Nymansgatan 23, Slottet. Matilda Bengtsson

Transkript

1 Kallelse Sida Barn- och ungdomsnämnden (4) Box Halmstad Plats: Nymansgatan 23, Slottet Sammanträdesdatum: Tid: 09: Ordförande: Tove Bergman Sekreterare: Matilda Bengtsson Kallade: Tove Bergman (MP), Ordförande Krissi Johansson (S), Vice ordförande Christofer Lundholm (M) Sandra Löberg Erlandsson (S) Camilla Widepalm Heurén (C) Lenita Strandberg (S) Josefine Green (M) Lars El Hayek (S) Anders Blomqvist (L) Anton Nilsson (SD) Lena Weibull (KD) Daniel Nilsson Brodén (V) Maria Söderberg (MP) Pehr Magnusson (M) Anton Augustsson (S) Henrik Andersson (C) Magnus Jeppesen (S) Carl-Johan Berthilsson (M) Mariana Petre (S) Ida Westin (MP)

2 Föredragningslista Sida Barn- och ungdomsnämnden (4) Ärenden 1. BUN 2017/00005 Val av justerare 2. BUN 2017/00004 Godkännande av dagordning 3. BUN 2017/00001 Delegationsbeslut 4. BUN 2017/00020 Anmälan till huvudman om kränkande behandling 5. BUN 2017/00003 Resultatbalansering och ombudgetering BUN 2017/00002 Budgetuppföljning 7. BUN 2016/00221 Svar till Skolinspektionen avseende mottagande av nyanlända elever i grundskolan 2016/ BUN 2016/00235 Svar till Skolinspektionen avseende Vallåsskolan 1 9. BUN 2017/00061 Lärarlyftet BUN 2015/00479 Lokalprogram för Kvibilleskolan 11. BUN 2017/00041 Yttrande över remiss avseende utvecklingsprogram för Harplinge

3 Föredragningslista Sida Barn- och ungdomsnämnden (4) Ärenden 12. BUN 2017/00048 Yttrande över remiss avseende uthyrning av förskolelokal på Bohusgatan 2A 13. BUN 2017/00045 Detaljplan för Flygaregatan, kv. Bonden m.fl. Halmstad. Dnr KS 2015/ BUN 2017/00009 Avveckling av lokaler 15. BUN 2017/00010 Förlängt kontrakt för Soldalens förskola 16. BUN 2017/00075 Förslag på namnbyte av Lyngåkraskolan 17. BUN 2017/00055 Öppen förskola i Spenshult 18. BUN 2017/00049 Ändring av bolagsform - pedagogisk omsorg Tuff och liten 19. BUN 2017/00025 Regelbunden tillsyn fristående förskolan Humlan 20. BUN 2017/00007 Övriga frågor

4 Föredragningslista Sida Barn- och ungdomsnämnden (4) Ärenden 21. Information - Information från ordförande och förvaltningschef - Lokalförsörjningsplan - Förslag på tomter för nya skolor - Skolområde centrum/söder - Söndrum

5 Delegationsbeslut Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00001 Ärende 2017/00001 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Anmälningsärende Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar lägga sammanställningarna till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Följande anmäls till barn- och ungdomsnämnden: Beslut fattade enligt barn- och ungdomsnämndens delegationsbestämmelser har sammanställts för barn- och ungdomsnämndens kännedom. A ALLMÄN nr 3, B VERKSAMHET nr , C PERSONAL nr 39-93, D EKONOMI nr 4-7 Barn- och ungdomsförvaltningen Matilda Bengtsson Nämndsekreterare Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad Sida 1(1) direkt@halmstad.se

6 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00020 Ärende BUN 2017/00020 Beslutsinstans: BUN Ärendets ursprung: 6 kap. skollagen (2010:800) Rapportering till huvudman, anmälan om kränkande behandling, 6 kap. 10 skollagen (2010:800), februari 2017 Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar lägga redovisningen för februari månad till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Av 6 kap. 10 SkolL framgår att en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Det samma gäller även för kränkningar som ska bedömas utifrån DiskrL, (se 6 kap. 10 st. 2 SkolL). Det totala antalet anmälningar till huvudman, i enlighet med 6 kap. 10 Skollagen (2010:800) under februari månad har sammanställts och redovisas för barn- och ungdomsnämnden. Det föreligger stora skillnader mellan olika verksamheter över hur många händelser som anmäls. Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar aktivt för att höja medvetenheten inom hela verksamheten genom att vidta en rad olika åtgärder. Beskrivning av ärendet Bakgrund I 6 kap. 10 SkolL står det följande om anmälan av kränkande behandling: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

7 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00020 eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Det samma gäller även för kränkningar som ska bedömas utifrån DiskrL, (se 6 kap. 10 st. 2 SkolL). Skolverket och Skolinspektionen har förtydligat denna bestämmelse enligt följande: Så snart huvudmännen eller någon ur personalen får signaler om att ett barn eller en elev känner sig kränkt måste de agera. Huvudmannen ska alltid informeras när rektorn eller förskolechefen får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller alla kränkningar eller misstänkta kränkningar. 1 Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska med andra ord inte göras någon värdering av hur allvarligt en händelse är innan den anmäls till förskolechefen eller rektorn respektive huvudmannen. 2 Analys och förslag Det finns 32 kommunala grundskolor i kommunen och 85 förskolor. Under februari månad 2017 anmäldes sammanlagt 83 händelser inom grundskola och fritidshem. När det gäller förskola anmäldes en händelse. Det föreligger stora skillnader mellan olika verksamheter över hur många händelser som anmäls. Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar aktivt för att höja medvetenheten inom hela verksamheten kring lagens krav i detta hänseende genom att vidta bland annat följande åtgärder: - Framtagning av ny och tydligare rutin för anmälan om kränkande behandling - Förbättring och förändring av nuvarande information på Intranätet (gällande anmälan till huvudman) - Gemensamt informationstillfälle för samtliga förskolechefer och rektorer kring hur anmälan ska ske, i enlighet med rutin 1 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, s Skolinspektionens beslut, dnr 2011:1859 Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

8 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/ Skapa mötesforum för kunskap och erfarenhetsutbyte för rektorer och förskolechefer med fokus på det åtgärdande arbetet (utredning och anmälan till huvudman) Konsekvenser av förslaget - Ärendets beredning Tjänsteman inom barn- och ungdomsförvaltningen Ärendet faller inte inom ramen för MBL Ärendets beslutsgång Ärendet hanteras i barn- och ungdomsnämnden Beslutsunderlag Sammanställning av antalet inkomna anmälningar som redovisas muntligen. Barn- och ungdomsförvaltningen Patrik Engström, kvalitets- och utvecklingschef Handläggare, Cristina Nilsson, Jurist Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

9 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00003 Ärende BUN 2017/00003 Beslutsinstans: Barn och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Kommunstyrelsen Resultatbalansering och ombudgetering Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut Barn och ungdomsnämnden beslutar att resultatbalansering och ombudgetering sker enligt upprättat förslag. Sammanfattning av ärendet Barn och ungdomsnämnden beslutar att resultatbalansering och ombudgetering sker enligt upprättat förslag som redovisats i bilagor. Enligt beslut i kommunstyrelsen får barn- och ungdomsnämnden resultatbalansera kkr till vht 641 Grundskola/barnomsorg och 961 kkr till vht 649. Förslaget innebär att skolområdena får resultatbalansera 2016 års överskott och kostnaderna för Plönninge reduceras från skolområde Norrs resultat uppstod ett överskott på inköp av personalkläder på centralt objekt vilket resultatbalanseras för att genomföra inköp som inte hann göras. Kärnhusets överskott är statsbidragsintäkter till asylsökande och används till förstärkning i verksamheterna under Enligt beslut i kommunstyrelsen får barn- och ungdomsnämnden ombudgetera kkr av 2016 år överskott av inventariemedel. Beskrivning av ärendet Bakgrund Enligt beslut i kommunstyrelsen får barn och ungdomsnämnden resultatbalansera kkr till vht 641 Grundskola/ barnomsorg och 961 kkr till vht 649. Överskottet på investeringsbudget ombudgeteras med kkr. Resultatbalansering av driftsbudget inom förvaltningen sker enligt de av BUN beslutade principerna. För skolområdena är huvudregeln att överoch underskott resultatbalanseras, vilket innebär att resultatet förs över till nästa budgetår. Underskott som har uppstått utanför skolområdets kontroll och beror på särskilda eller extraordinära händelser kan undantas denna princip. En godtagbar motivering ska då lämnas i bokslutet. Över- och underskott på centralt budgeterade objekt, Särskolan och Resursenheter resultatbalanseras inte regelmässigt. Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

10 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00003 Ombudgetering innebär att över- eller underskott i investeringsredovisningen förs över till kommande budgetår. Förskjutningar av medelsförbrukning får ske mellan år om orsaken är att investeringar ej hunnit slutföras eller påbörjats under året. Analys och förslag Förslaget finns presenterat i bilagor. Förslaget innebär att skolområdena får resultatbalansera 2016 års överskott och kostnaderna för Plönninge reduceras från skolområde Norrs resultat uppstod ett överskott på inköp av personalkläder på centralt objekt vilket resultatbalanseras för att genomföra inköp som inte hann göras. Kärnhusets överskott är statsbidragsintäkter till asylsökande och används till förstärkning i verksamheterna under Konsekvenser av förslaget Förslaget innebär att verksamheterna får resultatbalansera över och underskott från 2016 i linje med beslutade principer och önskemål från verksamheterna. Ärendets beredning Ärendet har behandlats av tjänstemän inom ekonomiavdelningen. Ärendets beslutsgång Central samverkansgrupp har behandlat ärendet Beslutsunderlag 1. Resultatbalansering Ombudgetering Information om beslutet Ekonomichef buf. Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef/bolagschef Handläggare, Eva Demle, Ekonomichef Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

11 HALMSTADS KOMMUN BOKSLUT 2015 INVESTERINGSREDOVISNING OCH OMBUDGETERING Förvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen Uppgiftslämnare Datum Anslagsområdets nummer och namn. Anslagsområdets budgetavvikelse (kkr) 641 Grundskola och barnomsorg Ange belopp i hela tusentals kronor, kkr Begärd Budget Bokslut ombud- Projekt Projekttext 2016* 2016 Differens getering Eventuell motivering/kommentar** 1211 Nya/komplettera accesspunkter på våra enhete Gemensamma reserv Kompensatoriska hjälpmedel Administrationslokaler flyttkostnader Möbelhantering (centralt lager) Gem arbetsmiljölagstiftning Gemensamma ersättnings förskolor, inv 7 avd á Gemensamma nya förskolor; inv 13 avd á 175 k Kastanjeallén Soldalens förskola nystart Teknikförskolan nystart avd Östra Lyckans förskola nystart Nymansgatans förskola nystart Suse förskola nystart Lineheds förskola nystart Kimbogårdens förskola nystart avd Dungens förskola nystart Aleskogens förskola nystart avd Vrenninge förskola nystart Förskollokaler "Getinge skolan" Frennarps byskola Furulundsskolan TA nya lokaler Nyhemsskolan TA nya lokaler Andersbergsskolan TA nya lokaler Valhallaskolan TA nya lokaler Stenstorpsskolan TA nya lokaler Centrum, skolområde gemensam Furet, Laxön ny förskola Frennarps förskola, utbyggnad Ni, Aleskogens fsk Järnvägsparkens förskola Komtek , Frösakull/Gullbrandstorp gemensam Söndrums vo gemensam Söndrumsskolan Norr, skolområde gemensam Getinge gemensam Haverdal gemensam Åledsskolan Oskarströms vo gemensam Kärnhuset, administration Sömntutans förskola Gullvivan Guldfisken Snäckans förskola Slottsjordsskolan Allergi Centrumskolan Språkspåret Särskolan, gemensam Kulturskolan Andersberg gemensamt Snöstorp gemensamt Källviks förskola Söder gemensamt Fyllinge gemensamt Trönninge gemensamt Vallås gemensamt ***SUMMA= * Inklusive ombudgeteringar och eventuella tilläggsanslag ** I normalfallet behövs ej någon motivering/kommentar *** Tillse att såväl budget- som bokslutskolumnerna stämmer med fastslagen budget och redovisning i Agresso Sida 1 av (1) Investering_ombudgetering

12 Barn- och ungdomsförvaltningen Bokslut kkr Budget Avvikelse bokslut Förslag till RB Kommentar Skolområdena Skolområde Centrum Överskottet resultatbalanseras Skolområde Norr Överskottet + underskott Plönninge resultatbalanseras Skolområde Söder Överskottet resultatbalanseras Fristående Resurscentrum Kärnhuset Resursenheter Särskolan Fastigheter Förvaltningsövergripande objekt Barn- och ungdomsnämnden Överskott statsbidrag asylsökande resultatbalanseras Överskott personalkläder resultatbalanseras KomTek Överskottet resultatbalanseras Summa vht Kulturskolan vht Totalt vht 641, vht Summa RB enligt beslut KS Summa RB 649 enligt beslut KS 961

13 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00002 Ärende BUN 2017/00002 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn- och ungdomsnämnden Budgetuppföljning februari 2017 Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Bokslutsprognos för barn- och ungdomsnämnden till och med februari månad 2017 överlämnas för kännedom. Beslutsunderlag 1. Bokslutsprognos för barn- och ungdomsnämnden till och med februari 2017 Information om beslutet Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Eva Demle, ekonomichef Handläggare, Camilla Persson, controller Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad Sida 1(1)

14 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola / Barnomsorg Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2016 Utfall Utfall Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola / Barnomsorg Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2016 Utfall Utfall Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola / Barnomsorg Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Högre hyreskostnader än budget Prognostiserat överskott förvaltningsgemensamma poster Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

15 Barn och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskolan Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2016 Utfall Utfall Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Barn och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskolan Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2016 Utfall Utfall Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Barn och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskolan Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Intäkter: politisk satsning på kulturupplevelser, större del av statsbidrag interrimsbokfördes Lönekostnader: köpta tjänster Övriga kostnader: statsbidrag och politisk satsning Övriga kostnader: köpta tjänster Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

16 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet 641 Grundskola /Barnomsorg Driftredovisning Utfall periodresultat Här ska du kommentera periodresultatet (kolumn D i Excelfilen) samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat (kolumn I). Fokusera särskilt på vad som kan vara anledningen till skillnaden mellan åren. Tänk även på vilken påverkan de kan tänkas få på helårsutfallet (och ta med dessa tankar när du gör prognosen). Intäkterna är kkr (127,6%) högre under perioden jämfört med föregående år. Det beror framför allt på tidigare utbetalning av stora statsbidrag från Skolverket, bl a lågstadiesatsningen och minskade barngrupper. Även interimsbokförda statsbidrag som ska betalas tillbaka till Skolverket påverkar differensen. Lönekostnaderna är kkr (14,3%) högre än föregående år, vilket beror på löneökningar samt fler årsarbetare på grund av fler barn och elever i verksamheten samt statsbidrag lågstadiesatsningen och fritidshemssatsningen. Lokalkostnaderna är kkr (100,3%) högre jämfört med föregående år. Det beror på att bokföring av hyreskostnader 2016 är gjord i april, men periodisering är gjord från januari. Övriga kostnader är kkr (-9,5%) lägre jämfört med föregående år. Att kostnaderna är lägre beror på att alla måltidskostnader för 2017 inte fakturerats än. Prognos budgetavvikelse Här kommenterar du den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som beräknas uppstå vid årets slut (kolumn G). Kommentarerna här ska vara en mer utförlig förklaring till den kortfattade punktlistan som finns längst ned i Excelfilen. Utgå från punktlistan och se till att texten och punktlistan är synkade. Om det prognosticeras en negativ avvikelse ska du även beskriva vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot vid årets slut. Nämndens prognostiserade avvikelse är 0 kkr. Hyreskostnaderna prognostiseras bli högre än budget på grund av dubbla hyreskostnader för Getingeskolan samt högre mark- och etableringskostnader för nya paviljonger. Förvaltningsgemensamma poster prognostiserar överskott då budgeterad buffert för barn- och elevantal troligtvis inte förbrukas under året. Budgetavvikelsen är osäker när det gäller lokalkostnader och driftskostnader kopplat till antalet barn- och elever.

17 Prognostiserad avvikelse på intäkter och lönekostnader beror på ej budgeterat statsbidrag och lönekostnad för lärarlönelyftet. Prognos förändring mot föregående prognos I Excelfilens kolumn J framgår hur budgetavvikelsen har förändrats i relation till föregående prognos. Nu ska du kommentera vad förändringen består av samt vad den beror på. Om du har arbetat klart med Excelfilen kan du använda tabellen som finns längst ned i den. Där ska du redan ha angivit kommenterarna i punktform, och dessa kan nu vara till hjälp vid en mer ingående beskrivning. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Kommentera periodens investeringsnetto (kolumn D) samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto (kolumn I). Årets investeringsnetto är 203 kkr lägre än motsvarande period förra året. Det beror på att fler inköp gjordes till nystartade enheter i början på Prognos budgetavvikelse Kommentera den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som väntas uppstå vid årets slut. Prognostiserat överskott avser Kastanjeallén, Skeppets fsk och Frennarps byskola som inte kommer starta under Försenade startdatum för förskolepaviljonger göra att alla medel inte kommer förbrukas under Prognos förändring mot föregående prognos Kommentera anledningen till förändringar i den prognosticerade budgetavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. Skriv kortfattat vad som har tillkommit, försvunnit och förändrats sedan föregående prognostillfälle.

18 Verksamhet 649 Kulturskolan Driftredovisning Utfall periodresultat Här ska du kommentera periodresultatet (kolumn D i Excelfilen) samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat (kolumn I). Fokusera särskilt på vad som kan vara anledningen till skillnaden mellan åren. Tänk även på vilken påverkan de kan tänkas få på helårsutfallet (och ta med dessa tankar när du gör prognosen). Periodresultatet innevarande år är kkr. Föregående år var motsvarande periods resultat kkr, en förändring med kkr. Förändringen förklaras främst av att intäkterna är betydligt högre under perioden innevarande år, detta för att bidrag som erhölls föregående år avser även 2017 och därför interrimsbokades i samband med bokslutet. Lokalkostnaderna är lägre innevarande år då inga hyreskostnader finns med i utfallet ännu. Prognos budgetavvikelse Här kommenterar du den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som beräknas uppstå vid årets slut (kolumn G). Kommentarerna här ska vara en mer utförlig förklaring till den kortfattade punktlistan som finns längst ned i Excelfilen. Utgå från punktlistan och se till att texten och punktlistan är synkade. Om det prognosticeras en negativ avvikelse ska du även beskriva vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot vid årets slut. Den prognostiserade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram (inklusive RB 2016) är +/- 0 kkr. Intäkterna beräknas avvika med +400 kkr då en större del av erhållet statsbidrag än budgeterat interrimsbokförts från 2016 och då en politisk satsning av BUN på kulturupplevelser likt föregående år kommer att tillföras Kulturskolan genom fakturering. Motsvarande belopp beräknas öka övriga kostnader. Lönekostnaderna beräknas avvika med +400 kkr och motsvarande belopp ökar i stället kostnader för köpta tjänster. Prognos förändring mot föregående prognos I Excelfilens kolumn J framgår hur budgetavvikelsen har förändrats i relation till föregående prognos. Nu ska du kommentera vad förändringen består av samt vad den beror på. Om du har arbetat klart med Excelfilen kan du använda tabellen som finns längst ned i den. Där ska du redan ha angivit kommenterarna i punktform, och dessa kan nu vara till hjälp vid en mer ingående beskrivning.

19 Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Kommentera periodens investeringsnetto (kolumn D) samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto (kolumn I). Periodens investeringsnetto innevarande år är +/- 0 kkr. Även föregående år var motsvarande periods investeringsnetto +/- 0 kkr. Prognos budgetavvikelse Kommentera den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som väntas uppstå vid årets slut. Den prognostiserade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram (inklusive OB 2016) är +/- 0 kkr. Prognos förändring mot föregående prognos Kommentera anledningen till förändringar i den prognosticerade budgetavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. Skriv kortfattat vad som har tillkommit, försvunnit och förändrats sedan föregående prognostillfälle.

20 Tjänsteskrivelse BUN 2016/00221 Ärende BUN 2016/00221 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Skolinspektionen Svar till Skolinspektionens avseende kvalitetsgranskning om mottagande av nyanlända elever i grundskolan Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna svaret till Skolinspektionen angående Skolinspektionens kvalitetsgranskning om mottagande av nyanlända elever i grundskolan. 2. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna åtgärderna som beskrivs i yttrandet till Skolinspektionen. 3. Barn- och ungdomsnämnden får kontinuerlig återkoppling kring genomförandet av de redovisade åtgärderna i verksamheten. Sammanfattning av ärendet Skolinspektionen gjorde hösten 2016 en granskning av huvudmannens mottagande av nyanlända elever i grundskolan. Vid granskningen framkom såväl områden där mottagande fungerar väl som områden där mottagandet behöver utvecklas. Huvudmannen ska senast den 3 april 2017 skriftligen redovisa till Skolinspektionen de åtgärder som vidtas och de åtgärder som planeras att vidtas för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Utvecklingsområdena innefattar att huvudmannens arbete med systematisk uppföljning och utvärdering av mottagandet av nyanlända elever på skolenheterna behöver utvecklas samt att huvudmannen behöver se till att de inledande bedömningarna av nyanlända elevers kunskaper används som underlag för individuell planering av elevernas utbildning så att de ges studiehandledning på modersmål utifrån individuella behov i varje enskilt fall. Beskrivning av ärendet Bakgrund Skolinspektionen gjorde under hösten 2016 en granskning av hur bra huvudmannen är på att ta emot nyanlända elever i grundskolan. Kvalitetsgranskningen har gällt hur bra huvudmannen är på att utvärdera mottagandet, om de vid behov sätter in åtgärder för att bli bättre och hur bra de är på att samarbeta med andra. Granskningen innefattar även hur bra skolorna är på att ta reda på vad de Halmstads kommun, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(4)

21 Tjänsteskrivelse BUN 2016/00221 nyanlända eleverna redan kan och hur de använder den kunskapen för att planera och genomföra undervisningen. Vid granskning gjorde Skolinspektionen intervjuer med företrädare för huvudmannen och förvaltningen. Besök gjordes även på fyra utvalda skolor. De skolor som besöktes var Brunnsåkerskolan, Vallåsskolan, Trönningeskolan och Brearedsskolan. Skolinspektionen har, med hjälp av rektor på berörda skolor begärt in skriftliga elevberättelser från nyanlända elever på skolorna, materialet var översatt till 14 språk. Urvalet av skolor grundades i att Skolinspektionen ville besöka två skolor med lång erfarenhet av att ta emot nyanlända elever samt två skolor som tagit emot många nyanlända elever på kort tid och som tidigare inte tagit emot många nyanlända elever. Huvudmannen ska senast den 3 april 2017 skriftligen redovisa till Skolinspektionen de åtgärder som vidtas och de åtgärder som planeras att vidtas för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Analys och förslag Skolinspektionen bedömer att följande inslag fungerar väl: Huvudmannen ser till att skolplacering sker snabbt och flexibelt. Ett led i detta är att huvudmannen ser till att kompetensen vid resurscentret Kärnhuset sprids och används där behoven finns. Detta är ett gott exempel. Det finns rutiner för att genomföra de inledande bedömningarna av nyanlända elevers kunskaper och de genomförs enligt Skolverkets steg 1 och 2 på ett sätt som gynnar elevernas vidare utbildning. Det finns strukturerade överlämningar för att sprida resultatet av de inledande bedömningarna såväl till rektorer som till de lärare som ska undervisa eleverna och till andra huvudmän. Skolinspektionen bedömer att följande områden behöver utvecklas: Huvudmannens arbete med systematisk uppföljning och utvärdering av mottagandet av nyanlända elever på skolenheterna behöver utvecklas. Huvudmannen behöver se till att de inledande bedömningarna av nyanlända elevers kunskaper används som underlag för individuell planering av elevernas utbildning så att de ges studiehandledning på modersmål utifrån individuella behov i varje enskilt fall. Som svar på den första kritikpunkten beskrivs bland annat följande i svaret till Skolinspektionen: tjänstemän på barn- och ungdomsförvaltningen har fått i uppdrag av förvaltningschefen att utforma Rutin för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Rutinen ska konkretisera hur barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun bedriver sitt systematiska kvalitetsarbete på enhetsnivå, enhet/förvaltningsnivå samt förvaltning/nämndsnivå. En tidsaxel för de årligen återkommande aktiviteterna ska upprättas/vidareutvecklas. Rutinen ska innehålla en plan för vilka riktade uppföljningar huvudmannen avser göra de kommande åren. Målet är att få de olika delarna i styrkedjan (nationella, kommunala och enhet) att samverka på ett sätt som leder till skolutveckling. I rutinen framgår att elevernas resultat ska tolkas och analyseras samt hur planering, utvecklingsinsatser och förväntade effekter ska hanteras. I rutinen beskrivs vilka särskilda uppföljningar som ska göras under året. Här ingår från och med Halmstads kommun, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(4)

22 Tjänsteskrivelse BUN 2016/00221 läsåret även uppföljning av mottagande av nyanlända elever vilket specificeras. I barn- och ungdomsförvaltningens Utvecklingsplan framgår att kompetensutveckling för rektorer kring flerspråkiga och nyanlända elevers lärande ska genomföras under läsåret. Som svar på den andra kritikpunkten anges bland annat följande i svaret till Skolinspektionen: Enheten modersmål och migration (MoM) vid resurscentrum har genomfört Skolverkets nulägesbeskrivning (Insatser via samordnare) med samtliga rektorer ett stöd i huvudmannens arbete med nyanlända elever. Samordnaren tar tillsammans med huvudmannen fram en utvecklingsplan, är ett stöd i organisering av insatser inom nyanländas lärande samt är en länk mellan Skolverkets uppdrag att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända. Barn- och ungdomsförvaltningen har skapat förutsättningar så att skolenheter själva kunnat anställa studiehandledare, from En princip för ekonomisk resursfördelning i form av förstärkt elevpeng har genomförts delvis under våren 2017 och fullt ut höstterminen Tilldelningen ska användas till att förstärka organisationen på respektive enhet till exempel anställning av flerspråkig personal. MoM har inventerat synen på och förståelsen för studiehandledning hos rektorer och modersmålslärare/studiehandledare under vårterminen Resultatet har legat till grund för modersmålslärarnas/ studiehandledarnas kompetensutveckling. MoM kompetensutvecklar modersmålslärare/studiehandledare i språkutvecklande arbetssätt, from , samt betyg och bedömning, from Syftet är att höja kompetens, öka förståelsen för uppdraget, kvalitetssäkra samt stärka modersmålslärares/studiehandledares roll. Dialog med rektorer och samordnare för nyanlända på respektive skola kring bedömning och individuell planering utifrån kartläggning, har påbörjats höstterminen MoM planerar för dialogmöten och workshops kring organisering, genomförande och utvärdering av studiehandledning utifrån den inledande kartläggningen/bedömningen under Uppföljning och utvärdering av effekterna av studiehandledning vårterminen Framtagande av riktlinjer/rutin, stödmaterial för studiehandledning, påbörjas under vårterminen Implementering och kompetensutveckling för samordnare och rektorer påbörjas höstterminen Ärendets beredning Ärendet har beretts av tjänstemän på barn- och ungdomsförvaltningens avdelning för kvalitet och utveckling samt resurscentrum. Central samverkansgrupp Halmstads kommun, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(4)

23 Tjänsteskrivelse BUN 2016/00221 Beslutsunderlag 1. Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister efter kvalitetsgranskning gällande mottagandet av nyanlända elever i Halmstads kommun. 2. Bilaga 1. Utvecklingsplan Information om beslutet Skolinspektionen Skolområdeschefer Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Christer Jönsson, enhetschef modersmål och migration Handläggare, Gittan Claesson, verksamhetsutvecklare Halmstads kommun, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(4)

24 Dnr :6586 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister efter kvalitetsgranskning gällande mottagandet av nyanlända elever i Halmstads kommun. Skolinspektionen bedömer att följande områden behöver utvecklas: Huvudmannens arbete med systematisk uppföljning och utvärdering av mottagandet av nyanlända elever på skolenheterna behöver utvecklas. Huvudmannen behöver se till att de inledande bedömningarna av nyanlända elevers kunskaper används som underlag för individuell planering av elevernas utbildning så att de ges studiehandledning på modersmål utifrån individuella behov i varje enskilt fall. Svar från Halmstads kommun 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades Huvudmannens styrning och organisering av mottagandet Huvudmannens arbete med systematisk uppföljning och utvärdering av mottagandet av nyanlända elever på skolenheterna behöver utvecklas. Skolinspektionen 1a Det systematiska kvalitetsarbetet i Halmstads kommuns förskolor och skolor utgår från Skolverkets Allmänna råd. I Skolinspektionens senaste granskningar konstateras att huvudmannen fortfarande har utvecklingsområden inom detta område. Tjänstemän i barn- och ungdomsförvaltningen har därför fått i uppdrag av förvaltningschefen att utforma Rutin för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Rutinen ska konkretisera hur barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad bedriver sitt systematiska kvalitetsarbete på enhetsnivå, Skolinspektionen, Box 156, Lund, Besök: Gasverksgatan 1 Telefon: , Fax:

25 enhet/förvaltningsnivå samt förvaltning/nämndsnivå. En tidsaxel för de årligen återkommande aktiviteterna ska också upprättas/vidareutvecklas. Rutinen ska innehålla en plan för vilka uppföljningar huvudmannen avser göra de kommande åren. Målet är att få de olika delarna i styrkedjan (nationella, kommunala och enhet) att samverka på ett sätt som leder till skolutveckling. I rutinen framgår att elevernas resultat ska tolkas och analyseras samt hur planering, utvecklingsinsatser och förväntade effekter ska hanteras. I rutinen beskrivs även vilka särskilda uppföljningar som ska göras under året. Här ingår från och med läsåret även uppföljning av mottagande av nyanlända elever enligt följande: Beskrivning: Vid behov gör huvudmannen särskilda uppföljningar som till exempel uppföljning av matematiklyftet. I barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan kan andra uppföljningar anges som exempelvis uppföljning av elevers delaktighet. Se BUN s Verksamhetsplan Vid Skolinspektionens kvalitetsgranskning 2017 kring nyanlända elevers mottagande framkommer utvecklingsbehov kring systematisk uppföljning och utvärdering av mottagandet av nyanlända elever på skolenheterna. Aktivitet till Mål 1 Uppföljning av elevinflytande genomförs höstterminen 2017, rapporteras i Lägesbedömning Ansvar: Kvalitetschef Aktivitet till Mål 3 Uppföljning av hur skolor valt att organisera studie- och yrkesvägledning läsåret 2017/2018 genomförs läsåret 2017/2018. Ansvar: Förvaltningschef Aktivitet till Mål 4 Uppföljning av lärande för hållbar utveckling och av förskolors och skolors miljöarbete under Ansvar: Kvalitetschef Uppföljning av nyanlända elevers mottagande Genomförs av Lärandeenheten samt enheten för Modersmål och migration Resurscentrum Kärnhuset. Ansvar: Kvalitetschef/FoU-chef ur Rutin för systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsförvaltningen inkommer med Rutin för systematiskt kvalitetsarbete när den är fastställd. I barn- och ungdomsförvaltningens Utvecklingsplan skrivs fram att kompetensutveckling för rektorer kring flerspråkiga och nyanlända elevers lärande ska genomföras under läsåret. Den förväntade effekten av detta är att rektors ökade förståelse kring flerspråkiga och nyanländas lärande syns i skolenheternas systematiska kvalitetsarbete. Detta ska synas i juni Se bilaga 1.

26 1b Tf enhetschef för Lärande vid Resurscentrum Kärnhuset samt verksamhetsutvecklare på Kvalitetsavdelningen BUF är ansvariga för att utforma rutinen. Personal vid Lärandeenheten samt enheten för Modersmål och migration ansvarar för uppföljningen. Ansvariga för åtgärderna i utvecklingsplanen finns angivna i denna. 1c Tidplan för: Rutin för systematiskt kvalitetsarbete - 19 jan 2017 till 30 april 2017 med delrapportering 2 mars samt 27 april. Utvecklingsplan De inledande bedömningarnas spridning och användning Huvudmannen behöver se till att de inledande bedömningarna av nyanlända elevers kunskaper används som underlag för individuell planering av elevernas utbildning så att de ges studiehandledning på modersmål utifrån individuella behov i varje enskilt fall. Skolinspektionen 1a.a Enheten Modersmål och Migration (MoM) vid Resurscentrum Kärnhuset har genomfört Skolverkets nulägesbeskrivning (Insatser via samordnare) med samtliga rektorer ett stöd i huvudmannens arbete med nyanlända elever. Samordnaren tar tillsammans med huvudmannen fram en utvecklingsplan, är ett stöd i organisering av insatser inom nyanländas lärande samt är en länk mellan Skolverkets uppdrag att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända. 1a.b Barn- och ungdomsförvaltningen har skapat förutsättningar så att skolenheter själva kunnat anställa studiehandledare, from En princip för ekonomisk resursfördelning i form av förstärkt elevpeng har genomförts delvis under våren 2017 och fullt ut höstterminen Tilldelningen skall användas till att förstärka organisationen på respektive enhet t.ex. anställning av flerspråkig personal. 1a.c MoM har inventerat synen på och förståelsen för studiehandledning hos rektorer och modersmålslärare/studiehandledare under vårterminen Resultatet har legat till grund för modersmålslärarnas/ studiehandledarnas kompetensutveckling. 1a.d MoM kompetensutvecklar modersmålslärare/studiehandledare i språkutvecklande

27 arbetssätt, from , samt betyg och bedömning, from Syftet är att höja kompetens, öka förståelsen för uppdraget, kvalitetssäkra samt stärka modersmålslärares/studiehandledares roll. 1a.e Dialog med rektorer och samordnare för nyanlända på respektive skola kring bedömning och individuell planering utifrån kartläggning, har påbörjats höstterminen MoM planerar för dialogmöten och workshops kring organisering, genomförande och utvärdering av studiehandledning utifrån den inledande kartläggningen/bedömningen under a.f Uppföljning och utvärdering av effekterna av studiehandledning vårterminen a.g Framtagande av riktlinjer/rutin, stödmaterial för studiehandledning, påbörjas under vårterminen Implementering och kompetensutveckling för samordnare och rektorer påbörjas höstterminen b.a Enhetschef och bitr. enhetschef för modersmål och migration, Skolverket, RUC, rektorer och samordnare på skolenheterna. 1b.b Enhetschef och bitr. enhetschef för modersmål och migration samt ekonomichef. 1b.c Enhetschef och bitr. enhetschef för modersmål och migration samt verksamhetsutvecklingskonsult. 1b.d Enhetschef och bitr. enhetschef för modersmål och migration samt verksamhetsutvecklingskonsult och språkutvecklare. 1b.e Enhetschef och bitr. enhetschef för modersmål och migration samt rektorer och samordnare på skolenheterna. 1b.f Enhetschef och bitr. enhetschef för modersmål och migration samt ämneslärare på skolenheterna och studiehandledare. 1b.g Enhetschef och bitr. enhetschef för modersmål och migration samt rektorer och samordnare på skolenheterna.

28 1c.a , enligt Skolverkets regeringsuppdrag. 1c.b fortlöpande princip. 1c.c c.d fortlöpande process. 1c.e c.f c.g

29 Utvecklingsplan Barn- och ungdomsförvaltningen

30 Halmstads vision Hemstaden Kunskapsstaden Upplevelsestaden I barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun definierar vi Kunskapsstaden genom våra tre målbilder. Vi har ett demokrati- och ett kunskapsuppdrag: Vi utbildar världsmedborgare. Alla barn och elever får de utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Vi har en idé om lärande: Vi lär tillsammans i inkluderande, meningsskapande, kreativa, utmanade och undersökande miljöer. Vi har en idé om verksamhetsutveckling: I våra förskolor och skolor undersöker medarbetarna effekterna av undervisningen och utvecklar verksamheten i ett kollegialt lärande. 2

31 Utvecklingsplanen anger insatser identifierade i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Den innehåller också insatser som nämnden beslutat i sin verksamhetsplan för motsvarande period. Dessa kommer successivt att kompletteras med insatser som barn- och ungdomsförvaltningens utvecklingsgrupp fattar beslut om på initiativ av förvaltningens/ huvudmannens lär- och arbetsgrupper. (se bild nedan) Med andra ord är utvecklingsplanen ett levande och föränderligt dokument. Utvecklingsorganisationen Barn- och ungdomsförvaltningens (BUF s) utvecklingsorganisation består av flera lär- och arbetsgrupper som leds av BUF s utvecklingsgrupp. I arbetsgrupperna ingår förskolechefer och rektorer samt verksamhetsutvecklare och administrativ personal med specialistkompetens. Avsikten med BUF s utvecklingsorganisation är att lära med och av varandra utifrån identifierade behov i verksamheten med utgångspunkt i forskning, beprövad erfarenhet, styrdokument och stödmaterial. Alla gruppers arbete ska präglas av mod, kreativitet och nytänkande. Alla grupper ska arbeta fram konkreta åtgärdsförslag samt förslag på hur respektive åtgärd kan initieras och implementeras i verksamheten. Förväntade effekter generellt Utvecklingsgruppen fattar beslut om initiering av förbättringsinsatser utifrån några av gruppernas åtgärdsförslag. 3

32 Utvecklingsplanen I utvecklingsplanen beskrivs huvudmannens insatser, de förväntade effekterna med tidsplan samt vem som ansvarar för genomförandet. Huvudmannens insatser ska leda till ökad måluppfyllelse samt till ökad likvärdighet inom förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Halmstads kommun. Utöver de huvudmannainsatser som beskrivs i utvecklingsplanen så gör huvudmannen riktade insatser mot verksamheter med särskilda behov. Dessa riktade insatser följs kontinuerligt upp av huvudmannen för att säkerställa att insatserna ger effekt. Huvudmannens insatser ger också enheterna förutsättningar genom att exempelvis rikta personella eller ekonomiska resurser. Arbetet sker i samverkan med de ansvariga skolledarna utifrån de behov som identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet. Till skillnad från tidigare generationer av skolutvecklingsstrategier, som präglades av föreställningen att förändring kommer av nya reformer och styrdokument, oberoende av skolornas egna inre arbete, vet man idag att olika nivåer behöver samspela för att förändring ska komma till stånd. (Utmärkt skolutveckling, kap. 4, Håkansson och Sundberg, 2016) Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet i Halmstads kommuns förskolor och skolor utgår från Skolverkets Allmänna råd. I skolinspektionens tillsyn under 2016 konstaterades att huvudmannen fortfarande har en del områden att utveckla i sitt systematiska kvalitetsarbete. Under 2017 kommer en rutin för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete att tas fram som konkretiserar hur barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad bedriver sitt systematiska kvalitetsarbete på enhetsnivå, enhet/förvaltningsnivå samt förvaltning/nämndsnivå. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår hur huvudmannen följer upp och analyserar verksamheten samt planerar och genomför insatser. Rutinen ska synliggöra hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. En tidsaxel för de årligen återkommande aktiviteterna ska också upprättas/vidareutvecklas. Rutinen ska innehålla en plan för vilka riktade uppföljningar huvudmannen avser göra de kommande åren. Målet är att få de olika delarna i styrkedjan (nationella, kommunala och enhet) att samverka på ett sätt som leder till skolutveckling. 4

33 Huvudmannens insatser i förskola och skola Huvudmannens insatser förskola Förväntad effekt Genomförs av Normer och värden Dokumentera kränkningar. Framtagning av rutin med fokus på det lilla barnets perspektiv (förskolan) våren Juni 2018 känner sig personalen säker på vilka rutiner som gäller, och kan bedöma vilka händelser som är kränkningar. Resurscentrum Lärande med stöd av arbetsgrupp Trygg-het och studiero Genomföra utbildningar för förskolechefer och medarbetare kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att alla kränkningar dokumenteras och anmäls till huvudmannen. Mål 7 BUN s Verksamhetsplan Utveckling och lärande Matematiska målbilder för förskolan arbetas fram. Det finns en utsedd förskollärare senast mars 2017 på varje förskola som förbereder arbetet med att implementera målbilderna på den egna enheten. Resurscentrum Lärande De matematiska målbilderna implementeras under pedagogiska året 2017/18 på varje förskola. Målbilderna används för att kartlägga, planera och utveckla under-visningen med syfte att barn utvecklar sin matematiska förmåga. Förskolechef/ 1 Andel barn och unga som blir utsatta för diskriminering och/eller kränkande behandling ska minska

34 Huvudmannens insatser förskola Förväntad effekt Genomförs av Mål 1 BUN s Verksamhetsplan förskollärare/arbetslag Digitalt lärande och pedagogisk dokumentation Utarbeta stöd och erbjuda utbildning för implementering av Unikum. Utarbeta stöd och erbjuda utbildning i pedagogisk dokumentation. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Fastställa Barn- och ungdomsförvaltningens Rutin för övergångar mellan förskola, fritidshem och skola våren Förskolor har arbetat fram ett arbetssätt som används i vardagen för barnens metareflektion och för dialog med vårdnadshavare kring barns utveckling och lärande våren Både i den synliga miljön och digitalt. Rutinerna är kända och följs. Arbetsgrupp Digitala lärmiljöer samt arbetsgrupp Lärmiljöer tillsammans med Resurscentrum lärande. Skolområdeschefer Verksamhetsområdena anpassar och dokumenterar sina rutiner för övergångar och samverkan utifrån förändringar i styrdokumenten senast juni Förskolechef/rektor 2 I Halmstads förskolor och skolor ska alla barn och elever få de utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt 6

35 Huvudmannens insatser förskola Förväntad effekt Genomförs av Huvudmannens och förskolechefs ansvar Likvärdigt systematiskt kvalitetsarbete Skolområdeschef och förskolechef definierar det stöd som förskolechef behöver för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Skolområdeschef prioriterar insatser av kvalitetsstödjare och andra ekonomiska och personella resurser för att öka likvärdigheten mellan förskolor. Skolområdeschef ser att likvärdigheten i det systematiska kvalitetsarbetet ökar inom sitt område i maj Det ska tydligt framgå i VR 2017 att utvecklingsarbetet och resultatet beskrivs på enhetsnivå. Skolområdeschefer Huvudmannen kompetensutvecklar utifrån en förskola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Under 2017 påbörjar två licentiater utbildning för att långsiktigt stödja en undersökande utvecklingskultur. Utifrån behov identifieras två forskningsområden. Kvalitet och utveckling Utvecklingsdag En utvecklingsdag genomförs i maj 2017 för skolområdeschefer och förskolechefer på enheter med särskilda behov. Likvärdiga förutsättningar för flerspråkiga och nyanlända Arbeta fram rutiner och åtgärdsförslag för spridning av goda erfarenheter av lärande kring interkulturalitet i syfte att öka likvärdigheten inom Barn och utbildningsförvaltningen. Vi får en bild av nuläget och hur enheterna utvecklar höga förväntningar på barn, medarbetare, verksamhet och utvecklingsarbete. Enheterna arbetar efter gemensamma rutiner från och med januari Kvalitet och utveckling Arbetsgrupp Likvärdiga förutsättningar för nyanlända. 7

36 Huvudmannens insatser förskola Förväntad effekt Genomförs av Personal Förskollärartäthet Riktade insatser görs för att öka förskollärar-tätheten på förskolor med lägre förskollärartäthet än 40 %. Insatser görs för förskolor som ska öppna för att anställa kompetent personal. Samtliga förskolor har lägst 40 % förskollärare maj HR/arbetsgrupp Attraktiv arbetsgivare. Mål 11 BUN s Verksamhetsplan Kompetensutveckling för barnskötare genomförs under 2017 och våren Den ska ge en fördjupning kring barnskötares uppdrag att främja barns utveckling och lärande. Öka barnskötares kompetens för att påverka kvalitén i förskolan. Resurscentrum lärande Mål 11 BUN s Verksamhetsplan Organisation Nyöppnade förskolor Utarbeta rutiner under 2017 för stöd vid nyetablering av förskolor som har de inskrivna barnens perspektiv. Rutinerna ska användas vid nyetablering. Kvaliteten ska därefter vara likvärdig mellan de nya och de etablerade förskolorna. Barnens trygghet ska vara hög genom hela uppbyggnadsfasen av nya förskolor. Kvalitet och utveckling med Planeringsavdelningen och Resurscentrum Lärande 3 Kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats 8

37 Huvudmannens insatser förskola Förväntad effekt Genomförs av Mål 2 BUN s Verksamhetsplan Mål 6 BUN s Verksamhetsplan Likvärdigt systematiskt kvalitetsarbete Rutin för pedagogisk utvecklingstid implementeras under Förutsättningarna ska öka för ett likvärdigt systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå. Kvalitet och utveckling Mål 2 BUN s Verksamhetsplan Resurstilldelning Förvaltningen utreder om barns utökade vistelsetid kräver annan resurstilldelning för förskolan. Bemanningen dimensioneras utefter barns utökade vistelsetid i förskolan. Förvaltningschef 4 Förskoleverksamheten ska hålla en högre kvalitet 5 I Halmstad ska barn och unga uppleva en god psykisk hälsa 9

38 Grundskola, fritidshem och grundsärskola Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av Normer och värden Implementering av ny rutin och struktur för anmälan om kränkande behandling till huvudman. Genomföra utbildningar för rektorer kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Senast maj 2018 är rutinen känd och följs vilket syns genom att kränkningar anmäls, utreds, följs upp och åtgärdas i större omfattning. Merparten av rektorer upplever att de är mer förtrogna med begreppen diskriminering, trakasserier och kränkande behandling efter utbildningsinsatsen. Senast maj Arbetsgrupp Trygghet och studiero samt jämställdhetsutvecklarna Arbetsgrupp Trygghet och studiero samt jämställdhetsutvecklarna Ett enhetligt uppföljningssystem för skolor (en till två heltäckande värdegrundsenkäter i enlighet med skollagen och diskrimineringslagen). En arbetsgrupp får i uppdrag att på kort sikt arbeta fram åtgärdsförslag utifrån skolinspektionens beslutsrapport på huvudmannanivå vad det gäller anmälningar av kränkande Resultaten analyseras och leder till insatser på enhets- och huvudmannanivå. Utvecklingsgruppen fattar beslut om initiering av förbättringsinsatser utifrån några av gruppernas åtgärdsförslag. Kvalitet- och utvecklingsavdelningen, jämställdhetsutvecklare Utvecklingsgrupp 10

39 Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av behandling till huvudman. Arbetet ska utgöra underlag till det huvudmannasvar som ska skickas in. På lång sikt - Utifrån bl.a. skolinspektionens beslutsrapporter kartlägga behov samt beskriva mönster, och utifrån detta arbeta fram åtgärdsförslag i syfte att sprida goda erfarenheter kring arbete mot kränkande behandling för att öka likvärdigheten inom BUF. Mål 7 BUN s Verksamhetsplan Kunskaper Kompetensutveckling för rektorer kring flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Rektors ökade förståelse kring flerspråkiga och nyanländas lärande syns i skolenheternas SKA. Juni Arbetsgrupp Likvärdiga förutsättningar för nyanlända. Resurscentrum 6 Andel barn och unga som blir utsatta för diskriminering och/eller kränkande behandling ska minska 11

40 Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av Modersmål och migration Utforma och tydliggöra rutiner kring studiehandledning och modersmål. Rutinerna är kända och följs. Större likvärdighet mellan skolenheter. Juni Resurscentrum Lärande Kompetensutveckling för modersmålslärarna samt studiehandledare kring språkutvecklande arbetssätt. Efter utbildningsinsatsen upplever modersmålslärarna och studiehandledarna att deras profession samt deras tillgång till verktyg för planering, genomförande och bedömning av elevers språk- och kunskapsutveckling har utökats. De har genom tillgången till och den ökade kunskapen om strategier, metoder och modeller en ökad möjlighet att erbjuda eleverna, oavsett modersmål, en mer likvärdig undervisning och bedömning. Arbetsgrupp Anpassningar och stöd - skola Resurscentrum Lärande Implementering och genomförande av projekt Alla barn i skolan (ABiS). Fortsatt språk- och kunskapsutvecklande arbete genom resurser som exempelvis Läslyftet. Rutin kring elevers frånvaro är känd och följs. Ökning av elevers närvaro i skolan genom implementering av rutinen. Att ytterligare befästa och förädla strategier, metoder och modeller genom att diskutera och problematisera ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med fokus på ett förebyggande arbete och tidiga insatser. Arbetsgrupp Förutsättningar för lärande och trygghet - Skolbibliotek Utvecklingsgrupp 12

41 Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av En arbetsgrupp får i uppdrag att arbeta fram förslag till gemensamma riktlinjer och riktade insatser, exempelvis vad det gäller bemanning, samverkan och resurser, för en ökad likvärdighet och utveckling av skolbiblioteksverksamheten i BUF. En arbetsgrupp får i uppdrag att arbeta fram stöd och rutiner för införandet av implementeringen av Unikum (Lärplattform Halmstad) med utgångspunkt från styrgruppens framarbetade stödmaterial. Utvecklingsgruppen fattar beslut om initiering av förbättringsinsatser utifrån några av gruppernas åtgärdsförslag. Utvecklingsgruppen fattar beslut om initiering av förbättringsinsatser utifrån några av gruppernas åtgärdsförslag. Fritidshem Arbetsgrupp Fritidshemmet Grundsärskola Arbetsgrupp Grundsärskoleutveckling Mål 1 BUN s Verksamhetsplan Mål 3 BUN s Verksamhetsplan Fritidshem Huvudmannen organiserar för en lärandeprocess och 7 I Halmstads förskolor och skolor ska alla barn och elever få de utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt 8 Fler elever ska ha behörighet till gymnasiet 13

42 Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av implementering kring målbilder för fritidshemmet och ny läroplanstext för samtliga berörda rektorer. Mål 10 BUN s Verksamhetsplan Grundsärskola Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom grundsärskolan - dokumentera, följa upp och analysera kunskaps- och värdegrundsresultat. Planera, besluta om och genomföra utvecklingsåtgärder som baserar sig på analysen. Fritidshem Rektorer upplever fördjupad förståelse av den nya läroplanstexten för fritidshemmet, samt för vilka kvaliteter som bör följas upp i fritidshemmens verksamheter. Detta syns i enheternas SKA. Målbilderna används för att planera och utveckla undervisningen. Grundsärskola Från och med 2017 syns uppföljning, analys och insatser på enhets- och huvudmannanivå i grundsärskolan. Ansvar och inflytande Uppföljning av elevinflytande under ur Verksamhetsplan , aktivitet till mål 1 9 Fritidshemmen ska erbjuda meningsfull och varierad undervisning för att skapa nya och fördjupade kunskaper som ökar elevernas lärande och måluppfyllelse 14

43 Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av Enkätundersökning Värdegrund Övergångar och samverkan Fastställa Barn- och ungdomsförvaltningens Rutin för övergångar mellan förskola, fritidshem och skola våren Rutinen är känd och följs. Skolområdeschefer Verksamhetsområdena anpassar och dokumenterar sina rutiner för övergångar och samverkan utifrån förändringar i styrdokumenten juni Samverkansformerna är utvecklade så barn och elever upplever sig trygga i övergången och får en progression i sitt lärande. Förskolechef/rektor Skolan, omvärlden och utbildningsval Samverkan med högskolor och universitet kring skola på vetenskaplig grund. Samverkan med det lokala näringslivet gällande entreprenörskap. Samverkan med högskolan i Halmstad. ur Verksamhetsplan , aktiviteter till mål 4 samt Övriga prioriteringar. 15

44 Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av Bedömning och betyg Kompetensutveckling kring bedömning i grundsärskolan Arbetsgrupp Grundsärskoleutveckling Huvudmannens och rektors ansvar Likvärdigt systematiskt kvalitetsarbete Skolområdeschef och rektor definierar det stöd som behövs för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Skolområdeschef prioriterar insatser av kvalitetsstödjare och andra ekonomiska och personella resurser för att öka likvärdigheten mellan skolor. Skolområdeschef ser att likvärdigheten i det systematiska kvalitetsarbetet ökar inom sitt område i maj Det ska tydligt framgå i VR 2017 att utvecklingsarbetet och resultatet beskrivs på enhetsnivå. Skolområdeschefer Huvudmannen kompetensutvecklar utifrån en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Under 2017 påbörjar två licentiater utbildning för att långsiktigt stödja en undersökande utvecklingskultur. Utifrån behov identifieras två forskningsområden. Kvalitet och utveckling God miljö för lärande En arbetsgrupp får i uppdrag att arbeta fram åtgärdsförslag för Utvecklingsgruppen fattar beslut om initiering av förbättringsinsatser utifrån några av gruppernas åtgärdsförslag. Utvecklingsgrupp 16

45 Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av ökad likvärdighet när det gäller skolans lärmiljöer, samt arbeta fram förslag för alternativa lärmiljöer/framtida skolor. Personal En arbetsgrupp får i uppdrag att arbeta fram konkreta åtgärdsförslag som leder till ökad attraktionskraft och som tryggar kompetensförsörjningen långsiktigt. Utvecklingsgruppen fattar beslut om initiering av förbättringsinsatser utifrån några av gruppernas åtgärdsförslag. Utvecklingsgrupp 17

46 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00235 Ärende BUN 2016/00235 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Skolinspektionens regelbundna granskning 2016 Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2016 Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna svaret till Skolinspektionen angående den regelbundna tillsynen 2016 av Vallåsskolan 1 2. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna åtgärderna som ska vidtas avseende brister från Skolinspektionens regelbundna tillsyn Barn- och ungdomsnämnden får kontinuerlig återkoppling kring genomförandet av de redovisade åtgärderna i verksamheten. Sammanfattning av ärendet Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. I Halmstads kommun valde Skolinspektionen ut nio skolor och fem grundsärskolor för besök och intervjuer med elever, personal och rektorer. Granskningsområdena är följande: Undervisning och lärande. Extra anpassningar och särskilt stöd Bedömning och betygssättning. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling. Förutsättningar för lärande och trygghet. Styrning och utveckling av verksamheten. Skolinspektionen delger ansvarig rektor för skolan samt huvudmannen beslut efter granskningen vilket i vissa fall kan innebära kritik inom granskningsområdena. Vid kritik ska rektor och huvudman inkomma med svar kring åtgärder. Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(4)

47 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00235 Vallåsskolan 1 erhöll kritik inom samtliga granskningsområden från Skolinspektionen vid beslut Efter inlämnade svar med åtgärder, kompletterande svar samt uppföljningsbesök kvarstod ett granskningsområde som ej godkändes av Skolinspektionen brist på studiero vid Vallåsskolan 1. Skolan erhöll ett föreläggande vid vite med kr. Svar från Vallåsskolan 1ska skriftligen redovisas till Skolinspektionen senast 18 april Beskrivning av ärendet Bakgrund Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. I Halmstads kommun valde Skolinspektionen ut följande skolor för besök och intervjuer med elever, personal och rektorer: grundskolor - Andersbergsskolan 1 och 2, Brearedskolan 1, Getingeskolan 1, Linehedsskolan 1, Nyhemsskolan 1, Vallåsskolan 1 och 2, Östergårdsskolan 2 samt följande grundsärskolor - Getingeskolan, Fyllingeskolan, Lummerskolan, Slottsjordsskolan, Östergårdsskolan. Granskningsområdena är följande: Undervisning och lärande. Extra anpassningar och särskilt stöd Bedömning och betygssättning. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling. Förutsättningar för lärande och trygghet. Styrning och utveckling av verksamheten Analys och förslag Vallåsskolan 1 erhöll kritik inom samtliga granskningsområden från Skolinspektionen vid beslut Efter inlämnade svar med åtgärder, kompletterande svar samt uppföljningsbesök kvarstod ett granskningsområde som ej godkändes av Skolinspektionen brist på studiero vid Vallåsskolan 1. Skolan erhöll ett Beslut med föreläggande vid vite med kr Svar från Vallåsskolan 1ska skriftligen redovisas till Skolinspektionen senast 18 april Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(4)

48 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00235 Konsekvenser av förslaget Syftet med Skolinspektionens regelbundna tillsyn är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen. De områden Skolinspektionen granskar är avgörande för att skapa förutsättningar för barns/elevers utveckling och lärande. Brister inom dessa områden riskerar därför få allvarliga konsekvenser för barnets/elevens rätt till en utvecklande och trygg skolgång. Alla skolor ingår i tillsynen, men Skolinspektionen anpassar tillsynen efter situationen på varje skola. Myndigheten prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Genom detta förfaringssätt kan Skolinspektionens tillsyn leda till en god utveckling för både de granskade skolorna och övriga skolor då inspektionen fokuserar på viktiga utvecklingsområden för samtliga verksamheter. Ärendets beredning Ärendet har beretts av tjänsteman inom barn- och ungdomsförvaltningen i samarbete med rektor på Vallåsskolan 1. Central samverkansgrupp Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Vallåsskolan 1 3. Bilaga 1 4. Bilaga 2 5. Bilaga 3 6. Bilaga 4 7. Bilaga 5 8. Bilaga 6 9. Bilaga Bilaga Bilaga 9 Färdig Bilaga 10 Färdig Information om beslutet Skolinspektionen Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(4)

49 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00235 Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg Förvaltningschef Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad Sida 4(4)

50 Rutiner för Vallåskolan Mobiltelefoner Mobiltelefonförbud gäller i all undervisning på skolan. Om inte eleven lämnar ifrån sig mobilen kan du som lärare ta mobilen alternativt be eleven lämna salen med en uppgift och därefter registreras ogiltig frånvaro i Skola 24. Om du ber en elev att lämna undervisningen måste du kontakta någon av våra skolvärdar samt be mentor kontakta hemmet samma dag. Frånvaro Mentor går igenom gällande frånvarorutiner vid varje terminstart. Frånvaro registreras på Skola 24 direkt vid lektionsstart. Är eleven inte sjukanmäld till första lektionen kontaktar undervisande lärare skolvärd Björn kl.8.45 som ringer hem. Björn har följande mobilnummer Har eleven ogiltig frånvaro kontaktas hemmet av mentorn samma dag. Markera tydligt för eleven att sen ankomst inte accepteras och att hemmet kommer att kontaktas samma dag. Respektiver mentor ansvarar för att kolla av Skola 24 varje dag för att se om sina mentorselever har sena ankomster. Avviker eleven från lektionen en längre stund ska frånvaro i minuter anmälas på Skola 24. Ingen kommentar behöver formuleras i Skola 24 vid sen ankomst. Hemmet kontaktas samma dag. Städning Efter varje lektion skall undervisande lärare kontrollera att det inte är kladdat på bänkarna eller väggar. Stolarna ska ställas in och allt skräp ska plockas upp från golvet. Vid skadegörelse kontaktas hemmet. Skåpen ska skuras utvändigt och städas invändigt inför varje lov samt vid behov. Mentor ansvarar för sin klass/grupp.

51 Ordningsregler och trivsel Mentor ansvarar för att skolans ordningsregler och den disciplinära trappan gås igenom och diskuteras vid varje terminsstart. Skolans ordningsregler finns anslagna i varje klassrum och gemensamhetsutrymmen. Mentor/lärare/övrig personal ansvarar för att reglerna upprätthålls. Vi uppmärksammar och säger hej till alla elever i korridorerna. Uppehållsrum Skolvärdarna ansvarar utlåning av material. Vattenrummet öppnas endast för de som har en egen flaska. Kiosken är öppen kl Föräldramöten Hålls minst en gång per läsår och vid behov fler tillfällen. Utvecklingssamtal Hålls varje termin enligt gemensam planering som finns i kalendarium. Samtalsunderlaget skrivs i Unikum. Utvecklingssamtalet ska vara elevdrivet och elever och vårdnadshavare ska komma föreberedda till samtalet. Det som skrivs i Unikum ska vara framåtsyftande i förhållande till kunskapskraven. Alla formuleringar ska vara fria från värderingar. EHT Besök hos skolsköterska eller skolkurator sker endast efter kallelse alternativt under öppen mottagningstid, vilket meddelas och anslås av berörd sköterska/kurator. Vallås vårdcentral tar endast emot elever med vårdnadshavare. Vid akut händelse ringer undervisande lärare 112.

52 Rökning Elever som röker på skolansområde ombes släcka cigaretten. Mentorn meddelas och hemmet kontaktas. Matsalen Elever får endast äta på anvisade mattider. Ytterkläder är inte tillåtit i matsalen. Om inte reglerna följs kontaktar mentor hemmet. Rastvärdskap Rastvärdskapet är en prioriterad arbetsuppgift och kan inte väljas bort. Anpassningar Undervisande lärare ansvarar för att det finns ett anpassat lektionsmaterial för elever i behov av särskilt stöd. Det anpassade lektionsmaterialet delges SUNDpersonal och berörd elev. Utflykt Rutiner för utflykter finns på intranätet och ska följas. Sjukfrånvaro för lärare Anmäl via mail till Kristina senast kl Lektionsplanering ska även förmedlas via mail till Kristina. SUND-personal behöver även sms:a sina närmaste kollegor vid sjukdom. Registerara sjukfrånvaro i Heroma samma dag som du är åter i arbete. Halmstad kommun har beslutat att ledighet för planerade läkarbesök ska tas ut som tjänstledighet utan lön. Komplement All undervisning ska karaktäriseras av att det finns en god tillsyn. Komplement får endast användas i undervisningen under förutsättning att det inte påverkar studieron negativt i klassrummet/komplementet eller i angränsande klassrum.

53 Lektioner Alla lektioner startar och avslutar enligt schema. Eventuella schemaändringar ska godkännas av rektor. Planering ska specificeras på tavlan där mål, tidsangivelse och aktivitet framgår, se Vallåsskolans lektionsstruktur i SharePoint Vallåsskolans personalrum. Respektive stadium diskuterar och gör upp elevplaceringen i klassrummet. Förslagsvis gäller samma elevplacering i samtliga klassrum för respektive klass. Ordningsreglerna ska upprätthållas och alla former av kränkningar ska reageras på kraftfullt och vid behov utredas med hjälp av avsedd blankett. Vid prov hålls eleverna kvar hela lektionen. Annan uppgift erbjuds om eleven blir klar före lektionens slut. Om eleven avviker från lektionen ska detta uppmärkasammas och registreras i skola 24. Mentors ansvar Löpande genomföra coachande samtal med sina mentorselever Uppmuntra och stödja eleverna för att stärka deras självkänsla Ansvara för löpande information till/kontakt med vårdnadshavare Inhämta information från ämneslärare om mentorselevers kunskapsutveckling Erbjuda och genomföra utvecklingssamtal tillsammans med sina mentorselever och deras vårdnadshavare Informera om anpassningar Vid behov lyfta upp elevärenden på dagordningen vid arbetslagsmöten Efter diskussion i arbetslaget lämna in ärendeblankett till EHT Ansvara för upprättande av eventuell pedagogisk kartläggning och åtgärdsprogram med stöd av specialpedagog Ansvara för att rätt dokumentation förs, exempelvis pedagogisk kartläggning och att dokumentationen arkiveras i arkivet Stödja eleven i att sätta upp långsiktiga individuella mål Följa upp elevens frånvaro

54 Hej! Från och med vårterminen 2017 kommer Vallåsskolans högstadium införa mobilfria lektioner. Denna åtgärd är ett led i att förbättra studieron under lektionstid samtidigt som det är ytterligare en insats i skolans trygghetsarbete. Beslutet innebär att ingen elev tillåts använda sin mobiltelefon under lektionstid. Eleven kan välja att antingen lämna telefonen hemma, i elevskåpet eller så lämnar eleven sin mobil till läraren i början av lektionen. Ett sådant inlämnande skall ske utan tillsägelse eller diskussion, utan ses som sen naturlig del av lektionens uppstart. Läraren har alltså ansvar för inlämnade telefoner under lektionstid. Övrig tid ligger ansvaret hos eleven. Ett beslut om mobiltelefonfria lektioner är idag inte särskilt kontroversiellt då många skolor redan har detta, med goda resultat som följd, samt att det ligger i linje med Skolverkets och Skolinspektionens direktiv och kritik kring studiero på nationell nivå. Under utvecklingssamtalen på höstterminen 2016 informerades samtliga vårdnadshavare om mobilförbudet i syfte att stärka samverkan mellan hem och skola. Vårdnadshavarna var i stor utsträckning mycket positiva till förbudet och instämde med de goda konsekvenserna av beslutet. Därför är det av vikt att vi tillsammans upprätthåller och fortsätter att påminna om de pedagogiska fördelarna så att eleverna kan gynnas både på kort och lång sikt. Beslutet har fattats i samverkan mellan skolledning och pedagoger i syfte att stärka elevernas kunskapsinlärning och fokus. Ny forskning visar att mobilerna är ett stort problem för kunskapsinlärningen och att påverkan i klassrummet är övervägande negativ. Om elev inte följer beslutet kommer skolan, med hänvisning till Skollagens 6 omedelbart vidta disciplinära åtgärder utifrån Skollagen 7 och 22. Mentorn kommer skyndsamt kontakta vårdnadshavare om eleven bryter mot mobilförbudet. Om eleven trots en första kontakt med hemmet fortsätter att bryta mot förbudet kommer vårdnadshavare kallas till möte och skolan kommer att agera utifrån Halmstads kommuns disciplinära trappa. Genom att underteckna avtalet meddelar vårdnadshavare om att de har mottagit informationen. Vänliga hälsningar, Björn Lokind, Rektor Vallåsskolan 7-9 Riv av och lämna till respektive mentor Jag har tagit del av informationen: Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2

55 Skollagen 5 kap. Trygghet och studiero Allmänna befogenheter för rektor och lärare 6 Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Utvisning ur undervisningslokalen 7 I grundskolan får en lärare visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om 1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och 2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren. Omhändertagande av föremål 22 Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna.

56 Vallåsskolans ledstjärnor Ta hand om mig själv Ta hand om dig Ta hand om oss Ta hand om denna plats (Av Ann-Marie Körling) Vallåsskolans ordningsregler Trygghet och Studiero Jag utsätter ingen för våld eller kränkande behandling Jag använder ett vårdat språk Jag kommer i tid till lektionen Jag respekterar arbetsron i skolans lokaler Jag följer skolans mobiltelefonförbud på lektionerna Jag är rädd om vår gemensamma skolmiljö Jag lämnar tillbaka saker som jag lånat Jag respekterar din integritet. Jag respekterar allas olikheter. Trivsel Jag har inte ytterkläder på mig i matsalen Jag lämnar bordet i matsalen snyggt och rent Jag respekterar att skolan är en rökfri zon. Jag följer kommunens godisförbud, gäller även energidrycker Jag håller mig inom skolgårdens gränser (F-6)

57 Vallåsskolan Välkomna hit! Skolområde Söder

58 Dagordning Skolinspektionens beslut Vallåsskolans utvecklingsarbete Ordningsregler Disciplinära trappan Samverkan med er

59 Skolinspektionens beslut April 2016

60 Fokusområden för arbetsområde Undervisning & Lärande: d Arbetslaget Gemensamma lektionsstrukturer Samverkan kring mål och bedömning Extra anpassningar och särskilt stöd Kollegialt lärande Enskilda läraren Ämnessamverkan Dokumentation Motivation och utmaning

61 Trygghet Delaktighet Variation Trivsel Utvecklingsarbete Studiero HT 16

62 Exempel på skolans åtgärder Ökad vuxennärvaro i korridorerna Skolvärdskapet Elevrådsarbete Digitalisering av undervisningen Utökat EHT-team Ökad samverkan med hemmet

63 Resultat SKLs enkät om elevernas syn på skolan HT 16

64 Resultat SKLs enkät om elevernas syn på skolan HT 2016 HT 2015

65 Skolinspektionens beslut Dec 2016

66 Publikfråga! Vad är studiero för dig? (Samtala med personen bredvid om detta i två minuter, fördela talutrymmet lika)

67 Exempel på skolans åtgärder Mobiltelefonfria lektioner Gemensamma lektionsrutiner Minimera sena ankomster Minimera spring på lektionerna Fokus på att innehållet skapar studiero Använda den disciplinära trappan

68 Vallåsskolans ledstjärnor Ta hand om mig själv Ta hand om dig Ta hand om oss Ta hand om denna plats

69 Vallåsskolans ordningsregler Trygghet och Studiero Jag utsätter ingen för våld eller kränkande behandling Jag använder ett vårdat språk Jag kommer i tid till lektionen Jag respekterar arbetsron i skolans lokaler Jag följer skolans mobiltelefonförbud på lektionerna Jag är rädd om vår gemensamma skolmiljö Jag lämnar tillbaka saker som jag lånat Jag respekterar din integritet. Jag respekterar allas olikheter.

70 Vallåsskolans ordningsregler Trivsel Jag har inte ytterkläder på mig i matsalen Jag lämnar bordet i matsalen snyggt och rent Jag respekterar att skolan är en rökfri zon. Jag följer kommunens godisförbud, gäller även energidrycker Jag håller mig inom skolgårdens gränser (F-6)

71

72 Publikfråga! Vilken åtgärd tror ni är mest effektiv? SAMTAL HEM TILL ER

73 Samverkan Skola/Hem Skolan ringer hem för att informera, Sen behöver vi hjälp med att hålla det goda samtalet där hemma. Nu är det dags att följa med mentorerna, tack för att ni lyssnat!

74 Vallåsskolans lektionsstruktur Inför lektionen - Lektioner är välplanerade - Anpassat material till varje individs förutsättningar - Allt material och alla förutsättningar är på plats före lektionsstart - Lektionsplanering ska vara specificerad på whiteboard - Förutsättningslöst genomförs lektioner i klassrummet (inte i komplement) Lektionsintro - Återblick från förra lektionen - Syfte/mål med dagens lektion - Bedömningsgrunder - Tidsdisposition - Innehåll Innehåll - Variation - Entusiasmerande och lustskapande innehåll - Delaktighet/lyhördhet - Alla elever är aktiva Avsluta lektion - Sammanfattning - Kort utvärdering - Nästa lektion ska vi

75 Hej, Som vi planerat så kommer vi, med anledning av skolinspektionens föreläggande om vite kring studiero, att genomföra lektionsbesök och handledning av lärare under vecka Lotta Karlsson, VUK Rasmus Jensen, Jennifer Karlström Magnus Ljungdahl, rektor Snöstorpskolan Ellenore Göransson Camilla Lithander, rektor Vallåsskolan Henrik Ahlabo, Liselotte Wall Jan Årstrand, rektor Vallåsskolan Bengt Spennare, Alex Flynn, Kian Flynn Caroline Ydén Pihl, förskolechef Vallås Christina Wennersten Anna Strandgren Lando, VUK Jenny Svensson, Emelie Mygren Wictoria Påhlson, rektor Brunnsåker Inger Svantesson Waldt Björn Lokind, rektor Vallåsskolan Hanna Bazelius, Åsa Florå, Walid Karkouri Bodil Wichtel, rektor Fyllingeskolan Tony Kaatari Så som vi planerat så ska ett första möte arrangeras, och vi önskar att handledarna tar den kontakten, och gärna att man hunnit med ett lektionsbesök innan sportlovet, så att man kan ha återkopplingssamtalet efter lovet. Utgångspunkterna kommer vara Skolinspektionens observationsschema och skolans beslutade lektionsstrukturer som bifogas. Dessutom kan det vara så att vissa lärare har egna saker som de vill få lite feedback på.

76

77 Analys av elevsvaren vid uppföljningen från Skolinspektionen Eleverna uppger att saker som stör undervisningen är: - att elever kommer sent, - att elever pratar om annat, - att elever använder mobiltelefoner, - att någon (utifrån) bankar på dörren eller - att elever rör sig runt i klassrummet och stör andra elever. Eleverna berättar att det skiljer sig mellan lärarna hur de arbetar för att upprätthålla studieron: - vissa lärare är strängare än andra, - inger respekt och, - är lyhörda för elevernas intresse. Andra lärare, uppger eleverna, - är inte så stränga, - säger inte till och verkar inte bry sig om studieron. - att studieron även påverkas av hur undervisningen bedrivs. De fem lektioner, som skolinspektionen besökt, där eleverna har bristande studiero kännetecknas av att läraren i liten utsträckning ingriper för att upprätthålla studiero, vilket syns i att eleverna tillåts göra saker som påverkar studieron i en negativ riktning. Uppdrag till arbetslaget Skolinspektionen anger vad som är i fokus och vad skolan behöver åtgärda. Reflektera självständigt över hur du tolkar Skolinspektionens föreläggande och hur det ser ut i ditt eget klassrum. Dela med dig av dina tankar till arbetslaget och diskutera fram en gemensam strategi för lärares och andra funktioners ansvar. Skapa även en gemensam strategi för dialog med eleverna om deras roll och ansvar utifrån föreläggandet.

78 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Vallåsskolan 1 Vallåsskolan 1 Dnr :9162 Följande brister har Skolinspektionen identifierat på Vallåsskolan 1: Föreläggande vid vite Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 skollagen (2010:800) Halmstads kommun att vid vite av kr senast den 18 april 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Om Halmstads kommun inte följer detta föreläggande kan Skolinspektionen ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som exempelvis skolbibliotek, grupprum. Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Skolinspektionen, Box 156, Lund, Besök: Gasverksgatan 1 Telefon: , Fax:

79 Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (5 kap. 3 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Se till att utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Svar från rektor och huvudman 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. För att göra skolans rutiner kända av all personal, då vi har ny personal och även ett antal rutiner som funnits men inte varit nedskrivna, så har vi infört en rutin vid terminsstart, vid nyanställningar och vikarieanskaffning där dessa finns formulerade. Dokumentet finns tillgängligt för all personal via SharePoint för att säkerställa att ev frågetecken kan rätas ut direkt. (se bilaga 1), Ansvar: Rektor Start: Med utgångspunkt i den utvärdering som vi på Vallåsskolan 1 gjort i arbetslaget, och den information som Skolinspektionens elevintervjuer gav, gällande vilka enskilda faktorer som skapar en bristande studiero, så fattade skolledningen beslut om att mobiltelefoner antingen skulle låsas in i elevskåpen eller låsas in i ett skåp i klassrummet. Beslut i sin helhet om införande av mobilfria lektioner bifogas. (se bilaga 2) Ansvar: Rektor Start: Nya ordningsregler (Se bilaga 3), framarbetade av utvecklingsgrupperna Trygghet och Delaktighet, har beslutats. Sedan har reglerna diskuterats med elevrådet och arbetslagen. Implementeringen av de nya 2

80 ordningsreglerna sköts av mentorerna i samband med Normer & Värden som ligger. Ansvar: Rektor Vid föräldramöte visades rutiner, ordningsregler och den disciplinära trappan upp för föräldrarna, som ett led i att skapa förståelse för det arbete kring studiero som skolan genomför (se bilaga 4). Ansvar: Rektor En gemensam lektionsstruktur arbetades fram, utifrån det Språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet som skolan har som utvecklingsområde. Den gemensamma lektionsstrukturens syfte är att öka likvärdigheten och igenkänningsfaktorn hos eleverna när de går från ett klassrum till ett annat. På detta sätt skapas en rutin som gör att alla elever vet vad som skall göras på lektionen, vilka tidsramar som gäller och vad man ska göra om man antingen blir klar tidigare eller behöver ytterligare hjälp. (se bilaga 5). Ansvar: Rektor Start: Under vecka 2-5 utfördes lektionsbesök i samtliga klasser i åk 7-9. Lektionsobservationerna genomfördes av rektorer och förvaltningens verksamhetsutvecklare. Fokus låg på studiero och att utvärdera de nya reglerna och rutinerna samt implementering av den gemensamma lektionsstrukturen. Ansvar: Rektorer och verksamhetsutvecklingskonsulter. Handledning av lärare utifrån genomförda lektionsobservationer vecka Utgångspunkterna för handledningen utgick från Vallåsskolans lektionsstruktur och Skolinspektionens observationsschema, se bilaga. Strukturen för handledningen bestod av inledande samtal, lektionsbesök, återkoppling och vid behov uppföljning, (se bilaga 6). Ansvar: Rektorer och verksamhetsutvecklingskonsulter. Utökning av lärarresurser (start ) utifrån behov. Utifrån lektionsbesöken och samtal med mentorer och elever har förstärkningar av personal gjorts i de klassrum där det framkommit att studieron brister. Ansvar: Rektor Som ett led i att arbeta förebyggande och främjande har vi ett pågående EHT-utvecklingsarbete (start ) med fokus på att arbeta effektivare och snabbare, med frågor som kan förebygga och främja elevers mående, kränkningar och stärka eleverna som individer, se bilaga EHT-utveckling. Vi har också förstärkt EHT med ytterligare en skolsköterska och en kurator utifrån det behov som vi kommit fram till. Ansvar: Rektor, Verksamhetsutvecklingskonsult 3

81 Som ett led i att stärka personalens ledarskap har de lärare som har uppdrag som antingen arbetslagsledare eller utvecklingsgruppsledare genomfört en samtalsledarutbildning (start ) i syfte att leda lärares lärande när det gäller ledarskap och samtal, se bilaga Samtalsledareutbildning. Ansvar: Rektorer. För att utveckla förståelsen och kunskapen när det gäller undervisningens innehåll kopplat till ökad måluppfyllelse och studiero har vi ett pågående utvecklingsarbete inom språk- och kunskapsutvecklande undervisning (start ) med fokus på undervisningens kvalitet och digitalisering, se bilaga Språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Ansvar: Rektorer och verksamhetsutvecklingskonsulter. Vi har en pågående utbildning inom området neuropsykiatriska funktionshinder (start ), för att utveckla personalens kunskaper när det gäller anpassningar, stöd, bemötande etc. av elever med särskilda behov. (se bilaga 7). Ansvar: Resurscentrum I elevrådet har vi diskuterat de nya rutinerna och reglerna samt de utvecklingsområden vi har ex inom studiero. Vi har också haft dialog och nulägesanalys tillsammans med elevrådet kring elevinflytande, undervisningens innehåll och studiero. Ansvar: Rektor Start: Som ett led i att stärka personalens kunskaper om ledarskapet i klassrummet kommer vi på vårterminens första studiedag att ha en föreläsning av John Steinberg kring just ledarskap i klassrummet den 29/3. Ansvar: Rektor 2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för den påtalade bristen gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). Rektor sammanställer resultaten från egna och andras lektionsbesök för att samordna ytterligare handledning samt resursfördelning. Rapport färdig

82 Arbetslaget har utvärderat det egna arbetet med studiero genom att beskriva nuläget i sina egna klassrum sam diskutera framgångsfaktorer kopplat till studiero utifrån erfarenheter. Mentorerna har tagit upp frågan om den upplevda studieron i samband med utvecklingssamtalen under v 7 och v 9. Detta har sedan diskuterats och sammanställts under v 10 och 11 för att sedan kunna göra en plan för det fortsatta arbetet utifrån denna sammanställning. Färdigt Se Bilaga 9 Elevenkät med fokus på den upplevda studieron (Se bilaga Elevenkät Studiero) har genomförts i samtliga klasser på Vallåsskolan 2 under v 10. Mentorer ansvarar för genomförande och rektor ansvarar för sammanställningen. Under arbetslagsmötet gås resultatet igenom och utvärderas. Utifrån resultatet kommer ev. ytterligare insatser planeras och presenteras vid arbetslagsmötet Se Bilaga Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Resultatet från elevenkäten är i skrivande stund inte färdigt, men kommer att färdigställas inför v Om bristen inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. 5. Övriga upplysningar till Skolinspektionen. 5

83 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00061 Ärende BUN 2017/00061 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn- och ungdomsförvaltningen Kompetensförsörjning och Lärarlyftet II Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden godkänner förslaget som syftar till att stärka och utveckla medarbetares kompetens för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt. 2. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att anslå en och en halv miljon kronor för att förskollärare/lärare inom ramen för sin anställning ska kunna delta i studier till speciallärare/specialpedagog och behörighet att undervisa i svenska som andra språk. Sammanfattning av ärendet Barn- och ungdomsförvaltningens pedagogiska verksamheter står inför stora utmaningar vad gäller kompetensförsörjning. Barn- och elevantalet ökar kraft och stora pensionsavgångar är att vänta. Situationen kommer att kräva nytänkande som Barn- och ungdomsförvaltningen måste möta med olika strategier för att utveckla förskola och skola till än mer attraktiva arbetsplatser. Samtidigt innebär det att det behövs skapas förutsättningar, både organisatoriskt och ekonomiskt för vidareutbildning och kompetenshöjning av anställda lärare inom förskola och skola. Behovet av kompletterande utbildning till fler behöriga speciallärare/specialpedagoger och utbildade lärare i svenska som andra språk syns inom Barn- och ungdomsförvaltningen på både kort och på lång sikt. Speciallärare/specialpedagoger och utbildade lärare i svenska som andra språk är viktiga kompetenser inom den pedagogiska verksamheten och mot barn- och ungdomsnämndens mål och uppdrag. I förslaget föreslås därför åtgärder som ger och skapar möjligheter för medarbetare inom Barn- och ungdomsförvaltningen att delta i behörighetsgivande utbildningar mot dessa yrkesgrupper som är svåra att rekrytera. Beskrivning av ärendet Bakgrund En av Barn- och ungdomsförvaltningens största utmaningar för ökad måluppfyllelse är att säkra tillgång till rätt kompetens. Möjligheter för medarbetare att utvecklas i sin profession och vidare utbilda sig är en viktig konkurrensfaktor för att såväl behålla Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

84 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00061 befintliga medarbetare som att attrahera nya. Ärendet om kompetensförsörjning och Lärarlyftet II har därför initierats av Kvalitet och utvecklingschef och HR-chef mot bakgrund av rekryteringsbehov inom Barn- och ungdomsförvaltningen av specialpedagoger/speciallärare och behöriga lärare att undervisa i svenska som andra språk. Analys Utgångspunkten för att analys är att ge en översikt av befintlig kompetens, tydliggöra kommande kompetensbehov samt visa förslag på planerade åtgärder. Speciallärare/specialpedagoger Dessa två yrkeskategorier är redan idag svårrekryterade grupper samt att medelåldern är hög och pensionsavgångarna är stora inom en 5-årsperiod. Med det faktum att barn i skolålder ökar de kommande åren gör utmaningen än större. I takt med att förskolor och skolor i Halmstads kommun blir allt bättre på att identifiera barn och elever som behöver stöd ökar också sannolikt behovet av specialpedagoger och speciallärare utifrån den aspekten. Att skapa förutsättning för anställda förskollärare/lärare att fortbilda sig inom ramen för sin anställning till specialpedagoger/speciallärare är en strategi för att förebygga ett försörjningsglapp samtidigt som det öppnar en karriärväg. Svenska som andra språk Med anledning av det ökade antalet nyanlända barn och elever har behovet av behöriga lärare i att undervisa i svenska som andra språk (SVA) ökat markant. Verksamheten har inte tillräckligt många anställda lärare med kompetensen samt har svårt att rekrytera behörigheten, vilket resulterar i att förvaltningen inte kan ge den kvalitén i svenskundervisningen som önskas. Med den här satsningen hoppas Barn- och ungdomsförvaltningen kunna attrahera och motivera fler lärare att fortbilda sig för behörighet i svenska som andraspråk så att de nyanlända eleverna ges bättre förutsättningar att erövra språket. Förslag Lärarlyftet II och åtgärder för rekrytering/kompetensförsörjning Lärarlyftet (LL) är en statlig satsning på behörighetshöjande utbildningar som administreras av Skolverket. Inom ramen för LL erbjuds distansutbildningar på olika lärosäten vilket underlättar för lärare att kombinera arbete och studier. För att möta kompetensförsörjningsbehovet och för att locka fler tillsvidareanställda lärare att utöka sin behörighet genom studier inom exempelvis Lärarlyftet behöver Barn- och ungdomsförvaltningen förbättra förutsättningarna för vidare utbildning och studier. Det handlar om ekonomisk ersättning för kurslitteratur, resor, boende och inläsningsdagar utan löneavdrag. För motivera och uppmuntra personal att delta i behörighetsgivande studier, vill barn- och ungdomsförvaltningen exempelvis möjliggöra för personal tjänstledighet % och samtidigt bibehålla sin lön under studier. Ersättningsmodell per termin enligt nedan. Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

85 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00061 Idag finns statsbidrag kopplat till Lärarlyftet II som Barn- och ungdomsförvaltningen kan söka och ta del av. Utöver statsbidrag krävs en egen kostnadstäckning av arbetsgivaren Konsekvenser av förslaget Konsekvenserna av förslaget ligger väl i linje med Halmstads kommuns vision om att vara en attraktiv arbetsgivare. Samtidigt bedömer förvaltningen att intäkterna från statsbidrag under 2017 inte kommer att täcka hela kostnaderna för att stödja och uppmuntra pedagoger som väljer att studera vidare. Faktorer som resurser blir därför avgörande för en bestående förändring i rekrytering och karriärmöjligheter. Ärendets beredning Ärendet har beretts av samordning för Lärarlyftet II under Samordnare har arbetat på uppdrag av HR-chef och Kvalitet och utvecklingschef för att utarbeta förvaltningens förslag till nämnden. Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Patrik Engström, kvalitet och utvecklingschef Elisabeth Hallén, samordnare Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

86 Bilaga Kvibille F Prognos 2016 Prognos finns per område tom För 2025 är det en framskrivning av prognos för 2020.

87 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2015/00479 Ärende BUN 2015/00479 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn- och ungdomsförvaltningen Lokalprogram för Kvibilleskolan F-6 Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna lokalprogram samt funktionsprogram för utemiljö för F-6 för 200 elever i Kvibillesskolan. 2. Barn- och ungdomsnämnden beslutar föreslå att även Gula Husets förskolelokaler ingår i utredningen om skolans om- och tillbyggnad. 3. Barn- och ungdomsnämnden överlämnar beslutet till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Nämnden beslutade , BU 479, att lokalprogram för ny skola ska tas fram för årskurserna F-6. Elevantalet i området blir med en organisation för F-6, ca 200 elever. Lokalprogrammet följer underlaget för lokalprogram för grundskola som nämnden beslutade om Funktionsprogram för utemiljön har utarbetats med hänvisning till lekvärdesfaktorer och används vid projekteringen. Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta att godkänna lokalprogram för F-6 för Kvibilleskolan för ca 200 elever Beskrivning av ärendet Bakgrund Nämnden beslutade , BU 479, att lokalprogram för ny skola ska tas fram för årskurserna F-6. Elevantalet i området blir med en organisation för F-6 och ca 200 elever. Lokalprogrammet följer underlaget för lokalprogram för grundskola som nämnden beslutade om Funktionsprogram för utemiljön har utarbetats med hänvisning till lekvärdesfaktorer, elev- och personalsamverkan samt generellt funktionsprogram för utemiljö. Analys och förslag Kvibilleskolan har läsåret 2016/ elever i årskurserna F-5. Kvibilleskolan byggsom och till för årskurserna F-6 och fritidshem. Skolans elevantal kommer att vara ca 200 men kommer att variera mellan ca 175 till 225 elever på grund av organisering av klasser/grupper. För årskurserna F-6 och fritidshem behövs utrymme för en-två klasser per årskurs. Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

88 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2015/00479 Lokalprogrammen följer underlaget för lokalprogram för grundskola som nämnden beslutade om För ämnena hem- och konsumentkunskap och slöjd kommer eleverna att fortsätta hänvisas till annan skola i området. De funktioner som saknas eller är otillräckliga idag och tillkommer i lokalprogrammet är förutom mer elevytor: Arbetsplatser för pedagoger och ledning Elevhälsa Flexenhet (elever med särskilda behov) Verkstad/atelje i arbetsenheterna för att inrymma fritidshem Bibliotek Matsal/kök Funktionsprogram för utemiljön har utarbetats med hänvisning till lekvärdesfaktorer och används vid projekteringen. På samma plats som Kvibilleskolan ligger Gula husets förskola med två förskoleavdelningar. Förskolan på bottenplan har brister i arbetsmiljön. Den övre våningen är inte lämplig för barnverksamhet i större grupper. I samband med utökningen av skolan bör det utredas om det skulle vara möjligt att omfördela verksamheterna så att förskolan får andra lokaler i tillbyggnadsytan och del av skolan inryms i Gula huset, alternativt avveckla lokalerna och ersätta dem med nya. Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta att godkänna lokalprogram samt funktionsprogram för utemiljö för F-6 för Kvibillesskolan för 200 elever. Konsekvenser av förslaget Befintlig skola byggs om och till för årskurserna F-6 för totalt ca 200 elever. Därigenom kan elever tom årskurs 6 få grundskoleplats i närområdet. Eleverna får genom föreslagna förändringar tillgång till bra arbetsmiljö. Ärendets beredning Inom kommunen Ledning inom skolområdet och verksamhetsområdet i samverkan med referensgrupp och tjänstemän. Fackliga organisationer Fackliga företrädare i referensgrupp. Central samverkansgrupp informeras Lokal samverkansgrupp behandlar ärendet Beslutsunderlag 1. Protokoll från lokal samverkansgrupp Lokalprogram för F-6. Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

89 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2015/00479 Information om beslutet Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Pia Bagge, skolområdeschef Mari-Anne Öberg, planeringsutvecklare Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad Sida 3(3)

90 KVIBILLESKOLAN F-6, Tillagningskök ca 300 portioner (inkl. 40 portioner utskick) 3 sittningar i matsal YTOR Lokal ca utrymme i m² Tillagningskök Varumottagning inkl. returgods 10 Avfall i separat byggnad - Återvinning i separat byggn - Kylförvaring (rum+skåp) 7 Frysförvaring (rum+skåp) 5 Förråd 10 Kök inkl. grönsaksberedning 50 Diskrum 23 Vagnsuppställning - Städ/tvätt 5 Omklädning, dusch och toalett 8 Kontor/pausrum 4 Summa ca 122 Tillägg för väggar och passager ca 20 % 24 Total summa ca 146 Servering 2 st. separat köer + specialkost 45 Diskinlämningsrum 7 Matsal 3 sittningar, ca 85 platser 110 Tillkommer yta för tekniska utrymmen, fläktrum, kylmaskinrum och elcentral. Sidan 1 av 2

91 GRUNDSKOLA KATTEGATTSOMRÅDET, PAVILJONGER Utrustning storkök Kapacitet Kombiugn 3 st. ( GN 1/1) Kokgryta med omrörare 2 st. ( liter) Koker 2 eller 3-fack Spis, ev. induktion. 4 plattor Stekbord 1 Mikrougn 1 Värmeskåp, mobila 2 Blandningsmaskin 30/15 liter Grönsaksskärare 8 kg/min Lyftvagn 1 Arbetsbänkar med vatten Erforderligt antal Arbetsbänkar med justerbar 2 st. arbetshöjd Snabbnedkylningsskåp 1 Kylskåp 2x700 liter Frysskåp 1x700 liter Kylrum 2 Frysrum 1 Förråd 1 Diskmaskin 1 st. tunneldiskmaskin Grovdiskmaskin 4 GN 1/1 Tvättmaskin, torktumlare Karolina Gustafsson Liljewall Sidan 2 av 2

92 LOKALPROGRAM FÖR KVIBILLESKOLAN F elever (25-30 elever/klass) Rumsbehov Studieplatser Rumsbelastning - luft FUNKTIONER Antal Yta (m 2 ) (m 2 Samband Kommentar ) Antal Antal pers totalt/rum Huvudentré Vindfång Entréhall Samplaneras med Huvudentré, med närhet till reception. mötesplats för elever, Plats för information, sittplatser, närhet till restaurang, utställningar, rwc. bibliotek 30 RWC Litet förvaringsskåp med dörrar 2 Administration Kontor Skolledning/adm 4 Samtalsrum Konferensrum Kopieringsrum Förvaringsskåp med dörrar. Arbetsbänk. 2 Förråd - brandsäkert Brandsäkert närfrd 1 Förråd/Vaktmästarexpedition (8 kvm) Fördelas på två ytor kvm Materialfrd/verkstad/arbetsyta (data) 1 Personalutrymmen Vilrum / Samtal Kapprum/förrum Klädförvaring, värdeskåp 20 Konferensrum Flexibelt 25 Pausrum/Personalrum/pentry Ett större rum alt två Pentry med DM, KF, Micro, spishäll med 2 plattor 40 WC RWC/D Duschmöjlighet för personal. Litet förvaringsskåp med dörrar. 2 Elevhälsovård Skolsköterska Lokalen ska gränsa till RWC och vilrum. Glas i dörren in till vilrummet. Diskbänk, Enskilt handfat, låsbar medicinsk kyl, arkivskåp, Högsta ljudklass Kurator Högsta ljudklass 4 Samtalsrum Samnyttjas med administration 10 Vilrum Väntrum RWC/Dusch Litet förvaringsskåp med dörrar 2 6 Arbetsenheter 2 st Årskurs F-6 Arbetsenhet 1, F-3 ca 100 elever / Fritidshem Vindfång Torkrum

93 elever (25-30 elever/klass) Rumsbehov Studieplatser Rumsbelastning - luft FUNKTIONER Antal Yta (m 2 ) (m 2 Samband Kommentar ) Antal Antal pers totalt/rum Entré, Kapprum Gemensam entré, indelning i kpr. 30 cm per elev. Klädförvaring för personalens arbetskläder Verkstad/ateljé - Pedagogiskt kök-fritids Fritidshem / Rastaktivitet Experimenterande arbete. Diskbänk. 2 spisplattor, K/F. Ugn i en verkstad. 25 Grupprum Grupprum Undervisningsrum Grupprum och undervisningsrum (i olika storlek) fördelas så att samband finns från varje Liten diskbänk 32 undervisningsrum till grupprum. Arbetsrum Placeras intill varandra 12 Konferensrum / Samtal Kopieringsrum Förvaringsskåp med dörrar. Arbetsbänk. Förråd/Materialrum Skola / Fritidshem 2 WC studieplatser/elev, 100 el 1 RWC ,51 Litet förvaringsskåp med dörrar 2 40 Flexenhet - F-6 Grupprum för flexenhet Placeras i lugnt läge. Ljudklass C. Har egen ingång. En flexenhet per stadium. 12 Grupprum för flexenhet Grupprum och undervisningsrum fördelas så att samband finns från undervisningsrum till grupprum. 5 Grupprum för flexenhet Arbetsrum för specialpedagog Förvaringsskåp med dörrar. 3 WC Arbetsenhet 2, elever / Fritidshem Vindfång Torkrum Entré, Kapprum Gemensam entré, indelning i kpr. 30 cm per elev. Klädförvaring för personalens arbetskläder 40 Verkstad/ateljé-Fritidshem Fritidshem / Rastaktivitet - Dörr till utemiljö. Experimenterande arbete. Diskbänk. 2 spisplattor, K/F. Ugn i en verkstad. 30 2

94 elever (25-30 elever/klass) Rumsbehov Studieplatser Rumsbelastning - luft FUNKTIONER Antal Yta (m 2 ) (m 2 Samband Kommentar ) Antal Antal pers totalt/rum Mötesplatser mötesplatser i allmän yta 20 Grupprum Grupprum Undervisningsrum Grupprum och undervisningsrum (i olika storlek) fördelas så att samband finns från varje Liten diskbänk 32 undervisningsrum till grupprum. Arbetsrum Konferensrum / Samtal Kopieringsrum Förvaringsskåp med dörrar. Arbetsbänk. Förråd/Materialrum Skola / Fritidshem Hyllor på konsoller 2 WC studieplatser/elev, 90el 1 RWC ,46 Litet förvaringsskåp med dörrar 2 Slöjd och bild Ateljé Diskbänk med kant. 18 Förråd Konsoller med hyllplan 2 Verkstad Diskbänk med kant. 18 Förråd/Virkesförråd Konsoller med hyllplan/virkesställ 2 WC Kan behövas wc beroende på lokalernas placering Samnyttjas med hela skolan RWC Samnyttjas med hela skolan Bibliotek Bibliotek Bokförråd Grupprum Arbetsrum för bibliotekarie Hjärtat Ihop med huvudentré Mötesplatser/Sittplatser Möjlighet till scen/samlig Restaurang 200 elev. + personal = sittningar I Hjärtat /vid restaurang/mötesplats/bibliotek 80 3

95 elever (25-30 elever/klass) Rumsbehov Studieplatser Rumsbelastning - luft FUNKTIONER Antal Yta (m 2 ) (m 2 Samband Kommentar ) Antal Antal pers totalt/rum Restaurangen skall utformas så att Restaurang / Mötesplats inkl en tyst del lokalerna även kan användas för 80 undervisning och studier. WC RWC Litet förvaringsskåp med dörrar 2 Totalt ska det finnas minst 1 wc/15 elever LOA LOA/elev 9,32 med 200 elever Lokalvård, Serviceutrymmen Omklädningsrum med WC/Dusch Städförråd utplacerade Städcentral/Tvättstuga Förråd för förbrukningsmaterial Servicenämnden Tillagningskök se bilaga Serveringslokal Bakrum Varuintag Kylrum Mejerivaror Kylrum Kött och fisk Kylrum Grönsaker Frysrum Torrförråd Renseri Diskrum Städutrymme Arbetsrum kökspersonal Omklädningsrum 3 pers med WC/Dusch 200 Teknikutrymmen Fastighetsnämnden Elcentral 1 Data, tele 1 Undercentral fjärrvärme, vatten 1 Fläktrum 1 0 Ca yta LOA inklusive lokalvård, serviceutr., tillagningskök & teknikutrymmen LOA/elev 10,50 Utomhus Förråd Skola / Fritidshem Placeras i utemiljön.belysning, eluttag. Miljöstation Pedagogisk uterum Skärmtak, utekök med vatten och el 4

96 elever (25-30 elever/klass) Rumsbehov Studieplatser Rumsbelastning - luft FUNKTIONER Antal Yta (m 2 ) (m 2 Samband Kommentar ) Antal Antal pers totalt/rum Alla undervisningsrum Övrigt skall dimensioneras för elever + personal Idrottslokal Teknik- och fritidsförvaltningen Nuvarande idrottslokal samt omklädningsrum med duschar/frd behöver moderniseras och renoveras. Nuvarande duschar saknar enskild möjlighet till dusch. Ytorna är små när en fullstor klass har idrott. 5

97 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00041 Ärende BUN 2017/00041 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Samhällsbyggnadskontoret Utvecklingsprogram för Harplinge (KS 2016/00285) Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att anta föreslaget yttrande och överlämna det till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Syftet med utvecklingsprogrammet är att forma en gemensam framtidsbild för Harplinge. Programmet har framarbetats genom öppna dialogmöten med boende i Harplinge, enkät, möte med det lokala företagsnätverket, fördjupad dialog med unga i Harplinge samt referensgruppsmöten. Förvaltningen instämmer i ambitionerna som beskrivs under rubrikerna Förskola, skola och näringsliv samt trafik och kommunikationer. I framtidsbilden beskrivs att skolan utvecklas till en F-6 skola och en ny 7-9 skola. Barn- och ungdomsnämnden har en pågående utredning i området om framtida skolorganisation. Flera alternativ utreds. Förvaltningen kan i dagsläget inte föregå utredningen och yttra sig över presenterad framtidsbild. Beskrivning av ärendet Bakgrund Syftet med utvecklingsprogrammet är att skapa en gemensam framtidsbild för Harplinge fram till år Utvecklingsprogrammet utgår från sex utvecklingsområden: - Förskola, skola och näringsliv - Centrumutveckling - Bostäder och miljö - Trafik och kommunikationer - Natur och turism - Fritid och upplevelser Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

98 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00041 Framtidsbilden är formulerad av invånarna i Harplinge och beskriver viljeriktningen för Harplinges utveckling. Analys och förslag Förvaltningen instämmer i ambitionerna som beskrivs under rubrikerna Förskola, skola och näringsliv samt trafik och kommunikationer. I framtidsbilden beskrivs att skolan utvecklas till en F-6 skola och en ny 7-9 skola. Barn- och ungdomsnämnden har en pågående utredning i området om framtida skolorganisation. Flera alternativ utreds. Förvaltningen kan i dagsläget inte föregå utredningen och yttra sig över presenterad framtidsbild. Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta att godkänna yttrandet och överlämna det till kommunstyrelsen. Ärendets beredning Ärendet har beretts av tjänstemän på barn- och ungdomsförvaltningens planeringsavdelning. Halmstads kommun, samhällsbyggnadskontoret Central samverkansgrupp Barn- och ungdomsnämnden Beslutsunderlag 1. Förslag till Yttrande 2. Samrådshandlingar för Framtid Harplinge Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Karin Quander, avdelningschef Handläggare, Niclas Brag, rektor Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

99 Yttrande Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00041 Yttrande över samråd för utvecklingsprogram - Framtid Harplinge (Mottagarens dnr KS 2016/00285) Nämnden instämmer i ambitionerna som beskrivs under rubrikerna Förskola, skola och näringsliv samt trafik och kommunikationer. I framtidsbilden beskrivs skolan utvecklas till en F-6 skola och en ny 7-9 skola. Barn- och ungdomsnämnden har en pågående utredning i området om framtida skolorganisation. Flera alternativ utreds. Nämnden kan i dagsläget inte föregå utredningen och yttra sig över presenterad framtidsbild. För barn- och ungdomsnämnden Tove Bergman Ordförande (MP) Paulin Broholm Lindberg Förvaltningschef Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(1)

100 Från: Sapna Billengren Lindström Skickat: den 30 januari :33 Till: Diarium KN; Diarium BUN Ämne: VB: Samrådshandlingar Framtid Harplinge Bifogade filer: Samrådshandlingar, Framtid Harplinge.pdf Hej! Nu arbetar vi med att ta fram utvecklingsprogram för Harplinge (KS diarium 2016/00285) och har kommit till samrådsskedet där remissinstanser ska underrättas. Jag är intresserad av om er nämnd har synpunkter på utvecklingsprogrammet som bör tas hänsyn till i det fortsatta arbetet. Samrådsmötet äger rum den 21 mars 2017 klockan i Lyngåkraskolans matsal. Tacksam för remissvar senast den 3 april Mer information finns på Vänliga hälsningar Sapna Billengren Lindström Projektadministratör Halmstads kommun Strategi- och utredningsavdelningen, samhällsbyggnadskontoret Postadress: Box 153, Halmstad

101 Samrådshandlingar för Framtid Harplinge Harplinge är en tätort, utpekad som serviceort, i Halmstads kommun enligt Framtidsplan 2030, strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Serviceorter kallas de orter som ligger längs stråken och som har god tillgång till kollektivtrafik och där det finns ett utbud av kommersiell och offentlig service. Det är i serviceorterna som kommunala prioriteringar och satsningar i form av skola, särskilda boenden, kvarboendemöjligheter för äldre samt hyreslägenheter i kommunal regi- kommer att ske. Det finns flera syften med att ta fram ett utvecklingsprogram för Harplinge. Genom att beskriva hur Harplinge ska utvecklas de kommande 20 åren mot en gemensam målbild och genom att starta den process det innebär med utvecklingsprogram skapas en tydlighet från början som underlättar beslutsfattande i frågor som rör Harplinges framtid och syftar till att: Formulera en gemensam framtidsbild för Harplinge. Vara ett sätt för kommunen att lyssna in sina invånare. Skapa underlag för politikerna när de fattar beslut i frågor som rör Harplinges framtid. Samordna insatser och åtgärder oberoende av aktör. Utveckla möjligheter för Harplinge att växa av egen kraft. Den 20 januari 2017 fattade styrgruppen (bestående av representanter för samhällsföreningen och politikerna i samhällsbyggnadsutskottet) för Framtid Harplinge beslut om att utvecklingsprogrammet för Harplinge ska ut på samråd mellan 27 januari till och med 3 april. Handlingarna (KS diarium 2016/00285) och mer information finns på kommunens hemsida: samt på entréplanet i Rådhuset, öppettider: måndag-torsdag klockan och fredag Synpunkter eller förslag på programmet ska senast den 3/4 skickas eller mejlas till: Halmstads kommun/samhällsbyggnadskontoret Box Halmstad E-post: direkt@halmstad.se Samrådsmötet äger rum den 21 mars klockan i Lyngåkraskolans matsal. Välkomna!

102 Utvecklingsprogram Framtid Harplinge Samhällsbyggnadskontoret 2017 Sapna Billengren Lindström

103 Förord Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Harplinge. Det finns flera syften med att ta fram utvecklingsprogram. Forma en gemensam framtidsbild för Harplinge. Ett sätt för kommunen att lyssna in sina invånare. Skapa underlag för politikerna när de fattar beslut i frågor som rör Harplinges framtid. Samordna insatser och åtgärder oberoende av aktör. Utveckla möjligheter för Harplinge att växa av egen kraft. Utvecklingsprogrammet för Harplinge har arbetats fram genom en enkät, öppna dialogmöten med boende i Harplinge, möte med det lokala företagsnätverket, och fördjupad dialog med unga i Harplinge. Kommunens tjänstemän har haft referensgruppsmöten och politikerna i samhällsbyggnadsutskottet har varit med under hela resans gång. Sammanställningen av den inhämtade kunskap får du här ta del av! Vi är övertygade om att nya samarbetsformer mellan invånarna i Harplinge, kommunen, föreningslivet, näringslivet och andra aktörer kommer att ge resultat och tillsammans kan vi närma oss den gemensamma framtidsbilden för Harplinge. Henrik Oretorp Ordförande i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Dan Karlsson Ordförande i Harplinges samhällsförening

104 Att arbeta med utvecklingsprogram Utvecklingsprogram är ett arbetssätt för att underlätta och organisera samarbetet både inom kommunen men också med andra aktörer. Tillsammans med samhällsföreningen och ortens invånare drivs arbetet framåt mot framtidsbilden för Harplinge. Halmstads kommun arbetar med inkludering och integration och allas rätt till samhällets service. Utvecklingsprogrammet bygger på demokrati och delaktighet på lika villkor. Utvecklingsprogrammet omfattar Harplinge som serviceort 1 och dess invånare om inget annat anges. Vad innehåller utvecklingsprogrammet? Utvecklingsprogrammet är ett styrdokument som innehåller: Framtidsbild, Harplinge 2035 Ambitioner (vad ska uppnås) Förslag på strategier (hur ska det uppnås) Ambitionerna och strategierna är allmänt hållna eftersom de ska visa riktningen mot framtidsbilden. Till utvecklingsprogrammet hör också dokument som uppdateras kontinuerligt på Idélista (underlag för planeringsdirektiv) Åtgärdslista (vad ska åtgärdas/genomföras, vem är ansvarig och när ska det vara åtgärdat/slutfört) Lista på genomförda åtgärder Sammanfattningsvis är det serviceorterna som har förutsättningar för ökad befolkning och som kommunala satsningar och prioriteringar av offentlig service ska ske i. Läs mer i om serviceorter i Framtidsplan 2030, strategisk översiktsplan för Halmstads kommun.

105 Förslag till verksamhetsberedningen Uppdatering av idélistan Uppdatering av åtgärdslistan Dialogmöte med allmänheten Utvecklingsprogrammens årscykel Arbetet med utvecklingsprogrammet följer en årsbaserad cykel som innehåller tre styrgruppsmöten med avstämningar och förslag till verksamhetsberedningen (budgetarbetet) samt ett dialogmöte med allmänheten. Styrgruppen består av politikerna i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och företrädare för samhällsföreningen i Harplinge. Framtidsbild 2035 Framtidsbilden är formulerad av invånarna i Harplinge och beskriver viljeinriktningen för Harplinges utveckling. Framtidsbilden bryts ner i ambitioner och förslag på strategier utifrån sex utvecklingsområden; förskola, skola och näringsliv, centrumutveckling, bostäder och miljö, trafik och kommunikationer, natur och turism, fritid och upplevelser, som var och ett inleds med sammanfattande synpunkter från invånare i Harplinge. Framtidsbild 2035 Harplinge har en god infrastruktur, utvecklad offentlig och privat service, blandade bostäder med hög tillgänglighet, och stort utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, som skapar positiva upplevelser minnen för alla som bor i och besöker byn. Harplinges tydliga positionering som bästa byn i Halland växer fram genom positivt förändrings- och utvecklingsarbete. Den unika och starka identiteten sätter Harplinge på kartan om och om igen!

106 Förskola, skola & näringsliv Skolorna i Harplinge Lyngåkraskolan utvecklas till en F-6 skola, en ny 7-9 skola samt fler förskolor byggs i Harplinge. Näringsliv Näringslivet utvecklas i östlig riktning mot Borgasgård och Plönninge, som forsätter att utvecklas med inriktning på grön näringsverksamhet. Infrastrukturen behöver också stärkas. Ambitioner Förslag på strategier Förskolornas och skolans lokaler, verksamheter och resurser är flexibla och anpassas efter skiftande behov. Förskolorna och skolan har god utomhus- och inomhusmiljö med tillgång till kreativa och lärande miljöer. Behovet av platser inom förskolorna och skolan är tillgodosett så att de som har Harplinge som förhandsval får plats där. Genom tidig dialog med berörda förvaltningar skapar vi bästa möjliga förutsättningar ur både fysiska och resursmässiga perspektiv. Dialogen kring utveckling av förskoleoch skolplatser ska vara långsiktig från förskola till högstadium. Förskolorna och skolan i Harplinge har ett gott rykte och är ett av flera attraktionshöjande värden på orten. Skolan utvecklar en profil som är utmärkande för orten, gärna med inriktning mot gröna näringar. Harplinge växer och erbjuder fler arbetsplatser genom att utveckla fler företagstomter. I byn finns det ett företagshotell som erbjuder arbetsplatser, i första hand under dagtid.

107 Centrumutveckling Tätortscentrum Harplinges centrum är attraktivt med många olika funktioner och kompletterat med fler bostäder och tillgängliga mötesplatser. Underhåll och skötsel håller god standard. Kulturcentrum Här finns massor av lokal kultur att bygga en egen identitet kring, bland annat lantbruk, Gyllene tider, kvarnen som ett unikt landmärke samt bygdens konstnär Erik Nilsson för att nämna något. Ambitioner Förslag på strategier Harplinge har ett attraktivt och aktivt centrum som erbjuder de funktioner som invånarna efterfrågar. Dialog kring utveckling av centrum förs med de boende och berörda parter såväl offentliga som privata. Det finns ett utvecklat kultur- och föreningsliv med brett utbud av upplevelser och aktiviteter. Tätortscentrum fungerar som en naturlig mötesplats och en plats för informationsutbyte. Det behövs en samordnad grupp som arbetar för att knyta till sig kontakter och utveckla kultur- och föreningslivet i byn. Kultur- och föreningslivet har tillgång till ändamålsenliga lokaler som även kan nyttas av invånarna själva för privata initiativ. Mötesplatsen i centrum ska utvecklas i dialog med de boende. Där ska också finnas möjlighet för informationsutbyte.

108 Bostäder och miljö Bostäder Harplinge fortsätter att växer och området kring Aggaredsberget utvecklas. Det finns variation i bostadsutbudet som tilltalar olika målgrupper. Miljö Dagvattenhanteringen fungerar utmärkt, Tvätterioch bilverkstadstomten utvecklas. Det finns goda möjligheter att sortera och återvinna avfall. Ambitioner Förslag på strategier Harplinge växer, förtätas och exploateras på ett hållbart sätt. Det finns möjlighet att få den som bor i Det gäller att skapa unika och attraktiva bostadsmiljöer när exploatering ska ske Harplinge för att utveckla erbjuder bygdens stor värden variation på ett av bra sätt. Det finns möjlighet att få tillgång till en funktionell bostad. Harplinge erbjuder en stor variation av upplåtelseformer när det gäller boende. Utveckla eller genom nybyggnation tillföra fler hyreslägenheter men också se på möjligheterna att utveckla bostäder med hög tillgänglighet (anpassat för äldre) och gruppbostäder. Harplinge växer genom inflyttning och kvarboende. Öka takten i bostadsbyggandet enligt bostadsförsörjningsprogrammet. Utmaningarna med dagvattnet är lösta på ett tryggt och miljösäkert sätt. Dagvattenhanteringen uppfyller gällande krav. Harplinge är en by som lever i samklang med naturen och miljön. Återvinningsstationerna ligger på tillgängliga platser. Främja det lokala näringslivet vad gäller närodlat och närproducerat av till exempel livsmedel och hantverk.

109 Trafik och kommunikationer Trafik Trafiksituationen vid Lyngåkraskolan är smidig och trafiksäker. Infartsvägarna förstärks, och hastighetsdämpande åtgärder genomförs efter behov, bland annat på Tingsvägen. Kommunikationer Gång- och cykelbanenätet i och runt byn byggs ut. Det finns fler bussförbindeler till Getinge & Kvibille samt fler bussar som stannar i Harplinge. Vägarna till och från Plönninge utvecklas. Ambitioner Förslag på strategier Det ska vara tryggt, säkert och enkelt att välja gång, cykel -och kollektivtrafik inom Harplinge och till intilliggande tätorter. Gång- och cykelbanenätet behöver ses över och utvecklas. (Arbets-)pendlingsmöjligheterna tänkhela-resan behöver utvecklas (till exempel genom att bussarna som trafikerar Harplinge har möjlighet att ta med cyklar). Trafiksäkerheten vid Lyngåkraskolan behöver förbättras. Harplinge/Kvibille/Getinge har en tågpendlarstation med intilliggande parkeringsmöjligheter för både cyklar och bilar, samt möjlighet att ta med cykeln på tåget. Harplinge har goda kommunikationer och väl utvecklad infrastruktur som stärker dess strategiska läge. Vid de centrala busshållsplatserna och i de centrala delarna av byn finns fler parkeringsmöjligheter för cyklar. Vägarna till och från byn är trafiksäkert utbyggda och möjliggör utveckling av byn. Tunga transporter kan angöra sina målpunkter på ett säkert sätt.

110 Natur och turism Natur Skogen och jordbrukslandskapet värnas och närheten till havet stärks på olika sätt. Grönområdena i byn bevaras när byn växer och exploateras. Turism Harplinge marknadsförs som en grön livsmiljö. Turistinformation med hot-spots sätts upp i centrum. Lokal kultur sätter orten på kartan inom till exempel mat, musik och konst. Ambitioner Förslag på strategier Det öppna jordbrukslandskapet och fria vyerna bevaras. Kopplingarna och närheten till havet stärks. Harplinge är ett välkänt och unikt varumärke, ett utflyktsmål som man reser till. Genom att främja och stödja det lokala lantbruket hålls landskapen öppna. Genom goda kollektiva förbindelser och säkra gång- och cykelbanor ökar tillgängligheten till havet. Tillsammans med alla goda Harplingeambassadörer lyfta fram det unika för Harplinge och på så sätt arbeta fram en varumärkesstrategi som sätter Harplinge på kartan. Genom evenemang, upplevelser och ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter väljer fler att besöka Harplinge.

111 Fritid och upplevelser Fritid En attraktiv och mångfunktionell mötesplats utvecklas. Biblioteket har meröppet. Utveckling av förenings -och kulturlivet skapar ett nav för fritidsaktiviteter, vilket gör att fler väljer att stanna i byn. Upplevelser Återkommande evenemang som Harplingedagen, festivaler och aktiviteter samlar folk i byn. Skate-boardramper, mountainbike-bana och liknande lockar till nya upplevelser. Ambitioner Förslag på strategier Harplinge är ett centrum för kultur och fritidsaktiviteter, för alla åldrar. Utveckla utbudet av kultur och fritidsaktiviteter i byn tillsammans med andra aktörer. Det finns återkommande unika evenemang som är välbesökta av både Harplingebor och besökare utifrån. Unga har stort inflytande över aktiviteter och mötesplatser. Det finns mångfunktionella aktivitetsytor för olika åldrar. I Harplinge finns goda möjligheter till idrott och motion. Aktiviteter och mötesplatser utvecklas och drivs i samarbete med unga i Harplinge. Aggaredsberget som resurs tas till vara när utveckling av aktivitetsytor planeras. Utveckla lek- och mötesplatser som tilltalar både yngre och äldre besökare. Utveckla olika möjligheter för Harplingeborna att motionera och idrotta både inomhus och utomhus.

112 Harplinge mot år sammanställning av invånardialoger På kartan illustreras möjliga utvecklingsområden. I texten framgår exempel på vad som ska utvecklas, enligt genomförda invånardialoger. Utvecklingsarbetet ska ske i samarbete med olika aktörer, till exempel kommunen, näringslivet, föreningslivet och invånarna, för att nämna några. De rosa markeringarna i kartan visar målpunkter som behöver utvecklas. Fler bostäder Verksamhetsområde för lättare industri Äventyrspark med skateboardrampar Tätortscentrum Kontorshotell f-9 skola Kulturcentrum Fullskalig idrottshall Aktivitetsområde med grillplats Mötesplats inomhus

113 Harplinge växer och infrastrukturen är utvecklad, både genom säkra gång- och cykelbanor, framför allt till Haverdalsbro men också genom goda möjligheter till arbetspendling. Plönninge är ett stort innovationscentrum inom utbildningsverksamhet och gröna näringar. Nya bostäder, både lägenheter, radhus och gruppbostäder har tillkommit. Äventyrspark med grillplats och bland annat mountainbike/bmx-bana, ridvägar, elljusspår med utomhusgym, linbana, hinderbana och utsiktplats lockar äventyrlystna både från Harplinge men också omnejden. Det finns också flera lekplatser som passar även de äldre barnen på flera platser i byn. Aktivitetsområdet erbjuder möjligheter till exempelvis parkour, utnyttja skatebordramper, hundrastgård och en fullskalig idrottshall samt andra aktiviteter som främjar lek-och idrottsmöjligheter. Kulturcentrum med koppling till bygden är en flexibel mötesplats för upp till 200 personer där den sociala samvaron står i fokus. Biografen, bowlingbanorna, musikmuseumet med möjligheter för skapande, utöva musik och anordna trubadurkvällar är ett populärt besöksmål. Även kvarnen är kopplad till kulturcentrum på ett tydligt sätt. Det finns en mötesplats för unga i Harplinge. Central mötesplats inomhus för olika arrangemang, tillgänglig för alla åldrar utvecklas i byn. Tätortens centrum utvecklas till en välkomnande mötesplats utomhus. Här finns utomhusschack, sittmöjligheter och konstverk som inte bara de boende i de nya hyreshusen kan njuta av.

114 Citat från enkätundersökning När jag tänker på Harplinge är jag mest stolt över. Den vackra kvarnen finns kvar. Vi hejar på varandra när vi möts i byn även om vi inte känner varandra, gammal som ung. Det finns en bykänsla Trivseln, lugnet, läget med närhet till hav, skog och öppna vyer, åkrar och hästhagar. Blandningen av nytt och gammalt, landsbygd och tätort. Nybyggnationerna som är gjorda och görs, till exempel det nya äldreboendet, bra gjort. En liten by som kan erbjuda så mycket. Samhället är gemytligt och lantligt. Känns som en by som växer. Småskalighet och företagsklimat. En f-9-skola i framtiden. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på hemsidan: Du kan också ringa Halmstad direkt på telefonnummer

115 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00048 Ärende BUN 2017/00048 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Remiss uthyrning av förskola på Bohusgatan 2A Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att anta föreslaget yttrande och överlämna det till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Fastigheten Bulten 6 (Bohusgatan 2A) är en kommunal fastighet bebyggd med en avdelning förskola. Fastigheten har varit uthyrd till fristående aktör som bedrivit pedagogisk verksamhet. Verksamheten har nu upphört. Tidigare drev kommunen en förskoleavdelning där. Barn- och ungdomsförvaltningen har sedan flera år lämnat lokalen och har ingen avsikt att återta den om det finns en fristående intressent som vill bedriva förskoleverksamhet där. Det är viktigt att antalet förskoleplatser inte minskar i kommunen. För att kommunen ska skaffa sig utrymme för framtida expandering föreslår nämnden att det sker en utredning om möjligheten att på sikt bygga en större förskola med till exempel fyra avdelningar i två plan genom utökning av tomten. I det sammanhanget är det viktigt att även titta på utemiljön för Slottsjordsskolan som idag använder ytor i området för skolidrott med mera. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott har , KSU 4, beslutat om att sända remiss till nämnden med begäran om yttrande kring detaljplanelagd förskoletomt, Bulten 6, med anledning av intresse som inkommit från privat intressent. Fastigheten Bulten 6 (Bohusgatan 2A) är en kommunal fastighet bebyggd med en avdelning förskola. Fastigheten har varit uthyrd till fristående aktör som bedrivit pedagogisk verksamhet. Verksamheten har nu upphört. Tidigare drev kommunen en förskoleavdelning där. Analys och förslag Barn- och ungdomsförvaltningen har sedan flera år lämnat lokalen och har ingen avsikt att återta den om det finns en fristående intressent som vill bedriva förskoleverksamhet där. Det är viktigt att antalet förskoleplatser inte minskar i kommunen. Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

116 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00048 För att kommunen ska skaffa sig utrymme för framtida expandering föreslår nämnden att det sker en utredning om möjligheten att på sikt bygga en större förskola med till exempel fyra avdelningar i två plan genom utökning av tomten. I det sammanhanget är det viktigt att även titta på utemiljön för Slottsjordsskolan som idag använder ytor i området för skolidrott med mera. Konsekvenser av förslaget De senaste åren har en fristående verksamhet drivit pedagogisk verksamhet i fastigheten. Intresse finns nu från fristående intressent att driva förskoleverksamhet i lokalerna. Konsekvensen är att kommunen får fler förskoleplatser i ett område som expanderar kraftigt. Ärendets beredning Inom barn- och ungdomsförvaltningen. Ärendets beslutsgång Central samverkansgrupp Barn- och ungdomsnämnden Remissvaret återsänds till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Beslutsunderlag 1. Yttrande 2. Remiss Information om beslutet Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Karin Quander, planeringschef Handläggare, Mari-Anne Öberg, planeringutvecklare Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

117 Bohusgatan 2A Slottsjordsskolan

118 Yttrande Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00048 Remiss uthyrning av förskola på Bohusgatan 2A Barn- och ungdomsnämnden har sedan flera år lämnat lokalen och har ingen avsikt att återta den som en enavdelningsförskola om det finns en fristående intressent som vill bedriva förskoleverksamhet där. Det är viktigt att antalet förskoleplatser inte minskar i kommunen. För att kommunen ska skaffa sig utrymme för framtida expandering föreslår nämnden att det sker en utredning om möjligheten att på sikt bygga en större förskola genom utökning av tomten. I det sammanhanget är det viktigt att även titta på utemiljön för Slottsjordsskolan som idag använder ytor i området för skolidrott m m. Tove Bergman (MP), ordförande barn- och ungdomsnämnden Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef barn- och ungdomsförvaltningen Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(1)

119 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00045 Ärende BUN 2017/00045 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Detaljplan för FLYGAREGATAN, kv. Bonden m.fl. Halmstad. Dnr KS 2015/ Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att anta föreslaget yttrande och överlämna det till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Detaljplanens syfte är att omvandla området från industri till bostäder och centrumverksamheter. Ca 400 lägenheter planeras. En förskola finns med i förslaget. Barn- och ungdomsnämndens verksamheter påverkas av ett utökat antal bostäder. Här planeras ca 400 lägenheter som innebär hushåll med barn i förskole- och grundskoleålder. Inom området är det idag ett mycket stort behov av både nya förskoleoch elevplatser. De befintliga förskolorna och grundskolorna räcker inte till för planerade bostäder och prognostiserat barnantal. Planen möjliggör en förskola med fyra avdelningar. Förskolan behöver stå klar samtidigt som de första bostäderna är inflyttningsklara. Detta bör om möjligt regleras i planen. Plats för en ny permanent skola inom området måste fastställas och skolan stå klar inom några år. Till hösten 2018 kommer paviljonger att behövas för att klara grundskolan i området. En permanent skola behöver stå klar till läsåret 2022/23 alternativt behöver ytterligare tillfälliga lokaler hyras in. Trafiksäkra miljöer behöver skapas för att barn/elever ska kunna ta sig till och från skola och fritidshem. Trygga övergångar över Flygaregatan för de som ska gå till Slottsjordsskolan samt gång-och cykelväg till förskolor och skola söder om Slottsjordsvägen. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade att ge samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att i detaljplan pröva området väster om Flygaregatan för blandade verksamheter såsom kontor, handel, service, skola lättare verksamheter samt bostäder. Analys och förslag Barn- och ungdomsnämndens verksamheter påverkas av ett utökat antal bostäder. Här planeras ca 400 lägenheter som innebär hushåll med barn i förskole- och Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

120 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00045 grundskoleålder. Inom området är det idag ett mycket stort behov av både nya förskoleoch elevplatser. De befintliga förskolorna och grundskolorna räcker inte till för planerade bostäder och prognostiserat barnantal. Planen möjliggör en förskola med fyra avdelningar. Förskolan behöver stå klar samtidigt som de första bostäderna är inflyttningsklara. Detta bör om möjligt regleras i planen. Plats för en ny permanent skola inom området måste fastställas och skolan stå klar inom några år. Till hösten 2018 kommer paviljonger att behövas för att klara grundskolan i området. En permanent skola behöver stå klar till läsåret 2022/23 alternativt behöver ytterligare tillfälliga lokaler hyras in. Trafiksäkra miljöer behöver skapas för att barn/elever ska kunna ta sig till och från skola och fritidshem. Trygga övergångar över Flygaregatan för de som ska gå till Slottsjordsskolan samt gång-och cykelväg till förskolor och skola söder om Slottsjordsvägen. Konsekvenser av förslaget Tidsplaner för de planerade utbyggnaderna samt beslut om utökning av förskole- och grundskoleplatser i området behövs för att kunna garantera platser i närområdet. Ärendets beredning Tjänstemän inom barn- och ungdomsförvaltningens planeringsavdelning. Ärendets beslutsgång Central samverkansgrupp Barn- och ungdomsnämnden Ärendet hanteras av kommunstyrelsen som standardförfarande vilket innebär att planförslag senare skickas ut för granskning. Beslutsunderlag 1. Planbeskrivning för detaljplan gällande FLYGAREGATAN, Kv Bonden m fl. 2. Yttrande Information om beslutet Kommunstyrelsen. Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

121 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00045 Karin Quander, planeringschef Handläggare, Mari-Anne Öberg, planeringsutvecklare Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad Sida 3(3)

122 Yttrande Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00045 Detaljplan för Flygaregatan, kv. Bonden m.fl. Halmstad. Dnr KS 2015/ Barn- och ungdomsnämndens verksamheter påverkas av ett utökat antal bostäder. Här planeras ca 400 lägenheter som innebär hushåll med barn i förskole- och grundskoleålder. Inom området är det idag ett mycket stort behov av både nya förskole- och elevplatser. De befintliga förskolorna och grundskolorna räcker inte till för planerade bostäder och prognostiserat barnantal. Planen möjliggör en förskola med fyra avdelningar. Förskolan behöver stå klar samtidigt som de första bostäderna är inflyttningsklara. Plats för en ny permanent skola inom området måste fastställas och skolan stå klar inom några år. Till hösten 2018 kommer paviljonger att behövas för att klara grundskolan i området. En permanent skola behöver stå klar till läsåret 2022/23 alternativt behöver ytterligare tillfälliga lokaler hyras in. Trafiksäkra miljöer behöver skapas för att barn/elever ska kunna ta sig till och från skola och fritidshem. Trygga övergångar över Flygaregatan för de som ska gå till Slottsjordsskolan samt gång-och cykelväg till förskolor och skola söder om Slottsjordsvägen. Tove Bergman (MP) Ordförande Pauline Broholm Lindberg Förvaltningschef Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(1)

123 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00009 Ärende BUN 2017/00009 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn- och ungdomsförvaltningen Avveckling av lokaler Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att säga upp kontraktet för kulturskolans nuvarande lokaler på Axel Olssons gata och Engelbrektsgatan Barn- och ungdomsnämnden beslutar att säga upp kontraktet omedelbart för Slättåkraskolans lokaler förutom det hus där ombyggnad sker för förskola. Lokalerna för skola i idrottshallen behålles som evakuering under tiden nuvarande förskolelokaler byggs om och sägs upp Barn- och ungdomsnämnden beslutar att säga upp kontraktet för Jutagårds förskola Barn- och ungdomsnämnden beslutar att säga upp kontrakten för avdelning inom Oskarströms förskola på Odengatan, Alléns förskola och Espereds förskola Barn- och ungdomsnämnden beslutar att säga upp kontraktet för Pålsbo omedelbart. 6. Nämndens beslut översänds till kommunstyrelsen och fastighetsnämnden. Sammanfattning av ärendet I planeringsdirektiv med budget avsattes medel för att utreda kulturskolans framtida placering i Halmstad. Beslut om att nya lokaler skall hyras för kulturskolan togs av KSU , 274. Under pågår ombyggnader för kulturskolan i fd HP-huset på söder. Kulturskolan kommer i augusti 2017 att flytta sin verksamhet till nya lokaler. Förvaltningen föreslår att kontrakten sägs upp för de nuvarande lokalerna på Axel Olssons gata och Engelbrektsgatan Kommunfullmäktige beslutade att avveckla Slättåkraskolan från läsåret 2016/17. I ett av husen finns en förskoleavdelning. Barn- och ungdomsnämnden beslutade att nuvarande förskola ska finnas kvar i Slättåkra och att förskolan byggs om för god arbetsmiljö. Fastighetskontoret genomförde en utredning för ombyggnad samt kostnadsberäkning och har avsatt anslag för ombyggnaden. Hyreskontrakten för de delar av skolan som inte blir förskola föreslås nu sägas upp omedelbart. Med tre månaders uppsägningstid belastas nämnden med hyra tom Lokalerna för skola i idrottshallen behålles som evakuering under tiden nuvarande förskolelokaler byggs om och sägs upp Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(4)

124 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00009 I Jutagårds förskola behöver alltför stora förändringar av lokalerna ske för att kunna fortsätta användas som förskola. Barn- och ungdomsnämnden beslutade , 26, att Jutagårds förskola flyttar till Trollbergets tillbyggnad med fyra avdelningar. Den nya förskolebyggnaden beräknas stå klar till september Jutagårds förskola föreslås avvecklas Platsen där Jutagårds förskola ligger kommer att utredas av samhällsbyggnadskontoret för möjligheten att längre fram bygga en ny större förskola. Nämnden beslutade , 26, att den nya förskolan i Kv Heden bör prioriteras i investeringen och att den ersätter fyra avdelningar med dålig arbetsmiljö. Hedens förskola beräknas stå klar till november Förvaltningen föreslår att förskoleavdelningen på Odengatan i Oskarström, Alléns förskola och Espereds förskola avvecklas Därutöver finns ytterligare förskoleavdelning i behov av att ersättas. Lokalen för Pålsbo öppna förskola har under läsåret 2016/17 använts för en förskoleavdelning som kopplats som en sjätte avdelning till Bäckagårds förskola. Miljöförvaltningen har i inspektionsprotokoll anmärkt på lokalerna på flera punkter. Ventilationen är undermålig och städbarheten är i vissa delar svår. Fastighetskontoret har genomfört en utredning som visar att lokalerna idag bedöms som olämplig för förskola. Förvaltningen föreslår att Pålsbos kontrakt sägs upp omedelbart. Med tre månaders uppsägningstid belastas nämnden med hyra tom Förvaltningen arbetar för att ta fram ett förslag på ny lokal för öppen förskola i Söndrums centrum. Beskrivning av ärendet Bakgrund För uppsägningar av kontrakten av lokaler i nuvarande kulturskolan, Jutagårds förskola och fyra avdelningar förskola i Oskarström har beslut fattats i kommunfullmäktiges planeringsdirektiv om att ersätta nuvarande lokaler med nya. Kommunfullmäktige har fattat beslut om att stänga Slättåkraskolan. Barn- och ungdomsnämnden har beslutat att nuvarande förskola ska finnas kvar i Slättåkra med en ombyggnad så att god arbetsmiljö erbjuds. Utredning om förskolans ombyggnad och finansiering är genomförd. Pålsbo öppna förskola har tillfälligt stängts och lokalerna används till förskola. Lokalerna har brister och utredning visar att kostnaderna för att åtgärda dem är mycket stora. Analys och förslag I planeringsdirektiv med budget avsattes medel för att utreda kulturskolans framtida placering i Halmstad och ledde till två förslag som presenterades för kommunstyrelsens verksamhetsberedning. Beslut om att nya lokaler skall hyras för kulturskolan togs av KSU , 274. Under 2016 pågår ombyggnader för kulturskolan i före detta HP-huset på söder. Kulturskolan kommer i augusti 2017 att flytta sin verksamhet till nya lokaler. Förvaltningen föreslår att kontrakten sägs upp för de nuvarande lokalerna på Axel Olssons gata och Engelbrektsgatan Kommunfullmäktige beslutade att avveckla Slättåkraskolan från läsåret 2016/17. I ett av husen finns en förskoleavdelning. Barn- och ungdomsnämnden Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(4)

125 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00009 beslutade att nuvarande förskola ska finnas kvar i Slättåkra och att förskolan byggs om för god arbetsmiljö. Fastighetskontoret genomförde en utredning för ombyggnad samt kostnadsberäkning och har avsatt anslag för ombyggnaden. I avvaktan på utredningen har skollokalerna behållits för att få klarlagt att nuvarande lokaler är de som ska användas för förskola samt behov av evakueringslokaler. Slättåkra förskola byggs om under augusti till oktober i år. Under ombyggnadstiden används del av f d skollokaler i idrottshallen för förskolan. Hyreskontrakten för de delar av skolan som inte blir förskola föreslås nu sägas upp omedelbart. Med tre månaders uppsägningstid belastas nämnden med hyra tom F d skollokaler i idrottshallen sägs upp då förskolans lokaler är ombyggda. I Jutagårds förskola behöver stora förändringar av lokalerna ske för att kunna fortsätta användas som förskola. Barn- och ungdomsnämnden beslutade , 26, att Jutagårds förskola flyttar till Trollbergets tillbyggnad med fyra avdelningar. Den nya förskolebyggnaden beräknas stå klar till september Jutagårds förskola föreslås avvecklas Platsen där Jutagårds förskola ligger kommer att utredas av samhällsbyggnadskontoret för möjligheten att längre fram bygga en ny större förskola. Nämnden beslutade , 26, att den nya förskolan i Kv Heden bör prioriteras i investeringen och att den ersätter fyra avdelningar med dålig arbetsmiljö. Hedens förskola beräknas stå klar till november Förvaltningen föreslår att förskoleavdelningen på Odengatan i Oskarström, Alléns förskola och Espereds förskola avvecklas Därutöver finns ytterligare förskoleavdelning i behov av att ersättas. Lokalen för Pålsbo öppna förskola har under läsåret 2016/17 använts för en förskoleavdelning som kopplats som en sjätte avdelning till Bäckagårds förskola. Det är de äldsta förskolebarnen som placerats där. Samverkan sker med äldreboendet intill dit förskolan går och äter lunch tillsammans med de äldre. Miljöförvaltningen har i inspektionsprotokoll anmärkt på lokalerna på flera punkter. Ventilationen är undermålig och städbarheten är i vissa delar svår. Fastighetskontoret har genomfört en utredning som visar att lokalerna idag bedöms som olämplig för förskola. Det krävs stora åtgärder för att bygga om lokalerna till god arbetsmiljö för förskola. Även att anpassa lokalerna för öppen förskola medför stora kostnader. Se bilaga 1. Förvaltningen föreslår att Pålsbos kontrakt sägs upp omedelbart. Med tre månaders uppsägningstid belastas nämnden med hyra tom Förvaltningen arbetar för att ta fram ett förslag på ny lokal för öppen förskola i Söndrums centrum. Konsekvenser av förslaget Samtliga förändringar genomförs med målet att barn/elever/personal ska ha en god arbetsmiljö. I samtliga fall i ärendet, förutom Pålsbo, flyttar verksamheten från lokaler med dålig arbetsmiljö till nybyggda eller ombyggda lokaler som är anpassade för verksamheten. Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(4)

126 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00009 Ekonomiskt innebär det totalt sett högre kostnader på grund av inflyttning i nya lokaler och verksamhet som lämnar lokaler med lägre hyror. Ur verksamhetssynpunkt sker stora vinster när förskoleavdelningar lämnar enavdelningslokaler och flyttar till större förskolor med fler avdelningar. Här sker också driftekonomisk vinst i personalkostnader då avdelningarna kan samverka. Uppsägningen av Pålsbo innebär att kommunen totalt sett minskar antalet platser. Soldalens tillfälliga förskolelokaler behöver användas i utökad omfattning för Söndrumsområdet. Ärendets beredning Samverkan har skett inom barn- och ungdomsförvaltningen samt med fastighetskontoret och samhällsbyggnadskontoret. Ärendets beslutsgång Central samverkansgrupp Barn- och ungdomsnämnden Beslutsunderlag 1. Fastighetskontorets utredning av åtgärder i Pålsbo Information om beslutet Kommunstyrelsen och fastighetsnämnden. Samtliga berörda myndigheter och förvaltningar. Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Karin Quander, planeringschef Handläggare, Mari-Anne Öberg, planeringsutvecklare Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(4)

127 Pålsbo Gård, del av Söndrum 1:3, utredning ombyggnad till förskola Pålsbo Gård nyttjas idag som en förskola för en ensam avdelning. Idag är förskolan belagd med ett föreläggande angående brister i ventilationen. (Buller och flöden) Fastighetskontoret fick frågan vad det skulle kosta att göra i ordning byggnaden och rätta till bristerna i ventilationen. Detta är delvis gjorts men ej fullständigt då vi har noterat en rad saker som blir svåra att uppfylla och lokalen bedöms ej lämplig som förskola: - Plan 2 ej handikappanpassad - Saknar utemiljö - Saknar transportvägar samt handikapparkering (Klagomål från grannar samt problem med leveranser) - Åtgärder i brand kommer troligtvis krävas - Saknar handikapptoalett på bottenplan. (Bef. uppfyller ej dagens krav) - Ombyggnad av ventilationen krävs. (Kostar cirka 1,5 miljoner) - Man bör göra invändiga tak samt delar av väggar mer lätta att rengöra. - Ovanstående punkter kommer troligtvis generera ett bygglov som gör att nybyggnadskrav kan komma att bli gällande på byggnaden. Detta kan leda till ytterligare åtgärder ej nämnda ovan. Total kostnad oklar Lokalen bedöms mer lämplig som fritidsgård/öppen förskola men även då kommer åtgärder att krävas: - Bygga om ventilationen. Framförallt bullret är för högt. Mer tilluft krävs om man vill kunna nyttja hela lokalen (Gör man åtgärder bör man göra lokalerna fullt godkända) - Skötbord krävs i öppen förskola - Man bör göra tak samt delar av väggar mer lätta att rengöra. - Ovanstående åtgärder bör ej leda till att nybyggnadskrav blir gällande på byggnaden. Dock kan det krävas bygglov för ombyggnad av ventilationen. Totalt kostnad: 1,5-2 miljoner Martin Zetterman Fastighetskontoret

128 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00010 Ärende BUN 2017/00010 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn- och ungdomsförvaltningen Förlängt kontrakt för Soldalens förskola Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att förlänga kontraktet för Soldalens förskola till och med Sammanfattning av ärendet På grund av brist på förskoleplatser i kommunen hyrdes lokalerna för Soldalens förskola in som tillfälliga förskolelokaler från Lokalerna behöver behållas till dess det finns permanenta lokaler som kan ersätta de platserna. Tidigast sker det till hösten 2018 då både Trollbergets förskola och Frösakulls förskola planeras stå klara. Dessutom ska Jutarums förskola byggas om- och till och under 2018 behöver en avdelning evakueras. Barn- och ungdomsnämnden föreslås därför förlänga kontraktet Kostnad för hyra 2018 beräknas till ca 2,6 m kr samt städkostnad ca kr. Beskrivning av ärendet Bakgrund På grund av brist på förskoleplatser hyrdes lokalerna för Soldalens förskola in som tillfälliga förskolelokaler från Där har tidigare varit verksamhet som hemvårdsnämnden svarat för. Lokalerna är inte specifikt anpassade för förskoleverksamhet. Trots det har det blivit en mycket bra verksamhet med hjälp av kunnig personal och inredning/inventarier som är anpassade för förskola. Ventilationskapaciteten är inte optimal och verksamheten har därför rutiner för att fördela antalet personer i huset på bästa vis samt arbeta med mycket utevistelse. Barnens schema/närvaro blir grund för verksamhetsfördelningen i huset och uteverksamhet. På tre platser finns stora altaner med tak där det är bra förutsättningar för barn att sova utomhus och ha pedagogisk verksamhet. Utemiljön har fått lekredskap. Staket finns för en säker utemiljö. Lekytan är knappt 40 kvm/barn om det är 60 närvarande barn, varför närområdet används som kompensatorisk yta framförallt för de äldre barnen. Utemiljön i närområdet används med skog, strand, kommunala lekplatser och grönområden. Verksamheten planeras för 4 avdelningar med max 60 inskrivna barn samt cirka 15 personal. Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

129 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00010 Lokalerna ägs av Rikshem som är villiga att förlänga kontraktet. Hyreskostnaden för 2017 är ca 2,6 m kr. Därutöver städkostnad. Barn- och ungdomsnämnden får dessutom stå för kostnaden för nytt tillfälligt bygglov. Analys och förslag De tillfälliga lokalerna för Soldalens förskola behöver behållas till dess det finns permanenta lokaler som kan ersätta de platserna. Tidigast sker det till hösten 2018 då både Trollbergets förskola och Frösakulls förskola planeras stå klara. Dessutom ska Jutarums förskola byggas om- och till och under 2018 behöver en avdelning evakueras. Lokalerna inom Soldalen är inte byggda och anpassade för förskoleverksamhet. Verksamheten där fungerar ändå bra. Rutiner finns för att driva verksamheten enligt myndigheternas krav. Barn- och ungdomsnämnden föreslås därför förlänga kontraktet Kostnad för hyra 2018 beräknas till ca 2,6 m kr samt städkostnad ca kr. Utredning pågår om nuvarande lokaler kan byggas om för en permanent förskola. Konsekvenser av förslaget Kommunen har större möjlighet att klara efterfrågan på förskoleplatser under 2018 genom att förlänga kontraktet för Soldalens förskola. Soldalen har 4 avdelningar med max 60 platser och är ett viktigt bidrag till det totala platsantalet i kommunen. Lokaler behövs även för evakuering av en avdelning vid Jutarums förskola. Ärendets beredning Internt inom barn- och ungdomsförvaltningen samt kontakter med fastighetskontoret, miljöförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret. Ärendets beslutsgång Facklig samverkan i lokal samverkansgrupp i Söndrum. Central samverkansgrupp Barn- och ungdomsnämnden Information om beslutet Beslutet sckickas till fastighetsnämnden. Internt för vidare information och kontakter med myndigheter och förvaltningar. Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Karin Quander, planeringschef Handläggare, Mari-Anne Öberg, planeringsutvecklare Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

130 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00075 Ärende BUN 2017/00075 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn- och ungdomsförvaltningen Förslag på namnbyte av Lyngåkraskolan Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna förslag om namnbyte från Lyngåkraskolan till Harplingeskolan från läsåret 2017/18. Sammanfattning av ärendet Under våren 2018 kommer Harplinge förskola att stå klar för inflyttning med totalt sju avdelningar. Förskolan är en om- och tillbyggnad av nuvarande Lyngåkra förskola. Namnet ändras till Harplinge förskola för att det är en markering av nystart och att det blir tydligare var förskolan finns. Förvaltningen föreslår att även skolan i Harplinge byter namn till Harplingeskolan. Förskola och skola finns intill varandra och samverkar. Namnbyte föreslås ske till läsåret 2017/18. Beskrivning av ärendet Bakgrund Nuvarande förskola byter efter om- och tillbyggnad namn till Harplinge förskola. Förskolor och skolor bör om möjligt ha namn som gör det så tydligt som möjligt var de finns. Analys och förslag Under våren 2018 kommer Harplinge förskola att stå klar för inflyttning med totalt sju avdelningar. Förskolan är en om- och tillbyggnad av nuvarande Lyngåkra förskola. Namnet ändras till Harplinge förskola för att det är en markering av nystart och det blir tydligare var förskolan finns. Förvaltningen föreslår att även skolan i Harplinge byter namn till Harplingeskolan. Förskola och skola finns intill varandra och samverkar. Namnbyte föreslås ske till läsåret 2017/18. Konsekvenser av förslaget Det blir ett förtydligande om var verksamheten finns och att förskola och skola som finns intill varandra samverkar. Ärendets beredning Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

131 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00075 Inom förvaltningen samt avstämt med fastighetskontoret som godkänner ändring av namn från läsåret 2017/18. Ärendets beslutsgång Central samverkansgrupp Barn- och ungdomsnämnden Information om beslutet Myndigheter och förvaltningar för vidare information till berörda. Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Pia Bagge, skolområdeschef Handläggare, Mari-Anne Öberg, planeringsutvecklare Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad Sida 2(2)

132

133

134 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00055 Ärende BUN 2017/00055 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn och ungdomsförvaltningen Öppen förskola Spenshult Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att inrätta en öppen förskola i anslutning till Spenshults asylboende. Sammanfattning av ärendet På Spenshult asylboende finns cirka 50 barn i förskoleåldern. När boendet är fullt beräknas antalet stiga till det dubbla. För att möta barnens behov av pedagogisk verksamhet i väntan på asylbesked föreslås en öppen förskola inrättas. Beskrivning av ärendet Bakgrund Migrationsverket har 660 platser på asylboendet i Spenshult. För närvarande finns cirka 50 förskolebarn boende där. De kan öka till det dubbla. Barn till asylsökande har rätt till utbildning på samma sätt som andra barn. I praktiken betyder det rätt till allmän förskola från tre års ålder eller för att vårdnadshavarna studerar eller förvärvsarbetar. Asylboende är ett temporärt boende under tiden asylansökan behandlas. Det innebär att rörligheten är stor med familjer som flyttar in och ut. En öppen förskola skulle kunna fånga upp alla barn och deras vårdnadshavare och erbjuda en meningsfull pedagogisk gruppverksamhet. Vårdnadshavarna kan få information kring funktioner i samhället samtidigt som barnen stimuleras pedagogiskt. För barnen blir det en mjuk övergång till förskolan om uppehållstillstånd beviljas. Analys och förslag På Spenshult finns lokaler som skulle vara lämpliga att tas i bruk för en öppen förskola. Anki Fredriksson som är samordnare för migration är tänkt Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

135 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00055 att ha ledningsansvar för verksamheten. Den öppna förskolan är tänkt vara öppen tre timmar varje dag. Konsekvenser av förslaget Beräknad budget som fördelas ur internbudgeten Bemanning 460 kkr Material 20 kkr Inventarier 30 kkr Totalt 510 kkr Ärendets beredning Ann-Kristine Fredriksson, samordnare migration har varit delaktig i arbetet med ärendet. Camilla Persson, ekonom har beräknat budget. Ärendet har samverkats i BUFSAM. Information om beslutet Christer Jönsson, enhetschef modersmål och migration Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Christer Jönsson, enhetschef modersmål och migration Handläggare, Kent Roslund, Verksamhetsutvecklare Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

136

137

138

139

140 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00049 Ärende BUN 2017/00049 Beslutsinstans: Barn och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn och undomsförvaltningen Ändring av bolagsform - pedagogisk omsorg Tuff och liten Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut Barn och ungdomsnämnden beviljar Tuff & liten AB bidrag för 21 barn i pedagogisk omsorg. Sammanfattning av ärendet Tuff & liten har som enskild firma bedrivit pedagogisk omsorg i Snöstorp sedan Nu har ägaren lämnat in en ansökan om bidrag för Tuff & liten Aktiebolag. Syftet är inte att ändra verksamheten utan endast att ändra bolagsform. Verksamheten uppfyller kraven för att beviljas bidrag. Beskrivning av ärendet Bakgrund Tuff & liten har som enskild firma bedrivit pedagogisk omsorg i Snöstorp sedan Nu har ägaren lämnat in en ansökan om bidrag för Tuff & liten Aktiebolag. Syftet är inte att ändra verksamheten utan endast att ändra bolagsform. Formellt handläggs ärendet som en ny ansökan om att beviljas bidrag för att bedriva pedagogisk omsorg. Pedagogisk omsorg regleras i Skollagen SFS 2010: kap. Skolverkets allmänna råd för Pedagogisk omsorg SKOLFS 2012:90 är stödjande för att bedöma verksamhetens kvalitet. Nämnden ska lämna bidrag enligt Skollagen 25 kap. 10 om huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande verksamhet och om verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet. Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

141 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00049 Analys och förslag Tuff & liten AB har kommit in med erforderliga handlingar för ansökan. Verksamheten bedrivs i två lokaler som godkänts och är i nuläget beviljade bidrag för 21 barn. Verksamheten under den enskilda firman har haft regelbunden tillsyn Tillsynen renderade inga förelägganden.tuff & liten har visat att man kan bedriva pedagogisk omsorg. Utifrån detta föreslås därför det nya bolaget Tuff & liten beviljas bidrag för 21 barn i pedagogisk omsorg. Konsekvenser av förslaget Förslaget får inga praktiska konsekvenser eftersom verksamheten bedrivs idag i samma omfattning i annan firma med samma ägare. Beslutsunderlag 1. Ansökan om att starta fristående pedagogisk omsorg med bilagor. Information om beslutet Ägaren Anna-Karin Nilsson, Camilla Persson Ekonom Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Handläggare, Kent Roslund, Verksamhetsutvecklare Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

142 Tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg Skollagen 2010:800, 26 kap 4 Om den fristående förskolan/den pedagogiska omsorgen Verksamhetens namn Huvudman för verksamheten Humlan Adress Ilmis förskolor AB Telefonnummer Malkusgatan 26, Halmstad Fristående förskola Kontaktperson för verksamheten Edis Ljajic Pedagogisk omsorg Genomförande av tillsynen Ansvarig tjänsteman Kent Roslund Medverkande från den fristående verksamheten Edis Ljajic VD, Agona Cejku Neziri förskolechef, Semiha Sabanovic och Vlora Bela barnskötare Typ av tillsyn Medverkande tjänstemän Maria Lundvall Datum för tillsynens genomförande Regelbunden tillsyn Flygande tillsyn Riktad tillsyn Löpande granskning & tillsyn Beskrivning av genomförandet av tillsynen Områden granskade vid tillsynen Verksamhetens ekonomi Avgifter (skollagen 8 kap, 20 ) Villkor för godkännande och beslut om bidrag (skollagen 2 kap. 5 ) Underlag för utbetalning av kommunalt bidrag Verksamhetens organisation Huvudmannens ansvar för utbildningen (skollagen 2 kap, 2 ) Ledningen av utbildningen (skollagen 2 kap, 9-11 ) Lärare och förskollärare (skollagen 2 kap, 13 ) Registerkontroll av personal (skollagen 2 kap, 31 ) Kompetensutveckling (skollagen 2 kap, 34 ) Systematiskt kvalitetsarbete (skollagen 4 kap, 3-8 ) Inflytande och samråd (skollagen 4 kap, 9, ) Erbjudande om förskola (skollagen 8 kap, 3-7 ) Barngrupperna och miljön (skollagen 8 kap, 8 ) Särskilt stöd (skollagen 8 kap, 9 ) BUF Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen. Uppgifterna behövs för att administrera ärendet hos BUF. Registrerad har rätt att, efter skriftlig ansökan, en gång/år få veta hur uppgifterna behandlats och få rättelse av dem. Ansökan ställs till adressen nedan. Information lämnas av PUL-ansvarig på barn- och ungdomsförvaltningen (BUF). Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, Halmstad Tel (vx) Org nr