Behovsanalys av vad som efterfrågas vid rekrytering av ekonomer
|
|
- Rut Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Vårterminen 2009 Seminariedatum Behovsanalys av vad som efterfrågas vid rekrytering av ekonomer - Arbetsgivarnas investering i humankapital Handledare: Riitta Lehtisalo Grupp 2176 Victoria Lukina Maria Nilsson
2 Sammanfattning Datum: Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Victoria Lukina Maria Nilsson Handledare: Riitta Lehtisalo Titel: Behovsanalys av vad som efterfrågas vid rekrytering av ekonomer. - Arbetsgivarnas investering i humankapital Problem: Syfte: Metod: Slutsats: Vad anser arbetsgivare om vikten av att investera i humankapital genom att anställa välutbildad personal? Vilka kunskaper har rekryterare om ekonomiutbildningarnas innehåll och examensnivåer? Syftet med denna uppsats är att utreda arbetsgivarnas policy vad gäller investering i humankapital vid anställning, examensnivåns betydelse vid anställning till ekonomitjänster samt rekryterarnas kunskaper om ekonomiutbildningarnas innehåll. En kvalitativ studie som bygger på sekundärdata genomfördes med fem personer som rekryterar ekonomer inom olika branscher. Dessa personer ansågs kunna bidra med relevant information för att besvara studiens syfte. Primärdata sammanställdes vilket sedan ledde till analys och studiens slutsats. Högskoleutbildning är grundkravet för att få ett arbete som ekonom men examensnivån har en mindre betydelse. Personlighet och erfarenhet är viktigare och det som premieras är prestationer och ansvarstagande. Arbetsgivare tycker att det är viktigt att investera i humankapital. Graden av hur insatta rekryterare är i ekonomiutbildningarnas innehåll skiljer sig åt. Nyckelord: Ekonom, humankapital, examensnivå, utbildningsinnehåll, rekrytering
3 Abstract Date: Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits Authors: Victoria Lukina Maria Nilsson Tutor: Title: Problem: Purpose: Method: Riitta Lehtisalo Requirement analysis of what is requested when economists are recruited. - Employer s investment in human capital. What do employers think about the importance of investment in human capital by hiring well-educated staff? Which knowledge do recruiters have about the content of economy education and degree levels? The purpose of this study is to investigate employer s policy when it comes to investment in human capital when hiring, the importance of degree level when hiring employees to economy jobs and the recruiters knowledge about the content of economy education. A qualitative study, based on secondary data, was carried out with five persons who recruit economists to different industries. These people were believed to be able to contribute to answer the purpose of the study. Primary data were compiled which then lead up to the analysis and the conclusions of the study. Conclusion: University education is the basic request to get a job as economist but the degree level has a minor significance. Personality and experience are more important and what s rewarded is performance and responsibility taking. Employers think that it s important to invest in human capital. The degree of how much the recruiters are informed about the content of economy education varies. Key words: Economist, human capital, degree level, education content, recruitment.
4 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemdiskussion Problemfrågor Syfte Metod Sekundärkällor Primärkällor Urval Genomförande och sammanställning av intervjuer Metodkritik Referensram Ekonomiutbildning Civilekonomexamen Arbetsmarknad Efterfrågade kunskaper och egenskaper vid rekrytering Humankapital Definition av humankapital Humankapitalets betydelse för företagen Empiri Intervju med Vattenfall Intervju med Landstinget Intervju med Arithma Intervju med Västerås Stad Intervju med bemanningsföretag Analys Examensnivåer och kunskaper om ekonomiutbildning Efterfrågade kunskaper och egenskaper vid rekrytering Humankapital Slutsatser Förslag till vidare forskning Källförteckning... Bilaga 1...
5 1. Inledning I detta kapitel beskrivs uppsatsens problemområde som sedan leder till problemdiskussion, problemfrågor och syfte. I dagens samhälle förändras arbetsmarknaden ständigt och det gör också kraven på arbetskraften. Tidigare arbetade människorna mest praktiskt och använde sin fysiska styrka och uthållighet, att satsa på bra maskiner och andra materiella tillgångar var det som lönade sig. I det nuvarande kunskapssamhället är människans hjärna det nya verktyget och människan är ett konkurrensmedel. (Roos, Fernström & Pike, 2006) Att satsa på människan och dennes kompetens och erfarenhet, det så kallade humankapitalet, har blivit allt viktigare för företagen. Att investera i humankapital och anställa kompetent och utbildad personal är det som lönar sig i längden. (Stewart, 1999) Utbildningarna på Sveriges högskolor och universitet försöker anpassa sina kursutbud till arbetsmarknadens krav. Olika förändringar, som exempelvis Bologna processen, genomförs och utbildningarnas utseende och examensnivåer ändras. Men en stor fråga är fortfarande hur stor roll dessa examensnivåer och utbildningarnas innehåll spelar vid rekrytering och om rekryterare har kunskap om dessa? Den första juli 2007 infördes en ny utbildnings- och examensstruktur i Sverige som ett led att anpassa den högre utbildningen till Bolognamodellen som är ett samarbete mellan 46 europeiska stater. Det finns ett antal mål för att till år 2010 skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning. De tre övergripande målen är att främja rörlighet, att främja anställningsbarhet och att främja Europas konkurrens- och attraktionskraft som utbildningskontinent. Detta har inneburit ett nytt poängsystem och tre nya utbildningsnivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. En annan konsekvens är att det har kommit till en ny generell examen, masterexamen. (Statistiska centralbyrån, 2008) Företagsekonomi och nationalekonomi som fristående kurser och i ekonomiprogram finns på de allra flesta svenska högskolor och universitet. Utbudet av kurser och inriktningar är stort. Företagsekonomi är mätt i antal registrerade studenter landets näst största ämne. I jämförelse med andra ämnen är även övergången bland studenterna från grundnivåerna A 1 och B till fördjupningsnivåerna C och D mycket stor. En annan sak är att flera studenter väljer att byta till de äldre universiteten i slutet av sina studier. En bidragande orsak till detta är att studenterna vill ha examen från etablerade lärosäten. (Högskoleverket, 2002) Arbetsmarknaden för ekonomer har tidigare varit god men tillgången uppskattas öka mer än efterfrågan de närmaste åren och risken för ett överskott av ekonomer är betydande. Det beräknade rekryteringsbehovet är mindre än tillgången på nyutexaminerade ekonomer fram till 2025 (Högskoleverket, 2009b). 1 Nivåerna enligt det gamla systemet 1
6 1.1 Problemdiskussion I den pågående lågkonjunkturen väljer många att studera längre och vill naturligtvis att detta även ska löna sig i längden samt att möjligheterna att få ett bra arbete ska öka. Efter att ha haft samtal med många studenter under vår studietid, har vi förstått att de oroar sig för möjligheter att få anställning efter examen och funderar på vilken nivå på examen som krävs. Ett annat orosmoment är vilka kurser som är lämpligast att läsa. Detta kan sammanfattas i frågeställningen om hur mycket företagen är beredda att satsa på sitt humankapital genom att exempelvis anställa välutbildad personal. Dessa frågor är även av intresse för oss som snart ska ta examen och börja söka arbete och därför har vi valt att undersöka den svenska arbetsmarknaden. Vår uppsats riktar sig i första hand till ekonomistudenterna men kan även vara av intresse för andra personer såsom rekryterare och arbetsförmedlare. Vi vill undersöka om företagen investerar i humankapital genom att anställa välutbildad personal. Vi vill också undersöka hur stor roll examensnivån spelar vid anställning och om rekryterare i olika företag har kännedom om de olika utbildningarna och deras innehåll. 1.2 Problemfrågor Vad anser arbetsgivare om vikten av att investera i humankapital genom att anställa välutbildad personal? Vilka kunskaper har rekryterare om ekonomiutbildningarnas innehåll och examensnivåer? 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att utreda arbetsgivarnas policy vad gäller investering i humankapital vid anställning, examensnivåns betydelse vid anställning till ekonomitjänster samt rekryterarnas kunskaper om ekonomiutbildningarnas innehåll. 2
7 2 Metod I detta kapitel beskrivs tillvägagångssättet vid insamling och bearbetning av data samt information och källor som ligger till grund för undersökningen. Figuren nedan visar den modell vi har arbetat utifrån när vi har skrivit denna uppsats. Förundersökning Insamling av sekundärdata Syfte Intervjuguide och urval Insamling av primärdata Analys Slutsats Figur 1: Arbetsmodell Källa: Egen bearbetning 3
8 2.1 Sekundärkällor För att få fram information och underlag till uppsatsens referensram användes först olika sekundärkällor. Sekundärkällor kan exempelvis vara böcker, broschyrer samt tidskrifter och uppgifterna i dem har tagits fram i ett annat syfte än vårt (Björklund & Paulsson, 2003). Vi använde oss av olika vetenskapliga databaser på Mälardalens högskolas bibliotek. De databaserna som användes var ABI/Inform, Artikelsök, Emerald och FAR Komplett. Dessa databaser anser vi har en stor trovärdighet eftersom artiklarna är vetenskapligt granskade. Vid sökning i databaserna användes sökorden Humankapital, Investering, Ekonom/er, Krav, Examensnivå, Rekryterare, Definition, Kunskap. Dessa sökningar resulterade i vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar, rapporter och tidigare uppsatser som användes som inspiration och även uppslag till andra källor. Vi har också använt oss av google.se för att hitta webbsidor som kunde vara av intresse för uppsatsen. De hemsidor vi använde oss av var Högskoleverket, Statistiska centralbyrån, Civilekonomerna, Arbetsförmedlingen och Mälardalens högskola. Att använda sig av information från en webbsida kan vara ett hot mot tillförlitligheten men efter kritisk granskning anser vi ändå att dessa webbsidor är tillförlitliga källor. Vi har även använt oss av böcker från högskolans bibliotek som främst handlar om humankapital och metod. Genom att använda oss av all denna litteratur kunde vi skapa en referensram som senare ledde till utformandet av intervjufrågor. 2.2 Primärkällor Primärdata samlas in för att besvara den aktuella studiens syfte. Man kan använda sig av kvalitativ eller kvantitativ metod. Vid kvantitativa studier samlas information in som kan mätas eller värderas numeriskt. Metoder som oftast används vid kvantitativa studier är enkäter och matematiska modeller. (Björklund & Paulsson, 2003) Kvalitativ metod syftar till att få en förståelse för det undersökta fenomenet. För att samla in data används oftast intervjuer och observationer. (Hartman, 1998) Eftersom vår studie är av utredande karaktär valdes kvalitativ metod. Semistrukturerad intervju valdes som undersökningsmetod. Denna typ av intervju har mer generellt utformade frågor för att intervjuaren ska kunna ställa uppföljningsfrågor (Björklund & Paulsson, 2003). Anledningen till att den semistrukturerade intervjun valdes som metod var möjligheten att kunna ställa frågor direkt till respondenterna och få utförliga svar samt kunna ställa följdfrågor vid oklarheter. Intervjufrågorna utformades för att bäst kunna besvara syftet och få konkret information från respondenterna. Vi försökte att ställa så öppna frågor som möjligt för att få intervjupersonerna att berätta och ge dem möjligheten att själva formulera sina tankar. 4
9 2.3 Urval I denna studie användes icke-sannolikhetsurval vilket innebär att alla individer i populationen inte har lika stor chans att vara med i undersökningen. Metoden är samtidigt enklare och gör att personer som tros kan ha bäst kunskap i ämnet väljs. (Hartman, 1998). Efter överväganden av vilka personer som var bäst lämpade att besvara studiens syfte, kontaktades fyra personer: en personalsekreterare som arbetar på Landstinget, en co-ordinator på Vattenfall, en rekryterare på ett bemanningsföretag och en enhetschef som är anställd på Västerås Stads kommun. Anledningen till att just dessa personer valdes ut var att de arbetar med rekrytering av ekonomer och vi ville få en bredd i svaren och insikt i hur rekryteringen fungerar i olika branscher. Alla personer som vi kontaktade tackade ja till att ställa upp på en intervju. Efter att vi genomförde dessa fyra intervjuer ansåg vi att vi inte har fått tillräckligt med information för att besvara syftet och valde därför att kontakta en redovisningschef som arbetar på Arithma (ett dotterbolag till OKQ8). Den främsta anledningen till det var att respondenten från kommunen inte ansåg sig själv vara en lämplig person för att besvara frågorna och inte kunde ge några uttömmande svar. En annan anledning var att vi ville få information från ett privat företag. Respondenterna beskrivs närmare i empirin. 2.4 Genomförande och sammanställning av intervjuer Respondenterna kontaktades per telefon eller e-post och tid för intervju bokades. De fick själva välja tid och plats för intervjun. Respondenten från Vattenfall valde att bli intervjuad på högskolan. De resterande intervjupersonerna valde att bli intervjuade på sina respektive arbetsplatser. Vid intervjun med Landstinget valde två personer, en ekonom och en PAkonsult, att vara med eftersom de ansåg att de tillsammans kunde bidra till att besvara frågorna på bästa sätt. Alla intervjupersoner godkände att vi använde deras namn och namnet på företaget i uppsatsen förutom bemanningsföretaget och dess representant som valde att vara anonym. Intervjupersonerna fick frågorna i förväg för att kunna förbereda sig bättre. Intervjuerna tog mellan en halvtimme och en timme och spelades in på band för att vi inte skulle gå miste om information. Därefter skickades en sammanställning av intervjuerna till samtliga respondenter för att de skulle kunna granska och eventuellt redigera och komplettera dessa. Ingen av respondenterna hade något att invända. Efter intervjuerna sammanställdes materialet genom avlyssning av bandet. Datan reducerades och det väsentliga för syftet togs fram och strukturerades upp för att sedan kunna analyseras. Efter att sammanställningen var färdig ansåg vi att vi ville få kompletterande information om hur respondenterna definierar en civilekonom. Därför skickades en fråga till de respondenterna som hade nämnt civilekonom i sina svar. 5
10 2.5 Metodkritik Det finns flera mått på studiens trovärdighet. Ett av dem är validitet med vilket menas i vilken utsträckning man verkligen mäter det man avser att mäta. Med reliabilitet menas graden av tillförlitlighet i mätinstrument dvs i vilken utsträckning man får samma resultat om man väljer att göra om undersökningen. (Björklund & Paulsson, 2003) Reliabiliteten är nästan alltid låg i kvalitativa studier. Då antalet respondenter är litet kan inte resultaten generaliseras till hela populationen med lika stor sannolikhet som vid kvantitativa undersökningar. Vi har försökt att öka reliabiliteten genom att ställa tydliga och icke-ledande frågor och ge respondenterna möjligheten att själva formulera svaren. Vi har även spelat in intervjuerna på band. Vi har också intervjuat personer från olika branscher för att få en bredd. Fördelen med personliga intervjuer är att respondentens andra signaler som t ex kroppsspråk kan tolkas. Däremot finns det också alltid risk för intervjuareffekt dvs faktorer som exempelvis intervjuarens ålder, kön och bakgrund kan påverka respondenternas svar. För att minska risken har vi försökt att hålla oss neutrala under intervjutillfällena. Vi har använt oss av olika sekundärkällor som böcker, rapporter och vetenskapliga artiklar. Vi har kritiskt granskat dessa innan användning och anser att dessa källor har en hög tillförlitlighet eftersom de dels kommer från granskade databaser, dels från myndigheternas hemsidor som Högskoleverkets och Statistiska centralbyråns som vi anser vara objektiva och tillförlitliga. Resultaten kan ha blivit annorlunda om vi exempelvis hade gjort intervjuer på större privata företag. Sådana företag har ofta en egen personalavdelning och kan möjligen ha en annan policy vid anställning av ekonomer. Även mindre privata företag med låg personalomsättning kan ha annorlunda krav på sina anställda. Det hade också varit en fördel att ha genomfört en pilotintevju innan för att testa frågorna men svårigheten att överhuvudtaget hitta respondenter bidrog till att detta inte gjordes. Vi är medvetna om att denna studie är av en mer utredande karaktär och inte har sin grund i vetenskapliga teorier vilket har påverkat analysen och slutsatserna. Då vi tycker att ämnet är så intressant och aktuellt har vi ändå valt att genomföra studien på detta sätt och anser att det bidrar till en ökad medvetenhet om ämnet hos framför allt ekonomistudenter men även andra intressenter. 6
11 3 Referensram I följande kapitel beskrivs den högre ekonomiutbildningen som följs av beskrivning av arbetsmarkanden för ekonomer och definition och beskrivning av humankapital och dess betydelse för företagen. 3.1 Ekonomiutbildning Det finns både program och fristående kurser inom ekonomiutbildningen och flera inriktningar som exempelvis ekonomistyrning, marknadsföring och verksamhetsstyrning. Huvudämnet kan vara både företagsekonomi och nationalekonomi. Av tradition består företagsekonomiämnets kärna av fyra delar: redovisning, ekonomistyrning, marknadsföring och organisation. Redovisning och ekonomistyrning räknas som hårda och kvantitativt inriktade. Marknadsföring och organisation betraktas som mjuka och använder sig därmed mer av kvalitativa metoder. (Högskoleverket, 2002) Bolognaprocessen har inneburit en indelning av den högre utbildningen i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. De två första motsvarar vad som tidigare benämnts som grundläggande utbildning, alltså A, B, C och D-nivåera. Även ett nytt poängsystem ha införts där läsåret nu motsvarar 60 högskolepoäng (istället för 40 poäng som tidigare). Det finns nu kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen. En ny yrkesexamen benämnd civilekonomexamen har också införts. (Statistiska centralbyrån, 2008) Filosofie kandidatexamen kräver minst 180 högskolepoäng med fördjupningsstudier på 90- poängsnivån. Denna typ av examen benämns vidare i uppsatsen som kandidatexamen. Antalet kandidatexamen har ökat kraftigt och har tillsammans med magisterexamen varit examensformen för många utbildningar som inte ger yrkesexamen. Ekonomutbildningen ger ingen yrkesexamen (Statistiska centralbyrån, 2008) För att kunna ta ut ekonomie kandidatexamen krävs totalt 180 hp (vari högst 15 hp på avancerad nivå får ingå) och specifika ämnen: Minst 90 högskolepoäng i företagsekonomi Minst 30 hp i nationalekonomi 60 hp valfria kurser (Mälardalens högskola, 2008) Magisterexamen kräver minst 240 högskolepoäng med en fördjupning på 120-poängsnivån. Antalet magisterexamen har också ökat. För en masterexamen krävs minst 300 högskolepoäng varav 120 poäng ska vara på avancerad nivå. (Statistiska centralbyrån, 2008). De som har påbörjat sina studier före 1 juli 2007 får ta ut en examen enligt både den gamla och den nya förordningen men då kan vissa kompletteringar krävas. De som har påbörjat sina studier efter Bolognaprocessen ska ansöka om examen enligt den nya förordningen.(mälardalens högskola, 2009) 7
12 Figur 2: Utbildningsnivåer Källa: Högskoleverket utbildning, 2009a Civilekonomexamen Tidigare har både civilekonomtiteln och civilekonomexamen varit oskyddade. Fackförbundets Civilekonomerna inträdeskrav är den definition på civilekonom som har varit och fortfarande är vedertagen. För att vara med i Civilekonomerna måste man ha minst en kandidatexamen (180 hp) varav minst 120 hp i företagsekonomi och/eller nationalekonomi och 30 hp i andra ekonomiska ämnen som exempelvis statistik och handelsrätt. (Civilekonomerna, 2009). En civilekonomexamen infördes den 1 juli Förändringen innebär att det är själva examen som har blivit skyddad. Utbildningar på de högskolor och universitet som har ansökt om att få utfärda civilekonomexamen har blivit granskade. Civilekonomtiteln är som tidigare oskyddad. Det är bara vissa universitet som idag får utfärda denna examen: Lund, Göteborg, Stockholm, Linköping, Växjö, Umeå, Örebro och Luleå (Civilekonomerna, 2009). Anledningen till att enbart dessa universitet får utfärda examen är att de andra lärosätena inte anses uppfylla kraven på bredd och innehåll i utbildningen och/eller uppvisar brister i lärarkompetens (Högskoleverket, 2007). Civilekonomexamen är fyraårig och omfattar 240 högskolepoäng. Den är på avancerad nivå (Civilekonomerna, 2009). De två punkterna som egentligen skiljer sig från en magisterexamen är att en civilekonomutbildning ska innehålla undervisning i ledarskap och att examensarbetet ska omfatta 30 högskolepoäng (Högskoleverket, 2007). 8
13 3.2 Arbetsmarknad Cirka 30 procent av de yrkesverksamma ekonomerna jobbar som marknadsförare eller företagsekonomer inom privat sektor. Ungefär 10 procent av alla män jobbar som chefer och ungefär lika stor andel av kvinnorna jobbar som redovisningsekonomer, administratörer, assistenter m.m. (Högskoleverket, 2009b) Läsåret 2004/05 tog 1546 kandidatexamen och 2843 magisterexamen inom ekonomi. Av dem som tog magisterexamen i ekonomi det läsåret hade 77 procent etablerat sig på arbetsmarkanden år 2006 medan motsvarande siffra för personer med kandidatexamen var 72 procent. (Högskoleverket, 2008) Nedan följer en tabell med etableringsgrad d v s hur många som har fått en anställning, ett år efter uttagen examen. Tabell 1 Läsår Examen 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 Magisterexamen ekonomi % Kandidatexamen ekonomi % Källa: Högskoleverkets officiella statistik, 2006 Dessa undersökningar visar dock inte vilket typ av arbete personerna har. För ekonomernas del behöver det inte vara kopplat till det ekonomiska området. Inte heller säger det något om vilken utbildningsnivå arbetet kräver.(enequist & Holmvall, 2006) SCB:s statistik visar att många ekonomer jobbar inom yrken där det hade räckt med en kortare utbildning exempelvis gymnasieekonom (Statistiska centralbyrån, 2005). Ca 60 procent av ekonomiarbeten kräver en längre eftergymnasial utbildning medan ca 30 procent kräver en kortare eftergymnasial utbildning och ca 10 procent kräver enbart gymnasieutbildning (Högskoleverket, 2009b). Ekonomer kan tack vare sin breda utbildning relativt lätt ta arbeten som inte är helt i nivå med det de önskar (Högskoleverket, 2006). För tillfället är efterfrågan störst inom redovisning men även affärsområdet revision växer (Halling, 2007b). Arbetsmarknaden är sämre för ekonomer med inriktning på marknadsföring (Enequist & Holmvall, 2006). Statistiska centralbyråns (2009) långtidsprognos med siktet på år 2030 visar att tillgången och efterfrågan på ekonomer kommer matcha varandra. Men bakom dessa siffror döljer sig en växande brist på gymnasialt utbildade ekonomer. Detta kan leda till att de med eftergymnasial utbildning får räkna med att arbeta inom områden som de är överkvalificerade för. (Statistiska centralbyrån, 2009) Arbetsförmedlingens prognoser för 2009 pekar på en kraftig minskning av lediga tjänster för redovisningsekonomer och som en följd en ökning av arbetslösa redovisningsekonomer. Däremot är arbetslösheten bland dessa lägre än den genomsnittliga arbetslösheten inom andra branscher i Sverige. (Arbetsförmedlingen, 2009). I figuren nedan presenteras ett års prognos för redovisningsekonomer. 9
14 Figur 3: Jobbprognos för redovisningsekonomer Källa: Arbetsförmedlingen, Efterfrågade kunskaper och egenskaper vid rekrytering Wu (2000) resonerar om att studenternas utbildning med goda betyg är en stark prediktor av deras möjligheter att få jobb och göra en bra karriär. Även Halling (2007a) menar att akademisk examen i botten är en förutsättning för att få ett ekonomjobb. Goda studieresultat är också viktiga. I konkurrensen med andra kan även andra meriter som språkkunskaper, utlandserfarenhet, social kompetens och starkt affärsintresse vara avgörande. Andra egenskaper som rekryterare gärna ser hos sökande är att de är lyhörda, utåtriktade och kommunikativa. Det är förstås bra med relevant arbetslivserfarenhet men även engagemang i ideella aktiviteter är meriterande. (Halling, 2007a) Även kontakter är ett viktigt redskap för att få arbete och det är så många kommer in i arbetslivet (Arfalk, Blohm & Håkansson, 2005). De flesta arbetsgivare i Enequists och Holmvalls studie (2006) verkar nöjda med både uppläggning och innehåll i den utbildning som ges. Författarna menar att detta kan tolkas som att utbildningen faktiskt ger de kunskaper som krävs. Flera arbetsgivare i näringslivet har inte heller några önskemål på att inrätta nya högskolekurser. Utöver vanliga baskunskaper betonas hellre bredd än specialisering och fördjupning. (Enequist & Holmvall, 2006) När det gäller de nyutexaminerades kunskaper anser de flesta arbetsgivare att de har goda kunskaper i ekonomi och en bra grund att stå på. De har generella kunskaper för att klara av den tekniska delen av arbetet men det krävs en hel del vidareutbildning för att sätta sig in i det praktiska arbetet. Många studenter har inte tillräckliga kunskaper i praktiskt arbete när det gäller arbete med löpande redovisning, bokslut och upprättande av årsredovisning. (Halling, 2007b) Däremot menar arbetsgivarna i Enequists och Holmvalls (2006) studie att det inte behövs någon praktik. Arbetsgivare inom offentlig sektor menar att det saknas utbildning inriktad på förvaltningskunskap och att arbeta inom politiskt styrda organisationer. Detta kan delvis förklaras av att offentlig sektor inte är något som studenter generellt siktar på att jobba inom 10
15 beroende på att löner och utvecklingsmöjligheter inte anses vara goda. (Enequist & Holmvall, 2006) När det gäller vad som är bra att komplettera studierna med ligger, enligt arbetsgivarna, juridik högt i kurs (Halling, 2007b). Även kombinationer med språk, IT och teknik bedöms vara extra meriterande vid anställning (Högskoleverket, 2006). Enligt en källa ska arbetsgivarnas drömekonom ha inriktning mot redovisning, 3-5 års yrkeserfarenhet, goda kunskaper på IT-området samt kunskaper i 1-2 språk utöver engelska (Enequist & Holmvall, 2006). Studenterna är väl medvetna om vilka kurser som olika instanser kräver. De organ som är tydligt styrande i ekonomistudenternas val av kurser är Civilekonomerna och Revisorsnämnden. (Enequist & Holmvall, 2006) 3.3 Humankapital Kunskap har blivit den viktigaste råvaran i företag och det viktigaste resultatet av ekonomisk aktivitet. Därför har organisationens intelligens övergått från att vara en stödfunktion till att ha en huvudfunktion. Ett företags immateriella tillgångar bidrar mycket mer till värdet av dess verksamhet än de fasta tillgångarna. (Stewart, 1999) Definition av humankapital Det finns flera olika definitioner på humankapital men de flesta går egentligen ut på samma sak. En organisations humankapital är den kompetens som förser kunderna med lösningar (Stewart, 1999). Enligt Nyllinge (1999) består humankapitalet av kompetensen, de privata nätverken och motivationen för företagets intäktspersoner. Andra definitioner på det är också erfarenhet, kunskaper, talanger och förmågan att utvecklas hos individen (Whitaker & Wilson, 2007) Humankapitalets betydelse för företagen Stewart (1999) menar att humankapitalet är företagens viktigaste tillgång. En stor del av ledare i USA och Europa menar att dessa resurser är bland de viktigaste utmaningarna för en ledare och 13 procent säger att det är den viktigaste resursen (Roos et.al, 2006). Humankapitalets viktigaste funktion är innovation: antingen nya produkter och tjänster eller förbättringar av processerna. Humankapitalet utvecklas och kommer till användning när medarbetarnas tid och begåvning engageras i aktiviteter som leder till innovation. (Stewart, 1999). En undersökning visade att 10 procents ökning av utbildningsnivå gav en ökning av produktiviteten på 8,6 procent. 10 procents ökning av anläggningstillgångarna ökade produktiviteten med endast 3,4 procent. Marginalavkastningen på att investera i humankapital är nästan tre gånger högre än värdet av att investera i maskiner. (Stewart, 1999) 11
16 Även Ng (2006) har påvisat en relation mellan fördelningen av resurser och affärsresultat. Samma slutsatser har dragits av Moomaw, Mullen och Williams (2002). Investering i personal har visat sig påverka företagens resultat på ett positivt sätt längre fram. Däri ingår investering i personalens utveckling och förbättrande av kompetens och detta innebär att det lönar sig att satsa på välutbildad personal. (Ng, 2006) Inget land har uppnått en ekonomisk tillväxt utan att investera i utbildning (Ramcharan, 2004). Däremot stämmer verkligheten inte alltid överens med teorin. En undersökning inom besöksnäringen av Arfalk et. al. (2005) visar att en stor del av anställda på mellanchefsnivå och uppåt besitter erfarenhet framför utbildning. Visserligen vill företagen ha akademiskt utbildad personal men de arbetar inte för att få in kompetensen i företaget. Många företag väljer även att anställa internt istället för externt och gör det då möjligt för de anställda att göra karriär inom företaget. Detta kan öka lojaliteten men kan också leda till bristen på kompetens utifrån. Företag som har stark företagskultur presterar bättre då det kan leda till att motivera och attrahera personal. Föränderligheten inom branschen leder till att det kommer att komma in mer kompetens i företagen vilket kan leda till konkurrensfördelar. (Arfalk et. al., 2005) 12
17 4 Empiri I det följande kapitlet presenteras en sammanfattning av respektive intervju som utförts. 4.1 Intervju med Vattenfall Intervjun genomfördes 1 med Eva Rosell Henryson som är co-ordinator på KSU (Kärnkraftssäkerhet och Utbildning) vilket är ett dotterbolag till Vattenfall. Rosell Henryson har arbetat på Vattenfall i 32 år och har tidigare bland annat varit ansvarig för rekrytering av ekonomer till Vattenfalls internationella traineeprogram. Hon har rekryterat ca 5-10 ekonomer åt gången vartannat år. Hon är byggnadsingenjör i botten men har även kompletterat med nationalekonomi, företagsekonomi och beteendevetenskap. Enligt Rosell Henryson är det viktigaste vid rekrytering av ekonomer vad gäller utbildning att den som anställs har en grundexamen i ekonomi, nivån och inriktning på examen är inte lika viktiga. Genom att ha en högskoleexamen har personen visat att han/hon kan ta till sig kunskap och det är det som rekryterare vill se. Ekonomer kan arbeta i princip var som helst och då är huvudsaken att ekonomen passar in i organisationen. Det viktigaste är att hitta rätt person menar Rosell Henryson. Personen ska ha ett intresse och kunskap om den verksamhet som företaget bedriver. Respondenten menar att lärosätet inte har någon betydelse men att olika lärosäten har rykten om sig vad de är bra på. Vattenfall fokuserar inte på prestige utan människan är det viktigaste. En anställd ska kunna tillgodogöra sig kunskap och det visas genom att hon/han har genomfört en utbildning. Vid rekrytering till traineeprogram vill företaget helst se att de sökande har fler än en examen. Genom det, menar Rosell Henryson, har personen visat intresse av mer än en sak och kan utvecklas och ta till sig nya kunskaper. Rosell Henryson känner till förändringarna som Bolognaprocessen innebär och tycker att det nya systemet är mer anpassat till arbetsmarknadens krav eftersom studenterna då lättare kan plocka ihop kurser själva. Om de vet vad de vill i framtiden kan de lättare anpassa utbildningen för att nå sina mål. Det är av mindre vikt vilka kurser studenten har läst under utbildningen men det kan finnas specifik tjänst som kräver särskilda kunskaper. Det är inte självklart att nyutexaminerade studenter har all kunskap som behövs när de kommer till arbetsplatsen men det upphävs av nyfikenheten och viljan att lära sig. Faktamässigt tycker Rosell Henryson att ekonomer får en bra kunskapsgrund genom högskolan. Många nyutexaminerade tror dock att de kan allt i början av sin anställning, men de inser så småningom att så inte är fallet utan att de måste få erfarenhet och lära sig använda sina teoretiska kunskaper. Det skulle behövas en introduktion till de nyutexaminerade som även högskolan borde hjälpa till med. Grundkravet vid anställning är en kandidatexamen. Generellt är den vanligaste profilen redovisning och företaget har sällan behov av ekonomer med inriktning mot marknadsföring. Det är väldigt bra om en ekonom har kompletterat med teknik och beteendevetenskap. 1 Intervjun genomfördes den 16 april 2009 på Mälardalens högskola 13
18 Vattenfall vill också att de anställda ska ha minst ett språk utöver svenska och engelska eftersom företaget finns i flera länder. Det är också väldigt viktigt att en medarbetare har social kompetens och passar in i arbetslaget. KSU vill höja kompetensnivån på sin personal och försöker nu anställa fler med akademisk examen där examensnivån ska anpassas till typen av tjänst. Enligt Rosell Henryson vill rekryterare inte anställa personer som är överkvalificerade för en tjänst, detta pga att risken för att personen inte blir kvar på arbetsplatsen ökar. Företaget är berett att betala mer till personer med längre/högre utbildning om tjänsten kräver denna utbildning. Det är ansvarstagande som premieras. Vattenfall vill satsa på människan och vill att deras medarbetare ska utvecklas inom företaget. De erbjuder olika typer av utbildningar och kurser men ansvaret att utvecklas ligger på individen. Företaget lägger resurser på sin personal och vill att medarbetare ska stanna på företaget i minst fem år. Därefter är det bra om medarbetaren byter befattning och får ny kunskap för att sedan komma tillbaka. Det är något som företaget vinner på, anser Rosell Henryson. Vattenfall lägger resurser på de anställdas utveckling men vill sedan också få tillbaka detta genom att de anställda använder sin kompetens inom Vattenfall. 4.2 Intervju med Landstinget Intervjun genomfördes 1 med Beatrice Rodin och Leif Lundkvist på Landstinget i Eskilstuna. Beatrice Rodin är PA-konsult och har arbetat på Landstinget sedan Hon arbetar bl a med rekrytering, rehabilitering och prognoser. Leif Lundkvist är ekonom och har jobbat på Landstinget sedan Han jobbar som controller, är stöd för chefer och kontaktperson för olika kliniker. De har en relativt liten omsättning av ekonomer och har rekryterat ungefär en ny medarbetare varje år. Vid anställning av ekonomer menar Rodin att grundkravet är en akademisk examen men nivån på denna är inte så betydelsefull, utan det är personligheten som är avgörande. Hon säger också att referenser är oerhört viktiga vid anställning. I valet mellan en nyutexaminerad ekonom och någon med arbetslivserfarenhet är det gruppens sammansättning och hur väl personen passar in i den som styr rekryteringen. Lundkvist tycker att en person ska smälta in i gruppen och kunna jobba i lag men ändå kunna stå upp och säga vad han/hon tycker. Landstinget vill ha en blandning i gruppen och anser att detta ger bättre resultat. Vilket lärosäte den sökande har examen ifrån har ingen betydelse. Traditionellt sett vill landstinget oftast anställa ekonomer med inriktning mot redovisning och revision men Rodin menar att det inte finns några rätt eller fel eftersom de vill ha personer med olika bakgrund. De har även haft tillfällen då de inte ansett att de har fått tillräckligt bra urval av sökande och då valt att utannonsera tjänsten på nytt. De vill däremot inte anställa någon som är överkvalificerad för jobbet eftersom denna person antagligen inte kommer att stanna kvar. Om en medarbetare har en längre eller högre utbildning tittar arbetsgivaren på om den utbildningen är till nytta för arbetet. Är den till nytta i arbetet kan utbildningen premieras. 1 Intervjun genomfördes den 17 april 2009 på lasarettet i Eskilstuna. 14
19 Vad gäller vilka kurser studenter ska välja att läsa, menar Rodin att det viktiga är att läsa det de är intresserade av. Det beror också på var studenten vill jobba efter examen eftersom olika arbetsplatser har olika behov och krav. Ekonomgruppen på landstinget är en helhet och alla kan ha sina intresseområden och utveckla dessa. Rekryterare som anställer ekonomer är väl insatta i vad de olika utbildningarna innehåller och vilka kurser som finns att välja mellan. De nyutexaminerades kunskaper är fullt tillräckliga för jobbet men alla behöver självklart en introduktion. Ett av kraven på ekonomer är goda färdigheter i Excel. Båda intervjupersonerna anser att det är väldigt viktigt att ha välutbildad personal. De har internutbildningar i landstinget t ex samtalsmetodik och hantering av ärenden. De har även utvecklingssamtal där medarbetaren och chefen kan lägga upp en plan för kompetensutveckling. De har kontakter med andra verksamheter och möten med medarbetare från andra kliniker vilket de lär sig mycket av. Landstinget är en föränderlig organisation och personalen måste följa med i utvecklingen. Det finns många möjligheter att gå olika utbildningar men intervjupersonerna anser att ansvaret att utvecklas ligger på individen. En drömekonom är enligt Lundkvist någon som givetvis har en bra teoretisk bakgrund och som passar in i arbetslaget. Han/hon ska också vara kreativ, veta vad han/hon vill, kunna stå för sin åsikt men ändå kunna hantera kritik och vara öppen och glad. 4.3 Intervju med Arithma Intervjun genomfördes 1 med Mia Nylind på Arithma. Arithma är ett helägt dotterbolag till OKQ8 och sköter deras redovisning. Mia Nylind är redovisningschef, utbildad civilekonom och har arbetat på Arithma i 15 år. Hon är ansvarig för grupper som arbetar med bl a redovisning, avstämning och stationsrapporter. Hon rekryterar ca 1-3 ekonomer om året. Kraven på utbildning beror på tjänsten, men företaget har utvecklats mot att anställa personer med en högre utbildning. Tidigare kunde det räcka med att vara gymnasieekonom men nu är ca 25 procent av de anställda civilekonomer. Nylind menar att anledningen till att de vill ha fler civilekonomer delvis beror på att arbetet har förändrats under åren från att vara mest registrering till att ekonomerna arbetar mycket med filer och transaktioner. Hon jämför dem som har läst en KY-utbildning (kvalificerad yrkesutbildning) i redovisning och högskoleutbildade. Hon menar att de med KY-utbildning redan är upplärda när de börjar arbeta och har haft praktik tidigare, medan de med högskoleexamen har mindre praktiska kunskaper. Det finns ett gap mellan teoretiska kunskaper och praktiska men de nyutexaminerades teoretiska kunskaper anser hon vara tillräckliga, det är de praktiska kunskaperna som saknas. Arbetsgivaren kan heller inte förvänta sig att någon som är nyutexaminerad ska kunna allt direkt utan det tar tid att komma in i arbetet och lära sig. De nyutexaminerade har större vana än dem med KY-utbildning att ta sig fram, utvecklas och lär sig snabbt och brukar komma längre i slutändan, men de flesta arbetsgivare vill ha en blandning av olika människor på arbetsplatsen. Det har ingen betydelse vilken högskola/universitet som den sökande har examen ifrån. Nylind känner inte till vad Bolognaprocessen har inneburit och anser att hon inte är så insatt i vad de olika utbildningarna innehåller för kurser. Dock litar hon på att högskolan har satt ihop 1 Intervjun genomfördes den 27 april 2009 på Arithma. 15
20 ekonomiprogrammen på ett bra sätt och att det finns en tanke bakom upplägget. Dessutom har hon själv läst till ekonom och kommer ihåg en del om vilka kurser som fanns att läsa då. Den vanligaste kravprofilen är civilekonom men de olika examensnivåerna har ingen större betydelse. Nylind poängterar att det viktigaste är att personen har slutfört sin utbildning. Antalet poäng är inte så relevant och om personen har 120 poäng och har hunnit arbeta efter examen är han/hon lika värdefull som någon som har 160 poäng. Arithma vill helst att deras anställda ska ha läst redovisning men har inga specifika krav på andra kurser som ska ingå i utbildningen. Erfarenheten är viktigare än själva utbildningen och det är även meriterande om den sökande har gjort någonting utöver studier som t ex att ha engagerat sig i en idrottsförening, haft praktik eller arbetat vid sidan av studierna. Även personligheten spelar stor roll vid rekrytering och kan ibland väga tyngre än både utbildning och erfarenhet. Som person ska den sökande kunna ha många bollar i luften, vara noggrann, ambitiös, vilja lära sig och ha en god social förmåga. Det är viktigt med utbildad personal eftersom det visar att personalen kan prestera och har kunskaper, men Arithma framhåller också att de har många civilekonomer. Utbildning är inte lika med kunskap och det finns de med högskoleutbildning som aldrig blir väldigt duktiga, men att ha tagit sig igenom en utbildning tyder på en viss framåtanda. Det viktiga är prestationer och att personen lär sig och vill utvecklas och det är även det som premieras lönemässigt, inte utbildning. Nylind anser att företaget satsar mycket på sin personal. Alla nyanställda får gå en lite längre kurs i början av sin anställning och det finns också externa kurser som personalen får åka på varje år. Medarbetarna lär sig väldigt mycket på plats och av varandra eftersom det finns många som har goda kunskaper och erfarenhet. Företaget är väldigt måna om sina duktiga medarbetare och vill ha dem kvar. 4.4 Intervju med Västerås Stad Intervjun genomfördes 1 med Maria Lindblom Lundh. Hon är enhetschef och har haft den befattningen i Västerås Stads kommun i två år. Lindblom Lundh tycker inte att examensnivån är viktig utan grundkravet är att den sökande ska ha en högskoleexamen. Den vanligaste inriktningen är redovisning och arbetsgivaren vill att de sökande ska ha kunskaper i extern redovisning och erfarenhet av det. Även sökande med andra inriktningar som exempelvis marknadsföring kan få anställning, det är erfarenheten som är den viktigaste. Ett annat önskemål är att personen ska ha jobbat inom en stor organisation och ibland har de rekryterat någon med systemkunskap. Egenskaper som efterfrågas är noggrannhet, flexibilitet, självständighet. Den sökande ska också vara analytisk, pedagogisk och kundorienterad. Västerås Stad anställer även nyutexaminerade, det beror på vilken typ av tjänst det är som ska tillsättas. När de har anställt nyutexaminerade menar Lindblom Lundh att de har goda teoretiska kunskaper men behöver lära sig väldigt mycket praktiska saker när de börjar sitt arbete. 1 Intervjun genomfördes den 23 april i Västerås Stads kommun. 16
Att bygga en generell examen
Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?
Läs merProgrammets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics
Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics
Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:
Läs merHANDELSHÖGSKOLAN. Ekonomie kandidatprogram, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/512 HANDELSHÖGSKOLAN Ekonomie kandidatprogram, 180 högskolepoäng Bachelor's Programme in Business and Economics, Programkod: S1EKA 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd
Läs merVälkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP
Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Examina Civilekonomtiteln Auktorisation som revisor Utlandsstudier Praktik
Läs merEnheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning
Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning ENIC-NARIC Sverige 2015-04-22 Malin Jönsson, Cecilia George Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Enheten för bedömning av utländsk gymnasieutbildning,
Läs merEffektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Läs merEkonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: SEV24 OINR Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Business studies, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,
Läs merHär får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle.
Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle. OBS! Extra viktigt för dig som läser fristående kurser. Europa din nya studieort!
Läs merCivilekonomprogrammet
Dnr HS 2018/64 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om fastställande: Civilekonomprogrammet
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Valfri inriktning, 120-180 poäng
UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet Valfri inriktning, 120-180 poäng Dnr. 1301/333-04 Fastställd av institutionsstyrelsen 2003-03-13 Postadress Besöksadress Telefon Postgiro Högskolan Kristianstad Högskolan
Läs merUtbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing
Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master
Läs merUtbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008
UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod
Läs merMEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points
HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen
Läs merFärre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade
Läs merEuropa - din nya studieort
Europa - din nya studieort Högskolereformen 2007 12 Innehåll En ny högskola 3 I korthet händer det här 4 Tre utbildningsnivåer 5 Grundnivå 6 Avancerad nivå 6 Forskarnivå 6 Förväntade studieresultat 7 Du
Läs merBeslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGMFU, Kandidatprogram i Equality and Diversity Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Equality and Diversity Management, 180 credits Program utan
Läs merUtbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009
UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av
Dnr FAK1 2010/158 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av tjänsteverksamheter Masterprogramme in Service Marketing and Management
Läs merMasterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits
1(6) Utbildningsplan Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits 1. Basdata Nivå: Avancerad Programkod: XAMIV Fastställande: Utbildningsplanen
Läs merUtbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007
UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod
Läs merHögskolan i Borås. En studie om högskolans betydelse för kompetensförsörjning, forskning och samverkan i Västra Götaland
Högskolan i Borås En studie om högskolans betydelse för kompetensförsörjning, forskning och samverkan i Västra Götaland Av Simon Falck Folke Snickars Hans Westlund 1 Vad är fokus i denna studie? Hur kunskap
Läs merUtbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng
Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet
Läs merSASCO, Masterprogram i sociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SASCO, Masterprogram i sociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology, Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan
Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets
Läs merBeslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten SAPAR, Masterprogram i personal- och arbetslivsfrågor, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Human Resource Development and Labour Relations, 120 credits Program
Läs merINTRODUKTION STEG Övning ger färdighet. Träna gärna på intervjusituationen med en vän eller genom att filma dig själv och dina svar.
INTRODUKTION Ibland är en lyckad intervju allt som ligger mellan dig och ditt drömjobb. Många upplever därför anställnings intervjun som oerhört stressande, såväl de som söker sitt första jobb som de med
Läs merSASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology of Law, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merJAEHA, Masterprogram i europeisk handelsrätt, 120 högskolepoäng Master Programme in European Business Law, 120 credits
Juridiska fakulteten JAEHA, Masterprogram i europeisk handelsrätt, 120 högskolepoäng Master Programme in European Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå / Second
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i företagsekonomi Programkod: Inriktningar: Programmets benämning: SAFEK Accounting and finance (REFI) Management (MANT)
Läs merArbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?
Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval
Läs merEnkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen
OBS! Enkätsvaren ska skannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. 1 Bakgrund Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen 1. Hur gammal är du? Under 25 år 25-29 år 30-34 år 35-39
Läs merG2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
Ekonomihögskolan FEKH49, Företagsekonomi: Examensarbete i organisation på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration: Bachelor Degree Project in Organization Undergraduate Level, 15 credits
Läs merUTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng
UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2014 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan
Läs merEfter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen
Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer
Läs merMasterprogram i teologi med inriktning praktisk teologi med religionsbeteendevetenskap 120 högskolepoäng
Masterprogram i teologi med inriktning praktisk teologi med religionsbeteendevetenskap 120 högskolepoäng Master of Practical Theology (Two Year), 120 higher education credits Enskilda Högskolan Stockholm
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Religionsvetenskap, Magister/Masterprogram. 60/120 högskolepoäng H2RSM
UTBILDNINGSPLAN Religionsvetenskap, Magister/Masterprogram 60/120 högskolepoäng H2RSM Religious Studies, Master programme 60/120 higher education credits Diarienr: G 217 3513/10 1. Fastställande Utbildningsplan
Läs merMagisterprogram i teologi med inriktning praktisk teologi med religionsbeteendevetenskap 60 högskolepoäng. Enskilda Högskolan Stockholm
Magisterprogram i teologi med inriktning praktisk teologi med religionsbeteendevetenskap 60 högskolepoäng Master of Practical Theology (One Year), 60 higher education credits Enskilda Högskolan Stockholm
Läs merMasterprogram i teologi med inriktning bibelvetenskap 120 högskolepoäng
Masterprogram i teologi med inriktning bibelvetenskap 120 högskolepoäng Master of Theology (Two Years) With Specialization in Biblical Studies 120 higher education credits Teologiska högskolan Stockholm
Läs merBlivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet
Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007! Bara hälften av alla nyexaminerade upplevde att de fick tillräcklig information
Läs merFler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp
Läs merBeslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGPEA, Kandidatprogram i personal- och arbetslivsfrågor, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Human Resource Development and Labour Relations, 180 credits
Läs merFördjupningsvalsinformation
Fördjupningsvalsinformation Agenda för detta informationspass Examina Civilekonomtiteln Hur man söker kurser till våren Vart siktar du efter examen? Civilekonomexamen 240hp med inriktning Handel- och logistik
Läs merVälkommen till fördjupningsvalsinformation
Välkommen till fördjupningsvalsinformation Schema för dagen Hörsal A 13.15-14.00 Studievägledarinformation 14.00-14.15 PAUS (möjlighet att ställa frågor) 14.15-14.30 Management 14.30-14.45 Finance 14.45-15.00
Läs merSASAN, Masterprogram i socialantropologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Anthropology, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SASAN, Masterprogram i socialantropologi, 120 Master of Science Programme in Social Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå / Second
Läs merMagisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng
Magisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng Master of Theolgy (One Year) With Specialization in Church History 60 higher education credits Teologiska högskolan Stockholm Utbildningsplan
Läs merSahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi
Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/522 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (One Year) with a major in Occupational therapy 1. Fastställande
Läs merAntagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Luleå tekniska universitet
Luleå tekniska universitet Universitetsstyrelsen, beslut 2007-02-15 Fastställd antagningsordning för utbildning på forskarnivå tillämpas vid antagning av doktorander från och med 2007-07-01 2017-02-01
Läs merVisa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN
Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN 1 2 Innehåll Konsten att söka jobb... sid 05 Söka annonserade jobb... sid 07 Innehållsidé till grundläggande brev... sid 08 Innehållsidé
Läs merMagisterprogram - Arbetsliv, hälsa och rehabilitering, 60 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Magisterprogram - Arbetsliv, hälsa och rehabilitering, 60 hp Master (one year) of Working Life, Health and Rehabilitation, 60 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Controller offentlig verksamhet, 120/160 poäng
UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet Controller offentlig verksamhet, 120/160 poäng Dnr: 51/333-01 Fastställd av högskolestyrelsen september 2000 Reviderad av institutionsstyrelsen E 2001-01-29 Reviderad
Läs merLokala regler för examen vid KMH
Lokala regler för examen vid KMH 1 (9) Lokala regler för examen vid KMH (dnr 11/558) 1 Fastställd av rektor den 15 december 2008 (protokoll C 2008:46). Omtryckt den 1 januari 2012, enligt beslut av rektor
Läs merMatchning och attraktionskraft i Örebro län
Matchning och attraktionskraft i Örebro län Fredrik W Andersson nationalekonom, fil. dr, SCB Agneta Blom kommunfullmäktiges ordförande i Örebro (S) Susanne Gullberg Brännström sakkunnig, SCB Pernilla Norlin
Läs merHöga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets
Sid 1 (5) a omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Matematik Matematisk statistik Umeå universitet erhåller omdömet mycket hög kvalitet på kandidatexamen i matematik. Masterexamen i matematisk
Läs merKAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE
KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE 4.1. ANSÖKNINGSHANDLINGAR Ansökningar kan skrivas på olika sätt. Ansökningshandlingar består oftast av ett ansökningsbrev och ett cv eller en meritförteckning. Hur ansökningshandlingen
Läs merBedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet Examensarbete inom socialt arbete (15 hp) Termin 6 våren 2014, Eskilstuna Fastställandedatum: 2014-01-24 Bedömningsprotokoll för examensarbete inom
Läs merMasterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng
Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng Master of Theology (Two Years) With Specialization in Systematic Theology 120 higher education credits Teologiska högskolan
Läs merFrån utbildning till arbetsmarknad
Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Från utbildning till arbetsmarknad Vilka krav ställer arbetsmarknaden på ekonomer i Västerås? Kandidatuppsats i Företagsekonomi
Läs merMasterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 120 högskolepoäng
Masterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 120 högskolepoäng Master of Church history (Two Years), 120 higher education credits Teologiska högskolan Stockholm Utbildningsplan Beslut: 2017-12-20
Läs merFakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur
Dnr: HL/2009 0110 Utbildningsplan Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur Internationell administration med språk, 180 högskolepoäng International Administration
Läs merKOMPETENSKONTRAKTET SIGNATUR SOM SKAPAR KARRIÄRMÖJLIGHETER
KOMPETENSKONTRAKTET SIGNATUR SOM SKAPAR KARRIÄRMÖJLIGHETER SIGNATUR SOM SKAPAR KARRIÄRMÖJLIGHETER Kompetenskontraktet är ett sätt att skapa långsiktigt samarbete mellan Mittuniversitetet och regionens
Läs merBeslut Utbildningsplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden.
Utbildningsplan för Civilekonomprogrammet Study programme in Business and Economics 240.0 Högskolepoäng 240.0 ECTS credits Programkod: SCEKY Gäller från: HT 2010 Fastställd: 2009-10-08 Värdinstitution:
Läs merKvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring.
Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Mot nya vägar och spännande möten Säljfunktionen har de senaste åren utvecklats mot en allt centralare roll i företagen, samtidigt som yrket
Läs merHARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Ekonomihögskolan HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen
Läs merMagisterprogram i teologi med inriktning bibelvetenskap 60 högskolepoäng
Magisterprogram i teologi med inriktning bibelvetenskap 60 högskolepoäng Master of Theology (One Years) With Specialization in Biblical Studies 60 higher education credits Teologiska högskolan Stockholm
Läs merHARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Ekonomihögskolan HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen
Läs merPROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points
UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora
Läs merMagisterprogram - Arbetsliv, hälsa och rehabilitering, 60 hp
1 (5) Utbildningsplan för: Magisterprogram - Arbetsliv, hälsa och rehabilitering, 60 hp Master (one year) of Working Life, Health and Rehabilitation, 60 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I Historia. FFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I Historia FFN-ordförande 2016-10-13 1 Ämnesområde Historia omfattar studier av människan som samhällsvarelse i det förflutna med tonvikt på historiska samhällens
Läs merExamensregler för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå vid Försvarshögskolan
Sida 1(10) Examensregler för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå vid Försvarshögskolan Styrdokument Rubrik Klassificering Ärendenummer Ö 649/2018 Beslutsfattare Rektor Dokumentansvarig
Läs merLOKAL EXAMENSORDNING VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA
Dnr 1753/44/2010 Studentavdelningen 2010-12-23 LOKAL EXAMENSORDNING VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Generella examina på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå Med stöd av högskoleförordningen (SFS 1993:100)
Läs mer1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Industridesign Reviderad och fastställd av KU-nämnden 2011-02-16 Gäller studenter antagna från och med HT 2011. 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna mål Utbildning
Läs merMaster /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng
Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat
Läs merPersonalchefsbarometern 2012
Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Inledning Det här är Visions återkommande personalchefsbarometer. Vision har under flera år drivit på i frågan om att kommunerna måste kunna locka
Läs merDiabetessjuksköterskans utvecklingsmöjligheter Karin Wikblad Uppsala universitet
Diabetessjuksköterskans utvecklingsmöjligheter Karin Wikblad Uppsala universitet 1 Leg sjuksköterska med specialisering inom diabetesvård Nivå Avancerad Nivå (magister) Avancerad Nivå (magister) Avancerad
Läs merLOKAL EXAMENSORDNING VID MÄLARDALENS HÖGSKOLA
Beslutad 2006-10-30 Dnr CF10-506/06 Sektionen för antagning och examen Reviderad 2017-11-16 Dnr 2017/2511 LOKAL EXAMENSORDNING VID MÄLARDALENS HÖGSKOLA för högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå
Läs merUTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1
UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.
Läs merSGLSM, Kandidatprogram i Logistics Service Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Logistics Service Management, 180 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGLSM, Kandidatprogram i Logistics Service Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Logistics Service Management, 180 credits Program utan akademiska
Läs merLokal examensordning
Sidan 1 av 10 Dnr 2016-114-579 (Ersätter dnr 2015-114-449) Fastställd av högskolestyrelsen 2016-12-12 Lokal examensordning Högskolan Kristianstad Gäller from 1 jan 2017 och tillsvidare Sidan 2 av 10 Dnr
Läs merMagisterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 60 högskolepoäng
Magisterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 60 högskolepoäng Master of Theology (One Year) With Specialization in Systematic Theology 60 higher education credits Teologiska högskolan Stockholm
Läs merS2IAG Masterprogrammet i Internationell Administration och Global Samhällsstyrning, 120 högskolepoäng
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN S2IAG Masterprogrammet i Internationell Administration och Global Samhällsstyrning, 120 högskolepoäng Master s Programme in International Administration and Global Governance,
Läs merBeslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten SAMKV, Masterprogram i Medie- och kommunikationsvetenskap, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Media and Communication Studies, 120 credits Program med akademiska
Läs merMagisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna
Läs merBeslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten SAHEK, Masterprogram i humanekologi - kultur, makt och hållbarhet, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Human Ecology - Culture, Power and Sustainability, 120
Läs merKarriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall. Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln!
Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln! Med en kvalificerad yrkesutbildningsexamen i handel blir du attraktiv på arbetsmarknaden.
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INFORMATIONSSYSTEM. FFN ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INFORMATIONSSYSTEM FFN ordförande 1 Ämnesområde Informationssystem fokuserar på design och användning av informationsteknologi i relation till människor,
Läs merkarriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv
karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Ekonomprogrammet Controller, 120 poäng Med inriktning mot publika organisationer
UTBILDNINGSPLAN Ekonomprogrammet Controller, 120 poäng Med inriktning mot publika organisationer Dnr. 51/333-01 Fastställd av högskolestyrelsen september 2000 Rev av institutionsstyrelsen 2001-01-29 Postadress
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter
Läs merFortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor
Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare
Läs merMagister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik
Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar
Läs merSADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Development Studies, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå
Läs merG2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
Ekonomihögskolan FEKH69, Företagsekonomi: Examensarbete i redovisning på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration:Bachelor Degree Project in Financial and Management Accounting Undergraduate
Läs merEn studie av studenter som har läst vid flera lärosäten
2009 Linda Holmlund Håkan Regnér En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten 2 En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten Linda Holmlund och Håkan Regnér Citera gärna ur skriften,
Läs merGenerell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering
Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011 2014 www.hsv.se Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets
Läs merHögskoleutbildning för nya jobb
2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas
Läs merVåra vikarier fyller skoldagen med inspiration och arbetsglädje.
kunskap till salu Våra vikarier fyller skoldagen med inspiration och arbetsglädje. Behöver du hyra eller rekrytera lärare? En fotbollstrupp utan ledare eller avbytare på bänken är lika otänkbart som en
Läs merKursen ges som kompletterande utbildning för ekonomer med utländsk examen i företagsekonomi (eller motsvarande).
Ekonomihögskolan FEKL11, Kompletterande utbildning för ekonomer med utländsk examen, 60 högskolepoäng Bridging Education in Business Administration for Graduates with a Foreign Degree, 60 credits Grundnivå
Läs mer