PROGRAM för gemensakapsinitiativet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROGRAM för gemensakapsinitiativet"

Transkript

1 Näringsdepartementets Dnr: N2000/5439/IRT PROGRAM för gemensakapsinitiativet DETTA PROGRAM DELFINANSIERAS AV EUROPEISKA UNIONEN REGIONALA FONDEN SVERIGE OCH NORGE 1

2 1. INLEDNING Programstruktur och översikt Motiv för programmet Samordning med andra EU-program, gemenskapsinitiativ samt nationella utvecklingsinsatser Partnerskapet Programprocess för Åarjelsaemien dajve Programprocess för Nordens Gröna Bälte Programprocess för Inre Skandinavien Programprocess för Gränslöst Samarbete Gemensam programprocess Integrering av ex ante utvärdering ANALYS Inledning Geografiska fakta Befolkningsutveckling Utbildning och Kompetens Arbetsmarknad Näringsliv allmänt Samiskt näringsliv Näringsliv i Nordens Gröna Bälte Näringsliv i Inre Skandinavien Näringsliv i Gränslöst Samarbete Infrastruktur och kommunikationer Natur och kultur Hälsa och sjukvård Miljöanalys Jämställdhetsanalys SWOT ANALYS ERFARENHETER FRÅN INTERREG II A Läroperiod med gränsregionaliteten i fokus Programmets genomförande Resultat och effekter Halvtidsutvärderingen Generella erfarenheter Slutsatser var finns förbättringspotentialen? VISION, MÅL OCH STRATEGI Vision Övergripande mål Strategi Horisontella mål och kriterier INSATSOMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER Insatsområde A: Näringslivs- och kompetensutveckling Insatsområde B: Livsmiljö och samhällsutveckling Insatsområde C: Tekniskt stöd Åtgärder...70 Åtgärd A 1; Kunskap och kompetensutveckling...70 Åtgärd A 2; Utveckling av företag och företagande...72 Åtgärd A 3; Samisk samhällsutveckling...74 Åtgärd A 4; Regionöverskridande projekt insatsområde A...76 Åtgärd B 1; Infrastruktur och kommunikationer...77 Åtgärd B 2; Miljö och hälsa...79 Åtgärd B 3; Kultur, regional identitet och attraktionskraft...81 Åtgärd B 4; Regionöverskridande projekt insatsområde B...83 Åtgärd C 1; Administration

3 Åtgärd C 2; Information och datasystem Förhållandet till EG:s statsstödsregler och EES-avtalet INDIKATORER OCH EFFEKTMÄTNING Indikatorer Resultatmätning av programmets direkta effekter Utvärderingskriterier och baseline-data ORGANISATION AV PROGRAMMETS GENOM-FÖRANDE Förvaltningsmyndighet och Utbetalningsmyndighet Beslutsorganisationen Övervaknings- och utvärderingssystem Finansiell förvaltning och kontroll ÅTGÄRDER FÖR ATT GE OFFENTLIGHET ÅT PROGRAMMET FINANSIERINGSÖVERSIKT EG-medel Karta på kommunnivå Interreg III A Sverige-Norge Bilaga Delområdesspecifik SWOT-analys Bilaga Finansiella tabeller Bilaga Kompletterande statistik Bilaga

4 1. INLEDNING 1.1 Programstruktur och översikt Källa: Statens kartverk, Norge Tillatelsesnummer: LKS ØS2000/3 Området är inte naturgeografiskt homogent och inte heller någon funktionellt sammanhängande region. Ändå finns många gemensamma särdrag. Gemensamt för hela området är de mycket gynnsamma naturliga förutsättningarna för gränsöverskridande samarbete, som baseras på gemensam kultur och traditioner, ett närmast gemensamt språk och en lång historiskt betingad värdegemenskap. En stark vilja att förstärka den öst-västliga dimensionen är också klart uttalad i hela området. Dessa faktorer bildar mycket gynnsamma grundförutsättningar för att uppnå goda resultat genom ett fördjupat samarbete. Historiskt har sydsamer haft mycket nära sociala relationer med varandra, oavsett på vilken sida om den norsk/svenska gränsen man bott. Traditionella renflyttningar har alltid skett i östvästlig riktning och släktförhållanden sträcker sig över gränsen. Det är därför viktigt att även fortsättningsvis fördjupa och förstärka samarbetet människor emellan. Inte minst för att utveckla det sydsamiska språket, kulturen och de traditionella näringarna, men även nya näringsformer. Det gäller att överbrygga avståndet och arbeta för att åstadkomma närhet, bl.a. genom kompetensutveckling och stärkande av de egna resurserna. Programmets vision är att genom gränsöverskridande samarbete bidra till att utveckla en attraktiv region med god livsmiljö och hållbar utveckling. Den övergripande målsättningen är att utveckla ekonomiska och sociala samarbetsstrukturer samt att undanröja gränshinder. Programmet skall leda till minskad utflyttning, ökad kompetens och sysselsättning, där speciellt ungdomarnas behov och utvecklingsmöjligheter skall tillgodoses. Den öst-västliga dimensionen förstärks och skapar därmed bättre förutsättningar för ett växande näringsliv, entreprenörsanda och regi- 4

5 onens utveckling. Det är i grunden enskilda individers kunnande, engagemang och delaktighet, som kan skapa utvecklingskraft. Interreg-programmet skall stärka förutsättningarna för positiva och självgenererande utvecklingsprocesser, där många enskilda individer men också företag, organisationer och myndigheter tar aktiv del och tillsammans förverkligar programmets vision. Det nu föreliggande förslaget till Interreg-program har sin utgångspunkt i svenska regionala tillväxtavtal, norska fylkesplaner och regionala utvecklingsprogram som partnerskapen har utarbetat. Utvecklingsarbete tar tid och måste bedrivas långsiktigt. Detta program är mer långsiktigt än föregående interreg-program och det ger gränsregionen enastående möjligheter att åstadkomma bestående effekter. Det är vad som görs i dag som avgör hur bra det blir att arbeta, studera, leva och bo i regionen om år. Fokuseringen ligger på åtgärder som ger ett mervärde genom gränsöverskridande samverkan och som syftar till att utveckla gränsregionens starka sidor. Programmets geografiska omfattning, fördelad på delområden, är Nordens Gröna Bälte: Jämtlands län, Nord Trøndelags fylke och Sør Trøndelags fylke Inre Skandinavien Värmlands län, kommunerna Malung och Älvdalen i Dalarnas län Hedmarks fylke, kommunerna Askim, Skiptvet, Eidsberg, Trøgstad, Marker, Rømskog, Aremark, Hobøl och Spydeberg i Østfolds fylke, kommunerna Hurdal, Nannestad, Gjerdrum, Eidsvoll, Ullensaker, Nes, Fet, Sørum och Aurskog-Høland i Akershus fylke. Inom ramen för 20%-regeln (Guidelines II-10) kommer även möjligheter för projektaktiviteter att kunna ges speciellt för kommunerna Lillehammer och Gjövik i Oppland fylke samt kommunerna Skedsmo och Ås i Akershus fylke. Gränsen mellan Dalsland och Østfold är gräns mellan två av programmets delområden. Detta kan vid en första anblick förefalla ologiskt men förklaras av att Aremark själv har valt att ingå i Inre Skandinavien, grundat på de goda erfarenheter man har från tidigare samarbeten. Motivet för en geografisk utvidgning av delområdet Inre Skandinavien, där hela Värmlands län ingår, grundar sig på Värmlands relation till angränsande regioner på den norska sidan av riksgränsen. Historiskt sett har varken kommungränserna eller länsgränserna utgjort några hinder för gränssamarbetet och olika gränssamarbeten bedrivs i hela Värmland. Syftet är att en geografisk utvidgning skall främja och utveckla det fortsatta gränssamarbetet i hela Värmland. Det primära för det fortsatta utvecklingsarbetet är även fortsättningsvis det gränsnära samarbetet och utvecklingen av gränsregionen. Gränslöst Samarbete Kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda, Mellerud, Åmål, Bengtsfors och Dals Ed i Västra Götalands län (Fyrbodalområdet). Kommunerna Halden, Moss, Sarpsborg, Fredrikstad, Hvaler, Råde, Rygge, Våler och Rakkestad i Østfolds fylke. Inom ramen för 20%-regeln (Guidelines II-10) kommer även möjligheter för projektaktiviteter med övriga kommuner i Västra Götalands län samt Oslo kommun. 5

6 Åarjelsaemien dajve Det sydsamiska området innefattar Jämtlands län samt Nord- och Sør-Trøndelag, Idre nya sameby i Dalarnas län, Elgå reinbeitesdistrikt i Hedmarks fylke. Inom ramen för 20%-regeln kommer även möjligheter för projektaktiviteter att kunna ges i Västerbottens län och del av Nordlands fylke (Helgeland). I bilaga 1 finns en karta som på kommunnivå beskriver områdets geografiska omfattning. 1.2 Motiv för programmet Det svensk-norska interreg-programmet är uppbyggt som ett gemensamt program med decentraliserat beslutsfattande och övrigt programgenomförande i fyra delområden och i den beslutsgrupp som finns i varje delområde. Den programstruktur som föreslås kombinerar den administrativa förenkling och de utökade möjligheter till samverkan som följer av att ha ett program med ett bibehållet regionalt inflytande över beslutsfattande och programgenomförande, som följer av att de interregionala beslutsgrupperna behålls i delområdena från Interreg II A perioden. Den administrativa förenklingen består huvudsakligen i att det skall finnas endast en förvaltningsmyndighet, som tillika är utbetalningsmyndighet och endast en övervakningskommitté. Dessa organ har sina kontakter företrädesvis uppåt i systemet, till nationella regeringar, centrala nationella myndigheter och till EU-systemets organ. Härigenom blir den övergripande administrationen mer renodlad, överskådlig och effektiv. Analysen visar på såväl intressanta likheter som specifika särdrag för de olika delområdena. Det gör att insatserna i vissa fall genererar ett större gränsregionalt mervärde om de är projektgemensamma för hela regionen och i andra fall att mer regionspecifika insatser är att föredra. Det gemensamma programmet ger möjlighet att samarbeta och driva projekt i ett större geografiskt område än tidigare. Värdefulla erfarenheter och kunskaper kan spridas mellan delområdena. De interregionala beslutsgrupperna och deras sekretariat har kontakterna med partnerskap, projektsökande och projektägare. Beslutsgrupperna skall bestå av regionala representanter från huvudaktörerna i det gränsöverskridande partnerskapet. Dessa bibehålls på regional nivå för att garantera kontinuitet, förankring och nära kontakter med den vardagliga projektverksamheten samt de lokala och regionala aktörerna. Genom att delområdena individuellt kan budgetera resurserna efter de förutsättningar och behov som råder i det egna delområdet, kommer de regionala prioriteringarna att få fullt genomslag, inom ramen för en gemensam åtgärdsstruktur. Genom den administrativa samordningen öppnas och underlättas även möjligheterna till samverkan mellan delområdena och över delområdenas geografiska gränser. För att ta vara på och utveckla dessa samarbetsformer finns det förutom de interregionala beslutsgrupperna även en gemensam beslutsgrupp, som skall fatta beslut om samverkansprojekt. Det samarbete som därmed initieras mellan aktörer på projektnivå kommer att utgöra ett första steg i en process för att bredda framtida samverkan. Genom det nära samarbetet skapas också ett starkt och kompetent nätverkssekretariat. 6

7 1.3 Samordning med andra EU-program, gemenskapsinitiativ samt nationella utvecklingsinsatser Interreg III A-programmet kommer att ha kopplingar till ett flertal olika EU-program, gemenskapsinitiativ, nationellt svenskt/norskt regionalt utvecklingsarbete och skall fungera som en ytterligare drivkraft och ett komplement till dessa. Den svenska regeringen har beslutat att näringspolitiken skall regionaliseras och att det behövs en bättre samordning med andra politikområden. Sedan våren år 1998 pågår ett arbete med att utarbeta och genomföra regionala tillväxtavtal. Målet med avtalen är att åstadkomma en bättre samverkan lokalt, regionalt och centralt för att främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Kärnan i avtalet ska vara ett treårigt program bestående av insatser och åtgärder som ska genomföras under åren På den norska sidan pågår i varje fylke ett motsvarande arbete med fylkesplaner och regionala utvecklingsprogram. Detta arbete sker i en bred partnerskapssamverkan där förutsättningar för såväl Interreg III A som övriga EU-relaterade insatser granskas. Det samiska området är uppdelat i två olika program, det sydsamiska delprogrammet i Interreg Sverige/Norge och det Lule- och nordsamiska delprogrammet i Interreg Sverige/Norge/Finland. Dessa delprogram har samarbetat under programprocessen för att få en enhetlig bild av hela det samiska området. I det samiska protokollet som anslutits till avtalet om svenskt medlemskap i Europeiska unionen erkänns de förpliktelser och åtaganden som Sverige har gentemot det samiska folket enligt nationell och internationell rätt. I protokollet konstateras att Sverige är fast beslutet att bevara och utveckla det samiska folkets levnadsvillkor, språk, kultur och levnadssätt. Sverige och EU har också gemensamt beaktat att den samiska kulturen och livsstilen är beroende av primära förvärvskällor som renskötsel i traditionella områden för samisk bosättning. Det nu framtagna programmet Interreg III A Sverige-Norge har sin utgångspunkt i de regionala tillväxtavtalen, fylkesplanerna och de regionala utvecklingsprogram som det sammantagna partnerskapet har utarbetat. Samverkan och avgränsningar, bl a ifråga om stödbarhet, gentemot övriga EU-program i regionen samt norska nationella insatser/program för regional utveckling inklusive kopplingar till EES-avtalet och verksamheten inom Nordiska Ministerrådet kommer att klarläggas. I första hand gäller det EU-programmen för Mål 1 Södra Skogslänen, Mål 2 Västra, Mål 2 N, Mål 3, programmet för miljö- och landsbygdsutveckling, strukturprogrammet för fisket, gemenskapsinitiativen Interreg III B, Interreg III C, Leader, Equal, Urban samt femte ramprogrammet och de territoriella sysselsättningspakterna. Mot denna bakgrund kan vissa detaljfrågor om avgränsningar, stödbarhet och stödintensitet slutligt bestämmas först när programkomplementen utformats. 7

8 1.4 Partnerskapet Förslaget till Interreg-program har utarbetats av ett regionalt partnerskap, där länsstyrelserna i Jämtlands och Värmlands län, självstyrelseorganet Västra Götalandsregionen, Sametinget i Sverige samt fylkeskommunerna i Nord Trøndelag, Sør Trøndelag, Hedmark, Akershus och Østfold har haft det formella uppdraget som samordnande organ. Partnerskapet består av representanter från alla delar av samhället; primärkommuner, landstingskommuner, fylkeskommuner, statliga myndigheter, försäkringskassor, företag, intresseorganisationer, fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer, folkrörelseorganisationer, lokala utvecklingsgrupper, branschorganisationer, föreningar, kooperativ, universitet, högskolor, etc. Möjligheten till deltagande i processen med att utarbeta tillväxtavtal, fylkesplaner, regionala utvecklingsprogram, målprogram och Interreg-program har stått öppen för hela partnerskapet, även om olika aktörers medverkan har varierat både till form och omfattning. Medverkan har omfattat en rad olika aktiviteter, från mycket aktivt och konkret arbete i till exempel tematiska arbetsgrupper som har utarbetat strategier, formulerat mål och skisserat åtgärder, till mer allmänna förslag, yttranden och synpunkter vid möten och i remisser. Experter inom länsstyrelser/självstyrelseorgan och fylkeskommuner har deltagit aktivt i utarbetandet av programmet, inom sina respektive expertområden, särskilt jämställdhet och miljö. Under processens gång har ett stort antal sammankomster, i såväl mindre arbetsgrupper som möten med stort antal deltagare, ägt rum, där idéer och förslag har presenterats och diskuterats. Samarbetet inom partnerskapet har skett både inom varje län/fylke och i gränsöverskridande möten. De länsvisa/fylkesvisa partnerskapen omfattar minst ett hundratal personer i varje län/fylke. Genom partnerskapen har således ett mycket stort antal människor involverats i arbetet och medverkat till programmets utformning. Arbetssättet innebär att utvecklingsarbetets inriktning, så som det är formulerat i Interreg-programmet, har en mycket bred samhällsförankring. Partnerskapet deltar inte bara i processen med att utarbeta Interreg-programmet utan kommer att delta aktivt även i programgenomförandet, som projektinitierare, projektägare och medfinansiärer samt i utvärdering och uppföljning, bl.a. genom övervakningskommittén. Stora delar av partnerskapet har redan i den tidigare strukturfondsperioden deltagit på detta sätt och tillägnat sig en god erfarenhet och kompetens, som kommer att fördjupas vid implementeringen av Interreg III A-programmet. 1.5 Programprocess för Åarjelsaemien dajve Det sydsamiska delområdets förslag och underlag till Interreg IIIA har utarbetats av ett samiskt regionalt partnerskap, där Sametinget i Sverige samt fylkeskommunerna i Sør- och Nord- Trøndelag haft det formella uppdraget och fungerat som koordinatorer. Det samiska partnerskapet har bestått dels av företrädare för samiska organisationer och institutioner, men också av privatpersoner. En samisk programplangrupp på åtta personer, valda av partnerskapet, har bistått med förslag och synpunkter under programskrivningen. Analys- och SWOT-del har utarbetats av de tre sekretariaten under medverkan av den före detta beslutsgruppen för Interreg 8

9 Åarjelsaemien. Programförslaget har lagts ut på det samiska intranätet samt på Sametingets hemsida. 1.6 Programprocess för Nordens Gröna Bälte Beslutsgruppen för Interreg II A Nordens Gröna Bälte presenterade i slutet av 1998 sitt positionspapper, vilket utgjorde starten på Interreg III A-processen. Beslutsgruppens sekretariat har sedan 1998 genomfört ett 10-tal partnerskapsmöten i både Norge och Sverige med information om förhandlingsläget, förutsättningar och framdrift för Interreg III. Vissa av de svenska partnerskapsmötena har genomförts samordnat med mål 1 Södra skogslänsregionen och det regionala tillväxtavtalet för Jämtlands län. Den egentliga programskrivningen inleddes under våren 1999, då beslutsgruppen tillsatte en analys-grupp med uppdrag att utarbeta en SWOT-analys för Nordens Gröna Bälte. Med analysen som grund arrangerades ett toppledarmöte i december 1999, där förutom beslutsgruppen, även andra ledande politiker, företrädare för de stora offentliga organisationerna i regionen och sydsamiska representanter deltog. Syftet var primärt att diskutera och planera gemensamma utvecklingsfrågor och samarbetsmöjligheter inom de kommande Interreg III-programmen. Vid detta möte identifierades ett antal utvecklingsområden som bedömdes vara särskilt intressanta för interreg-samarbete. Partnerskapet inbjöds därefter att delta i olika tematiska arbetsgrupper. Inbjudan resulterade i att arbetsgrupper, med ett 50-tal representanter från Jämtlands län, Nord- och Sør Trøndelag bildades inom näringslivsutveckling, kompetensutveckling, livsmiljö, urbana miljöer, fysiska kommunikationer, naturresurser/miljö och turism. Grupperna har aktivt bidragit med förslag och underlag till interreg-programmet Utifrån dessa förslag och underlag har programmet successivt utarbetats och löpande förankrats vid ytterligare ett toppledarmöte i mars 2000 och i dialog med en referensgrupp som utsågs vid toppledarmötet. Förslagen till åtgärder och senare hela programförslaget har lagts ut på beslutsgruppens hemsida på internet, där det också har funnits en funktion för partnerskapet att lämna synpunkter och kommentarer via Programprocess för Inre Skandinavien Programprocessen startade den 11 mars år 1999 genom det partnerskapsmöte som då ägde rum med syftet att diskutera den kommande programperioden år och det nya programmet för Interreg III A Inre Skandinavien. Som bakgrund till mötet utgick man från programmet Interreg II A Inre Skandinavia. På partnerskapsmötet identifierades ett antal viktiga områden att arbeta vidare med inför kommande sjuårsperiod. Med utgångspunkt från partnerskapets resonemang skickades en inbjudan ut till ett antal olika aktörer med möjlighet att inkomma med förslag. Inbjudan skickades till: Karlstads universitet och högskolorna i Dalarna, Hedmark, Østfold, Gjövik och Lillehammer, ALMI Värmland, ALMI Dalarna, Hedmark Bedriftsutvikling, Østfold Bedriftsrådgivning, affärsrådgivarna för kvinnor och projektet Kvinnor över gränser, projektutvecklingskontoren ARKO-samarbetet, Gränskommittén Värmland/Østfold och Projekt Norden 9

10 samt projekt SkanLand och träutvecklingsprojektet. De förslag som har mottagits är bearbetade i delområdets grundmaterial. Det har också tagits hänsyn till förslagen i utarbetandet av detta program. I och med uppdraget från regeringen den 3 februari år 2000 om att skriva ett program har sedan dess ett flertal möten ägt rum med partnerskapet. Tre partnerskapsmöten har genomförts. Programutkastet har lagts ut på Inre Skandinaviens hemsida på Internet där det givits möjlighet för partnerskapet att lämna synpunkter. 1.8 Programprocess för Gränslöst Samarbete Under våren 1999 initierade beslutsgruppen för Gränslöst Samarbete programprocessen för Interreg III A. Kopplingen mellan programperioderna för Interreg II A-III A har härvid betonats starkt. En omfattande uppföljningsprocess av projektverksamheten under Interreg IIA-perioden genomförs därför med syfte att lyfta fram erfarenheter och utvecklingspotential för samarbetet. Ett antal olika typer av samlade norsk-svenska partnerskapsmöten har genomförts under Själva arbetet med programskrivningsprocessen och partnerskapet kring detta påbörjades under början av år I skrivgruppen har även det sedan 20 år väl etablerade nordiska samarbetsorganet Gränskommittén Østfold/Bohuslän-Dalsland medverkat. Två större gränsöverskridande partnerskapsmöten med grupparbeten kring programförslag samt remiss-/höringsrunda har genomförts. Ett brett partnerskap har aktivt medverkat i programskrivningsprocessen. 1.9 Gemensam programprocess Utifrån det underlag som utarbetats i respektive delområde har representanter från sekretariaten sammanställt förslag till gemensamt program. Under programmets framväxt har partnerskapet inom delområdena löpande tagit del av och getts möjlighet att komma med synpunkter på det gemensamma programmet. Det nu framtagna programmet har således löpande stämts av och förankrats hos partnerskapen inom delområdena. Möten med representanter från hela det svensk-norska området har ägt rum med deltagande från de svenska och norska myndigheter som har haft uppdraget att skriva programmet Integrering av ex ante utvärdering Ex ante utvärderingen av Interreg-programmet har utförts av forskningsinstitutet NIBR (Norsk Institutt for By- og Regionforskning) på uppdrag av övervakningskommitténs sekretariat, Nutek (Närings- och teknikutvecklingsverket). Utvärderingen har haft en interaktiv inriktning och har utförts parallellt med arbetet med att utforma programförslaget. Utvärderarna har deltagit i två möten, de har löpande tagit del av korrespondens med partnerskapen och de har tagit del av olika utkast till programtexter. Utvärderarna har löpande framfört sina synpunkter och förslag, såväl skriftligt som i dialog med programskrivarna. Utvärderarnas synpunkter har därför till övervägande del kunnat inarbetas i det slutliga programförslaget. 10

11 I Nuteks uppdrag klargjordes att utvärderingen skulle fokusera på fyra frågeställningar som lyfts fram som särskilt viktiga i underlaget från EU-kommissionen och den svenska regeringen. De fyra frågeställningarna är: 1. Hur har erfarenheterna från tidigare genomförda program utnyttjats i programarbetet? 2. Är de föreslagna insatserna och åtgärderna i programmet relevanta och i överensstämmelse med den föreslagna strategin? 3. I vilken utsträckning bedöms de föreslagna insatserna och åtgärderna bidra till att nå uppställda mål? 4. Tas det i förslaget till program hänsyn till faktorer som miljöhänsyn och jämställdhet mellan kvinnor och män? I utvärderingen koncentreras uppmärksamheten på dessa fyra frågeställningar men utvärderarna har även kommenterat själva arbetsprocessen, i vilken utsträckning framförda synpunkter har beaktats och gett ett antal råd och rekommendationer i övrigt. Nedan refereras under varje rubrik utvärderarnas huvudsakliga synpunkter, som baseras på ett programutkast version , ca två veckor före den slutversion som lämnas in till de svenska och norska regeringarna. Därefter kommenteras om och hur synpunkterna har beaktats i slutversionen. Programprocessen och programmets avgränsning NIBR har påpekat att programprocessen för Interreg III A startade inom varje delområde, långt innan det formella uppdraget att skriva program kom. Förberedelserna för Interreg III initierades av de beslutsgrupper och sekretariat som då var ansvariga för genomförandet av Interreg II A. Kommunikationsprocessen med delområdenas partnerskap hade kommit långt och det fanns redan programutkast framtagna och förankrade inom delområdena när den formella programprocessen startade. Delområdenas programutkast har därefter legat till grund för utarbetandet av det gemensamma programmet. Även den formella programprocessen hade en decentraliserad inriktning, eftersom uppdragen från de svenska och norska regeringarna riktades till de regionala myndigheterna. De programansvariga myndigheterna har etablerat ett decentraliserat arbetssätt i programarbetet genom att varje delprogram har haft huvudansvaret för att sammanställa olika kapitel. Utvärderarna menar att dessa faktorer har bidragit till att programmets helhet har fått för liten fokusering och att sammanhangen mellan kapitlen har blivit mindre tydliga än de var i de programutkast som har legat till grund för det slutliga programmet. Vidare menar NIBR att det borde finnas en motivering till att i stort samma geografiska indelning i delområden väljs, som i föregående programperiod, varför delområdet Inre Skandinavien utökas samt varför merparten av gränsen mellan Dalsland och Østfold vara gräns mellan delområden. Kommentarer Det kan konstateras att de regionala partnerskapen på eget initiativ har startat programprocessen. Detta har många fördelar; engagemanget hos partnerskapen var stort, kontinuiteten mellan programperioderna kunde vidmakthållas och man har tidsmässigt haft stor nytta av att arbetet redan var igång inom delområdena när de formella uppdragen kom. Vid slutredigeringen av programförslaget har den röda tråden mellan kapitlen särskilt uppmärksammats och ett flertal justeringar för att tydliggöra sambanden har inarbetats. Begreppet delprogram som användes i tidigare versioner har varit vilseledande. Begreppet har i slutversionen genomgående bytts ut mot delområde för att tydliggöra att detta är ett program. Däremot finns det fyra delområden med varsin genomförandeorganisation samt vissa gemensamma funktioner. 11

12 Motiven för bibehållandet av den geografiska indelningen är att garantera kontinuitet och förankring samt att bygga vidare på de nätverk och strukturer som etablerades under Interreg II A och som är väl kända hos partnerskap, projektsökande, lokala och regionala aktörer. Detta finns beskrivet under avsnitt 1.2. Motiven för den geografiska indelningen finns inarbetade i avsnitt 1.1. Erfarenheterna från tidigare genomförda program Utvärderarna anser sammanfattningsvis att erfarenhetsavsnittet ger en fyllig och bra beskrivning av de erfarenheter som har vunnits i föregående programperiod. Vissa ifrågasättanden har gjorts beträffande påståendet att det var tungt med en övervakningskommitté per program och de svenska rutinerna för rekvisition och utbetalning. NIBR säger vidare att man saknar konkreta åtgärder i de operativa delarna av programmet av de slutsatser och förbättringspotentialer som finns uppräknade. Kommentarer Det tunga med en övervakningskommitté per program syftar framför allt på de organisationer och personer som var representerade i alla tre övervakningskommittéerna; EU-kommissionen, departementen och Nutek, som fick delta i möten med likartade frågor flera dagar i följd. Avsikten med att räkna upp områden som är möjliga att förbättra, syftar tidsmässigt på hela programperioden Justeringar av texten har gjorts. Insatsområdenas och åtgärdernas relevans i förhållande till programmets strategi NIBR anser att det föreligger en klar relevans mellan föreslagna insatsområden och åtgärder men att programdokumentet inte avspeglar detta, på grund av dålig koppling mellan de olika delarna i programdokumentet. Önskan att beskriva programregionen som helhet har skett på bekostnad av de många olikheter som har haft stor betydelse för programmets faktiska inriktning. Vidare har påpekanden gjorts för användningen av begreppen styrkor, svagheter, möjligheter och hot (SWOT-begreppet). Visionen sägs ha fått en god utformning liksom strategi och mål men anses ha en allmän form. De områdesspecifika SWOT-analyserna sägs vara förvirrande, då de inte används. Kommentarer Vid slutredigeringen av programförslaget har den röda tråden mellan kapitlen särskilt uppmärksammats och ett flertal justeringar för att tydliggöra sambanden har inarbetats. Justeringar har gjorts i SWOT-analysen utifrån synpunkter om begreppens betydelse och användning. De områdesspecifika SWOT-analyserna har behållits. Syftet med att redovisa dessa är att beskriva de inomregionala särdragen och påvisa de olikheter som ligger till grund för programmets inriktning och delområdenas budgetering av resurser på olika åtgärder. Insatserna och åtgärdernas bidrag till att nå uppställda mål NIBR bedömer att programmets målsättningar ligger inom en uppnåelig nivå, med beaktande av programmets resurser. Man påpekar när det gäller visionsmålet att det inte enbart är Interregprogrammet som påverkar den näringsmässiga och demografiska inriktningen utan även ett antal yttre faktorer. Utvärderarna för ett resonemang kring konsekvenser av att på åtgärdsnivå använda kvantifierade mål som mäter aktiviteter respektive resultat/effekter. Vidare antyds att programmets EU-budget kan ha förväxlats med totalbudgeten. 12

13 Kommentarer Anledningen till att programmets huvudmål har indelats i verksamhetsmål och visionsmål är att programmet har en direkt och mätbar påverkan på verksamhetsmålen medan orsakssambandet inte är lika tydligt för visionsmålen. Detta har förtydligats. Alla kvantifierade mål som tidigare fanns i varje åtgärd har tagits bort. I stället har de kvantifierade målen lagts på insatsområdesnivå. Kvantifierade åtgärdsmål kommer att läggas in programkomplementet. I finansieringsöversiktens två tabeller redovisas enbart EG-medel, vilket också är avsikten, men det har nu förtydligats i rubriken. Dessutom finns som särskild bilaga 3 de kompletta finansiella tabeller som redovisar samtliga medel och programmets totalbudget. Miljöhänsyn och jämställdhet Utvärderarna konstaterar att miljöhänsyn och jämställdhet återfinns i programmets alla delar; analysavsnittet, SWOT-analysen, erfarenhetsavsnittet, mål- och strategiavsnittet, som horisontella kriterier i urvalsprocessen och i utformningen av insatsområden och åtgärder. NIBR drar slutsatsen att det kan vara svårt att tillämpa dessa hänsyn på samtliga programmets aspekter, utan att det uppstår målkonflikter och menar att när programmet inte innehåller konkreta anvisningar för hur sådana målkonflikter skall hanteras, blir det upp till beslutsgrupperna att göra dessa avvägningar. Kommentarer Risken för målkonflikter bör inte överdrivas. De horisontella kriterierna har kommit till stånd för att väsentliga aspekter alltid skall vägas in i besluten. En av beslutsgruppernas viktigaste uppgifter är att väga och prioritera olika intressen mot varandra och att sammanfatta dessa i en totalbedömning som ligger till grund för ett beslut. Genomförandeorganisationen I ex ante-utvärderingen sägs att det organisatoriska upplägget är väl avpassat till programmets utmaningar och att den föreslagna resursnivån i programbudgeten är rimlig. Beslutsgruppernas två-nationella sammansättning är bra. Det saknas dock en bättre beskrivning av den tvånationella strukturen när det gäller beskrivning av beslutsprocessen och medfinansieringen. NIBR hävdar att programmets förvaltningsmyndighet, på samma sätt som beslutsgrupperna, skall organiseras med representation även från Norge. Kommentarer Kompletteringar har gjorts beträffande beskrivning av norsk beslutsprocess och medfinansiering i avsnitten och och en särskild tabell över norska statsstöd som kan komma att användas har lagts in under avsnitt Vad gäller förvaltningsmyndigheten, så innehåller Guidelines innehåller inget absolut krav på en gemensam förvaltningsmyndighet. Guidelines p 38 avslutas med formuleringen Om en gemensam förvaltningsmyndighet inte är möjlig skall representanter för tredje land delta i förvaltningsmyndighetens verksamhet inom ramarna för deras respektive behörighetsområden. 13

14 2 ANALYS 2.1 Inledning En socioekonomisk analys och en SWOT-analys är utarbetad för vart och ett av delområdena. Dessa har sedan utgjort underlag för att jämföra likheter och olikheter i regionen (se bilaga 2 Delområdesspecifik SWOT-analys). Analysen tar utgångspunkt i faktorer som har betydelse för den gränsregionala utvecklingen i regionen och omfattar följande teman; Befolkningsutveckling Utbildning och kompetens Arbetsmarknad Näringsliv Infrastruktur och kommunikationer Natur och kultur Hälso- och sjukvård Miljö Jämställdhet 2.2 Geografiska fakta Det svensk-norska INTERREG-området sträcker sig från Nord-Trøndelag och Jämtland i norr till Østfold och Västra Götaland i söder. Området är totalt på nästan km 2 och har ett befolkningsunderlag på 1,5 miljoner människor. Det blir färre än 10 människor/ km 2. Området utgör 19% av den samlade landarealen av Norge och Sverige, men är bosatt av bara 11,25% av befolkningen. Hela INTERREG-regionen är i storleksordning med den samlade ytan av Baltikum. Nordens Gröna Bälte är lika stort som Portugal och Inre Skandinavien är 1,3 gånger så stort som Danmark. 14

15 Källa: Statens kartverk, Norge Tillatelsesnummer: LKS ØS2000/3 Nyckeltalen nedan är uppdelade enligt den föregående programperiodens indelning Nordens, Gröna Bälte (inkl Åarjelsaemien dajve), Inre Skandinavien och Gränslöst Samarbete. Tabell: Övergripande nyckeltal år 1999 Nordens Gröna Inre Skandinavien Gränslöst Samarbete Summa Bälte Areal(km2) Befolkning Kommuner i alt Kommuner > Kommuner > Kommuner > Genomsnittlig kommunstorlek Sápmi det samiska området Samerna är Skandinaviens urbefolkning, en etnisk minoritet som bor i Sápmi det samiska namnet för sameland. Den samiska folkgruppen bebodde Sápmi innan nuvarande nationalstater grundades. Det har inte gjorts någon ordentlig folkräkning men det totala antalet samer beräknas till ca Sápmi är uppdelat på fyra nationer. Trots det har samerna eftersträvat att hålla samman socialt, kulturellt och näringsmässigt även om nationsgränserna utgjort organisatoriska hinder för sammanhållningen. Det samiska folket har ett eget språk, en egen kultur, historia och egna näringar som skapar sammanbindande element för befolkningen tvärs över nationsgränserna. 15

16 Omgivande folk har i hundratals år betraktat Sápmi som en ödemark och än idag hälsar färgglada broschyrer turister välkomna till Europas sista vildmark. I själva verket är detta samiskt kulturlandskap, där samer bott och levat i princip sedan inlandsisen smälte. Spår och lämningar efter boplatser och fångstgropar finns över hela det samiska området. Åarjelsaemien dajve sydsamiskt område Det samiska området är i sin tur uppdelat i olika regioner. Dessa regioner betecknas som nordlule- och sydsamiskt område samt östsamiskt område på Kolahalvön och följer i stort språkgränserna. Sydsamiskt område brukar definieras med länet Västerbotten/delar av Nordlands fylke Helgeland - området söder om Saltfjellet, Jämtlandslän/Nord- och Sør-Trøndelag samt, norra Dalarna/Engerdals kommun i Hedmarks fylke. Hela det sydsamiska området omspänner 5 län/fylken och ett 90-tal kommuner. 2.3 Befolkningsutveckling Urbana centra och periferiområden Vid studier av befolkningsutvecklingen i regionen syns tydliga skillnader mellan nationerna, mellan regionerna och mellan kommunerna. Stora delar av den svensk-norska regionen består av glesbygdsområden med långa avstånd till större städer och större centra. I dessa områden är utvecklingen och förutsättningarna helt annorlunda jämfört med regionens urbana delar. Den 16

17 glesa befolkningen och de långa avstånden medför att det är svårt att bibehålla en god service till invånarna. Befolkningsutvecklingen visar på klara skillnader mellan Norge och Sverige. På svensk sida är det en jämn befolkningsnedgång i de flesta kommuner, eller närmast nolltillväxt. Endast några få kommuner har tillväxt. På norsk sida är bilden mer sammansatt. Det varierar från stark befolkningsnedgång och periferiproblem till stark befolkningstillväxt och förtätnings-/ centrumproblematik. Kommunerna Røyrvik och Hobøl utgör ytterligheterna i denna bild med ungefär 18% nedgång respektive 10% ökning inom loppet av fyra år. Källa: Statens kartverk, Norge Tillatelsesnummer: LKS ØS2000/3 Befolkningssiffrorna bekräftar att det pågår en generell utveckling av de större kommunerna på bekostnad av de mindre, genom en fortsatt urbanisering. Tillväxten är generellt starkast i de mest urbaniserade regionerna och i områden med negativ tillväxt är nedgången mindre i och runtom de större städerna. Denna utveckling följer de nationella trenderna. Vi ser att också de mindre kommunerna som ligger i omedelbar närhet till en eller flera större städer får kraftig tillväxt. Hobøl, Rygge, Ringsaker, Melhus, Malvik och Klæbu är exempel på sådana landskommuner som växer snabbt. Netto inflyttning är den viktigaste orsaken. Nedanstående tabell sammanfattar i absoluta tal och i procent vilka förändringar som har skett mellan 1995 och

18 Tabell: Befolkningsutvecklingen från till i det svensk/ norska Interregområdet Antal Stad % Stad Genomsnittlig förändring för alla kommunerna: -13-1,35 Störst tillväxt 4260 Trondheim 10,06 Hobøl Minst tillväxt Östersund -18,18 Røyrvik Sammanlagd förändring i alla norska kommuner i regionen ,52 Sammanlagd förändring i alla svenska kommuner i regionen ,07 Sammanlagd förändring i norska kommuner med mer än , invånare Sammanlagd förändring i svenska kommuner med mer än invånare ,79 Inom Interreg-regionen finns några betydande urbana centra. Trondheim är i en särställning med en stark befolkningstillväxt. Staden närmar sig invånare och framstår som en "landsdelshuvudstad" som också ger kraftiga tillväxtimpulser till grannkommunerna. Karlstad, Fredrikstad/ Sarpsborg, Trollhättan/ Uddevalla/ Vänersborg och Hamar-regionen är också starka och växtkraftiga regioner. Här är periferiproblemen utbytta mot förtätningsproblem knutna till trafik, inflyttning och befolkningstillväxt. Detta slår särskilt i Østfold fylke. Nästan hela fylket har blivit ett förtätningsområde. Moss-regionen och de nordvästliga delarna av Indre Østfold växer snabbast av alla. Hobøl kommun toppar tillväxtstatistiken med mer än 10% tillväxt i perioden Den svaga infrastrukturen i förtätningsområdena tar sig uttryck i köproblem, förseningar, slitage och olyckor. Fem tillväxtregioner kan urskiljas: Trondheim och de omgivande kommunerna Hamar och de omgivande kommunerna Karlstadregionen Østfold (med undantag av de minsta gränskommunerna) Fyrstadsområdet i Västra Götaland Städer som Östersund, Steinkjer och Namsos har problem med befolkningsutvecklingen. Lite närmare Trondheim är situationen en annan. Både Levanger och Stjørdal är i jämn tillväxt. Karlstad växer lite men är med sina invånare likaväl ett solitt fäste för regionens invånare vad gäller offentligt och privat serviceutbud, arbetsplatser, forskning och utbildning etc. Befolkningsnedgången är koncentrerad till de minsta kommunerna som i dessutom ligger långt ifrån centrum. På norsk sida är det kommunerna i Nord- och Sør-Trøndelag och några av Hedmark-kommunerna som är de mest utsatta. På svensk sida är bilden mer entydig. Alla kommunerna i Jämtland och alla undantaget Karlstad i Värmland har befolkningsnedgång. I Västra Götaland är bilden något bättre. De största städerna växer, med undantag för Uddevalla. De övriga kommunerna går tillbaka, förutom Strömstad som har en tillväxt på 1,4% under perioden. Migration Befolkningsökning/minskning i de olika regionerna har i de flesta fall sin förklaring i flyttningsströmmarna. Där befolkningen ökar syns i de flesta kommunerna även en nettoinflyttning och 18

19 likaså är den vanligaste orsaken till befolkningsnedgång en utflyttning från kommunen. Det finns dock undantag. I några norska kommuner ökar befolkningen trots nettoutflyttning. Så är fallet t ex i de nordliga kommunerna runt Trondheimsfjorden; Hemne, Rissa, Leksvik, Levanger och Skaun. Här föds med andra ord flera barn än antalet utflyttare. Hedmarks sex sydligaste kommuner samt kustkommunerna Tanum och Sotenäs i söder har tvärtemot en nettoinflyttning men ändock minskar antalet kommuninvånare där. Källa: Statens kartverk, Norge Tillatelsesnummer: LKS ØS2000/3 Män/Kvinnor Fördelningen mellan män och kvinnor i regionen har under den senaste femårsperioden varit relativt konstant. I Nordens Gröna Bälte har befolkningsnedgången för båda könen varit under en halv procent. I Inre Skandinavien har såväl antalet kvinnor som män ökat med 2%. Gränslöst Samarbete har haft negativ befolkningsutveckling för kvinnorna (-2%), medan befolkningstalet för män varit oförändrat. 19

20 Diagram: Befolkning fördelade på män och kvinnor GS IS NGB Män Kvinnor Andelen kvinnor i regionen är lägre upp till en brytpunkt vid åldersgruppen år. I åldersgrupperna från 65 år och uppåt är andelen kvinnor högst i kommunerna Karlstad och Östersund. Även kommuner som Sotenäs, Uddevalla, Åmål, Filipstad, Arvika, och Malung ligger över genomsnittet. På norsk sida saknas statistik på kommunnivå men fylkena Østfold och Sør- Trøndelag har flest andel äldre kvinnor. Diagram: Befolkning fördelad på åldersgrupper och kön Åldersgrupp Kvinnor Män 20

Interreg III A Sverige - Norge 2000-2006

Interreg III A Sverige - Norge 2000-2006 Dnr: N2000/5439/IRT Bilaga 1 Version 2001-06-06Bryssel Näringsdepartementet Förslag till program för gemenskapsinitiativet Interreg III A Sverige - Norge 2000-2006 Juli 2000 SVERIGE OCH NORGE 1 1. INLEDNING...

Läs mer

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 - ett medel för den regionala utvecklingen Foto Tina Stafrén Programgeografi Nordens Gröna Bälte som består av Jämtlands och Västernorrlands län

Läs mer

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Delfinansieras av Europeiska Unionen,, Interreg IVA Sverige-Norge 2007-2013. Allmänna uppgifter Delområde: Prioriterat

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND. Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011

HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND. Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011 HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND 2012 2014 Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011 1 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Vision.. 3 3. Detta vill vi Övergripande mål.... 3 4. Roll/uppgift..

Läs mer

Nordens Gröna Bälte Pressinformation

Nordens Gröna Bälte Pressinformation 1 (6) Nordens Gröna Bälte Pressinformation Det nya projektet Markering 2005 ska stimulera till, förstärka och lyfta fram aktiviteter i Jämtland och Tröndelag som har gränsöverskridande nytta och ingredienser

Läs mer

Avropsförfrågan från ramavtal

Avropsförfrågan från ramavtal Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Avropsförfrågan från ramavtal 2008-12-16 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version Dnr: 8541 2008 6108 Ramavtalets Dnr: 8521-2007-1416/K Anna Ullsten FM Interreg

Läs mer

Version 2006-04-10 PROGRAM- KOMPLEMENT 2000-2006 EUROPEISKA UNIONEN. Detta program delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden

Version 2006-04-10 PROGRAM- KOMPLEMENT 2000-2006 EUROPEISKA UNIONEN. Detta program delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden PROGRAM- KOMPLEMENT 2000-2006 EUROPEISKA UNIONEN Detta program delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden 1. ADRESSER OCH KONTAKTPERSONER... 5 Sydsamiskt område (Åarjelsaemien dajve)... 5

Läs mer

DIARIENUMMER G30441-97-08

DIARIENUMMER G30441-97-08 BESLUT SMÅPROJEKT 2008-05-22 DIARIENUMMER G30441-97-08 DELOMRÅDE GS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Länsstyrelsen Västra Götalands län Att: Arne Kroon 462 82 VÄNERSBORG Projekt:

Läs mer

DELOMRÅDE IS DIARIENUMMER S30441-144-08. Projekt: Framtidens tillgång på kapacitet och kompetens i äldreomsorgen-förstudie

DELOMRÅDE IS DIARIENUMMER S30441-144-08. Projekt: Framtidens tillgång på kapacitet och kompetens i äldreomsorgen-förstudie BESLUT SMÅPROJEKT 2009-03-26 DIARIENUMMER S30441-144-08 DELOMRÅDE IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Årjäng kommun Att:Gränskommittén Värmland-Östfold Box 906 672 29 Årjäng Projekt:

Läs mer

Kommunstyrelsen 1999-1

Kommunstyrelsen 1999-1 Arbetsutskottet 1(6 1(6 Datum: 23 23 november, 2012 2009 Plats och tid Stadshuset i Strömstads kommun, 23 november, 2012 kl. 09.00 12.00 ande m tum Ronnie Brorsson, Strömstads kommun Clas-Åke Sörkvist,

Läs mer

Interreg Sverige Norge

Interreg Sverige Norge b Förvaltande myndighets dnr NG3040-114-06 6 0 L ä g g PROGRAM för Europeiskt Territoriellt Samarbete Interreg Sverige Norge 2007-2013 DETTA PROGRAM DELFINANSIERAS AV EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Projekt för svenskt-norskt samarbete

Projekt för svenskt-norskt samarbete Projekt som får stöd från Interreg Sv-No Datum 2011-10-21 Annica Westerlund 070-289 00 16 EUROPEISKA UNIONEN Projekt för svenskt-norskt samarbete Det var 11 projekt som den 21 oktober 2011 fick stöd ur

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 14 december, 2007

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 14 december, 2007 Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 14 december, 2007 Plats och tid Kommandantboligen, Festningen i Halden 14 december, 2007 09.30-12.30 ande Ole Haabeth, Fredrikstad kommune Clas-Åke Sörkvist, Tanums kommun

Läs mer

DIARIENUMMER R30441-48-12

DIARIENUMMER R30441-48-12 BESLUT SMÅPROJEKT 2012-05-28 DIARIENUMMER R30441-48-12 DELOMRÅDE Reg Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Rottneros Park Trädgård AB Att: Reine Flodin c/o Sunne Turism AB, 41.Turistbyrån

Läs mer

DELOMRÅDE IS DIARIENUMMER S30441-35-09. Projekt: Gränsstrategisk kris- och katastrofhantering Sverige-Norge

DELOMRÅDE IS DIARIENUMMER S30441-35-09. Projekt: Gränsstrategisk kris- och katastrofhantering Sverige-Norge BESLUT SMÅPROJEKT 2009-12-14 DIARIENUMMER S30441-35-09 DELOMRÅDE IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Länsstyrelsen Dalarna Att: Lars-Håkan Jönsson Plan- och Beredskapsenheten 791

Läs mer

DELOMRÅDE IS DIARIENUMMER S30441-196-08. Projekt: Bygg i gränsregionen, en gemensam marknad för arbete och utbildning.

DELOMRÅDE IS DIARIENUMMER S30441-196-08. Projekt: Bygg i gränsregionen, en gemensam marknad för arbete och utbildning. BESLUT SMÅPROJEKT 2009-02-05 DIARIENUMMER S30441-196-08 DELOMRÅDE IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Sveriges Byggindustrier Service AB Att: Hans Grandin Box 1958 791 19 Falun

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Västra Götalandsregionens svar på samråd om femte sammanhållningsrapporten

Västra Götalandsregionens svar på samråd om femte sammanhållningsrapporten RSK-130-2011 Västra Götalandsregionens svar på samråd om femte sammanhållningsrapporten 1. Hur kan Europa 2020-strategin och sammanhållningspolitiken knytas närmare till varandra på EU-nivå, nationell

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN 1 (5) 8/12 1995

GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN 1 (5) 8/12 1995 GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN 1 (5) "Restaurang Skagerack", Strömstad Fredagen den 8 december 1995 kl 11.30-14.30 Carsten Dybevig, Halden kommune Nils Vekar, Halden kommune Åsa Torstensson, Strömstads

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Det övergripande målet för Interreg Nord 2014-2020 är att förstärka programområdets konkurrenskraft och attraktivitet. Nordprogrammet är uppdelat i två geografiska delområden, delområde

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Gränskommittén. Se deltagarförteckning s.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Gränskommittén. Se deltagarförteckning s. Datum 25 september 2009 Sida 1(7) Plats och tid Konventions-gården, Moss, Norge kl. 09.30-13.30 ande Se deltagarförteckning s. 7 Övriga deltagande Poul Erik Krogsvold Moss kommune Lennart Larson Kjell

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Interreg Sverige-Norge

Interreg Sverige-Norge Förvaltande myndighets dnr F30440-25-10 Interreg Sverige-Norge 2009 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Kortversion av Interreg Sverige-Norges årsrapport för 2009 Inledning En förkortad

Läs mer

Strategisk plan för utveckling av Besöksnäringen Prioritera varumärket Bohuslän och gemensamheten i Norra Bohuslän Inriktning för Norra Bohuslän att lokala och regionala organisationer stärker och utvecklar

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Gränskommittén Sida 1(5) Plats och tid Rådhuset, Hvaler kommune den 21 september 2001 kl. 10.00 12.00 Beslutande Se deltagarförteckning Övriga deltagande Christian Martins, Gränskommittén Yvonne Samuelsson,

Läs mer

Slutrapport för småprojekt Gränshinder för näringslivet Diarienummer: G30441-21-11 2011-08-29

Slutrapport för småprojekt Gränshinder för näringslivet Diarienummer: G30441-21-11 2011-08-29 Slutrapport för småprojekt Gränshinder för näringslivet Diarienummer: G30441-21-11 2011-08-29 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 3 2.

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 3 januari, 2006

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 3 januari, 2006 Plats och tid Svinesundsparken 3 januari, 09.30 13.00 Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 3 januari, 2006 ande Ole Haabeth, Fredrikstad kommune Erland Lundqvist, Strömstads kommun Clas-Åke Sörkvist, Tanums

Läs mer

Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013

Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013 Bilaga 8/3/08 Datum 2008-11-05 Dnr ÖKS.3-2008-00081 Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013 Version 081027 1 (8) 1. Bakgrund Den förvaltande myndigheten (FM) Nutek ska enligt

Läs mer

Interreg V-A Sverige-Norge

Interreg V-A Sverige-Norge N2013/5769/RT Samarbetsprogram Interreg V-A Sverige-Norge CCI 2014TC16RFCB016 SV SV Innehåll 1. Strategi för samarbetsprogrammets bidrag till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och

Läs mer

Skandinavia. 20% 20% Indre. Steinkjer. Trondheim Nordens grønne belte. Östersund. Sundsvall. Lillehammer. Hamar. Gävle. Falun.

Skandinavia. 20% 20% Indre. Steinkjer. Trondheim Nordens grønne belte. Östersund. Sundsvall. Lillehammer. Hamar. Gävle. Falun. Steinkjer Trondheim Nordens grønne belte Östersund Sundsvall 20% 20% Indre Lillehammer Skandinavia Hamar Falun Gävle Oslo Lillestrøm Fredrikstad Grenseløst samarbeid Karlstad Örebro Stockholm Gøteborg

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Rev. 1, 2008-09-05 Maria H. FEM Förnybar energi, Energieffektivisering och Miljö

Rev. 1, 2008-09-05 Maria H. FEM Förnybar energi, Energieffektivisering och Miljö Rev. 1, 2008-09-05 Maria H FEM Förnybar energi, Energieffektivisering och Miljö FAKTA OM PROJEKTET Projektstart 1:a juni 2008 Projektets varaktighet 36 månader Med planerad förlängning i ytterligare 2

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

DIARIENUMMER S30441-50-12 DELOMRÅDE IS

DIARIENUMMER S30441-50-12 DELOMRÅDE IS BESLUT PROJEKT 2012-06-27 DIARIENUMMER S30441-50-12 DELOMRÅDE IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Compare Karlstad Att: Mikael Lundström Lagergrens gata 4 651 07 Karlstad Projekt:

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Program för Europeiskt territoriellt samarbete 2007-2013. www.interreg-sverige-norge.com

Program för Europeiskt territoriellt samarbete 2007-2013. www.interreg-sverige-norge.com 27-23 Läges/statusrapport Rapporten avser projekt som är (endast ett alternativ) Nordens Gröna Bälte Inre Skandinavien Gränslöst Samarbete Regionöverskridande (flera delområden) Projektets namn Gränsregional

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 30 maj, 2008

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 30 maj, 2008 Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 30 maj, 2008 Plats och tid Strömstads kommun, Stadshuset, Strömstad 30 Maj, 2008 09.00 12.00 ande Per Kristian Dahl, Halden kommune Ronnie Brorsson, Strömstads kommun Clas-Åke

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

DELOMRÅDE GS DIARIENUMMER G30441-166-08

DELOMRÅDE GS DIARIENUMMER G30441-166-08 BESLUT PROJEKT 2008-12-12 DIARIENUMMER G30441-166-08 DELOMRÅDE GS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Strömstads kommun Att: Björn Gunnarsson 452 80 STRÖMSTAD Projekt: Gränsregional

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Minnesanteckningar En utvecklad gränsregional tågtrafik i Ed 2010-04-15

Minnesanteckningar En utvecklad gränsregional tågtrafik i Ed 2010-04-15 Minnesanteckningar En utvecklad gränsregional tågtrafik i Ed 2010-04-15 På initiativ av Gränskommittén Østfold-Bohuslän/Dalsland och i samarbete med Fyrbodals kommunalförbund och Dals-Eds kommun har en

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Kommunstyrelsen 1999-

Kommunstyrelsen 1999- Plats och tid ARENA Vänersborg, Vänersborg, Sverige kl. 09.30-14.00 Datum 11 december 2009 1(10) ande Se deltagarförteckning s.10 Övriga deltagande Leif Bigsten Falköpings kommun Siv Bergström Tanums kommun

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Rapport från konferens i Svinesundskommittén

Rapport från konferens i Svinesundskommittén Rapport från konferens i Svinesundskommittén 16 17 april 2015, Halden Torsdag 16 april Thor Edquist, ordfører i Halden kommune Thor Edquist, ordfører i Halden kommune Thor Edquist, Svinesundskommitténs

Läs mer

INTERREG SVERIGE-NORGE 2007-2013. Programmanual Version 5 2011-02-01

INTERREG SVERIGE-NORGE 2007-2013. Programmanual Version 5 2011-02-01 Program för Europeiskt territoriellt samarbete 2007-2013 www.interreg-sverige-norge.com INTERREG SVERIGE-NORGE 2007-2013 Programmanual Version 5 2011-02-01 Programmanual 2011-02-01 Version 5 Innehållsförteckning

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 21 augusti, 2008

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 21 augusti, 2008 Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 21 augusti, 2008 Plats och tid Copenhagen Admiral Hotel, Köpenhamn 21 augusti, 2008 16.30 18.30 ande Per Kristian Dahl, Halden kommune Ronnie Brorsson, Strömstads kommun

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Att säkra framgång och gränsöverskridande nytta. Jonas Hugosson Tromsø, den 18 november

Att säkra framgång och gränsöverskridande nytta. Jonas Hugosson Tromsø, den 18 november Att säkra framgång och gränsöverskridande nytta Jonas Hugosson Tromsø, den 18 november Varför gå över ån..? Lösa gemensamma problem Avlägsna hinder för samverkan Öka den kritiska massan Nyttja likheter

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 15 mars, 2007

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 15 mars, 2007 Plats och tid Börshuset i Malmö 15 mars 2007 08.30 11.30 Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 15 mars, 2007 ande Ole Haabeth, Fredrikstad kommune Clas-Åke Sörkvist, Tanums kommun Per Kristian Dahl, Halden kommune

Läs mer

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: 2015-09-07 Christian Nilsson D.nr: Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 Bakgrund Det särskilda energieffektiviseringsstöd

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011 Grupp 1 - Positivt med fondöverskridande program så som Kommissionen föreslår - FLEXIBEL elektronisk hantering gällande ansökan och rapportering önskvärd - Förenklad/samordnad hantering/rapportering av

Läs mer

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam 2011-01-17 EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam Följande synpunkter på EU:s framtida sammanhållningspolitik, som svar på Europeiska kommissionens samråd om den femte sammanhållningsrapporten,

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer

Program för Europeiskt territoriellt samarbete 2007-2013. www.interreg-sverige-norge.com

Program för Europeiskt territoriellt samarbete 2007-2013. www.interreg-sverige-norge.com 27-23 Läges/statusrapport Rapporten avser projekt som är (endast ett alternativ) Nordens Gröna Bälte Inre Skandinavien Gränslöst Samarbete Regionöverskridande (flera delområden) Projektets namn Gränsregional

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Sebastian Andersson, Restaurang Bryggan. Vinnare av tävlingen Västra Götalands mest företagsamma människa i Sjuhärad 2014. Västra Götalands län Innehåll 1. Inledning...2

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer