Bollerups säteri 3:5, fornlämning 13, Bollerups sn, Tomelilla kn

Transkript

1 Rapport 2013:5 Bollerups säteri 3:5, fornlämning 13, Bollerups sn, Tomelilla kn Arkeologisk förundersökning 2012 Per Sarnäs

2

3 Rapport 2013:5 Bollerups säteri 3:5, fornlämning 13, Bollerups sn, Tomelilla kn Arkeologisk förundersökning 2012 Per Sarnäs Fornlämningsnr: 13 Bollerup 3:5, Bollerups socken Tomelilla kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2013:5 Omslag: Bollerup med den nya vallgravsmuren. Foto: Per Sarnäs Fyndteckningar: Namn Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle.

5 Innehåll Inledning 5 Läge och topografi 5 Historisk och fornlämningsmiljö 5 Undersökningsresultat 6 Referenser 9 Administrativa uppgifter 10

6 Figur 1. Karta över Skånes kommuner med Tomelilla markerat med grönt och Bollerup med en svart fylld cirkel. Figur 2. Karta över Bollerup med den del av vallgravsmuren som lagts om markerat med rött.

7 Inledning Med anledning av att delar av muren längs den inre vallgravskanten och ett mindre parti av den inre stödmuren behövde läggas om genomförde Sydsvensk Arkeologi en förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Omläggningen av vallgravsmuren genomfördes av Bollerups minimaskin AB. Läge och topografi Bollerup ligger på Österlen, ca 8 km sydost om Tomelilla, omgivet av svagt böljande fullåkersbygd. Jordarten domineras av lerig morän med inslag av moränfinlera, morängrovlera samt sedimentär bergrund. Byn domineras i den centrala delen av en borg och borgholme, vilken är omgiven av en vallgrav. Norr om borgholmen ligger stora stallbyggnader, och öster om ligger kyrkan. Historisk och fornlämningsmiljö Ortnamnet består av ändelsen torp i betydelsen nybygge samt förleden Bulle som troligtvis är ett mansnamn. Äldsta kända form är Bullathorp. Den romanska stenkyrkan med runt torn byggdes på 1100-talet och försågs med valv på 1400-talet. Godset är känt sedan 1200-talets mitt. Vid den tidpunkten var godset i släkten Dues ägo. Den medeltida huvudbyggnaden, det fasta huset, har sannolikt fått sin form vid 1400-talets slut genom att två äldre stenhus byggts samman. En ny huvudbyggnad uppfördes i mitten av 1800-talet. På 1700-talet besökte kommisionslantmätare Johan Lorents Gillberg ( ) Bollerup i sitt uppdrag att författa en beskrivning över länet. Han skriver bl a att det funnits dubbla vallgravar kring borgen, något som man idag inte kan se några spår av (Wallin 2007). Det framgår inte heller med någon tydlighet på 1754 års eller 1776 års karta att det ska ha funnits dubbla vallgravar. År 1927 gjordes byggnadsarkeologiska undersökningar på borgen. Vid den tidpunkten grävde man även från den nuvarande ingången runt det sydöstra hörnet. Här påträffades en äldre tegelbyggnad, eventuellt ett torn. Det har även påträffats en källare med valv vid det fasta husets nordvästra hörn (Kockum 2010). Andra arkeologiska insatser har gjorts i form av en antikvarisk kontroll 1983, då vallgraven muddrades. Inga fynd framkom vid detta tillfälle (Anglert 1983). År 1989 uppfördes stall och ridhus i byns nordöstra utkant varför en arkeologisk förundersökning Bollerups säteri 3:5 5

8 genomfördes. Inget av arkeologiskt intresse påträffades (Helgesson 1989). Strax nordväst om nybyggnationen företogs 1991, i samband med ett husbygge, en antikvarisk kontroll. Inte heller vid detta tillfälle påträffades något av antikvariskt intresse (Björk 1991). År 2008 gjordes en övervakning av markingreppen i samband med schaktning för fjärrvärme. Vid undersökningen påträffades strax norr om borgholmen raseringslager som kan sättas i samband med en ekonomilänga från talen. På borgholmen dirigerades schaktet om för att undvika ett område markerat som ruiner efter stenbyggnader på 1700-talskartorna. Dock påträffades en del rivningsmassor med medeltida inslag. I schaktet framkom även stenhällar som möjligen kan kopplas till den trädgårdsanläggning som är markerad på det historiska kartmaterialet (Kockum 2010). I samband med anläggandet av en värmekulvert och dränering utfördes år 2009 och 2010 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Vid undersökningen påträffades rivningsmassor strax utanför kyrkans bogårdsmur. Vid den nya mangårdsbyggnaden på borgholmen framkom rivningsmassor från äldre byggnader samt en mur från tidigare byggnad. Byggnaden finns inte med i det historiska kartmaterialet och bör således dateras till senast 1700-talet (Kockum 2010). År 2011 genomfördes en förundersökning i form av en schaktningsövervakning i samband med nytt VA. VA schaktet drogs från 1800-talshuset tvärs över vallgraven och genom vallen på andra sidan vallgraven. Vid ledningsdragningen sänktes vattennivån i vallgraven varvid en stensatt vallgravskant framkom längs södra delen av vallgraven. Innanför stenskoningen kom en avsats innan vallen började (Jönsson 2011). Undersökningsresultat De delar av vallgravsmuren som har lagts om ligger väster och norr om de medeltida stenhuset. Arbetet med omläggningen började i sydväst och korta sträckor av muren plockades ned och sattes upp igen. Arbetet besiktigades vid fem tillfällen. I den västra delen framkom rikligt med raseringsmassor i form av tegel, taktegel, kalkbruk och fönsterglas, i fyllningen bakom vallgravsmuren. Det förekom även enstaka fynd av djurben och yngre rödgods. Ytligt i fyllningen påträffades yngre fynd t.ex. en glödlampa och en bit av en vattenslang. Raseringsmassorna föreföll uppblandad med annat fyllningsmaterial och verkar ha hamnat där sekundärt. Längre norrut minskade inslaget av rivningsmassor och bestod mest av matjord. 6 Bollerups säteri 3:5

9 Figur 3: Del av vallgravsmuren nerplockad och uppförandet av den nya har påbörjats längst bort i bilden. Figur 4: Den nedre vallgravsmuren går in i det inre av brons valv vilket visar att den har tillkommit efter bron, sannolikt som en förstärkning av den inre stödjemuren. Den nedre vallgravsmuren förefaller vara en senare konstruktion som kan ha som funktion att förstärka stödjemuren som avgränsar borggården. Troligen har den inre stödjemuren börjat röra på sig där den var i kontakt med vallgravsvattnet och för att inte riskera att hela stödjemuren rasade så har man byggt ytterligare en mur utanför och fyllt utrymmet mellan murarna med tillgängligt fyllnadsmaterial. Bron som går in till slottsholmen består av tre valv. Den inre vallgravsmuren täpper till det inre valvet vilket visar att den är en senare konstruktion. Den yttre vallgravsmuren täpper till det yttre valvet vilket visar att vallgraven ursprungligen har varit betydligt bredare. På den norra sidan gjordes två försök med en lång järnstång att känna efter om stödjemuren går ända ned bakom den inre vallgravsmuren. Vid det ena försöket kunde järnstången drivas in förbi en eventuell stödjemur medan det i andra fallet så blev det stopp där stödjemuren borde finnas. Bollerups säteri 3:5 7

10 Figur 5: Den kalkbruksmurade konstruktionen som framkom bakom stödjemuren. Nere till höger ligger en av stenarna som har ingått i konstruktionen. Figur 6: Bilden visar det parti av stödjemuren som har lagts om. Den murade konstruktionen framkom i nederkanten av det borttagna partiet, strax under det gula kabelröret. I södra delen av den västra inre stödjemuren plockades ett parti ned varvid en del av en med kalkbruk murad kostruktion framkom bakom muren och föreföll fortsätta in mot borggården. Stenarna i konstruktionen hade plana sidor som om de var tillhuggna eller utvalda. Stenarna låg som i en trappa och även om bruket var helt upplöst så verkar de ligga på ursprunglig plats. Tre trapplan kunde urskiljas som underst vilade på stora stenblock. Konstruktionen ligger ca 2 meter under stödjemurens kant. En möjlig tolkning är att det är en trappa som har lett ned till vallgraven innan stödjemuren uppfördes. 8 Bollerups säteri 3:5

11 Referenser Anglert, M. Slutredovisning Bollerups borg Björk, T. Anmälan av utförd arkeologisk undersökning Bollerup 3: Helgesson, B. Anmälan av utförd arkeologisk undersökning Bollerup 3: Jönsson, L VA inom Bollerups säteri 3:5, Bollerups sn, Tomelilla kn. Arkeologisk förundersökning Rapport 2011:20. Sydsvensk Arkeologi AB. Kockum, J Värmekulvert och dränering inom Bollerups säteri. Arkeologisk förundersökning Rapport 2010:21. Sydsvensk Arkeologi AB. Wallin, J Riddaren och gälkaren Tue Galens frälseuppror i Skåne år 1377 mot drottning Margrethe av Danmark. Saxo. Kulturhistoria för Skåneland. Nr 19 Essäer. Bollerups säteri 3:5 9

12 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Projektnummer: Län: Skåne Kommun: Tomelilla Socken: Bollerup Fastighet: Bollerup 3:5 Läge: Ekonomiska kartan, blad 2D Oh Koordinatsystem: Sweref 99 TM X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: M ö.h. Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 5 Antal arkeologtimmar: 20 Antal maskintimmar : Exploateringsyta: Undersökt yta: Platschef: Per Sarnäs Personal: Projektgrupp: Underkonsulter: Uppdragsgivare: Bollerups Lantbruksinstitut Fynd: Dokumentationsmaterial: Digitala foton, Regionmuseet i Kristianstad Kostnader: :- 10 Bollerups säteri 3:5

13 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Bunkeflostrand 21:3, del av, Bunkeflo socken, Malmö kommun, AU Joakim Frejd. 2. Pilbladet 1 (f.d. del av Sallerup 180:36), fornlämning nr 32 i Södra Sallerups sn, Malmö kommun, FU Joakim Frejd. 3. Krokiga gatan och Åbogatan. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing- Marie Nilsson. 4. Norra Sandby ödekyrkogård. Sandby 68:1, Norra Sandby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 5. Bollerups säteri 3:5, fornlämning 13, Bollerups sn, Tomelilla kn. FU Per Sarnäs.

14

15