BESTÄLLARFÖRBUNDET DELTA PÅ HISINGEN VERKSAMHETSPLAN 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BESTÄLLARFÖRBUNDET DELTA PÅ HISINGEN VERKSAMHETSPLAN 2002"

Transkript

1 Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2001/25 på Hisingen Sekretariatet, JJ BESTÄLLARFÖRBUNDET DELTA PÅ HISINGEN VERKSAMHETSPLAN 2002 I detta tjänsteutlåtande föreslås Beställarförbundet besluta om en verksamhetsplan för år Förslaget bygger på tidigare beslutad inriktning med bland annat utvärdering och implementering som strategiska områden under det kommande året. Planen balanserar på en omslutning om 60 Mkr, och föreslås fullfinansieras med ägarbidrag Bakgrund I avtalet mellan Göteborgs kommun, Västra Götalands allmänna försäkringskassa och Västra Götalandsregionen beträffande Beställarförbundet DELTA sägs i den tredje paragrafen. (Med parterna förstås Beställarförbundets tre ägare.) Beställarförbundets verksamhet regleras i en för parterna gemensamt upprättad verksamhetsplan som skall fastställas av Göteborgs kommunfullmäktige, Styrelsen för Västra Götalands allmänna försäkringskassa och Västra Götalandsregionens regionfullmäktige. Verksamhetsplanen skall innehålla en redovisning av hur tjänstemannaorganisationen skall se ut och finansiering härför. I samband med att parterna fastställer verksamhetsplanen skall den finansiella ramen för försöksverk-samheten och dess fördelning mellan parterna fastställas. Inträffar under löpande verksamhetsår i något avseende förändrade förutsättningar av oförutsedd art för parterna eller endera parten, som väsentligt påverkar den finansiella ramen, är parterna överens om att uppta förhandlingar syftande till att revidera gällande verksamhetsplan. Verksamhetsplanen skall ange inriktningen på verksamheten under det kommande året. Planen skall även innehålla förslag på finansiering av Beställarförbundets verksamhet. Förslag till verksamhetsplan bifogas detta tjänsteutlåtande. Planen skall i första hand ses som ett mål- och inriktningsdokument med syftet att förankra ett förändrat synsätt baserat på helhetsperspektiv snarare än sektorstänkande. Planen utgör grund för de olika förslag till konkreta åtgärder och aktiviteter som fortlöpande under verksamhetsåret kommer att underställas Beställarförbundet för beslut. I föreliggande förslag lämnas inte något förslag vad gäller finansiell ram för år Orsaken till detta är att den finansiella ramen avseende 2001 ännu ej är fastställd. Försöksverksamheten på Hisingen bedrivs i form av aktiviteter riktade mot grupper av befolkningen. Beställarförbundet kommer därmed inte att ta hela den finansiella ramen i anspråk för sin löpande verksamhet. Beställarförbundet arbetar med begreppet disponibel ram, vilken består av de resur-ser som förbundets huvudmän ställer till förbundets förfogande. Beställarförbundets förbundsordning reglerar hur andel i tillgångar och skulder skall beräknas ( 9), vidare hur kostnadstäckning skall ske ( 11) samt grunder vid ett skifte ( 12). Beställarförbundets tjänstemannaorganisation utgörs av ett sekretariat bestående av tre personer. Verksamheten vid sekretariatet föreslås, liksom under tidigare år, finansieras av medel ur den disponibla ramen Efter beslut i Beställarförbundet skall verksamhetsplanen underställas förbundets huvudmän för slutligt godkännande, bland annat vad gäller finansiering av Beställarförbundets verksamhet. Beställarförbundets verksamhetsplan skall även behandlas av Länsarbetsnämndens styrelse. Detta

2 är en direkt följd av att Beställarförbundet och Länsarbetsnämnden i ett avtal har manifesterat viljan till samverkan under den gemensamma beteckningen DELTA. Resursinsatser från Länsarbetsnämndens sida i enskilda aktiviteter/-projekt regleras i särskild ordning. Sedan 1 januari 2000 har Beställarförbundet ansvar för att kartlägga och identifiera Hisingsbornas behov av vuxenutbildning. Från och med 1 augusti 2000 omfattar detta ansvar även svenska för invandrare (Sfi). Förslag till verksamhetsplan för vuxenutbildningen bifogas detta tjänsteutlåtande. Förslaget är upprättat i enlighet med de föreskrifter som meddelats av Vuxenutbildningsnämnden. Efter Beställarförbundets behandling kommer Vuxenutbildningsnämnden att fastställa denna del av verksamhetsplanen. Förslag till beslut Beställarförbundet DELTA på Hisingen föreslås besluta att godkänna förslaget till verksamhetsplan för år 2002 för Beställarförbundet att godkänna förslaget till budget för år 2002 att föreslå Göteborgs kommun besluta att för sin del fastställa förslaget till verksamhetsplan för år 2002 för Beställarförbundet DELTA på Hisingen att fastställa förslaget till finansiering av Beställarförbundets kostnader vad avser Göteborgs kommuns del, 20 Mkr att i övrigt vidta de åtgärder som föranleds av detta tjänsteutlåtande (Dnr 2001/25) med bilagor att föreslå Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa besluta att för sin del fastställa förslaget till verksamhetsplan för år 2002 för Beställarförbundet DELTA på Hisingen att fastställa förslaget till finansiering av Beställarförbundets kostnader vad avser Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa, 20 Mkr att i övrigt vidta de åtgärder som föranleds av detta tjänsteutlåtande (Dnr 2001/25) med bilagor att föreslå Västra Götalandsregionen besluta att för sin del fastställa förslaget till verksamhetsplan för år 2002 för Beställarförbundet DELTA på Hisingen att fastställa förslaget till finansiering av Beställarförbundets kostnader vad avser Västra Götalandsregionens del, 20 Mkr att i övrigt vidta de åtgärder som föranleds av detta tjänsteutlåtande (Dnr 2001/25) med bilagor att översända detta tjänsteutlåtande (Dnr 2001/25) med bilagor till Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län för information och åtgärder med anledning av samverkansavtalet mellan Länsarbetsnämnden och Beställarförbundet DELTA att översända detta tjänsteutlåtande (Dnr 2001/25) med bilagor till stadsdelsnämnderna på Hisingen, Vuxenutbildningsnämnden samt Hälso- och sjukvårdsnämnden i Göteborg för information och åtgärder att förklara protokollet under denna punkt omedelbart justerat

3 Beställarförbundet DELTA på Hisingen Johan Jonsson Verkställande tjänsteman

4 VERKSAMHETSPLAN 2002 Beställarförbundet DELTA på Hisingen skall årligen upprätta en verksamhets-plan. Planen skall ange inriktningen på verksamheten under det kommande året. Planen skall också innehålla förslag på finansiering av Beställarförbundets verksamhet. Efter beslut i Beställarförbundets styrelse skall verksamhetsplanen underställas Beställarförbundets ägare för slutligt godkännande. År 2002 är Beställarförbundets sjätte och sista verksamhetsår. Planen för 2002 präglas av detta faktum. Tidigare verksamhetsplaners beskrivningar under Kunskaps- respektive Åtgärds-DELTA utgår. Tyngdpunkten läggs i stället på strategiska frågor att hantera under Det viktigt att planen lämnar visst ut-rymme för initiativ inom de områden som bedöms som strategiska. Planen bör med andra ord inte vara alltför detaljerad. Detta skulle dessutom begränsa Beställarförbundets möjligheter att agera utifrån lagstiftarens intentioner om nyskapande verksamhet. Utöver de strategiska frågorna finns avsnitt som berör övriga pågående försök enligt SOCSAMlagstiftningen. Vidare beskrivs aktiviteter i enlighet med de så kallade samverkanspropositionen Prop 63 /FRISAM. Slutligen innehåller verksamhetsplanen också förslag till budget för och finansiering av Beställarförbundets verksamhet. 1. STRATEGISKA FRÅGOR Beställarförbundet första verksamhetsår, 1997, ägnades huvudsakligen åt information och förankring av de möjligheter som försöksverksamheten medför. Under 1998 och 1999 har Beställarförbundet beslutat stödja ett antal aktiviteter inom såväl Kunskaps- som Åtgärds-DELTA. En tredje fas som inleddes i och med hösten 1998 och som fördjupats under 1999 och 2000 är olika uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter kring de beslutade insatserna. Under hösten 2001 har en ny dimension av utvärderingsarbetet att fokuserats, nämligen samman-ställning och analys av resultat och erfarenheter. Med detta arbete som grund kommer arbetet med information samt återföring och implementering av vunnen kunskap och gjorda erfarenheter att fokuseras under DELTA-samverkans avslutande år. Oavsett verksamhetsår eller inriktning finns en gemensam nämnare för allt arbete inom DELTAsamverkan. Det handlar om ett förändrat synsätt som innebär att * all rehabilitering sker utifrån Hisingsbons behov och förmåga * Hisingsbons aktiva medverkan eftersträvas och * de samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar 1.1 En levande process I DELTA-samverkan baseras åtgärdsförslag på gemensamt vunnen kunskap. Denna kunskap är i första skedet naturligen grundad på erfarenheter inom respektive samverkansorganisation. De erfarenheter och den kunskap som olika aktiviteter inom DELTA ger är däremot vunnen ur samverkan. Detta blir ett nytt Kunskaps-DELTA baserat på ÅtgärdsDELTA och innehåller unik kunskap som måste tas tillvara dels i form av utveckling av DELTA s olika åtgärder, dels genom återföring till ägarorganisationer med flera, dels genom opinionsbildning i syfte att få till stånd förändringar, till exempel i regelsystem. Det faktum att Beställarförbundet engagerat sig i ett antal aktiviteter ger därmed anledning att betona vikten av att hålla utvecklingsarbetet levande. År 2002 utgör försöksverksamhetens sista år. Detta faktum betonar ansvaret hos samtliga berörda att förmedla vunna erfarenheter och delta aktivt i en diskussion om villkoren för det framtida arbetet med rehabilitering. Särskilt gäller detta rehabilitering av de grupper vars behov och/eller förmåga inte möts respektive inte tas tillvara med nuvarande organisering av välfärden. Det är också angeläget att betona att pågående aktiviteter inom DELTA-samverkan inte stelnar i en form utan lever under en kontinuerlig förändringsprocess. 1.2 Långsiktighet och kontinuitet DELTAsamverkan skall i första hand riktas till Hisingsbor som under lång tid varit hänvisade till, eller

5 riskerar att hamna i, ett passivt liv. Att återföra dessa personer till ett aktivt liv kräver bland annat engagemang och förtroende hos såväl Hisingsbor som personal. En annan strategisk faktor är tid. Det är viktigt att de behov som identifieras gemensamt av Hisingsbon och den samverkande personalen får utgöra utgångspunkt för vilka insatser som skall göras och i vilket tidsperspektiv dessa skall genomföras. En erfarenhet som vunnits är att alltför ofta blir det tvärtom, dvs en insats har en utmätt tid och till denna tidsrymd skall rehabiliteringen anpassas. Dessutom har åtgärderna ofta en direkt koppling till Hisingsbons försörjning. Samman-taget kan effekten bli att åtgärderna riskerar att mer ta sikte på försörjning än på rehabilitering mot arbete. Detta förhållande har uppmärksammats för de grupper som DELTA-samverkan avser. Den strategiska frågan är att skapa mer långsiktiga och därmed mer rehabiliteringsinriktade alternativ. Försörjningen måste tryggas så att kraften kan läggas på återgång till arbete. 1.3 Utvärdering DELTA-samverkan grundas på en försökslagstiftning, SOCSAM. Därmed är utvärdering av verksamheten en strategisk fråga. Utvärderingsarbetet har varit en integrerad del av DELTA-samverkan sedan start. Under 2001 har arbetet växlat karaktär. Från att ha varit koncentrerat till uppbyggnad av metoder och rutiner för bland annat insamling av data, har arbetet fokuserats på sammanställning av resultat och analys. Inför 2002 konstaterar Beställarförbundet i sitt inriktningsbeslut Beställarförbundets verksamhet grundas på ett riksdagsbeslut och förtroendet som förbundets ägare fått att driva försöket motsvaras av ett ansvar att återföra vunnen kunskap till såväl de egna organisationerna som omvärlden. Systematisering och presentation av denna kunskap kommer därmed att vara ett av de viktigaste inslagen i Beställarförbundet verksamhet under 2001 och Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen skall presentera sin slutvärdering av SOCSAM-försöken senast den 1 december De resultat och slutsatser som framkommer därefter skall presenteras senast 1 juli Arbetet med den lokala utvärderingen är upplagt så att 1 maj och 1 augusti 2001 är fokusdatum. Vid det första datumet skall delrapporter föreligga, medan de samlade bedömningarna skall presenteras vid det senare datumet. Datainsamling mm kommer att fortgå under hela 2001 och 2002, dels för att ge ytterligare underlag inför implementering av respektive aktivitet, dels för att tas tillvara vid redovisningstillfället den 1 juli Som framgått har utvärdering varit ett prioriterat område under DELTA-samverkan. Ambitionen har varit hög. Det är viktigt att arbetet med insamling, sammanställning och analys av data fortsätter även under DELTA s avslutande år. Den strategiskt viktiga frågan blir att finna en lämplig ambitionsnivå i arbetet under Detta är viktigt inte bara för att följa de olika DELTAaktiviteterna utan också som en indikation på nivå och inriktning för ett kontinuerligt utvärderingsarbete inom samverkansmyndigheterna. Bland de konkreta områdena som behöver bli föremål för insatser märks återföring till de samverkande myndigheterna av erfarenheter av utvärderingsprocessen säkra användningen av resultat i syfte att säkerställa den strategiska frågan En levande process (Jfr punkt 1,1) finna former och nivå för fortsatt utvärdering inom DELTA-samverkan uppföljning av effekter av DELTA-samverkan på försörjningssystemen utveckling av mått och mätetal i syfte att höja kvaliteten i beskrivning och värdering av DELTAsamverkans resultat bland annat ur ett effektiviseringsperspektiv 1.4 Implementering DELTA har ett ansvar att återföra vunnen kunskap och erfarenheter till sina huvudmän. Implementering eller inväxling av kunskap och erfarenheter som är gjorda under försöksverksamheten kommer därmed att vara en strategisk fråga under den resterande försökstiden. Inväxlingen av DELTA-samverkans erfarenheter kommer att innebära ett omfattande

6 arbete på flera nivåer och med olika inriktningar. I sitt inriktningsbeslut för 2002 konstaterar Beställarförbundet Den naturliga basen för arbetet med implementering är de resultat och erfarenheter som utvärderingsarbetet lett fram till. En ansvarsfull implementering kräver dessutom både tid och resurser. Det är sannolikt också så att goda exempel på implementering kommer att utgöra värdefulla argument i en kommande diskussion om såväl villkor som organisering av välfärdsarbetet. Slutligen kräver ett framgångsrikt arbete med implementering åtminstone två parters avlämnare respektive mottagare - ansvarsfulla medverkan I sitt inriktningsbeslut för år 2001 säger Beställarförbundet bland annat Resultat, erfarenheter och utvärdering av DELTA-samverkan utgör (också) grunden i arbetet med att växla över aktiviteterna i DELTA till mer bestående former, givet att resultaten visar på nytta av en sådan växling. Detta växlingsarbete kommer att öka i omfattning för att utgöra ett dominerande inslag under senare delen av 2001 och år Växlingen kommer att ha olika inriktning beroende på varje aktivitets förutsättningar. Genomgående bör dock växlingsarbetet präglas av det synsätt som DELTA-samverkan etablerat. Förutsättningar bör således ges för ett fortsatt gemensamt ansvarstagande, där med-arbetarnas kompetens tas tillvara och utvecklas till Hisingsbornas fromma. I Beställarförbundets verksamhetsplan för 2001 anges bland annat följande Arbetet med implementering bör ske på flera nivåer. En nivå, den nationella, tar sikte på att få beständiga ändringar i lagar och andra regelverk. Ändringar som syftar till SOCSAM-lagstiftningens målsättningar om ökad effektivitet i rehabilitering och användning av de samhälleliga resurserna. Resultaten från utvärderingen, som kommer att publiceras den 1 december 2001, kommer här att spela en avgörande roll. Lika avgörande är emellertid att berörda aktörer, såväl förtroendevalda som tjänstemän, utnyttjar resultat och erfarenheter i en dialog som syftar till förändring. En annan nivå är aktivitetsnivån. Här handlar det om att finna ny finansiering när SOCSAMmöjligheten inte längre står till buds. Ny finansiering kan också innebära ändrad organisatorisk hemvist eller helt ny organisering. Ett arbete med denna inriktning måste vara slutfört under våren 2002 för att kunna beaktas i de budgetförutsättningar för 2003 som beslutas under försommaren Ytterligare en nivå - eller snarare en dimension är den professionella implementeringen. Här handlar det om att överföra kunskap och erfarenheter mellan kollegor såväl inom den egna organisationen som inom andra samverkande organisationer. Denna dimension av implementeringsarbetet har funnits med under hela DELTA-perioden, men behöver ytterligare fokuseras och systematiseras under de kommande två åren. Nationell nivå Beträffande den nationella nivån (lagstiftningsnivån) säger Beställerförbundet i sitt inriktningsbeslut Beträffande implementering på den nationella nivån handlar det - som framgår av det ovan citerade stycket från verksamhetsplan i hög grad om dialog mm mellan förtroendevalda på såväl riksnivå, som regional och lokal nivå. Formerna för detta avgörs av parterna vid varje tillfälle. En grund för detta arbete lades under senvåren 2001 då ordförandena i försöksområdena gemensamt tog fram en PM som innehöll såväl erfarenheter från hittillsvarande samverkan som förslag på hur en framtida samverkan utifrån finansiell samordning skulle kunna utformas. Denna PM kan även utgöra utgångspunkt för ytterligare fördjupningar av olika frågor inför en permanentning av möjligheten till finansiell samordning. Ett exempel på detta är det initiativ som togs i september 2001 av regionstyrelsen i Västra Götaland, styrelsen för Västra Götalands allmänna försäkringskassa och kommunstyrelserna i

7 Göteborg, Stenungsund och Grästorp. Initiativet syftade till att skapa förutsättningar för en fortsatt möjlighet till finansiell samordning bortanför försöksperioden. Aktivitetsnivå När det gäller implementeringsarbetet på aktivitetsnivån anger Beställarförbundet i sitt inriktningsbeslut för 2002 följande utgångspunkt En genomgående princip bör vara att det är medborgarnas behov som styr hur verksamheten organiseras. Vidare bör gälla att oavsett om möjligheten till finansiell samordning skulle permanentas bör varje aktivitet prövas utifrån lämplighet och möjlighet att implementeras i enlighet med ovanstående eller andra möjligheter. Skälet till detta är att annars kan en situation uppstå där ett kommande, permanent Beställarförbund, eller motsvarande, kommer att härbärgera och driva ett stort antal verksamheter utan prövning om lämpligaste huvudman. Med en sådan utveckling riskeras det inneboende incitamentet till utveckling som finns i nuvarande organisering. En kommande huvudman för finansiell samordning skulle riskera att fastna i rutiniserad drift av verksamhet. Med denna princip som grund beskriver Beställarförbundet följande inriktning när det gäller de socialmedicinska aktiviteterna. De socialmedicinska aktiviteterna har i flera fall sin bas och utgångspunkt i stadsdelarna Det är respektive stadsdels befolknings behov som varit utgångspunkten för verksamhetens inriktning. Olika professioner har grupperats på ett sådant sätt att dessa behov skall kunna mötas så tidigt och samlat som möjligt. Ett resultat har blivit att den primära vårdnivån har kunnat erbjuda ett alternativ till övriga vårdnivåer. Detta faktum har kunnat avläsas i de kartläggningar av sjukskrivningsfrekvens mm som försäkringskassan gjort. Under år 2000 har dels riksdagen beslutat om en nationell handlingsplan för bland annat primärvården, dels har hälso- och sjukvårdsnämnden i Göteborg tagit fram ett underlag för utformning av närsjukvården i Göteborg. Såväl handlingsplanen som underlaget pekar i den riktning som Beställarförbundet nu prövat under ett par år i sin verksamhet. Beställarförbundets praktiska erfarenheter bekräftar i många stycken de tankar och strategier som finns i de refererade dokumenten. En naturlig följd av detta blir att Beställarförbundet bör pröva möjligheten att på lämpligt sätt växla över aktiviteter inom den socialmedicinska sfären till de beständiga former som kan bli en följd av den nationella handlingsplanen och hälso- och sjukvårdsnämndens initiativ. En behovsgrupp som framträtt under DELTA-samverkan är gruppen psykisk ohälsa Genom Beställarförbundets beslut har särskilda satsningar kunnat göras när det gäller rehabilitering vid psykisk ohälsa. Utöver detta har ett flertal åtgärder vidtagits i syfte att stärka de professionella sambanden och därmed vårdkedjorna inom området. Inom Kunskaps-DELTA märks den policygrupp bildats bestående av cheferna för allmänpsykiatrin, primärvården, psykologverksamheten, försäkringskassan, socialtjänsten och Af/AMI. Den etablerade och nära samverkan med psykiatrin vid SU/Östra har manifesterats genom ett samverkansavtal, liknande det som Beställar-förbundet har med Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län. Det är angeläget att det även fortsättningsvis, bortom försöksperioden, finns former för samarbete/samverkan för att möta den psykiska ohälsan. Den kraftigt ökande ohälsan med olika psykiatriska diagnoser påvisar denna angelägenhet. Policygruppen för psykisk ohälsa kommer därför att arbeta fram förslag på hur sådana former skulle kunna se ut. När det gäller de arbetslivsinriktade aktiviteterna konstaterar Beställarförbundet i sitt inriktningsbeslut att Beställarförbundet har under sin verksamhet ägnat stor uppmärksamhet åt gruppen arbetsföra men ej anställningsbara. Detta har tagit sig uttryck i flera arbetslivs-inriktade aktiviteter. I dessa aktiviteter har främst länsarbetsnämnd och socialtjänst varit företrädd ibland tillsammans med försäkringskassan och sjukvården. Behovsgruppen är, trots rådande goda konjunktur, en påtaglig del av arbetskraften. Mätningar såväl inom DELTA-samverkan som i andra SOCSAM-försök pekar

8 på storleksordningen 2%. Omsatt i absoluta tal ca 1500 på Hisingen eller drygt personer i riket. Till dessa tal kan de potentiella grupper av arbetsföra ej anställningsbara som kan finnas ibland de personer som inte anmält sig som arbetssökande och därmed inte officiellt tillhör arbetskraften. De arbetslivsinriktade aktiviteterna består dels av bedömningsprojekt, dels av mer praktiskt inriktade projekt. Kombinationen bedömning åtgärd har visat sig framgångsrik. Det är viktigt att poängtera att båda inslagen är lika betydelsefulla. Detta visas bland annat av den utveckling som skett inom DELTA, nämligen att de arbetslivsinriktade aktiviteterna vartefter har etablerat ett nära samarbete. Detta leder till en inriktning av implementeringsarbetet i riktning mot att skapa en permanent, samlad organisering kring gruppen arbetsföra men ej anställningsbara. Huruvida denna organisering skall vara Hisingsgemensam eller möjligen delas i två eller tre får det fortsatta arbetet utvisa. Gruppen arbetsföra men ej omedelbart anställningsbara är, tillsammans med gruppen med psykisk ohälsa, de två dominerande grupperna som framträtt under DELTA-samverkan. Den förra gruppen har, till skillnad från den senare, inte några tydliga ordinarie aktörer. I stället för samordning av befintliga aktörer handlar det här om att i ett perspektiv bortanför försöksperioden försöka finna former där dagens aktörer kan gå samman i nya organiseringar för att möta de behov som finns i gruppen. Bland annat i syfte att ta fram sådana förslag bedrivs under hösten 2001 ett Kunskaps- DELTA under medverkan från länsarbetsnämnd, vuxenutbildning, socialtjänst och försäkringskassa. Arbetet grundas bland annat på erfarenheter från de arbetslivsinriktade aktiviteterna inom DELTAsamverkan. Arbetet bedrivs med inriktning på att förslag om ny organi-sering skall kunna implementeras under Under år 2002 bör fortsatta ansträngningar läggas på att formulera försörjningssystem som är kopplade till olika steg i rehabiliteringen, där bland annat ersättning för utförd prestation bör prövas. Redan tidigt i samverkansarbetet diskuterades en så kallad DELTA-peng. Ett annat alternativ kan vara en utvidgning av nuvarande lönebidragssystem. I en utvidgad variant skulle detta system kunna komma att omfatta grupper av arbetsföra men ej anställningsbara. Vidare föreslås i avsnittet 1.5 nedan ett initiativ med anledning av ett nytt studiebidrag inom vuxenutbildningsområdet. Under försöksperioden har det främjande eller förebyggande arbetet hamnat alltmer i fokus. I inriktningsbeslutet för 2002 konstaterar Beställarförbundet att implementering av de aktiviteter som arbetar med att främja hälsa är strategiskt inte bara ur ett välfärdsperspektiv utan också av det skälet att dessa aktiviteter har inte samma naturliga fotfäste i de samverkande myndigheterna som de båda övriga grupperna. Här torde det handla om att finna samband med stadsdelarnas folkhälsoarbete och det förebyggande arbete som i övrigt bedrivs inom övriga samverkande myndigheter. För att säkra en fortsättning krävs sannolikt bland annat tydlig legitimering av det främjande arbetet. Sådan legitimering kan vara en Hisingsgemensam satsning till exempel i form ett kunskaps- eller resurscentrum som skulle kunna fungera som ett nav och stöd för de aktiviteter som bedrivs i stadsdelarna, såväl med som utan DELTA-finansiering. Ett tvärprofessionellt förhållningssätt med individernas möjligheter och förutsättningar i centrum, samt ett gemensamt ansvarstagande, karakteriserar också det förebyggande folkhälsoarbetet. Det blir därmed viktigt att försöksverksamhetens erfarenheter tas till vara i stadsdelarnas folkhälsoarbete Nära samverkansformer bör säkras med vuxenutbildningen för samtliga tre grupper av aktiviteter. Vuxenutbildningens regionala enhet innebär en potential, som sannolikt hittills bara till en del har utnyttjats. Detta gäller inte bara för de arbetslivsinriktade aktiviteterna, utan även i än högre grad för de båda övriga grupperna. Vidare bör vuxenutbildningens möjligheter när det gäller att vidareutbilda de samverkande myndigheternas egen personal tas tillvara i fortsättningen. Se även text under punkt 1.5 nedan. Professionell nivå Implementering på den professionella nivån är starkt förbunden med aktivitetsnivån, eftersom det är

9 i aktiviteternas organisering som den professionella utveckling sker som skall omfatta så stora grupper medarbetare som möjligt. I det fortsatta arbetet bör prövas om återföring och spridning av kunskap och erfarenheter såväl av samverkan som egen process, som av mer specifik yrkeskaraktär, bör ges någon form av stöd. Ett uppslag kan vara att bygga vidare på de etablerade kontakterna med universitet och högskola och i samverkan organisera olika slag av utbildningar. Denna tankegång samt ett omvittnat behov av att vidmakthålla och vidareutveckla aktiviteter som hittills gått under samlingsbegreppet KunskapsDELTA har lett till tanken att pröva en inväxling i en organisering som går under arbetsnamnet Hisingens Akademi. Inom denna skulle det tvärprofessionella arbetssättet och synsättet få en mötesplats med möjlighet till såväl gemensam kunskapsinhämtning som kunskapsspridning. En utveckling av detta begrepp kan också innebära att den ovan citerade formuleringen rörande de förebyggande aktiviteternas behov av någon form av kunskaps- eller resurscentrum kan knytas till en Hisingens Akademi. 1.5 Vuxenutbildning - ett strategiskt ansvarsområde Från och med år 2000 ansvarar Beställarförbundet för att kartlägga och identifiera Hisingsbornas behov av vuxenutbildning. Detta ansvar möjliggör en unik och nära koppling mellan rehabiliteringsarbetet och utbildning. Att utbildning är strategisk i rehabilitering och i det förebyggande arbetet är oomtvistat. Resultat från Kunskaps-DELTA bekräftar detta bland annat för gruppen långtidsarbetslösa, hos vilka brister i såväl grund- som yrkesutbildning som svenska språket är avgörande orsaker till att arbetslösheten inte kan brytas. Hisingsbornas utbildningsbehov bestäms ytterst av arbetsmarknadens krav på den arbetskraft som efterfrågas. Det är därför strategiskt viktigt att finna former för att beskriva hur dessa krav kommer att utvecklas på både kort och lång sikt. För att säkerställa kopplingen mellan utbildning och rehabilitering krävs rutiner för att identifiera Hisingsbornas behov av utbildning. Detta sker i samband med att kartläggningar och bedömningar görs inför upprättande av handlingsplaner för rehabilitering. Sådana planer upprättas dels hos de samverkande myndigheterna dels inom ett flertal av DELTA s aktiviteter. Målet skall vara att finna former så att utbildningen i så stor omfattning som möjligt blir anpassad till Hisingsbons behov och förmåga. En sådan anpassad utbildning blir ett verkningsfullt instrument i rehabiliteringsarbetet. Beställarförbundet har redan tidigare pekat på behovet av anpassad svenska för invandrare (Sfi), inte minst för de grupper av Hisingsbor hos vilka brister i svenska språket leder till isolering och passivitet. Från 1 augusti 2000 har Beställarförbundet även fått ansvaret när det gäller identifiering av behov av Sfi. Detta ger förutsättningar för att etablera nya och anpassade former i Sfiutbildningen. I detta arbete kommer etablerade invandrare med egna erfarenheter att vara en nyckelgrupp. I vuxenutbildningspropositionen föreslås kommunerna från 1 januari 2003 hantera ett nytt studiebidrag inom CSN, riktade till svårrekryterade och svårmotiverade personer. För Göteborgs del handlar det om 100 miljoner kronor, beräknat till individer. En skattning för Hisingens del borde bli av. Detta kommer att innebära att Vuxenutbildningen får ansvar för beredning av CSN-ansökningar. Eftersom verksamheten ska vara igång vid årsskiftet 2003, måste förberedelser komma igång senast vid halvårsskiftet Vuxenutbildningen Hisingen undersöker förutsättningarna att tidigarelägga dessa förberedelser för att inom DELTA pröva verksamheten som ett pilotprojekt. Finansieringen av Beställarförbundets uppdrag inom vuxenutbildningsområdet sker nästan uteslutande genom tillskott av medel från Vuxenutbildningsnämnden. I separat bilaga framläggs förslag till verksamhetsplan för vuxenutbildningsområdet. Denna plan kommer sedan att fastställas av Vuxenutbildningsnämnden. 2. ANKNYTNING TILL ANDRA AKTIVITETER 2.1 Övriga SOCSAM-försök

10 För närvarande pågår sex försök med SOCSAM-lagstiftningen som grund. För-utom Hisingsförsöket finns försök i Stenungsund (4 S), Grästorp (5 S), Finspång, Laholm och Haninge. De sex försöken är sinsemellan olika. Olikheterna beror framför allt på att försöken bedrivs i kommuner med helt olika förutsättningar. Å ena sidan Grästorp med 6000 invånare, å andra sidan storstadsförsök som Haninge och Hisingen. Invånarantal och respektive befolknings behov har styrt uppläggningen av vart och ett av försöken. Det finns naturligtvis även stora gemensamma intressen mellan försöken. I syfte att ta tillvara dessa har nätverk skapats mellan försöksledarna samt även mellan de utvärderare och ekonomer som arbetar med respektive projekt. Med de nationella intresseorganisationerna kommunförbundet, landstingsförbundet och försäkringskasseförbundet diskuteras bland annat hur intresseorganisationerna på bästa sätt kan stödja försöksverksamheterna. Vidare har en gemensam strategi för informationsspridning tagits fram. Gemensamma kurser och konferenser för erfarenhetsutbyte anordnas också. Den ovan nämnda PM som tagits fram gemensamt för de sex försöken är det främsta uttrycket hittills för de gemensamma intressena mellan försöksområdena. Under den återstående försökstiden torde ett antal initiativ bli aktuella där försöken agerar gemensamt i syfte att påvisa behov av förändringar av organisering och/eller finansiering av välfärden. 2.2 Proposition 1996/97:63 ( FRISAM ) I regeringens proposition 1996/97:63 anges att det finns ett stort behov att mer effektivt utnyttja samhällets samlade resurser för att bättre kunna tillgodose enskilda människors behov av olika stödåtgärder. Regeringen anser därför att det finns starka skäl att utveckla bra och ändamålsenliga samverkansmodeller som ger bättre förutsättningar för rehabiliteringsarbete. Som riktlinjer för samverkan gäller från och med 1998 att gemensamma verksamhets- och handlingsplaner bör upprättas på central myndighets- och regionnivå, liksom program för gemensam utbildning. Regionalt i Västra Götalands län har de samverkande myndigheterna upprättat ett gemensamt måldokument som beskriver ambitionerna i rehabiliteringsarbetet. Myndigheterna har också beslutat tillsätta så kallade resurspersoner vars uppgift är att fungera som katalysatorer och startmotorer i de lokala processerna som förutsätts ske utifrån de etablerade lokala samverkansgrupperna. Ett nätverk har bildats mellan dessa resurspersoner och deras motsvarigheter inom regionens tre SOCSAM-försök. Nätverket ger förutsättningar för erfarenhetsutbyte och dialog kring målgrupper, flöden, arbetssätt mm. En annan aspekt som bör tas tillvara är jämförelser av resultat i samband med utvärdering av de båda försöksmodellerna, där de olika förutsättningarnas inverkan på resultaten bör kunna värderas FRISAM utvärderas på regeringens uppdrag. En slutrapport skall föreligga samtidigt som slutrapporten avseende SOCSAM-försöken, dvs den 1 december Bägge utvärderingarna har samma ledningsgrupp. Tanken bakom detta är att så långt möjligt matcha erfarenheterna i de båda samverkansformerna. Syftet i förlängningen är att skapa en så bred erfarenhet som möjligt inför eventuella förslag om kommande förändringar av villkoren för arbetet med välfärdsfrågorna. 3. BUDGET 2002 Verksamhetsplanen är Beställarförbundets normala instrument för finansiering av verksamheten. I en situation med brist på medel måste Beställarförbundet gå till sina huvudmän och begära ny tilldelning, ett både långdraget och byråkratiskt merarbete. Det är därmed av största vikt att den bedömning som görs vad gäller åtgång av medel under budgetåret inte är för begränsad. Budgetförslaget bör medge att Beställarförbundet har utrymme att ta initiativ i den anda som propositionen föreskriver, nämligen nyskapande. En mycket preciserad budget skulle inte svara mot detta ansvar visavi SOCSAM-lagen. Ett rimligt förhållningssätt såväl i år som kommande år är att se budgeten som ett verktyg för utveckling, med utrymme för nya initiativ både från Beställarförbundets sida och från verksamhetens sida (citat ur tidigare års verksamhetsplaner).

11 Som framgått har beskrivningarna och förslagen under avsnittet Strategiska frågor inte klätts med beräkningar av vilket ekonomiskt engagemang som kan komma att falla på Beställarförbundet. Orsaken till detta är att planen i denna del får betraktas som ett inriktningsdokument. I sitt inriktningsbeslut för 2002 säger Beställarförbundet bland annat Den 31 december 2002 skall försöksverksamheten vara avvecklad. Det innebär att alla aktiviteter skall ha växlats till andra - alternativt nya - huvudmän. Denna process skall ha genomförts utifrån den kunskap och de erfarenheter som vunnits i samverkan och som dokumenterats i resultat och utvärdering. En annan innebörd i avvecklingen är att Beställarförbundet inte skall ha några kvarstående ekonomiska åtaganden i och med årsskiftet 2002/2003. Denna process måste ske i ordnade former. Ett villkor är då att varje växling ges goda förutsättningar. En sådan är tid. Detta innebär i sin tur att processen måste få ta hela 2002 och sannolikt delar av 2001 i anspråk. Ett annat villkor är att varje aktivitet måste givits en rimlig möjlighet att bidra med sina erfarenheter bland annat i samband med rapportering av utvärderingsarbetet under Det är rimligt att föreställa sig att aktiviteterna växlas över i den takt som passar såväl tänkt mottagare som aktiviteten/deltasamverkan. För varje aktivitet kan i princip två vägar ses när det gäller växling av ekonomiskt åtagande. En växling kan ske antingen i sin helhet vid ett tillfälle eller successivt i form av en nedtrappad DELTAfinansiering. För att denna process skall säkerställas bör de stödjande resurser som nu finns etablerade för DELTA-samverkan finnas fram till årsskiftet 2002/2003. Det innebär i klartext att sekretariat, process-stöd och nätverk bör finnas kvar. Under innevarande år är kostnaden för detta ca 6 Mkr. Eftersom kostnaden för utvärdering knappast kommer att ligga på samma nivå 2002 som i år kan beloppet reduceras något. Kostnaden för nu pågående aktiviteter bör minska under 2002 i förhållande till Minskningstakten är helt beroende på hur arbetet med implementeringen fortskrider. Det är rimligt att tänka sig att ett antal aktiviteter kan övergå till annan huvudman under 2001 och Detta kommer att medföra en successivt minskad kostnadsbelastning. Det är också rimligt att tänka sig att flera aktiviteter kommer att bli föremål för beslut som innebär att de kommer att få ny huvudman i och med årsskiftet 2002/2003. Kostnaden för dessa kommer då att belasta Beställarförbundet under hela Avvägningen mellan dessa båda grupper går inte att uppskatta idag. Samtidigt som försöksperioden lider mot sitt slut finns det signaler bland annat riksdagens tillkännagivande till regeringen som kan tydas så att möjligheten till finansiell samordning kan komma att permanentas. I det perspektivet känns det angeläget att Hisingen - som genom DELTAsamverkan arbetat upp former för samverkan - kan fortsätta utan avbrott. För att konkretisera resonemanget bör medel reserveras för att under 2002 kunna användas med sikte på tiden bortanför försöksperioden. Det kan i första hand handla om insatser motsvarande KunskapsDELTA, men kanske även vissa åtgärder. Områden eller grupper av Hisingsbor som skulle kunna vara tänkbara är de ungdomar år som trots god konjunktur inte funnit vägar till arbete eller utbildning. Ett annat exempel på en möjlig grupp för samverkan är de psykiskt funktionshindrade. Ytterligare exempel finns sannolikt bland flyktinggrupperna Vidare har det varit en ambition under försöksperioden att involvera arbetsgivare, både offentliga och privata i rehabiliteringsarbetet. Detta har delvis lyckats men området går att utveckla ytterligare. Beroende på vad en kommande lagstiftning omfattar går det sannolikt att nominera grupper utanför DELTA-åldrarna år med behov av samverkande myndigheter Sammanfattningsvis bör medel äskas för att under 2002 ge förutsättningar för fortsatt stöd till pågående aktiviteter ett ansvarsfullt implementeringsarbete samt en fortsatt samverkan bortom försöksperioden, eventuellt med en permanent möjlighet till finansiell

12 samordning För att säkerställa förutsättningarna för dessa processer föreslås att Beställarförbundet i form av ett inriktningsbeslut hemställer om ett sammanlagt ägarbidrag på 60 Mkr, fördelat på 20 Mkr på vardera huvudmannen. I samband med att Beställarförbundet i september tar ställning till sin verksamhetsplan för 2002 ges en möjlighet till prövning av inriktningsbeslutet. Denna prövning förutsätts inte leda till en ökning av det nu äskade beloppet. Förslag Anslag för aktiviteter/projekt * i anslaget ingår kostnader för planering, utbildning, genomförande och utvärdering av resp aktivitet/projekt (till den del de beräknas belasta 2002) * i anslaget ingår kostnader för utvärderingsinsatser, information/kommunikation, implementering och ekonomisk uppföljning, som ej kan knytas till en speciell aktivitet eller projekt, utan är av mer generell alternativt nationell karaktär * i anslaget ingår kostnader för information till personal m fl samt mer generella utbildningsinsatser (utbildning i samband med enskilda projekt etc budgeteras på resp projekt) Anslag för Förbundsstyrelse och sekretariat * i anslaget ingår löner, arvoden, lokaler, kontorsmaterial, resor, kurser mm för styrelsen och dess tre tjänstemän 57,6 Mkr Budgetomslutning 2,4 Mkr 60,0 Mkr

13 När det gäller budget för de enskilda aktiviteterna/projekten kommer förslag att föreläggas Beställarförbundet för beslut i samband med Beställarförbundets sammanträde i december I samband därmed kommer budgetunderlag att presenteras för varje projekt. Ovanstående förslag till budget avser Beställarförbundets disponibla ram. Den totala kostnaden för DELTA-samverkan är emellertid större. Konkret handlar det om de engagemang av FRISAMkaraktär som finns med Länsarbetsnämnden, vuxenutbildningen och några av Hisingens stadsdelsnämnder. 4. FINANSIERING 2002 Beställarförbundets verksamhet har finansierats på så sätt att de tre ägarna, Göteborgs stad, Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa och Västra Götalandsregionen bidrar med var sin tredjedel. De båda förstnämnda har finansierat sitt deltagande med så kallade ersättningsmedel, socialbidrag respektive sjukpenningmedel. Regionen har finansierat sitt deltagande genom speciellt avsatta medel. Länsarbetsnämnden kan enligt gällande lagstiftning inte delta i den finansiella samordningen i den meningen att man kan bidra till en gemensam pott. Metoden blir i stället att Länsarbetsnämnden bidrar med resurser aktivitet för aktivitet. Detta regleras i separata avtal. Här bör också uppmärksammas att lagstiftningen anger att Beställar-förbundet har ett ansvar för den finansiella ramen. Denna består av samtliga resurser, i enlighet med SOCSAM-lagen, som de samverkande myndigheterna använder för rehabiliteringsinsatser. Ramen behöver aktualiseras för att gälla för Detta sker på initiativ av Beställarförbundets ägare och meddelas därefter Beställarförbundet. Om ägartillskottet skall uppgå till ett mindre belopp än kostnadsnivån 60 Mkr förut-sätter det ett saldo från tidigare år. Storleken på detta saldo kan uppskattas till 2 á 3 miljoner kronor. För att säkerställa en balansering av kostnadsnivån föreslås nu ett ägartillskott på 60 Mkr år Det finns anledning att erinra om förbundsordningen för Beställarförbundet där det i 12 Grunder för skifte av förbundets tillgångar sägs att Förbundets behållna tillgångar skall, då skifte blir aktuellt, ske i proportion till tillskjutna medel En tolkning av denna paragraf är att vid försöksperiodens slut delar ägarna ett positivt saldo av den disponibla ramen i förhållande till vad var och en har bidragit med. Förslag Ovanstående budgetförslag balanserar på 60 Mkr. I enlighet med förbundsordningens 11 rörande kostnadstäckning, skall kostnader för Beställarförbundets verksamhet i den mån de inte täcks på annat sätt, erläggas genom bidrag från förbundsmedlemmarna. Härvid bidrar medlemmarna med lika stora andelar. Beställarförbundets äskande för år 2002 hos medlemmarna/ägarna uppgår därmed till 60 Mkr, fördelat med 20 Mkr på vardera ägaren.

14 Vuxenutbildningen Hisingen Delta Kicki Nordberg Verksamhetsplan för Vuxenutbildningen Hisingen år 2002 Förutsättningar/mål Verksamhetsplanen för Vuxenutbildningen Hisingen bygger på Riksdagens framtida mål för vuxenutbildningen, kommunens budget för 2002, Vuxenutbildningsnämndens (VUN) mål samt på Beställarförbundet Deltas uppdragsformulering. I Riksdagens beslut 2001 om den framtida vuxenutbildningen utifrån propositionen Vuxnas lärande och utveckling av vuxenutbildningen, markeras behovet av att utforma samverkansformer mellan olika politikområden (utbildning, arbetsmarknad, social, näringsliv, skattepolitik). Även fortsättningsvis skall lågutbildade personer ges prioritet till vuxenutbildning. Individer med funktionshinder markeras som prioriterad grupp.vidare införs ett nytt studiebidrag i syfte att stimulera långtidsarbetslösa, lågutbildade samt funktionshindrade till studier. Kommunen ges ett ansvar för beredningen av det nya studiebidraget. Ansökningarna ställs till kommunen som gör urval och prioriteringar utifrån en ekonomisk ram. Därefter fattar CSN beslut om studiebidraget. I kommunens budgetskrivelse inför 2002 markeras följande inriktningar som har betydelse för den lokala vuxenutbildningen: Försörjningsstödet ska minskas med minst en tredjedel 2001 jämfört med 1999, bla genom att effektivisera åtgärder riktade mot de socialbidragstagare som står till arbetsmarknadens förfogande. Regeringens beslutande storstadspolitik förutsätter lokala lösningar inom utsatta stadsdelar. Ett mer integrerat Göteborg förutsätter att fler kommer i arbete. Rekrytering av individer till kommunens flaskhalsområden kräver att rekryteringsutbildningar erbjuds de som är socialbidragsberoende, har varit långvarigt arbetslösa och har stora utbildningsbehov. I budgetskrivelsen markeras genomgående vuxenutbildningens roll för att uppfylla ovanstående inriktningar. Samverkan mellan Länsarbetsnämnd, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, socialtjänst, kommunens arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning anges som viktiga förutsättningar för att nå målen. I målen för Vuxenutbildningsnämnden tagna 1999 betonas vuxenutbildningens roll för att tillgodose individens behov och önskemål om utbildning, samt arbetsmarknadens behov av utbildad personal ökad integration jämlikhet mellan kvinnor och män ökad delaktighet ökade förutsättningar för individen att försörja sig I Beställarförbundet Deltas uppdragsformulering från 1999 inför starten av Vuxenutbildningen Hisingen som Deltaprojekt, betonas utbildningsinsatser mot gruppen arbetsföra men inte omedelbart anställningsbara, alltså de grupper som bl a finns inom de arbetslivsinriktade Deltaprojekten. Delta betonar också den uppsökande, rekryterande verksamheten mot de invandrarkvinnor som av olika anledningar inte valt eller haft möjlighet till utbildning. Verksamhetsmål för Vuxenutbildningen Hisingen För verka enligt målen i ovanstående fyra styrdokument kommer Vuxenutbildningen Hisingens uppgift att vara att i mötet med enskilda sökande och i samverkan med lokala myndigheter, projekt och

15 föreningsliv kartlägga utbildningsbehovet på Hisingen, att informera och vägleda personer inför kursstart och under kursens gång, att rekrytera deltagare till utbildningar inom svenska för invandrare (Sfi), grundläggande vuxenutbildning och orienteringskurser, att i samverkan med VUN anta deltagare till utbildningar att följa upp och utvärdera verksamheten. Målgruppen Verksamheten inriktas mot personer som antingen är nyanlända invandrare och flyktingar eller lågutbildade och/eller långtidsarbetslösa. Bland invandrarna och flyktingarna i Sfi-undervisning, var under våren 2001 fördelning i skolbakgrund följande: 12 % kursdeltagare med högskolebakgrund 60 % kursdeltagare med grundskole- eller gymnasieskola 28 % lågutbildade kursdeltagare (varav 10 % analfabeter) Kursdeltagarna inom Sfi är givetvis en heterogen grupp, där drygt 25 % av kursdeltagarna har egen försörjning under studietiden. De har alltså ingen kontakt med något av försörjningssystemen. Lika viktigt som det är att möta de lågutbildade är att möta gruppen högutbildade invandrare och flyktingar och erbjuda korta, effektiva studievägar mot den yrkesbransch som den enskilda personen har erfarenheter från. I dialogen med de lokala samverksparterna har grupper som beskrivs som svårrekryterade blivit tydliga. Syftet är att utifrån ett mer lokalt perspektiv stärka och skapa bättre förutsättningar för personer som behöver mer stöd i form av rekrytering, information, vägledning samt uppföljning och utslussning. Här nedan lyfts de grupper fram som blivit tydliga under 2000 och Här behövs ofta uppsökande/rekryterande verksamhet: Ej studiemotiverade invandrare/flyktingar med eller utan yrkeserfarenheter, men med bristande språkkunskaper. Långtidsarbetslösa svenska män. Invandrarkvinnor med många barn och som har svårt att lämna sin stadsdel. Invandrarkvinnor med barn som inte har barnomsorg och som inte finns på socialkontoren eftersom männen försörjer familjerna. Dessa kvinnor blir oftast mycket isolerade från samhället. Andra- och tredjegenerationens socialbidragstagare som saknar egna erfarenheter av arbetslivet och som ofta har en låg utbildningsnivå. Ungdomar runt 20 år, främst unga män, som finns i skarven mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Där har utbildning tillsammans med äldre vuxna inte varit attraktivt för gruppen. Personer med funktionshinder som fungerar som inlärningshinder vad gäller hörselskador, traumatiserade upplevelser eller dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Dessa personer kan ha utvecklat strategier för att dölja sitt inlärningshinder, eftersom det ofta är skambelagt. Personer som finns i rehabilitering, men som i väntan på ex utredning kan börja en utbildning på deltid. Information och uppsökande verksamhet Vuxenutbildningen Hisingen har dels ett uppdrag att ge allmän utbildningsinformation till hisingsborna, dels ett mer riktat uppdrag mot målgruppen som innebär fördjupad information, uppsökande verksamhet och vägledning. Information och uppsökande verksamhet organiseras enligt två modeller. Den ena modellen verkar direkt mot den enskilde hisingsbon, den andra modellen verkar mot de personalgrupper, det föreningsliv eller de mötesplatser där det finns en samarbetspart som kan länka information och uppsökeri vidare.

16 Pågående direkta insatser Aktuell information läggs kontinuerligt ut på Vuxenutbildningens hemsida Allmänna informationsmöten ges varje vecka på Vuxenutbildningen för sökande Öppet hus 3 dagar i veckan på Vuxenutbildningen för sökande Bokade besök för vägledning eller kunskapsbedömning Bemanning på Idépunkten i Biskopsgården av Vuxenutbildningens informatör en dag per vecka för studieinformation mot allmänheten Bemanning på Resurscentrum i Backa av Vuxenutbildningens informatör en dag per vecka för studieinformation mot allmänheten Bemanning på Integrationscentrum för Kvinnor i Norra Biskopsgården en dag per vecka av antagningslärare och kurator för antagning och information om Sfi En särskild personalresurs, till hälften finansierad av Delta, är riktad mot information och uppsökeri, främst mot föreningslivet. Pågående indirekta insatser Information sprids kontinuerligt per mail till samverkansparterna Personalen fungerar var och en som kontaktperson mot någon av samverkansparterna. Här ska kontinuerlig information både från Vuxenutbildningen, men också från de samverkande parterna ges. I denna dialog tydliggörs målgruppen och nya utbildningsupplägg diskuteras. Frukostmöten arrangeras varje vecka dit personalgrupper från olika samverkansparter, föreningsliv, utbildningsanordnare inbjuds för att byta erfarenheter. Sfi-seminarier anordnas för personalgrupper hos våra samverkansparter för att informera och klargöra formerna och regelverket för Sfi. Syftet är dels att öka kunskapen hos socialtjänsten och AF om Sfi som studieform, dels att lyssna in de svårigheter eller oklarheter som föreligger och i möjligaste mån undanröja hinder för deltagarna. Insatser som startar 2002 För att ytterligare nå människor med information om utbildning, samt lägga grunden stadigare för uppsökande och rekryterande arbete behövs publika datorer med internetuppkoppling i väntrummet i Vuxenutbildningens lokaler utökade kontakter med de olika stadsdelarna, främst olika former av samlingsplatser dit människor vänder, ex medborgarkontor, öppna förskolor, bibliotek ytterligare kontakt och medverkan i Storstadssatsningen i Biskopsgården medverkan i Gemenskapsinitiativet Urban II i Lundby kontaktnät med vårdcentralerna på Hisingen samverkan med de fackliga uppsökarna samarbete med Försäkringskassan avseende personer i rehabilitering utökade kontakter med föreningslivet Vägledningsinsatser - antagning Vuxenutbildningen Hisingen ansvarar för vägledning och kunskapsbedömning av individer inom målgruppen. Vuxenutbildningen Hisingen bereder också antagningen på individnivå till respektive utbildning, som överlämnas till rektorsgruppen inom VUN. Beräknat antal kartläggningar/studieplaner Vuxenutbildningen Hisingen beräknar genomföra ca 2000 kartläggningar/studieplaner under år Denna siffra grundar sig i de antal kartläggningar/studieplaner som gjorts år 2000, då Vuxenutbildningen Hisingen startade sin verksamhet, samt innevarande år 2001 utifrån halvårsberättelsen. Ökningen upp till antalet 2000 bygger förväntningar om ett fördjupat samarbete med de två arbetsförmedlingarna på Hisingen, som under 2001 varit haltande på grund av förmedlingarnas omorganisation i Göteborg. Under 2002 förväntas också en fördjupad samverkan med stadsdelarna, inte minst i anslutning till storstadssatsningen.

17 V år H ös t T ot alt V å r H ös t Tot alt Pro gno s Antal kartläggningar/ studieplaner ca 90 0

18 ca ca

19 Hälften av kartläggningarna/studieplanerna beräknas omfatta sökande till Sfi. Den andra hälften beräknas omfatta studerande i olika former av grundläggande vuxenutbildning och orienteringskurser utifrån en lokal samverkan med Arbetsförmedlingarna, socialkontoren, Försäkringskassan, Deltaprojekten, föreningslivet, samt projekt och organisationer ute i stadsdelarna.de erfarenheter Vuxenutbildningen Hisingen hittills gjort, är att det är ett bortfall på ca 10% mellan kartläggning/antagning till dess att själva utbildningen startar. Det skulle innebära att av beräknade kartläggningar skulle personer starta den planerade kursen. Metod nstrumentet för vägledning, kunskapsbedömning och antagning är samtalet. Därför är det nödvändigt att det för varje sökande till Vuxenutbildningen finns tid för samtal. På öppet hus eller jouren varje vecka erbjuds drop-in och det ska finnas en beredskap att ta emot ett 70-tal besök per vecka för vägledning och/eller anmälan till olika kurser.utöver jouren kan den sökande boka ett vägledningssamtal eller en kunskapsbedöming.en hörnpelare i Vuxenutbildningens verksamhet är ju vägledning. Det är viktigt att den sökande får information om vad kursen som den sökande är intresserad av innehåller, vad målet med kursen är och vilka förkunskaper som krävs för att klara målen. Det är också viktigt att vägledning finns under kursens gång och att utslussning, dvs information/kontakter inför nästa steg knyts. Det kan vara utslussning mot arbetsmarknaden eller mot vidare utbildning. För den mer osäkre sökande kan en allmän orienteringskurs vara en möjlighet orienteringskursen kan man se som ett förlängt vägledningssamtal - där deltagaren tillsammans med lärare och vägledare kan fundera över sina framtidsplaner och ta ställning till vilken väg som är realistisk att gå, och formulera en handlingsplan.i antagningen till Sfi ska en kartläggning och, i de fall det behövs, en kunskapsbedömning göras. Det är viktigt att redan vid antagningsskedet fånga upp de personer som har en tydlig yrkesidentitet, där personen kan göra en yrkesprövning eller validering. Det är också viktigt att göra en bedömning av den sökandes skolkunskaper och vad dessa kunskaper motsvarar inom det svenska utbildningssystemet. Vuxenutbildningen ska göra bedömning av den sökandes prognos, alltså vilken progression/studietakt personen kan tänkas ha. Detta för att anpassa studiegången för den sökande till dennes förutsättningar.i arbetet med kunskapsbedömningar och antagning är det av stor vikt att Vuxenutbildningen inte blir en testapparat, utan att det är samtalet som står i fokus, att antagningslärarna arbetar fram metoder där så mycket information och utbyte som möjligt kan fås under samtalet, så att en testsituation - som ofta skapar stress och oro - kan undvikas.vuxenutbildningen ska också kunna göra kunskapsbedömningar som konsultation mot ex AF och Arbetsmarknadstorget. Dvs när en handläggare i våra samverkande projekt eller myndigheter möter en sökande och handläggaren är osäker över den sökandes kunskapsnivå, ska Vuxenutbildningen stå till tjänst med ett bedömningssamtal och ev kunskapstest.vägledningen, kunskapsbedömningen och antagningen ska resultera i en studieplan. Metoder för detta arbete har påbörjats under 2001 och måste slutföras under 2002.Det är också viktigt att ett utvecklingsarbete för vägledning kommer igång, där metoder för yrkesvägledning, studievägledning, men också för motivationsarbete och livsvägledning, ska arbetas fram. Detta utvecklingsarbete kan gärna ske i samverkan med övriga vuxenutbildningsenheter. Utbildningsbehov Vuxenutbildningen Hisingen svarar för kartläggning av utbildningsbehovet för målgrupperna Vuxenutbildningen ska fånga upp det faktiska utbildningsbehovet och definiera det innehållsmässigt och kvantitativt genom ständigt pågående kontakter med våra samverkansparter och inte minst i samtalen med de sökande. För att få en ungefärlig uppfattning av utbildningsunderlaget, har uppgifter hämtats in enligt nedanstående tabell. Innan vi fördjupar oss i denna statistik, kan det vara viktigt att resonera lite kring dessa fakta. Eftersom människor kan förekomma både inom socialtjänsten och Arbetsförmedlingen samtidigt, kan inte siffrorna nedan adderas, utan enbart fungera som riktmärken. En grupp där metoder saknas för kartläggning och uppskattning av storlek, är de människor som studerar på Sfi med egen försörjning. De finns inte med i tabellen, möjligen om deras skolbakgrund är högst grundskola, då finns de med under den rubriken. Är de högutbildade, så syns de inte. Dessa personer kommer antingen till Vuxenutbildningen direkt på den öppna mottagningen, eller så fångas de upp genom uppsökande kontakter mot föreningslivet.när det gäller göteborgare som har

20 en skolbakgrund med högst grundskola är det en stor grupp. En del i denna grupp har jobb och ett fungerande liv, är inte alls intresserade av kärnämnesstudier. För en långtidsarbetslös kan det vara jobb i första hand och kärnämnesstudier i andra hand som känns motiverande. En inte helt ovanlig uppgift eller statistikkälla är från gruppen flyktingar som till integrationsverket uppger sin skolbakgrund. Den kanske av en flyktning beskrivs till 14 år. I Sverige är det en eftergymnasial utbildningsnivå om man gör en direktöversättning. Men det kan lika gärna vara en utbildningsnivå under grundskolekompetensen eftersom skolan kanske inte varit varje dag, eller förskola eller koranskola kanske har räknats in. Det kan ha varit krig i regionen och skolan kanske bara fungerat periodvis. Det kan också omvänt vara så att en person uppger att han inte gått i skolan alls. Däremot har personen kanske varit militär och där fått en utbildning, men inte i det man kallar skola. Personen har fått kunskap och erfarenhet som inte räknas in i skolbakgrund. Dessa förtydliganden har lämnats otolkade och 14 år blir alltså 14 år utifrån svenskt skolsystem, en person som inte gått i skola förklaras som analfabet, och detta ligger till grund för ett statistiskt underlag. Planering av utbildningsresurser baseras på denna statistik. Det innebär, som Vuxenutbildningen fått erfara, att samhället hittills planerar utbildningsplatser utifrån ett underlag, en statistik som ofta ger sken av dels att människor har bättre på fötterna än vad som i själva verket visar sig vara sant, dels att behoven är kärnämnesstudier. Det finns alltså förmodligen fler lågutbildade i befolkningsunderlaget än vad statistiken visar och många av dessa är inte intresserade av teoretiska studier. Och det är där utmaningen för Vuxenutbildningen börjar, ett utbildningsbehov som ska mötas, men inte med den traditionellt ämnesteoretiska lösningen.när det gäller människor med funktionshinder, hänvisas till pågående utredning inom VUN om utbildning för funktionshindrade. Beräkningen av målgruppernas storlek i stora drag, utifrån april -01 Hushåll med försörjningsstöd Inskrivna personer på AF Individer boende på Hisingen med högst grundskolebakgrund (källa: sotis) (källa: AIS) (källa: stadskansliet) Om man vill se det lite mer precist och avgränsat, ser det ut så här: Hushåll med arbetslösa socialbidragstagare boende på Hisingen Hushåll med socialbidragstagare som studerar med socialbidrag Hushåll med socialbidragstagare som studerar Sfi Hushåll med introduktionsflyktingar boende på Hisingen Öppet arbetslösa inskrivna på AF-Backaplan och AF-Kvillebäcken, Alltså inte i åtgärder. 887 (källa: sotis) 311 (källa: sotis) 215 (källa: sotis) 116 (källa: sotis) (källa: AIS)

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn Ales Kommun Diarienr: 28/8-2 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn Ansvarig

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

Budget och verksamhetsplan för år 2015

Budget och verksamhetsplan för år 2015 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/14 2014-11-20 Ärende nr 3 Budget

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

DELTA-samverkan maj - augusti 2001

DELTA-samverkan maj - augusti 2001 Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2001/26 på Hisingen 2001-09-18 Sekretariatet, JJ DELTA-samverkan maj - augusti 2001 Efter det intensiva arbetet med utvärderingsrapporten har vi mer koncentrerat

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

DELTA-samverkan maj - augusti 2002

DELTA-samverkan maj - augusti 2002 Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2002/18 på Hisingen 2002-09-17 Sekretariatet DELTA-samverkan maj - augusti 2002 Inom DELTA-samverkans aktiviteter har arbetet med att implementera erfarenheterna

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014 SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014 1 Verksamhet 1.1 Ändamål Samordningsförbundet SOFINT, i Norra Örebro län, bildades med syfte att främja samverkan mellan samhälleliga organisationer

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011 Beslutad vid styrelsemöte den 24 november 2010 Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp 461 83 Trollhättan Organisationsnummer: 222 000-1719 Verksamhetsplan

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning. 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Kommunstyrelsen 2009-12-07 233 607 Arbets- och personalutskottet 2009-11-16 245 531 Dnr 09.672-613 deckf14 Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Bilaga: Sammanställning över kurser Ärendebeskrivning I

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Christina Ståhl Enhetschef 040-675 31 34 christina.stahl@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-31 Dnr 1300977 1 (5) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Inriktningsbeslut om att ingå finansiell samordning i Stockholm (inrättande av samordningsförbund)

Inriktningsbeslut om att ingå finansiell samordning i Stockholm (inrättande av samordningsförbund) Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-02-23 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-03-26

Läs mer

Ansökan om projektmedel

Ansökan om projektmedel Ansökan om projektmedel Syftet med detta informationsblad och mall för ansökan är att vara ett stöd vid utvecklandet av en idé eller verksamhet. Samordningsmedel kan sökas för att helt eller delvis finansiera

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Protokoll Dnr: 0005/09

Protokoll Dnr: 0005/09 1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Protokoll Dnr: 0005/09 SAMMANTRÄDES ART Sammanträde med Samordningsförbundet

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn Ale Kommun Diarienr: 2014/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2006 6:1 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Syftet Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Gymnasieplan 2015-2018 Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr 0526/14 Dokumentägare Sektorschef Sektor Utbildning Giltighetstid

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud. Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006

Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud. Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006 Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006 Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006 1 Förvaltningsberättelse 1.1 Uppstart och bildande

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Regional satsning på vuxnas lärande

Regional satsning på vuxnas lärande PM 2008-11-18 Förslag till Regional satsning på vuxnas lärande Bakgrund och motiv Den arbetsgrupp som tillsatts för att på Utbildningsgruppens uppdrag ta fram ett underlag som ger möjlighet för Utbildningsgruppen

Läs mer

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5) Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Samordningsförbundet Västra Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1

Läs mer

Budget och verksamhetsplan för år 2010

Budget och verksamhetsplan för år 2010 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/09 2009-12-14 Ärende nr 3 Budget

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81 Kommittédirektiv Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare Dir. 2011:81 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Vågmästaregatan 1 D, fjärde våningen. Bengt Pervik (fp) Lennart Johansson LAN

Vågmästaregatan 1 D, fjärde våningen. Bengt Pervik (fp) Lennart Johansson LAN 1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2005-06-20 SAMMANTRÄDETS ART Sammanträde med Samordningsförbundet Göteborg Hisingen TID 12.45 14.25 PLATS Vågmästaregatan 1 D, fjärde

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

frukter av samverkan

frukter av samverkan frukter av samverkan resumé av en utvärdering Finansiell samordning på Hisingen i Göteborg Försäkringskassan Socialtjänsten Primärvården i samarbete med Länsarbetsnämnden Psykiatrin Vuxenutbildningen 1

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER med exempel på dagordning för arbetsplatsträff RIKTLINJER 1 Arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet i Håbo kommun Samverkan i Håbo kommun Samverkanssystemet ska

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm.

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm. Förbundsordning för Falköping/Tidaholm Förbundsordning för i kommunerna Falköping/Tidaholm. har inrättats med stöd av lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN

ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN 1 Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/13 Hisingen 2005-06-13 Sekretariatet, OA, CA Ärende nr 7 ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN Bakgrund

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund ÖVERENSKOMMELSE mellan och Gällande avtal prolongeras för tiden 1 april 2004-31 mars 2007 med nedan angivna ändringar och tillägg. Anmärkning Part äger senast 30 november 2005 säga upp detta avtal vad

Läs mer