Plats och tid Stadshuset, Örnsköldsvik, kl. 15:00-16:30

Transkript

1 Kommunstyrelsen (61) Plats och tid Stadshuset, Örnsköldsvik, kl. 15:00-16:30 Beslutande Övriga deltagare Godkännande av närvaro Tid och plats för justering Ordföranden: Elvy Söderström (s) Ledamoten: Glenn Nordlund (s), Marianne Vestin (s), Jim Sundelin (s), Lena Kvarnström (s), Helge Westman (s), Laila Bylund (s), Ulf Nordin (s), Dan Olsson (c), Kristina Karlström, Lars Näslund (m), Magnus Ekwall (m), Birgitta Sedin (kd), Gunnar Melin (fp), Mats Hedell (v) Ersättaren: Ann-Sofie Karlsson-Ågren (s), Olle Häggström (s), Modou Boye Jallow (s), Agneta Eliazon (s), Gunilla Hammarlund (s), Roland Wikner (c), Nea-Marie Österlund (c), André Nilsson-Hugo (m), Sandra Edin (kd) och Lars Eidenvall (kd) Utredningssekreterare Lars Lundgren Ekonomidirektör Mikael Öhrling Informations- och marknadsföringschef Helen Sahlin Chef barn- och utbildningsförvaltningen Torbjörn Öhlund, 91, 92 och 94 Chef kulturskolecentrum Christer Joald, 91, 92 och 94 Kommunstyrelsen godkänner att angivna personer är närvarande vid sammanträdet samt ger dem rätt att yttra sig. Sekreterare Paragrafer = Lars Lundgren Ordförande = Elvy Söderström Justerare. = Dan Olsson BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Instans Kommunstyrelsen Anslaget sätts upp Anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret Underskrift Namnförtydligande. Ann-Christin Nordqvist

2 Kommunstyrelsen (61) Ks/2008:2 89 Informationsärenden Vid dagens sammanträde lämnas information om och förs samtal kring följande ärenden: Botniabanans årsstämma. Föredragande: Agneta Eliazon Europaforum i Örnsköldsvik 7-8 maj Föredragande: Glenn Nordlund Tågtrafiken på Botniabanan. Föredragande: Elvy Söderström Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen anser sig ha tagit del av informationen. Informationen föranleder inga ytterligare beslut vid dagens sammanträde med kommunstyrelsen.

3 Kommunstyrelsen (61) Ks/2008: Delgivning av uppräkning av sotningstaxa och taxa för brandskyddskontroll enligt index Föreligger skrivelse från räddningstjänsten daterad 27 mars Av skrivelsen framgår att kommunen ansvarar för att sotning och brandskyddskontroll genomförs enligt gällande föreskrifter. Detta ansvar innebär också att kommunen ska fastställa taxa för sotning och brandskyddskontroll. Tidigare beslut I samband med beslut om sotningstaxa i kommunfullmäktige 28 april beslutades även att framtida ändringar av taxan ska kopplas till centralt sotningsindex som fastställs av Sveriges Kommuner och Landsting. Sotningsindex fr.o.m. 1 april 2008 har nu redovisats och uppgår till 2,49 %. Räddningstjänstens kommentarer Räddningstjänsten har räknat upp nu gällande taxor enligt redovisat index och meddelat sotningsdistriktet vilka belopp som gäller fr.o.m. 1 april Reviderade taxor bifogas. Räddningstjänstens skrivelse daterad 27 mars Arbetsutskottets 70/2008. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen anser sig ha tagit del av uppräknad sotningstaxa och taxa för brandskyddskontroll enligt index från Sveriges Kommuner och Landsting.

4 Kommunstyrelsen (61) Ks/2008: Införande av avgift för deltagande i kulturskolecentrums verksamhet Föreligger barn- och utbildningsnämndens 16/2008. Av beslutet framgår att på barnoch utbildningsnämndens uppdrag har verksamhetschefen för Kulturskolecentrum i samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen utrett följande frågor: Stöder nuvarande organisationsform musikskolans utveckling. Optimeras befintliga resurser. Hur ska Kulturskolecentrums avgiftsmodell se ut. Barn- och utbildningsnämnden tog del av utredningen i december 2007 och beslutade då att uppdra till förvaltningen att arbeta vidare med frågorna som berörs i utredningen. Kulturskolecentrums ekonomi är inte i balans och olika åtgärder behöver vidtas för att komma tillrätta med underskottet. En tanke är att införa en avgiftsmodell för grundskoleelevers undervisning. Ett annat sätt är att dra ner på verksamheten vilket dock inte skulle stämma överens med nämndens ambitionsnivå. Barn- och utbildningsförvaltningens förslag Förvaltningen och Kulturskolecentrum har tittat vidare på vilka möjligheter som finns att tillämpa på avgifter: Det är viktigt att avgiftssystemet är enkelt att förstå. Ökad administration med att betala tillbaka hela eller delar av avgiften när eleven väl har börjat bör undvikas, varför det bedömts att ordet "anmälningsavgift" är ett bättre valt ord än "terminsavgift". Hantering och administration av avgiften kommer att ske av barnomsorgsassistenterna på barn- och utbildningskontoret och inte på Kulturskolecentrum. Administrativt krävs det att debiteringssystemet Procapita kan hantera det. Förslag 1: 1. Ämneskurs 400 kr/per termin och samma kostnad för grundskolan som gymnasiet. 2. Maxbelopp/fam/räkningsmottagare enklare än s.k. "syskonrabatt" 800 kr per termin.

5 Kommunstyrelsen (61) 91 (forts) 3. Instrumenthyra= 550 kr/termin vilket är dagens kostnad. Förslag 2: 1. Ämneskurs 300 kr på grundskolan och 550 kr på gymnasiet (500 kr idag). Snittkostnad i Sverige är 595 kr. 2. Maxbelopp 850 kr/termin och räkningsmottagare. 3. Instrumenthyra 550 kr/termin (oförändrat). Förvaltningens bedömning är att intäkterna ligger omkring 0,5 Mkr till 0,8 Mkr. Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att en anmälningsavgift för deltagande i kulturskolecentrums aktiviteter införs från läsåret 2008/2009 enligt förslag 2. Uppföljning ska ske efter ett år. Förvaltningen får i uppdrag att fortsätta dialogen med Kulturskolecentrum om den ekonomiska situationen, uppdraget och organisationen. Nämnden ska informeras fortlöpande. Barn- och utbildningsnämndens 16/2008. Arbetsutskottets 71/2008. Arbetsutskottets behandling Vid arbetsutskottets behandling av ärendet yrkar Lars Näslund (m) på återremiss av ärendet till barn- och utbildningsnämnden för besvarande av följande frågor: Varför har skrivelserna från fackombuden inte bifogats till handlingarna inför barn- och utbildningsnämnden samt kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet? Hur har kulturskolecentrums verksamhet utvecklats sedan införandet? Om avgiften införs, vilka konsekvenser får det för eleverna? Hur kommer organisationen att se ut efter införande av avgifterna? Vad avser barn- och utbildningsförvaltningen göra för att minska avstånden mellan förvaltningsledning och verksamhetsutövare? Elvy Söderström yrkar att ärendet hänskjuts till kommunstyrelsen utan förslag till beslut och där barn- och utbildningsförvaltningens chef Torbjörn Öhlund bjuds in

6 Kommunstyrelsen (61) 91 (forts) för att besvara frågorna vid kommunstyrelsens behandling av ärendet. Arbetsutskottet har därefter hänskjutit ärendet till kommunstyrelsen utan förslag till beslut samt bjudit in barn- och utbildningsförvaltningens chef Torbjörn Öhlund för att besvara frågorna vid kommunstyrelsens behandling av ärendet. Kommunstyrelsens behandling Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet föredrar Kulturskolecentrums chef Christer Joald och barn- och utbildningsförvaltningens chef Torbjörn Öhlund ärendet och lämnar muntliga svar på arbetsutskottets frågor. Torbjörn Öhlund berättar att skrivelserna från fackombuden inte bifogats till handlingarna inför barn- och utbildningsnämndens behandling av ärendet eftersom de tar upp så många andra förhållanden som inte rör själva avgiftsfrågan. Vidare beskriver Christer Joald att kulturskolecentrum idag har 21 tjänster. En indragning av 2,5 tjänst innebär en besparing på ca. 1 Mkr. Införande av avgifter medför att 0,5 Mkr kan tillföras verksamheten. Sammantaget innebär dessa åtgärder att kulturskolecentrums ekonomi kommer i balans vilket facknämnden också krävt. Införande av avgifterna bedöms inte få några större konsekvenser för eleverna. Oavsett om avgifterna införs lämnar kulturskolecentrum i allt högre grad den äldre modellen med individundervisning till att gå mot gruppundervisning och mer projektinriktad verksamhet. Efter genomförd föredragning yrkar Mats Hedell (v) att höjningen endast sker för gymnasieeleverna och inte grundskoleleverna enligt förslag 2. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige inför en anmälningsavgift för deltagande i kulturskolecentrums aktiviteter från läsåret 2008/2009 innebärande alternativ två i barn- och utbildningsnämndens förslag: 1. Ämneskurs 300 kr på grundskolan och 550 kr på gymnasiet (500 kr idag). Snittkostnad i Sverige är 595 kr. 2. Maxbelopp 850 kr/termin och räkningsmottagare. 3. Instrumenthyra 550 kr/termin (oförändrat). Uppföljning av beslutet ska ske efter ett år. Uppföljningen behandlas i barn- och utbildningsnämnden.

7 Kommunstyrelsen (61) 91 (forts) Mot kommunstyrelsens förslag reserverar sig Mats Hedell (v) till förmån för sitt eget yrkande.

8 Kommunstyrelsen (61) Ks/2008: Införande av avgift för deltagande i Komteks verksamhet Föreligger barn- och utbildningsnämndens 17/2008. Av beslutet framgår att nämnden i likhet med kulturskolecentrum har beslutat föreslå kommunfullmäktige att införa en anmälningsavgift på 200 kronor per termin för deltagande i Komteks aktiviteter från läsåret 2008/2009. Uppföljning ska ske efter ett år. Avgiften avser täcka materialkostnader. Barn- och utbildningsnämndens 17/2008. Arbetsutskottets 72/2008. Kommunstyrelsens behandling Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet föredras ärendet av barn- och utbildningschef Torbjörn Öhlund. Efter genomförd föredragning yrkar Mats Hedell (v) avslag till förslaget om avgift. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige inför en anmälningsavgift på 200 kronor per termin för deltagande i Komteks aktiviteter från läsåret 2008/2009. Uppföljning ska ske efter ett år. Uppföljningen behandlas i barn- och utbildningsnämnden. Mot kommunstyrelsens beslut reserverar sig Mats Hedell (v) till förmån för sitt eget yrkande.

9 Kommunstyrelsen (61) Ks/2008: Delgivning av redovisning av underlag för förändrat huvudmannaskap avseende hemsjukvården Föreligger omsorgsnämndens 25/2008. Av beslutet framgår att inom Västernorrlands län har diskussioner om ett förändrat huvudmannaskap för hemsjukvård pågått under det senaste året. Kommunförbundet Västernorrland har fått i uppdrag att tillsammans med ledningen för Landstingets Primärvård diskutera och förbereda för ett eventuellt förändrat huvudmannaskap. Dessa diskussioner har pågått i en positiv anda vilket innebär att parterna till största delen är överens om definition av hemsjukvård. Med ett samlat huvudmannaskap ökar förutsättningarna för att de sociala och medicinska insatserna kan integreras till en helhet. I arbetet med ett förändrat huvudmannaskap ska stor vikt läggas vid att undvika dubbla organisationer. Utgångspunkten för kommunerna är att den enskilde garanteras trygghet och kontinuitet i vårdinsatserna. Den enskilde ska tillförsäkras en trygg, säker och lättillgänglig vård och omsorg. Det ska vara enkelt att förstå vart man ska vända sig vid behov av vård och omsorg, både när det gäller sociala som medicinska insatser. Insatserna ska vara av god kvalitet och samordnade utifrån en helhetssyn. Kommunerna i länet ser ett behov av att i samverkan med landstinget utveckla sina verksamheter för att få en ökad effektivitet och bättre kvalitet för brukare. Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden har erhållit en redovisning av det arbete som förs mellan de båda huvudmännen. Omsorgsnämnden har ställt sig positiv till ett fortsatt arbete för att se över möjligheterna att överlåta hemvården till kommunerna. Vidare har omsorgsnämnden uppdragit till sin förvaltning att tillsammans med Kommunförbundet fortsätta det påbörjade arbetet med syfte att få en sammanhållen hemvård i kommunerna inom länet. Omsorgsnämnden har beslutat att delge redovisningen till kommunstyrelsen som en information.

10 Kommunstyrelsen (61) 93 (forts) Omsorgsnämndens 25/2008. Arbetsutskottets 73/2008. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen anser sig ha tagit del av informationen från omsorgsnämnden angående det arbete som förs mellan de båda huvudmännen beträffande hemsjukvården. Kommunstyrelsen noterar att omsorgsnämnden ställer sig positiv till ett fortsatt arbete för att se över möjligheterna att överlåta hemvården till kommunerna. Kommunstyrelsen noterar att omsorgsnämnden uppdragit till sin förvaltning att tillsammans med Kommunförbundet fortsätta det påbörjade arbetet i syfte att få en sammanhållen hemvård i kommunerna inom länet.

11 Kommunstyrelsen (61) Ks/2007: Motionssvar, inför privatekonomi på skolschemat Föreligger motion från André Nilsson-Hugo (m) instämplad vid kommunledningskontoret den 17 december I motionen föreslås att Örnsköldsviks kommun inför privatekonomi på skolschemat i gymnasieskolorna i kommunen. Motionen har av kommunfullmäktige 236/2008 överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. Beredning av motionen Kommunkansliet har remitterat motionen till barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämndens motionssvar Barn- och utbildningsnämnden har yttrat sig i ärendet under 20/2008. Av beslutet framgår att enligt gymnasieförordningen 5 kap 1 består ett nationellt program av: kärnämneskurser (ingår i alla program) för programmet gemensamma karaktärsämneskurser (ska ingå i programmet) i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser (ska ingå i programmet) valbara karaktärsämneskurser (kurs i ett karaktärsämne som inom program målens ram kompletterar de gemensamma karaktärsämneskurserna och kurserna som ingår i en inriktning inom programmet) kurser inom det individuella valet projektarbete Styrelsen för utbildningen får fastställa lokalt valbara kurser enligt vad som föreskrivs i 2 kap (SFS 1999:844). Intentionerna i GY 09 (gymnasieutredningen) är att lokala kurser inte ska finnas inom gymnasiets program om de inte kvalitetssäkrats av Skolverket. De övergår då till nationell kurs. Skolverket har även klargjort att nya lokala kurser inte kommer att kvalitetssäkras innan beslutet om den nya gymnasieskolan har fattats.

12 Kommunstyrelsen (61) 94 (forts) I utbudet för det individuella valet finns idag inom Örnsköldsvik Gymnasium kurser som i vissa delar överensstämmer med motionärens förslag om en kurs inom privatekonomi: 1) Rättskunskap, 50 p som är en nationell kurs och möjlig för alla elever att välja inom sitt individuella val. Mål för kursen Rättskunskap: Eleven ska: ha kunskap om rättsväsendets struktur, organisation och arbete kunna beskriva huvuddragen av lagstiftningsprocessen, förstå och kunna använda sig av offentlighetsprincipen, känna till grundläggande juridiska begrepp och förhållande som gäller individen, arbetslivet och företagandet, vara orienterad om de viktigaste delarna av civil-, process- och straffrätten, kunna lösa enklare juridiska problem med hjälp av relevanta metoder och hjälpmedel, kunna upprätta och tolka vanligt förekommande juridiska dokument, vara orienterad om andra länders rättsordning samt översiktligt kunna jämföra vår rättsordning med något annat lands, känna till grunddragen av EU-rätten. 2) Aktiekunskap, 50 p som är en lokal kurs och som funnits inom gymnasiet under några år. Kärnämnet Samhällskunskap A, 100 p är en kurs som läses av samtliga elever på nationellt program. Mål för kursen Samhällskunskap A är bl.a: Eleven ska: kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället Mot bakgrund av beskrivningen ovan har barn- och utbildningsnämnden föreslagit kommunfullmäktige att avslå motionen. I motiveringen anges att Skolverket har klargjort att nya lokala kurser inte kommer att kvalitetssäkras innan beslutet om den nya gymnasieskolan har fattats. Barn- och utbildningsnämndens 20/2008. Arbetsutskottets 74/2008.

13 Kommunstyrelsen (61) 94 (forts) Arbetsutskottets behandling Arbetsutskottet har under 74/2008 efter omröstning och med röstsiffrorna 4-1 samt två ledamöter som avstod, förslagit att kommunfullmäktige avslår motionen med motiveringen att Skolverket har klargjort att nya lokala kurser inte kommer att kvalitetssäkras innan beslutet om den nya gymnasieskolan har fattats. Kommunstyrelsens behandling Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet föredras ärendet av barn- och utbildningsförvaltningens chef Torbjörn Öhlund. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige avslår motionen med motiveringen att Skolverket har klargjort att nya lokala kurser inte kommer att kvalitetssäkras innan beslutet om den nya gymnasieskolan har fattats. Kommunfullmäktige noterar att barn- och utbildningsförvaltningens chef Torbjörn Öhlund kommer att ta upp motionens intentioner vid samtal med rektorerna.

14 Kommunstyrelsen (61) Ks/2007: Motionssvar, förbättrad parkbelysning Föreligger motion daterad 24 september 2007 från Lars Eidenvall (kd) angående förbättrad parkbelysning i syfte att förhindra spridning och förtäring av alkohol samt våldsbrott. I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger följande uppdrag till kommunstyrelsen: 1. Snarast reparera alla de trasiga lampor som finns idag. 2. Undersöka kostnaden för att förbättra belysningen i våra centrala parker, främst under fredag- och lördagkvällar. 3. Om kostnaden bedöms rimlig, snarast förstärka belysningen i våra centrala parker, gärna modern solcellsbelysning. 4. Undersöka om en förbättrad belysning kan kombineras med en dekorativ trädbelysning vintertid. Beredning av ärendet Kommunfullmäktige har under 172/2007 överlämnat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Därefter är motionen remitterad till Övik Energi AB samt Nämnden för teknik och service för yttrande. Övik Energi AB har i skrivelse daterad 1 mars 2008 meddelat att man inte svarar på motionen utan hänvisar till nämnden för teknik och service som har kompetensen inom detta område. Övik Energi AB kan bistå med teknisk rådgivning gällande belysningsutförande. Nämnden för teknik och service styr även över investeringarna. Nämnden för teknik och service har avgett ett yttrande över motionen under 133/2008. I yttrandet föreslår nämnden fullmäktige att bifalla motionen. I motiven anges att åtgärderna som föreslås ligger till grund för att stävja spridning och förtäring av alkohol samt att minska våldsbrott i kommunens parker då de upplevs som dunkla platser. Belysningen i Örnsköldsviks parker är idag ej av sådan beskaffenhet att de fyller den funktion de är tänkta för. Belysningen har fel ljusbild, bidrar till ljusförorening samt är icke energisnål.

15 Kommunstyrelsen (61) 95 (forts) Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret delar nämnden för teknik och service åsikter att åtgärderna som föreslås ligger till grund för att minska alkoholvanorna och våldsbrotten i kommunens parker. Det känns dock mest rimligt att uppdraget tilldelas nämnden för teknik och service mot bakgrund av uppdragets karaktär. Kommunledningskontorets skrivelse daterad 31 mars Arbetsutskottets 75/2008. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige bifaller motionen genom att uppdra till nämnden för teknik och service att: 1. Snarast reparera alla de trasiga lampor som finns idag. 2. Undersöka kostnaden för att förbättra belysningen i våra centrala parker, främst under fredag- och lördagkvällar. 3. Om kostnaden bedöms rimlig, snarast förstärka belysningen i våra centrala parker, gärna modern solcellsbelysning. 4. Undersöka om en förbättrad belysning kan kombineras med en dekorativ trädbelys ning vintertid. Uppdraget redovisas till kommunfullmäktige senast utgången av 2009.

16 Kommunstyrelsen (61) Ks/2008: Delgivning av revisionsrapport, kommunens rehabiliteringsarbete Föreligger skrivelse från revisionskontoret daterad 11 mars Av skrivelsen framgår att KomRev har på revisorernas uppdrag genomfört en granskning av barn- och utbildningsnämndens och omsorgsnämndens arbete med bland annat rehabilitering. Granskningen har sammanfattats i en revisionsrapport som godkänts av revisorerna. Revisionsrapporten översänds till kommunstyrelsen för kännedom. Inga ytterligare ställningstaganden föreslås kommunstyrelsen. Arbetsutskottets 76/2008. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen anser sig ha tagit del av revisionsrapporten "Nämndernas arbete med rehabilitering". Kommunstyrelsen uttalar en glädje över att revisionsrapportens resultat visar på positiva omdömen vad gäller personalhälsoarbetet inom omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden

17 Kommunstyrelsen (61) Ks/2008: Delgivning av revisionsrapport, granskning av Årsredovisning 2007 Föreligger skrivelse från revisionskontoret daterad 11 mars Av skrivelsen framgår att KomRev har på revisorernas uppdrag genomfört en granskning av kommunens årsredovisning Granskningen har sammanfattats i revisionsrapport som godkänts vid revisorernas senaste sammanträde. Revisionsrapporten har översänts till kommunstyrelsen för kännedom. Inget ytterligare ställningstagande har föreslagits kommunstyrelsen. Arbetsutskottets 77/2008. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen anser sig ha tagit del av revisionsrapport "Granskning av kommunens årsredovisning Kommunstyrelsen uttalar en glädje över att revisionsrapportens resultat visar på positiva omdömen vad gäller årsredovisningen.

18 Kommunstyrelsen (61) Ks/2008: Förstudie 1, Ändamålsenlig organisation för att uppnå målet trygga barn och ungdomar Föreligger kommunstyrelsens 241/2007 varav framgår att kommunstyrelsen har antagit utredningsdirektiv för översyn av förvaltningsorganisationen daterad 15 november Av direktiven framgår att en mindre förstudie ska genomföras skyndsamt för att klarlägga om Örnsköldsviks kommun har en ändamålsenlig organisation för att uppnå målet - "Trygga barn och ungdomar som mår bra och får en bra förberedelse för vuxenlivet". I en preciserad frågeställning som anges enligt direktiven ska förstudien klarlägga följande: Arbetar förvaltningarna bra tillsammans och med en gemensam målbild? Samverkar respektive förvaltnings mål med det övergripande kommunmålet? Är samverkansarbetet mellan förvaltningarna väl fungerande? Finns det möjlighet att "frigöra resurser" i pengar och/eller förbättrad effektivitet i verksamheterna som t.ex. besparad tid och förbättrad kvalitet. Finns det förutsättningar i form av ekonomiska besparingar, effektiviseringar etc. som motiverar att gå vidare ytterligare i en mer omfattande utredning? Förstudie En förstudie har tagits fram som koncentrerar sig på det arbete som utförs inom de i huvudsak berörda förvaltningarna, barn- och utbildning, humanistiska, omsorgen och kultur- och fritid. Organisationen för förtroendevalda berörs inte i första steget. En konsekvens av större organisatoriska förändringar kan naturligtvis i ett senare skede påverka förtroendemannaorganisationen. Faktainsamlingen har skett genom utskick och bearbetning av frågor som gått ut till 12 nyckelpersoner som är verksamma vid berörda förvaltningar. Berörda förvaltningsledningar har beretts möjlighet att skriftligt yttra sig över slutsatserna i förstudien innan den politiskt behandlas. Förstudiens slutsatser Förstudien visar att förvaltningarna arbetar bra med barn- och ungdomsfrågor men det saknas en gemensam målbild och tydliga politiska styrdokument för samverkan.

19 Kommunstyrelsen (61) 98 (forts) I många fall är det helt upp till den enskilde handläggaren att ta ansvar för att samverkan sker mellan kommunens egna myndigheter men även externa myndigheter. Det innebär att den insats som görs för barn- och ungdomar inte ger maximal utväxling. Det finns skäl att titta närmare på möjligheten att skapa en effektiv organisation som ges större förutsättningar att lyckas att nå målen med en ändamålsenlig organisation för att uppnå målet "Trygga barn och ungdomar som mår bra och når skolans nationella kunskapsmål". Den organisationen skulle kunna likna en internkommunal samverkansorganisation liknande Polsam och Opsam med samordnade beredningsgrupper, gemensamma utbildningsinsatser och gemensam budget. Kommunstyrelsen föreslås därför ta initiativ till att tillsätta en utredning bestående av tjänstemän från barn- och utbildnings-, humanistiska- och kultur- och fritidsförvaltningen, med direktiv att ta fram ett förslag på organisation med en gemensam målbild och tydliga politiska dokument för hur verksamheten ska styras, kopplingar till andra myndigheter, verkställande organisation samt ekonomiska konsekvenser kort- och långsiktigt. Till utredningsarbetet ska även tillsättas representanter från omsorgsförvaltningen mot bakgrund av att handikappomsorgen och socialpsykiatrin organisatoriskt finns där. Kommunledningskontorets skrivelse daterad 7 april Arbetsutskottets 81/2008. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningskontoret att tillsätta en utredningsgrupp bestående av representanter från barn- och utbildningsförvaltningen, humanistiska förvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och omsorgsförvaltningen. Utredningsgruppen ska ta fram förslag på hur en utvecklad samverkansform ska se ut med gemensam målbild och tydliga styrdokument för hur verksamheten ska styras samt hur bättre kvalitativ verksamhet kan uppnås för satsade medel. I utredningsarbetet ska beaktas det arbete som pågår i och med framtagandet av barnoch ungdomspolitiskt program. Utredningsuppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen senast utgången av mars månad 2009.

20 Kommunstyrelsen (61) Ks/2008: Förstudie 3, Inrättande av en gemensam utredningsenhet för ansökningar i sociala frågor Föreligger kommunstyrelsens 241/2007 varav framgår att kommunstyrelsen har antagit utredningsdirektiv för översyn av förvaltningsorganisationen daterad 15 november Av direktiven framgår att en mindre förstudie ska genomföras skyndsamt för att klarlägga om det i Örnsköldsviks kommun bör finnas en samordnad utrednings- och beslutsenhet för alla ärenden enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service (LSS). Ett uppdrag kan vara att se om det finns en möjlighet att kommunen skulle kunna ha "en väg in" i sociala frågor. Verkställigheten kan sedan ligga på olika verksamheter som får uppdrag att verkställa de olika behov som finns. Detta kan innebära att verkställigheten kan ske från olika nämnder men att någon ändå har ett totalt ansvar för personens behov. I förstudien bör framgå var en sådan enhet skulle vara bäst placerad organisatoriskt och vad detta skulle innebära för de olika verkställighetsområdenas tillhörighet. Förstudien ska klarlägga om det finns möjlighet att "frigöra resurser" i pengar och/eller förbättrad effektivitet i verksamheterna som t.ex. besparad tid och förbättrad kvalitet. Finns det förutsättningar i form av ekonomiska besparingar, effektiviseringar etc. som motiverar att gå vidare ytterligare i en mer omfattande utredning? Förstudien En förstudie har tagits fram daterad 18 februari Av förstudien framgår att handläggningen av sociala frågor i huvudsak organiseras under omsorgsförvaltningen och humanistiska förvaltningen. Förstudiens slutsatser är att om man utgår från medborgaren så finns det flera fördelar med att ha en gemensam myndighetsutövning. Det finns dock risker som måste utredas vidare innan beslut om gemensam myndighetsutövning tas. En sådan är storleken på organisationen. Ett första steg kan istället vara att studera om man kan ha en gemensam mottagningsenhet dit människor kan besöka och få information och svar på sina första frågor en s.k. "en dörr in". Där kan anmälningar tas emot som sedan skickas till respektive förvaltning för utredning. Vidare bör man studera om man kan utveckla ett antal gemensamma rutiner samt en beredningsgrupp som ansvarar för att se över hur vi ska göra när vi ser att människor har behov från flera verksamheter. Den enskilde människan ska inte behöva besöka och ansöka via flera

21 Kommunstyrelsen (61) 99 (forts) olika enheter utan den gemensamma mottagningsenheten fördelar internt. Möjlighet till besparingar ligger inte inom en samordning av dessa verksamheter utan i att samordna våra administrativa resurser. Kommunledningskontorets skrivelse daterad 29 april Arbetsutskottets 82/2008. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen uppdrar till humanistiska nämnden att tillsammans med omsorgsnämnden i ett första steg göra en fördjupad utredning om en gemensam mottagningsenhet för ansökningar inom ramen för Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service (LSS). Utredningen ska beskriva hur denna mottagningsenhet ska se ut samt vilka eventuella vinster med samordning och samlokalisering. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen senast mars månads utgång Frågan om gemensam utrednings- och beslutsenhet får vila till dess att en utvecklad samverkansform har utvärderats.

22 Kommunstyrelsen (61) Ks/2008: Förstudie 4, Handikappomsorgens förvaltningstillhörighet Föreligger kommunstyrelsens 241/2007 varav framgår att kommunstyrelsen har antagit utredningsdirektiv för översyn av förvaltningsorganisationen daterad 15 november Av direktiven framgår att en mindre förstudie ska genomföras skyndsamt för att klarlägga om det i Örnsköldsviks kommun finns anledning att ändra befintlig organisation för handikappfrågorna som idag finns nära anknutet till humanistiska nämnden, omsorgsnämnden men även i viss mån barn- och utbildningsnämnden. Förstudien ska klarlägga om det finns möjlighet att "frigöra resurser" i pengar och/eller förbättrad effektivitet i verksamheterna som t.ex. besparad tid och förbättrad kvalitet. Finns det förutsättningar i form av ekonomiska besparingar, effektiviseringar etc. som motiverar att gå vidare ytterligare i en mer omfattande utredning? Förstudien En förstudie har tagits fram daterad 20 februari Av förstudien framgår att i Örnsköldsviks kommun tillhör handikappomsorgen, med uppdrag att verkställa insatser för människor som tillhör personkretsen i Lagen om stöd och service (LSS) samt socialpsykiatrin, till största delen omsorgsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden har haft en del av utredning och verkställighet men barn- och utbildningsnämnden har skrivit fram ett förslag att även denna del ska övergå till omsorgsnämnden. Verksamheten är nära knuten till omsorgen men även nära den verksamhet som humanistiska nämnden bedriver med fokus på den vuxna människans behov. Förstudien visar att det finns två huvudspår: 1. Förbättra och fördjupa nuvarande samarbete och ej ändra organisationen. Förbättrad kvalitet och resursutnyttjande genom att fördjupa nuvarande arbetssätt. Däremot är det inte säkert att det leder till några besparingar utifrån ekonomiskt perspektiv. T.ex. kan en förbättrad kvalitet för den enskilde personen bygga på ett arbetssätt som innebär förmöten, varför det inte blir någon ekonomisk vinning utifrån effektivare användning av personal. Men ifall man kan förbättra rutiner utifrån samhällsutvecklingen så kan det bli tänkbara besparingar, såväl utifrån effektivare användning av personal som utifrån samhällsekonomiskt perspektiv. 2. Handikappomsorgen och socialpsykiatrin flyttar över till humanistiska nämnden (alt. endast socialpsykiatrin) Att göra en organisationsförändring där man flyttar