Verksamhetsplan Telefonplans förskoleområde

Transkript

1 Liselott Hedman Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (17) Handläggare Telefon: Till Liselott Hedman Verksamhetsplan 2017 Telefonplans förskoleområde Liselott Hedman

2 Sid 2 (17) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms miljö är giftfri Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en tillgänglig stad för alla...16 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...17 Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Lokal kulturplan

3 Sid 3 (17) Inledning Paletten, Luren, Timotejen, Smeden och Äventyret är de förskolor som ingår Telefonplans förskoleområde som ligger i Östra förskoleområdet i Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning. Förskoleområdets arbete genomsyras av en gemensamt framtagen verksamhetsplan där åtaganden och arbetssätt konkretiseras. Vår verksamhetsidé Vår verksamhetsidé innebär att vi är medforskande pedagoger och har ett utforskande arbetssätt där vi lägger stor vikt vid barns delaktighet och inflytande. Genom att barnens lek, kommunikativa och skapande förmågor tas tillvara och uppmuntras utvecklas barnens språk, fantasi och skaparkraft. Barnens identitet, självkänsla och empatiska förmåga stärks genom att vi ser och bekräftar varje barn utifrån deras egna förutsättningar och att verksamheten styrs av barnens intressen och behov. Vi har tillsammans utformat en vision och värdegrund, som är vår gemensamma plattform för verksamheterna. Alla förskolor arbetar med sommaruppgifter i syfte att ge barn, pedagoger och enheten något gemensamt att förhålla sig till. Sommaruppgiften skapar även delaktighet och inflytande för samtliga barn och familjer, vilket är två av ledorden i vår vision. Genom detta arbete synliggörs vår gemensamma värdegrund vilket skapar en god gemenskap inom hela förskoleområdet. I år kommer enheten särskilt arbeta för likvärdig kvalité i våra verksamheter samt med hållbar utveckling. Stadens vision bygger på Stockholmsstads vision-2040, "Ett Stockholm för alla". Utifrån stadens vision arbetar vi för likvärdig kvalité för alla barn inom våra verksamheter. Stadsdelens värdegrund Hägersten-Liljeholmens värdegrund utgår ifrån våra olika uppdrag och ska implementeras i samtliga verksamheter. Vårt arbets- och förhållningssätt ska utformas utifrån den gemensamma värdegrunden: Alla människor har lika värde Brukaren i centrum Utveckling genom delaktighet och ansvar Utifrån denna har vi arbetat fram en gemensam värdegrund och vision för enheten. Syftet med det var att alla medarbetare skulle känna delaktighet i processen. Vår värdegrund och vision sitter väl synlig i alla entréer till våra förskolor samt i personalrummen. Värdegrunden och visionen är i fokus på våra gemensamma möten. De fetstilta orden är våra gemensamma ledord och det som ska genomsyra vårt arbetssätt: Vår vision: En likvärdig förskola i Världsklass för alla barn i Telefonplan! Vår värdegrund: På våra förskolor ska alla känna sig delaktiga och ha inflytande över sin vardag. Trygghet, Glädje och ett utforskande arbetssätt skapar lust att leka och lära. Genom likabehandling ser vi alla människors lika värde och möjliggör att alla får vara sitt bästa jag varje dag. Vi verkar tillsammans för en hållbar utveckling!

4 Sid 4 (17) Enhetens organisation Områdeschef är övergripande ansvarig för Östra förskoleområdet, Hägerstensåsen, Telefonplan, Årstaberg och Årstadal. Förskolechef. Verksamhetsansvarig förskolechef har det övergripande ansvaret för att läroplanen och riktlinjer för förskolan följs. Ansvar för verksamhet, budget-, personal-, och arbetsmiljöfrågor. Planerar, leder och utvecklar verksamheten tillsammans med biträdande förskolechef resursgruppen och medarbetarna. Fokus på uppföljning och resultat så att alla verksamheter ges möjlighet att leva upp till rådande riktlinjer för vår vision inom förskolan. Biträdande förskolechef biträder förskolechefen inom arbetsmiljö, lokalfrågor, personalärenden mm. Planerar, leder och utvecklar verksamheten tillsammans med förskolechefen, resursgruppen och medarbetarna. Fokus på uppföljning och resultat så att alla verksamheter ges möjlighet att leva upp till rådande riktlinjer för förskolan i samarbete med resursgruppen. Pedagogiska utvecklingsledaren ansvarar för enhetens utvecklingsgrupp och är sammankallande till de möten som är avsatta. Förskolechefen skriver tillsammans med pedagogiska utvecklingsledaren våra pedagogiska ställningstaganden som förankrats inom enheten och delar tillsammans med förskolechefen ansvaret för återkoppling och uppföljning. Syftet är likvärdig kvalité på alla fem förskolor i enheten. Handledning av arbetslagen i det pedagogiska arbetet i syftet att utveckla arbetsätt och organisation i ett led att alla barn kan vara sitt bästa jag ingår i uppdraget. Håller gemensamma nätverk för enheten i syfte att skapa likvärdighet. Administratören bistår förskolechef och biträdande förskolechef med allt administrativt arbete. Ser över vikariebehov på varje förskola, ansvarar för beställningar av förbrukningsmaterial. Personalrapportering och fakturering mm. Antal medarbetare uppgår till 84 varav 25 förskollärare och 53 barnskötare samt 6 kockar. Enhetens lokala ledningsgrupp/ resursgrupp består av förskolechef, biträdande förskolechef, pedagogisk utvecklingsledare, ateljérista och administratör. Organisationsgruppen består av pedagoger med fokus på organisationsfrågor. Det finns en eller två på varje förskola och de träffar förskolechef, biträdande och administratör en gång i månaden på möte. De ansvarar för möten med samtliga medarbetare på förskolan och att vidarebefordra information mellan organisationsgrupp och medarbetare samt medarbetare och organisationsgrupp. Utvecklingsgruppen består av förskollärare med fokus på pedagogiska utvecklingsfrågor samt likabehandlingsarbetet. Det finns en eller två representanter på varje förskola och de träffar förskolechef, pedagogisk utvecklingsledare och ateljérista en gång i månanden. De ansvarar för att rätt frågor tas upp på lärarforum med de övriga barngruppsansvariga förskollärarna på förskolan en gång i veckan. Gruppen är även ett stöd i det praktiska genomförandet för medarbetarna vad gäller uppfyllelsen av våra åtaganden. Syftet med gruppen är att utveckla och höja den pedagogiska kvaliteten med fokus på uppföljning, utvärdering och utveckling utifrån verksamhetsplanen. Att arbeta för en likvärdighet i förskoleområdet. Att ansvara för att likabehandlingsarbetet på förskolorna har en systematik och att efterfölja enhetens vision och värdegrund.

5 Sid 5 (17) Teammöten har alla arbetslag minst en gång per månad och där är det den ansvariga i utvecklingsgruppen och organisationsgruppen som ansvarar för dagordning och innehåll. Delaktighet och inflytande för samtliga medarbetare är i fokus här. Frågor från medarbetare tas med till utvecklingsgruppen och organisationsgruppen. Syftet med teammöten är att prata om frågor som rör den enskilda förskolan och dess rutiner. Innehållet styrs av frågor från utvecklingsgruppen och organisationsgruppen och leds av de ansvariga för grupperna. Inför teammöten skriver alla pedagoger i SKA, vårt systematiska kvalitetsarbete. Detta är underlaget för innehållet på mötet. Lärarforum är ett möte där alla förskollärare träffas för att ha pedagogiska diskussioner utifrån våra styrdokument och aktuell forskning. Förskolläraren har ett särskilt ansvar i barngruppen som arbetslagen sen genomför gemensamt. Arbetslaget ska gemensamt arbeta utifrån läroplanens mål och intensioner så de uppfylls och att det målinriktade arbetet främjar varje barns lärande och utveckling. Lärarforumets syfte ligger i att skapa förutsättningar för förskolläraren att fullgöra sitt ansvar och uppdrag. Fokus ska ligga på att lyfta och följa upp, samt leda det pedagogiska arbetet utifrån styrdokument, våra åtaganden och enhetens systematiska kvalitetsarbete som beskrivs i vårt pedagogiska år. Utvecklingsgruppsansvarig ansvarar för dagordning och innehåll. Förskolechef, biträdande förskolechef och pedagogisk utvecklingsledare deltar vid behov. En gång i månaden träffas alla förskollärare i hela enheten för ett gemensamt lärarforum i syfte att arbeta för en mer likvärdighet på våra förskolor. Barnhälsoteam (BHT) leds av specialpedagog som har regelbundna möten med förskolechef och biträdande förskolechef varje månad. Syftet är att säkerställa att varje barn som är i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Specialpedagog, förskolechef och biträdande förskolechef deltar. Kris - brand och beredskapsmöte genomförs regelbundet ett par gånger varje termin. Det finns en ansvarig på varje förskola som tillsammans med förskolechefen deltar på möten två gånger per termin. Mötet leds av biträdande förskolechef. Arbetsplatsträffar (APT) genomförs varje månad. Mötena innehåller information, olika pedagogiska forum och arbetsmiljöfrågor. Gemensamma beslut kan fattas i samverkan under mötet. Förskolechef håller i mötet och ansvarar för dagordning samt protokoll. Egen pedagogisk utvecklingstid för förskollärare är avdraget från schemat och tid för reflektion finns inlagt under dagtid för hela arbetslaget. Reflektionstid finns inlagt för samtliga medarbetare oberoende yrkeskategori. Fokus på dessa möten är de projekt de arbetar med tillsammans med barnen och hur de ska komma vidare i dessa. Vi arbetar utifrån SKA, som är det dokument som vi följer månadsvis för att säkerställa att vi jobbar med systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med våra reflektionstillfällen är att möjliggöra möten mellan pedagoger där vi tillsammans reflekterar kring de projekt vi tillsammans med barnen befinner oss i. Vad var det som hände och hur? Varför blev det som det blev? Och hur kommer vi vidare? Reflektionstillfällena ska även möjliggöra för fler bilder av det enskilda barnet och i och med det också möjliggöra för alla barn att få vara sitt bästa jag i våra verksamheter. I våra reflektionsprotokoll vill vi även synliggöra det enskilda barnets lärande i relation till de förväntade resultaten.

6 Sid 6 (17) Förskolechef och biträdande förskolechef möter samtliga medarbetare i medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetslagssamtal varje år. Systematiskt kvalitetsarbete Vi har utarbetat ett material som vi kallar SKA (systematiskt kvalitéts arbete). Det bygger på att alla i enheten ska känna till när och vad som ska göras vid olika tillfällen under läsåret. Det ska vara ett enkelt och systematiskt material som ska hjälpa till att utveckla och utvärdera det arbete vi gör under läsåret. Enhetens organisation och mötesstruktur bygger på att skapa tillfällen att träffas i olika forum där vi följer upp det vi planerat och genomfört. Förskolechef, biträdande förskolechef, pedagogisk utvecklingsledare och ateljérista deltar på dessa möten för att följa upp arbetet och ge feedback på utvärderingar och projektplaner. En gång per läsår bokas arbetslagssamtal in med samtliga arbetslag där uppföljning, återkoppling, analys samt åtgärder diskuteras tillsammans. Projektplanen skrivs i början på höstterminen. Syftet med den är att beskriva hur man tänkt arbeta med barngruppen och vad man observerat för intressen och behov hos barnen. Projektplanen ligger sen till grund för projektberättelsen som skrivs under hela verksamhetsåret. Projektberättelsen är grunden i vårt systematiska kvalitetsarbete där vi säkerställer att vi arbetar mot målen. Den lämnas också ut till samtliga vårdnadshavare i slutet på vårterminen. Organisationen möjliggör att hitta utvecklings- och förbättringsområden. Att få en bra inblick i verksamhetens alla områden och få inspiration är spännande och nödvändigt för att hela förskoleområdet ska utvecklas och vara i världsklass. Vi lägger stor vikt vid delaktighet och inflytande från både barn, pedagoger och vårdnadshavare. Våra möten skall bilda en röd tråd där det tydligt framgår vilket syfte och innehåll de olika mötena har. I slutet av varje termin görs en utvärdering av läsårets arbete. Resultatet sammanställs och analyseras. Analysen ligger till grund för kommande läsårs förbättrings- och utvecklingsarbete. Förutom egna utvärderingsmallar används ett självskattningsformulär (indikatorer) från Stockholms stad. Vi kan tydligt se var styrkorna och utvecklingsbehoven i det pedagogiska arbetet finns, vilket ger ett bra stöd i vårt kvalitetsarbete. Ansvarig för sammanställning av enhetens resultat är förskolechefen och pedagogiska utvecklingsledaren. Barnens deltagande och inflytande i kvalitetsarbetet sker genom observationer, egna val, tema/projektarbeten, pedagogisk dokumentation, samtal/ intervjuer i grupp eller enskilt. Förskolorna har olika forum där synpunkter från barnen lyssnas in. Frågor om verksamheten diskuteras på dessa möten och barnen får möjlighet att påverka sin vardag och vissa beslut i verksamheten. Föräldrasamverkan är en viktig förutsättning för att vi ska nå goda resultat i vårt arbete. Resultatet av brukarundersökning 2017 visade och identifierade områdets samlade styrkor och utvecklingsområden. Starka områden i enheten bygger på resultatet från brukarundersökningen, medarbetarenkäten och från våra samtal med barnen. De visar bland annat att man som vårdnadshavare anser att det enskilda barnet uppmuntras till lek genom eget skapande och att man uppmuntras i att utveckla sina sociala förmågor på förskolan. Medarbetarenkäten visar att medarbetarna anser sig ha tydliga mål, vet vad som förväntas av dem och att

7 Sid 7 (17) förskolechefen ställer tydliga krav på dem. Utvecklingsområden bygger på resultatet från brukarundersökningen, medarbetarenkäten, från samtal med barnen och resultat från medarbetarnas utvärdering och analys av sitt arbete mot de nationella målen. För att höja måluppfyllelsen och fortsätta att vara framgångsrika så behöver vi utveckla våra arbetsprocesser, känna till aktuell forskning och nya rön. Det gör vi inom följande utvecklingsområden: Pedagogisk dokumentation Pedagogiska miljön Synliggörande av varje barns individuella utveckling och lärande Systematiskt kvalitetsarbete SKA IKT Viktiga styrdokument: Sveriges rikes lag, FN:s barnkonvention, Arbetsmiljölagen, Sekretesslagen, Socialtjänstlagen (SOL), Skollagen, Läroplan för förskolan (Lpfö98), Stockholms stads Förskoleprogram, Stadsdelens mål och åtaganden, Verksamhetsplan 2016, Projektplan 2016, Plan mot kränkande behandling 2016 Viktiga samarbetspartners: Stadsdelens förskoleavdelning och ekonomiavdelning, Previa företagshälsovård, Stockholms Universitet, socialtjänsten, barnhabiliteringen i Liljeholmen, BUP, talpedagog, BVC, biblioteket vid Telefonplan, grundskolorna inom Östra förskoleområdet. Varje år genomförs en medarbetarenkät som är en viktig del av medarbetarskapet inom verksamheterna. Åtgärder för utveckling i enheten kommer att förutom ledarskapsfrågor, fokusera på samarbete, god arbetsmiljö, medledarskap, kollegialitet, delaktighet och respekt. Uppföljning sker på planeringsdagarna både på hösten och våren KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete tas fram av nämnden Andel förskollärare av totalt antal anställda (Årsarbetare) 41 % Tertial År Andel förskollärare som genomgått kompetensutveckling inom genuspedagogik/normkritik Öka År Andel nöjda föräldrar 87 % År Antal barn per grupp 16 Tertial Kvalitetsindikatorn - Självvärdering utifrån läroplansuppdraget 3,8 År

8 Sid 8 (17) Nämndmål: Barnen i förskolan får allsidig utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv Förskolorna följer varje barns utveckling och lärande. Nya utmaningar ges utifrån barnens kunskaper, erfarenheter och intressen i språk, matematik, naturvetenskap, teknik och skapande. Digitaliseringen ska komma alla barn till del. Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolorna har avslutande samtal inför övergången till skola Rapportera i ILS vid T1, T2 och VB indikatorer för andel förskollärare av totalt antal anställda, andel förskollärare som genomgått kompetensutveckling inom genuspedagogik, antal barn per grupp samt antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) Redovisa när barnsäkerhetsrond är utförd Självvärdering av arbetet genom "WKI" ska genomföras i arbetslagen under vårterminen. Resultat av självärderingen skrivs in i ILS-webben vid T2 rapport Enhetsmål: Barnen i förskolan får allsidig utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv - Förskolan ska ha pedagogiska miljöer som är tillgängliga, tydliga, utmanande och inspirerar till utforskande och lek. - Förskolan ger nya utmaningar utifrån barnens kunskaper, erfarenheter och intressen i språk, matematik, naturvetenskap, kultur, hållbar utveckling, teknik, IKT och skapande. - Alla som arbetar i enheten är insatta i vårt systematiska kvalitetsarbete och arbetar utifrån det. - Alla äldsta barn i våra förskolor får sex tillfällen dans som leds av en danspedagog som arbetar i enheten. Arbetssätt -Under verksamhetsåret har enheten tagit ställning och arbetat för att skapa en hållbar framtid. Barnen och pedagoger ska tillsammans arbeta för att få en ökad förståelse för hur vi kan vara med och påverka för en hållbar värld och värna om allt levande i alla led i ett långsiktigt perspektiv. -Våra förskolor tar tillvara varje barns och varje grupps lust att lära och utforska genom att lyssna, iaktta och försöka förstå barns idéer, tankar, göranden och intressen. Alla våra förväntade resultat är kopplade till aktivt arbete. Den pedagogiska miljön på våra förskolor ska stödja tanken om att lärandet sker i samspel med andra barn, med vuxna och med miljö/material. Barnen ska i vår verksamhet möta en tydlig, tillgänglig och utmanande pedagogisk miljö. Förskolans pedagogiska material ska vara varierat och både locka och utmana barnen till såväl självständigt som handlett utforskande. Genomgående ska våra pedagogiska miljöer leda till möten och samtal mellan barnen. Den pedagogiska miljön ska stötta och utmana barnen inom läroplanens områden.

9 Sid 9 (17) -Pedagogerna skapar tillfällen varje dag där barnen bekantar sig med och utforskar olika matematiska, tekniska och naturvetenskapliga begrepp. Begreppen använder vi på ett naturligt sätt där vi stöttar barnen i deras utforskande för att skapa en relation mellan fenomen i barnens omvärld. Vår verksamhet bygger på ett utforskande arbetssätt i roliga, lustfyllda och meningsfulla sammanhang. Vi ställer öppna frågor och reflekterar tillsammans med både barn, pedagoger och vårdnadshavare. Vi lägger stor vikt vid att ge bekräftelse, att förklara och upprepa ord och begrepp. Vi erbjuder rikt utbud av bygg- och konstruktionslekar och material av olika slag. Genom ett naturvetenskapligt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för barnen att föra resonemang och kommunicera med andra. Vi strävar efter att ge barnen utmaningar genom experiment, skapa dialoger kring naturvetenskapliga fenomen genom dagliga utevistelser samt promenader till naturområden. -Vi har ett medvetet förhållningssätt till barns språkinlärning genom att vi vuxna är goda förebilder och använder ett rikt och nyanserat talspråk vilket gör att barnen blir språkligt och fonologiskt medvetna. Vi erbjuder språkstimulerande miljöer där läs- och skrivmaterial ska vara synligt, lockande och tillgängligt för barnen. Barnen uppmuntras till att föra samtal med varandra. I möjligaste mån erbjuder vi litteratur på olika språk utifrån barnens modersmål. Vi erbjuder ett rikt och varierat utbud av barnlitteratur utifrån barnens intressen och behov. - Barnen får uppleva och får utmaningar utifrån sina intressen genom IKT (Informations och kommunikations teknik). - Danspedagogen besöker varje förskola vid sex tillfällen och dansar tillsammans med barnen. -Vi analyserar brukarundersökningen, barnsamtalen och indikatorn noga inför varje terminsslut och gör de åtgärder som behövs för att utveckla verksamheten. Resursanvändning Pedagogernas engagemang och kompetens, enhetens ateljérista som är vår enhets kulturombud, pedagogiska utvecklingsledare som utmanar och handleder genom att vara goda förebilder i verksamheterna. De är med på de olika forum pedagogerna har under veckorna och ställer reflekterande och utmanade frågor som gör att verksamheten utvecklas. Uppföljning Arbetslaget följer upp våra förväntade resultat, dels på planeringsdagen i januari och dels på planeringsdagen i maj/ juni. Det är ansvariga förskollärare som tillsammans med arbetslaget ansvarar att arbetet utvärderas och utvecklas. Uppföljning sker i reflektionsgrupperna och tillsammans med kollegor, genom dokumentation, observationer och samtal med barnen. Utvärdering görs vid terminssluten. Vi beaktar barns och föräldrars synpunkter och förslag genom förskoleråd och barnråd på våra förskolor. Se beskrivning av enhetens systematiska kvalitetsredovisnings mall. Projektberättelserna ligger till grund för utvärderingen vid årsskiftet samt vid läsårets slut. Projektberättelsen är dessutom ett underlag för breven pedagogerna skriver till vårdnadshavarna en gång per månad.

10 Sid 10 (17) Utveckling Pedagogiska ställningstagande tas fram i enheten och implementeras. Ateljéer görs likvärdiga och en gemensam lägsta nivå för vår enhet presenteras och arbetas fram. Starta en IKT grupp på en av förskolorna med syfte att utveckla enhetens arbete med IKT. Nämndmål: Flickor och pojkar i förskolan utvecklar förståelse för vårt samhälles grundläggande demokratiska värden Likabehandlingsplanerna följs upp, utvärderas, hålls aktuella och revideras utifrån barngruppernas specifika behov. Förskolorna bidrar till likvärdighet samt breddar barnens lekmönster och intressen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolorna kartlägger barngruppernas behov Enhetsmål: Barnen på våra förskolor utvecklar förståelse för vårt samhälles grundläggande demokratiska värden - Likabehandlingsplanerna följs upp, utvärderas systematiskt, hålls aktuella och revideras utifrån barngruppernas olika behov systematiskt. - Förskolorna bidrar till likabehandling samt breddar barnens lekmönster och intressen. - Alla som arbetar i enheten arbetar för Mänskliga rättigheter och med Barnkonventionen som underlag till vår verksamhet. - Alla som arbetar i enheten är insatta i vårt systematiska kvalitetsarbete och arbetar utifrån det. Arbetssätt -Under verksamhetsåret så har hela enheten tagit ställning för att fokusera på och arbeta som en enhet och verka för att skapa en hållbar framtid tillsammans. Barnen och pedagoger ska tillsammans arbeta för att få en ökad förståelse för hur vi kan vara med och påverka för en hållbar värld och värna om allt levande i alla led i ett långsiktigt perspektiv. -Våra förskolor ska tillgodose varje barns och varje grupps behov av trygghet genom att lyssna, iaktta och försöka förstå barns tankar, göranden och intressen. Alla våra förväntade resultat är kopplade till aktivt arbete. I vår verksamhet arbetar vi med att grundlägga och förankra de värden, mänskliga rättigheter och skyldigheter som vårt samhällsliv och Barnkonventionen vilar på. Pedagogerna arbetar som förebilder och vägleder barnen i deras utveckling och upplevelser av etiska värden och normer. I verksamheten ansvarar alla pedagoger för att skapa en god kamratkultur där öppenhet och respekt för allas lika värde samt olikheter råder. Barnen deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande som syftar till att utveckla förmågan att förstå och handla efter

11 Sid 11 (17) demokratiska principer. Dessa forum lägger grunden för en växande insikt i ett demokratiskt samhälle och ansvarstagande för sig själva och andra. Pedagogerna ansvarar för att alla barn kommer till tals och får uttrycka sina tankar och åsikter och att deras synpunkter tas tillvara. Förskolornas likabehandlingsplaner hålls aktuella och levande med hjälp av vår kvalitetsgrupp som systematiskt arbetar med frågorna på sina respektive förskolor. Likabehandlingsplanen ingår även som en återkommande punkt under lärarforum och i vårt systematiska kvalitétsarbete. -För att motverka utvecklingen av stereotypa könsmönster utformas miljö och tillgång till material samt aktiviteter utifrån principen att bredda barnens möjligheter att utforska sin identitet i olika sammanhang. Vi arbetar i olika gruppkonstellationer där barnens egna val får stöd av våra miljöer både inom och utomhus. -Alla pedagoger är genom sitt språk och sitt handlande goda förebilder och tillämpar ett demokratiskt arbetssätt. Barn lär sig socialt samspel genom leken. Barnen bjuder in varandra i leken, delar med sig, tröstar varandra, visar empati och utvecklar strategier för att kunna interagera med varandra. Pedagogernas ansvar är att erbjuda rika tillfällen till lek samt stöd och vägledning i dessa. -Vårdnadshavare och barn blir delaktiga i diskussioner om likabehandling på våra föräldramöten, utvecklingssamtal och förskoleråd. Utifrån barnsamtalen görs analyser av vad barnen tycker är viktigt att framföra och påverka inför utvecklingssamtalen eller projektsamtalen med vårdnadshavarna. -Vi analyserar brukarundersökningen, barnsamtalen och indikatorn noga inför varje terminsslut och gör de åtgärder som behövs för att utveckla verksamheten. Resursanvändning Vi har en tydlig organisation som skapar möjlighet att ha möten med ett riktat innehåll. Lokal ledningsgrupp, organisationsgrupp och utvecklingsgrupp som har tydliga uppdrag på vardera förskola. Uppföljning Enheterna sammanställer förskolornas mål och aktiviteter för arbetet i ILS inför T1. I kvalitetsredovisningen och VB rapporterar enheterna/förskolorna resultat, analys och utvecklingsåtgärder baserat på uppföljningar och utvärderingar. Målet följs upp genom att följa likabehandlingsarbetet som planeras utifrån förskolans likabehandlingsplan, planen mot diskriminering och kränkande behandling. I planen ska både främjande insatser och förebyggande åtgärder tydligt framgå.

12 Sid 12 (17) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Varje barn får under sin förskoleperiod möta och själv prova olika former av kultur Varje barn får under sin förskoleperiod möta och själv prova olika former av kultur och skapande i enlighet med den plan som förskolan tar fram. Aktivitet Startdatum Slutdatum Barn i förskolan som varit med om två professionella kulturmöten under året. Förskolan utformar en plan för vad ett barn bör få erfarenhet av och pröva under sin förskoleperiod vad gäller kultur och skapande Enhetsmål: Varje barn får under sin förskoleperiod möta och själv prova på olika former av kultur Att varje barn under sin förskoleperiod får möta och själv prova olika former av kultur och skapande i enlighet med den lokala kulturplan som enheten arbetar utifrån. Arbetssätt -Kultur i förskolan omfattar kultur för, med och av barn, som stimulerar fantasin och utvecklar barns kunskap i och förmåga att, uttrycka sig i olika former. Pedagogerna inom förskolorna planerar och genomför kulturupplevelser utifrån den pedagogiska verksamheten, tema/projektarbeten och läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Genom den skapande verksamheten får barnen tillfälle att utveckla sin kreativa förmåga i olika former. Barnen ges dagliga tillfällen att skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker och att utveckla sin motorik genom olika sinnen såsom exempelvis dans, rörelse och drama. Återkommande är besök på biblioteket och att uppmärksamma traditionella högtider. - Vi följer den lokala kulturplanen som är framtagen för enheten. Se bilaga. Resursanvändning Pedagogernas engagemang och kompetens, enhetens ateljérista som är vår enhets kulturombud, pedagogiska utvecklingsledare som utmanar och handleder genom att vara goda förebilder i verksamheterna. De är med på de olika forum pedagogerna har under veckorna och ställer reflekterande och utmanade frågor som gör att verksamheten utvecklas. Uppföljning Arbetslaget följer upp våra förväntade resultat, dels på planeringsdagen i januari och dels på planeringsdagen i maj/ juni. Det är ansvariga förskollärare som tillsammans med arbetslaget

13 Sid 13 (17) ansvarar att arbetet utvärderas och utvecklas. Uppföljning sker i reflektionsgrupperna och tillsammans med kollegor, genom dokumentation, observationer och samtal med barnen. Utvärdering görs vid terminssluten. Varje barn ska ha deltagit i olika kulturella sammanhang under året. Barnens eget kulturskapande ska synliggöras genom dokumentation. Vi beaktar barns och föräldrars synpunkter och förslag genom förskoleråd och barnråd på våra förskolor. Se beskrivning av enhetens systematiska kvalitetsredovisnings mall. Projektberättelsen ligger till grund för utvärderingen vid årsskiftet samt vid läsårets slut. Projektberättelsen är dessutom ett underlag för breven pedagogerna skriver till vårdnadshavarna en gång per månad. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.5 Stockholms miljö är giftfri Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel av stadens förskolor som har genomfört alla åtgärder på nivå 1 enligt kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola 95% År Nämndmål: Stadsdelsnämndens verksamheter är kemikaliesmarta Beskrivning Vid beställning, upphandling och byggande av förskolor använder stadsdelsnämnden aktuell forskning för att bygga så kemikaliesmarta förskolor som möjligt. Stadsdelsnämndens förskolor har låg andel kemikalier i ytskikt och fast inredning. Enhetsmål: Vi åtar oss att ha en giftfri förskola - Alla förskolor i enheten ska följa Kemikaliesmart förskola och är minst på nivå 1. - Alla pedagoger ska få utbildning inom området. Arbetssätt - Alla pedagoger ska genomgå den webbaserade utbildningen i Kemikaliesmart förskola. - Alla arbetslag inventerar sina miljöer utifrån Kemikaliesmart förskola. Uppföljning Vi följer upp på våra utvärderingsdagar och genom miljövårdsdokumentet som finns inom enheten.

14 Sid 14 (17) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 100 % 100 % Tertial KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.1 Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Nämndmål: Stadsdelsnämnden fördelar makt och resurser jämställt En ökad kunskap om fördelning av resurser. Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla enheter deltar vid jämställdhetsföreläsningar och jämställdhetsnätverk som arrangeras under året KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Sjukfrånvaro dag ,5 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Stadsdelsnämndens medarbetare är professionella, engagerade och har en god arbetsmiljö Delaktighet och ett bra arbetsklimat finns på nämndens arbetsplatser. Engagerade chefer och medarbetare bidrar till bra verksamhet och en god arbetsmiljö. Dialog om arbetsmiljö och verksamhet förs på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper. Kvinnors långtidssjukfrånvaro närmar sig männens lägre värde. Medarbetarnas arbetsvillkor förbättras och engagemang och trivsel ökar, vilket ger bättre resultat i medarbetarenkäten. Indikatorerna under 4.2 används för uppföljning av det förväntade resultatet.

15 Sid 15 (17) Aktivitet Startdatum Slutdatum Allmän visstidsanställning ska användas i minskad omfattning Andelen timavlönade medarbetare ska minska Nyrekrytering av deltidsanställda ska endast ske efter noggrant övervägande Enhetsmål: Enhetens medarbetare är professionella, engagerade och arbetar aktivt för en god arbetsmiljö. - Arbetsmiljön diskuteras på varje APT. - Kompetensutveckling utifrån individuella önskemål och behov görs under läsåret. - Skapa forum där återkoppling på pågående arbete kan göras under fler tillfällen under läsåret. Arbetssätt -Genom medarbetarsamtal i grupp eller enskilt och arbetslagssamtal formulerar varje medarbetare och arbetslag sina behov av kompetensutveckling - tydliggörande av våra olika roller och uppdrag så att det är tydligt i organisationen. -Medarbetarenkätens resultat följs upp på APT och teammöten på varje förskola. Diskussioner i grupp om hur vi ska kunna få bättre resultat inom de områden som är sämre och hur vi ska bibehålla de resultat som är bra. - Arbetsmiljön undersöks genom fysisk och psykosocial skyddsrond. Innan skyddsronderna skickas psykosociala och fysiska enkäter enkäter ut till samtliga medarbetare. Ledning och arbetsplatsombud skapar tillfällen där medarbetare ges möjlighet att svara på enkäten på arbetstid. -Medarbetarna ska konkretisera hur de arbetar för att uppnå enhetens mål och förväntade resultat i sina projektplaner. Medarbetarna ansvarar för att påtala sitt behov av kompetensutveckling på våra gemensamma möten samt medarbetarsamtalen. Resursanvändning Intern och extern kompetensutveckling i bland annat i pedagogisk dokumentation, pedagogiska miljöer. Pedagogiska utvecklingsledare och ateljérista handleder och deltar i reflektionsgrupper utifrån pedagogernas behov. Uppföljning Arbetslagssamtal med förskolechef och biträdande förskolechef en gång per läsår. Medarbetarsamtal i grupp eller enskilt på hösten och lönesamtal på våren. Uppföljningar av medarbetarenkäten på förskolornas planeringsdag i januari. Skyddsronder

16 Sid 16 (17) där psykosociala och fysiska arbetsmiljön är i fokus samt sammanställningar av enkäterna i samverkansgruppen både på hösten och våren. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Nämndmål: Kommunikation och information är planerad, medveten, effektiv och tillgänglig för alla Andelen invånare som vet var information finns för att komma i kontakt med stadens verksamheter ska öka. Andelen medarbetare som har tillgång till den information de behöver för arbetet ska öka. Aktivitet Startdatum Slutdatum Information på jämför service, webb och intranät ska uppdateras kontinuerligt samt ses över en till två gånger per år Enhetsmål: Kommunikation och information är planerad, medveten, effektiv och tillgänglig för alla. Våra förskolor har ett gott samarbete med vårdnadshavare, skola, socialtjänst, landsting och andra parter för att stödja barnets allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv Förskolan skall arbeta för att - god dialog med vårdnadshavare - öka samarbetet med närliggande skolor - alla vårdnadshavare och deras barn erbjuds ett avslutande samtal - alla våra blivande skolbarn ska känna sig trygga vid överlämningen till skolan. Arbetssätt - Föräldramöten, utvecklingssamtal, förskoleråd, föräldrasamverkan och daglig kontakt med våra vårdnadshavare, i syfte att skapa förståelse, delaktighet och inflytande i vår verksamhet. - Vi tar kontakt med de valda skolorna för att välkomna till ett möte för att öka samarbetet kring barnens skolstart. -Överlämnandesamtalet mellan förskola och skola innefattar dokumentation av förskolans pedagogiska arbete under barnets förskoletid. Vårdnadshavare, barn och avlämnande pedagog från förskolan samt mottagande pedagog från skolan deltar under samtalet för att säkerställa att alla barn får en trygg och bra överlämning. Detta samtal sker endast om vårdnadshavare önskar det.

17 Sid 17 (17) -Pedagogerna ansvarar för en välplanerad övergång från förskolan till skolan för att avrunda och avsluta förskoletiden. Gruppen kallas Flyttfåglarna. Pedagoger med ansvar för 5- åringarna inom enheten träffas i januari för att tillsammans planera den sista förskoleterminen. Förskolans 5-årsgrupper träffas i syfte att barnen ska knyta nya kamratband. De får möjlighet att successivt få en uppfattning om att de är på väg att lämna förskolan. Den pedagogiska planeringen för 5-åringarna bygger på lek, glädje och samvaro mellan barn och de olika förskolorna. Under våren hälsar de blivande skolbarnen på i närliggande skola vid ett par tillfällen. Resursanvändning Handledning av områdets Specialpedagog vid övergångs och avslutningssamtal vad gäller barn i behov av särskilt stöd. Förskollärare i enheten som ansvarar för flyttfågelgruppen tar kontakt med närliggande skolor, socionomer inom stadsdelens barngrupp, autismcentrum, rehabiliteringen i Liljeholmen etc. som finns att tillgå när det finns behov inom vår verksamhet. Uppföljning Uppföljning sker av gemensamma överenskommelser i de olika forum som finns för samverkan. Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Budget 2017 Övriga frågor