser som gav EMguld. U21-laget

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy. Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak

Alkohol- och drogpolicy. Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak Alkohol- och drogpolicy Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak Genom att arbeta fram ett policydokument kan vi förtydliga budskapet att alkohol/droger och idrott inte

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

10minus4. Kanske gör de sex så äckligt som möjligt så att man skall hålla sig borta från det och inte vilja göra det?

10minus4. Kanske gör de sex så äckligt som möjligt så att man skall hålla sig borta från det och inte vilja göra det? 10minus4 Jag skulle inte vilja att mina föräldrar såg föreställningen - Tjej, årskurs 8 Vi är ju tonåringar och tänker sååå mycket på sex. Och vi har sååå mycket problem - Kille, årskurs 8 Kanske gör de

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet

Läs mer

Drogpolicy i föreningen

Drogpolicy i föreningen Målet med att arbeta med detta material är att ni ska ta fram en drogpolicy för er förening. På sista sidan finns en förtryckt mall där ni bara kan föra in det ni har beslutat om, men det går också lika

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Målsättning ideologi för HIK Innebandy

Målsättning ideologi för HIK Innebandy ideologi för HIK Innebandy Policy riktlinjer för ledare, spelare, ungdom, junior I detta dokument framgår riktlinjer för våra lag såsom ledare, aktiva och spelare. Det som står skrivet i dokumentet är

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Biografiskt arbete i. processen

Biografiskt arbete i. processen återhämtnings-terhämtnings processen Mathilda Wrede-seminarium 14.3.06 Johanna Levälahti (PM) Definition av biografiskt arbete Att upptäcka att man kan förändras och utvecklas Ha tid och möjlighet att

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap ! Balettpojkarna Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap Fakta om filmen Originaltitel: Balleyttguttene Regi: Kenneth Elvebakk

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Lång och biffig men lätt och smal

Lång och biffig men lätt och smal Lång och biffig men lätt och smal I simningen vill man se biffig ut, men när man är i skolan vill man inte se så biffig ut. Så säger Jenny, simmare. En perfekt idrottskropp följer inte alltid utseendeidealen.

Läs mer

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.

Läs mer

Att göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan

Att göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan Att göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Bakgrund varför skrev jag

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 8 år. Alma på stranden Simtävling Bandyträning Alma och Effe mår illa I vår busgrupp

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 8 år. Alma på stranden Simtävling Bandyträning Alma och Effe mår illa I vår busgrupp Föreningsträdet Handledning Aktiva 8 år Alma på stranden Simtävling Bandyträning Alma och Effe mår illa I vår busgrupp Att arbeta med Föreningsträdet Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Det är %!# % inte okej!

Det är %!# % inte okej! Det är %!# % inte okej! - diskussionsmaterial för olika tillfällen Just nu läser du ett material som är väldigt bra att ha med på läger och på kurser både för gamla och nya medlemmar och för lägerledare.

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Sammandrag från tutorutbildningarna

Sammandrag från tutorutbildningarna Sammandrag från tutorutbildningarna Tutorns/storasyskonets uppgifter är att Introducera till universitetslivet hjälpa studenter lära känna nya människor uppmuntra en öppen och välkomnande stämning ge tips

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL

HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL Föräldrar och spelar info Skapat: 2013-09-04 Version:2014-09-30 Att vara fotbollsförälder i IF Mölndal Fotboll. Fotboll är världens största gemenskap. Att vara fotbollsförälder

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

ANT-policy för KFUM Central Basket

ANT-policy för KFUM Central Basket ANT-policy för KFUM Central Basket KFUM-KFUK Central basket har som mission att verka för sportsliga framgångar inom ungdoms- och seniorbasket i centrala Stockholm, baserat på proffsig basketverksamhet

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team 3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband

Läs mer

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis. Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Föreningsträdet Mitt lag. Handledning Aktiva 12 år. Kompisskap Rätt och fel Stress och press

Föreningsträdet Mitt lag. Handledning Aktiva 12 år. Kompisskap Rätt och fel Stress och press Föreningsträdet Mitt lag Handledning Aktiva 12 år Kompisskap Rätt och fel Stress och press Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa diskussioner

Läs mer

Smittskyddsinstitutet hanterar från den 1 juli 2010 kunskapsunderlag som tagits fram av nationella Strama under tidsperioden 2004

Smittskyddsinstitutet hanterar från den 1 juli 2010 kunskapsunderlag som tagits fram av nationella Strama under tidsperioden 2004 Smittskyddsinstitutet hanterar från den 1 juli 2010 kunskapsunderlag som tagits fram av nationella Strama under tidsperioden 2004 Den 1 juli 2010 överfördes det tidigare nationella Stramas regeringsuppdrag

Läs mer

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Sidan 1 av 5 Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Ett arbetssätt utarbetat av Berit Román på Cebuh och Agneta Persson på Ungdomsmottagningen Molinsgatan i Centrum efter

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

I FCC får ingen mobbning förekomma. Sann sportsmannaanda skall vara det intryck som förknippas med FCC. Vi hejar på och stöttar vårt eget lag.

I FCC får ingen mobbning förekomma. Sann sportsmannaanda skall vara det intryck som förknippas med FCC. Vi hejar på och stöttar vårt eget lag. Drogpolicy för FC CIMRISHAMN FC Cimrishamn, FCC, bildades 2006 och är en ideell innebandyförening som har som målsättning att vara en förening dit alla skall känna sig välkomna, känna glädje och kamratanda.

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte!

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Energi Mia Kårlycke Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Mia Kårlycke Att energin inte räcker till är ett

Läs mer