UBit arbetsmöte. 11 november HiQ, Turkos. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. Page 1

Transkript

1 UBit arbetsmöte 11 november 2015 HiQ, Turkos UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Page 1

2 Agenda 11 november 2015, förmiddag 09:30 Status runt bordet. 10:00 Konkurrensverkets synpunkter på Landsbygdsprogrammet 10:30 Diskussion om möjligheterna att teckna regionala samarbetsavtal med marknadsaktörerna 11:00 Trådlös fiber, Sören Björnman, Wantech Page 2

3 Agenda 11 november 2015, eftermiddag 13:00 Besök av Jerri Waris, Skanova 14:00 Hur hantera bristområden mellan etablerade fiberföreningar? 14:30 Genomgång av Byanätsforums klickbara process 15:00 Samhällsmaster, behov och möjligheter 15:30 Länet får kr för att upprätthålla funktionen Regional bredbandskoordinator. Hur nyttjar vi bäst dessa medel? Page 3

4 Runt bordet, 1 Johannes Adolfsson: Telia har börjat bearbeta Bollebygd. Köper befintligt nät för 9000 kr per hushåll. I Borås har nya aktörer etablerat sig: Fibertjänst. De använder delvis nya förläggningsmetoder för att ta sig fram. Fibertjänst äger nätet och Zitius driftar det. Även Svensk Infrastruktur har börjat jobba i Borås. Splitvision har kortat ner sin tidplan för utbyggnad i Borås. De sa tidigare att de ska vara klara 2020, men nu gäller Per Augustsson: IP Only jobbar mycket i Falköping. Även Telia vill nu bygga. IPO har ett försprång eftersom de har tecknat avtal med många kunder. I Tidaholm har fiberintresset fått en skjuts på grund av att Telia ska lägga ner telestationer där. Page 4

5 Runt bordet, 2 Per Linnér: Det är inte så stort intresse av bredbandssamverkan mellan kommunerna i Fyrbodal, men det händer mycket ändå. Magnus Engelbrektsson: Magnus presenterade sig, vad han gör och har gjort. Ny inom bredbandsområdet. Före detta internationell chef på VGR. På väg in som ordförande i NetWest. NetWest har fått en VD, Martin Gedda. Har tidigare jobbat på Ericsson. Se Både Digitala Agendan och Bredbandsstrategin är nu formellt antagna. Page 5

6 Runt bordet, 3 Claes Bergqvist: Hur gör man med ledningsrätt när man bygger vidare på ett byanät och kompletterar med ett hus i taget? Det blir väldigt dyrt att söka ledningsrätt för ett hus i taget. Johannes föreslår att man klumpar ihop ärendena. Pelle Persson: Telia har byggt ut i Lerum, men bara i tätorten Lerums kommun hade väntat sig mer. Därför har man vänt sig till IPO för att få mer att hända. Page 6

7 Runt bordet, 4a Monica Ek-Remmerth: Monica jobbar fortfarande med målet att börja fatta beslut den 30/11, men på Länsstyrelsens hemsida står det "sista veckan i februari". Kartor på föreningarnas utbyggnadsplaner ligger ute på Länsstyrelsens webb. Det har kommit in 160 ansökningar varav kanske 140 är aktuella och 120 kompletta. Monica jobbar för att poängberäkningarna ska synas i kundakten, men inte vara publik för alla att se. Västra Götalands gräns för att bedöma en ansökan är 345 poäng och det är mest i landet. Men det kommer nog att krävas minst 400 poäng för att komma ifråga för stöd. Små föreningar kommer aldrig att kunna nå 400 poäng, men de kan klumpa ihop sig till större ansökningar. Det går enligt regelverket, områdena behöver inte hänga ihop geografiskt. Men det kan bli svårt rent fibertekniskt och att hitta en KO som vill ta sig an området. Page 7

8 Runt bordet, 4b Monica Ek-Remmerth: De föreningar som har sökt, har en söksumma på 362 Mkr, stödet som finns tillgängligt ligger på 335 Mkr nu. Totalt finns 520 Mkr i stöd. När kommer de 185 Mkr som fattas att bli tillgängliga? Det vet vi ännu inte, men det vore bra om de kom ut så snart som möjligt. Eric och Tore skulle enligt tidigare möte, skriva ett brev till Jordbruksverket om reglerna och tillämpningarna. Ett utkast är skrivet, men brevet är ej klart. Görs färdigt till nästa möte med hjälp av Magnus Engelbrektsson. Page 8

9 Konkurrensverkets synpunkter på Jordbruksverkets föreskrifter till landsbygdsprogrammet Det verkar inte bli några större förändringar trots allt. En ny kort remiss är på väg ut. Beslut om föreskrifterna väntas den 8/12. Page 9

10 Möjligheten att teckna ett regionalt samarbetsavtal med marknadens aktörer Vi får fundera på vem skulle skriva på för regionens räkning. Syftet skulle vara att få kommunerna att inse att utbyggnad bör ske till alla hushåll och att sätta press även på aktörerna att bygga heltäckande. Vad bör ingå i ett avtal mellan kommunerna och marknaden? UBit-deltagarna har olika erfarenheter och avtalsunderlag att utgå ifrån. Skicka gärna in det till Tore och Eric så kan vi göra ett utkast till avtal. Kanske kunde det hela utformas som en mall för kommunerna vad de bör tänka på. Page 10

11 Wantech, Sören Björnman, Trådlös fiber Är en teknik för radiolänkar som komplement till fiberutbyggnad Ger snabb utbyggnad och flexibla lösningar. Även billigare på många sätt. Ofta punkt till punkt, men kan också användas för punkt till multipunkt som ersättning för accessnät. För mer info, se Wantechs Facebooksida, /?ref=ts&fref=ts Sören skickade över några korta punkter att tänka på för de som planerar nät, se bifogad fil. Page 11

12 Skanova, Jerri Waris, 1 Jerri är försäljningschef på Skanova Skanova har 500 anställda på 8 orter. Till det kommer ca 3000 tekniker hos entreprenörer. Skanova har ca 35 % marknadsandel på fiberaccesser i Sverige Skanova har ca 160 kunder totalt. Man måste vara anmäld som operatör hos PTS för att kunna bli kund De största kunderna är: Telia Telenor ComHem Mindre kunder är många stadsnät och kommuner Page 12

13 Skanova, Jerri Waris, 2 Skanova tillämpar EOI (= Equivalence Of Input). Det innebär: Samma produktutbud till alla kunder Samma prislista till alla kunder Samma info till alla Samma orderflöde för alla (tidigare har Telia haft en egen process, men inte nu längre) Samma leveransprocess Samma faktureringsrutiner Teliabolag För tjänster: Telia För aktiv infrastruktur: Zitius (Är KO i andras nät), Telia Operator Business (Är KO i Skanovas nät, Telia, Svenska Stadsnät För passiv infrastruktur: Skanova, Svenska Stadsnät Dessa två bolag är separata idag, men det finns planer på att slå ihop ägandet av fibernäten) Page 13

14 Skanova, Jerri Waris, 3 De radiolänkar som finns inom koncernen ägs och driftas av Telia, inte av Skanova! Alla telestationer ägs av Telia Skanova använder i viss mån WDM-PON, men inte mycket och bara i transportnätet Jerri tror att det blir dyrt och svårt att efteransluta alla dem i fiberföreningsområdena som inte gick med i fiberföreningarna från börja men vill ansluta sig i efterhand. Page 14

15 Hur hantera bristområden mellan etablerade fiberföreningar? Per L har frågat IP Only och Telia om hur rutinen ser ut för att få med de hushåll som ligger mellan utbyggnadsområdena. Han fick inget bra svar. Inte heller när det inte finns någon adress. Det är OK att göra samlade ansökningar för ickesammanhängande områden. Däremot går det inte att få ytterligare bidrag inom ett befintligt områden till folk som inte har anslutit sig från början. Page 15

16 Genomgång av Bredbandsforums klickbara byanätsprocess Vi hann inte riktigt med punkten och de flesta har inte tittat igenom den, men Pelle P hade ett par synpunkter: Det är fel ordning på punkterna när man går ner en nivå i strukturen Dokument borde öppnas i ett eget fönster eller flik så att man kan ha både dokumentet och processfliken öppna samtidigt EÅ mailar dessa synpunkter till Anna Wibom på Bredbandsforum Page 16

17 Samhällsmaster, behov och möjligheter PTS rapport pekar på att öppnandet av 700 MHz-bandet kommer att ta bort stora delar av behovet av samhällsmaster. Alla är inte övertygade om det, men vi borde avvakta och se vad som händer. PTS har skickat en inbjudan till informationsmöte om täckningen i 700-bandet den 11/12 kl i Stockholm. Kanske någon i UBit--gruppen borde åka dit och bevaka frågan? Tore och Johannes åker bestämdes. Page 17

18 Statliga pengar till Regional Bredbandskoordinator. Hur nyttjar vi bäst dessa medel? Ytterligare kompetensutveckling Länsstyrelsen borde göra en utbildning om reglerna för utbetalning, men det är ett eget informationsansvar och borde inte belasta dessa pengar. Utveckla konceptet "Bredbandsutveckling är samhällsutveckling" så att det når fler och fler kommuner har tillgång till UBit-gruppens kunnande. Utveckla GIS-verktyget så att det kunde bli publikt tillgängligt. Ett bra exempel är Borås fiberkarta som bygger på Lantmäteriets grundkarta. VGR rekryterar nu en GIS-samordnare, vi får se vad det leder till. Kolla om det finns stöd att få för paraplyföreningarna. Eric pratar med dem som hanterar stöd för den sociala ekonomin. Välfärdsbredband, vad det nu är Vi kunde ha en sittning med Länsstyrelsen om omsorg respektive försörjningsstöd. Vilka möjligheter finns för offentligt stöd där? Page 18

19 Statliga pengar till Regional Bredbandskoordinator. Hur nyttjar vi bäst dessa medel? Ha en fiberkonferens vartannat år. Här var den allmänna meningen att det borde vara varje år, men finansieringen är ett problem, det är tveksamt om Bredbandsforum vill sponsra oss med kr varje år, vilket de gjorde i år. Monica föreslog att vi kunde ha med en utställning för företag som vill vara med och bygga näten, det skulle kunna fungera som finansiering. Vi kanske kan spara pengar genom att inte filma allt. En koll av hur många som har tittat på de upplagda filmerna visar att endast ett fåtal filmer har setts mer än 10 gånger och de flesta mindre än 5. Den överlägset mest sedda filmen är ByNets film som har visats 306 gånger. Vi bör ha bättre rubriker på vad varje film handlar om. Pengarna måste komma till nytta för dem som kommer in i nätet. Page 19

20 Digital agenda Kompletterande bilder från Tore avseende den Digitala Agendan finns i separat presentation Page 20

21 Förvaltningplan och riskanalys för fiberföreningar Monica har fått in några exempel på hur fiberföreningarna har skrivit om detta. Det som har kommit fram verkar duga bra för ändamålet. Tore och Eric tar fram mallar för förvaltningsplan och riskanalys för fiberföreningar till nästa möte. Page 21

22 Förvaltningplan och riskanalys för fiberföreningar Exempel som Eric hittat Page 22