Morgondagens ingenjör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Morgondagens ingenjör"

Transkript

1 Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll Projekt- och arbetsplan, version Sammanfattning - Mål Projektets fokusområden... 3 Studenternas nya förväntningar och krav... 3 Näringslivets, teknikfrontens och samhällets förändrade krav...4 Internationaliseringens konsekvenser... 5 Nya utbildningsaktörer och nya utbildningsmodeller Projektets innehåll och utförande... 7 Panel 1 Högskolan/Universitetet i ett internationellt perspektiv... 8 Panel 2 Studenten Panel 3 Samhället och det internationella näringslivet Projekt- och arbetsplan, version 6. Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 1(15)

2 Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 1. Sammanfattning - Mål Bra ingenjörer och goda utbildningar inom ingenjörsvetenskap och teknik har under hela 1900-talet haft en mycket stor betydelse för samhällets långsiktiga utveckling. Välfärden och utvecklingsnivån i vårt samhälle bestäms i hög grad av tillgången på teknisk kapacitet, kompetens och utvecklingskraft. En utgångspunkt för projektet Morgondagens ingenjör är att det även kommer att gälla under 2000-talet. Civil- och högskoleingenjörsutbildningar måste fylla det framtida näringslivets behov. För att klara kompetensförsörjningen framöver måste fler ungdomar vilja bli ingenjörer. Det gäller att göra utbildningarna attraktiva och höja utbildningens status. Därför startar IVA, med stöd från Utbildningsdepartementet och Svenskt Näringsliv, projektet i syfte att ge förslag på nya former och innehåll i svensk ingenjörsutbildning samt öka förändringsviljan och förändringstakten inom det svenska högskolesystemet. Härvid är processen minst lika viktig som produkten. Några av drivkrafterna är det minskade och samtidigt bredare studentunderlaget. Detta tillsammans med den svenska åldersstrukturen förutspås leda till en brist på ingenjörer om ungefär tio år. Målet är att kraftsamla för att öka rekryteringsbasen bland våra ungdomar och genom att vara attraktiva på en internationell utbildningsmarknad. Projektet vill väcka intresse för naturvetenskap, teknik och ingenjörskonst hos alla, ung som gammal. Tänk om det finns en liten ingenjör i varje människa. Näringslivets krav på ingenjören ändras i takt med att samhället och näringslivet förändras. Näringslivets ökade efterfrågan på högskoleutbildade, inte minst ingenjörer, är en stark drivkraft. Målet är att ingenjörsutbildningen skall uppfylla dagens etablerade företags behov på välutbildade ingenjörer men också tillgodose ett behov som vi idag knappast kan förutse. Forskningen ställer krav på en relevant basutbildning för vidare forskarstudier. Målet är att klara behovet av disputerade både för universitetens egna utveckling och näringslivets ökade efterfrågan. Förändringar i det globala och multikulturella samhället ökar behovet av utveckling av traditionell ingenjörskonst genom att inkludera nya ämnesområden. Det livslånga lärandet måste vara ett mål i all högre utbildning. Bolognadeklarationen indelar högre utbildning i två huvudsakliga utbildningsnivåer undergraduate och graduate. Hur ska civilingenjörsutbildningen och högskoleingenjörsutbildningen förhålla sig till denna nivå indelning? Sverige skall vara internationellt ledande inom ingenjörsutbildningen genom att: - erbjuda studenter attraktiva och internationellt konkurrenskraftiga utbildningar - utbilda innovativa ingenjörer som bidrar till förnyelse - utbilda ingenjörer som bidrar till tillväxt i samhälle och näringsliv Vi kan då inte ställa oss vid sidan av utvecklingsprocessen utan vi skall vara med och leda den. Projekt- och arbetsplan, version 6. Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 2(15)

3 IVA har en unik position för att genomföra projektet genom sin förankring både i högskolorna, samhället och i näringslivet. IVA har en lång erfarenhet av att driva ingenjörsutbildningsprojekt och det känns mycket motiverat att göra denna kraftsamling nu. 2. Projektets fokusområden Ett antal fokusområden är tydliga. Följande bild illustrerar ingenjörsutbildningens nya situation: Studenternas nya förväntningar och krav Samhällsutvecklingen riskerar att undergrävas genom att rekryteringsunderlaget till högre studier inom teknik minskar, delvis av demografiska skäl men kanske framför allt till följd av förändrade attityder och förväntningar i samhället och hos unga människor. 1 Man kan därför fråga sig om nuvarande ingenjörsutbildningar och utbildningsprogram inom teknik och ekonomi i Sverige är tillräckligt attraktiva för att motsvara studenternas förhoppningar, förväntningar och krav. 2 Problemen verkar gälla såväl ingenjörsutbildningens form som innehåll. 1 Antalet studenter i stort fortsätter att öka, PM från Högskoleverket. 2 Flera studier har undersökt attityder till utbildning bland gymnasieelever och vad industrin anser t ex Skolan ungdomarna och industrin, Industriförbundet, Företagens syn på unga medarbetare 1999, Den ljusnande framtid är vår 2000, Vad säger ungdomarna Projekt- och arbetsplan, version 6. Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 3(15)

4 I och med att studentunderlagen breddas men intresset för ingenjörsutbildningen bland unga människor minskar finns det skäl till att förnya utbildningen. Är utbildningen för tråkig eller irrelevant? Är formerna fel? Speglar innehållet kraven för det kommande yrkeslivet? Frågorna kan göras många. Att det är en ekonomisk överlevnadsfråga för högskolorna att kunna rekrytera studenter är oemotsägligt. Likaså att flera högskolor nu börjar betrakta varandra som konkurrenter. Denna konkurrenssituation är en stark drivkraft för förändringar och avspeglas tydligt i debattinläggen 3. Det handlar om att kunna attrahera unga människor i större utsträckning än tidigare. 4 Frågor kring rekrytering till högre studier kommer att utgöra en central del i projektet och ett delprojekt där studenten helt sätts i fokus beskrivs längre fram i projektplanen. Näringslivets, teknikfrontens och samhällets förändrade krav Näringslivets och samhällets krav på ingenjörer ändras i takt med att både näringslivet och samhället ändras. Är ingenjörsutbildningen av i dag i samklang med sina avnämare och samhällskraven? Det finns intressenter som hävdar att så inte är fallet. Teknikfronten, näringslivets och samhällets allt snabbare utveckling bidrar självfallet till att förnyelsebehovet accentueras. Gamla föreställningar om industrisamhällets struktur sägs ibland prägla utbildningen i för stor utsträckning i förhållande till det kunskapsarbetande ingenjörsarbete som redan idag dominerar många ingenjörers vardag. Nya krav på teknikkomplementära färdigheter reses samtidigt som flera av teknikområdena i sig kräver starkare disciplinära fördjupningar. Kan man framöver tänka sig ännu större grad av mixade kurser mellan teknikområden, ekonomi, språk, psykologi etc. än vad som redan finns eller är det ett hot mot teknikdjupet? Speglar utbildningen nya organisationsformer, t.ex. konsultens roll eller ingenjören som kravställare på en extern produktionsenhet? Bör utbildningen förskjutas från processingenjörer mot serviceingenjörer? Nya teknikområden driver på behovet av nytt teknikinnehåll i utbildningen samtidigt som det är av vikt att slå vakt om ingenjörsutbildningens "kärna" i termer av matematik, fysik, mekanik etc. Forskningen med sin tydliga karaktär av kunskapssökande, ställer delvis andra krav än industrin där tillämpning och vidareutveckling av rådande kunskap dominerar problemlösandet. Nya dramatiska och banbrytande teknologier skapar både nya forskningsområden och ger upphov till nya forskningsfrågor. På samma sätt som förändringar i näringslivet ställer nya krav på en ingenjörsutbildning ställer därför forskarsamfundet legitima krav på en vidareutveckling av grundutbildningen. Globalisering och utflytten av flera av våra internationella företags huvudkontor har satt frågor om nyföretagande och innovationsklimatet i Sverige i centrum. Det behövs incitament för att driva och förändra företagskulturen med fokus på nyföretagande och entreprenörskap redan under utbildningen. 3 Se bl.a. DN Debatt, Ingegerd Palmér; NyTeknik, Anders Flodström, I sammanhanget kan det vara värt att notera att utvecklingen är internationell se t ex Trends in Undergraduate Education, Science, August Projekt- och arbetsplan, version 6. Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 4(15)

5 Även här kan alltså frågorna göras många. I vilken takt bör ingenjörsutbildningen förnyas utefter de olika avnämarnas krav? Hur ser det framtida ingenjörsyrket, som utbildningen syftar mot, egentligen ut? Frågorna är i grunden inte nya men balansen mellan de olika kraven kan idag upplevas som allt svårare att hantera. Förhållandet mellan hur mycket kunskap som skall läggas inom utbildningssystemens ram kontra arbetslivets livslånga lärande hittar inga självklara svar. Man kan dock notera att det ur den livslånga ingenjörsutbildningens perspektiv finns många röster för att hela ingenjörens livstid bör tas i beaktande. 5 Traditionellt har ingenjörsutbildningen haft en mycket nära och tät relation till sina avnämare och därigenom kan man kanske hävda att problemen av den karaktär som angivits ovan ofta hanteras inom ramen för högskolans vardag. Både förekomsten av och innehållet i begrepp som examensarbete, praktikfall, problemlösning, fadderföretag etc. är exempel som manifesterar detta. Idag finns dock skäl att fundera kring om inte en ännu tydligare närvaro av de olika avnämarna, kanske framför allt näringslivet, inom högskolans ram skulle ge positiva effekter i termer av förnyelse. Frågor kring näringslivets delaktighet både som kravformulerare gentemot utbildningssystemet och som aktivt engagerad intressent i själva utbildningssystemet utgör också en central del i projektet (beskrivs längre fram). Internationaliseringens konsekvenser Näringslivet befinner sig i en fortgående internationalisering vilket innebär omprövning av etablerade mönster för verksamheternas lokalisering och rekrytering med hänsyn till tillgång på kompetens. Euron och den allt starkare inre marknaden med minskande hinder för rörlighet av tjänster och produkter driver på internationaliseringen ytterligare. Följden blir att den svenska ingenjörsutbildningen måste ses ur ett internationellt perspektiv för att säkra att utbildningen håller internationell toppklass och förbereder för yrkesutövning på den internationella arenan. Många nya och spännande idéer finns att hämta på framgångsrika universitet utomlands och vid privata utbildningsorganisationer. Vidare är ofta konkurrensen mellan universitet utomlands större än i Sverige, erfarenheter som bör tas tillvara också i det svenska utbildningssystemet. Internationaliseringen medför att människor blir mer rörliga. Delar av eller hela utbildningar kommer att läsas vid utländska universitet. Med utgångspunkt från den enskilde studenten kan det vara mer givande att läsa en enstaka kurs på ett universitet i Europa än på en svensk teknisk högskola, både för utbildningens kvalité och för att bygga upp sitt kontaktnät. På samma sätt kommer studerande utifrån att vilja utnyttja delar eller hela svenska utbildningar. Vidare kommer ingenjörer med utländska delbetyg eller utländsk examen att arbeta i Sverige, tillfälligt eller för oöverskådlig tid. För att tillgodose behovet av kvalificerade tekniker måste ingenjörer med utländsk examen ges goda möjligheter till fortbildning. Men till vissa vidareutbildningar krävs en formell examen, erkänd av det svenska utbildningssystemet. 5 Se t ex Teknisk Framsyn, Utbildning och lärande, Projekt- och arbetsplan, version 6. Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 5(15)

6 Ett antal länder i Europa har genomfört förändringar i examensstrukturen och examina för ingenjörsutbildningarna. Reformerna har gjorts bland annat mot bakgrund av Bolognadeklarationen och Prag kommunikén, som syftar till att stärka det europeiska samarbetet inom den högre utbildningen. I ett flertal länder har Bolognadeklarationen dock inte föranlett några förändringar. Det är därför ännu inte möjligt att tala om en europeisk modell för ingenjörsutbildningen. Utbildningens internationalisering innebär också att utbildningarna kommer att värderas och jämföras av olika intressenter (myndigheter, studenter, allmänheten, näringslivet etc.) Förutom denna värdering frågan om ackreditering (för att ge behörighet att ge examina) aktuell. De internationella aspekterna på ingenjörsutbildningen kommer att genomsyra hela detta projekt även om en internationell jämförelse kommer att hanteras i ett separat block (beskrivs längre fram i projektplanen). Projektet kommer att lägga stor vikt vid att följa den internationella ingenjörsutbildningens utveckling, främst inom Europa och i USA. Nya utbildningsaktörer och nya utbildningsmodeller Ett stort antal nya kommersiella aktörer har etablerat sig som leverantörer av kvalificerad utbildning till olika yrkeskategorier, inte minst ingenjörer, under det senaste årtiondet. Det är redan idag en stor sektor i sig och som exempel på omfattningen av dessa aktörers verksamhet kan nämnas att Ericsson University (juridiskt sett en del inom Ericsson) årligen genomför utbildningsdagar. Ämnen som lärs ut är allt från Applied Mathematics till Ellära, Projektledning och kunskaper i nya mobilsystem. 6 Framgent prognostiseras dessutom den fortsatta tillväxten i den kommersiella utbildningssektorn som mycket god. Även om dessa aktörer för närvarande främst arbetar på marknaden för fortsättningsutbildning kan de snart etablera sig även på grundutbildningsnivån. 7 De är redan idag en konkurrent, eller om man så vill ett komplement, till den traditionella ingenjörsutbildningen. Följaktligen är den kommersiella arenan också en sporre till förnyelse av ingenjörsutbildningen i sig. Det är en sektor där det pågår ett stort förnyelsearbete vad gäller olika typer av pedagogiska modeller (projekt och problembaserad undervisning etc.) och samtidigt är det en sektor som utsätts för ett kostnads- och konkurrenstryck. Högskolorna försöker att på olika sätt fånga upp nya pedagogiska utbildningsidéer och föra in dem i sin egen undervisning. Inom det pedagogiska området finns det idag erfarenheter att ta till vara från framgångsrika exempel. Initiativ på området har nu börjat mogna men har inte nått full nationell spridning. Några exempel är Wallenberg Global Learning Network ett samarbete med bl.a. Stanford Learning Lab eller CDIO-projektet (Improving Engineering Education Changing the focus towards active learning in a context of Conceiving, Designing, Implementing and Operating technical systems) som drivs av MIT, CTH, KTH och LiTU. Parallellt med denna utveckling prövar högskolan gränserna för den 3:e uppgiften och flera skolor ger sig själva allt mer ut på den kommersiella utbildningsmarknaden (t ex Handels Executive, Champs och KTH Executive School). Utvecklingen pekar allt mer mot att gränsen (och konkurrensen) mellan grund- och vidareutbildning blir allt suddigare, inte minst med 6 Delar av kursutbudet har för övrigt utvecklats och/eller genomförs i tät relation till olika universitet. 7 Exempel på att sådant sker finns. Samtidigt bör betonas att fri tillgång till kurser hos alternativa utbildningsgivare, systemet för ekonomisk ersättning och möjligheten att tillgodoräkna sig externa kurspoäng bara är några exempel på frågor som visar att det inte finns färdiga svar på hur utveckling bör hanteras. Projekt- och arbetsplan, version 6. Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 6(15)

7 tanke på möjligheterna i de nya pedagogiska modellerna som t ex distansutbildning, e- learning etc. 8 För att få en bättre förståelse av hur bra högskolorna lär ut föreslås att inom projektet genomföra en jämförelse; att lära från det goda exemplet. I jämförelsen måste självfallet högskolornas olika utgångsläge betonas, särskilt för utbildarna av högskoleingenjörer. De nyare högskolorna har en helt annan situation jämfört med de gamla etablerade. Den geografiska placeringen och närheten till forskningsintensiva center har betydelse för högskolornas utveckling. Samtidigt är det viktigt att nya modeller prövas och det finns därför skäl att skapa inspiration genom goda exempel samt att uppmuntra till större förnyelsevilja, experimentlusta och ökad förnyelse. I sammanhanget behöver det knappast betonas att det är tveksamt till att någon enda utbildningsmodell är allena saliggörande. Ett uppenbart problem inom ingenjörsutbildningen de senare åren är ju att intagningen har ökat medan medelstilldelningen inte har följt med. Mer utbildning ges med andra ord för samma medel. Man kan fråga sig om det går att skapa pedagogiska modeller som gör att vi kan utbilda effektivare/snabbare utan att kvaliteten ändras. 3. Projektets innehåll och utförande Mot bakgrund av ingenjörsutbildningens stora betydelse för samhällets långsiktiga utveckling och det starka behovet av förnyelse föreslår IVA ett mycket brett program. Ett omfattande program är nödvändigt eftersom någon enskild komponent eller åtgärd inte är tillräcklig för att säkerställa målet att svensk ingenjörsutbildning skall bli världens bästa. Projektet avser engagera många studenter och lärare på högskolorna genom de uppdrag och aktiviteter som genomförs som delprojekt under ledning av panelerna eller direkt under huvudprojektet, Genom att projektet också avser att engagera centrala beslutsfattare inom högskolan, näringslivet, studentvärlden och samhällets aktörer i ett och samma program kommer programmet i sig även bli relativt unikt. Flertalet tidigare projekt inom området har annars haft en karaktär av slagsida gentemot någon enskild dominerande intressent för ingenjörsutbildningen, t ex näringslivet, studentorganisationernas egna utredningar, yrkesgrupper, högskolans egna inomvetenskapliga intressen etc. 9 IVA har en lång erfarenhet av att driva ingenjörsutbildningsprojekt 10. Genom sitt gränsöverskridande och oberoende nätverk av ledamöter (ca 1000 framstående tekniker och ekonomer) som representerar erkänd expertis vad gäller näringsliv, utbildning och forskning har IVA en unik position för att genomföra ett projekt av detta slag. 8 IT och framtidens lärande, Telematik Se t ex Ny Ingenjörsutbildning, Slutrapport 1999, Framtidens utbildning, Sverige i internationell konkurrens, SNS förlag, 1996, CF:s utbildningspolitiska program 2000 eller Tekniska högskolans studentkårs åsiktsprogram i utbildningsfrågor, THS Se t ex Engineers in Lifelong Learning, IVA, 1994, Ingenjörer för 2000-talet, IVA, 1992, Ingenjörer för framtiden, IVA, 1986 eller Kunskap och konkurrenskraft, Tekniskt industriella utvecklingsproblem i internationellt perspektiv, IVA, Projekt- och arbetsplan, version 6. Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 7(15)

8 Ett undersökande och dialoginriktat arbetssätt är nödvändigt - förslag skall tas fram, studeras och implementeras; resultat kan inte utredas fram. Förändringar kan inte enbart åstadkommas genom analys, förändringsledare måste engageras. Detta är därför ett projekt där processen är lika viktigt som produkten. Högskolans organisation är den huvudsakliga målgruppen för projektet. Sekundärt riktas det mot beslutsfattare inom det politiska utbildningssystemet, näringslivet och studenterna. I ett medellångt perspektiv kan projektets resultat mätas i ökad förändringstakt inom det svenska högskolesystemet medan den förändringsvilja som projektet skapar och rapporter och rekommendationer som projektet framställer utgör kortsiktiga resultat. Projektet avser att göra en utblick mot angränsande utbildningar för traditionellt ickeingenjörer som arbetar med tekniska frågor, eller i nära samarbete med ingenjörer. Detta är idag naturligt då gränsen för de tekniska och icke-tekniska disciplinerna blir allt otydligare och nya krav ställs på ingenjören om ett bredare kunskapsfält. Som exempel kan nämnas behov av att kombinera traditionell ingenjörsutbildning med ekonomiutbildningar, utbildningar för systemvetare och design kanske även öppna upp ingenjörsutbildningen för psykologi, socialvetenskap, journalistik och kommunikation. Centrala utbildningar och aktörer (som t ex de stora civilingenjörsutbildningarna och de stora tekniska högskolorna) är självfallet naturliga medverkanden i projektet både på grund av sin storlek och på grund av sitt idéinflytande gentemot andra högskolor. Samtidigt är det viktigt att projektet identifierar och engagerar nya innovativa aktörer i det svenska ingenjörsutbildningssystemet oavsett deras formella storlek, juridiska konstruktion, utbildningsstatus eller geografiska placering. Projektet organiseras i tre paneler; en panel som med ett perspektiv fokuserar på högskolan, en med studentfokus, och en för samhälle och näringsliv. Den internationella dimensionen skall genomsyra alla tre panelerna och hela projektet. En mer konkret beskrivning av respektive panels fokusområde presenteras i de följande avsnitten. Panel 1 Högskolan/Universitetet i ett internationellt perspektiv Johan Carlsten Chalmers, ordförande Bengt A Mölleryd IVA, panelledare Panelen har som uppgift att anlägga ett internationellt perspektiv på utbildningen av ingenjörer. Projektets samtliga tre paneler kommer förvisso att på sina områden beröra internationella frågor (studentpanelen om studenternas och studiernas internationella rölighet och förläggning, näringslivspanelen om arbetslivets internationalisering och internationella rekrytering, mm). Denna panel skall mer specifikt se på frågor som rör ingenjörsutbildningens organisation och struktur från internationell synpunkt och hur svenska utbildningar skall anpassas och bringas till de bästa i världen. Ett exempel på internationaliseringen är den s k Bologna-processen som ytterst har till syfte att åstadkomma ett sammanhängande, gemensamt Projekt- och arbetsplan, version 6. Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 8(15)

9 europeiskt utbildningsområde med utbildningar och examina inom olika ämnesområden och regioner över hela Europa som kan jämföras, överföras och bytas sinsemellan. Internationell arbetsgrupp för goda exempel En internationell arbetsgrupp kommer att adjungeras till panelen. Den internationella arbetsgruppen bör bestå av IVA-ledamöter verksamma i utlandet och i utlandet verksamma som genomgått ingenjörsutbildningar i Sverige. Den internationella gruppen har som uppgift att bland annat identifiera och förmedla kontakt med utländska framstående skolor och utbildningar samt medverka i de fortsatta kontakterna. Framstående utländska skolor och andra utbildningsinrättningar kommer även att kunna identifieras och kontaktas genom de mer eller mindre omfattande förbindelser som svenska skolor och andra svenska organisationer redan har med ingenjörsutbildningarna i vissa andra länder. Allmänt sett förekommer goda förbindelser mellan svenska ingenjörsutbildningar och motsvarande i Europa (t ex Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Italien, Holland). Organiserade kontakter med och kännedom om utom-europeiska ingenjörsutbildningar (USA, Japan och Fjärran Östern) är däremot i allmänhet mindre utvecklade. Bland annat bör därför kontakter tas med motsvarande diskussion i bl a USA (såsom Engineer 2020). Goda exempel måste naturligtvis värderas mot bakgrund av respektive lands omgivande utbildningssystem, resurstillgång och andra tekniska industriella liksom kulturella förhållanden. Konsekvenser av Bolognadeklarationen I Bolognadeklarationen (som för närvarande fler än trettio länder har anslutit sig till) fastställs tre övergripande mål för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning. Det europeiska utbildningsområdet skall främja rörlighet (mobility), anställningsbarhet (employability) och Europas konkurrenskraft (competitiveness/attractiveness). Genom olika konkreta förändringar i utbildningsstrukturer och examina skall ske en harmonisering av den högre utbildningen i Europa. Panelen bör vara beredd att överväga och diskutera innebörden av Bolognaprocessen liksom andra strävanden som rör internationalisering av ingenjörsutbildning. Bland annat har Utbildningsdepartementet tillsatt en projektgrupp som skall se över vissa examensfrågor i högskolan i anslutning till Bolognadeklarationen. Panelen bör på lämpligt sätt följa detta arbete som skall delredovisas under första halvåret En svensk slutrapport ska framläggas senast den 1 december 2003 inför ministermötet i Berlin. Internationellt lärarutbyte Panelen bör även ha som ambition att främja kontakterna och utbytet mellan högskolelärare vid svenska och utländska ingenjörsutbildningar. Utöver svenska högskolelärares undervisning på utländska universitet förekommer redan nu en mängd kontakter med och inom internationella utbildningsorganisationer. Ett ytterligare ökat utbyte med utländska skolor kan på sikt leda till en generell kompetenshöjning (förutsatt att utbytet sker med relevanta universitet). På samma sätt kan lärare från utländska universitet som verkar i Sverige bidra till de svenska högskolornas internationalisering och kompetensförsörjning. Panelen avser därför att behandla frågan om ett utbytesprogram för högskolelektorer. Projekt- och arbetsplan, version 6. Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 9(15)

10 Studieresor Som en del i projektet planeras ett antal studieresor för högskolornas lärare och utbildningsledare. Tänkbara tema för sådana resor är utbildningsmodeller och högskolans utbyte med arbetslivet. Sådana kontaktresor kan bidra till ökad motivation, utbildningsidéer och stimulans åt förändringsarbete vid högskolorna. Panel 2 Studenten Carina Malmgren Heander, ordförande Teresa Jonek, panelledare Hur skall högskolan förändras? Studenten står i centrum i diskussionen om ett förändrat utbildningssystem för teknik och ingenjörskonst. Detta beror förstås på det minskande rekryteringsunderlaget, men också på en övertygelse om att engagerade och kritiska studenter tar till sig undervisningen bättre. Studenternas attityder och åsikter är av stor vikt att beakta för projektets möjlighet till genomslag. Syftet med studentpanelens arbete är att ur ett studentperspektiv ge förslag till utvecklingsinsatser som ska ge bättre förutsättningar för medvetna val av ingenjörsutbildningen som yrkesgärning. Med målet att detta leder till fler högskole- och civilingenjörer. Det är av stor vikt att på alla nivåer inom utbildningsväsendet stimulera intresset för naturvetenskap och teknik. Panelen kommer att fokusera på insatser och aktiviteter inom följande fyra områden: 1. Utbildningen före ingenjörsutbildningen 2. Rekryteringen och antagningen till ingenjörsutbildningen 3. Ingenjörsutbildningen 4. Samhällsbilden av ingenjörer 1. Utbildningen före ingenjörsutbildningen Utbildningssystemet från förskola till och med gymnasieskola skall förmedla en positiv och tydlig bild av de breda möjligheter som öppnas genom en ingenjörsutbildning. Det lilla barnet är vetgirigt och nyfiket. Inte minst naturvetenskapliga frågor ställs till förskolepersonal och föräldrar. Varför dör detta brinnande intresse och vilka konsekvenser får det? Ger förskolan, grundskolan och gymnasieskolan barnen förutsättningar och en rättvis möjlighet att göra ett aktivt och genomtänkt vid det kommande valet av studier? Studentpanelen avser att stödja pågående verksamhet riktad mot förskola, grundskola och gymnasium. Som exempel kan nämnas NoT-projektet och Teknikåttan. Stor vikt kommer att läggas vid aktiviteter som syftar till att stödja lärare och skolledning i undervisning av naturvetenskapliga och tekniska ämnen. 2. Rekryteringen och antagningen till ingenjörsutbildningen Påverka antagningssystemet och behörighetsregler på så sätt att de avspeglar de breda yrkesroller som ingenjörsutbildningen leder till. Projekt- och arbetsplan, version 6. Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 10(15)

11 Samhällsutvecklingen riskerar att undergrävas genom att rekryteringsunderlaget till högre studier inom teknik minskar, delvis av demografiska skäl men kanske framför allt till följd av förändrade attityder och förväntningar i samhället och hos unga människor. 11 Hur fungerar dialogen mellan gymnasieskola och högskola? Hur har kunskapsbasen förändrats? Lyckas högskolan förmedla vad som krävs av de nya studenterna och lyckas gymnasieskolan mäta upp mot dessa krav? Snedrekrytering. Snedrekryteringen till teknisk utbildning aktualiseras ytterligare till följd av det minskande studentunderlaget. Fortfarande är kvinnliga studenter underrepresenterade vid flertalet tekniska utbildningar. Vidare är studenter med invandrarbakgrund underrepresenterade på landets tekniska högskolor. Studentpanelen kommer att genom aktiviteter sprida information om lyckosamma satsningar som gjorts för att öka rekryteringen av kvinnor, studenter med invandrarbakgrund samt studenter från studieovana miljöer. 3. Ingenjörsutbildningen Innehållet i utbildningen måste baseras på de grundläggande tunga ingenjörsämnena, men det måste klargöras hur detta leder till breda yrkesroller. I och med att studentunderlagen minskar och intresset för ingenjörsutbildningen bland unga människor går samma väg finns det skäl till att omvärdera utbildningen. Innehållet måste vara attraktivt för studenterna. Vad vill de kommande studenterna ha? Ges möjlighet till reflektion? Inhämtar studenterna nya kunskaper i ett sammanhang, eller matas de med kunskap, utan möjlighet till kritiskt tänkande? Är formerna fel? Speglar innehållet kraven för det kommande yrkeslivet? Högskoleverkets enkät till högskoleingenjörerna 12 visade att studenterna ansåg att kontakterna med det kommande arbetslivet var bristfälliga. Vad kan göras för att öka samarbetet mellan studenterna och näringslivet? Är fadderföretag en modell som fungerar? Förändringsvilja och nya strukturer. Förändringar måste alltid komma inifrån. Hur ser då högskolan själv på förnyelsearbete? Saknas tid, resurser, vilja och finns det interna strukturella svårigheter? Vad kan vi lära i termer av rekrytering? Att det är en ekonomisk överlevnadsfråga för högskolorna att kunna rekrytera studenter är oemotsägligt. Likaså att flera högskolor nu börjar betrakta varandra som konkurrenter. Denna konkurrenssituation är en stark drivkraft för förändringar och avspeglas tydligt i debattinläggen 13. Det handlar om att kunna attrahera unga människor i större utsträckning än tidigare. 14 Bör nya intagningsmodeller, t ex av typen Arenorna på Luleå Tekniska Universitet, utgöra en framtidsmodell? Eller är det multidisciplinära ingenjörsutbildningar som studenter och näringsliv efterfrågar? I dag är gränsen mellan de tekniska och icke-tekniska disciplinerna allt otydligare och nya krav ställs på ingenjören om ett bredare kunskapsfält. Som exempel kan nämnas behov av att kombinera traditionell ingenjörsutbildning med 11 Antalet studenter i stort fortsätter att öka, PM från Högskoleverket. 12 Tekniskt sett Högskoleingenjörer kartläggning och enkätstudie, HSV:s rapportserie 2002:27 R 13 Se bl.a. DN Debatt, Ingegerd Palmér; NyTeknik, Anders Flodström, I sammanhanget kan det vara värt att notera att utvecklingen är internationell se t ex Trends in Undergraduate Education, Science, August Projekt- och arbetsplan, version 6. Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 11(15)

12 ekonomiutbildningar, utbildningar för systemvetare och design kanske även öppna upp ingenjörsutbildningen för psykologi, socialvetenskap, journalistik och kommunikation. 4. Samhällsbilden av ingenjörer Samhällsbilden av ingenjören måste revideras. Den traditionella och förlegade bilden av ingenjören som introvert och med ett asocialt arbetsliv är felaktig. Studentpanelen kommer att söka samarbetspartners som arbetar med publika satsningar med syftet att sprida en positiv bild av ingenjören och ingenjörsyrket. Vad styr studenternas val? Vilka specifikationer (svenska näringslivet, marknaden, samhället, internationella möjligheter till karriär, det egna teknikintresset etc.) styr studentens val? Vad har studenten för uppfattning om sitt framtida yrke? Enkät. Studentpanelen kommer i samarbete med näringslivspanelen, att tillsammans med Högskoleverket och Statistiska Centralbyrån att utforma en enkät som kommer att skickas ut till civilingenjörer och studerande till civilingenjörer. Planerad målgrupp är civilingenjörer som studerat i två respektive 7 år samt studenter som avklarat tre år av civilingenjörsutbildningen. Enkäten kommer att motsvara den enkät som HSV riktat mot högskoleingenjörer. Enkäten kommer bl.a. att ge svar på följande frågor: - Vad gör en civilingenjör (arbetsuppgifter, sociala kontakter, utvecklingsmöjligheter etc.) - Varför valde personen i fråga civilingenjörsutbildningen? Vilka var alternativen? Vilka förväntningar fanns? Uppfylldes dessa? Studentpanelen kommer att hålla en serie seminarier kring olika delfrågor och teman. Seminarierna genomförs i olika format och sammanhang där flertalet av de teman som tas upp till diskussion har resultatet från en djupare studie som utgångspunkt. Flertalet seminarier genomförs med högskolan som målgrupp, både som mottagare och som part i projektet. Det är därför viktigt att dessa genomförs på landets olika högskolor. Resultatet från seminarierna kommer att dokumenteras i slutrapporten. Panel 3 Samhället och det internationella näringslivet Björn Hägglund, ordförande Staffan Eriksson, panelledare En genomgång och sammanfattning av tidigare genomförda undersökningar och rapporter skall bidra till att ge paneldeltagarna en bra bild av vilket arbete som har gjorts inom området tidigare. En hypotes är att vissa områden är ständigt återkommande i liknande projekt. Det kan till exempel gälla frågan om man kan förutsäga behovet av antalet ingenjörer framöver. En liknande genomgång skall genomföras för att sammanställa statistik på området. Syftet med denna statistiksammanfattning är att alla som arbetar i paneler, styrgrupper och arbetsgrupper skall ha tillgång till samma siffror. Med statistik avses här t ex antalet studerande på ingenjörsutbildningar, examinationsgrad och könsfördelning inom teknisk utbildning. Sammanställningen utgår från existerande statistik, främst från HSV och SCB. Projekt- och arbetsplan, version 6. Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 12(15)

13 Ovan nämnda aktiviteter genomförs gemensamt med övriga paneler. Beräknad tidsåtgång för detta är motsvarande åtta veckors heltidsarbete. Under 2003 skall ett antal arbetsgrupper kartlägga näringslivets framtida behov. Ett engagemang från IVA:s tolv avdelningar garanterar att samtliga branscher kommer till tals, traditionella som nya. Ambitionen är därför att bilda arbetsgrupper med bas i IVAs avdelningar. Grupperna kommer att bestå av ungefär sju personer med en god blandning av erfarna individer och personer som just har lämnat högskolan. Grupperna kommer t ex att få ta ställning till hur deras bransch (eller gruppens intresseområde) ser ut år Vilka viktiga skeenden i samhället påverkar deras bransch. Hur förändrar det i sin tur kraven på morgondagens ingenjörsutbildning. Omvärlden förändras ständigt. Så gör också näringslivet. Men kan näringslivet formulera sina krav för , kan de illustrera det nya näringslivet? Hur ser den gemensamma nämnaren ut för examinerade ingenjörer i dag? Vad är gemensamt för t ex civilingenjören? Ett allt mindre antal grundläggande kurser (matematik etc) eller är det en arbetstradition, hantverket, ingenjörskonsten, förmågan att lösa problem? Hur ser kärnan i ingenjörsbegreppet ut i dag? Är man redo att öppna för ökat samarbete med icketraditionella ingenjörsämnen? Enkät om ingenjörsarbetet som skall genomföras. Studentpanelen har huvudansvar för enkäten men näringslivspanelen kommer att var med och definiera frågeformuleringarna. Värdering av ingenjörsutbildningen. I takt med att variationsfloran bland ingenjörsutbildningarna ökar och att allt fler högskolor examinerar ingenjörer har frågan om hur ingenjörsutbildningen skall värderas blivit alltmer aktuell. Vem är det egentligen som värderar utbildningen. I Sverige har tidningar som NyTeknik gjort rankinglistor på högskolorna. Då har vissa kriterier använts. I t ex England är ranking vedertaget. Vad använder man för kriterier där? Benchmarking är ett effektivt sätt att påvisa olikheter mellan skilda högskolor och utbildningar. Så pass effektivt att det kan få stora konsekvenser för den enskilda högskolan. Tänk bara på vad det skulle innebära för den högskola som kom sist i en nationell jämförelse. Är högskolorna beredda på att detta antagligen kommer. Och vem är det som fastställer kriterierna för detta? I näringslivspanelen kommer detta att behandlas och framförallt näringslivets syn på en generell värdering av olika högskolor och utbildningar. Det är antagligen så att man idag inte har någon uppfattning om de nyare högskolorna och den stora variationsflora av utbildningsvarianter som tillkommit de senaste tio åren. I förlängningen kan projektets arbete leda fram till en formell framställan om införande av ett svenskt system för ackreditering av ingenjörsutbildningen. Mot slutet av projektet skall Informations- och rekryteringsmateriel tas fram för att visa vilka varierande och intressanta arbetsuppgifter ingenjörer arbetar med. Informationen skall rikta sig mot ungdomar som är på väg att välja högskoleutbildning. Goda förebilder kan föras fram bl a med hjälp av arbetsgrupperna. Beroende på ekonomiskt utrymme kan varierande medier användas, allt från broschyrer till film. Denna del av projektet är ett av kraven från en av huvudfinansiärerna. Projekt- och arbetsplan, version 6. Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 13(15)

14 Årets högskoleföretag är en tävling som syftar till ett ökat engagemang i högskoleutbildningen. Ett genomföra detta i form av en tävling ger större massmedial uppmärksamhet och själva tävlingsmomentet erbjuder tillfällen till nya kontakter mellan högskolan och industrin. Kriterierna för att bli framgångsrik i tävlingen tas fram av näringslivspanelen. Dessa kriterier kan t ex gälla hur bra företag är på att engagera sig i högskolestudenternas utbildning genom att ge föreläsningar, tillhandahålla projektuppgifter och praktikplatser samt generellt framstå som goda förebilder för de blivande ingenjörerna. Tävlingen föreslås att till och börja med genomföras under en period av fem år. Priset i tävlingen skall först och främst vara ära samt god publicitet för de företag som placerar sig bra. Om ekonomiskt utrymme ges kan även studieresor eller pengar vara del av pris för en framstående placering. En central del i projektet är en aktiv dialog med landets högskolor. För att förstärka denna del kommer en road-show att genomföras under Det blir ett arrangemang på landets högskolor där IVA (genom projektet Morgondagens ingenjör) tillsammans med den aktuella högskolan anordnar ett antal aktiviteter under t ex en eftermiddag. Det kan röra sig om att genomföra ett antal mindre seminarier runt teman i projektet hur gör vi på den hör högskolan för att öka intresset för teknisk utbildning, på vilket sätt är det lokala näringslivet närvarade på högskolan. Projekt- och arbetsplan, version 6. Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 14(15)

15 4 Ekonomi Budgeten är ej med i denna version. Projekt- och arbetsplan, version 6. Morgondagens ingenjör nya former och nytt innehåll 15(15)

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad Ingenjörernas arbetsmarknad Olle Dahlberg Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Andel medlemmar

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Teknikföretagens policy för högre utbildning

Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagen står för nära hälften av den svenska varuexporten. Därtill är ungefär en tredjedel av tjänsteexporten

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Teknikerjakten i Falun/Borlänge

Teknikerjakten i Falun/Borlänge 2009-02-17 Dnr DUC 2009/244/80 E J Ljungbergs Utbildningsfond att. Jan Moritz STORA ENSO 791 80 Falun Teknikerjakten i Falun/Borlänge Bakgrund och problembeskrivning Den tekniska utvecklingen Den snabba

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet

Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning Fredrik Heintz Linköpings universitet SIP IoT Utbildning Översikt Syfte: Lägga grunden för arbetet med att tillgodose Sveriges kort- och långsiktiga

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Rekrytering till ingenjörsutbildning - gemensamma strategier

Rekrytering till ingenjörsutbildning - gemensamma strategier Rekrytering till ingenjörsutbildning - gemensamma strategier Eva Malmström Jonsson Vicerektor för Studentrekrytering mavem@kth.se 1 Rekrytering till ingenjörsutbildning - Genomströmning Eva Malmström Jonsson

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Utbildningsplan Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Ladokkod: TGBYI Version: 1.0 Utbildningsnivå: Grundnivå Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden 2014-10-22 Gäller från:

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Morgondagens ingenjör statusrapport

Morgondagens ingenjör statusrapport Morgondagens ingenjör statusrapport 2003-09-25/Mats Hanson Projektet Morgondagens ingenjör startade hösten 2002 och har nu drivits aktivt under ett år. Den här rapporten beskriver projektets status september

Läs mer

ETABLERING AV HÖGSKOLA I TROLLHÄTTAN

ETABLERING AV HÖGSKOLA I TROLLHÄTTAN ETABLERING AV HÖGSKOLA I TROLLHÄTTAN Förutsättningar och omständigheter Utbildningspolitiken Det har funnits en lång politisk ambition att bredda underlaget för den högre utbildningen. Det ansågs viktigt

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 1. BAKGRUND Högskolan ska vara öppen för alla oavsett social eller etnisk bakgrund, funktionshinder,

Läs mer

Vill du vässa din karriär?

Vill du vässa din karriär? Vill du vässa din karriär? Vad kan er skola göra för att delta? Visa denna presentation i klassrummen Informera eleverna om Tekniksprånget och fördelarna med tidig arbetslivserfarenhet Tekniksprånget kommer

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

FRÅN ORD TILL HANDLING. Möt hjältarna som gör skillnad

FRÅN ORD TILL HANDLING. Möt hjältarna som gör skillnad FRÅN ORD TILL HANDLING. Möt hjältarna som gör skillnad Även om skolresultaten sjunker och ungdomsarbets lösheten stiger så ser inte allt mörkt ut. Idag finns det en mängd nydanande initiativ för att främja

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Det balanserade styrkortet - ett verktyg för verksamhetsutveckling och kvalitetsuppföljning

Det balanserade styrkortet - ett verktyg för verksamhetsutveckling och kvalitetsuppföljning Det balanserade styrkortet - ett verktyg för verksamhetsutveckling och kvalitetsuppföljning Catarina Carlberg Tekniska fakultetskansliet Linköpings tekniska högskola Kvalitetsutvecklingsprojekt syftande

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R)

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Stockholm 2012-06-14 Utbildningsdepartementet Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Sveriges Psykologförbund har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT HAR DET HÄNT NÅGOT? HÄNDER DET NÅGOT? Bengt Landfeldt 2012-11-19 Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom

Läs mer

Utbildningsfrågor internationellt perspektiv. Samhällspolitisk direktör. Liaison Department Sveriges Ingenjörer

Utbildningsfrågor internationellt perspektiv. Samhällspolitisk direktör. Liaison Department Sveriges Ingenjörer Utbildningsfrågor internationellt perspektiv Peter Larsson Samhällspolitisk direktör Head of fprofessional and Liaison Department Sveriges Ingenjörer Sveriges Ingenjörer 120 000 medlemmar 80 % privat sektor

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Tel 08-508 33 000 www.stockholm.se/utbildning epost: registrator@utbildning.stockholm.se Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009 Samarbetsrådet för Campus Telge Programförklaring Campus Telge 2009 Södertälje kommun, /Programförklaring Samarbetsrådet Campus Telge 2009/ 1. Samarbetsrådets programförklaring för Campus Telge 2009 Södertälje

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Studentenkäten 2015. Synen på examensarbete, examen och eget företagande

Studentenkäten 2015. Synen på examensarbete, examen och eget företagande Studentenkäten 2015 Synen på examensarbete, examen och eget företagande SAMMANFATTNING Sveriges Ingenjörer gjorde under vintern 2014/15 en kvantitativ studie över hur förbundets studerandemedlemmar ser

Läs mer

Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet.

Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Universitetens uppgift är att utveckla och bringa kunskap till människorna om livet, samhället

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016 Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016 BAKGRUND Agronomförbundet grundades 1921 med syfte att främja den lantbruksvetenskapliga forskningen och undervisningen samt hävda dess betydelse

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

2 Avnämare av gymnasieskolan och högskolans grundutbildning. 2.1 Avnämare av gymnasieskolan

2 Avnämare av gymnasieskolan och högskolans grundutbildning. 2.1 Avnämare av gymnasieskolan 2 Avnämare av gymnasieskolan och högskolans grundutbildning 2.1 Avnämare av gymnasieskolan 19 Avgångna med slutbetyg från gymnasieskolan våren 1995 À 20 21 22 Jämförelse mellan avgångna 1993 och 1995 23

Läs mer