Behovsanalys av vad som efterfrågas vid rekrytering av ekonomer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behovsanalys av vad som efterfrågas vid rekrytering av ekonomer"
  • Rut Ek
  • för 1 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Vårterminen 2009 Seminariedatum Behovsanalys av vad som efterfrågas vid rekrytering av ekonomer - Arbetsgivarnas investering i humankapital Handledare: Riitta Lehtisalo Grupp 2176 Victoria Lukina Maria Nilsson

2 Sammanfattning Datum: Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Victoria Lukina Maria Nilsson Handledare: Riitta Lehtisalo Titel: Behovsanalys av vad som efterfrågas vid rekrytering av ekonomer. - Arbetsgivarnas investering i humankapital Problem: Syfte: Metod: Slutsats: Vad anser arbetsgivare om vikten av att investera i humankapital genom att anställa välutbildad personal? Vilka kunskaper har rekryterare om ekonomiutbildningarnas innehåll och examensnivåer? Syftet med denna uppsats är att utreda arbetsgivarnas policy vad gäller investering i humankapital vid anställning, examensnivåns betydelse vid anställning till ekonomitjänster samt rekryterarnas kunskaper om ekonomiutbildningarnas innehåll. En kvalitativ studie som bygger på sekundärdata genomfördes med fem personer som rekryterar ekonomer inom olika branscher. Dessa personer ansågs kunna bidra med relevant information för att besvara studiens syfte. Primärdata sammanställdes vilket sedan ledde till analys och studiens slutsats. Högskoleutbildning är grundkravet för att få ett arbete som ekonom men examensnivån har en mindre betydelse. Personlighet och erfarenhet är viktigare och det som premieras är prestationer och ansvarstagande. Arbetsgivare tycker att det är viktigt att investera i humankapital. Graden av hur insatta rekryterare är i ekonomiutbildningarnas innehåll skiljer sig åt. Nyckelord: Ekonom, humankapital, examensnivå, utbildningsinnehåll, rekrytering

3 Abstract Date: Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits Authors: Victoria Lukina Maria Nilsson Tutor: Title: Problem: Purpose: Method: Riitta Lehtisalo Requirement analysis of what is requested when economists are recruited. - Employer s investment in human capital. What do employers think about the importance of investment in human capital by hiring well-educated staff? Which knowledge do recruiters have about the content of economy education and degree levels? The purpose of this study is to investigate employer s policy when it comes to investment in human capital when hiring, the importance of degree level when hiring employees to economy jobs and the recruiters knowledge about the content of economy education. A qualitative study, based on secondary data, was carried out with five persons who recruit economists to different industries. These people were believed to be able to contribute to answer the purpose of the study. Primary data were compiled which then lead up to the analysis and the conclusions of the study. Conclusion: University education is the basic request to get a job as economist but the degree level has a minor significance. Personality and experience are more important and what s rewarded is performance and responsibility taking. Employers think that it s important to invest in human capital. The degree of how much the recruiters are informed about the content of economy education varies. Key words: Economist, human capital, degree level, education content, recruitment.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemdiskussion Problemfrågor Syfte Metod Sekundärkällor Primärkällor Urval Genomförande och sammanställning av intervjuer Metodkritik Referensram Ekonomiutbildning Civilekonomexamen Arbetsmarknad Efterfrågade kunskaper och egenskaper vid rekrytering Humankapital Definition av humankapital Humankapitalets betydelse för företagen Empiri Intervju med Vattenfall Intervju med Landstinget Intervju med Arithma Intervju med Västerås Stad Intervju med bemanningsföretag Analys Examensnivåer och kunskaper om ekonomiutbildning Efterfrågade kunskaper och egenskaper vid rekrytering Humankapital Slutsatser Förslag till vidare forskning Källförteckning... Bilaga 1...

5 1. Inledning I detta kapitel beskrivs uppsatsens problemområde som sedan leder till problemdiskussion, problemfrågor och syfte. I dagens samhälle förändras arbetsmarknaden ständigt och det gör också kraven på arbetskraften. Tidigare arbetade människorna mest praktiskt och använde sin fysiska styrka och uthållighet, att satsa på bra maskiner och andra materiella tillgångar var det som lönade sig. I det nuvarande kunskapssamhället är människans hjärna det nya verktyget och människan är ett konkurrensmedel. (Roos, Fernström & Pike, 2006) Att satsa på människan och dennes kompetens och erfarenhet, det så kallade humankapitalet, har blivit allt viktigare för företagen. Att investera i humankapital och anställa kompetent och utbildad personal är det som lönar sig i längden. (Stewart, 1999) Utbildningarna på Sveriges högskolor och universitet försöker anpassa sina kursutbud till arbetsmarknadens krav. Olika förändringar, som exempelvis Bologna processen, genomförs och utbildningarnas utseende och examensnivåer ändras. Men en stor fråga är fortfarande hur stor roll dessa examensnivåer och utbildningarnas innehåll spelar vid rekrytering och om rekryterare har kunskap om dessa? Den första juli 2007 infördes en ny utbildnings- och examensstruktur i Sverige som ett led att anpassa den högre utbildningen till Bolognamodellen som är ett samarbete mellan 46 europeiska stater. Det finns ett antal mål för att till år 2010 skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning. De tre övergripande målen är att främja rörlighet, att främja anställningsbarhet och att främja Europas konkurrens- och attraktionskraft som utbildningskontinent. Detta har inneburit ett nytt poängsystem och tre nya utbildningsnivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. En annan konsekvens är att det har kommit till en ny generell examen, masterexamen. (Statistiska centralbyrån, 2008) Företagsekonomi och nationalekonomi som fristående kurser och i ekonomiprogram finns på de allra flesta svenska högskolor och universitet. Utbudet av kurser och inriktningar är stort. Företagsekonomi är mätt i antal registrerade studenter landets näst största ämne. I jämförelse med andra ämnen är även övergången bland studenterna från grundnivåerna A 1 och B till fördjupningsnivåerna C och D mycket stor. En annan sak är att flera studenter väljer att byta till de äldre universiteten i slutet av sina studier. En bidragande orsak till detta är att studenterna vill ha examen från etablerade lärosäten. (Högskoleverket, 2002) Arbetsmarknaden för ekonomer har tidigare varit god men tillgången uppskattas öka mer än efterfrågan de närmaste åren och risken för ett överskott av ekonomer är betydande. Det beräknade rekryteringsbehovet är mindre än tillgången på nyutexaminerade ekonomer fram till 2025 (Högskoleverket, 2009b). 1 Nivåerna enligt det gamla systemet 1

6 1.1 Problemdiskussion I den pågående lågkonjunkturen väljer många att studera längre och vill naturligtvis att detta även ska löna sig i längden samt att möjligheterna att få ett bra arbete ska öka. Efter att ha haft samtal med många studenter under vår studietid, har vi förstått att de oroar sig för möjligheter att få anställning efter examen och funderar på vilken nivå på examen som krävs. Ett annat orosmoment är vilka kurser som är lämpligast att läsa. Detta kan sammanfattas i frågeställningen om hur mycket företagen är beredda att satsa på sitt humankapital genom att exempelvis anställa välutbildad personal. Dessa frågor är även av intresse för oss som snart ska ta examen och börja söka arbete och därför har vi valt att undersöka den svenska arbetsmarknaden. Vår uppsats riktar sig i första hand till ekonomistudenterna men kan även vara av intresse för andra personer såsom rekryterare och arbetsförmedlare. Vi vill undersöka om företagen investerar i humankapital genom att anställa välutbildad personal. Vi vill också undersöka hur stor roll examensnivån spelar vid anställning och om rekryterare i olika företag har kännedom om de olika utbildningarna och deras innehåll. 1.2 Problemfrågor Vad anser arbetsgivare om vikten av att investera i humankapital genom att anställa välutbildad personal? Vilka kunskaper har rekryterare om ekonomiutbildningarnas innehåll och examensnivåer? 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att utreda arbetsgivarnas policy vad gäller investering i humankapital vid anställning, examensnivåns betydelse vid anställning till ekonomitjänster samt rekryterarnas kunskaper om ekonomiutbildningarnas innehåll. 2

7 2 Metod I detta kapitel beskrivs tillvägagångssättet vid insamling och bearbetning av data samt information och källor som ligger till grund för undersökningen. Figuren nedan visar den modell vi har arbetat utifrån när vi har skrivit denna uppsats. Förundersökning Insamling av sekundärdata Syfte Intervjuguide och urval Insamling av primärdata Analys Slutsats Figur 1: Arbetsmodell Källa: Egen bearbetning 3

8 2.1 Sekundärkällor För att få fram information och underlag till uppsatsens referensram användes först olika sekundärkällor. Sekundärkällor kan exempelvis vara böcker, broschyrer samt tidskrifter och uppgifterna i dem har tagits fram i ett annat syfte än vårt (Björklund & Paulsson, 2003). Vi använde oss av olika vetenskapliga databaser på Mälardalens högskolas bibliotek. De databaserna som användes var ABI/Inform, Artikelsök, Emerald och FAR Komplett. Dessa databaser anser vi har en stor trovärdighet eftersom artiklarna är vetenskapligt granskade. Vid sökning i databaserna användes sökorden Humankapital, Investering, Ekonom/er, Krav, Examensnivå, Rekryterare, Definition, Kunskap. Dessa sökningar resulterade i vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar, rapporter och tidigare uppsatser som användes som inspiration och även uppslag till andra källor. Vi har också använt oss av google.se för att hitta webbsidor som kunde vara av intresse för uppsatsen. De hemsidor vi använde oss av var Högskoleverket, Statistiska centralbyrån, Civilekonomerna, Arbetsförmedlingen och Mälardalens högskola. Att använda sig av information från en webbsida kan vara ett hot mot tillförlitligheten men efter kritisk granskning anser vi ändå att dessa webbsidor är tillförlitliga källor. Vi har även använt oss av böcker från högskolans bibliotek som främst handlar om humankapital och metod. Genom att använda oss av all denna litteratur kunde vi skapa en referensram som senare ledde till utformandet av intervjufrågor. 2.2 Primärkällor Primärdata samlas in för att besvara den aktuella studiens syfte. Man kan använda sig av kvalitativ eller kvantitativ metod. Vid kvantitativa studier samlas information in som kan mätas eller värderas numeriskt. Metoder som oftast används vid kvantitativa studier är enkäter och matematiska modeller. (Björklund & Paulsson, 2003) Kvalitativ metod syftar till att få en förståelse för det undersökta fenomenet. För att samla in data används oftast intervjuer och observationer. (Hartman, 1998) Eftersom vår studie är av utredande karaktär valdes kvalitativ metod. Semistrukturerad intervju valdes som undersökningsmetod. Denna typ av intervju har mer generellt utformade frågor för att intervjuaren ska kunna ställa uppföljningsfrågor (Björklund & Paulsson, 2003). Anledningen till att den semistrukturerade intervjun valdes som metod var möjligheten att kunna ställa frågor direkt till respondenterna och få utförliga svar samt kunna ställa följdfrågor vid oklarheter. Intervjufrågorna utformades för att bäst kunna besvara syftet och få konkret information från respondenterna. Vi försökte att ställa så öppna frågor som möjligt för att få intervjupersonerna att berätta och ge dem möjligheten att själva formulera sina tankar. 4

9 2.3 Urval I denna studie användes icke-sannolikhetsurval vilket innebär att alla individer i populationen inte har lika stor chans att vara med i undersökningen. Metoden är samtidigt enklare och gör att personer som tros kan ha bäst kunskap i ämnet väljs. (Hartman, 1998). Efter överväganden av vilka personer som var bäst lämpade att besvara studiens syfte, kontaktades fyra personer: en personalsekreterare som arbetar på Landstinget, en co-ordinator på Vattenfall, en rekryterare på ett bemanningsföretag och en enhetschef som är anställd på Västerås Stads kommun. Anledningen till att just dessa personer valdes ut var att de arbetar med rekrytering av ekonomer och vi ville få en bredd i svaren och insikt i hur rekryteringen fungerar i olika branscher. Alla personer som vi kontaktade tackade ja till att ställa upp på en intervju. Efter att vi genomförde dessa fyra intervjuer ansåg vi att vi inte har fått tillräckligt med information för att besvara syftet och valde därför att kontakta en redovisningschef som arbetar på Arithma (ett dotterbolag till OKQ8). Den främsta anledningen till det var att respondenten från kommunen inte ansåg sig själv vara en lämplig person för att besvara frågorna och inte kunde ge några uttömmande svar. En annan anledning var att vi ville få information från ett privat företag. Respondenterna beskrivs närmare i empirin. 2.4 Genomförande och sammanställning av intervjuer Respondenterna kontaktades per telefon eller e-post och tid för intervju bokades. De fick själva välja tid och plats för intervjun. Respondenten från Vattenfall valde att bli intervjuad på högskolan. De resterande intervjupersonerna valde att bli intervjuade på sina respektive arbetsplatser. Vid intervjun med Landstinget valde två personer, en ekonom och en PAkonsult, att vara med eftersom de ansåg att de tillsammans kunde bidra till att besvara frågorna på bästa sätt. Alla intervjupersoner godkände att vi använde deras namn och namnet på företaget i uppsatsen förutom bemanningsföretaget och dess representant som valde att vara anonym. Intervjupersonerna fick frågorna i förväg för att kunna förbereda sig bättre. Intervjuerna tog mellan en halvtimme och en timme och spelades in på band för att vi inte skulle gå miste om information. Därefter skickades en sammanställning av intervjuerna till samtliga respondenter för att de skulle kunna granska och eventuellt redigera och komplettera dessa. Ingen av respondenterna hade något att invända. Efter intervjuerna sammanställdes materialet genom avlyssning av bandet. Datan reducerades och det väsentliga för syftet togs fram och strukturerades upp för att sedan kunna analyseras. Efter att sammanställningen var färdig ansåg vi att vi ville få kompletterande information om hur respondenterna definierar en civilekonom. Därför skickades en fråga till de respondenterna som hade nämnt civilekonom i sina svar. 5

10 2.5 Metodkritik Det finns flera mått på studiens trovärdighet. Ett av dem är validitet med vilket menas i vilken utsträckning man verkligen mäter det man avser att mäta. Med reliabilitet menas graden av tillförlitlighet i mätinstrument dvs i vilken utsträckning man får samma resultat om man väljer att göra om undersökningen. (Björklund & Paulsson, 2003) Reliabiliteten är nästan alltid låg i kvalitativa studier. Då antalet respondenter är litet kan inte resultaten generaliseras till hela populationen med lika stor sannolikhet som vid kvantitativa undersökningar. Vi har försökt att öka reliabiliteten genom att ställa tydliga och icke-ledande frågor och ge respondenterna möjligheten att själva formulera svaren. Vi har även spelat in intervjuerna på band. Vi har också intervjuat personer från olika branscher för att få en bredd. Fördelen med personliga intervjuer är att respondentens andra signaler som t ex kroppsspråk kan tolkas. Däremot finns det också alltid risk för intervjuareffekt dvs faktorer som exempelvis intervjuarens ålder, kön och bakgrund kan påverka respondenternas svar. För att minska risken har vi försökt att hålla oss neutrala under intervjutillfällena. Vi har använt oss av olika sekundärkällor som böcker, rapporter och vetenskapliga artiklar. Vi har kritiskt granskat dessa innan användning och anser att dessa källor har en hög tillförlitlighet eftersom de dels kommer från granskade databaser, dels från myndigheternas hemsidor som Högskoleverkets och Statistiska centralbyråns som vi anser vara objektiva och tillförlitliga. Resultaten kan ha blivit annorlunda om vi exempelvis hade gjort intervjuer på större privata företag. Sådana företag har ofta en egen personalavdelning och kan möjligen ha en annan policy vid anställning av ekonomer. Även mindre privata företag med låg personalomsättning kan ha annorlunda krav på sina anställda. Det hade också varit en fördel att ha genomfört en pilotintevju innan för att testa frågorna men svårigheten att överhuvudtaget hitta respondenter bidrog till att detta inte gjordes. Vi är medvetna om att denna studie är av en mer utredande karaktär och inte har sin grund i vetenskapliga teorier vilket har påverkat analysen och slutsatserna. Då vi tycker att ämnet är så intressant och aktuellt har vi ändå valt att genomföra studien på detta sätt och anser att det bidrar till en ökad medvetenhet om ämnet hos framför allt ekonomistudenter men även andra intressenter. 6

11 3 Referensram I följande kapitel beskrivs den högre ekonomiutbildningen som följs av beskrivning av arbetsmarkanden för ekonomer och definition och beskrivning av humankapital och dess betydelse för företagen. 3.1 Ekonomiutbildning Det finns både program och fristående kurser inom ekonomiutbildningen och flera inriktningar som exempelvis ekonomistyrning, marknadsföring och verksamhetsstyrning. Huvudämnet kan vara både företagsekonomi och nationalekonomi. Av tradition består företagsekonomiämnets kärna av fyra delar: redovisning, ekonomistyrning, marknadsföring och organisation. Redovisning och ekonomistyrning räknas som hårda och kvantitativt inriktade. Marknadsföring och organisation betraktas som mjuka och använder sig därmed mer av kvalitativa metoder. (Högskoleverket, 2002) Bolognaprocessen har inneburit en indelning av den högre utbildningen i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. De två första motsvarar vad som tidigare benämnts som grundläggande utbildning, alltså A, B, C och D-nivåera. Även ett nytt poängsystem ha införts där läsåret nu motsvarar 60 högskolepoäng (istället för 40 poäng som tidigare). Det finns nu kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen. En ny yrkesexamen benämnd civilekonomexamen har också införts. (Statistiska centralbyrån, 2008) Filosofie kandidatexamen kräver minst 180 högskolepoäng med fördjupningsstudier på 90- poängsnivån. Denna typ av examen benämns vidare i uppsatsen som kandidatexamen. Antalet kandidatexamen har ökat kraftigt och har tillsammans med magisterexamen varit examensformen för många utbildningar som inte ger yrkesexamen. Ekonomutbildningen ger ingen yrkesexamen (Statistiska centralbyrån, 2008) För att kunna ta ut ekonomie kandidatexamen krävs totalt 180 hp (vari högst 15 hp på avancerad nivå får ingå) och specifika ämnen: Minst 90 högskolepoäng i företagsekonomi Minst 30 hp i nationalekonomi 60 hp valfria kurser (Mälardalens högskola, 2008) Magisterexamen kräver minst 240 högskolepoäng med en fördjupning på 120-poängsnivån. Antalet magisterexamen har också ökat. För en masterexamen krävs minst 300 högskolepoäng varav 120 poäng ska vara på avancerad nivå. (Statistiska centralbyrån, 2008). De som har påbörjat sina studier före 1 juli 2007 får ta ut en examen enligt både den gamla och den nya förordningen men då kan vissa kompletteringar krävas. De som har påbörjat sina studier efter Bolognaprocessen ska ansöka om examen enligt den nya förordningen.(mälardalens högskola, 2009) 7

12 Figur 2: Utbildningsnivåer Källa: Högskoleverket utbildning, 2009a Civilekonomexamen Tidigare har både civilekonomtiteln och civilekonomexamen varit oskyddade. Fackförbundets Civilekonomerna inträdeskrav är den definition på civilekonom som har varit och fortfarande är vedertagen. För att vara med i Civilekonomerna måste man ha minst en kandidatexamen (180 hp) varav minst 120 hp i företagsekonomi och/eller nationalekonomi och 30 hp i andra ekonomiska ämnen som exempelvis statistik och handelsrätt. (Civilekonomerna, 2009). En civilekonomexamen infördes den 1 juli Förändringen innebär att det är själva examen som har blivit skyddad. Utbildningar på de högskolor och universitet som har ansökt om att få utfärda civilekonomexamen har blivit granskade. Civilekonomtiteln är som tidigare oskyddad. Det är bara vissa universitet som idag får utfärda denna examen: Lund, Göteborg, Stockholm, Linköping, Växjö, Umeå, Örebro och Luleå (Civilekonomerna, 2009). Anledningen till att enbart dessa universitet får utfärda examen är att de andra lärosätena inte anses uppfylla kraven på bredd och innehåll i utbildningen och/eller uppvisar brister i lärarkompetens (Högskoleverket, 2007). Civilekonomexamen är fyraårig och omfattar 240 högskolepoäng. Den är på avancerad nivå (Civilekonomerna, 2009). De två punkterna som egentligen skiljer sig från en magisterexamen är att en civilekonomutbildning ska innehålla undervisning i ledarskap och att examensarbetet ska omfatta 30 högskolepoäng (Högskoleverket, 2007). 8

13 3.2 Arbetsmarknad Cirka 30 procent av de yrkesverksamma ekonomerna jobbar som marknadsförare eller företagsekonomer inom privat sektor. Ungefär 10 procent av alla män jobbar som chefer och ungefär lika stor andel av kvinnorna jobbar som redovisningsekonomer, administratörer, assistenter m.m. (Högskoleverket, 2009b) Läsåret 2004/05 tog 1546 kandidatexamen och 2843 magisterexamen inom ekonomi. Av dem som tog magisterexamen i ekonomi det läsåret hade 77 procent etablerat sig på arbetsmarkanden år 2006 medan motsvarande siffra för personer med kandidatexamen var 72 procent. (Högskoleverket, 2008) Nedan följer en tabell med etableringsgrad d v s hur många som har fått en anställning, ett år efter uttagen examen. Tabell 1 Läsår Examen 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 Magisterexamen ekonomi % Kandidatexamen ekonomi % Källa: Högskoleverkets officiella statistik, 2006 Dessa undersökningar visar dock inte vilket typ av arbete personerna har. För ekonomernas del behöver det inte vara kopplat till det ekonomiska området. Inte heller säger det något om vilken utbildningsnivå arbetet kräver.(enequist & Holmvall, 2006) SCB:s statistik visar att många ekonomer jobbar inom yrken där det hade räckt med en kortare utbildning exempelvis gymnasieekonom (Statistiska centralbyrån, 2005). Ca 60 procent av ekonomiarbeten kräver en längre eftergymnasial utbildning medan ca 30 procent kräver en kortare eftergymnasial utbildning och ca 10 procent kräver enbart gymnasieutbildning (Högskoleverket, 2009b). Ekonomer kan tack vare sin breda utbildning relativt lätt ta arbeten som inte är helt i nivå med det de önskar (Högskoleverket, 2006). För tillfället är efterfrågan störst inom redovisning men även affärsområdet revision växer (Halling, 2007b). Arbetsmarknaden är sämre för ekonomer med inriktning på marknadsföring (Enequist & Holmvall, 2006). Statistiska centralbyråns (2009) långtidsprognos med siktet på år 2030 visar att tillgången och efterfrågan på ekonomer kommer matcha varandra. Men bakom dessa siffror döljer sig en växande brist på gymnasialt utbildade ekonomer. Detta kan leda till att de med eftergymnasial utbildning får räkna med att arbeta inom områden som de är överkvalificerade för. (Statistiska centralbyrån, 2009) Arbetsförmedlingens prognoser för 2009 pekar på en kraftig minskning av lediga tjänster för redovisningsekonomer och som en följd en ökning av arbetslösa redovisningsekonomer. Däremot är arbetslösheten bland dessa lägre än den genomsnittliga arbetslösheten inom andra branscher i Sverige. (Arbetsförmedlingen, 2009). I figuren nedan presenteras ett års prognos för redovisningsekonomer. 9

14 Figur 3: Jobbprognos för redovisningsekonomer Källa: Arbetsförmedlingen, Efterfrågade kunskaper och egenskaper vid rekrytering Wu (2000) resonerar om att studenternas utbildning med goda betyg är en stark prediktor av deras möjligheter att få jobb och göra en bra karriär. Även Halling (2007a) menar att akademisk examen i botten är en förutsättning för att få ett ekonomjobb. Goda studieresultat är också viktiga. I konkurrensen med andra kan även andra meriter som språkkunskaper, utlandserfarenhet, social kompetens och starkt affärsintresse vara avgörande. Andra egenskaper som rekryterare gärna ser hos sökande är att de är lyhörda, utåtriktade och kommunikativa. Det är förstås bra med relevant arbetslivserfarenhet men även engagemang i ideella aktiviteter är meriterande. (Halling, 2007a) Även kontakter är ett viktigt redskap för att få arbete och det är så många kommer in i arbetslivet (Arfalk, Blohm & Håkansson, 2005). De flesta arbetsgivare i Enequists och Holmvalls studie (2006) verkar nöjda med både uppläggning och innehåll i den utbildning som ges. Författarna menar att detta kan tolkas som att utbildningen faktiskt ger de kunskaper som krävs. Flera arbetsgivare i näringslivet har inte heller några önskemål på att inrätta nya högskolekurser. Utöver vanliga baskunskaper betonas hellre bredd än specialisering och fördjupning. (Enequist & Holmvall, 2006) När det gäller de nyutexaminerades kunskaper anser de flesta arbetsgivare att de har goda kunskaper i ekonomi och en bra grund att stå på. De har generella kunskaper för att klara av den tekniska delen av arbetet men det krävs en hel del vidareutbildning för att sätta sig in i det praktiska arbetet. Många studenter har inte tillräckliga kunskaper i praktiskt arbete när det gäller arbete med löpande redovisning, bokslut och upprättande av årsredovisning. (Halling, 2007b) Däremot menar arbetsgivarna i Enequists och Holmvalls (2006) studie att det inte behövs någon praktik. Arbetsgivare inom offentlig sektor menar att det saknas utbildning inriktad på förvaltningskunskap och att arbeta inom politiskt styrda organisationer. Detta kan delvis förklaras av att offentlig sektor inte är något som studenter generellt siktar på att jobba inom 10

15 beroende på att löner och utvecklingsmöjligheter inte anses vara goda. (Enequist & Holmvall, 2006) När det gäller vad som är bra att komplettera studierna med ligger, enligt arbetsgivarna, juridik högt i kurs (Halling, 2007b). Även kombinationer med språk, IT och teknik bedöms vara extra meriterande vid anställning (Högskoleverket, 2006). Enligt en källa ska arbetsgivarnas drömekonom ha inriktning mot redovisning, 3-5 års yrkeserfarenhet, goda kunskaper på IT-området samt kunskaper i 1-2 språk utöver engelska (Enequist & Holmvall, 2006). Studenterna är väl medvetna om vilka kurser som olika instanser kräver. De organ som är tydligt styrande i ekonomistudenternas val av kurser är Civilekonomerna och Revisorsnämnden. (Enequist & Holmvall, 2006) 3.3 Humankapital Kunskap har blivit den viktigaste råvaran i företag och det viktigaste resultatet av ekonomisk aktivitet. Därför har organisationens intelligens övergått från att vara en stödfunktion till att ha en huvudfunktion. Ett företags immateriella tillgångar bidrar mycket mer till värdet av dess verksamhet än de fasta tillgångarna. (Stewart, 1999) Definition av humankapital Det finns flera olika definitioner på humankapital men de flesta går egentligen ut på samma sak. En organisations humankapital är den kompetens som förser kunderna med lösningar (Stewart, 1999). Enligt Nyllinge (1999) består humankapitalet av kompetensen, de privata nätverken och motivationen för företagets intäktspersoner. Andra definitioner på det är också erfarenhet, kunskaper, talanger och förmågan att utvecklas hos individen (Whitaker & Wilson, 2007) Humankapitalets betydelse för företagen Stewart (1999) menar att humankapitalet är företagens viktigaste tillgång. En stor del av ledare i USA och Europa menar att dessa resurser är bland de viktigaste utmaningarna för en ledare och 13 procent säger att det är den viktigaste resursen (Roos et.al, 2006). Humankapitalets viktigaste funktion är innovation: antingen nya produkter och tjänster eller förbättringar av processerna. Humankapitalet utvecklas och kommer till användning när medarbetarnas tid och begåvning engageras i aktiviteter som leder till innovation. (Stewart, 1999). En undersökning visade att 10 procents ökning av utbildningsnivå gav en ökning av produktiviteten på 8,6 procent. 10 procents ökning av anläggningstillgångarna ökade produktiviteten med endast 3,4 procent. Marginalavkastningen på att investera i humankapital är nästan tre gånger högre än värdet av att investera i maskiner. (Stewart, 1999) 11

16 Även Ng (2006) har påvisat en relation mellan fördelningen av resurser och affärsresultat. Samma slutsatser har dragits av Moomaw, Mullen och Williams (2002). Investering i personal har visat sig påverka företagens resultat på ett positivt sätt längre fram. Däri ingår investering i personalens utveckling och förbättrande av kompetens och detta innebär att det lönar sig att satsa på välutbildad personal. (Ng, 2006) Inget land har uppnått en ekonomisk tillväxt utan att investera i utbildning (Ramcharan, 2004). Däremot stämmer verkligheten inte alltid överens med teorin. En undersökning inom besöksnäringen av Arfalk et. al. (2005) visar att en stor del av anställda på mellanchefsnivå och uppåt besitter erfarenhet framför utbildning. Visserligen vill företagen ha akademiskt utbildad personal men de arbetar inte för att få in kompetensen i företaget. Många företag väljer även att anställa internt istället för externt och gör det då möjligt för de anställda att göra karriär inom företaget. Detta kan öka lojaliteten men kan också leda till bristen på kompetens utifrån. Företag som har stark företagskultur presterar bättre då det kan leda till att motivera och attrahera personal. Föränderligheten inom branschen leder till att det kommer att komma in mer kompetens i företagen vilket kan leda till konkurrensfördelar. (Arfalk et. al., 2005) 12

17 4 Empiri I det följande kapitlet presenteras en sammanfattning av respektive intervju som utförts. 4.1 Intervju med Vattenfall Intervjun genomfördes 1 med Eva Rosell Henryson som är co-ordinator på KSU (Kärnkraftssäkerhet och Utbildning) vilket är ett dotterbolag till Vattenfall. Rosell Henryson har arbetat på Vattenfall i 32 år och har tidigare bland annat varit ansvarig för rekrytering av ekonomer till Vattenfalls internationella traineeprogram. Hon har rekryterat ca 5-10 ekonomer åt gången vartannat år. Hon är byggnadsingenjör i botten men har även kompletterat med nationalekonomi, företagsekonomi och beteendevetenskap. Enligt Rosell Henryson är det viktigaste vid rekrytering av ekonomer vad gäller utbildning att den som anställs har en grundexamen i ekonomi, nivån och inriktning på examen är inte lika viktiga. Genom att ha en högskoleexamen har personen visat att han/hon kan ta till sig kunskap och det är det som rekryterare vill se. Ekonomer kan arbeta i princip var som helst och då är huvudsaken att ekonomen passar in i organisationen. Det viktigaste är att hitta rätt person menar Rosell Henryson. Personen ska ha ett intresse och kunskap om den verksamhet som företaget bedriver. Respondenten menar att lärosätet inte har någon betydelse men att olika lärosäten har rykten om sig vad de är bra på. Vattenfall fokuserar inte på prestige utan människan är det viktigaste. En anställd ska kunna tillgodogöra sig kunskap och det visas genom att hon/han har genomfört en utbildning. Vid rekrytering till traineeprogram vill företaget helst se att de sökande har fler än en examen. Genom det, menar Rosell Henryson, har personen visat intresse av mer än en sak och kan utvecklas och ta till sig nya kunskaper. Rosell Henryson känner till förändringarna som Bolognaprocessen innebär och tycker att det nya systemet är mer anpassat till arbetsmarknadens krav eftersom studenterna då lättare kan plocka ihop kurser själva. Om de vet vad de vill i framtiden kan de lättare anpassa utbildningen för att nå sina mål. Det är av mindre vikt vilka kurser studenten har läst under utbildningen men det kan finnas specifik tjänst som kräver särskilda kunskaper. Det är inte självklart att nyutexaminerade studenter har all kunskap som behövs när de kommer till arbetsplatsen men det upphävs av nyfikenheten och viljan att lära sig. Faktamässigt tycker Rosell Henryson att ekonomer får en bra kunskapsgrund genom högskolan. Många nyutexaminerade tror dock att de kan allt i början av sin anställning, men de inser så småningom att så inte är fallet utan att de måste få erfarenhet och lära sig använda sina teoretiska kunskaper. Det skulle behövas en introduktion till de nyutexaminerade som även högskolan borde hjälpa till med. Grundkravet vid anställning är en kandidatexamen. Generellt är den vanligaste profilen redovisning och företaget har sällan behov av ekonomer med inriktning mot marknadsföring. Det är väldigt bra om en ekonom har kompletterat med teknik och beteendevetenskap. 1 Intervjun genomfördes den 16 april 2009 på Mälardalens högskola 13

18 Vattenfall vill också att de anställda ska ha minst ett språk utöver svenska och engelska eftersom företaget finns i flera länder. Det är också väldigt viktigt att en medarbetare har social kompetens och passar in i arbetslaget. KSU vill höja kompetensnivån på sin personal och försöker nu anställa fler med akademisk examen där examensnivån ska anpassas till typen av tjänst. Enligt Rosell Henryson vill rekryterare inte anställa personer som är överkvalificerade för en tjänst, detta pga att risken för att personen inte blir kvar på arbetsplatsen ökar. Företaget är berett att betala mer till personer med längre/högre utbildning om tjänsten kräver denna utbildning. Det är ansvarstagande som premieras. Vattenfall vill satsa på människan och vill att deras medarbetare ska utvecklas inom företaget. De erbjuder olika typer av utbildningar och kurser men ansvaret att utvecklas ligger på individen. Företaget lägger resurser på sin personal och vill att medarbetare ska stanna på företaget i minst fem år. Därefter är det bra om medarbetaren byter befattning och får ny kunskap för att sedan komma tillbaka. Det är något som företaget vinner på, anser Rosell Henryson. Vattenfall lägger resurser på de anställdas utveckling men vill sedan också få tillbaka detta genom att de anställda använder sin kompetens inom Vattenfall. 4.2 Intervju med Landstinget Intervjun genomfördes 1 med Beatrice Rodin och Leif Lundkvist på Landstinget i Eskilstuna. Beatrice Rodin är PA-konsult och har arbetat på Landstinget sedan Hon arbetar bl a med rekrytering, rehabilitering och prognoser. Leif Lundkvist är ekonom och har jobbat på Landstinget sedan Han jobbar som controller, är stöd för chefer och kontaktperson för olika kliniker. De har en relativt liten omsättning av ekonomer och har rekryterat ungefär en ny medarbetare varje år. Vid anställning av ekonomer menar Rodin att grundkravet är en akademisk examen men nivån på denna är inte så betydelsefull, utan det är personligheten som är avgörande. Hon säger också att referenser är oerhört viktiga vid anställning. I valet mellan en nyutexaminerad ekonom och någon med arbetslivserfarenhet är det gruppens sammansättning och hur väl personen passar in i den som styr rekryteringen. Lundkvist tycker att en person ska smälta in i gruppen och kunna jobba i lag men ändå kunna stå upp och säga vad han/hon tycker. Landstinget vill ha en blandning i gruppen och anser att detta ger bättre resultat. Vilket lärosäte den sökande har examen ifrån har ingen betydelse. Traditionellt sett vill landstinget oftast anställa ekonomer med inriktning mot redovisning och revision men Rodin menar att det inte finns några rätt eller fel eftersom de vill ha personer med olika bakgrund. De har även haft tillfällen då de inte ansett att de har fått tillräckligt bra urval av sökande och då valt att utannonsera tjänsten på nytt. De vill däremot inte anställa någon som är överkvalificerad för jobbet eftersom denna person antagligen inte kommer att stanna kvar. Om en medarbetare har en längre eller högre utbildning tittar arbetsgivaren på om den utbildningen är till nytta för arbetet. Är den till nytta i arbetet kan utbildningen premieras. 1 Intervjun genomfördes den 17 april 2009 på lasarettet i Eskilstuna. 14

19 Vad gäller vilka kurser studenter ska välja att läsa, menar Rodin att det viktiga är att läsa det de är intresserade av. Det beror också på var studenten vill jobba efter examen eftersom olika arbetsplatser har olika behov och krav. Ekonomgruppen på landstinget är en helhet och alla kan ha sina intresseområden och utveckla dessa. Rekryterare som anställer ekonomer är väl insatta i vad de olika utbildningarna innehåller och vilka kurser som finns att välja mellan. De nyutexaminerades kunskaper är fullt tillräckliga för jobbet men alla behöver självklart en introduktion. Ett av kraven på ekonomer är goda färdigheter i Excel. Båda intervjupersonerna anser att det är väldigt viktigt att ha välutbildad personal. De har internutbildningar i landstinget t ex samtalsmetodik och hantering av ärenden. De har även utvecklingssamtal där medarbetaren och chefen kan lägga upp en plan för kompetensutveckling. De har kontakter med andra verksamheter och möten med medarbetare från andra kliniker vilket de lär sig mycket av. Landstinget är en föränderlig organisation och personalen måste följa med i utvecklingen. Det finns många möjligheter att gå olika utbildningar men intervjupersonerna anser att ansvaret att utvecklas ligger på individen. En drömekonom är enligt Lundkvist någon som givetvis har en bra teoretisk bakgrund och som passar in i arbetslaget. Han/hon ska också vara kreativ, veta vad han/hon vill, kunna stå för sin åsikt men ändå kunna hantera kritik och vara öppen och glad. 4.3 Intervju med Arithma Intervjun genomfördes 1 med Mia Nylind på Arithma. Arithma är ett helägt dotterbolag till OKQ8 och sköter deras redovisning. Mia Nylind är redovisningschef, utbildad civilekonom och har arbetat på Arithma i 15 år. Hon är ansvarig för grupper som arbetar med bl a redovisning, avstämning och stationsrapporter. Hon rekryterar ca 1-3 ekonomer om året. Kraven på utbildning beror på tjänsten, men företaget har utvecklats mot att anställa personer med en högre utbildning. Tidigare kunde det räcka med att vara gymnasieekonom men nu är ca 25 procent av de anställda civilekonomer. Nylind menar att anledningen till att de vill ha fler civilekonomer delvis beror på att arbetet har förändrats under åren från att vara mest registrering till att ekonomerna arbetar mycket med filer och transaktioner. Hon jämför dem som har läst en KY-utbildning (kvalificerad yrkesutbildning) i redovisning och högskoleutbildade. Hon menar att de med KY-utbildning redan är upplärda när de börjar arbeta och har haft praktik tidigare, medan de med högskoleexamen har mindre praktiska kunskaper. Det finns ett gap mellan teoretiska kunskaper och praktiska men de nyutexaminerades teoretiska kunskaper anser hon vara tillräckliga, det är de praktiska kunskaperna som saknas. Arbetsgivaren kan heller inte förvänta sig att någon som är nyutexaminerad ska kunna allt direkt utan det tar tid att komma in i arbetet och lära sig. De nyutexaminerade har större vana än dem med KY-utbildning att ta sig fram, utvecklas och lär sig snabbt och brukar komma längre i slutändan, men de flesta arbetsgivare vill ha en blandning av olika människor på arbetsplatsen. Det har ingen betydelse vilken högskola/universitet som den sökande har examen ifrån. Nylind känner inte till vad Bolognaprocessen har inneburit och anser att hon inte är så insatt i vad de olika utbildningarna innehåller för kurser. Dock litar hon på att högskolan har satt ihop 1 Intervjun genomfördes den 27 april 2009 på Arithma. 15

20 ekonomiprogrammen på ett bra sätt och att det finns en tanke bakom upplägget. Dessutom har hon själv läst till ekonom och kommer ihåg en del om vilka kurser som fanns att läsa då. Den vanligaste kravprofilen är civilekonom men de olika examensnivåerna har ingen större betydelse. Nylind poängterar att det viktigaste är att personen har slutfört sin utbildning. Antalet poäng är inte så relevant och om personen har 120 poäng och har hunnit arbeta efter examen är han/hon lika värdefull som någon som har 160 poäng. Arithma vill helst att deras anställda ska ha läst redovisning men har inga specifika krav på andra kurser som ska ingå i utbildningen. Erfarenheten är viktigare än själva utbildningen och det är även meriterande om den sökande har gjort någonting utöver studier som t ex att ha engagerat sig i en idrottsförening, haft praktik eller arbetat vid sidan av studierna. Även personligheten spelar stor roll vid rekrytering och kan ibland väga tyngre än både utbildning och erfarenhet. Som person ska den sökande kunna ha många bollar i luften, vara noggrann, ambitiös, vilja lära sig och ha en god social förmåga. Det är viktigt med utbildad personal eftersom det visar att personalen kan prestera och har kunskaper, men Arithma framhåller också att de har många civilekonomer. Utbildning är inte lika med kunskap och det finns de med högskoleutbildning som aldrig blir väldigt duktiga, men att ha tagit sig igenom en utbildning tyder på en viss framåtanda. Det viktiga är prestationer och att personen lär sig och vill utvecklas och det är även det som premieras lönemässigt, inte utbildning. Nylind anser att företaget satsar mycket på sin personal. Alla nyanställda får gå en lite längre kurs i början av sin anställning och det finns också externa kurser som personalen får åka på varje år. Medarbetarna lär sig väldigt mycket på plats och av varandra eftersom det finns många som har goda kunskaper och erfarenhet. Företaget är väldigt måna om sina duktiga medarbetare och vill ha dem kvar. 4.4 Intervju med Västerås Stad Intervjun genomfördes 1 med Maria Lindblom Lundh. Hon är enhetschef och har haft den befattningen i Västerås Stads kommun i två år. Lindblom Lundh tycker inte att examensnivån är viktig utan grundkravet är att den sökande ska ha en högskoleexamen. Den vanligaste inriktningen är redovisning och arbetsgivaren vill att de sökande ska ha kunskaper i extern redovisning och erfarenhet av det. Även sökande med andra inriktningar som exempelvis marknadsföring kan få anställning, det är erfarenheten som är den viktigaste. Ett annat önskemål är att personen ska ha jobbat inom en stor organisation och ibland har de rekryterat någon med systemkunskap. Egenskaper som efterfrågas är noggrannhet, flexibilitet, självständighet. Den sökande ska också vara analytisk, pedagogisk och kundorienterad. Västerås Stad anställer även nyutexaminerade, det beror på vilken typ av tjänst det är som ska tillsättas. När de har anställt nyutexaminerade menar Lindblom Lundh att de har goda teoretiska kunskaper men behöver lära sig väldigt mycket praktiska saker när de börjar sitt arbete. 1 Intervjun genomfördes den 23 april i Västerås Stads kommun. 16

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Examina Civilekonomtiteln Auktorisation som revisor Utlandsstudier Praktik

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Från utbildning till arbetsmarknad

Från utbildning till arbetsmarknad Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Från utbildning till arbetsmarknad Vilka krav ställer arbetsmarknaden på ekonomer i Västerås? Kandidatuppsats i Företagsekonomi

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2014 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Lokala regler för examen vid KMH

Lokala regler för examen vid KMH Lokala regler för examen vid KMH 1 (9) Lokala regler för examen vid KMH (dnr 11/558) 1 Fastställd av rektor den 15 december 2008 (protokoll C 2008:46). Omtryckt den 1 januari 2012, enligt beslut av rektor

Läs mer

Ekonomprogrammet, Redovisning och revision, 180 högskolepoäng

Ekonomprogrammet, Redovisning och revision, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: SEV24 REDO Ekonomprogrammet, Redovisning och revision, 180 högskolepoäng Business studies, Accounting and Auditing, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd

Läs mer

Nationalekonomi 120 hp

Nationalekonomi 120 hp Nationalekonomi 120 hp LiU EXPANDING REALITY Linköpings universitet Masterprogram i Nationalekonomi Masterprogrammet i nationalekonomi är en spetsutbildning på avancerad nivå som ger dig verktyg och perspektiv

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development () 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat program

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng Dnr: 53/333-01 Fastställd av högskolestyrelsen maj 1996 Reviderad av institutionsstyrelsen E 2001-01-29 Reviderad av institutionsstyrelsen

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Ekonomprogrammet, Management, 180 högskolepoäng

Ekonomprogrammet, Management, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: SEV24 MANA Ekonomprogrammet, Management, 180 högskolepoäng Business studies, Management, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för

Läs mer

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring.

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Mot nya vägar och spännande möten Säljfunktionen har de senaste åren utvecklats mot en allt centralare roll i företagen, samtidigt som yrket

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Utbildningsplan för. Ekonom On-line, 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för. Ekonom On-line, 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Ekonom On-line, 180 högskolepoäng (Bachelor Degree Programme in Business Administration, 180 ECTS credit points) 1. Allmän information Ekonom Onlineprogrammet är en nationell distansutbildning

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Innovationsprogrammet-MTO, Företagsekonomi, 180 högskolepoäng

Innovationsprogrammet-MTO, Företagsekonomi, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: RKE20 FEKO Innovationsprogrammet-MTO,, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Innovation, Business Administration, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Välkommen till specialiseringsvalsinformation

Välkommen till specialiseringsvalsinformation Välkommen till specialiseringsvalsinformation Agenda för detta informationspass Kl. 13.15-14.00 Examina Auktorisation som revisor Utlandsstudier Praktik Platsgaranti Hur man söker kurser till hösten Vilket

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng HÖSKOLAN I ÄVLE UTBILDNINSPLAN RUNDNIVÅ EKONOMPRORAMMET Programkod: SENK Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Ver.nr. 081208 Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng (Study Programme in Business

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i staten 2013-2018 Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST den 23 maj 2013 Referens: Erik Engberg, utredare och internationell handläggare: 070-257

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Personal och löneadministration

Personal och löneadministration Yh- och Ky-utbildningar ökar kompetensen inom områden där det råder brist på arbetskraft. Utbildningen i personal- och löneadministration är därför unikt utformad efter krav från arbetsmarknaden. Att kunna

Läs mer

Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng Programinformation för Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng (Master (60 credits) in Psychology: Learning, Development and Communication, 60 ECTS credits)

Läs mer

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Mål För den affärsjuridiska utbildningen liksom för all annan högskoleutbildning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN 1(6) Institutionen för individ och samhälle SGPER. Examensmål och examenskriterier. Examen

UTBILDNINGSPLAN 1(6) Institutionen för individ och samhälle SGPER. Examensmål och examenskriterier. Examen 1(6) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Personalvetarprogrammet med inriktning mot arbets- och organisationspsykologi, 180 högskolepoäng Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning,

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordningen är fastställd av rektor vid Kungl. Konsthögskolan (KKH) 2012-03-13. Övergripande regelverk Följande nationella regelverk styr högskolans examinationsordning

Läs mer

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en större

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE

KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE 4.1. ANSÖKNINGSHANDLINGAR Ansökningar kan skrivas på olika sätt. Ansökningshandlingar består oftast av ett ansökningsbrev och ett cv eller en meritförteckning. Hur ansökningshandlingen

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Sid 1 (8) för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Syllabus for the PhD program in Economic History Omfattning: 240 högskolepoäng/120 högskolepoäng Examen: Filosofie doktorsexamen/ filosofie

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp

Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp Programkod: Gäller för läsåret 2010/2011 Programschemat är granskat och godkänt av Annika Björklund vid akademin för

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Educational programme. (180 ECTS credits)

Educational programme. (180 ECTS credits) HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN THE SCANDINAVIAN BUSINESS PROGRAMME Programkod: SGSBK Fastställd av HVS-nämnden 2008-01-29 Educational programme The Scandinavian Business Programme (180 ECTS credits)

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Utbildningsplan för ekonomie kandidatprogram

Utbildningsplan för ekonomie kandidatprogram Utbildningsplan för ekonomie kandidatprogram 1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Beslutsuppgifter Ekonomie kandidatprogram 180 hp/180 ECTS Grundnivå Fakultetsstyrelsen 11 mars

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Vässa ditt CV inför Högvarv och ha bra frågor till arbetsgivarna!

Vässa ditt CV inför Högvarv och ha bra frågor till arbetsgivarna! Vässa ditt CV inför Högvarv och ha bra frågor till arbetsgivarna! CV Namn Adress Tfn bostad: Mobil: E-Mail: XXXXXXXX@com KARRIÄRMÅL Kort presentation som visar din AMBITION.VAD du VILL göra och VAD du

Läs mer

Så här blir du Auktoriserad Redovisningskonsult!

Så här blir du Auktoriserad Redovisningskonsult! Så här blir du Auktoriserad Redovisningskonsult! Din guide till karriär i redovisningsbranschen Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF SRF Ekonomiutbildning Hur blir du auktoriserad? För att ansöka

Läs mer

1. Motivation. 10 tips som tar dig till jobbintervjun! Rasmus Lindahl 2012-11-26

1. Motivation. 10 tips som tar dig till jobbintervjun! Rasmus Lindahl 2012-11-26 10 tips som tar dig till jobbintervjun! Rasmus Lindahl, cv-coach Karriärcenter, Umeå universitet rasmus.lindahl@gmail.com 1. 2 1. Motivation Vad är du intresserad av? När har du flyt? Varför just det här

Läs mer

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu. Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.se Upplägg 1. Karriärcentrum LiU 2. Självinventering 2. Var hittar

Läs mer

Framtidsjobb i Östergötland 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Östergötland 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Östergötland 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership, 60 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls

Läs mer

Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN

Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN 1 2 Innehåll Konsten att söka jobb... sid 05 Söka annonserade jobb... sid 07 Innehållsidé till grundläggande brev... sid 08 Innehållsidé

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Controller Ekonomichef Redovisningsansvarig Redovisningsekonom Ekonomiassistent. Vilken utbildning väljer du?

Controller Ekonomichef Redovisningsansvarig Redovisningsekonom Ekonomiassistent. Vilken utbildning väljer du? Controller Ekonomichef Redovisningsansvarig Redovisningsekonom Ekonomiassistent Vilken utbildning väljer du? Kurser våren 2014 Ekonomichef, controller, redovisningsansvarig Bokslutsredovisning Ort Jan

Läs mer

Framtidsjobb i Malmö och Skåne 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Malmö och Skåne 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Malmö och Skåne 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Utbildningsplan. IT, projektledning och affärssystem

Utbildningsplan. IT, projektledning och affärssystem Dnr HS 2013/118 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan IT, projektledning och affärssystem Programkod: Beslut om fastställande: SGIPA Föreliggande utbildningsplan är fastställd

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

VAD HÄNDE SEDAN? En uppföljning av 2007 års examensstudenter EFMD

VAD HÄNDE SEDAN? En uppföljning av 2007 års examensstudenter EFMD VAD HÄNDE SEDAN? En uppföljning av 2007 års examensstudenter EFMD HANDELSHÖGSKOLAN - VÄRLDENS MÖJLIGHETER Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har försett näringsliv och samhälle med välutbildade

Läs mer

Sammanställning över vilka kvalifikationskrav som ställs på redovisnings- ekonomer inom privat sektor.

Sammanställning över vilka kvalifikationskrav som ställs på redovisnings- ekonomer inom privat sektor. Sammanställning över vilka kvalifikationskrav som ställs på redovisnings- ekonomer inom privat sektor. Redovisnings- och advokatbyråer Företag Utbildningskrav Yrkeserfarenhet, Ernst & Young Grant Thornton

Läs mer

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Ekonomiprogrammet. Efter programmet Ekonomiprogrammet EK Ekonomiprogrammet är ett program som vänder sig till dig som är intresserad av att få kunskaper i ekonomi, samhällsekonomi, entreprenörskap och juridik. Här får du en bred och attraktiv

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer