BESTÄLLARFÖRBUNDET DELTA PÅ HISINGEN VERKSAMHETSPLAN 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BESTÄLLARFÖRBUNDET DELTA PÅ HISINGEN VERKSAMHETSPLAN 2002"

Transkript

1 Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2001/25 på Hisingen Sekretariatet, JJ BESTÄLLARFÖRBUNDET DELTA PÅ HISINGEN VERKSAMHETSPLAN 2002 I detta tjänsteutlåtande föreslås Beställarförbundet besluta om en verksamhetsplan för år Förslaget bygger på tidigare beslutad inriktning med bland annat utvärdering och implementering som strategiska områden under det kommande året. Planen balanserar på en omslutning om 60 Mkr, och föreslås fullfinansieras med ägarbidrag Bakgrund I avtalet mellan Göteborgs kommun, Västra Götalands allmänna försäkringskassa och Västra Götalandsregionen beträffande Beställarförbundet DELTA sägs i den tredje paragrafen. (Med parterna förstås Beställarförbundets tre ägare.) Beställarförbundets verksamhet regleras i en för parterna gemensamt upprättad verksamhetsplan som skall fastställas av Göteborgs kommunfullmäktige, Styrelsen för Västra Götalands allmänna försäkringskassa och Västra Götalandsregionens regionfullmäktige. Verksamhetsplanen skall innehålla en redovisning av hur tjänstemannaorganisationen skall se ut och finansiering härför. I samband med att parterna fastställer verksamhetsplanen skall den finansiella ramen för försöksverk-samheten och dess fördelning mellan parterna fastställas. Inträffar under löpande verksamhetsår i något avseende förändrade förutsättningar av oförutsedd art för parterna eller endera parten, som väsentligt påverkar den finansiella ramen, är parterna överens om att uppta förhandlingar syftande till att revidera gällande verksamhetsplan. Verksamhetsplanen skall ange inriktningen på verksamheten under det kommande året. Planen skall även innehålla förslag på finansiering av Beställarförbundets verksamhet. Förslag till verksamhetsplan bifogas detta tjänsteutlåtande. Planen skall i första hand ses som ett mål- och inriktningsdokument med syftet att förankra ett förändrat synsätt baserat på helhetsperspektiv snarare än sektorstänkande. Planen utgör grund för de olika förslag till konkreta åtgärder och aktiviteter som fortlöpande under verksamhetsåret kommer att underställas Beställarförbundet för beslut. I föreliggande förslag lämnas inte något förslag vad gäller finansiell ram för år Orsaken till detta är att den finansiella ramen avseende 2001 ännu ej är fastställd. Försöksverksamheten på Hisingen bedrivs i form av aktiviteter riktade mot grupper av befolkningen. Beställarförbundet kommer därmed inte att ta hela den finansiella ramen i anspråk för sin löpande verksamhet. Beställarförbundet arbetar med begreppet disponibel ram, vilken består av de resur-ser som förbundets huvudmän ställer till förbundets förfogande. Beställarförbundets förbundsordning reglerar hur andel i tillgångar och skulder skall beräknas ( 9), vidare hur kostnadstäckning skall ske ( 11) samt grunder vid ett skifte ( 12). Beställarförbundets tjänstemannaorganisation utgörs av ett sekretariat bestående av tre personer. Verksamheten vid sekretariatet föreslås, liksom under tidigare år, finansieras av medel ur den disponibla ramen Efter beslut i Beställarförbundet skall verksamhetsplanen underställas förbundets huvudmän för slutligt godkännande, bland annat vad gäller finansiering av Beställarförbundets verksamhet. Beställarförbundets verksamhetsplan skall även behandlas av Länsarbetsnämndens styrelse. Detta

2 är en direkt följd av att Beställarförbundet och Länsarbetsnämnden i ett avtal har manifesterat viljan till samverkan under den gemensamma beteckningen DELTA. Resursinsatser från Länsarbetsnämndens sida i enskilda aktiviteter/-projekt regleras i särskild ordning. Sedan 1 januari 2000 har Beställarförbundet ansvar för att kartlägga och identifiera Hisingsbornas behov av vuxenutbildning. Från och med 1 augusti 2000 omfattar detta ansvar även svenska för invandrare (Sfi). Förslag till verksamhetsplan för vuxenutbildningen bifogas detta tjänsteutlåtande. Förslaget är upprättat i enlighet med de föreskrifter som meddelats av Vuxenutbildningsnämnden. Efter Beställarförbundets behandling kommer Vuxenutbildningsnämnden att fastställa denna del av verksamhetsplanen. Förslag till beslut Beställarförbundet DELTA på Hisingen föreslås besluta att godkänna förslaget till verksamhetsplan för år 2002 för Beställarförbundet att godkänna förslaget till budget för år 2002 att föreslå Göteborgs kommun besluta att för sin del fastställa förslaget till verksamhetsplan för år 2002 för Beställarförbundet DELTA på Hisingen att fastställa förslaget till finansiering av Beställarförbundets kostnader vad avser Göteborgs kommuns del, 20 Mkr att i övrigt vidta de åtgärder som föranleds av detta tjänsteutlåtande (Dnr 2001/25) med bilagor att föreslå Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa besluta att för sin del fastställa förslaget till verksamhetsplan för år 2002 för Beställarförbundet DELTA på Hisingen att fastställa förslaget till finansiering av Beställarförbundets kostnader vad avser Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa, 20 Mkr att i övrigt vidta de åtgärder som föranleds av detta tjänsteutlåtande (Dnr 2001/25) med bilagor att föreslå Västra Götalandsregionen besluta att för sin del fastställa förslaget till verksamhetsplan för år 2002 för Beställarförbundet DELTA på Hisingen att fastställa förslaget till finansiering av Beställarförbundets kostnader vad avser Västra Götalandsregionens del, 20 Mkr att i övrigt vidta de åtgärder som föranleds av detta tjänsteutlåtande (Dnr 2001/25) med bilagor att översända detta tjänsteutlåtande (Dnr 2001/25) med bilagor till Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län för information och åtgärder med anledning av samverkansavtalet mellan Länsarbetsnämnden och Beställarförbundet DELTA att översända detta tjänsteutlåtande (Dnr 2001/25) med bilagor till stadsdelsnämnderna på Hisingen, Vuxenutbildningsnämnden samt Hälso- och sjukvårdsnämnden i Göteborg för information och åtgärder att förklara protokollet under denna punkt omedelbart justerat

3 Beställarförbundet DELTA på Hisingen Johan Jonsson Verkställande tjänsteman

4 VERKSAMHETSPLAN 2002 Beställarförbundet DELTA på Hisingen skall årligen upprätta en verksamhets-plan. Planen skall ange inriktningen på verksamheten under det kommande året. Planen skall också innehålla förslag på finansiering av Beställarförbundets verksamhet. Efter beslut i Beställarförbundets styrelse skall verksamhetsplanen underställas Beställarförbundets ägare för slutligt godkännande. År 2002 är Beställarförbundets sjätte och sista verksamhetsår. Planen för 2002 präglas av detta faktum. Tidigare verksamhetsplaners beskrivningar under Kunskaps- respektive Åtgärds-DELTA utgår. Tyngdpunkten läggs i stället på strategiska frågor att hantera under Det viktigt att planen lämnar visst ut-rymme för initiativ inom de områden som bedöms som strategiska. Planen bör med andra ord inte vara alltför detaljerad. Detta skulle dessutom begränsa Beställarförbundets möjligheter att agera utifrån lagstiftarens intentioner om nyskapande verksamhet. Utöver de strategiska frågorna finns avsnitt som berör övriga pågående försök enligt SOCSAMlagstiftningen. Vidare beskrivs aktiviteter i enlighet med de så kallade samverkanspropositionen Prop 63 /FRISAM. Slutligen innehåller verksamhetsplanen också förslag till budget för och finansiering av Beställarförbundets verksamhet. 1. STRATEGISKA FRÅGOR Beställarförbundet första verksamhetsår, 1997, ägnades huvudsakligen åt information och förankring av de möjligheter som försöksverksamheten medför. Under 1998 och 1999 har Beställarförbundet beslutat stödja ett antal aktiviteter inom såväl Kunskaps- som Åtgärds-DELTA. En tredje fas som inleddes i och med hösten 1998 och som fördjupats under 1999 och 2000 är olika uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter kring de beslutade insatserna. Under hösten 2001 har en ny dimension av utvärderingsarbetet att fokuserats, nämligen samman-ställning och analys av resultat och erfarenheter. Med detta arbete som grund kommer arbetet med information samt återföring och implementering av vunnen kunskap och gjorda erfarenheter att fokuseras under DELTA-samverkans avslutande år. Oavsett verksamhetsår eller inriktning finns en gemensam nämnare för allt arbete inom DELTAsamverkan. Det handlar om ett förändrat synsätt som innebär att * all rehabilitering sker utifrån Hisingsbons behov och förmåga * Hisingsbons aktiva medverkan eftersträvas och * de samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar 1.1 En levande process I DELTA-samverkan baseras åtgärdsförslag på gemensamt vunnen kunskap. Denna kunskap är i första skedet naturligen grundad på erfarenheter inom respektive samverkansorganisation. De erfarenheter och den kunskap som olika aktiviteter inom DELTA ger är däremot vunnen ur samverkan. Detta blir ett nytt Kunskaps-DELTA baserat på ÅtgärdsDELTA och innehåller unik kunskap som måste tas tillvara dels i form av utveckling av DELTA s olika åtgärder, dels genom återföring till ägarorganisationer med flera, dels genom opinionsbildning i syfte att få till stånd förändringar, till exempel i regelsystem. Det faktum att Beställarförbundet engagerat sig i ett antal aktiviteter ger därmed anledning att betona vikten av att hålla utvecklingsarbetet levande. År 2002 utgör försöksverksamhetens sista år. Detta faktum betonar ansvaret hos samtliga berörda att förmedla vunna erfarenheter och delta aktivt i en diskussion om villkoren för det framtida arbetet med rehabilitering. Särskilt gäller detta rehabilitering av de grupper vars behov och/eller förmåga inte möts respektive inte tas tillvara med nuvarande organisering av välfärden. Det är också angeläget att betona att pågående aktiviteter inom DELTA-samverkan inte stelnar i en form utan lever under en kontinuerlig förändringsprocess. 1.2 Långsiktighet och kontinuitet DELTAsamverkan skall i första hand riktas till Hisingsbor som under lång tid varit hänvisade till, eller

5 riskerar att hamna i, ett passivt liv. Att återföra dessa personer till ett aktivt liv kräver bland annat engagemang och förtroende hos såväl Hisingsbor som personal. En annan strategisk faktor är tid. Det är viktigt att de behov som identifieras gemensamt av Hisingsbon och den samverkande personalen får utgöra utgångspunkt för vilka insatser som skall göras och i vilket tidsperspektiv dessa skall genomföras. En erfarenhet som vunnits är att alltför ofta blir det tvärtom, dvs en insats har en utmätt tid och till denna tidsrymd skall rehabiliteringen anpassas. Dessutom har åtgärderna ofta en direkt koppling till Hisingsbons försörjning. Samman-taget kan effekten bli att åtgärderna riskerar att mer ta sikte på försörjning än på rehabilitering mot arbete. Detta förhållande har uppmärksammats för de grupper som DELTA-samverkan avser. Den strategiska frågan är att skapa mer långsiktiga och därmed mer rehabiliteringsinriktade alternativ. Försörjningen måste tryggas så att kraften kan läggas på återgång till arbete. 1.3 Utvärdering DELTA-samverkan grundas på en försökslagstiftning, SOCSAM. Därmed är utvärdering av verksamheten en strategisk fråga. Utvärderingsarbetet har varit en integrerad del av DELTA-samverkan sedan start. Under 2001 har arbetet växlat karaktär. Från att ha varit koncentrerat till uppbyggnad av metoder och rutiner för bland annat insamling av data, har arbetet fokuserats på sammanställning av resultat och analys. Inför 2002 konstaterar Beställarförbundet i sitt inriktningsbeslut Beställarförbundets verksamhet grundas på ett riksdagsbeslut och förtroendet som förbundets ägare fått att driva försöket motsvaras av ett ansvar att återföra vunnen kunskap till såväl de egna organisationerna som omvärlden. Systematisering och presentation av denna kunskap kommer därmed att vara ett av de viktigaste inslagen i Beställarförbundet verksamhet under 2001 och Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen skall presentera sin slutvärdering av SOCSAM-försöken senast den 1 december De resultat och slutsatser som framkommer därefter skall presenteras senast 1 juli Arbetet med den lokala utvärderingen är upplagt så att 1 maj och 1 augusti 2001 är fokusdatum. Vid det första datumet skall delrapporter föreligga, medan de samlade bedömningarna skall presenteras vid det senare datumet. Datainsamling mm kommer att fortgå under hela 2001 och 2002, dels för att ge ytterligare underlag inför implementering av respektive aktivitet, dels för att tas tillvara vid redovisningstillfället den 1 juli Som framgått har utvärdering varit ett prioriterat område under DELTA-samverkan. Ambitionen har varit hög. Det är viktigt att arbetet med insamling, sammanställning och analys av data fortsätter även under DELTA s avslutande år. Den strategiskt viktiga frågan blir att finna en lämplig ambitionsnivå i arbetet under Detta är viktigt inte bara för att följa de olika DELTAaktiviteterna utan också som en indikation på nivå och inriktning för ett kontinuerligt utvärderingsarbete inom samverkansmyndigheterna. Bland de konkreta områdena som behöver bli föremål för insatser märks återföring till de samverkande myndigheterna av erfarenheter av utvärderingsprocessen säkra användningen av resultat i syfte att säkerställa den strategiska frågan En levande process (Jfr punkt 1,1) finna former och nivå för fortsatt utvärdering inom DELTA-samverkan uppföljning av effekter av DELTA-samverkan på försörjningssystemen utveckling av mått och mätetal i syfte att höja kvaliteten i beskrivning och värdering av DELTAsamverkans resultat bland annat ur ett effektiviseringsperspektiv 1.4 Implementering DELTA har ett ansvar att återföra vunnen kunskap och erfarenheter till sina huvudmän. Implementering eller inväxling av kunskap och erfarenheter som är gjorda under försöksverksamheten kommer därmed att vara en strategisk fråga under den resterande försökstiden. Inväxlingen av DELTA-samverkans erfarenheter kommer att innebära ett omfattande

6 arbete på flera nivåer och med olika inriktningar. I sitt inriktningsbeslut för 2002 konstaterar Beställarförbundet Den naturliga basen för arbetet med implementering är de resultat och erfarenheter som utvärderingsarbetet lett fram till. En ansvarsfull implementering kräver dessutom både tid och resurser. Det är sannolikt också så att goda exempel på implementering kommer att utgöra värdefulla argument i en kommande diskussion om såväl villkor som organisering av välfärdsarbetet. Slutligen kräver ett framgångsrikt arbete med implementering åtminstone två parters avlämnare respektive mottagare - ansvarsfulla medverkan I sitt inriktningsbeslut för år 2001 säger Beställarförbundet bland annat Resultat, erfarenheter och utvärdering av DELTA-samverkan utgör (också) grunden i arbetet med att växla över aktiviteterna i DELTA till mer bestående former, givet att resultaten visar på nytta av en sådan växling. Detta växlingsarbete kommer att öka i omfattning för att utgöra ett dominerande inslag under senare delen av 2001 och år Växlingen kommer att ha olika inriktning beroende på varje aktivitets förutsättningar. Genomgående bör dock växlingsarbetet präglas av det synsätt som DELTA-samverkan etablerat. Förutsättningar bör således ges för ett fortsatt gemensamt ansvarstagande, där med-arbetarnas kompetens tas tillvara och utvecklas till Hisingsbornas fromma. I Beställarförbundets verksamhetsplan för 2001 anges bland annat följande Arbetet med implementering bör ske på flera nivåer. En nivå, den nationella, tar sikte på att få beständiga ändringar i lagar och andra regelverk. Ändringar som syftar till SOCSAM-lagstiftningens målsättningar om ökad effektivitet i rehabilitering och användning av de samhälleliga resurserna. Resultaten från utvärderingen, som kommer att publiceras den 1 december 2001, kommer här att spela en avgörande roll. Lika avgörande är emellertid att berörda aktörer, såväl förtroendevalda som tjänstemän, utnyttjar resultat och erfarenheter i en dialog som syftar till förändring. En annan nivå är aktivitetsnivån. Här handlar det om att finna ny finansiering när SOCSAMmöjligheten inte längre står till buds. Ny finansiering kan också innebära ändrad organisatorisk hemvist eller helt ny organisering. Ett arbete med denna inriktning måste vara slutfört under våren 2002 för att kunna beaktas i de budgetförutsättningar för 2003 som beslutas under försommaren Ytterligare en nivå - eller snarare en dimension är den professionella implementeringen. Här handlar det om att överföra kunskap och erfarenheter mellan kollegor såväl inom den egna organisationen som inom andra samverkande organisationer. Denna dimension av implementeringsarbetet har funnits med under hela DELTA-perioden, men behöver ytterligare fokuseras och systematiseras under de kommande två åren. Nationell nivå Beträffande den nationella nivån (lagstiftningsnivån) säger Beställerförbundet i sitt inriktningsbeslut Beträffande implementering på den nationella nivån handlar det - som framgår av det ovan citerade stycket från verksamhetsplan i hög grad om dialog mm mellan förtroendevalda på såväl riksnivå, som regional och lokal nivå. Formerna för detta avgörs av parterna vid varje tillfälle. En grund för detta arbete lades under senvåren 2001 då ordförandena i försöksområdena gemensamt tog fram en PM som innehöll såväl erfarenheter från hittillsvarande samverkan som förslag på hur en framtida samverkan utifrån finansiell samordning skulle kunna utformas. Denna PM kan även utgöra utgångspunkt för ytterligare fördjupningar av olika frågor inför en permanentning av möjligheten till finansiell samordning. Ett exempel på detta är det initiativ som togs i september 2001 av regionstyrelsen i Västra Götaland, styrelsen för Västra Götalands allmänna försäkringskassa och kommunstyrelserna i

7 Göteborg, Stenungsund och Grästorp. Initiativet syftade till att skapa förutsättningar för en fortsatt möjlighet till finansiell samordning bortanför försöksperioden. Aktivitetsnivå När det gäller implementeringsarbetet på aktivitetsnivån anger Beställarförbundet i sitt inriktningsbeslut för 2002 följande utgångspunkt En genomgående princip bör vara att det är medborgarnas behov som styr hur verksamheten organiseras. Vidare bör gälla att oavsett om möjligheten till finansiell samordning skulle permanentas bör varje aktivitet prövas utifrån lämplighet och möjlighet att implementeras i enlighet med ovanstående eller andra möjligheter. Skälet till detta är att annars kan en situation uppstå där ett kommande, permanent Beställarförbund, eller motsvarande, kommer att härbärgera och driva ett stort antal verksamheter utan prövning om lämpligaste huvudman. Med en sådan utveckling riskeras det inneboende incitamentet till utveckling som finns i nuvarande organisering. En kommande huvudman för finansiell samordning skulle riskera att fastna i rutiniserad drift av verksamhet. Med denna princip som grund beskriver Beställarförbundet följande inriktning när det gäller de socialmedicinska aktiviteterna. De socialmedicinska aktiviteterna har i flera fall sin bas och utgångspunkt i stadsdelarna Det är respektive stadsdels befolknings behov som varit utgångspunkten för verksamhetens inriktning. Olika professioner har grupperats på ett sådant sätt att dessa behov skall kunna mötas så tidigt och samlat som möjligt. Ett resultat har blivit att den primära vårdnivån har kunnat erbjuda ett alternativ till övriga vårdnivåer. Detta faktum har kunnat avläsas i de kartläggningar av sjukskrivningsfrekvens mm som försäkringskassan gjort. Under år 2000 har dels riksdagen beslutat om en nationell handlingsplan för bland annat primärvården, dels har hälso- och sjukvårdsnämnden i Göteborg tagit fram ett underlag för utformning av närsjukvården i Göteborg. Såväl handlingsplanen som underlaget pekar i den riktning som Beställarförbundet nu prövat under ett par år i sin verksamhet. Beställarförbundets praktiska erfarenheter bekräftar i många stycken de tankar och strategier som finns i de refererade dokumenten. En naturlig följd av detta blir att Beställarförbundet bör pröva möjligheten att på lämpligt sätt växla över aktiviteter inom den socialmedicinska sfären till de beständiga former som kan bli en följd av den nationella handlingsplanen och hälso- och sjukvårdsnämndens initiativ. En behovsgrupp som framträtt under DELTA-samverkan är gruppen psykisk ohälsa Genom Beställarförbundets beslut har särskilda satsningar kunnat göras när det gäller rehabilitering vid psykisk ohälsa. Utöver detta har ett flertal åtgärder vidtagits i syfte att stärka de professionella sambanden och därmed vårdkedjorna inom området. Inom Kunskaps-DELTA märks den policygrupp bildats bestående av cheferna för allmänpsykiatrin, primärvården, psykologverksamheten, försäkringskassan, socialtjänsten och Af/AMI. Den etablerade och nära samverkan med psykiatrin vid SU/Östra har manifesterats genom ett samverkansavtal, liknande det som Beställar-förbundet har med Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län. Det är angeläget att det även fortsättningsvis, bortom försöksperioden, finns former för samarbete/samverkan för att möta den psykiska ohälsan. Den kraftigt ökande ohälsan med olika psykiatriska diagnoser påvisar denna angelägenhet. Policygruppen för psykisk ohälsa kommer därför att arbeta fram förslag på hur sådana former skulle kunna se ut. När det gäller de arbetslivsinriktade aktiviteterna konstaterar Beställarförbundet i sitt inriktningsbeslut att Beställarförbundet har under sin verksamhet ägnat stor uppmärksamhet åt gruppen arbetsföra men ej anställningsbara. Detta har tagit sig uttryck i flera arbetslivs-inriktade aktiviteter. I dessa aktiviteter har främst länsarbetsnämnd och socialtjänst varit företrädd ibland tillsammans med försäkringskassan och sjukvården. Behovsgruppen är, trots rådande goda konjunktur, en påtaglig del av arbetskraften. Mätningar såväl inom DELTA-samverkan som i andra SOCSAM-försök pekar

8 på storleksordningen 2%. Omsatt i absoluta tal ca 1500 på Hisingen eller drygt personer i riket. Till dessa tal kan de potentiella grupper av arbetsföra ej anställningsbara som kan finnas ibland de personer som inte anmält sig som arbetssökande och därmed inte officiellt tillhör arbetskraften. De arbetslivsinriktade aktiviteterna består dels av bedömningsprojekt, dels av mer praktiskt inriktade projekt. Kombinationen bedömning åtgärd har visat sig framgångsrik. Det är viktigt att poängtera att båda inslagen är lika betydelsefulla. Detta visas bland annat av den utveckling som skett inom DELTA, nämligen att de arbetslivsinriktade aktiviteterna vartefter har etablerat ett nära samarbete. Detta leder till en inriktning av implementeringsarbetet i riktning mot att skapa en permanent, samlad organisering kring gruppen arbetsföra men ej anställningsbara. Huruvida denna organisering skall vara Hisingsgemensam eller möjligen delas i två eller tre får det fortsatta arbetet utvisa. Gruppen arbetsföra men ej omedelbart anställningsbara är, tillsammans med gruppen med psykisk ohälsa, de två dominerande grupperna som framträtt under DELTA-samverkan. Den förra gruppen har, till skillnad från den senare, inte några tydliga ordinarie aktörer. I stället för samordning av befintliga aktörer handlar det här om att i ett perspektiv bortanför försöksperioden försöka finna former där dagens aktörer kan gå samman i nya organiseringar för att möta de behov som finns i gruppen. Bland annat i syfte att ta fram sådana förslag bedrivs under hösten 2001 ett Kunskaps- DELTA under medverkan från länsarbetsnämnd, vuxenutbildning, socialtjänst och försäkringskassa. Arbetet grundas bland annat på erfarenheter från de arbetslivsinriktade aktiviteterna inom DELTAsamverkan. Arbetet bedrivs med inriktning på att förslag om ny organi-sering skall kunna implementeras under Under år 2002 bör fortsatta ansträngningar läggas på att formulera försörjningssystem som är kopplade till olika steg i rehabiliteringen, där bland annat ersättning för utförd prestation bör prövas. Redan tidigt i samverkansarbetet diskuterades en så kallad DELTA-peng. Ett annat alternativ kan vara en utvidgning av nuvarande lönebidragssystem. I en utvidgad variant skulle detta system kunna komma att omfatta grupper av arbetsföra men ej anställningsbara. Vidare föreslås i avsnittet 1.5 nedan ett initiativ med anledning av ett nytt studiebidrag inom vuxenutbildningsområdet. Under försöksperioden har det främjande eller förebyggande arbetet hamnat alltmer i fokus. I inriktningsbeslutet för 2002 konstaterar Beställarförbundet att implementering av de aktiviteter som arbetar med att främja hälsa är strategiskt inte bara ur ett välfärdsperspektiv utan också av det skälet att dessa aktiviteter har inte samma naturliga fotfäste i de samverkande myndigheterna som de båda övriga grupperna. Här torde det handla om att finna samband med stadsdelarnas folkhälsoarbete och det förebyggande arbete som i övrigt bedrivs inom övriga samverkande myndigheter. För att säkra en fortsättning krävs sannolikt bland annat tydlig legitimering av det främjande arbetet. Sådan legitimering kan vara en Hisingsgemensam satsning till exempel i form ett kunskaps- eller resurscentrum som skulle kunna fungera som ett nav och stöd för de aktiviteter som bedrivs i stadsdelarna, såväl med som utan DELTA-finansiering. Ett tvärprofessionellt förhållningssätt med individernas möjligheter och förutsättningar i centrum, samt ett gemensamt ansvarstagande, karakteriserar också det förebyggande folkhälsoarbetet. Det blir därmed viktigt att försöksverksamhetens erfarenheter tas till vara i stadsdelarnas folkhälsoarbete Nära samverkansformer bör säkras med vuxenutbildningen för samtliga tre grupper av aktiviteter. Vuxenutbildningens regionala enhet innebär en potential, som sannolikt hittills bara till en del har utnyttjats. Detta gäller inte bara för de arbetslivsinriktade aktiviteterna, utan även i än högre grad för de båda övriga grupperna. Vidare bör vuxenutbildningens möjligheter när det gäller att vidareutbilda de samverkande myndigheternas egen personal tas tillvara i fortsättningen. Se även text under punkt 1.5 nedan. Professionell nivå Implementering på den professionella nivån är starkt förbunden med aktivitetsnivån, eftersom det är

9 i aktiviteternas organisering som den professionella utveckling sker som skall omfatta så stora grupper medarbetare som möjligt. I det fortsatta arbetet bör prövas om återföring och spridning av kunskap och erfarenheter såväl av samverkan som egen process, som av mer specifik yrkeskaraktär, bör ges någon form av stöd. Ett uppslag kan vara att bygga vidare på de etablerade kontakterna med universitet och högskola och i samverkan organisera olika slag av utbildningar. Denna tankegång samt ett omvittnat behov av att vidmakthålla och vidareutveckla aktiviteter som hittills gått under samlingsbegreppet KunskapsDELTA har lett till tanken att pröva en inväxling i en organisering som går under arbetsnamnet Hisingens Akademi. Inom denna skulle det tvärprofessionella arbetssättet och synsättet få en mötesplats med möjlighet till såväl gemensam kunskapsinhämtning som kunskapsspridning. En utveckling av detta begrepp kan också innebära att den ovan citerade formuleringen rörande de förebyggande aktiviteternas behov av någon form av kunskaps- eller resurscentrum kan knytas till en Hisingens Akademi. 1.5 Vuxenutbildning - ett strategiskt ansvarsområde Från och med år 2000 ansvarar Beställarförbundet för att kartlägga och identifiera Hisingsbornas behov av vuxenutbildning. Detta ansvar möjliggör en unik och nära koppling mellan rehabiliteringsarbetet och utbildning. Att utbildning är strategisk i rehabilitering och i det förebyggande arbetet är oomtvistat. Resultat från Kunskaps-DELTA bekräftar detta bland annat för gruppen långtidsarbetslösa, hos vilka brister i såväl grund- som yrkesutbildning som svenska språket är avgörande orsaker till att arbetslösheten inte kan brytas. Hisingsbornas utbildningsbehov bestäms ytterst av arbetsmarknadens krav på den arbetskraft som efterfrågas. Det är därför strategiskt viktigt att finna former för att beskriva hur dessa krav kommer att utvecklas på både kort och lång sikt. För att säkerställa kopplingen mellan utbildning och rehabilitering krävs rutiner för att identifiera Hisingsbornas behov av utbildning. Detta sker i samband med att kartläggningar och bedömningar görs inför upprättande av handlingsplaner för rehabilitering. Sådana planer upprättas dels hos de samverkande myndigheterna dels inom ett flertal av DELTA s aktiviteter. Målet skall vara att finna former så att utbildningen i så stor omfattning som möjligt blir anpassad till Hisingsbons behov och förmåga. En sådan anpassad utbildning blir ett verkningsfullt instrument i rehabiliteringsarbetet. Beställarförbundet har redan tidigare pekat på behovet av anpassad svenska för invandrare (Sfi), inte minst för de grupper av Hisingsbor hos vilka brister i svenska språket leder till isolering och passivitet. Från 1 augusti 2000 har Beställarförbundet även fått ansvaret när det gäller identifiering av behov av Sfi. Detta ger förutsättningar för att etablera nya och anpassade former i Sfiutbildningen. I detta arbete kommer etablerade invandrare med egna erfarenheter att vara en nyckelgrupp. I vuxenutbildningspropositionen föreslås kommunerna från 1 januari 2003 hantera ett nytt studiebidrag inom CSN, riktade till svårrekryterade och svårmotiverade personer. För Göteborgs del handlar det om 100 miljoner kronor, beräknat till individer. En skattning för Hisingens del borde bli av. Detta kommer att innebära att Vuxenutbildningen får ansvar för beredning av CSN-ansökningar. Eftersom verksamheten ska vara igång vid årsskiftet 2003, måste förberedelser komma igång senast vid halvårsskiftet Vuxenutbildningen Hisingen undersöker förutsättningarna att tidigarelägga dessa förberedelser för att inom DELTA pröva verksamheten som ett pilotprojekt. Finansieringen av Beställarförbundets uppdrag inom vuxenutbildningsområdet sker nästan uteslutande genom tillskott av medel från Vuxenutbildningsnämnden. I separat bilaga framläggs förslag till verksamhetsplan för vuxenutbildningsområdet. Denna plan kommer sedan att fastställas av Vuxenutbildningsnämnden. 2. ANKNYTNING TILL ANDRA AKTIVITETER 2.1 Övriga SOCSAM-försök

10 För närvarande pågår sex försök med SOCSAM-lagstiftningen som grund. För-utom Hisingsförsöket finns försök i Stenungsund (4 S), Grästorp (5 S), Finspång, Laholm och Haninge. De sex försöken är sinsemellan olika. Olikheterna beror framför allt på att försöken bedrivs i kommuner med helt olika förutsättningar. Å ena sidan Grästorp med 6000 invånare, å andra sidan storstadsförsök som Haninge och Hisingen. Invånarantal och respektive befolknings behov har styrt uppläggningen av vart och ett av försöken. Det finns naturligtvis även stora gemensamma intressen mellan försöken. I syfte att ta tillvara dessa har nätverk skapats mellan försöksledarna samt även mellan de utvärderare och ekonomer som arbetar med respektive projekt. Med de nationella intresseorganisationerna kommunförbundet, landstingsförbundet och försäkringskasseförbundet diskuteras bland annat hur intresseorganisationerna på bästa sätt kan stödja försöksverksamheterna. Vidare har en gemensam strategi för informationsspridning tagits fram. Gemensamma kurser och konferenser för erfarenhetsutbyte anordnas också. Den ovan nämnda PM som tagits fram gemensamt för de sex försöken är det främsta uttrycket hittills för de gemensamma intressena mellan försöksområdena. Under den återstående försökstiden torde ett antal initiativ bli aktuella där försöken agerar gemensamt i syfte att påvisa behov av förändringar av organisering och/eller finansiering av välfärden. 2.2 Proposition 1996/97:63 ( FRISAM ) I regeringens proposition 1996/97:63 anges att det finns ett stort behov att mer effektivt utnyttja samhällets samlade resurser för att bättre kunna tillgodose enskilda människors behov av olika stödåtgärder. Regeringen anser därför att det finns starka skäl att utveckla bra och ändamålsenliga samverkansmodeller som ger bättre förutsättningar för rehabiliteringsarbete. Som riktlinjer för samverkan gäller från och med 1998 att gemensamma verksamhets- och handlingsplaner bör upprättas på central myndighets- och regionnivå, liksom program för gemensam utbildning. Regionalt i Västra Götalands län har de samverkande myndigheterna upprättat ett gemensamt måldokument som beskriver ambitionerna i rehabiliteringsarbetet. Myndigheterna har också beslutat tillsätta så kallade resurspersoner vars uppgift är att fungera som katalysatorer och startmotorer i de lokala processerna som förutsätts ske utifrån de etablerade lokala samverkansgrupperna. Ett nätverk har bildats mellan dessa resurspersoner och deras motsvarigheter inom regionens tre SOCSAM-försök. Nätverket ger förutsättningar för erfarenhetsutbyte och dialog kring målgrupper, flöden, arbetssätt mm. En annan aspekt som bör tas tillvara är jämförelser av resultat i samband med utvärdering av de båda försöksmodellerna, där de olika förutsättningarnas inverkan på resultaten bör kunna värderas FRISAM utvärderas på regeringens uppdrag. En slutrapport skall föreligga samtidigt som slutrapporten avseende SOCSAM-försöken, dvs den 1 december Bägge utvärderingarna har samma ledningsgrupp. Tanken bakom detta är att så långt möjligt matcha erfarenheterna i de båda samverkansformerna. Syftet i förlängningen är att skapa en så bred erfarenhet som möjligt inför eventuella förslag om kommande förändringar av villkoren för arbetet med välfärdsfrågorna. 3. BUDGET 2002 Verksamhetsplanen är Beställarförbundets normala instrument för finansiering av verksamheten. I en situation med brist på medel måste Beställarförbundet gå till sina huvudmän och begära ny tilldelning, ett både långdraget och byråkratiskt merarbete. Det är därmed av största vikt att den bedömning som görs vad gäller åtgång av medel under budgetåret inte är för begränsad. Budgetförslaget bör medge att Beställarförbundet har utrymme att ta initiativ i den anda som propositionen föreskriver, nämligen nyskapande. En mycket preciserad budget skulle inte svara mot detta ansvar visavi SOCSAM-lagen. Ett rimligt förhållningssätt såväl i år som kommande år är att se budgeten som ett verktyg för utveckling, med utrymme för nya initiativ både från Beställarförbundets sida och från verksamhetens sida (citat ur tidigare års verksamhetsplaner).

11 Som framgått har beskrivningarna och förslagen under avsnittet Strategiska frågor inte klätts med beräkningar av vilket ekonomiskt engagemang som kan komma att falla på Beställarförbundet. Orsaken till detta är att planen i denna del får betraktas som ett inriktningsdokument. I sitt inriktningsbeslut för 2002 säger Beställarförbundet bland annat Den 31 december 2002 skall försöksverksamheten vara avvecklad. Det innebär att alla aktiviteter skall ha växlats till andra - alternativt nya - huvudmän. Denna process skall ha genomförts utifrån den kunskap och de erfarenheter som vunnits i samverkan och som dokumenterats i resultat och utvärdering. En annan innebörd i avvecklingen är att Beställarförbundet inte skall ha några kvarstående ekonomiska åtaganden i och med årsskiftet 2002/2003. Denna process måste ske i ordnade former. Ett villkor är då att varje växling ges goda förutsättningar. En sådan är tid. Detta innebär i sin tur att processen måste få ta hela 2002 och sannolikt delar av 2001 i anspråk. Ett annat villkor är att varje aktivitet måste givits en rimlig möjlighet att bidra med sina erfarenheter bland annat i samband med rapportering av utvärderingsarbetet under Det är rimligt att föreställa sig att aktiviteterna växlas över i den takt som passar såväl tänkt mottagare som aktiviteten/deltasamverkan. För varje aktivitet kan i princip två vägar ses när det gäller växling av ekonomiskt åtagande. En växling kan ske antingen i sin helhet vid ett tillfälle eller successivt i form av en nedtrappad DELTAfinansiering. För att denna process skall säkerställas bör de stödjande resurser som nu finns etablerade för DELTA-samverkan finnas fram till årsskiftet 2002/2003. Det innebär i klartext att sekretariat, process-stöd och nätverk bör finnas kvar. Under innevarande år är kostnaden för detta ca 6 Mkr. Eftersom kostnaden för utvärdering knappast kommer att ligga på samma nivå 2002 som i år kan beloppet reduceras något. Kostnaden för nu pågående aktiviteter bör minska under 2002 i förhållande till Minskningstakten är helt beroende på hur arbetet med implementeringen fortskrider. Det är rimligt att tänka sig att ett antal aktiviteter kan övergå till annan huvudman under 2001 och Detta kommer att medföra en successivt minskad kostnadsbelastning. Det är också rimligt att tänka sig att flera aktiviteter kommer att bli föremål för beslut som innebär att de kommer att få ny huvudman i och med årsskiftet 2002/2003. Kostnaden för dessa kommer då att belasta Beställarförbundet under hela Avvägningen mellan dessa båda grupper går inte att uppskatta idag. Samtidigt som försöksperioden lider mot sitt slut finns det signaler bland annat riksdagens tillkännagivande till regeringen som kan tydas så att möjligheten till finansiell samordning kan komma att permanentas. I det perspektivet känns det angeläget att Hisingen - som genom DELTAsamverkan arbetat upp former för samverkan - kan fortsätta utan avbrott. För att konkretisera resonemanget bör medel reserveras för att under 2002 kunna användas med sikte på tiden bortanför försöksperioden. Det kan i första hand handla om insatser motsvarande KunskapsDELTA, men kanske även vissa åtgärder. Områden eller grupper av Hisingsbor som skulle kunna vara tänkbara är de ungdomar år som trots god konjunktur inte funnit vägar till arbete eller utbildning. Ett annat exempel på en möjlig grupp för samverkan är de psykiskt funktionshindrade. Ytterligare exempel finns sannolikt bland flyktinggrupperna Vidare har det varit en ambition under försöksperioden att involvera arbetsgivare, både offentliga och privata i rehabiliteringsarbetet. Detta har delvis lyckats men området går att utveckla ytterligare. Beroende på vad en kommande lagstiftning omfattar går det sannolikt att nominera grupper utanför DELTA-åldrarna år med behov av samverkande myndigheter Sammanfattningsvis bör medel äskas för att under 2002 ge förutsättningar för fortsatt stöd till pågående aktiviteter ett ansvarsfullt implementeringsarbete samt en fortsatt samverkan bortom försöksperioden, eventuellt med en permanent möjlighet till finansiell

12 samordning För att säkerställa förutsättningarna för dessa processer föreslås att Beställarförbundet i form av ett inriktningsbeslut hemställer om ett sammanlagt ägarbidrag på 60 Mkr, fördelat på 20 Mkr på vardera huvudmannen. I samband med att Beställarförbundet i september tar ställning till sin verksamhetsplan för 2002 ges en möjlighet till prövning av inriktningsbeslutet. Denna prövning förutsätts inte leda till en ökning av det nu äskade beloppet. Förslag Anslag för aktiviteter/projekt * i anslaget ingår kostnader för planering, utbildning, genomförande och utvärdering av resp aktivitet/projekt (till den del de beräknas belasta 2002) * i anslaget ingår kostnader för utvärderingsinsatser, information/kommunikation, implementering och ekonomisk uppföljning, som ej kan knytas till en speciell aktivitet eller projekt, utan är av mer generell alternativt nationell karaktär * i anslaget ingår kostnader för information till personal m fl samt mer generella utbildningsinsatser (utbildning i samband med enskilda projekt etc budgeteras på resp projekt) Anslag för Förbundsstyrelse och sekretariat * i anslaget ingår löner, arvoden, lokaler, kontorsmaterial, resor, kurser mm för styrelsen och dess tre tjänstemän 57,6 Mkr Budgetomslutning 2,4 Mkr 60,0 Mkr

13 När det gäller budget för de enskilda aktiviteterna/projekten kommer förslag att föreläggas Beställarförbundet för beslut i samband med Beställarförbundets sammanträde i december I samband därmed kommer budgetunderlag att presenteras för varje projekt. Ovanstående förslag till budget avser Beställarförbundets disponibla ram. Den totala kostnaden för DELTA-samverkan är emellertid större. Konkret handlar det om de engagemang av FRISAMkaraktär som finns med Länsarbetsnämnden, vuxenutbildningen och några av Hisingens stadsdelsnämnder. 4. FINANSIERING 2002 Beställarförbundets verksamhet har finansierats på så sätt att de tre ägarna, Göteborgs stad, Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa och Västra Götalandsregionen bidrar med var sin tredjedel. De båda förstnämnda har finansierat sitt deltagande med så kallade ersättningsmedel, socialbidrag respektive sjukpenningmedel. Regionen har finansierat sitt deltagande genom speciellt avsatta medel. Länsarbetsnämnden kan enligt gällande lagstiftning inte delta i den finansiella samordningen i den meningen att man kan bidra till en gemensam pott. Metoden blir i stället att Länsarbetsnämnden bidrar med resurser aktivitet för aktivitet. Detta regleras i separata avtal. Här bör också uppmärksammas att lagstiftningen anger att Beställar-förbundet har ett ansvar för den finansiella ramen. Denna består av samtliga resurser, i enlighet med SOCSAM-lagen, som de samverkande myndigheterna använder för rehabiliteringsinsatser. Ramen behöver aktualiseras för att gälla för Detta sker på initiativ av Beställarförbundets ägare och meddelas därefter Beställarförbundet. Om ägartillskottet skall uppgå till ett mindre belopp än kostnadsnivån 60 Mkr förut-sätter det ett saldo från tidigare år. Storleken på detta saldo kan uppskattas till 2 á 3 miljoner kronor. För att säkerställa en balansering av kostnadsnivån föreslås nu ett ägartillskott på 60 Mkr år Det finns anledning att erinra om förbundsordningen för Beställarförbundet där det i 12 Grunder för skifte av förbundets tillgångar sägs att Förbundets behållna tillgångar skall, då skifte blir aktuellt, ske i proportion till tillskjutna medel En tolkning av denna paragraf är att vid försöksperiodens slut delar ägarna ett positivt saldo av den disponibla ramen i förhållande till vad var och en har bidragit med. Förslag Ovanstående budgetförslag balanserar på 60 Mkr. I enlighet med förbundsordningens 11 rörande kostnadstäckning, skall kostnader för Beställarförbundets verksamhet i den mån de inte täcks på annat sätt, erläggas genom bidrag från förbundsmedlemmarna. Härvid bidrar medlemmarna med lika stora andelar. Beställarförbundets äskande för år 2002 hos medlemmarna/ägarna uppgår därmed till 60 Mkr, fördelat med 20 Mkr på vardera ägaren.

14 Vuxenutbildningen Hisingen Delta Kicki Nordberg Verksamhetsplan för Vuxenutbildningen Hisingen år 2002 Förutsättningar/mål Verksamhetsplanen för Vuxenutbildningen Hisingen bygger på Riksdagens framtida mål för vuxenutbildningen, kommunens budget för 2002, Vuxenutbildningsnämndens (VUN) mål samt på Beställarförbundet Deltas uppdragsformulering. I Riksdagens beslut 2001 om den framtida vuxenutbildningen utifrån propositionen Vuxnas lärande och utveckling av vuxenutbildningen, markeras behovet av att utforma samverkansformer mellan olika politikområden (utbildning, arbetsmarknad, social, näringsliv, skattepolitik). Även fortsättningsvis skall lågutbildade personer ges prioritet till vuxenutbildning. Individer med funktionshinder markeras som prioriterad grupp.vidare införs ett nytt studiebidrag i syfte att stimulera långtidsarbetslösa, lågutbildade samt funktionshindrade till studier. Kommunen ges ett ansvar för beredningen av det nya studiebidraget. Ansökningarna ställs till kommunen som gör urval och prioriteringar utifrån en ekonomisk ram. Därefter fattar CSN beslut om studiebidraget. I kommunens budgetskrivelse inför 2002 markeras följande inriktningar som har betydelse för den lokala vuxenutbildningen: Försörjningsstödet ska minskas med minst en tredjedel 2001 jämfört med 1999, bla genom att effektivisera åtgärder riktade mot de socialbidragstagare som står till arbetsmarknadens förfogande. Regeringens beslutande storstadspolitik förutsätter lokala lösningar inom utsatta stadsdelar. Ett mer integrerat Göteborg förutsätter att fler kommer i arbete. Rekrytering av individer till kommunens flaskhalsområden kräver att rekryteringsutbildningar erbjuds de som är socialbidragsberoende, har varit långvarigt arbetslösa och har stora utbildningsbehov. I budgetskrivelsen markeras genomgående vuxenutbildningens roll för att uppfylla ovanstående inriktningar. Samverkan mellan Länsarbetsnämnd, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, socialtjänst, kommunens arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning anges som viktiga förutsättningar för att nå målen. I målen för Vuxenutbildningsnämnden tagna 1999 betonas vuxenutbildningens roll för att tillgodose individens behov och önskemål om utbildning, samt arbetsmarknadens behov av utbildad personal ökad integration jämlikhet mellan kvinnor och män ökad delaktighet ökade förutsättningar för individen att försörja sig I Beställarförbundet Deltas uppdragsformulering från 1999 inför starten av Vuxenutbildningen Hisingen som Deltaprojekt, betonas utbildningsinsatser mot gruppen arbetsföra men inte omedelbart anställningsbara, alltså de grupper som bl a finns inom de arbetslivsinriktade Deltaprojekten. Delta betonar också den uppsökande, rekryterande verksamheten mot de invandrarkvinnor som av olika anledningar inte valt eller haft möjlighet till utbildning. Verksamhetsmål för Vuxenutbildningen Hisingen För verka enligt målen i ovanstående fyra styrdokument kommer Vuxenutbildningen Hisingens uppgift att vara att i mötet med enskilda sökande och i samverkan med lokala myndigheter, projekt och

15 föreningsliv kartlägga utbildningsbehovet på Hisingen, att informera och vägleda personer inför kursstart och under kursens gång, att rekrytera deltagare till utbildningar inom svenska för invandrare (Sfi), grundläggande vuxenutbildning och orienteringskurser, att i samverkan med VUN anta deltagare till utbildningar att följa upp och utvärdera verksamheten. Målgruppen Verksamheten inriktas mot personer som antingen är nyanlända invandrare och flyktingar eller lågutbildade och/eller långtidsarbetslösa. Bland invandrarna och flyktingarna i Sfi-undervisning, var under våren 2001 fördelning i skolbakgrund följande: 12 % kursdeltagare med högskolebakgrund 60 % kursdeltagare med grundskole- eller gymnasieskola 28 % lågutbildade kursdeltagare (varav 10 % analfabeter) Kursdeltagarna inom Sfi är givetvis en heterogen grupp, där drygt 25 % av kursdeltagarna har egen försörjning under studietiden. De har alltså ingen kontakt med något av försörjningssystemen. Lika viktigt som det är att möta de lågutbildade är att möta gruppen högutbildade invandrare och flyktingar och erbjuda korta, effektiva studievägar mot den yrkesbransch som den enskilda personen har erfarenheter från. I dialogen med de lokala samverksparterna har grupper som beskrivs som svårrekryterade blivit tydliga. Syftet är att utifrån ett mer lokalt perspektiv stärka och skapa bättre förutsättningar för personer som behöver mer stöd i form av rekrytering, information, vägledning samt uppföljning och utslussning. Här nedan lyfts de grupper fram som blivit tydliga under 2000 och Här behövs ofta uppsökande/rekryterande verksamhet: Ej studiemotiverade invandrare/flyktingar med eller utan yrkeserfarenheter, men med bristande språkkunskaper. Långtidsarbetslösa svenska män. Invandrarkvinnor med många barn och som har svårt att lämna sin stadsdel. Invandrarkvinnor med barn som inte har barnomsorg och som inte finns på socialkontoren eftersom männen försörjer familjerna. Dessa kvinnor blir oftast mycket isolerade från samhället. Andra- och tredjegenerationens socialbidragstagare som saknar egna erfarenheter av arbetslivet och som ofta har en låg utbildningsnivå. Ungdomar runt 20 år, främst unga män, som finns i skarven mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Där har utbildning tillsammans med äldre vuxna inte varit attraktivt för gruppen. Personer med funktionshinder som fungerar som inlärningshinder vad gäller hörselskador, traumatiserade upplevelser eller dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Dessa personer kan ha utvecklat strategier för att dölja sitt inlärningshinder, eftersom det ofta är skambelagt. Personer som finns i rehabilitering, men som i väntan på ex utredning kan börja en utbildning på deltid. Information och uppsökande verksamhet Vuxenutbildningen Hisingen har dels ett uppdrag att ge allmän utbildningsinformation till hisingsborna, dels ett mer riktat uppdrag mot målgruppen som innebär fördjupad information, uppsökande verksamhet och vägledning. Information och uppsökande verksamhet organiseras enligt två modeller. Den ena modellen verkar direkt mot den enskilde hisingsbon, den andra modellen verkar mot de personalgrupper, det föreningsliv eller de mötesplatser där det finns en samarbetspart som kan länka information och uppsökeri vidare.

16 Pågående direkta insatser Aktuell information läggs kontinuerligt ut på Vuxenutbildningens hemsida Allmänna informationsmöten ges varje vecka på Vuxenutbildningen för sökande Öppet hus 3 dagar i veckan på Vuxenutbildningen för sökande Bokade besök för vägledning eller kunskapsbedömning Bemanning på Idépunkten i Biskopsgården av Vuxenutbildningens informatör en dag per vecka för studieinformation mot allmänheten Bemanning på Resurscentrum i Backa av Vuxenutbildningens informatör en dag per vecka för studieinformation mot allmänheten Bemanning på Integrationscentrum för Kvinnor i Norra Biskopsgården en dag per vecka av antagningslärare och kurator för antagning och information om Sfi En särskild personalresurs, till hälften finansierad av Delta, är riktad mot information och uppsökeri, främst mot föreningslivet. Pågående indirekta insatser Information sprids kontinuerligt per mail till samverkansparterna Personalen fungerar var och en som kontaktperson mot någon av samverkansparterna. Här ska kontinuerlig information både från Vuxenutbildningen, men också från de samverkande parterna ges. I denna dialog tydliggörs målgruppen och nya utbildningsupplägg diskuteras. Frukostmöten arrangeras varje vecka dit personalgrupper från olika samverkansparter, föreningsliv, utbildningsanordnare inbjuds för att byta erfarenheter. Sfi-seminarier anordnas för personalgrupper hos våra samverkansparter för att informera och klargöra formerna och regelverket för Sfi. Syftet är dels att öka kunskapen hos socialtjänsten och AF om Sfi som studieform, dels att lyssna in de svårigheter eller oklarheter som föreligger och i möjligaste mån undanröja hinder för deltagarna. Insatser som startar 2002 För att ytterligare nå människor med information om utbildning, samt lägga grunden stadigare för uppsökande och rekryterande arbete behövs publika datorer med internetuppkoppling i väntrummet i Vuxenutbildningens lokaler utökade kontakter med de olika stadsdelarna, främst olika former av samlingsplatser dit människor vänder, ex medborgarkontor, öppna förskolor, bibliotek ytterligare kontakt och medverkan i Storstadssatsningen i Biskopsgården medverkan i Gemenskapsinitiativet Urban II i Lundby kontaktnät med vårdcentralerna på Hisingen samverkan med de fackliga uppsökarna samarbete med Försäkringskassan avseende personer i rehabilitering utökade kontakter med föreningslivet Vägledningsinsatser - antagning Vuxenutbildningen Hisingen ansvarar för vägledning och kunskapsbedömning av individer inom målgruppen. Vuxenutbildningen Hisingen bereder också antagningen på individnivå till respektive utbildning, som överlämnas till rektorsgruppen inom VUN. Beräknat antal kartläggningar/studieplaner Vuxenutbildningen Hisingen beräknar genomföra ca 2000 kartläggningar/studieplaner under år Denna siffra grundar sig i de antal kartläggningar/studieplaner som gjorts år 2000, då Vuxenutbildningen Hisingen startade sin verksamhet, samt innevarande år 2001 utifrån halvårsberättelsen. Ökningen upp till antalet 2000 bygger förväntningar om ett fördjupat samarbete med de två arbetsförmedlingarna på Hisingen, som under 2001 varit haltande på grund av förmedlingarnas omorganisation i Göteborg. Under 2002 förväntas också en fördjupad samverkan med stadsdelarna, inte minst i anslutning till storstadssatsningen.

17 V år H ös t T ot alt V å r H ös t Tot alt Pro gno s Antal kartläggningar/ studieplaner ca 90 0

18 ca ca

19 Hälften av kartläggningarna/studieplanerna beräknas omfatta sökande till Sfi. Den andra hälften beräknas omfatta studerande i olika former av grundläggande vuxenutbildning och orienteringskurser utifrån en lokal samverkan med Arbetsförmedlingarna, socialkontoren, Försäkringskassan, Deltaprojekten, föreningslivet, samt projekt och organisationer ute i stadsdelarna.de erfarenheter Vuxenutbildningen Hisingen hittills gjort, är att det är ett bortfall på ca 10% mellan kartläggning/antagning till dess att själva utbildningen startar. Det skulle innebära att av beräknade kartläggningar skulle personer starta den planerade kursen. Metod nstrumentet för vägledning, kunskapsbedömning och antagning är samtalet. Därför är det nödvändigt att det för varje sökande till Vuxenutbildningen finns tid för samtal. På öppet hus eller jouren varje vecka erbjuds drop-in och det ska finnas en beredskap att ta emot ett 70-tal besök per vecka för vägledning och/eller anmälan till olika kurser.utöver jouren kan den sökande boka ett vägledningssamtal eller en kunskapsbedöming.en hörnpelare i Vuxenutbildningens verksamhet är ju vägledning. Det är viktigt att den sökande får information om vad kursen som den sökande är intresserad av innehåller, vad målet med kursen är och vilka förkunskaper som krävs för att klara målen. Det är också viktigt att vägledning finns under kursens gång och att utslussning, dvs information/kontakter inför nästa steg knyts. Det kan vara utslussning mot arbetsmarknaden eller mot vidare utbildning. För den mer osäkre sökande kan en allmän orienteringskurs vara en möjlighet orienteringskursen kan man se som ett förlängt vägledningssamtal - där deltagaren tillsammans med lärare och vägledare kan fundera över sina framtidsplaner och ta ställning till vilken väg som är realistisk att gå, och formulera en handlingsplan.i antagningen till Sfi ska en kartläggning och, i de fall det behövs, en kunskapsbedömning göras. Det är viktigt att redan vid antagningsskedet fånga upp de personer som har en tydlig yrkesidentitet, där personen kan göra en yrkesprövning eller validering. Det är också viktigt att göra en bedömning av den sökandes skolkunskaper och vad dessa kunskaper motsvarar inom det svenska utbildningssystemet. Vuxenutbildningen ska göra bedömning av den sökandes prognos, alltså vilken progression/studietakt personen kan tänkas ha. Detta för att anpassa studiegången för den sökande till dennes förutsättningar.i arbetet med kunskapsbedömningar och antagning är det av stor vikt att Vuxenutbildningen inte blir en testapparat, utan att det är samtalet som står i fokus, att antagningslärarna arbetar fram metoder där så mycket information och utbyte som möjligt kan fås under samtalet, så att en testsituation - som ofta skapar stress och oro - kan undvikas.vuxenutbildningen ska också kunna göra kunskapsbedömningar som konsultation mot ex AF och Arbetsmarknadstorget. Dvs när en handläggare i våra samverkande projekt eller myndigheter möter en sökande och handläggaren är osäker över den sökandes kunskapsnivå, ska Vuxenutbildningen stå till tjänst med ett bedömningssamtal och ev kunskapstest.vägledningen, kunskapsbedömningen och antagningen ska resultera i en studieplan. Metoder för detta arbete har påbörjats under 2001 och måste slutföras under 2002.Det är också viktigt att ett utvecklingsarbete för vägledning kommer igång, där metoder för yrkesvägledning, studievägledning, men också för motivationsarbete och livsvägledning, ska arbetas fram. Detta utvecklingsarbete kan gärna ske i samverkan med övriga vuxenutbildningsenheter. Utbildningsbehov Vuxenutbildningen Hisingen svarar för kartläggning av utbildningsbehovet för målgrupperna Vuxenutbildningen ska fånga upp det faktiska utbildningsbehovet och definiera det innehållsmässigt och kvantitativt genom ständigt pågående kontakter med våra samverkansparter och inte minst i samtalen med de sökande. För att få en ungefärlig uppfattning av utbildningsunderlaget, har uppgifter hämtats in enligt nedanstående tabell. Innan vi fördjupar oss i denna statistik, kan det vara viktigt att resonera lite kring dessa fakta. Eftersom människor kan förekomma både inom socialtjänsten och Arbetsförmedlingen samtidigt, kan inte siffrorna nedan adderas, utan enbart fungera som riktmärken. En grupp där metoder saknas för kartläggning och uppskattning av storlek, är de människor som studerar på Sfi med egen försörjning. De finns inte med i tabellen, möjligen om deras skolbakgrund är högst grundskola, då finns de med under den rubriken. Är de högutbildade, så syns de inte. Dessa personer kommer antingen till Vuxenutbildningen direkt på den öppna mottagningen, eller så fångas de upp genom uppsökande kontakter mot föreningslivet.när det gäller göteborgare som har

20 en skolbakgrund med högst grundskola är det en stor grupp. En del i denna grupp har jobb och ett fungerande liv, är inte alls intresserade av kärnämnesstudier. För en långtidsarbetslös kan det vara jobb i första hand och kärnämnesstudier i andra hand som känns motiverande. En inte helt ovanlig uppgift eller statistikkälla är från gruppen flyktingar som till integrationsverket uppger sin skolbakgrund. Den kanske av en flyktning beskrivs till 14 år. I Sverige är det en eftergymnasial utbildningsnivå om man gör en direktöversättning. Men det kan lika gärna vara en utbildningsnivå under grundskolekompetensen eftersom skolan kanske inte varit varje dag, eller förskola eller koranskola kanske har räknats in. Det kan ha varit krig i regionen och skolan kanske bara fungerat periodvis. Det kan också omvänt vara så att en person uppger att han inte gått i skolan alls. Däremot har personen kanske varit militär och där fått en utbildning, men inte i det man kallar skola. Personen har fått kunskap och erfarenhet som inte räknas in i skolbakgrund. Dessa förtydliganden har lämnats otolkade och 14 år blir alltså 14 år utifrån svenskt skolsystem, en person som inte gått i skola förklaras som analfabet, och detta ligger till grund för ett statistiskt underlag. Planering av utbildningsresurser baseras på denna statistik. Det innebär, som Vuxenutbildningen fått erfara, att samhället hittills planerar utbildningsplatser utifrån ett underlag, en statistik som ofta ger sken av dels att människor har bättre på fötterna än vad som i själva verket visar sig vara sant, dels att behoven är kärnämnesstudier. Det finns alltså förmodligen fler lågutbildade i befolkningsunderlaget än vad statistiken visar och många av dessa är inte intresserade av teoretiska studier. Och det är där utmaningen för Vuxenutbildningen börjar, ett utbildningsbehov som ska mötas, men inte med den traditionellt ämnesteoretiska lösningen.när det gäller människor med funktionshinder, hänvisas till pågående utredning inom VUN om utbildning för funktionshindrade. Beräkningen av målgruppernas storlek i stora drag, utifrån april -01 Hushåll med försörjningsstöd Inskrivna personer på AF Individer boende på Hisingen med högst grundskolebakgrund (källa: sotis) (källa: AIS) (källa: stadskansliet) Om man vill se det lite mer precist och avgränsat, ser det ut så här: Hushåll med arbetslösa socialbidragstagare boende på Hisingen Hushåll med socialbidragstagare som studerar med socialbidrag Hushåll med socialbidragstagare som studerar Sfi Hushåll med introduktionsflyktingar boende på Hisingen Öppet arbetslösa inskrivna på AF-Backaplan och AF-Kvillebäcken, Alltså inte i åtgärder. 887 (källa: sotis) 311 (källa: sotis) 215 (källa: sotis) 116 (källa: sotis) (källa: AIS)

Budget och verksamhetsplan för år 2015

Budget och verksamhetsplan för år 2015 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/14 2014-11-20 Ärende nr 3 Budget

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

frukter av samverkan

frukter av samverkan frukter av samverkan resumé av en utvärdering Finansiell samordning på Hisingen i Göteborg Försäkringskassan Socialtjänsten Primärvården i samarbete med Länsarbetsnämnden Psykiatrin Vuxenutbildningen 1

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 24 (38) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-10-24 KS/2013 0159 KS 116 Årsredovisning med verksamhetsberättelse för Samordningsförbundet Norra Bohuslän Kommunstyrelsen

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund ÖVERENSKOMMELSE mellan och Gällande avtal prolongeras för tiden 1 april 2004-31 mars 2007 med nedan angivna ändringar och tillägg. Anmärkning Part äger senast 30 november 2005 säga upp detta avtal vad

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND Dnr 51/2012 Antagen av direktionen 2012-11-30 46 FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND 1 Namn, säte och varaktighet Kommunalförbundets namn är Höglandets kommunalförbund. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Protokoll Dnr: 0005/09

Protokoll Dnr: 0005/09 1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Protokoll Dnr: 0005/09 SAMMANTRÄDES ART Sammanträde med Samordningsförbundet

Läs mer

Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud. Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006

Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud. Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006 Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006 Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006 1 Förvaltningsberättelse 1.1 Uppstart och bildande

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-01 1 (3) HSN 1501-0188 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, p 4 Årsredovisning 2014 för samordningsförbunden Huddinge,

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Samordningsförbundet Västra Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN 1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Protokoll Dnr 0005/07 SAMMANTRÄDETS Sammanträde med Samordningsförbundet

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting; SFS 2003:1210 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm.

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm. Förbundsordning för Falköping/Tidaholm Förbundsordning för i kommunerna Falköping/Tidaholm. har inrättats med stöd av lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM)

Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM) Styrande dokument Senast ändrad 2013-03-19 Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM) Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö samordningsförbund (FINSAM) Dokumentnamn Förbundsordning

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1

Samordningsförbundet Norra Dalsland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Samordningsförbundet Norra Dalsland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Sammanträdesdatum 20110222 Plats och tid Bengtsfors 13.00-15.30 Beslutade Ordf. Björn Smith Försäkringskassan Vice ordf. Lennart Jonasson Christina

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga

Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga Förbundsordning för Samordningsförbundet i Degerfors/Karlskoga i Örebro län Samordningsförbundet i Degerfors/Karlskoga i Örebro län (nedan kallat Förbundet) har inrättats med stöd av Lag om finansiell

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Sammanträde 2013-11-29

PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Sammanträde 2013-11-29 Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Tid: 2013-11-29 kl 13:00 15:00 Plats: Samordningsförbundet Ledamöter Närvarande: Frånvarande: Beatrice Berglund Arbetsförmedlingen, ordförande Malin Welin, Försäkringskassan

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Ansökan om projektmedel

Ansökan om projektmedel Ansökan om projektmedel Syftet med detta informationsblad och mall för ansökan är att vara ett stöd vid utvecklandet av en idé eller verksamhet. Samordningsmedel kan sökas för att helt eller delvis finansiera

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Sid 1 (6) FÖRBUNDSORDNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem (nedan kallat Förbundet) i Stockholms län har inrättats med stöd av Lag

Läs mer

PROTOKOLL Nr 4/2014 1 (6) Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg 2014-09-22. Tid 2014-09-22. K 20, Skövde

PROTOKOLL Nr 4/2014 1 (6) Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg 2014-09-22. Tid 2014-09-22. K 20, Skövde PROTOKOLL Nr 4/2014 1 (6) Sammanträde Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg Tid Plats Närvarande K 20, Skövde Roland Wanner Västra Götalandsregionen ordförande Torgny Andersson Försäkringskassan vice ordförande

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Jan-Egon Leo (M), Jönköpings kommun. Lisbeth Rydefjärd (KD), Landstinget i Jönköpings län. Klas Rydell, Försäkringskassan

Jan-Egon Leo (M), Jönköpings kommun. Lisbeth Rydefjärd (KD), Landstinget i Jönköpings län. Klas Rydell, Försäkringskassan SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÖNKÖPING Sammanträdesprotokoll 1 (5) Plats och tid Sofiahuset, Jönköping, 2009-11-30 kl. 15.30-17.05 Beslutande Jan-Egon Leo (M), Jönköpings kommun Lisbeth Rydefjärd (KD), Landstinget

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2006/01 1(5) Box 119 21 Sammanträde 2006-06-12 404 39 Göteborg

Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2006/01 1(5) Box 119 21 Sammanträde 2006-06-12 404 39 Göteborg Samordningsförbundet Göteborg Nordost PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2006/01 1(5) Tid: 12 juni kl 13.00-16.15 Plats: Arbetsförmedlingen Svingeln, Vestagatan 2 Närvarande: Ledamöter: Ersättare: Lennart Johansson

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-20 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 8 maj 2003

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

org. nr. 22 20 00-1917 2006-11-14 Sid 1 av 12 Plats och tid Torparummet, kommunkontoret, Tranemo kl 09.00-11.15

org. nr. 22 20 00-1917 2006-11-14 Sid 1 av 12 Plats och tid Torparummet, kommunkontoret, Tranemo kl 09.00-11.15 org. nr. 22 20 00-1917 2006-11-14 Sid 1 av 12 Plats och tid Torparummet, kommunkontoret, Tranemo kl 09.00-11.15 Beslutande Alva Hjärth, ordförande Kerstin Berggren-Nilsson, vice ordförande Birgitta Wichne

Läs mer

Samordningsförbund i Luleå kommun Bilagor:

Samordningsförbund i Luleå kommun Bilagor: Kommunfullmäktige 2006-11-27 227 525 Kommunstyrelsen 2006-11-13 208 512 Arbets- och personalutskottet 2006-10-30 212 461 Socialnämnden, Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, Norrbottens läns landsting

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Verksamhets- och budgetplan 2015

Verksamhets- och budgetplan 2015 Verksamhets- och budgetplan 2015 2 Innehållsförteckning 1. Samordningsförbundets uppgifter och verksamhet... 3 2. Övergripande mål och syfte... 3 3. Samordningsförbundets uppgift och beslutanderätt...

Läs mer

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka Sfsf Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Beslutad i Personalutskottet 090302 2 [9] Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka 1 Rätt person, på rätt plats med rätt

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta Tjänsteutlåtande 0 Öster? Kommu n kansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2015-04-21 Dnr KS 2015/0172 Revidering av förbundsordning under paragraf 19- Samordningsförbundet Södra Roslagen Sammanfattning Samordnings

Läs mer

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

Målsättningen är att ungdomar tillsammans med personalen ska hitta lösningar som fungerar för den enskilde och dennes liv.

Målsättningen är att ungdomar tillsammans med personalen ska hitta lösningar som fungerar för den enskilde och dennes liv. Underlag utveckling av samverkansinsatser Kriterier se de sista sidorna Uppdragsgivare Datum 20140623 Samordningsförbundet BÅDESÅ Insatsansvarig Projektets namn Åmåls kommun Integrerad samverkan Berith

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Protokoll. Sammanträde med Samordningsförbundet Göteborg Hisingen

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Protokoll. Sammanträde med Samordningsförbundet Göteborg Hisingen 1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Protokoll Dnr 0003/06 SAMMANTRÄDETS ART Sammanträde med Samordningsförbundet

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063

Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063 1(5) Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063 Detta Samordningsförbund har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är de fyra kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund Utskriftsdatum Sid(or) 2013-09-19 1(5) Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund 1 Samordningsförbundets bildande Förbundet är ett samordningsförbund enligt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser,

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer