Samband mellan konditionsnivå och stress enkätstudie med metoden HälsoProfilBedömning

Transkript

1 Samband mellan konditionsnivå och stress enkätstudie med metoden HälsoProfilBedömning Författare: Inger Stenberg AB Previa, Södertälje Handledare: Carl-Göran Ohlson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning , 60 hp, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro

2 Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildning till företagssköterska 60 poäng år vid Hälsovetenskapliga Institutionen Örebro Universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset, Örebro. Arbetet har utförts vid AB Previa, Södertälje. Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Överläkare Carl-Göran Ohlson Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetsoch miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet. Stort tack till de personer som hjälpt mig under resans gång till den färdiga uppsatsen! Jag vill rikta ett särskilt tack till min handledare Carl-Göran Ohlson för stort tålamod, stöd och konstruktiv kritik. Södertälje Inger Stenberg AB Previa Lovisinsgatan 3 B Södertälje Tel Mail: inger.stenberg@previa.se Projektarbetets titel: Samband mellan konditionsnivå och stress enkätstudie med metoden HälsoProfilBedömning Kurs: Företagssköterskeutbildning 60 poäng, Örebro Universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Örebro Arbetets omfattning: 7,5 poäng Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken

3 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning...1 Bakgrund..2 Syfte...3 Studiegrupp 3 Metod.3 Databearbetning.4 Resultat..4 Diskussion..5 Referenser..8

4 Sammanfattning Projektarbete: Samband mellan konditionsnivå och stress. Författare: Inger Stenberg Syftet med denna studie var att se om det finns ett samband mellan låg konditionsnivå och hög förekomst av stress bland undersökt personal i två företag, med hjälp av metoden HälsoProfilBedömning. Metoden är ett självskattningsinstrument kombinerat med en konditionstest för bedömning av hälsa och livsstil. Grupperna som undersöktes var anställda på två företag i ett kommunalt koncernbolag, företag A och B. Företagen har olika affärsinriktning och olika personalsammansättning. Företag A är ett sience center med en inriktning mot upplevelser och konstnärliga verksamheter. Centret är ett annorlunda museum med en mängd pedagogiska experiment som människor i alla åldrar kan delta i, verksamheten har cirka besökare per år. Företag A har 45 anställda. Företag B är oberoende tjänsteföretag på den nordiska elmarknaden. Personalen arbetar i huvudsak med ekonomi och förvaltningsfrågor, företaget har 33 anställda. De anställda på båda företagen har i hög utsträckning akademisk bakgrund. Andelen män var större i företag B än i företag A. Resultatet visade att företag B har ett högre konditionstal än företag A. Män har ett högre konditionstal än kvinnor. Ett lägre konditionstal var förenat med dels att ofta uppleva stress respektive att ofta uppleva symtom, men endast den senare skillnaden var statistiskt signifikant. Då de symtom som skattas ofta är uttryck för upplevd stress kan resultatet till viss del tolkas som ett stöd för samband med låg konditionsnivå. Det ska också noteras att antalet deltagare i de undersökta grupperna var relativt lågt vilket försvårar att med någon säkerhet påvisa samband av detta slag. I Carlunds och Falcks C-uppsats, En kritisk analys av ett hälsoprofilbedömningsintrument, hävdas att andra faktorer som är viktiga för hälsan borde implementeras i profilen, och att större vikt borde läggas på psykosocial kartläggning än på konditionstest. Hälsoprofilbedömningen skulle då bättre leva upp till sitt mål som holistiskt instrument enligt forskarna. Den här undersökningen visar på ett visst samband mellan stress, symtom och lågt konditionstal. Konditionstestet kan därför med fördel användas i motiverande samtal för att visa sambandet mellan stress och konditionsnivå, och kan på så sätt också motivera individen till beteendeförändring vilket hälsoprofilbedömningen syftar till. Forskning har visat att fysisk aktivitet är ett bra och billigt sätt att förebygga ohälsa. 1

5 Bakgrund Detta projekt startade när Previa i juli 2009 fick i uppdrag att utföra HälsoProfilBedömningar av alla anställda i ett koncernbolag inom Södertälje kommun. Koncernens syfte med undersökningen var att få en uppfattning av personalens hälsostatus. Koncernbolaget har 10 dotterbolag med cirka 700 anställda. Uppdraget fortlöper under 2010 för samtliga företag inom koncernen. HälsoProfilBedömning nummer två, dvs uppföljning av den första profilen, startar sedan i juli 2010 och fortsätter ytterligare ett år. Resultatet av hälsoprofilerna återkopplas till respektive företag, men någon analys av undersökningen har inte efterfrågats. I detta projekt benämns två av de undersökta företagen som Företag A och Företag B. Företag A är ett science center med inriktning att öka kunskapen och intresset för teknik och naturvetenskap. Centret är ett annorlunda museum i fyra våningar, samt en tillhörande utomhuspark. Här finns en interaktiv utställning med över 600 pedagogiska experiment med inriktning på teknik och naturvetenskap och som riktar sig till människor i alla åldrar. Den interaktiva utställningen kompletteras med butik, restaurang och kafé. På företaget bedriver man också konferens- och eventverksamhet, utbildning av pedagoger, gymnasieelever och sedan 2004 driver man också en egen förskola. Företaget har cirka besökare per år. Företaget har 45 anställda, och i personalgruppen finns tekniker, pedagoger, ekonomer, utställare, arkitekter, kockar och administratörer. Företag B är ett oberoende tjänsteföretag där verksamheten i huvudsak består av portföljförvaltning för elförbrukare, elproducenter och energibolag. Företaget har 33 anställda, och i denna personalgrupp finns ekonomer, analytiker, portföljförvaltare och administratörer. Då ingen specifik hälsoparameter efterfrågas av bolaget, valde författaren att undersöka om det finns något samband mellan konditionsnivå relaterat till stressnivå. Fysisk aktivitet kan ha stor potentiell betydelse när det gäller att förebygga och behandla stressrelaterade sjukdomar. Detta gäller såväl de fysiska som de psykiska följderna av långvarig stress (1). Stressrelaterad ohälsa är ett begrepp som inte är alldeles lätt att definiera. Stress har diskuterats mycket under det senaste decenniet med en kulmen runt sekelskiftet. I dagligt tal talar vi om tidspress att inte hinna med. Att långvarigt ha en tidstress kan på lång sikt leda till uttröttning eller t.o.m. utmattning (2). Stress under lång tid kan vara en viktig bakomliggande och bidragande orsak till kroppsliga diagnoser som hjärt-kärlproblematik, typ 2-diabetes, upprepade infektioner, långvarig smärta och lätta psykiatriska diagnoser som ångest och depression (2). När vi utsätts för stress är det framför allt två system i kroppen som styr vad som händer. För båda dessa utgår aktiveringen från hjärnan som skickar signaler ut i kroppen via nervbanor, utsöndring av hormoner och via immunsystemet. Det ena systemet är det sympatiska nervsystemet, som frisätter adrenalin när kroppen behöver försättas i beredskap för kamp eller flykt. Det andra systemet som reagerar på stress utgörs av det från hypothalamus och hypofysen styrda binjurebarkssystemet. Under normala förhållanden innebär detta att ett återkopplingssystem kontinuerligt reglerar kortisolnivåerna i förhållande till omgivningens krav. Om dessa regleringsmekanismer skadas eller förändrar sin känslighet kan 2

6 kortisolnivåerna bli för höga eller för låga, vilket får hela systemet att förlora sin dynamik. Det kan få till följd att kroppen inte förmår aktivera detta system vid en akut stressexponering och inte heller förmår att återgå till den ursprungliga vilonivån när den stressade situationen väl är över. Medan akut stress exempelvis stärker immunförsvaret och vissa minnesfunktioner samt dämpar smärtkänsligheten, har långvarig stress motsatta effekter (3). Syfte Det här projektet syftar till att undersöka om det finns ett samband i företagen mellan låg kondition och hög stressnivå med hjälp av metoden HälsoProfilBedömning i företagen. Studiegrupper De två företagen som ingick i denna undersökning har olika affärsinriktning och olika personalsammansättning. Företag A har en inriktning mot upplevelser och konstnärliga verksamheter medan företag B huvudsakligen arbetar med ekonomi och förvaltningsfrågor. De anställda på båda företagen har i hög utsträckning akademisk bakgrund. Andelen män var större i företag B än i företag A. Samtliga anställda i de två företagen erbjöds att delta i undersökningen. Företag A hade 45 anställda, varav 25 anställda deltog, 12 män och 13 kvinnor. Det är oklart varför bortfallet i det här företaget blev så stort. En förklaring kan vara att hälsoprofilerna startade under juli månad, företaget har då sin högsäsong, samt att en del av personalen hade semester. Företag B hade 33 anställda, 23 män och 10 kvinnor. Samtliga anställda deltog i den erbjudna hälsoprofilen. Metod HälsoProfilBedömning (HPB) är en enkät med bundna svarsalternativ (4-6). Formuläret innehåller frågor om hälsovanor och hälsoupplevelser. Frågorna kombineras med konditionstest på cykelergometer och mätningar av skelett, vikt och blodtryck. HPB som instrument går ut på att kartlägga en individs levnadsvanor där individen själv skattar sin hälsa den senaste månaden, utifrån 10 hälsoaspekter, nämligen fritid, motion, kost, tobak, alkohol, medicin, symtom, upplevd stress, upplevd ensamhet och upplevd hälsa. HPB är i första hand en metod att på individnivå motivera människor till förändring i livsstilen genom medvetandegörande kommunikation. På gruppnivå används metoden för att ge företag underlag för specifika friskvårdssatsningar genom nulägesanalys, uppföljning och utvärdering. Upphovsmän till metoden HPB är Gunnar Andersson och Sture Malmgren som startade en friskvård- och rehabiliteringssatsning på Saab AB i Linköping. Under 30 års tid genomfördes där närmare tester (4-6). Metoden har en tvärvetenskaplig grund i en väl utvecklad beteendemedicinsk teori, en bred internationell forskning samt Malmgrens och Anderssons egen forskning. Sedan 2007 arbetar Hälsoprofilinstitutet i Stockholm med utveckling av metoden och utbildning i att genomföra en HPB på bästa sätt. 3

7 De hälsoaspekter som undersöktes är stress, symtom, motion och konditionstal. De frågor som speglar dessa aspekter är indelade i fem svarsalternativ, och statistiska beräkningar har sedan gjorts i förhållande till ålder, kön och företag. De symtom som skattas är rygg- och nackbesvär, trötthet, sömnsvårigheter, värk och magbesvär. Stress och symtom, skattas från 1 = mycket ofta, 2 = ofta, 3 = då och då, 4 = sällan, 5 = aldrig. Motion, skattas från 1= aldrig, 2 = då och då, 3 = 1-2 g/v, 4 = 3-5 g/v 5 = > 5 g/v. Konditionstalet baseras på uppmätt syreupptagningsförmåga och korrigeras för ålder och vikt. Klassning av konditionstal Mycket låg = < 75 Låg = Medel = Hög = Mycket hög = 106- Databearbetning Variablerna stress och motion indelades sedan i två klasser genom sammanslagning av svarsalternativen 1-3 respektive 4-5, och variabeln symtom av svarsalternativen 1-2 respektive 3-5 för att uppnå så likstora klasser som möjligt. Denna dikotomisering av variablerna gjordes för att underlätta korstabelleringarna i databearbetningen. Skillnader mellan medelvärden har analyserats med T-test och skillnader mellan proportioner ur korstabelleringar har analyserats med Fisher s exakta p-värdestest. En multipel linjär regressionsanalys gjordes också av konditionstalet med kön, motionsvanor och företag som oberoendevariabler. Enkäterna har bearbetats i ett statistikprogram, därefter sammanställts och redovisas i tabellform. Resultat Medelålder och konditionstal för dels män och kvinnor och dels för de två företagen visas i tabell 1. Här framgår att männen var något äldre än kvinnorna liksom de anställda på Företag A var något äldre än de i Företag B, skillnader som inte var statistiskt signifikanta. Konditionstalen skiljde sig dock mellan dessa grupper, så att klart högre medelvärde sågs för män än för kvinnorna och för de anställda i Företag B än de i Företag A, och dessa skillnader var statistiskt signifikanta. Tabell 1. Medelvärden för ålder och konditionstal efter uppdelning på kön och på företag. Ålder Konditionstal Män Kvinnor Företag A Företag B ) T-värde = 1.1; P-värde = > ) T-värde = 1.0; P-värde = > ) T-värde = 2.4; P-värde = ) T-värde = - 2.2; P-värde = 0.03 En regressionsanalys av konditionstalen mot variablerna kön, motionsvanor och företag gjordes för att analysera vilken eller vilka av dessa variabler som påverkade konditionstalet. 4

8 Både kön (män jämfört med kvinnor) och motion (regelbunden motion jämfört med sällan) var statistiskt signifikant associerade med konditionstalet (T -3,3; p<0,01 respektive T 5,2;p<0,01). Variabeln företag påverkade däremot inte konditionstalet signifikant i denna analys. Både att ofta uppleva sig stressad och att ha symtom var tydligt relaterade till lägre konditionstal jämfört med att sällan uppleva dessa besvär, se tabell 2. Båda skillnaderna gick i förväntad riktning men endast symtomupplevelsen var statistiskt signifikant associerad med konditionstalet. Tabell 2. Samband mellan konditionstalet och upplevd stress respektive symtom. Upplevda besvär Konditionstal T-värde; p-värde Stressad (ofta-då och då) 86 Ej stressad (sällan-aldrig) ; 0,11 Symtom (mycket ofta-ofta) 82-2,5; 0,02 Ej symtom (då och då-aldrig) 93 Det fanns ett samband mellan stress och symtom eftersom 40% av stressade personer upplevde symtom medan endast 29 % av ej stressade personer upplevde symtom, tabell 3. Denna skillnad i proportioner var dock inte statistiskt signifikant. Tabell 3. Samband mellan upplevelse av stress och av symtom. Symtom (mycket ofta-ofta) Ej symtom (då och då-aldrig) Stress (ofta-då och då) Ej Stress(sällan-aldrig) 8 20 Diskussion Projektets syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan ett lågt konditionstal och hög stressnivå bland personalen i de undersökta grupperna. Ett lägre konditionstal var förenat med dels att ofta uppleva stress respektive att ofta uppleva symtom, men endast den senare skillnaden var statistiskt signifikant. Då de symtom som skattas ofta är uttryck för upplevd stress kan resultatet till viss del tolkas som ett stöd för samband med låg konditionsnivå. Det ska också noteras att antalet deltagare i de undersökta grupperna var relativt lågt vilket försvårar att med någon säkerhet påvisa samband av detta slag. Undersökningen visade också att män hade ett högre konditionstal än kvinnor, liksom att Företag B hade ett högre konditionstal än företag A, och båda dessa skillnader var statistiskt signifikanta. När det gäller det högre konditionstalet i Företag B kan detta förklaras av att könsfördelningen ser olika ut genom att i företag A det var ungefär lika många män som kvinnor men i företag B ungefär dubbelt så stor andel män som kvinnor. För att klargöra 5

9 vilken eller vilka variabler som påverkade konditionstalet gjordes en multipel regressionsanalys av konditionstal mot kön, motionsvanor och företag, som visade att företag inte längre var en statistiskt signifkant variabel och att män och ofta motion var de faktorer som starkast var associerade med högre konditionstal. En del av resultatet i undersökningen kanske kan förklaras av att personalsammansättningen och affärsinriktningen i de båda företagen är väldigt olika. I företag A finns många olika yrkeskategorier, medan företag B är en mer homogen grupp. Företag A s affärsinriktning innefattar så många olika yrkeskategorier att man kan anta att det rent organisatoriskt kan vara svårare att hålla samman. Företag B å andra sidan arbetar i en mer konkurrensutsatt bransch. Dessa faktorer kan i sig på olika sätt utgöra stressorer i arbetslivet och kan vara mer eller mindre uttalade i företagen. När det gäller att bedöma samband mellan stress och kondition kan en felkälla vara att stress ger en momentant både högre puls och högre blodtryck, och om man är utsatt för långvarig stress så skapar denna ökning av puls och blodtryck en obalans i det autonoma nervsystemet. Sympatikus, det vill säga påslaget som påskyndar processer i kroppen och förbereder för kamp och flykt, kan senare aktivera parasympatikus som istället bromsar samma processer. Här kan parasympatikus fungera som en betablockerarliknande försvarsmekanism, det vill säga broms mot de påskyndande effekterna och istället sänka både blodtryck och puls (6). Stress kan inte beskrivas som en enskild diagnos, vilket gör det omöjligt att diskutera förekomst. Kartläggning av 9000 landstingsanställda mellan 1998 och 2004 visade att det sammanlagt rapporterades nyss påbörjad långtidssjukskrivning (mer än 28 dagar) hos 1483 personer under denna 5-års period. De vanligaste diagnosgrupperna enligt rapporten var besvär och sjukdomar från rörelseorganen (46%) och psykiska och stressrelaterade besvär (33%) (7). Ett flertal studier har visat att psykiskt välbefinnande kan påverkas av fysisk aktivitet/träning och det är relativt väl dokumenterat att individer som regelbundet motionerar uppvisar större psykiskt välbefinnande jämfört med individer som inte motionerar. Att regelbunden träning kan påverka individens stressreaktioner grundar sig delvis på fysiologiska mekanismer som sker i samband med träning, såsom känslighet för hormoner och påverkan på autonom funktion, men psykologiskt välbefinnande och bemästring har även stor betydelse för stressfysiologiska reaktioner (7). I denna undersökning framkom att 40 % av de personer som upplever sig stressade hade symtom som kan vara uttryck för stress. Även om detta samband inte var signifikant överensstämde detta med det förväntade, dvs gick i rätt riktning. Ett metodproblem i undersökningen kan vara att hälsoprofilbedömningens frågeformulär i nuvarande utformning inte identifierar fler parametrar för stress utifrån de instrument som tagits fram för arbetslivet. Andra instrument som kan användas för att mäta den psykosociala arbetsmiljön är AFA-enkäten, Arbetsplatsprofilen, NMI och QPSNordic för att nämna några. Stefan Holmström har i sin avhandling visat att stress som är relaterad till den sociala situationen på företagen har klara kopplingar till belastningsproblem, såsom värk i nacke, axlar och armar. Stefan Holmström menar att i jämförelse med andra testinstrument är Job Stress Survey praktiskt och går snabbt att genomföra på arbetsplatsen. Andra fördelar är att testet både kan mäta hur stressiga vissa situationer är och hur ofta de uppstår, och att resultaten kan redovisas på ett sätt som är begripligt och meningsfullt för de anställda (8). 6

10 I dagens hälsoprofilbedömning fokuseras mycket på de fysiologiska testerna, och framförallt har cykeltestet en framträdande roll och mycket fokus läggs på konditionsvärden. Det finns många samstämmiga studier inom hälsa som är eniga om att motion/fysisk aktivitet har en betydande, om inte livsviktig, roll för en individs hälsa (9-11). Trots att motionens betydelse för hälsan är av så stor dignitet anser ändå forskarna i föreliggande studie att för stor del av hälsoprofilbedömningens tid är avsatt för konditionstestet. Större vikt borde läggas på de psykosociala delar av hälsa som forskning har presenterat, och om detta görs kommer hälsoprofilbedömningen att bättre leva upp till dess mål att vara ett holistiskt instrument (12) Den här undersökningen visade ett samband mellan stress och konditionsnivå men och mellan låg kondition och upplevda symtom, varav endast det sistnämnda var statistiskt signifikant. Carlund och Falck (12) anser i sin uppsats att mindre tid borde läggas på konditionstesten i hälsoprofilen vilket författaren till denna undersökning inte håller med om. Däremot kan hälsoprofilen utvecklas när det gäller stressparametrar. Stress är ett komplext problem med många samverkande faktorer, både på individ- och organisationsnivå. Det finns många faktorer som vare sig en otränad eller vältränad person kan påverka, men för individen kan konditionstestet bli ett verktyg för att bli medveten om hur man själv kan hantera stress med hjälp av fysisk aktivitet och träning. Stress är ingen sjukdom den är ett resultat av hur vi arbetar, lever och tänker. Vill vi bli av med stressen måste vi ändra vårt sätt att leva och vara (13). 7

11 Referenser 1. Börjesson M, Jonsdottir I H. Fysisk aktivitet som profylax och terapi vid stressrelaterade tillstånd. Läkartidningen 2004;101:Nr Internet: 2. Theorell T (red.). Psykosocial miljö och stress. Studentlitteratur, Lund, Kapitel 1, sid Allvin M, Aronsson G, Hagström T, Johansson G, Lundberg U, Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet, Liber förlag, Malmgren S. A health information campaign and health profile assessment as revelatory communication. Linköping University medical dissertations, ; Malmgren S, Andersson G. På jakt efter hälsoprofilen: en uppföljning av på arbetstid genomförda arbetsfysiologiska hälsokontroller omfattande 1313 anställda födda på flygdivisionen, Saab-Scania, Linköping. Libris, Andersson G, Forsberg A, Malmgren S. Testledarutbildning konditionstest på cykel. Malmö; SISU idrottsböcker, Fyss Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). Statens folkhälsoinstitut, Holmström S, Stress mätt med Job Stress Survey och relationer till muskuloskeletala klagomål, Umeå Universitet, Internet: 9. Blair SN, Morris JN. Healthy hearts and the universal benefits of being physically active: physical activity and health. Ann Epidemiol. 2009;19: Conn VS, et al. Meta-analysis of workplace physical activity interventions. Am J Prev Med. 2009;37: Deslandes A, et al. Exercise and mental health: many reasons to move. Neuropsychobiology. 2009;59: Carlund C, Falck S. En kritisk analys av ett Hälsoprofilbedömningsinstrument. C-uppsats. Högskolan i Halmstad/ Sektionen för Hälsa och Samhälle, Internet: Perski A. Ur balans. Bonnier Fakta,