M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:5

Transkript

1 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:5 Målnummer: UM Avdelning: 8 Avgörandedatum: Rubrik: För att förlängt uppehållstillstånd för studier ska medges krävs det att studenten i nära anslutning till början av studietiden uppvisar tryggad försörjning samt medel för återresa. Godtagbara framsteg i studier motsvarar 15 högskolepoäng under första året, 22,5 högskolepoäng under andra året och 30 högskolepoäng under tredje och följande år. Kravet är detsamma oavsett undervisningsspråk. Det är de högskolepoäng som uppnåtts under tiden för det senaste uppehållstillståndet som ska ligga till grund för bedömningen av om studenten gjort godtagbara framsteg i sina studier. Exempelvis visad sjukdom eller liknande skäl såsom nära anhörigs sjukdom eller dödsfall kan leda till att lägre studieresultat godtas. Lagrum: 5 kap. 10, 19 och 23 utlänningslagen (2005:716) 4 kap. 5 utlänningsförordningen (2006:97) Artikel 12.2 b i rådets direktiv 2004/114/EG av den 13 december 2004 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete MIGRFS 4/2006 Rättsfall: MIG 2007:21 UN REFERAT I (UM ) A beviljades uppehållstillstånd under perioden den 1 augusti 2006 till och med den 30 juni 2007 för att studera "Communication in English". I juni 2007 ansökte A på nytt om uppehållstillstånd för att under läsåret 2007/2008 studera "International Migration and Ethnic Relations". A ingav till Migrationsverket dokument till styrkande av att hans tvillingbror mördats i mars 2007 samt kontoutdrag visande att han förfogade över kr. Tvillingbroderns död anfördes som orsak till A:s bristande studieresultat under läsåret 2006/2007. Den 7 januari 2008 avslog Migrationsverket A:s ansökan och yttrade bl.a. Eftersom A uppgivit att han avser att studera fram till sommaren år 2010 bör han visa att han förfogar över kr. Redan på den grunden ska hans ansökan avslås. Vidare hade A vid tidpunkten för verkets beslut inte uppnått något högskolepoäng (European Credit Transfer System, ECTS). En utländsk student som bedriver studier på engelska språket ska enligt verkets praxis uppnå högskolepoäng under ett år för att kunna anses göra godtagbara framsteg i sina studier. Migrationsverket ifrågasätter A:s uppgift om att hans tvillingbror mördats i mars 2007 samt finner att oavsett riktigheten i uppgiften kan broderns påstådda död inte förklara A:s bristande studieresultat fram till mars Att A bytt studieinriktning kan inte heller det medföra undantag från kravet att uppnå godtagbara framsteg i sina studier. A överklagade beslutet till migrationsdomstolen och vidhöll där sin talan. Till migrationsdomstolen ingav A ett kontoutdrag visande att han den 14 mars 2008 förfogade över kr samt ett registerutdrag från Malmö högskola enligt vilket han under vårterminen 2008 totalt erhållit 45 högskolepoäng.

2 Länsrätten i Skåne län, migrationsdomstolen ( , ordförande J. Svensson samt tre nämndemän), biföll överklagandet och upphävde Migrationsverkets beslut om utvisning samt beviljade A uppehållstillstånd för perioden 1 juli juni Domstolen yttrade i huvudsak följande. Med hänvisning till Genomförande av EG direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier (prop. 2005/06:129) samt Rådets direktiv 2004/114/EG av den 13 december 2004 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete (hädanefter studentdirektivet) kan det inte krävas att A visar tryggad försörjning utöver den tid ansökan avser. Han har därmed visat att han förfogar över erforderliga medel. Under läsåret 2007/2008 erhöll A 45 högskolepoäng fram till och med maj Syftet med studentdirektivet är att visa att studenten har studieavsikt. Mot bakgrund av att A uppfyllt de krav som ställs i praxis avseende högskolepoäng finner domstolen att han uppvisat godtagbara studieresultat. Migrationsverket överklagade migrationsdomstolens dom till Migrationsöverdomstolen och yrkade att Migrationsöverdomstolen med ändring av migrationsdomstolens dom skulle fastställa verkets beslut att avslå A:s ansökan om uppehållstillstånd. Till stöd för överklagandet anförde verket i huvudsak följande. Regeringens uttalande i prop. 2005/06:129 bör tolkas så att försörjningen ska visas vara tryggad för hela den planerade studietiden och inte för den tid ansökan avser. Oavsett detta har A endast visat att han förfogade över kr under perioden 1 augusti juni Han har således inte visat att han under denna period hade tillgång till de i Migrationsverkets föreskrifter, om försörjningskravet för utomnordiska gäststuderande som inte omfattas av EES-avtalet (MIGRFS 4/2006), stipulerade kr för tio månader under ett år. För det fall man godtar A:s uppgift om hans tvillingbrors död så är det endast tiden efter broderns död i mars 2007 som kan förklara de bristande studieresultaten. Att A inte tog några poäng dessförinnan är alltjämt utan godtagbar förklaring. Det framgår av Migrationsverkets utlänningshandbok att kraven på en mastersutbildning oftast förutsätter förkunskaper i engelska språket och det konstateras vidare att en student på denna nivå inte belastas med ett nytt undervisningsspråk. Kravet på studieresultat ska fastställas till 18,75 högskolepoäng (European Credit Transfer System, ECTS) per termin under första året och 22,5 högskolepoäng per termin därefter, vilket motsvarar de krav som Centrala studiestödsnämnden (CSN) ställer på en svensk student för fortsatt studiebidrag. Det högre kravet bör ställas på samtliga studenter som ansöker om uppehållstillstånd för studier som bedrivs på engelska språket. Kraven för en utländsk student som studerar på svenska språket ska följa tidigare praxis (Utlänningsnämnden - Vägledande beslut UN ). A har i sitt hemland studerat på universitet i åtta år och måste förutsättas ha sådana kunskaper i engelska språket att han obehindrat kan tillgodogöra sig allt studiematerial under utbildningen. Det är Migrationsverkets uppfattning att det är den period för vilken studenten senast beviljades uppehållstillstånd som utgör grunden för prövningen vid en ansökan om ytterligare uppehållstillstånd för studier. I undantagsfall kan det finnas skäl att bedöma studieresultaten genom att göra ett snitt på antalet poäng per termin. Det måste också finnas utrymme för att bedöma högskolepoäng som tagits efter det att studentens uppehållstillstånd löpt ut vid exempelvis omtentamen eller s.k. uppsamlingstentor. A ansökte om uppehållstillstånd i juni 2007 och han kompletterade inte sin ansökan med uppvisande av uppnådda högskolepoäng innan Migrationsverket fattade sitt beslut i januari Migrationsdomstolen har begränsat sin prövning till att avse två terminer som förlöpt efter verkets beslut. Detta saknar stöd i

3 förvaltningsrättsliga principer och kan inte heller vara ett övergripande syfte med studentdirektivet. Det är riktigheten i det överklagade beslutet som är föremål för migrationsdomstolens prövning och omständigheter som inträffade därefter kan inte anses falla inom processramen utan ska med hänvisning till instansordningsprincipen istället anhängiggöras genom att en ny ansökan ges in till prövningsmyndigheten. Med beaktande av att A bytt studieinriktning två gånger sedan hans arbetsgivare beviljade honom tjänstledighet ifrågasätter Migrationsverket även A:s studieavsikt. A bestred bifall till Migrationsverkets talan och anförde i huvudsak följande. Det förelåg visserligen initialt brister avseende hans studieresultat men av tidigare uppgivna skäl kunde han inte koncentrera sig på sina studier. Utöver tidigare redovisade högskolepoäng har han under augusti 2008 erhållit ytterligare 7,5 högskolepoäng och han räknar med att erhålla ytterligare 7,5 högskolepoäng under oktober Vidare kan det inte vara rimligt att han i förväg uppvisar medel för flera års studier eftersom hans anhöriga måste ha möjlighet att införskaffa de medel som krävs. Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen ( , Trägård, Brege Gefvert och Berselius, referent), yttrade: Av 5 kap. 10 utlänningslagen (2005:716) följer att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för arbete, studier, besök eller för att bedriva näringsverksamhet. För att en utlänning som befinner sig i Sverige och ansöker om fortsatt uppehållstillstånd för studier ska få sitt tillstånd beviljat krävs att det föreligger vägande skäl för förlängning av vistelsetiden i enlighet med 5 kap. 19 utlänningslagen. Av 5 kap. 23 första stycket samma lag framgår att regeringen får meddela närmare föreskrifter om uppehållstillstånd för studier. Regeringen har med stöd av bemyndigandet meddelat föreskrifter i 4 kap. 5 utlänningsförordningen (2006:97). Vid bedömningen av om det föreligger vägande skäl i enlighet med 5 kap. 19 utlänningslagen, för det fall ansökan avser uppehållstillstånd för studier, ska bl.a. beaktas huruvida kriterierna i 4 kap. 5 utlänningsförordningen är uppfyllda. Tryggad försörjning och återresa I 4 kap. 5 utlänningsförordningen föreskrivs att en utlänning som har för avsikt att studera i Sverige och som har antagits till högskoleutbildning här ska beviljas uppehållstillstånd för studietiden om han eller hon har sin försörjning under studietiden och sin återresa tryggad genom egna medel, stipendium eller på annat liknande sätt. Kravet på tryggad försörjning innebär att försörjningskravet ska anses uppfyllt om den gäststuderande kan visa att han eller hon förfogar över minst kr per månad under tio månader av ett år (MIGRFS 4/2006, se även prop. 2005/06:129 s. 59). Härutöver måste som ovan nämnts studenten även visa att han eller hon har återresan tryggad. Med studietiden får enligt Migrationsöverdomstolens bedömning avses tiden för vilken uppehållstillstånd söks för de ifrågavarande studierna. Att försörjningen ska vara tryggad innebär att medel ska vara tillgängliga i nära anslutning till början av studietiden (se även MIG 2007:21). Godtagbara framsteg i studier Av 4 kap. 5 utlänningsförordningen framgår kravet att en utlänning måste göra godtagbara framsteg i sina studier för att kunna beviljas uppehållstillstånd för den aktuella studietiden. Formuleringen godtagbara framsteg i sina

4 studier har sin förebild i artikel 12.2 b i studentdirektivet där det framgår att det ankommer på den enskilda medlemsstaten att avgöra vad som utgör godtagbara framsteg i studier. I prop. 2005/06:129, s. 61 f., som låg till grund för införlivandet av studentdirektivet, hänvisas bl.a. till Migrationsverkets utlänningshandbok som refererar till äldre praxis beskriven i delbetänkandet Invandringspolitiken - Bakgrund (SOU 1982:49 s. 166). Det betänkandet bygger i sin tur i denna del på verkets anvisningar från år 1979 avseende hur många poäng som en person som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd för studier bör ha uppnått i samband med sina tidigare studier. Av denna praxis framgår att en student måste, enligt det tidigare poängsystemet, uppnå 10 poäng under första året, 15 poäng under andra året och 20 poäng under tredje och följande år. Med nuvarande högskolepoängsystem motsvarar detta 15 högskolepoäng (ECTS-poäng) under första året, 22,5 högskolepoäng under andra året och 30 högskolepoäng under tredje och följande år. I a. prop. s. 63 anges att Migrationsverkets praxis innebär att lägre studieresultat kan godtas exempelvis p.g.a. sjukdom. Lagstiftaren har inte funnit anledning att i författning ändra eller förtydliga de krav på resultat i fråga om den sökandes tidigare studier som sålunda i praxis har ansetts nödvändiga för en förlängning av uppehållstillståndet. Enligt Migrationsöverdomstolens uppfattning saknas skäl att nu frångå denna praxis. Migrationsöverdomstolen finner i överensstämmelse därmed att erforderliga högskolepoäng som regel ska ha uppnåtts under den studieperiod som respektive uppehållstillstånd avser. Detta innebär att de högskolepoäng som uppnåtts under det senaste uppehållstillståndet ska ligga till grund för bedömningen av om studenten gjort godtagbara framsteg i sina studier vid prövning av fortsatt uppehållstillstånd för den därefter följande studieperioden. Undantag bör emellertid kunna göras om högskolepoäng uppnås exempelvis genom omtentamen i nära anslutning till tidpunkten då uppehållstillståndet löpt ut. Domstolen anser det också rimligt att visad sjukdom eller liknande skäl såsom nära anhörigs sjukdom eller dödsfall kan leda till att lägre studieresultat undantagsvis godtas. För detta bör dock krävas att dessa omständigheter har varit ägnade att påverka studieförmågan i sådan grad, att studieresultatet kan antas vara en följd av detta. Migrationsverket anför att i samband med bedömningen av om fortsatt uppehållstillstånd för studier ska beviljas bör kravet på studieresultat för samtliga studenter som bedrivit studier på engelska språket likställas med de krav som ställs upp av CSN för erhållande av studiemedel. Migrationsverkets argumentation och tillämpning av aktuella bestämmelser ger dock inte uttryck för att det ska göras en individuell bedömning och att hänsyn bör tas till exempelvis de sökande som inte har engelska språket som modersmål. Författningsstöd saknas också för att generellt tillämpa olika praxis beroende på om studierna bedrivs på engelska eller svenska. Tidigare studier bör, enligt Migrationsöverdomstolens uppfattning, bedömas enligt samma princip oavsett på vilket språk de har bedrivits. A:s studier ska således bedömas såsom beskrivits ovan utan avseende på studiespråk. Vägande skäl för förlängning av vistelsetiden A har först drygt sju månader efter det att hans uppehållstillstånd löpt ut uppvisat att han förfogar över kr. Han kan således inte anses ha uppvisat medel i nära anslutning till början av studietiden och har därför inte uppfyllt kraven om tryggad försörjning och återresa som uppställs i 4 kap. 5 utlänningsförordningen. Migrationsöverdomstolen noterar vidare att A inte erhållit några högskolepoäng under tiden han innehade uppehållstillstånd för läsåret 2006/2007. Han har inte heller uppnått högskolepoäng i nära anslutning till tidpunkten då hans uppehållstillstånd löpte ut. A anför i denna fråga att hans broders dödsfall ledde

5 till att han inte kunde koncentrera sig på sina studier och att detta förklarar hans initialt bristande studieresultat. Migrationsöverdomstolen finner, i likhet med Migrationsverket, att broderns dödsfall i vart fall inte kan förklara A:s bristande studieresultat fram till mars Migrationsöverdomstolen finner således att vad A anfört som förklaring till sitt lägre studieresultat inte medför att han kan anses ha gjort godtagbara framsteg i sina studier. Sammanfattningsvis har A inte visat att han haft försörjning under studietiden. Inte heller kan han anses ha gjort godtagbara framsteg i sina studier. Det föreligger därför inte vägande skäl för förlängning av A:s uppehållstillstånd i Sverige enligt 5 kap. 19 utlänningslagen. Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen upphäver migrationsdomstolens dom, utom såvitt avser ersättning till det offentliga biträdet, och fastställer Migrationsverkets beslut. II (UM ) B beviljades uppehållstillstånd under perioden den 9 augusti 2005 till och med den 30 juni 2006 för att studera International Master of Science in Social Work. Därefter beviljades B uppehållstillstånd under perioden den 1 juli 2006 till och med den 1 juli 2007 för att studera International Business Management. B ansökte på nytt om uppehållstillstånd för att under läsåret 2007/2008 fortsätta sina studier i ekonomi. I beslut den 3 december 2007 avslog Migrationsverket B:s ansökan. Beslutet motiverades med att B inte uppnått godtagbara framsteg i sina studier. B överklagade beslutet till migrationsdomstolen och vidhöll sin talan. Till migrationsdomstolen ingav B ett registerutdrag från Mälardalens högskola. B anförde även att hans hustru insjuknat och att hustruns sjukdom förklarade hans bristande studieresultat. Länsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen ( , ordförande M. Johansson samt tre nämndemän), avslog överklagandet och yttrade i huvudsak följande. Av utredningen i målet framgår att B under sitt andra läsår uppnådde sammanlagt 9 högskolepoäng samt under höstterminen 2007, dvs. under sitt tredje läsår, kompletterade med ytterligare sex högskolepoäng. B har anfört att hans studieresultat påverkades av att hans hustru i hemlandet var sjuk, men har inte med handlingar eller på annat sätt visat detta. Mot denna bakgrund kan B under sitt andra läsår inte anses ha uppnått ett godtagbart studieresultat. B överklagade migrationsdomstolens dom till Migrationsöverdomstolen och yrkade bifall. Till stöd för sin talan anförde B i huvudsak följande. En nära anhörigs sjukdom kan jämställas med en egen sjukdom och utgör ett temporärt hinder av force majeure-karaktär. Han och hans hustru uppfattade hennes sjukdom som allvarlig. Vidare torde ett senare godtagbart studieresultat kunna läka tidigare uteblivna resultat eftersom det är situationen för dagen och prognosen framöver som bedöms i detta sammanhang. B åberopade ett läkarutlåtande till styrkande av att hans hustru opererades den 10 mars 2007 med diagnosen multipla muskelknutor i underlivet. Av utlåtandet framgick även att hon skrevs ut från sjukhuset den 15 mars Vidare ingavs intyg från Mälardalens högskola till styrkande av hans studieresultat. Av dessa intyg framgick att han inte erhöll något högskolepoäng under höstterminen 2006 och att han under perioden den 11 januari till den 5 februari 2007 uppnådde 9 högskolepoäng. Därefter erhöll han ytterligare högskolepoäng den 2 november 2007 samt vid senare tillfällen. Borträknat hans studieresultat under läsåret 2005/2006 hade han fram till och med den 12 juni 2008 totalt erhållit 59,5 högskolepoäng varav 25 högskolepoäng under år 2007 och resterande under år 2008.

6 Migrationsverket bestred bifall till överklagandet och anförde att den av B till Migrationsöverdomstolen ingivna handlingen till styrkande av hans hustrus sjukdom var av lågt bevisvärde, och att han genom denna handling inte visat att hustruns sjukdom under mars 2007 medfört att hans studieresultat under hela läsåret 2006/2007 spolierats. Omständigheten att han under läsåret 2007/2008 uppnått ett godtagbart studieresultat kunde inte läka tidigare bristande studieresultat. Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen ( , Trägård, Brege Gefvert och Berselius, referent), yttrade: Av 5 kap. 10 utlänningslagen (2005:716) följer att se under I i enlighet med 5 kap. 19 utlänningslagen. Av 5 kap. 23 första stycket samma lag framgår att se under I ska bl.a. beaktas huruvida kriterierna i 4 kap. 5 utlänningsförordningen är uppfyllda. Godtagbara framsteg i studier Migrationsverket och migrationsdomstolen har avslagit B:s ansökan respektive överklagande gällande fortsatt uppehållstillstånd för studier med motiveringen att han inte uppnått ett godtagbart studieresultat. Av 4 kap. 5 utlänningsförordningen framgår kravet se under I det ankommer på den enskilda medlemsstaten att avgöra vad som utgör godtagbara framsteg i studier. I prop. 2005/06:129, s. 61 f., som låg till grund för införlivandet av studentdirektivet se under I anges att Migrationsverkets praxis innebär att lägre studieresultat kan godtas exempelvis p.g.a. sjukdom. Lagstiftaren har inte funnit anledning att i författning se under I att studieresultatet kan antas vara en följd av detta. B har erhållit endast 9 högskolepoäng under tiden han innehade uppehållstillstånd för läsåret 2006/2007, vilket inte är tillräckligt för att grunda rätt till uppehållstillstånd för efterföljande studieperiod. Dessa poäng uppnåddes i januari och februari B har anfört att hans bristande studieresultat under läsåret 2006/2007 är hänförligt till hustruns sjukdom. Migrationsöverdomstolen bedömer att ingivna handlingar inte ger stöd för att B:s hustrus sjukdom var av sådan karaktär att den kan förklara B:s bristande studieresultat under läsåret 2006/2007. Han har inte heller uppnått erforderligt antal högskolepoäng i nära anslutning till tidpunkten då hans uppehållstillstånd löpte ut. Migrationsöverdomstolen finner således att B inte kan anses ha gjort godtagbara framsteg i sina studier. Vägande skäl för förlängning av vistelsetiden Då B inte har gjort godtagbara framsteg i sina studier föreligger det inte vägande skäl för förlängning av B:s uppehållstillstånd i Sverige enligt 5 kap. 19 utlänningslagen. Det har således varit korrekt att avslå B:s ansökan om fortsatt uppehållstillstånd för studier. Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet. Sökord: Förlängt uppehållstillstånd för studier; Godtagbara framsteg i studier; Medel för återresa; Studieresultat; Tryggad försörjning;

7 Undervisningsspråk; Vägande skäl för förlängning Litteratur: Prop. 2005/06:129 s. 59, 61 f. och 63; SOU 1982:49 Invandringspolitiken - Bakgrund, s. 166; Migrationsverkets utlänningshandbok