Marknadsundersökning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marknadsundersökning"

Transkript

1 Linköpings universitet Johan Nyemad: Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Elias Bergman: Marknadsföring: 722G93 Stina Starke: Handledare: Thomas Rosenfall Rebecca Axelsson: Ellen Varvne: Pontus Kressner: Marknadsundersökning - en studie om studenters syn på framtida arbetsgivare

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund och problematisering Syfte: Frågeställningar: Avgränsningar Referensram Employer Branding Generation Y Varumärke Beslutsteori Att kommunicera arbetsgivarvarumärke Metod Ansats Urval Metod för datainsamling Sekundärdata Bearbetning av data Val av enkätfrågor Kvalitet och källkritik Etik Empiri Empirisk primärdata Empirisk sekundärdata Analys Slutsats Referenslista Litteratur Artiklar Elektroniskt Bilaga

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund och problematisering Ett vanligt samtalsämne i studenters vardag är den framtida karriären och var de kommer att hamna i framtiden. Det är dock långt ifrån allmänt känt varför individer vill arbeta för en specifik arbetsgivare och vad som gör en arbetsgivare attraktiv. Framtida arbetsmarknad, eller önskan om framtida jobb, ser helt olika ut beroende på utbildning. Denna studie avser fokusera på ekonomistudenter. Högskoleverket (2012) pekar på att rekryteringsbehovet av högskoleutbildade ekonomer väntas stiga kraftigt från mitten av 2010-talet. Denna utveckling beror på att många gymnasieutbildade ekonomer som går i pension väntas ersättas med högskoleutbildade. Från mitten av 2020-talet och framgent väntas behovet av högskoleutbildade ekonomer överstiga utbudet och arbetsmarknaden för detta skrå ser således ljus ut. (Högskoleverket 2012) Denna studies målgrupp är civilekonomstudenter vid Linköpings Universitet, en grupp som mot denna bakgrund väntas vara efterfrågad på arbetsmarknaden. Det är därför intressant att undersöka hur företagen ska lyckas med rekryteringen av de medarbetare som eftersöks. För arbetsgivare är utmaningen att profilera sig som en attraktiv arbetsplats, för att locka till sig den utbildade arbetskraft de behöver. Det är allmänt känt att humankapital är grundbulten för att skapa sig konkurrensfördelar i den moderna ekonomin (Berthon, Ewing & Hah 2005). Därför blir det tydligt att employer branding är viktigt i dagens samhälle för att skapa ett framgångsrikt företag med hjälp av rätt medarbetare. Att marknadsföra sin organisation som en tilltalande arbetsgivare kallas employer branding. Employer branding handlar om vikten av att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare för att kunna attrahera de medarbetare som företaget vill ha. Individer definierar allt oftare vilken typ av organisation de vill verka inom snarare än vad de vill arbeta med. Employer branding blir viktigare över tid eftersom arbetskraften numera förväntar sig att deras arbete ska leda till större självförverkligande och social profilering än tidigare. (Kotler, Armstrong & Parment 2013) Självförverkligande och social profilering är även typiska kännetecken för generation Y, vilket omfattar personer födda från sent 70-tal till mitten av 90-talet (Parment 2013). Generation Y är överrepresenterad bland de som nyanställs på arbetsmarknaden idag (Statistiska Centralbyrån 2015) och utgör en stor del av den population studien avser undersöka, det vill säga civilekonomstudenter på Linköpings universitet. Tidigare forskning av Wilder, Gudergan och Lings (2010) visar att employer branding ger effekter för och blir påverkat av andra delar av företaget än rekryteringsavdelningen. De menar att huruvida företaget framstår som en attraktiv arbetsgivare eller inte hänger ihop med fler saker än bara arbetsgivarvarumärket. Exempelvis hävdar författarna att om företagets produkter anses mindre attraktiva av konsumenterna är det mindre troligt att personer vill arbeta på företaget. Dessa förhållanden menar författarna även gäller omvänt. (Wilder, Gudergan & Lings 2010) Denna studie avser undersöka civilekonomstudenter vid Linköpings Universitets attityd till framtida arbetsgivare. De två indiska forskarna Chhabra och Sharma (2014) visar i sin studie att det är viktigt att anpassa sin marknadsföring som arbetsgivare utifrån vad företaget söker, med avseende på 3

4 exempelvis utbildningsnivå, kön och ålder. De menar att fortsatt forskning behöver undersöka andra typer av demografier, vilka varierar beroende på var i världen företaget verkar (Chhabra & Sharma 2014). Följande studie kommer behandla employer branding gällande andra demografiska områden, åldrar och omfattning än deras studie och bidrar därmed till ytterligare kunskap inom området employer branding. Mot bakgrund av vad som presenterats är det intressant att undersöka vilka faktorer som ligger bakom att civilekonomstudenter ser en viss arbetsgivare som attraktiv samt på vilket sätt denna uppfattning skapas. Det är också av intresse att undersöka huruvida en populär arbetsplats bland de som arbetar där även är populär bland studenter. Det är inte känt huruvida det som uppfattas som en attraktiv arbetsplats externt även uppfattas på detta sätt internt. Studien avser således bidra med ökad kunskap kring detta mycket aktuella ämne och dess bakomliggande drivkrafter. 1.2 Syfte: Syftet med studien är att objektivt förklara Linköpings Universitets civilekonomstudenters attityd till framtida arbetsgivare. Mer specifikt undersöks varför vissa arbetsgivare ses som mer attraktiva än andra och vilka faktorer som värdesätts. Resultatet avser verka som en språngbräda för fortsatt forskning. 1.3 Frågeställningar: Med studiens syfte som grund kommer följande frågeställningar behandlas; Vilka faktorer anser civilekonomstudenter har störst betydelse vid värdering av framtida arbetsgivare? På vilket sätt har civilekonomstudenterna bildat sig denna uppfattning om framtida arbetsgivare? Framstår en arbetsgivare som attraktiv för att den anses vara det av nuvarande arbetstagare eller är employer branding avgörande för civilekonomstudenter? 1.4 Avgränsningar För att uppfylla syftet kommer studiens fokus endast vara civilekonomstudenter vid Linköpings Universitet och inte övriga lärosäten eller program. Denna avgränsning görs för att inte riskera en alltför omfattande studie. Vidare kommer studien inte undersöka employer branding ur arbetsgivarens perspektiv. 4

5 2. Referensram För att på ett relevant sätt besvara studiens frågeställningar behöver teorier relaterade till employer branding studeras närmare. Vidare inkluderas teorier nära knutna till studiens forskningsfrågor. Dessa teorier ska kopplas till den empiri som samlas in för att sedermera undersöka om verkligheten stämmer överens med teorin. Mot denna bakgrund avser rapportförfattarna att arbeta deduktivt med utvalda teorier för att se om dessa kan förklara insamlad empiri. 2.1 Employer Branding En av studiens centrala frågeställningar är att belysa vad employer branding har för påverkan på den utvalda målgruppen, begreppet som sådant kan därför behöva en förklaring. Employer branding, fritt översatt till arbetsgivarvarumärke, menar Backhaus och Tikoo (2004) består av tre delar. Den första delen handlar om vilket värde företaget kopplar till sitt varumärke. Detta innebär att ett koncept utvecklas för vilket specifikt värde organisationen ger sina anställda. Nästa steg är att externt marknadsföra bilden av företagets värdeerbjudande. Detta för att attrahera en specifik målgrupp för framtida rekrytering samt understödja de produkter som säljs och varumärket som helhet. Det tredje och sista steget är intern marknadsföring vilket är viktigt för att få en arbetskraft som är motiverad att verka för företagets värden och organisatoriska mål. (Backhaus & Tikoo 2004) Den teori Backhaus och Tikoo (2004) skapade vidareutvecklades av Chhabra och Sharma (2014) genom framtagandet av en modell de kallar Conceptual model. Denna modell finns i figur 1 nedan. Författarna menar att employer branding har blivit ett viktigt strategiskt verktyg för att behålla och attrahera arbetskraft, varför modellen har skapats. (Chhabra & Sharma 2014) I Chhabra och Sharmas (2014) studie varierar de olika attribut som de undersökta personerna efterfrågar hos en arbetsgivare beroende på utbildningsnivå. Exempelvis är kompensation en viktig del för studenter som utbildar sig inom ekonomi eller handel, till skillnad från studenter med bakgrund inom humaniora eller naturvetenskap. I stora drag visar Conceptual model att om företag förmedlar de, i modellen uppställda, organisatoriska attributen genom kommunikation och marknadsföring i olika kanaler kan det gynna företagen att formulera och effektivt genomföra employer branding-strategier och på så sätt bli en attraktiv arbetsgivare. (Chhabra & Sharma 2014) Denna modell kan användas som vägledning i vad employer branding kan innefatta och vilka attribut som har visat sig vara viktiga för att lyckas med strategin. 5

6 Figur 1 (Chhabra & Sharma 2014) 2.2 Generation Y Teorin om generation Y kommer i studien användas för att tolka resultaten och jämföra dessa med vad som kännetecknar generationen. Denna teori ska inte användas för att dra slutsatser om generation Y, den används snarare för att jämföra med den verklighet som empirin speglar. Teorin om generation Y har stor relevans för studien då de flesta respondenter väntas tillhöra denna generation (Universitets- & högskolerådet 2014). Generation Y definieras som individer födda från slutet av 70-talet fram till mitten av 90-talet (Kotler, Armstrong & Parment 2013). Det bör understrykas att det som i följande stycken presenteras om generation Y befinner sig i gränslandet mellan teori, observation och analys. I denna studie kommer det dock att behandlas som teori och användas som stöd för att analysera empirin. Generation Y bortprioriterar faktorer som lojalitet för att istället prioritera nyttomaximering och bekvämlighet (Parment 2013). Parment och Dyhre (2009) skriver att generation Y ses som sociala, snabbföränderliga, dynamiska och högpresterande individer. De påstås också vara tekniskt kunniga, karriärmedvetna och inneha god kunskap om internet. Generation Y är, i jämförelse med tidigare generationer, inte lika motiverade av materiell strävan och hög levnadsstandard. Istället är frihet i sitt sätt att arbeta och samspelet mellan arbete och privatliv viktiga aspekter. (Parment & Dyhre 2009) För att avgöra vilken arbetsgivare som är mest attraktiv spelar känslor en stor roll för Generation Y. Hög inkomst, en extra veckas semester, snabbare dator eller fria samtal från mobilen under semestern är av mindre betydelse. Känslostyrda fördelar så som bra arbetsklimat, en upplyftande kultur där medarbetare är med i beslutsprocessen, attraktivt läge och trevliga kollegor är av större betydelse. (Parment & Dyhre 2009) Generation Y utgår ifrån att de kommer ha en balans mellan arbetsliv och privatliv och tror starkt på att de genom sitt arbete kan göra skillnad för samhället. Denna vilja att göra skillnad för mer än en själv är tongivande bakom generationens drivkrafter vilket leder till att de inte vill ha arbeten som upplevs som 6

7 meningslösa. Viljan att göra skillnad grundar sig i att generationen har växt upp i ett samhälle baserat på tradition där saker görs på grund av att de alltid gjorts på det sättet. Detta är nu något som de vill förändra genom att skapa ett samhälle byggt på förändring. (Parment & Dyhre 2009) Generation Y är uppväxta i en miljö präglad av kraftig varumärkesexponering vilket har lett till att de från tidig ålder finner det helt naturligt med varumärken och dess påverkan på individers konsumtion. Detta gör att de är väl medvetna om fördelarna med starka varumärken och hur dessa ofta är förknippade med tillförlitlighet, kvalitet och image. Kopplat till detta finns en klar uppfattning om vilka arbetsplatser som ser bra ut på ett CV och generation Y behandlar sitt CV som ett viktigt strategidokument för framtiden, och söker sig således till arbetsgivare vilka antas stärka detta. På grund av detta behöver organisationer mer än någonsin skapa positiva associationer till sitt varumärke, för att framstå som attraktiva för den nya generationen arbetskraft. (Parment & Dyhre 2009) 2.3 Varumärke Denna studie avser ta reda på vad som gör att en arbetsgivare betraktas som attraktiv. Avgörande för ett företags attraktivitet är, oavsett vilken intressent som studeras, att inneha en styrka i varumärket (Kotler, Armstrong & Parment 2013). Då varumärken av olika slag ofta förekommer i denna studie behövs en definition av begreppet. Kotler, Armstrong och Parment (2013) skriver att Varumärken är mer än bara namn och symboler - de är bärande element i ett företags eller en organisations relation med sina kunder (Kotler, Armstrong & Parment 2013:237). Det är de olika intressenterna som skapar och avgör varumärkesinnehållet, det är alltså inte varumärkesstrategier som avgör varumärkesinnehållet (Kotler, Armstrong & Parment 2013). Ett starkt varumärke ger flera fördelar på olika nivåer, en del är förstås att bli en attraktiv arbetsgivare, men det finns flera andra viktiga delar. Starka varumärken är inte bara attraktiva i relation till kunder, utan även för medarbetare, återförsäljare, leverantörer och andra intressenter. (Kotler, Armstrong & Parment 2013) En viktig startpunkt för ett bra arbetsgivarvarumärke är att ha ett starkt varumärke mot konsumenterna. Ett starkt konsumentvarumärke uppmärksammar organisationen och gör i de flesta fall employer branding lättare, effektivare och billigare genom att fungera som en genväg till ett starkare arbetsgivarvarumärke. Det är dock svårt att profilera organisationen som något annat än vad konsumentvarumärket signalerar. (Parment & Dyhre 2009) 2.4 Beslutsteori En av studiens frågeställningar ämnar undersöka vilka faktorer som är viktiga för civilekonomstudenter vid värdering av framtida arbetsgivare. För att på ett relevant sätt kunna belysa detta presenteras Etzionis (1968) beslutsteori med syfte att ytterligare underbygga studien kring på vilket sätt individer tar beslut och hur detta kan påverka val av framtida arbetsgivare. Denna beslutsteori har inte någon central roll i studien, men används till analys av respondenternas val. Etzioni (1968), som Olsen och Marger (1993) refererar till, menar att känslor, affektiva värden och normer påverkar beslutsfattande tillsammans med rationellt tänkande baserad på fakta. Desto mer individers beslut exponeras mot omvärlden desto mer spelar normer och känslor in. Det finns, enligt Etzioni (1968), tre grader av beslut där det affektiva och normativa spelar in olika mycket. 7

8 Exklusion: normer och känslor spelar en avgörande roll i det beslut individen tar. Det rationella tänkandet om att exempelvis maximera den ekonomiska nyttan kan tas ur bruk och faktorer såsom normer spelar större roll. Infusion: processen att ta in och bearbeta fakta för att sedan ta helt rationella beslut störs en del p.g.a. inslag av normativa och känslomässiga aspekter. Individen tar beslut baserat till viss del på rationellt tänkande, och till viss del på affektiva aspekter. Legitima indifferenszoner: normativa och känslomässiga aspekter spelar inte in i det beslut som ska tas, rationellt tänkande är det som istället avgör beslutet. Den typen av beslut som faller in i denna kategori är generellt sådana som inte exponeras mot omvärlden och ens sociala omvärld, utan är individuella. (Olsen & Marger 1993) 2.5 Att kommunicera arbetsgivarvarumärke Studiens frågeställning gällande hur studenten har bildat sig den uppfattning de gjort av en framtida arbetsgivare kan enklare angripas med hjälp av teori kring kommunikation av varumärken. Parment och Dyhre (2009) menar att ett arbetsgivarvarumärke inte kan bli starkare än organisationen i verkligheten är. Interna svagheter kan inte vägas upp av god marknadsföring utåt, utan det är av stor vikt att ett samspel finns mellan den interna och den externa bilden av företaget som arbetsgivare. De menar på att en bra organisation kännetecknas av bland annat: ett bra ledarskap, delaktighet i beslutsfattande, meningsfullhet i arbetet och att strategier och värderingar är väl förankrade i organisationen. Detta signalerar i sin tur ett starkt arbetsgivarvarumärke. Grunden i employer branding är att organisationen ska kunna attrahera framtida- och behålla nuvarande arbetskraft. Att arbeta i en organisation med ett starkt arbetsgivarvarumärke ger prestige för den anställde genom att andra människor associerar varumärket med kvalitet och därmed kopplar ihop individen med varumärkets kvaliteter. (Parment & Dyhre 2009) 3. Metod 3.1 Ansats Denna studie syftar till att förklara studenters attityd till framtida arbetsgivare och vad som gör vissa mer attraktiva än andra. Syftet är också att hitta bakomliggande faktorer till detta, varför en kvantitativ ansats i datainsamlingen lämpar sig väl (Bryman & Bell 2005). Studiens resultat väntas kunna användas som en fingervisning om verkligheten och verka som språngbräda till vidare forskning inom området. För att ge svar på vad som gör arbetsgivare attraktiva och på bästa sätt uppfylla syftet kommer en tvärsnittsstudie genomföras. Centralt fokus för denna studie är att undersöka flera fall vid en och samma tidpunkt, för att urskilja variation och mönster i en population. Med hänsyn till detta genomförs en tvärsnittstudie med dessa kännetecken (Bryman & Bell 2005). Denna studie har tagit fasta på att objektivt förklara verkligheten, varför det realistiska perspektivet med fördel används. Det realistiska perspektivet motiveras vidare av att studien väntas kunna förklara verkligheten med hjälp av empiri (Bryman & Bell 2005). Det kvantitativa material som samlas in analyseras genom att frågeställningar systematiskt behandlas i analysdelen, och att empiri och teori sammanvävs till en kvalitativ analys av data. För studien innebär detta att analysens fokus hamnar på hur teorin kan förklara och belysa studiens empiri. Studien 8

9 kommer inte vara begränsad till prövning av enskilda hypoteser utan den kvalitativa analysmetoden gör det möjligt att djupare förstå bakomliggande faktorer till resultaten. 3.2 Urval Den population studien undersöker är civilekonomstudenter vid Linköpings Universitet. Den del av populationen som utgör studiens stickprov grundas på ett bekvämlighetsurval, där de som för tillfället finns tillgängliga för forskaren blir de som studien undersöker (Bryman & Bell 2005). Ju mer homogen en population är, desto mindre stickprov behöver göras, detta gäller för exempelvis en population bestående av enbart studenter (Bryman & Bell 2005). Problemet med bekvämlighetsurval är att resultatet inte kan generaliseras, däremot kan resultatet utgöra en språngbräda för vidare forskning (Bryman & Bell 2005). Denna studie kommer således inte ge något resultat som går att generalisera rent statistiskt, fokus kommer istället vara att identifiera viktiga orsaker bakom valet av framtida arbetsgivare hos den utvalda populationen. 3.3 Metod för datainsamling Undersökningen genomförs med hjälp av enkäter, vilket är det huvudsakliga instrumentet för att samla in data till en tvärsnittsstudie. Med tanke på studiens omfattning är enkätundersökning det bästa alternativet eftersom den är både tids- och kostnadseffektiv (Bryman & Bell 2005). Andra metoder för datainsamling såsom intervju och fokusgrupp har valts bort därför att antalet respondenter studien efterlyser på ett bättre sätt kan uppnås via enkäter, då det går betydligt snabbare att administrera. Intervjudesign har också valts bort eftersom intervjuareffekt skulle vara nästintill oundviklig då rapportförfattarna är bekanta med ett avgörande stort antal individer i studiens population. En trolig intervjuareffekt är att respondenten inte svarar det den faktiskt tycker, utan svarar vad personen tror att intervjuaren vill höra (jfr. Bryman & Bell 2005). För att öka svarsfrekvensen i enkätundersökningen används en introduktionssida som förklarar studiens syfte och relevans. En kort enkät ger mindre bortfall än en lång enkät (Bryman & Bell 2005) och därför utformas en kort och koncis enkät där endast de viktigaste frågorna berörs. Frågorna i enkäten består av stängda frågor då öppna frågor kräver mer text och är något som kan orsaka ökat bortfall. Stängda frågor är också enklare att kvantifiera än öppna frågor (Bryman & Bell 2005). Rapportförfattarna skapar en enkät med hjälp av SurveyMonkeys enkättjänst vilken länkades till civilekonomprogrammets studenter genom facebookgrupper som täcker in en stor del av populationen. Sammanlagt nåddes cirka 1500 civilekonomstudenter av enkäten. Efter 100 respondenter, då SurveyMonkeys kapacitet var maximerad och den insamlade informationen ansågs tillräcklig stängdes undersökningen. Insamlingen av data tog två dagar. 3.4 Sekundärdata För att på ett relevant sätt kunna jämföra bilden av ett företag internt och externt används sekundärdata över vilka arbetsgivare som av de anställda uppfattas som mest attraktiva och jämförs med studiens primärdata. Sekundärdatan är hämtad från Universums (2015) omfattande studie kring arbetsgivares popularitet och kommer att användas för att analysera eventuella skillnader mellan bilden av en attraktiv arbetsgivare internt och externt. I denna rapport används sekundärdata då det inte är lika tids- och resurskrävande som primärdata (Bryman & Bell 2005). En förnyad analys kan leda till andra tolkningar och att mer tid ges till analys snarare än själva datainsamlingen (Bryman & Bell 9

10 2005). Det ska betonas att sekundärdatans funktion endast är att jämföra med primärdata, den har alltså inte någon central roll i studien. 3.5 Bearbetning av data Den information som samlats in ska vara lättöverskådlig och kunna redovisas i tydliga diagram och behöver därför kodas om till siffror och redovisas i diagram (Bryman & Bell 2005). De enkäter som inte besvaras eller bara till viss del besvaras är att betrakta som bortfall (Bryman & Bell 2005). Interna bortfall består av enkäter som inte besvarats fullt ut och därmed inte är att betrakta som fullständiga svar (Bryman & Bell 2005). Externa bortfall är sådana enkäter som inte besvaras alls eller inte återkommer till studien (Bryman & Bell 2005). Under studiens gång tas de enkäter som inte är att betrakta som fullständiga bort. Detta görs för att inte inkludera felaktiga enkäter i resultaten vilka då riskerar bli missvisande. 3.6 Val av enkätfrågor Alla enkätfrågor är utvalda så att de enkelt kan kvantifieras och vara mycket lätta att förstå. (jfr. Bryman & Bell 2005). Enkätens utformning är tänkt att inte vara för omfattande och inte ta för lång tid med anledning av att respondenter då kan tröttna och eventuellt hoppa över frågor (jfr. Bryman & Bell 2005). Enkäten återfinns i sin helhet i bilaga 1. En fråga om ålder väljs för att koppla till teorin om generation Y. På detta sätt kan det säkerställas att respondenterna är en del av denna generation. Nästa fråga anger respondentens juridiska kön vilket är viktigt för att säkerställa att besvarade enkäter speglar ett representativt urval av populationen. Könsfördelningen på civilekonomprogrammet vid Linköpings Universitet är relativt jämn med en liten övervikt på kvinnliga studenter (Universitets och högskolerådet 2014). Tredje frågan behandlar huruvida personen studerar på civilekonomprogrammet. Även denna åtgärd verkar som ett säkerställande filter för att verkligen vara säkra på att träffa populationen. Vidare undersöks vilken framtida arbetsgivare respondenten helst vill arbeta hos. På denna fråga finns möjlighet att sätta ett kryss för enbart ett företag. De på förhand givna alternativen väljs utifrån de 30 överst placerade företagen, som ekonomistudenter i Sverige valt i Universums studie som mest attraktiva 2014 (Universum 2015). Detta leder till att många av de alternativ som respondenterna kan tänkas vilja kryssa i kommer att finnas representerade i enkäten. Om så inte är fallet ges dock respondenterna även ett öppet alternativ där de själva kan skriva vilket företag de helst vill arbeta på i framtiden för att inte låsa fast de svarande vid de givna alternativen och täcka alla möjliga svarsalternativ. Enkäten omfattar även en fråga om på vilket sätt studenten har fått denna positiva bild av valt företag. Här ges studenten fem alternativ som inspiration men också alternativet annat, där de själva kan skriva i varför arbetsgivaren ansågs attraktiv. De alternativ som ges är noga utvalda av rapportens författare, och utformade som en sluten vertikal fråga i enighet med Bryman & Bell (2005). Respondenten ges här möjlighet att välja flera alternativ. Ytterligare en fråga i enkäten innefattar en rangordning av de faktorer studenten tycker är viktigast i 10

11 val av framtida arbetsgivare. Studenten får nio olika faktorer att välja mellan och dessa ska rangordnas efter vad som anses vara viktigast. Bryman och Bell (2005) refererar till forskning som visar att slutna frågor är att föredra framför öppna, när det kommer till enkätstudier. Fördelen med slutna frågor är att det blir enklare för respondenterna att genomföra enkäten då det inte är lika krävande. Däremot avser rapportförfattarna vara extra vaksamma vid utformandet av slutna frågor för att säkerställa att alternativ som många respondenter vill välja tas med. (jfr. Bryman & Bell 2005) Detta har i denna studie parerats på två sätt, dels genom att se över vad studenter svarat i liknande undersökningar tidigare så som Universums landsomfattande undersökning (Universum 2015) och dels genom att ge respondenten möjligheten att via fritext ge ett annat svar än de som listas. Detta är en funktionell lösning för att inte misslyckas med att täcka in alla möjliga svarsalternativ (Bryman & Bell 2005). Det ges också utrymme att lämna kritik och funderingar för att studiens författare ska kunna dra lärdom av studien och ge uppslag till vidare forskning. 3.7 Kvalitet och källkritik Vid användning av enkäter uppnås inte lika hög reliabilitet som vid användning av exempelvis intervjuer (Bryman & Bell 2005). Dock genomförs en pilotstudie för att testa enkäten innan den skickas ut till den valda populationen. Genom en pilotstudie säkerställs att frågorna är tydligt formulerade samt ökar validiteten i undersökningen (Bryman & Bell 2005). Det är även viktigt att ta hänsyn till eventuella interna och externa bortfallsfel för att inte ge ett missvisande resultat (Bryman & Bell 2005). Undersökningens resultat bör inte påverkas av forskarnas förväntningar eller deras speciella kännetecken. Objektivitet är också något som eftersträvas i undersökningen och möjlighet att upprepa studien med samma resultat, vilket är ett tecken på hög reliabilitet (Bryman & Bell 2005). Mot denna bakgrund utformas studiens undersökande del på ett sätt som gör att en objektiv spegling av den verklighet empirin representerar kan ske obehindrat. Gällande den sekundärdata som använts i studien så kan brister uppstå om forskarna själva inte är nära bekanta med materialet (Bryman & Bell 2005). Detta kan ses som ett problem eftersom den sekundärdata som används inte är insamlad av rapportförfattarna. Eftersom sekundärdatan inte används som en central informationskälla, utan enbart för att ge ett mindre bidrag i form av ett jämförande mått i undersökningen kommer dock problemet vara försumbart. Syftet med denna studie är inte att generalisera i statistisk mening, den är istället tänkt verka som en språngbräda för framtida forskning. Studien avser inte säga något om generation Y eller om studenter som helhet. En fingervisning gällande civilekonomstudenters syn på attraktiva arbetsgivare och vilka faktorer som anses viktiga hos arbetsgivare avser rapportförfattarna dock få fram. I studien används böcker, artiklar och internetsidor som källor. Den litteratur som används är författad av erkända författare inom området och studiens artiklar är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Källor som publiceras på detta sätt har genomgått granskning och kan därmed räknas som tillförlitliga (Rienecker & Jörgensen 2012). 11

12 3.8 Etik Innan respondenten svarar på frågorna i enkäten presenteras en introduktionssida som beskriver vad undersökningen ska användas till och i vilket syfte. Respondenten informeras om att undersökningen är frivillig, anonym och att den information som samlas in via enkäterna kommer endast användas som underlag till studien. Genom detta tillvägagångssätt följer studien etiska riktlinjer samt de fyra etiska principerna författade av vetenskapsrådet; samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). 4. Empiri Studiens empiriska material är inhämtat i form av enkäter. Målet att samla in 100 enkäter exklusive bortfall uppnåddes och målgruppen studenter på civilekonomprogrammet träffades till fullo. Enkäterna besvarades av 51 kvinnor och 49 män, vilket är ett resultat som, i fråga om könsfördelning, är representativt för målgruppen (Universitets och högskolerådet 2014). Enkätundersökningen hade ett internt bortfall i form av 11 enkäter som inte var komplett ifyllda. Dessa enkäter togs bort ur studien för att kunna ge fullständiga svar från 100 respondenter. Empiriavsnittet är uppbyggt utefter studiens frågeställningar, och figurerna under varje frågeställning används för analys av frågeställningarna. 4.1 Empirisk primärdata Vilka faktorer anser civilekonomstudenter har störst betydelse vid värdering av framtida arbetsgivare? Figur 2 visar en graf över snittvärdet för varje kategori av viktiga egenskaper, vid valet av en framtida arbetsgivare. Bilden visar således vilka faktorer studiens respondenter anser är viktigast för att en arbetsgivare ska framstå som attraktiv. Det högsta möjliga snittbetyget är 9, vilket skulle innebära att alla 100 respondenter givit kategorin bästa betyg. Det lägsta möjliga snittbetyget är 1, vilket skulle innebära att alla respondenter givit kategorin sämsta betyg. Diagrammet nedan visar alltså vilka egenskaper som värdesätts högst respektive lägst av respondenterna. Figur 2 12

13 Figur 3 visar samtliga studenters svar, där nio poäng motsvarar den kategori studenten finner viktigast vid valet av arbetsgivare, och en poäng motsvarar den minst viktiga kategorin. Kategoriernas staplar representeras av hur många svar på varje enskild betygssiffra studenterna givit kategorin. Notera att detta är en graf för samma fråga som figur 2 redovisad på ett annat sätt. Figuren visar tydligt vilka faktorer som får flest antal av varje betyg och således vilka faktorer som anses viktigast bland respondenterna. Figur 3 Figur 4 visar hur åldersfördelningen bland respondenterna i undersökningen ser ut baserat på födelseår. Ur figuren utläses att åldern är fördelad mellan år. Den huvudsakliga andelen respondenter i undersökningen har en ålder mellan år. Figur 4 På vilket sätt har civilekonomstudenterna värderat och bildat sig denna uppfattning om framtida arbetsgivare? 13

14 Figur 5 visar resultatet av studiefrågan på vilket sätt respondenten fått den positiva bild av det företag respondenten utgivit sig helst vilja arbeta på efter examen. Denna fråga var designad på så sätt att respondenten kunde välja flera alternativ. Därav presenteras fler än hundra svar eftersom några respondenter valt att kryssa i flera alternativ. Detta gör att totalt antal svar på denna fråga översitiger hundra men visar tydligt hur många svar varje typ av kontaktsätt med företagen erhållit. Det enskilt vanligaste sättet respondenterna har skapat sin bild av företagen på är magkänsla följt av bäst rykte i umgängeskretsen. Figur 5 Framstår en arbetsgivare som attraktiv för att den anses vara det av nuvarande arbetstagare eller är employer branding avgörande för civilekonomstudenter? Figur 6 visar vilka företag som, i studien, anses vara de mest attraktiva arbetsgivarna. Sist presenterades ett alternativ där de svarande kunde skriva precis vilket företag de ville, och det gav resultaten: ABB, Apple, Svenskt näringsliv, Astra Zeneca/Pfizer, Statligt bolag, Ripcurl samt att frågan är omöjlig att besvara. Detta alternativ redovisas i diagrammet nedan som annat. Dessa ingick inte som förvalda alternativ och representerar sju olika svar under samma rubrik. Således är inte något av dessa sju svar representerade av mer än en respondent. 14

15 Figur Empirisk sekundärdata Rapportförfattarna har även valt att ta in sekundärdata från Universum (2015) för att ytterligare belysa åsikter kring vilka arbetsgivare som är populärast bland unga yrkesverksamma inom det ekonomiska området. Datan baseras på arbetstagares syn på sin nuvarande arbetsplats. Frågorna är uppbyggda som en ranking av givna egenskaper vilka sammanställs till ett resultat över vilket företag som anses vara mest populärt bland sina egna anställda. De tio bäst placerade företagen är i Universums studie: Google, IKEA, Hennes & Mauritz, Spotify, Nike, ICA, SEB, McKinsey & Company, Handelsbanken och Volvo Group (Universum 2015). Denna data används till att jämföra med primärdata gällande huruvida arbetsplatser som lyfts som attraktiva av de anställda på företaget även upplevs som attraktiva ur studenters synvinkel. 5. Analys Frågeställningarna i analysdelen behandlas en efter en för att skapa en tydlig struktur. Studiens kvalitativa analysmetod gör att teorierna tillsammans med empirin används för att förstå de faktorer som värdesätts och hur målgruppens påverkan uppkommer. Den första frågeställningen lyder; vilka faktorer anser civilekonomstudenter har störst betydelse vid värdering av framtida arbetsgivare? Goda karriärsmöjligheter är det viktigaste för civilekonomstudenterna enligt enkätstudien (figur 2). Arbetsgivare som generation Y anser är bra att ha på CV:t är de arbetsgivare de vill jobba för, då de anses vara karriärmedvetna och vill främja sina möjligheter (Parment & Dyhre 2009). Att karriären är avgörande för studiens målgrupp kan tänkas bero på att studenter väljer att studera just för att de tänker sig att en akademisk utbildning leder till goda karriärsmöjligheter. Med detta följer oftast ansvar, utveckling och högre positioner inom yrkeslivet. Det är således tydligt att möjligheterna att alltid kunna komma vidare i sitt yrkesverksamma liv för att nå högre höjder är något som studiens målgrupp värdesätter allra högst. 15

16 Den näst viktigaste faktorn för studenterna är hög ingångslön, (figur 2 & 3) vilket också Chhabra och Sharma (2014) lyfter fram som viktigt för studenter inom den ekonomiska inriktningen. Att hög ingångslön är viktig för målgruppen går dock emot vad Parment och Dyhre (2009) säger om generation Y då dessa antas vara mindre intresserade av materiella värden och mer inriktade på frihet i arbetssättet, eget beslutsfattande, balans mellan yrkes- och privatliv och kärriärsmöjligheter (Parment & Dyhre 2009). Den bakomliggande orsaken till det höga resultatet på faktorn hög ingångslön i empirin, (figur 2 & 3), kan bero på en rad olika faktorer. Hög ingångslön behöver nödvändigtvis inte utesluta andra viktiga aspekter i arbetslivet för generation Y såsom möjlighet att påverka samhället eller balans mellan privat -och arbetsliv. Det kan också vara så att den målgrupp som undersöks är studenter vilka bygger upp höga studieskulder, och på grund av detta kan känna sig tvingade att tjäna bra i yrkeslivet. Andra viktiga faktorer för civilekonomstudenterna visade sig vara utvecklande arbetsuppgifter samt kreativ och dynamisk arbetsmiljö, som ansågs vara tredje respektive fjärde viktigast (figur 2). Gemensam nämnare för dessa två faktorer kan vara att de är svåra att marknadsföra utåt, de kan tänkas ingå i en helhetsbild av hur det skulle vara att jobba på företaget. Respondenterna behöver inte nödvändigtvis känna till vilka företag som erbjuder detta, utan de utgår från att företaget erbjuder en kreativ och dynamisk arbetsmiljö samt utvecklande arbetsuppgifter. Parment & Dyhre (2009) menar att det först måste etableras värderingar och en kultur internt hos företaget innan det kan förmedlas externt. Om företagen lyckas förmedla dessa delar i sitt employer brand blir de mer attraktiva som arbetsgivare (Shabra och Sharma 2014). Därmed träder en viktig del i byggandet av employer branding fram, nämligen att det inte bara är den externa kommunikationen som spelar roll utan det måste finnas belägg för den i form av en stark intern organisation. Självklart går detta att marknadsföra utåt, men för att bygga en långsiktigt trovärdig bild av att en kreativ och dynamisk arbetsmiljö samt att utvecklande arbetsuppgifter erbjuds så måste det i verkligheten också vara så. Studenternas attityd till framtida arbetsgivare påverkas till minst del av medstudenters syn på företaget (figur 3). Parment och Dyhre (2009) menar att om andra människor associerar en organisation med kvalitet, leder det till prestige för individen och individen förknippas med kvalitativa egenskaper (Parment & Dyhre 2009). Studiens resultat emotsäger således teorin och visar att studiens respondenter inte anser att de själva, som personer, förknippas med kvalitativa egenskaper bara för att organisationen gör det. Detta kan bero på att dessa känslor kan uppkomma senare, när individen befinner sig inom organisationen och kan vara svårt att visualisera i ett stadium där endast funderingar över framtida arbetsgivare pågår. På vilket sätt har civilekonomstudenterna värderat och bildat sig denna uppfattning om framtida arbetsgivare? Empirin visar att en positiv magkänsla för organisationen är den viktigaste faktorn för studenterna när de bildar sig en uppfattning om framtida arbetsgivare (figur 5). Att bli en attraktiv arbetsgivare förenklas av ett starkt konsumentvarumärke (Parment & Dyhre 2009), något rapportförfattarna anser understödjs i empirin. En god magkänsla kan tänkas uppstå genom attraktiva produkter som konsumenter undermedvetet kopplar till varumärket som helhet och den organisation detta tillhör. Om företaget erbjuder attraktiva produkter och åstadkommer en god kontakt med studenter via dessa, 16

17 etableras en känsla av att företaget är trovärdigt och förknippat med kvalité. Detta kan fortsättningsvis skapa en vilja att börja arbeta där tack vare att denna positiva association vägs in när studenten värderar organisationen. Studenternas bild av framtida arbetsgivare kan till viss del beror på andra människors åsikter om ett företag (figur 5). Däremot framgår, som tidigare nämnt, att studenternas beslut om framtida arbetsgivare påverkas till minst del av medstudenternas syn på företaget (figur 3). Detta är en intressant kontrast mot att individens bild av företaget till stor del baseras på ryktet bland medstudenterna. Etzioni (1968) som Olsen och Marger (1993) refererar till menar att känslor och normer spelar in i individers beslut i högre grad när beslutet gäller något som kommer exponeras mot omvärlden. Infusionsbeslut baseras till viss del på rationellt tänkande, och till viss del på känslor och normer (Olsen & Marger 1993). Infusionsbeslut skulle kunna vara den typ av beslut studiens respondenter tar när de väljer framtida arbetsgivare. Således kan det sägas att när civilekonomstudenten skapar sig en positiv bild av ett företag så spelar medstudenter en kritisk roll men när det väl kommer till själva beslutsfattandet så spelar det mindre roll. Chhabra och Sharma (2014) visar i sin modell på vikten av att marknadsföra sig för att uppnå varumärkesstyrka som arbetsgivare, något även Backhaus och Tikoo (2004) pekade på. Det empiriska resultatet visar att endast 19 av 100 (figur 5) respondenter har bildat sig en positiv bild av företaget via ett möte med företaget på universitetet. Samtidigt har endast 20 av 100 (figur 5) sett reklam om företaget på sociala medier. Det visar sig alltså att vikten av direkt marknadsföring mot studiens målgrupp, för att bygga sitt varumärke, inte nödvändigtvis alltid är det viktigaste. En möjlig förklaring till detta är att generation Y, som målgruppen är en del av, har utsatts för mycket reklam att direkt reklam inte biter på samma sätt, utan det har i studiens empiriska resultat visat sig vara viktigare med magkänsla (figur 5). Magkänslan visade sig vara den i särklass viktigaste komponenten vid bildande av en uppfattning om vilken arbetsgivare som skulle vara intressant att jobba för. Vad magkänslan egentligen beror på, är inte helt lätt att svara på. Det kan underliggande bero på att företaget som studenterna valt har ett starkt employer brand, vilket gör att studenterna får en positiv känsla när de tänker på företaget. Ett starkt employer brand kommer dock troligen från marknadsföring och i detta fall kan det innebära indirekt marknadsföring som omedvetet påverkar studenternas attityd gentemot företaget, då det empiriska resultaten i studien visar att civilekonomstudenter vid Linköpings universitet inte nödvändigtvis bildar sig sin bild av ett företag genom direkt marknadsföring (figur 5). Framstår en arbetsgivare som attraktiv för att den anses vara det av nuvarande arbetstagare eller har varumärket en större vikt för civilekonomstudenter? Det framgår i figur 6 att företag med mycket starka varumärken och välkända produkter hamnar högst när civilekonomstudenterna väljer vilken arbetsgivare de vill arbeta för i framtiden. Parment och Dyhre (2009) menar att ett starkt konsumentvarumärke är en viktigt utgångspunkt och fungerar som en språngbräda för ett starkt arbetsgivarvarumärke (Parment & Dyhre 2009). Kotler, Armstrong och Parment menar vidare att det är de olika intressenterna som skapar ett varumärkesinnehåll och vad som förknippas med detta snarare än en varumärkesstrategi (Kotler, Armstrong & Parment 2013). Att 17

18 åstadkomma ett starkt arbetsgivarvarumärke hänger således mycket ihop med att inneha styrka i konsumentvarumärket. De företag som hamnar högt i såväl primär- som sekundärdata (jfr figur 6 & 4.2 Empirisk sekundärdata) är alla företag som har starka konsumentvarumärken. Detta tydliggör att arbetsgivarvarumärket är tätt kopplat till företagets produkter som möter konsumenterna på marknaden. Den känsla och bild av företaget som förmedlas genom dess produkter smittar av sig till deras arbetsgivarvarumärke oavsett om positivt eller negativt. Parment och Dyhre (2009) menar att en organisation inte kan marknadsföra sig som en bättre arbetsgivare än vad de egentligen är, interna svagheter kan inte vägas upp av bra marknadsföring (Parment & Dyhre 2009). Detta är intressant eftersom figur 6 och sekundärdatan visar att sju av tio arbetsgivare anses vara de mest attraktiva av både målgruppen civilekonomstudenter och unga yrkesverksamma ekonomer (jfr. Universum 2015 & figur 6). Det är endast ICA och Nike som inte fått några svar i denna enkätstudie vilket kan bero på att de inte var valbara alternativ i studien. Det har alltså visat sig att de arbetsgivare som internt av unga yrkesverksamma ekonomer upplevs som bra arbetsgivare även externt upplevs på samma sätt, bland civilekonomstudenter vid Linköpings Universitet. Att marknadsföra sig som en bra arbetsgivare även fast det inte stämmer, blir i dagens samhälle allt svårare. Bidragande faktorer till detta är dels sociala mediers framväxt och en allt snabbare utveckling i transparensen mellan företags verkliga miljö och den externa bilden som företaget förmedlar. Det blir därmed inte gynnsamt för företagen att utge sig för att vara något som inte stämmer eftersom den interna organisationsbilden oftast lyser igenom via de anställda och deras åsikter. De företag som visade sig vara mest populära bland studenterna på Civilekonomprogrammet i Linköping visade sig vara allmänt kända varumärken, flera av dem med anknytning till ny teknik och innovation. Exempel på denna typ av företag kan vara Google och Spotify. Intresset för teknik, innovation och samhällsutveckling är delar som också kännetecknar generation Y (Parment & Dyhre 2009). Gemensamma kännetecken för de företag som varit mest populära är att det är stora globala företag, med välkända varumärken och de har också visat sig enligt Universums (2015) studie vara populära arbetsplatser bland redan anställda ekonomer. Det betyder att likt tidigare teorier, är arbetsgivarvarumärket inte starkare än organisationen eller dess produkter utan nödvändigheten i samspel mellan den interna och externa bilden av företaget blir tydlig i denna studie. 18

19 6. Slutsats Studiens utvalda målgrupp, civilekonomstudenter vid Linköpings Universitet, visade sig ha en attityd till framtida arbetsgivare som beror på faktorerna goda karriärsmöjligheter, utvecklande arbetsuppgifter och hög ingångslön. För att studenterna ska etablera en positiv attityd till företaget och vilja arbeta inom det bör dessa faktorer ingå. Goda karriärsmöjligheter och utvecklande arbetsuppgifter har också i tidigare teori om generation Y varit av vikt. Studiens respondenter skiljer sig således från teorin om generation Y, trots att de är en del av denna generation, eftersom hög ingångslön dessutom värdesätts. En positiv magkänsla för företaget visade sig vara den viktigaste faktorn för studenterna när de bildar sig en uppfattning om framtida arbetsgivare. Att påverka studenternas magkänsla kan anses som en problematisk uppgift och härmed lyfter studien fram en av svårigheterna med employer branding. Efter vidare analys menar rapportförfattarna att attraktiva produkter och indirekt marknadsföring, är två faktorer som bidrar till en positiv magkänsla gentemot ett företag. Detta bidrar till en djupare förståelse för Linköpings Universitets civilekonomstudenters attityd till framtida arbetsgivare. Vidare visar studien på att kongruens mellan intern företagsmiljö och den externa bilden av företaget måste finnas för att ett starkt arbetsgivarvarumärke ska kunna åstadkommas. I dagens läge är transparensen för stor för att kunna marknadsföra organisationen som något den inte är och sådana försök underminerar trovärdigheten. För att ett arbetsgivarvarumärke långsiktigt och på ett trovärdigt sätt ska uppfattas som starkt och attraktivt måste de anställdas bild av organisationen således stämma överens med den bild som marknadsföringen förmedlar. Ett intressant område för framtida forskning hade varit att genomföra en studie med likartad frågeställning fast inom andra utbildningsområden, utbildningsnivåer och lärosäten. Detta för att identifiera en eventuell diskrepans i vad personer inom andra fält tycker är viktigt hos en arbetsgivare, och vad som gör en arbetsgivare attraktiv. Då employer branding är ett så pass flyktigt begrepp som det är blir ytterligare studier på andra demografier och åldersgrupper alltid intressanta. 19

20 7. Referenslista 7.1 Litteratur Bryman A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska Forskningsmetoder. 1:4 uppl. Malmö: Liber AB. Kotler, P., Armstrong, G., Parment, A. (2013). Marknadsföring - teori, strategi och praktik. Harlow: Pearson. Olsen, M.E. & Marger, M.N. (red.) (1993). Power in modern societies. Boulder:Westview. Parment, A. & Dyhre, A. (2009). Employer Branding - Guidelines, Worktools and Best Practices. Malmö: Liber AB. Rienecker, L. & Jörgensen Stray, P. (2012). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber AB. 7.2 Artiklar Ambler, T. & Barrow, S. (1996). The Employer Brand. The Journal of Brand Management, 4 (3), Backhaus, K. & Tikoo, S. (2004). Conceptualizing and Researching Employer Branding. Career Development International, 9 (5), Berthon, P., Ewing, M. & Hah, L.L. (2005). Captivating Company: Dimensions of Attractiveness in Employer Branding. International Journal of Advertising, 24 (2), Chhabra, N.L. & Sharma, S. (2014). Employer Branding: Strategy for Improving Employer Attractiveness. International Journal of Organizational Analysis, 22 (1), Parment, A. (2013). Generation Y vs. Baby Boomers: Shopping behaviour, buyer involvement and implications for retailing. Journal of Reatiling and Consumer Services, 20 (2), Wilder, R., Gudergan, S. & Lings, I. (2010). Employer Branding: Strategic Implications for Staff Recruitment. Journal of Marketing Management, 26 (1 2), Elektroniskt Högskoleverket. (2012). Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden - ett planeringsunderlag inför läsåret 2013/14. Rapport 2012:22R. Stockholm: Högskoleverket. (Hämtad ) Statistisk Centralbyrån. (2015). Flödesstatistik avseende Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Stockholm: SCB. 20

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

En bättre matchning mellan utbud och efterfrågan vad krävs? Anna Dyhre för

En bättre matchning mellan utbud och efterfrågan vad krävs? Anna Dyhre för Regional kompetensdag 2013 Från samverkan till samhandling 18 december, 2013 En bättre matchning mellan utbud och efterfrågan vad krävs? Anna Dyhre för Copyright Comborama Text & Layout 2010 Intresse,

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se Vad talanger vill ha 21/09/2011 Saana Azzam feoy10@hhs.se Gen X Intern Associat e Analyst Senior Analyst Partner Senior Partner CEO 1 Year 3 years 4-5 years 4-5 years 4-5 Years - - $ $$ $$$ $$$$ $$$$$

Läs mer

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning 1 PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Företaget måste förtjäna lojalitet Ifrågasätter auktoriteter Frågar varför Kräver insyn och transparens Förväntar sig tillit Vill ha varierande arbetsuppgifter

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Lojala kunder. Vad påverkar konsumentens val av livsmedelsbutik? Vilka faktorer är de viktigaste för att konsumenterna ska förbli lojala?

Lojala kunder. Vad påverkar konsumentens val av livsmedelsbutik? Vilka faktorer är de viktigaste för att konsumenterna ska förbli lojala? Lojala kunder Vad påverkar konsumentens val av livsmedelsbutik? Vilka faktorer är de viktigaste för att konsumenterna ska förbli lojala? Eric Claesson 930713 Tove Hultkrantz 920727 Maria Larsson 900129

Läs mer

YouTube som marknadsföringsplats - En surveyundersökning kring huruvida YouTube är en lämplig plattform för reklamannonsering

YouTube som marknadsföringsplats - En surveyundersökning kring huruvida YouTube är en lämplig plattform för reklamannonsering Marknadsföring 722G93 Linköpings universitet VT 2015 Emil Frid 930322-4316 Filip Johansson 940310-3972 Jimmy Eriksson Thorell 890623-1611 Timmy Andersson 930725-6595 Henrik Niklasson 860912-1937 Betel

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY Bli en fena på employer branding och kompetensförsörjning Föreläsningsanteckningar Anna Dyhre 23 september 2014 Ingenjörshuset, Stockholm Text: Gabriella

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Kurslitteratur: En jämförelse mellan e-handel och fysisk butik

Kurslitteratur: En jämförelse mellan e-handel och fysisk butik Kurslitteratur: En jämförelse mellan e-handel och fysisk butik Linköpings Universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) Internationella Civilekonomprogrammet Marknadsföring 722G86

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

En analys av kaffets köpfaktorer

En analys av kaffets köpfaktorer 2015-03-17 En analys av kaffets köpfaktorer Av grupp 10 Adam Fröman 920925-1074 Christian Hederfeld 881209-3212 Elin Carlswärd 910423-2906 Emelie Siljhammar 930412-9647 Linnéa Nylén 920318-2481 William

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Talent Management Barometern 2012. 21 februari 2013

Talent Management Barometern 2012. 21 februari 2013 Talent Management Barometern 2012 21 februari 2013 Bakgrund Talent Management Barometern 2012 genomfördes som en webbenkät under november 2012 Slutresultatet baseras på 400 svar Undersökningen genomfördes

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 Respondenterna Om Placement report Placement Report är marknadsundersökning som genomförts av studenter i årskurs

Läs mer

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Om undersökningen Onlineundersökning i Universums regi mellan 13 maj och 4 juni 2014. Cirka 1100 svarande. Utgångspunkt är motsvarande undersökning

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT WhitePaper från Dale Carnegie Training Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. drive_engagement_031113_wp_sw

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

PROJEKTARBETE INOM MARKNADSFÖRING VAD PÅVERKAR STUDENTERS VAL AV TRÄNINGSANLÄGGING?

PROJEKTARBETE INOM MARKNADSFÖRING VAD PÅVERKAR STUDENTERS VAL AV TRÄNINGSANLÄGGING? Charlotta Ekelund, Emma Atterström, Gustav Persson, Kewin Famzen, Nathalie Nilsson Berg, Sara Karlsson Linköpings Universitet Handledare: Tomas Rosenfall Kursansvarig: Mikael Ottosson PROJEKTARBETE INOM

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

EMPLOYER BRANDING EN STRATEGI FÖR ATT ATTRAHERA OCH

EMPLOYER BRANDING EN STRATEGI FÖR ATT ATTRAHERA OCH EMPLOYER BRANDING EN STRATEGI FÖR ATT ATTRAHERA OCH MOTIVERA RÄTT MEDARBETARE Kandidatuppsats Organisation- och Personalutvecklare i Samhället Arbetsvetenskap 15 hp Grönqvist, Jenny Isaksson, Filippa HT13

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

FÖRETAGSBAROMETERN 2012 Skolrapport Lunds universitet

FÖRETAGSBAROMETERN 2012 Skolrapport Lunds universitet FÖRETAGSBAROMETERN 2012 WWW.UNIVERSUMGLOBAL.COM ÅRLIGA UNDERSÖKNINGAR KONSULTPROJEKT UNIVERSUM I VÄRLDEN Universum Communications 2 Om oss Universum är en global organisation specialiserad inom Employer

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Framgångsfaktorer inom Employer Branding - en studie av hur attraktiva arbetsgivare arbetar med Employer Branding

Framgångsfaktorer inom Employer Branding - en studie av hur attraktiva arbetsgivare arbetar med Employer Branding GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Framgångsfaktorer inom Employer Branding - en studie av hur attraktiva arbetsgivare arbetar med Employer Branding Frida Karlsson Examensarbete 15 hp Magisterkurs:

Läs mer

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten som attraktiv arbetsgivare Rapportserie 2013:9 Arbetsgivarverket Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna

Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna Uppfylla vår medarbetarstrategi Leverera våra HR ambitioner Stödja vår verksamhet Främja våra värderingar Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna www.schindler.com/careers

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Jämställdhets- och diskriminerings- program

Jämställdhets- och diskriminerings- program Jämställdhets- och diskriminerings- program Inledning De flesta arbetsgivare, universitet och högskolor är måna om att ta tillvara den bästa kompetensen. Ingen har råd att avstå från betydande delar av

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

En studie över studenters konsumtionsmönster av ekologiska varor

En studie över studenters konsumtionsmönster av ekologiska varor Linköpings universitet VT 2015 722G93, Marknadsföring, IEI Handledare: Thomas Rosenfall En studie över studenters konsumtionsmönster av ekologiska varor Sandra Forsfalk 910101-3168 Julia Modig Tjärnström

Läs mer

De anställdas roll vid tjänsteutförande vikten av kundbemötande i bankbranschen

De anställdas roll vid tjänsteutförande vikten av kundbemötande i bankbranschen De anställdas roll vid tjänsteutförande vikten av kundbemötande i bankbranschen Projektarbete i kursen Strategier och Marknadsföring i Tjänsteföretag 722G60 vid Linköpings Universitet Handledare: Ramsin

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS?

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Esmail Salehi-Sangari Åsa Wallström Avdelningen för industriell marknadsföring, e- handel och logistik Bakgrund Vi har en hög mognadsgrad av internetanvändning

Läs mer

Arbetsgivarvarumärkeshanteringens betydelse före och under anställning

Arbetsgivarvarumärkeshanteringens betydelse före och under anställning < Arbetsgivarvarumärkeshanteringens betydelse före och under anställning En fallstudie av nyligen utexaminerade Hankenalumner Nina Ylistö Institutionen för Företagsledning och organisation Svenska handelshögskolan

Läs mer

Varumärket Volvo. En undersökning om Volvo Personbilars varumärkessamarbete med Zlatan Ibrahimović 2015-03-19

Varumärket Volvo. En undersökning om Volvo Personbilars varumärkessamarbete med Zlatan Ibrahimović 2015-03-19 2015-03-19 Varumärket Volvo En undersökning om Volvo Personbilars varumärkessamarbete med Zlatan Ibrahimović Handledare: Mikael Ottosson Examinator: Mikael Ottosson Linköpings Universitet VT 2015 Anton

Läs mer

TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014

TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014 TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014 Bakgrund Talent Management Barometern genomförs årligen sedan 2011. 2014 års version genomfördes som en webbenkät under november-december I år ställdes fördjupande frågor

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer