Restaurering av flygelbyggnad vid Vivstavarvs herrgård

Transkript

1 Restaurering av flygelbyggnad vid Vivstavarvs herrgård TIMRÅ SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2002:14 Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 MILJÖBESKRIVNING OCH HISTORIK 5 PLANERADE ÅTGÄRDER 7 VIDTAGNA ÅTGÄRDER 8 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER 10 KÄLLOR OCH ARKIV 11 FOTOBILAGA

3 3 INLEDNING Projekt Wifsta Varfs Historia har under perioden till och med vidtagit åtgärder för bevarande och informationsspridning om Vivstavarvs kulturarv och dess industrihistoria. Projektet Wifsta Varfs Historia omfattar även restaureringsarbeten vid Vivstavarvs herrgård. Projektägaren är Kultur- och fritidsförvaltningen vid Timrå kommun. Projekt Wifsta Varfs Historia sökte EU-medel inom ramprogrammet Industrisamhällets kulturarv vid Landstinget Västernorrland för åtgärderna, vilket beviljades under stödåtgärd 4.1. Målet med vissa åtgärder har gällt restaurering av östra flygelbyggnaden men enskilda åtgärdsförslag har ej specificerats i projektbeskrivningen. Däremot har man följt utvecklingsprogrammets riktlinjer som gäller upprustningar utarbetade av Ola Hanneryd (Ola Hanneryd/ Margareta Bergwall: Vivsta Varv. Utvecklingsprogram (Rapport nr. 1998:12). Enligt beslut från Regional utveckling, Landstinget Västernorrland ( , d.nr. M11-594), har krav ställts att den del av projektet som rör restaureringar och ombyggnader skall följas av en antikvarisk kontrollant som Industrisamhällets kulturarv godkänner. Avtal om dennes insats ska slutas innan arbetet påbörjas. Kopia insändes till ramprogrammet i samband med den första rekvisitionen av medel till restaureringen. Syftet med kontrollen är att den antikvariske experten bibringar restaureringen nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och fattar utifrån kulturhistoriska ställningstaganden och ramens intentioner beslut om insatser under restaureringens gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen ska öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värden som flygelbyggnaden i Vivstavarv besitter, samt underlätta bibehållandet av dessa värden. Projektägaren skall i samverkan med kontrollanten dokumentera arbetet och lämna rapport till ramprogrammet senast två månader efter arbetets slutförande. Från Länsmuseet har Mona Sundin och Bodil Mascher deltagit som antikvariska kontrollanter. Rapporten har sammanställts av Bodil Mascher. Foton i rapporten: Bodil Mascher. Ärendets dnr. är 2002/00019.

4 4 SAMMANFATTNING Byggnadsarbeten kom igång under sommaren Årets byggetapp har omfattat renskrapning av färg från fasader samt målning av vissa fasader, fönsterrestaurering samt restaurering av taket som avtäcks av järnskivplåt i småplåtsformat. Man har även sänkt marknivån framför huset och dränerat grunden utmed framsidan av huset. Under arbetet med grundläggningen upptäckte man stora brister i grundläggningen och omfattande rötskador på golvåsar och syllstockar. På framsidans timmerstomme har man halvsulat cirka 1,5 meter på andra varvet i södra änden av huset och ersatt en enstaka bit panelvirke på samma plats samt renskurit den rötskadade panelen cirka 20 cm nertill. På norra gaveln har man ersatt fönstrets bottenstycke och 2 dm uppåt av fönsterfodret på båda sidor samt dropplister och rötskadad panel under / kring fönstret med friskt virke lika originalen. På norra gaveln har man också sammanlagt ersatt 6 lock- respektive 6 bottenbräder under fönstret och vid NV knuten. Panelen har sågats av hantverkarna med Solosåg med samma profilering som originalen. En källardörr har nytillverkats med liggande panel och stående på insidan efter en lokalt vanlig typ av källardörr från talets första hälft. Handsmidda bandgångjärn, kasthake och handtag har tillverkats av smeden Lars Enander i Hudiksvall. Några antikvariska synpunkter har framförts. På taket har man skrapat och slipat bort rosten på takplåten, samt tvättat enligt antikvariens intentioner. Antikvariens råd var dessutom rostskyddsbehandling motsvarande mönjning samt linoljefärg eller i andra hand fet oljealkydfärg, vilket man beklagligt nog har avvikit från. Man har i stället använt svart akrylhartsbaserad färg. Man har inte behövt ersätta någon del av det kulturhistoriskt värdefulla taket, vilket är mycket vällovligt. Vidare avslog antikvarien frågan om att använda Semi Wood (cement och spån) för att förhindra läckage in i syllskarvarna samt skissen på att nytillverka en källardörr på en ram av fyrkantsstav. I stället nytillverkades en källardörr enligt traditionell metod efter antikvariens anvisningar. Antikvarien har opponerat sig emot den rent vita fasadfärgen (linoljefärg) samt mot att otraditionell brytningsfärg skulle användas. Detta har projektägaren rättat till genom att beställa linoljefärg från Engwall & Claesson för slutstrykningen nästa vår och den ska brytas av firman med traditionellt pigment (grön umbra) till brutet vitt.

5 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK Miljö Bruksmiljön är klassad som riksintresse för kulturmiljövården enligt Miljöbalken. För ett område som i huvudsak omfattar riksintresset gäller en stadsplan från 1985 som innehåller en kulturhistorisk utredning med riktlinjer för skydd av kulturmiljön. Historik Vivstavarvs samhälle har en industrihistorisk tradition som går tillbaka till talet. Det började med skeppsbyggeri. Lektorn vid Härnösands gymnasium, Pehr Hellzén, var initiativtagaren till det skeppsvarv som år 1797 anlades vid Wifsta by. Där byggdes med tiden 65 fartyg fram till talet då verksamheten inskränkte sig till enbart pråmar. Under talet byggdes arbetarbostäder och ekonomibyggnader utmed två parallella gator som lite påminner om de mellansvenska järnbrukens strikta bebyggelsemönster. Nuvarande byggnader härrör troligen från talets andra hälft och talet. Den gamla poppelallén, som tidigare förband bruket med landsvägen mot Härnösand, var troligtvis den väg man förr anlände till bruket. Från varvstiden återstår även herrgården byggd 1818, flyglarna och magasinet som uppfördes några år senare. Magasinet har senare flyttats, tillsammans med ett antal andra timmerhus, till riksintresseområdets södra del på gamla varvet och ägs av SCA. Ett spruthus byggt 1891 i tidstypisk historiserande stil står också på gamla varvsområdet. Spruthuset används idag som kapell. År 1852 uppfördes en ångsåg på Tuvholmen. Den brann snart ner och så byggdes en ny ångsåg på Stora Bölesholmen. År 1869 byggs ytterligare en på samma plats. Wifsta Varfs AB bildades år Även under talet, då man har installerat elektrifierade sågar, härjade bränder. Det sista sågverket var i drift till Vivstavarvs sulfatfabrik byggdes på Lilla Bölesholmen under ledning av K W Sundblad. Några decennier senare tillkom även en wallboardanläggning i anslutning till fabriken och i början av talet anlades ett pappersbruk. Norr om gamla samhället uppfördes de s k Skutskärshusen, i samband med fabrikens tillkomst och på Näs hemman i norra delen av riksintresseområdet upplät bolaget år 1912 tomter för egnahem åt de anställda. Under talet byggdes arbetar- och tjänstebostäder mellan Vivstavarv och Fagervik av anställda vid de båda fabrikerna.wifsta Varfs AB övergick till SCA år Östra flygeln Den vitmålade träbyggnaden i 1 1/2 våning har sadeltak täckt av svartmålad falsad järnskivplåt av småplåtsformat vilket är ovanligt idag. Fasaden av stående avfasad panel avslutas i en snedställd offerbräda, vilket även finns under 6-rutorsfönstren. Stommen är timrad. Den sidoplacerade dubbelporten har sannolikt ursprungligen varit målad. Den murade skorstenen är plåtklädd. En stor, valvslagen källare sträcker sig in under hela östra flygeln med två ingångar i den stensatta terrassen bakom och under flygeln.

6 Två flygelbyggnader tillhör herrgården och även den västra flygeln har stora vårdbehov. Den nu restaurerade flygelbyggnaden tillhör en av de fem byggnader som anses ha särskilt stora vårdbehov i Utvecklingsprogrammet för Vivstavarv (1998:12). 6

7 7 PLANERADE ÅTGÄRDER Tillsammans med antikvarien planerades vid ett startmöte under januari 2002 följande åtgärder. Eftersom marken låg högt upp mot panelens nedre del på framsidan av huset skulle man sänka marknivån framför huset (västra väggen). Man har problem vid snösmältning och nederbörd då vatten rinner ner mot västra väggen. Åtgärder under år 2002 är målningsbehandling av fönster och fasader. De skall efter en skrapning till trärent ommålas enligt ett linoljebaserat system. Det gamla svartplåttaket ska varsamt restaureras. Man ska ej byta hela takplåten utan endast ersätta skadade delar som är i riktigt dåligt skick. Tillskotten ska ha samma utförande och falsning som originalet. Övriga delar av taket ska rostskyddsbehandlas och målas svart. I januari år 2002 blev taket besiktigat av plåtslagare, som rekommenderade att nytillverka ett plåttak efter den gamla förlagan eftersom taket ansågs vara i dålig kondition. Enligt uppgift från projektledaren fanns dock inga tecken som tyder på att svartplåten var otät och läckte in vatten och man kommer därför överens med antikvarien om att endast reparera och måla taket enligt antikvariens anvisningar. Plåten är utsatt för vissa rostangrepp och är bitvis lagad med galvaniserad plåt. Antikvarien förordade täckmålning med linoljefärg men även oljealkydfärg kunde godkännas. Den galvaniserade fotrännan samt hängrännor skulle tillverkas med handslagna falsar. Enligt tidigare uppgjort program (1998) har den del, som gäller byggnadernas upprustning (Ola Hanneryd), medtagit följande åtgärdsförslag: Sänkning av markytan framför västra fasaden (framsidan) samt ilagning av rötskadade delar av syllen. Renovering av fönster och fasader, dvs. renskrapning av olämplig färg från fasaderna, smärre ilagningar av friskt virke vid rötskador, målningsbehandling samt kittning och målning av fönster. Utbyte av senare tiders stuprör och vattkupor till tidig talsmodell. Restaurering av takplåten. Landskapsvård, som även omfattar den förfallna poppelallén.

8 8 VIDTAGNA ÅTGÄRDER Efter planeringsmötet under vårvintern kom byggnadsarbeten igång först under sommaren. Man började arbeta med att skrapa av fasadens plastfärg och göra vissa lagningar i timmerstommen. På framsidans timmerstomme har man halvsulat cirka 1,5 meter på andra varvet i södra änden av huset. På framsidan har man renskurit den rötskadade panelen cirka 20 cm nertill och den helt rötskadade dropplisten har avlägsnats för att ersättas med ny, vilket ej hunnits med i denna byggetapp. På norra gaveln har man ersatt fönstrets bottenstycke och 2 dm uppåt av fönsterfodret på båda sidor samt dropplister och rötskadad panel under / kring fönstret. Nya stycken av fönsterfoder och dropplisterna av trä, som lutar ut från fasaden, har gjorts lika originalen, med 2 under varandra på fasaden. Den stående panelen har sågats av hantverkarna med Solosåg efter samma dimensioner och profilering vid kanterna likt originalen. Originalpanelen har så tjocka färgskikt att profileringen delvis har slätats ut. På norra gaveln har man också sammanlagt ersatt 6 lockrespektive 6 bottenbräder under fönstret och vid NV knuten. På framsidan av huset har man även ersatt en enstaka bit panelvirke. Vattlist under panelen saknas fortfarande och ska monteras till våren. Panelen på framsidan (västra fasaden) och södra gaveln har mellanstrukits i rent vitt enligt ett linoljebaserat system liksom fönstersnickerierna på dessa väggar. Man har beställt linoljefärg från Engwall & Claesson för slutstrykningen nästa vår och den ska brytas av firman. Skrapning av östra fasaden är färdig. Norra gavelns plastfärg sitter kvar. I augusti sänkte man marknivån framför huset. Under arbetet med grundläggningen upptäckte man stora brister. På mitten av husets framsida låg endast jord under golvsyllarna. Sågspånen har vid bristande dränering bundit fukten och har orsakat stora skador. Förutom syllen var även golvåsarna genommurkna och saknades cirka 0,5 meter från husets västra vägg. Golvåsarnas läge tyder på att huset har förlängts åt norr. Dränering av grunden har nu gjorts utmed framsidan huset och singel har fyllts i diket. Dräneringen har vidare dragits ut mot nordväst. Skifferstenarna framför huset ska på antikvariens begäran tas bort under hösten. Åsarna vilar nu på grundstenar och trossbotten är fylld med nytt sågspån. De rötskadade åsarna där ändarna saknas på västra (fram-) sidan är fortfarande inte åtgärdade. Glipan vid NV syllen är ej åtgärdad av samma orsak som glipor i delar av syllen på framsidan. Den måste passas in i en ås (fyrskäring 10 10), virke som saknas idag pga. ekonomiska skäl. På taket har man skrapat och slipat bort rosten på takplåten, tvättat och rostskyddsbehandlat plåten efter antikvariens intentioner. Eftersom taket inte haft djupare skador och läckt in har man inte behövt byta någon takplåtsdel. Man behövde endast avlägsna rosten. Därefter har hela taket grund- och täckmålats med svart akrylhartsbaserad färg mot antikvariens råd. Man har ej skaffat skarpvinklade stuprör och bred vattkupa av talsmodell till framsidan, vilket är en viktig del för helhetsintrycket.

9 9 En källardörr har nytillverkats med liggande panel och stående på insidan efter en lokalt vanlig typ av källardörr från talets första hälft. Handsmidda bandgångjärn, kasthake och handtag har tillverkats av smeden Lars Enander i Hudiksvall. Sammanfattning av återstående arbeten: Vattbrädan på fasadens framsida. skarpvinklade stuprör med vattkupa av talsmodell till flygelns framsida. Virke till syll och golvåsar. Skrapning av norra gaveln och slutmålning av fasaderna. Målning av ytterporten med linoljefärg (traditionell pigmentering).

10 10 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER Antikvarien har avslagit frågan om att använda Semi Wood (cement och spån) för att förhindra läckage in i syllskarvarna samt skissen på att nytillverka en källardörr på en ram av fyrkantsstav. Efter antikvariens anvisningar nytillverkades en källardörr enligt traditionell metod. Originalets utseende var okänt men storleken passar i befintlig rötskadad del av omfattning. Dörren fick liggande panel mot stående på baksidan likt andra ekonomibyggnader dörrar i närheten (saltmagasinet och en källardörr uppförda samtidigt som flygeln). Man kom överens om att Åsa Nordströms skulle göra en skiss på detaljutförandet. Antikvarien har opponerat sig emot den rent vita fasadfärgen (linoljefärg) samt mot att otraditionell brytningsfärg skulle användas (färgleverantören kunde enligt uppgift ej bryta Alcro linoljefärg med traditionellt pigment) och detta gäller en antikvariskt intressant panel. Man har därför beställt linoljefärg från Engwall & Claesson för slutstrykningen nästa vår och den ska brytas av firman med traditionellt pigment (grön umbra) till brutet vitt. Att virke som saknas kan kompletteras, exempelvis golvåsarna och syllstockar av viss dimension är viktigt dels för husets fortbestånd, dels för utseendet. Av samma orsak är antikvarien angelägen om att den rötskadade dropplisten, som tillfälligtvis togs bort när panelen skulle renskäras, snarast kompletteras med nytillverkad list i samma utförande. Den tillfälliga åtgärden får ej bli permanent. Vattlisten har inte bara funktionell betydelse, den är även ett dekorativt fasadindelande element. Svart akrylhartsbaserad färg hade tyvärr använts på taket trots antikvariens råd om rostskyddsbehandling motsvarande mönjning samt linoljefärg eller i andra hand fet oljealkydfärg. Detta hade meddelats entreprenören två gånger. Antikvariens motiv var att linoljefärg är den traditionella färgbehandlingen som dessutom samverkar bra med plåt av denna ålder. Linoljefärg går också lätt att underhålla. Entreprenörens motivering var att man rådfrågat plåtkonsult och att färgen har godkänt halkskydd. Ur antikvarisk synpunkt är det förkastligt att inte använda traditionell färg på ett kulturhistoriskt intressant plåtmaterial. Färgen var redan påmålad och man får nu avvakta resultatet. Mycket fördelaktigt är, att man har kunnat bevara takplåten och inte behövt ersätta någon del av det kulturhistoriskt värdefulla taket.

11 11 KÄLLOR OCH ARKIV Litteratur Ola Hanneryd/ Margareta Bergwall: Vivsta Varv. Utvecklingsprogram, Rapport nr. 1998:12, Länsmuseet Västernorrland, Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation. Svaan Torbjörn: Att bygga vidare. Program för kulturmiljövård för Timrå kommun (1995). Industriminnen i Västernorrland. Del 2. Västra och nordöstra Medelpad, Sundsvalls museum Arkiv Topografiska arkivet, Länsmuseet Västernorrland.