SLUTRAPPORT. Projekt Pion. Medverkande: David Strömbom, Morgan Nadler, Cheng Fong, Alexander Lind, Dzemal Becirevic,Tapani Välijeesiö

Transkript

1 SLUTRAPPORT Projekt Pion Medverkande: David Strömbom, Morgan Nadler, Cheng Fong, Alexander Lind, Dzemal Becirevic,Tapani Välijeesiö

2 Sammanfattning Detta uppdrag skapades av gruppen PIONjärerna som består av en sammanslutning av olika landstingsbibliotek för att förbättra deras nuvarande tjänst PION.se. Arbetet genomfördes inom kursen Webbprojekt 1 som ingår i programmet Webbprogrammering vid Linnéuniversitetet. Syftet med projektet har varit att vi ska få jobba mot en verklig kund och genom det sättet lära oss att jobba i en grupp och driva ett projekt. Målet har varit att uppgradera deras nuvarande webbapplikation pion.se till en ny modernare och fräschare applikation. Denna rapport behandlar hur vi har gått tillväga för att uppnå vårt mål. Hur vi har jobbat, vilka verktyg vi använt, vad som varit negativt samt positivt och resultat av vårt arbete.

3 Förord Uppdraget skapades av gruppen PIONjärerna som består av en sammanslutning av olika landstingsbibliotek för att förbättra deras nuvarande tjänst PION.se Arbetet genomfördes inom kursen Webbprojekt 1 som ingår i programmet Webbprogrammering vid Linnéuniversitetet.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förord... 2 Introduktion... 5 Inledning och bakgrund... 5 Syfte... 6 Mål... 6 Projektorganisation... 8 Genomförande... 9 Teknik... 9 Metodik... 9 Inception... 9 Elaboration Construction Transition Resultat Handledning Kundkontakt Grupparbete Riskplan Tidsplan Avgränsning Avvikelser/efterkalkyl Slutsats Förslag på vidareutveckling Koppling till social medier så som facebook Automatiskt länkkontroll Dynamisk tilllägning av mediatyper Anslagstavla(forum liknande funktion) Filhantering Automatisk hantering av lån(tilldelning av bibliotek) Stavningskontroll Övriga förslag på utveckling Eventuell övertagande organisation... 15

5 Litteraturförslag/dokumentationshänvisning Förslag till förbättringar inför kommande projekt Bilagor... 18

6 Introduktion Kursen Webbprojekt 1 startade upp med att vi blev indelade i flertalet grupper. Grupp 2 blev indelade med följande elever: David Strömbom, Morgan Nadler, Alexander Lind, Cheng Fong och Dzemal Becirevic. Gruppen blev utökad en vecka senare med Tapani Välijeesiö. Webbprojekt 1 är en projektbaserad kurs emot en extern kund och vi blev tilldelad projektet PION. Detta är ett projekt som tidigare påbörjats av en grupp Iterationdesignelever. Vår uppgift blev att använda oss av deras framtagna design och inplementera funktionalitet för att få fram en fungerande slutprodukt till PION. Vi fick i tidigt skede kontakt med kunden och kunde således utarbeta en kravspecifikation på vad vi skulle skapa i projektet. Inledning och bakgrund PION - PatientInformation Online startade 1993 som ett projekt där sjukhusbiblioteken i Dalarna, Kalmar och Värmland ingick då som samarbetspartners. Behovet av den här typen av medicinsk information till allmänheten, tillgängligt via en databas, hade funnits länge. Material passande för patientinformation hade tidigare på olika sätt insamlats på de enskilda biblioteken, och projektet gjorde det nu möjligt att samverka och göra all information sökbar i en gemensam databas. Denna databas var den första tiden enbart till för lokalt bruk, i ett senare skede producerades en CD-ROM och sedan 1997 ligger PION på Internet. Databasen har genom åren utvecklats. Från att i första hand hänvisa till böcker, broschyrer, artiklar etc finns nu också ett stort antal länkar till webbdokument. Givetvis finns fortfarande hänvisningar till böcker och artiklar som man via sjukhusbiblioteken kan få tillgång till. Det finns också en beställningsfunktion i PION som gör det möjligt att få materialet sänt till hemadressen. På samtliga sjukhusbibliotek inom samarbetet utgör PION grunden för patientinformationscentraler. Alla media som hänvisas till i Pion finns i bibliotekets hyllor. PIONs huvudidé är att tillhandahålla kvalitetsgranskad svensk patientinformation som skall fungera som ett komplement till den informationen som ges av hälso- och sjukvårdspersonal.

7 Syfte Pion.se var i stort behov av modernisering samt optimering. Både design, systemarkitektur och funktionalitet behövdes göras om från grunden. Syftet med vårt projekt var att få PION.se att bli en modern applikation med ett tilltalande utseende, snabbare samt mer exakt sökning och användarvänligt gränssnitt både för användaren och administratören. Mål Förutom att ge kunden en tillfredställande slutprodukt är tanken även att vi ska få erfarenhet av att arbeta i en projektgrupp. Projektledarrollen är cirkulerande så att alla även ska känna på hur det är att leda ett webbprojekt samt få ta ansvar för gruppens arbete. Huvudmålet med projektet var att skapa ett system med ett presentationsgränssnitt för sökning av kvalitetsgranskade dokument samt ett administrationsgränssnitt för att hantera systemet. Baskraven för projektet var följande: 1. Modern och användarvänlig design och layout. 2. Användaren ska enkelt hitta informationen de söker. 3. Enkelt, användarvänligt och funktionellt administrationsverktyg. 4. Underlätta vidareutveckling av tjänsten genom att ha god dokumentation (t.ex. Väl kommenterad kod, databasmodeller osv.) Användargrupper: Patienter Sjukvårdspersonal Vårdstudenter Övriga personer som är i behov av sjukvårdsinriktad information Webbutvecklare som ska viderutveckling av projeket Administratörerna av projektet

8 Intressenter LNU-Projektgruppen Kund (PIONjärgruppen) Handledare (Tobias Ohlsson)

9 Projektorganisation Modellen ovan symboliserar organiseringen av vårt projekt. Uppdragsgivaren består av vår huvudkontaktperson, Ingemar Karlsson, som vi under projektets gång hållit fortlöpande kontakt med. Ulrika Elfgren och Birgitta Classen var våra kontaktpersoner för Administration som vi under projektets gång hade flertalet workshops med för att utvärdera och förbättra de funktioner vi jobbat med. It-personal består av David Lindahl och Mikael Mikaelsson som vi haft kontakt med angående databas och mjukvaruarkitektur. Projektledare har under projektets gång ändrats varje iteration så att alla någon gång varit projektledare. Projektmedlemmar är : David Strömbom, Morgan Nadler, Alexander Lind, Cheng Fong, Dzemal Becirevic och Tapani Välijeesiö. Vår handledare på Linnéuniversitetet var Tobias Ohlsson som vi varje vecka hade handledarmöte med.

10 Genomförande Vi fick i tidigt skede bestämma oss för val av teknik och hur den skulle implementeras under projektet. Teknik Vi funderade mycket på vilken teknik vi skulle använda i början, och de flesta ville använda php eftersom vi kände oss säkrare med det språket. Vi trodde även att det skulle vara till fördel att man skulle slippa licenser och användning av databasen mssql. Vi kontaktade it-arkitekten hos vår kund för att undersöka om de hade några speciella önskemål på teknik. Dock var Mikael på semester under första iterationen och vi började därför att arbeta på en mvc struktur för php och mysql eftersom vi var tvugna att komma igång och trodde att det skulle passa för projektet. När vi senare kom i kontakt med Mikael kom det fram att det fanns önskemål om att använda asp.net mvc 2 och mssql istället. Vi avslutade därför omedelbart utvecklingen i PHP och började implementera i asp.net mvc. ASP.NET MVC tillhandahåller en väl utbyggd systemarkitektur enligt MVC-principen. Utöver detta kan vi i princip endast göra mindre arkitektuella val vad gäller konstruktionen av applikationen. Vi använder oss av ett respositorium för att wrappa Entity Framework och se till så att vi inte är beroende direkt av Entity Framework, främst för at underlätta testning. För att tillse att repositorierna fyller behoven av applikationen implementerar de interfacet ipionrepository. Mer information om ASP.NET MVC kan nås på följande länk: Vi använde oss av versionshanteringsprogrammet TortoiseSVN, och utvecklingsverktygen Visual Studio 2010, AnkhSVN, Sql Server Management studio. Metodik Vi fick tilldelat oss 180 timmar var för att lägga på projektet. Dessa timmarna skulle läggas på dokumentation, programmering, testning, möten, workshops mm. Vi hade handledare varje vecka där vi rapporterade veckans iterationsplan, dokumentation samt visade delar av implementationen. En ny projekt ledare utsågs för varje ny iteration, denna hade ansvar för att iterationsplanen hölls. Vi arbetade kontinuerligt med dokumentation. Under projektet har vi följt unified process: Inception Inceptionfasen varade under iteration 1 och 2. Där låg fokusen på att få fram en vision för kunden med baskrav för projektet. Vi fixade även kravspecifikation och fick en ungefärlig bild över genomförbarheten för projektet. Det var även under dessa veckor som vi fick klart för oss att vi skulle jobba med ASP.NET MVC 2.

11 Elaboration Elaborationsfasen innebar att programmeringen och designarbetet gick igång. Implementationen tog mer tid och dokumentationsstiden avskalades. Vi började att implementera en risklista baserad på vår kravspecifikation och dokumentarade även upp vilken mjukvaruarkitektur vi hade, som dock var väldigt given eftersom vi använde oss av ramverket asp.net mvc. Samtidigt som implementationen började så började även testrappporterna och testrapporterna. Det var under elaborationsfasen som databas/datamodell arbetet började. Eftersom vårt projekt redan bygger på en befintlig databas så var vi tvugna att analysera och specificiera upp en ny datamodell beroende på den. Efter att vi fått en korrekt bild av den redan befinliga så satte vi igång med att modellera om den och optimera den för MSSQL. Det var även under denna fas vår kund fastställlde ett publikt hotell där vi kunde leverera. För oss uppstod det lite problem med inställningar därav försvann lite tid för oss. Detta löste sig efter en del forskning och undersökning. Construction Under Construction-fasen fortsatte vi att implementera och vi påbörjade administrationsgränsnittet. Här märkte vi att vår högst prioriterade risk, tidsbrist, blev ännu högre. Men eftersom vi var ganska medvetna om att vi inte skulle hinna färdigt med allt så vi fortsatte med implementaion och den konsekventa dokumentionen av projektplan, risklista, kravspec, testspec, tidsrapporter. I denna fas påbörjade vi ett nytt koncept i detta projekt och det var såkallade workshops med kunden. Vi märkte att detaa var väldigt givande och vi fick väldigt bra konstruktiv feedback. Och stött av dessa möten kunde vi fortsätta implementationen på ett bra logiskt sätt. I slutet på denna fas så koncentrerade vi oss på att avsluta all funktionalitet med en grad av kvalite istället för att påbörja nya funktioner utan att hinna färdigt. Men vi var alla medvetna om att det finns en del funktionalitet och optimering kvar att göra. Transition Vi finslipade och levererade till kunden, men eftersom vi under vårt möte med kunden fick fel som våra test missat så blev mötet inte allt för givande men vi och kunden var eniga om projektet och dess resultat.

12 Resultat Handledning Vi i gruppen tycker att handledningsmöten gått bra. Vi känner att vi överlag inte fått så mycket styrning av mötena men detta kan bero på att vi varit takt med våra olika faser och haft det mesta klart för oss. Men om vi har haft problem så har handledaren guidat oss väl. Kundkontakt Vi utsåg en gruppmedlem, Alexander Lind, till Kundkontaktsansvarig och detta gjorde vi för att underlätta för kunden att veta vem av oss att kontakta och att kunden och kundkontaktsansvariga skulle få en bra kommunikation och känna sig trygga i att fråga och ge feedback. Resultat har varit bra och vi känner att kunden varit mycket tillgängliga och intresserade av projektet. Grupparbete Grupparbetet har fungerat bra och vi har varit väldigt konsekventa med våra möten. Och alla deltagarna har varit aktiva och intresserade i projektet. Valet vi sedan gjorde att dela upp och i mindre grupper med olika ansvarsområden effektiviserade vårt arbete och gav bra resultat. Det som kan ses att ha varit lite negativt kan vara att våra möten inte alltid varit så effektiva eftersom vi ofta satt och gjorde dokumentation ihop så kändes det lite som att vi slösade lite på våra arbetstimmar eftersom alla inte kunnat vara aktiva på grund av att svårigheterna med att sitta flera personer och koda samtidigt. Men i det hela stora så har grupparbetet gått bra och den utvalda projektledaren för varje iteration tog sitt ansvar och strukurerade upp arbetet bra. Riskplan Riskplaneringen har bestått av en risklista med riskerna prioriterade på sannolikhet och konsekvens. Där vi även skrivit upp bevakningsstrategi, konsekvensstrategi och sannolikhetsstrategi. Där bevakningsstrategien har utgått ifrån formuleringen: Hur kan vi bevaka denna risk, vem är ansvarig?, konsekvensstrategi: Kan vi på något sätt minska konsekvensen av risken? och sannolikhetsstrategi: Kan vi på något sätt minska sannolikheten att risken inträffar?. Tidsplan Tidplanen har varit i stort sett att försöka följa det olika faserna i Unfied Process och även få gjort det mål som alltid specificierats i iterationsplanen. Utöver det har vi inte haft en övergripande tidsplan utan har haft små inviduella tidsplaner för varje iteration i grupperna för dom olika områdena. Avgränsning Vi har inte avgränsat projektet på det sedvanliga sättet utan vi har alltid varit medvetna om att det finns en risk att vi inte kommer hinna med all funktionalitet i projektet, men vi valde att inte att definitivt utesluta någon funktionalitet, utan vi har valt att ha mentaliteten att vi kör på och försöker göra så mycket av projektet vi hinner.

13 Avvikelser/efterkalkyl Saker som vi inte hunnit med i projektet som funnits med i kravspecifikationen: Koppling till social medier så som facebook. Automatiskt länkkontroll. Dynamisk tillläggning av mediatyper. Anslagstavla(forumliknande funktionalitet). Filhantering. Automatisk hantering av lån(tilldelning av bibliotek). Stavningskontroll.

14 Slutsats Vi har lärt oss mycket i det här projektet då vi tidigare inte jobbat i grupp emot en extern kund. Detta projekt var också ganska stort vilket har gett oss mer erfarenhet av att samarbeta i grupp och att leda denna genom att periodvis vara projektledare. Vi har också känt att vi fått djupare förståelse för det språk vi använde under utvecklingen av projektet och har fått större förståelse för att kunna dela upp ett stort projekt i mindre delar och att prioritera viktiga delar. Arbetet med dokumentationen har gett oss en bra bas att stå på inför kommande projekt och arbeten i framtiden. Datasbasgruppen känner att vi även fått känna på verkligheten i och med att vi fått en befintlig databas som varit strukturerad på ett visst sätt sedan utan nån kunskap om hur den funkar för att sedan sätta sig in i den och försöka skapa förståelse för hur allt hänger ihop, för att sedan själva försöka komma på hur vi kan optimera den. Det var en tidskrävande uppgift som tog mer tid än vad vi hade trott, men det kändes väldigt givande. Vi fick även en gammal backup av databasen som vi skulle importera till det nya systemet för att ha riktig data under utvecklingen och etablera rutiner för konvertering. Den gamla databasen var dock av en gammal obskyr typ, DBISAM, och vi hade stora problem med att konvertera över den gamla datan till den nya och blev tvungen att göra relativt komplicerade procedurer för det. Slutsatsen för själva databasarbetet är att vi känner att vi fick utmanning som vi inte varit vana vid från studielivet och detta har varit högst intressant. Presentationsgrännsnittsgruppen fick en design av interaktionsstudenterna levererad och fick därmed känna på hur det är att ta emot någon annans grafik och sedan få implementera det till en verklig applikation. Och detta är ju inte alltid lätt att uppnå det mål dom har satt upp, så det har blivit mycket tänkade och testningar för att få det resultat vi har idag. Vi känner att vi har lärt oss en hel del av detta sätt och att det kan vara skönt att slippa jobba med kreativa arbetet med design men det kan även ha sina nackdelar när man tittar logiskt på det med programmeringsögonen och känner att det inte alltid är optimerat. Administrationsgränssnittsgruppen känner att dom hade väldigt fria händer när det gälllde design eftersom arbetet som interaktionsstudenterna endast hade arbetat med den publika delen av pion, men valde att försöka efterleva en design som följde applikationens grafiska identitiet i övrigt, med den distinkta skillnaden att vi valde att ta bort mycket färger från det då vi tänkte att det kan vara passande eftersom det inte är en sida som presenterar utan en sida som sköter administration. Vi känner att vi gick in i administrationsgränssnittet lite väl sent, mest sett till "Nytt dokument"-delen eftersom den jobbar mot så många tabeller i databasen så blev det ganska så krånligt för oss att veta hur vi ska lösa detta. Vi ville använda AJAX, vilket vi tror försvårade hela situationen för oss ganska ordentligt men vi fick ihop en fungerande lösning, även om vissa andra delar har fallit bort eftersom Dokument delen tagit så mycket tid att implementera. Det vi känner att vi har lärt oss genom det här arbetet är att vi ibland har varit för optimistiska när det gäller tidsuppfattningen och hur vissa funktioner ska implementeras. Vi har fått en fördjupning i hur AJAX fungerar i ASP.NET MVC2 och det är inte det enklaste sättet att arbeta med men klart värt tiden man har lagt ner att lära sig, till framtida projekt.

15 Förslag på vidareutveckling För att vidareutveckla projektet Pion.se föreslår vi att man först och främst utvecklar de avvikelser vi inte hann med. Eftersom vi använt oss av ASP.NET MVC2 vilket är ett snabbt växande ramverk tror vi att det kommer att vara ganska enkelt att hitta kompetens som kan fullfölja detta projektet. Koppling till social medier så som facebook. Facebook är idag ett av världens största sociala media och att kunna skapa en koppling till facebook hade möjliggjort en större användargrupp. Facebook har i dag ett bra API som är smidigt att jobba emot och finns flertalet tjänster som hade passat att integrera i pion.se Automatiskt länkkontroll. Här var tanken att testningen av alla länkar för dokument på webben samt organisationers hemsidor automatiskt kontrolleras så att dom fortfarande är aktuella. Dynamisk tilllägning av mediatyper. Se till så att man kan lägga till och ta bort mediatyper för dokument i databasen. Varje dokument är kopplat till en mediatyp, tex. webb eller bok, och i framtiden kommer formaten att eventuellt ändras och då tänkte vi att funktionaliteten för att lätt ändra dessa mediatyper skulle underlätta administrationen av sidan. Anslagstavla(forum liknande funktion). Idag har pion.se en anslagstavla på en extern adress, dvs den är inte kopplad till pion.se direkt vilket gör att många missat att aktivt delta i aktiviteterna på anslagstavlan. Genom att inplementera denna funktion direkt i administrationsgränssnittets startsida hade alla sett den omgående vid inloggning. Filhantering. Pion.se har visat ett intresse för att vilja kunna laddda upp PDF-filer och andra formt för att kunna koppla dessa till dokument som då eventuellt kan laddas ner digitalt istället för att lånas hem fysiskt. Automatisk hantering av lån(tilldelning av bibliotek). När ett lån är genomfört skulle funktionalitet för att automatiskt tilldela ett bibliotek som har boken detta lånet. I dagsläget måste man dirigera detta manuellt. Stavningskontroll. Stavningskontrollen på söksidan hade underlättat för en användare att hitta de resultat han vill söka på om han/hon tex stavar fel på det sökordet, tex hovudverk istället för huvudvärk. Då ska en lista presenteras för användaren med förslag på ord som påminner om det sökta ordet. Övriga förslag på utveckling Vi rekomenderar att göra mer användartestar för att kontrollera all funktionalitet, tillgänglighet och användarbarhet av sökmotorn och administrationsgränssnittet.

16 Eventuell övertagande organisation Pionjärgrupper kommer själva tilldela detta projekt till en ny projektgrupp för vidare utveckling. Vi har fått förfrågningar om intresse för att i sommar vidareutveckla pion.se men detta är inget som i dagsläget är klart. Vi kommer att bibehålla kontakten med vår kund, och eventuellt medverka vid ett större möte med kunden och övriga parter i sammarbetsgruppen Pion i vår för att presentera vårt arbete igen och diskutera möjligheter för framtida utveckling.

17 Litteraturförslag/dokumentationshänvisning Mjukvaruarkitektur.docx Innehåller klassdiagram och iterationsdiagram för en del av funktionaliteten i systemet för att lättare kunna sätta sig in i koden och arkitekturen. Testspecifikation.docx Innehåller användartestar på all funktionalitet vi har byggt och hjälper till att förstå hur dessa fungerar. piondatabasmodell.png Modell över databasen för att enkelt få en översikt över den nya databasen och dess relationer.

18 Förslag till förbättringar inför kommande projekt I framtida projekt känner vi att vi borde ta tag i testrapport och testspecifikation ännu tidigare och med mer ambition för att snabbt säkerställa en utvecklingsmiljö där vi snabbt hittar problem som uppkommer i koden för att kunna åtgärda dessa. Uppdelning av kompetens bör redan tidigt i ett projekt gås igenom och delas upp på ett bra sätt i mindre grupper för att öka prestationen i de individuella grupperna. Även om vi kanske har lärt oss mera genom att delta på alla områden så hade arbetet gått snabbare och effektivare om vi hade delat upp oss efter vad individen själv kännt sig säker på. Dela upp projektgruppen i mindre grupper så tidigt som möjligt för att förhindra att all kompetens arbetar med samma sak då detta stoppar upp flödet. Sätta realistiska tidsuppskattningar på funktionaliteter som skall inplementeras. Vi hade optimistiska mål i början av projektet och räknade med att hinna med funktioner snabbt utan att räkna med att man kan drabbas av problem och felsökningar som tar upp värdefull tid. Se alltid till att sätta mer tid än vad man tror på en funktion oavsett hur enkel den kan verka.

19 Bilagor Mjukvaruarkitektur.docx Testspecifikation.docx piondatabasmodell.png