Företagshälsovårdstjänster Förstudierapport dnr

Transkript

1 Förstudierapport dnr Företagshälsovårdstjänster 2015 Företagshälsovård är en professionellt oberoende expertresurs med yrkesutbildade specialister i samverkan.genom stöd till individ och organisation verkar FHV för att främja hälsa och säkerhet, förebygga sjukdomar, främja en god arbetsorganisation och en god funktionsförmåga hos individen.

2 Sammanfattning Sedan 2012 finns det ett statligt ramavtal inom området företagshälsovårdstjänster som kan användas av samtliga myndigheter som omfattas av den statliga inköpssamordningen. Detta ramavtal löper ut 31 december Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet har initierat en förstudie för att utreda huruvida en ny upphandling bör genomföras. Denna förstudie utgör underlag för detta beslut. Ramavtalen inom området företagshälsovårdstjänster nyttjas av ca 150 olika myndigheter. År 2013 var den totala redovisade omsättningen ca 133 miljoner kronor och under år 2012 var den totala redovisade omsättningen ca 109 miljoner kronor. I förstudien har två enkätundersökningar genomförts, en riktad till myndigheter och en till leverantörer inom branschen. Som ett komplement till enkätundersökningen har ett antal intervjuer och möten genomförts. En referensgrupp med deltagare från olika myndigheter har deltagit i förstudien och bidragit med värdefull information och synpunkter. Av dialogen med myndigheterna framgår att det är mycket viktigt med förtydliganden och klargöranden avseende vissa tjänster och prissättningar. Vidare ansåg myndigheterna att det var viktigt med avropsmallar inför den förnyade konkurrensutsättningen. Flertalet myndigheter sade sig överlag vara mycket nöjda med ramavtalet och dess utformning. Förstudien har dragit slutsatsen att det finns fortsatt behov av ett statligt ramavtal inom området företagshälsovårdstjänster och rekommenderar att en upphandling genomförs. Förstudierapporten framtagen av: Jeanette Hemmingsson och Pendar Solimani

3 Innehållsförteckning: 1. Inledning Bakgrund till förstudien Syfte och mål med förstudien Omfattning och avgränsning med förstudien Målgrupp Metod för förstudien Föregående upphandling Genomförandet av upphandlingen Upphandlingsform, tidpunkter för anbudsgivning och tilldelning Upphandlingens omfattning Upphandlingens anbudsområden Utvärderingsmodell Nuvarande ramavtal Avtalens löptid Avropsordning Antagna ramavtalsleverantörer Försäljningen utifrån ramavtalen Företagshälsovårdstjänster under 2012 och Administrativ avgift Ramavtalsanvändare Avstegsanmälan Förvaltning av ramavtalet Ramavtalsansvariges synpunkter och erfarenheter Informationsspridning av ramavtalen Behovsundersökning Enkätundersökning Resultat från enkäten... 7 A. Ramavtalstrohet och dess användning... 8 B. Befintligt utbud av tjänster... 9 C. Bedömning av ramavtalsleverantören D. Respondenternas syn på avropsordning E. Synpunkter på de nuvarande ramavtalen Referensgruppsmöte med myndigheter Positiva erfarenheter på nuvarande ramavtal Upplevda generella problem på nuvarande ramavtal Leverantörernas användande av underleverantörer Marknadsundersökning Enkätundersökning A. Certifieringar B. Synpunkter på miljökrav C. Geografisk uppdelning D. Synpunkter på den kommande upphandlingen... 17

4 6.2 Marknad och trend Möte med leverantörer För- respektive nackdelar med nuvarande ramavtal Synpunkter på tjänsteutbudet Kris- och konflikthantering Konkurser, rekonstruktioner och fusioner Möte med branschorganisation Allmänt om FSF FSF:s viktigaste frågor Kraven på medlemmarna Olika segment inom företagshälsovård Lagstiftning och tillsynsmyndighet/-er på området FSF:s kontakter och förhandlingar med andra intressenter Trender och utveckling Kommande upphandling Rekommendation Referenser Möten med leverantörer Referensgrupp Övriga intressenter Enkätutskick till myndigheter samt leverantörer Referenslitteratur och andra källor... 26

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund till förstudien Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet tog från och med den 1 januari 2011 över ansvaret för upphandlingsverksamheten inom den statliga inköpssamordningen. Detta innebär att Statens inköpscentral har som uppdrag att ingå ramavtal om varor och tjänster som är avsedda för andra statliga myndigheter. Idag finns ett ramavtal för företagshälsovårdstjänster, som efter nyttjad option, löper ut Syfte och mål med förstudien Syftet med förstudien är att samla information och kunskap om marknaden samt hur den pågående utvecklingen på området ser ut. Utöver detta är syftet att undersöka vilka behov som myndigheterna har. Förstudien ska belysa förutsättningarna för en upphandling inom området och föreslå inriktning samt omfattning. Målet är att arbeta fram ett underlag som ger stöd och rekommendationer inför ett kommande beslut om riktlinjer inför en upphandling. Samtliga rekommendationer som lämnas i samband med denna förstudie kan komma att prövas på nytt, ändras och anpassas i en kommande upphandling, då en sådan är ett separat projekt där ny information kan tillkomma och förutsättningar kan ändras med tiden. 1.3 Omfattning och avgränsning med förstudien Syftet med förstudien har inte varit att ta fram en kravspecifikation för en kommande upphandling och således är de eventuella krav som kan ställas endast beskrivna på en övergripande nivå. Förstudierapporten beskriver istället erfarenheter från dagens ramavtal både från bransch och avropande myndigheter samt beskriver avropande myndigheters behov och önskemål kring kommande ramavtal. Branschen kommer att beskrivas översiktligt och branschens önskemål inför kommande upphandling kommer att redogöras för. Ramavtalen inom området kan idag användas av statliga myndigheter, stiftelser och andra organisationer med anknytning till staten. Kommun och landsting har inte rätt att avropa från de statliga ramavtalen på detta område och deras eventuella synpunkter, behov och önskemål har förstudien således inte tagits hänsyn till. sida 1

6 1.4 Målgrupp Förstudien riktar sig till berörda personer inom Statens inköpscentral, de myndigheter som avropar från ramavtalet samt de leverantörer på området som är intresserade av en kommande upphandling. 1.5 Metod för förstudien Förstudiearbetet har utförts i enlighet med Statens inköpscentrals projektstyrningsmetodik, vilken innefattar följande steg: Initiering av projektet med definition av projektets huvudsakliga mål i form av ett projektdirektiv Detaljerad planering, dvs. en projektbeskrivning och planering av projektets aktiviteter Genomförande som omfattar informationsinsamling, analys och författande av en förstudierapport Leverans av förstudien med föregående kvalitetssäkring, avsluta projektet och utvärdera resultaten Informationsinsamlingen till förstudien har skett genom enkätundersökning till avropande myndigheter och leverantörer samt möten med leverantörer, avropande myndigheter och andra intressenter. Även studier av tidigare upphandling, statistik från användandet av befintligt ramavtal och informationssökning på Internet har använts för informationsinsamling. Leverantörsmöten har ägt rum med sju stycken befintliga ramavtalsleverantörer. Dessa möten har bidragit till informationsinsamling för kartläggning av marknaden. En referensgrupp bestående av avropande myndigheter har använts för att få en fördjupad bild av myndigheternas behov samt för att få information kring hur det befintliga avtalet på området har fungerat. 2 Föregående upphandling 2.1 Genomförandet av upphandlingen Föregående ramavtalsupphandling av företagshälsovårdstjänster genomfördes av Statens inköpscentral som därefter har varit ansvariga för både upphandling och förvaltning av ramavtalen. 2.2 Upphandlingsform, tidpunkter för anbudsgivning och tilldelning Den föregående upphandlingen genomfördes som en förenklad upphandling med tilldelningsgrund ekonomiskt mest fördelaktigt. sida 2

7 Förfrågningsunderlaget publicerades och anbudstiden gick ut Vid anbudstidens utgång hade totalt 28 anbud inkommit, vid utvärderingen konstaterades att samtliga anbud uppfyllde de ställda ska-kraven och gick därmed vidare i prövningen. Tilldelningsbeslut fattades och ramavtalet trädde i kraft Upphandlingen överprövades inte. 2.3 Upphandlingens omfattning Upphandlingen omfattade företagshälsovårdstjänster inom följande tjänsteområden: 1) Främjande tjänster, syftar till att främja god fysisk och psykisk hälsa samt god fysik och psykosocial arbetsmiljö. 2) Förebyggande tjänster, syftar till att förebygga ohälsa i arbetslivet. 3) Rehabiliterande tjänster, syftar till att hjälpa individer att så tidigt som möjligt återgå i arbete genom arbetsanpassning och rehabilitering (enligt lagstiftningen). 4) Administrativa tjänster, syftar till att underlätta samarbetet mellan avropande myndighet och leverantör samt underlätta uppföljning av utförda tjänster. Tjänsterna är inriktade till tre olika målgrupper; 1) Individ, tjänster som är inriktade till en individ inom en organisation. Individen kan finnas på olika nivåer i organisationen och kan vara såväl medarbetare som chef. Tjänsten kan även avropas för en grupp, dock är det individen som tar del av tjänsten. 2) Grupp, tjänster som är inriktade till en definierad grupp av individer. Gruppen kan bestå av såväl medarbetare som chefer och finnas på olika nivåer i organisationen. 3) Organisation, tjänster som riktas till ledningen av organisationen och som syftar till att komma hela eller del av organisationen till nytta. Tjänsterna kan användas strategiskt på organisationsnivå. 2.4 Upphandlingens anbudsområden Upphandlingen var uppdelad i ett anbudsområde men anbudsgivarna hade möjlighet att lämna anbud på olika geografiska orter. 2.5 Utvärderingsmodell Utvärderingen skedde enligt modellen ekonomiskt mest fördelaktigt. Utvärderingen skedde genom referensfrågor. sida 3

8 Utvärderingen såg ut som följer: Offererade priser på respektive punkt multiplicerades med angiven kvantitet. Detta gjordes på varje rad varefter samtliga rader i prismatrisen summerades till en summa. Totalsumman utgjorde anbudspriset. Svaren på referensfrågorna utvärderades och tilldelades poäng som omvandlas till ett mervärde. På så sätt fick man fram ett jämförelsevärde (=anbudspris anbudets avdrag). Det anbud som erhöll det lägsta jämförelsevärdet utgjorde det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Totalt lämnas anbuds på 294 orter och på de olika orterna antogs högst upp till fyra leverantörer per ort. I Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Umeå hade dock SIC möjlighet att anta upp till sex leverantörer. 3 Nuvarande ramavtal 3.1 Avtalens löptid Ramavtalen, som tecknades , gäller efter nyttjad option till och med Avropsordning Avrop sker genom förnyad konkurrensutsättning. 3.3 Antagna ramavtalsleverantörer De antagna ramavtalsleverantörerna var följande: AB Previa AB S:t Erikshälsan Arbetsmiljö- och rehabiliteringskonsult Attundahälsan AB Avonova Affärshälsan Aktiebolag Avonova Hälsa Stockholm AB Avonova Hälsa Syd AB Avonova Mälarhälsan AB Avonova Sverige AB Betania organisationsmedicin AB Clarahälsan AB Commodia AB Feelgood Företagshälsovård AB Företagshälsan Falun Borlänge AB FöretagsHälsan FHC AB Kinnekullehälsan AB Länshälsan Uppsala AB Manpower HälsoPartner AB Senisa AB Servicehälsan i Värmland AB sida 4

9 3.4 Försäljningen utifrån ramavtalen Ramavtalsleverantörerna är skyldig att kvartalsvis redovisa försäljning för de tjänster som avropats på ramavtalen Företagshälsovårdstjänster under 2012 och 2013 Nedan redovisas statistik i kronor avseende 2012 och 2013 för vissa tjänster som finns på ramavtalet. Statistiken är indelad dels i grupperna främjande, förebyggande och rehabiliterande, dels utifrån målgrupperna individ, grupp och organisation. 1 Omsättningen baseras på uppgifter redovisade av ramavtalsleverantören. Total omsättning är kronor för 2012 och kronor för Försäljningen har ökat med ca 22 % från 2012 till Främja Förebygga Rehabilitera Totalt SEK Individ kr kr kr kr Grupp kr kr kr kr Organisation kr kr kr kr Totalt kr kr kr kr Främja Förebygga Rehabilitera Totalt SEK Individ kr kr kr kr Grupp kr kr kr kr Organisation kr kr kr kr Totalt kr kr kr kr Administrativ avgift Ramavtalsleverantörerna är skyldiga att på nuvarande ramavtal erlägga en administrativ avgift motsvarande 2 % på totalt fakturerat nettobelopp. 3.5 Ramavtalsanvändare Ramavtalet kan nyttjas av samtliga statliga myndigheter i Sverige, vissa stiftelser och andra organisationer med anknytning till staten. De fem största användarna står för ca 20,2 % av avropen. Totalt har drygt 150 olika myndigheter 2 avropat från ramavtalet under 2013, året innan avropade 112 myndigheter från ramavtalet enligt dokumenterad statistik. Sett utifrån ett användarperspektiv är detta ett av SIC:s mest nyttjade ramavtal. 1 Anledningen till att administrativa tjänster inte finns med i redovisningen ovan är att denna grupp utgör en obetydlig del i sammanhanget. 2 I beräkningen är vissa myndigheters enheter slagits samman, exempelvis har alla Kronofogdens enheter sammanslagits till en. sida 5

10 3.6 Avstegsanmälan Enligt förordningen om statlig inköpssamordning, 1998:796, ska myndigheter använda de gemensamma ramavtalen om det inte finns andra skäl. Om en myndighet har väldigt unika behov eller att bättre villkor kan uppnås med egen upphandling ska avsteg från att använda ramavtalet meddelas Statens inköpscentral. Enligt den tolkning av Förordningen som Ekonomistyrningsverket (ESV) gör i samband med EA-värderingen gäller detta oavsett belopp. Det har varit få avstegsanmälningar för detta ramavtal, d.v.s. att myndigheter anmält att de inte kommer att använda ramavtalen. Motiveringarna för avsteg har varierat. I vissa fall kan det finnas skäl för att anskaffa på annat sätt, t.ex. om de egna behoven bedöms väldigt speciella eller att anskaffningen är av lågt värde och transaktionskostnaderna för avropet blir orimligt höga i jämförelse med värdet. 3.7 Förvaltning av ramavtalet Ramavtalet förvaltas av enheten för ramavtalsförvaltning vid Statens inköpscentral Ramavtalsansvariges synpunkter och erfarenheter Ramavtalsansvarige har redovisat sina erfarenheter och lämnat följande synpunkter: Myndigheterna anser att det är besvärligt att ha flera leverantörer. Det föreligger en del oklarheter, t.ex. avseende prissättningar, inställelsetider och efterarbeten. Svårigheter har förekommit för myndigheterna med att beräkna volymer för de tjänster och kompetenser man har behov av. Vissa leverantörer har haft svårt att leva upp till det som de angett i upphandlingen. Vissa myndigheter, t.ex. Polisen och Åklagarmyndigheten, har specifika behov avseende kris-, psykolog-, och jourstöd vilket kan vara svårt att tillgodose. Det bör undersökas vidare hur det är möjligt att efterfråga sådana tjänster. Under ramavtalsperioden har det förekommit fusioner, konkurser och rekonstruktioner. Ett antal leverantörer har inte haft fått några avrop eller har enbart fått några enstaka avrop. Det bör dock påpekas att ramavtalsansvarige samtidigt framhåller att avtalet i sig är lätt att förstå och använda och att många av myndigheterna är kunniga och vana att göra förnyade konkurrensutsättningar. Dessutom är ramavtalet flexibelt och ger myndigheten möjlighet att anpassa sina leveransavtal till verksamheten. sida 6

11 4 Informationsspridning av ramavtalen Information om ramavtalen förmedlas på Det är enheten för ramavtalsförvaltning på Statens inköpscentral som är ansvarig för att webbplatsen kontinuerligt uppdateras med relevant information om ramavtalen och ser även till att stöddokumentation i form av exempelvis vägledningar och avropsblanketter finns att tillgå. 5 Behovsundersökning I förstudien har det genomförts en enkätundersökning och två referensgruppsmöten med de deltagare som i enkäten anmälde intresse av att delta i en referensgrupp. 5.1 Enkätundersökning En enkät gick ut till 337 avropsberättigade myndigheter. Enkäten besvarades av 270 respondenter vilket innebär en svarsfrekvens på 80 %. Syftet med enkätundersökningen var att undersöka behovet av, samt önskemål kring, tjänsterna inom ramavtalsområdet. Syftet var också att ge myndigheterna möjlighet att dela med sig av erfarenheter kring det befintliga ramavtalet och ge generella synpunkter avseende kommande upphandling av ett statligt ramavtal för företagshälsovårdstjänster Resultat från enkäten Nedan presenteras de resultat från enkäten som kan anses mest relevanta. Inledningsvis summeras svaren och därefter redovisas fråga och svar i sin helhet. A. Ramavtalstroheten får anses vara hög från de myndigheter som har behov av dessa typer av tjänster samt att relativt många uppfattar ramavtalet som lätt att avropa från. B. Kundnöjdheten avseende tjänsteutbud och dess användning får anses vara mycket hög. C. Majoriteten av myndigheterna är nöjda med ramavtalsleverantörens service. D. En stor del 53,8 % (113 av 210 respondenter) önskar ha ramavtalet som tidigare dvs. avrop till de leverantörer som är i stånd att leverera till efterfrågade orter. sida 7

12 Antal A. Ramavtalstrohet och dess användning Av 270 respondenter har 210 respondenter avropat från ramavtalen vilket motsvarar 77,8 %. 15,2 % har inte använt ramavtalen och ca 7 % vet inte om de har gjort det. Se diagrammet nedan = Ja 2 = Nej 3 = Vet ej Sammantaget tycks ramavtalstroheten vara hög hos de avropare som har reella behov och få avsteg har rapporterats. Under 2012 rapporterades dock 6 avsteg. Av de 210 respondenter som angett att de avropat på ramavtalen anser 46,2 % att det är lätt att genomföra avrop och 5,7 % att det är mycket lätt. 21,9 % av respondenterna uppgav att det har varit svårt eller mycket svårt att avropa från ramavtalet. 26,2 % angav att de inte visste huruvida det varit lätt/svårt att avropa. Av de myndigheter som angav att de inte använder ramavtalet anger 19,5 % att de saknade behov och ytterligare drygt 34,1 % att de har så pass små behov att de har direktupphandlat. 17,1 % kände inte till ramavtalet men kommer att använda ramavtalet framöver. Endast 19,5 % svarade att de kommer utföra en egen upphandling och angav som skäl att deras behov inte täcktes av det statliga ramavtalet, att det var viktigt att leverantören var nära myndigheten, att de gjort en egen upphandling och att de tillsammans med andra myndigheter gjort en gemensam upphandling. I enkäten ställdes frågan om myndigheterna är nöjda med ramavtalet. 180 av 210 respondenter, dvs. 85,7 % var nöjda med befintligt ramavtal. Se diagrammet nedan. sida 8

13 Antal Antal = Ja 2 = Nej 3 = Vet ej 6,7 % av myndigheterna är inte nöjda med ramavtalet och angav som skäl att leverantörerna är bl.a. svårtillgängliga och inte tillmötesgående och att de saknar alkohol- och drogpreventivt program. Vidare angavs att leverantören inte kunde leverera på viss ort, att prisbilden kunde varit bättre på vissa tjänster, att personalomsättningen varit hög på vissa företagshälsor, att en del felaktiga faktureringar skett. Dessutom anges att avtalet ger för lite utrymme om egna önskemål om servicegrad, tjänster etc., att kvaliteten på tjänster är ojämn och att leverantören inte uppfyller avropande myndighets krav. B. Befintligt utbud av tjänster Av de respondenter som använt avtalet så är 180 av 210 nöjda med utbudet av tjänster. Se diagrammet nedan = Ja 2 = Nej 3 = Vet ej Bland de respondenter som använt ramavtalen var det 15 respondenter som inte var nöjda med utbudet och 10 respondenter som uppgav att de inte visste. sida 9

14 Antal Några kommentarer som lämnats in i samband med frågan: Hade varit bra att de tjänster som leverantörerna erbjuder breddas, exempelvis medarbetarundersökningar som kan beskrivas som en psykosocial skyddsrond. Saknar grupputveckling som en tjänst Stöd i alkohol- och narkotikaärenden Utbudet i hälsovårdsundersökningarna är begränsade. Att man vid/efter genomförd hälsoundersökning inte får träffa läkare Nästan alla kategorier av personal har funnits att tillgå, men det har i flera fall varit svårt att få hjälp av inom rimlig tid. Detta på grund av för få anställda med rätt kompetens inom respektive vårdområde. Den kategori som saknats har varit rehab samordnare. Vi saknar vissa delar t.ex. tjänst för tidiga insatser vid upprepad korttidsfrånvaro m.m. C. Bedömning av ramavtalsleverantören I enkäten fick respondenterna betygsätta ett antal faktorer hos ramavtalsleverantören. Betygen utgjordes av en 4-gradig skala med stegen dåligt, mindre bra, bra och mycket bra. Respondenterna kunde även lämna svaret vet ej. Faktorerna som betygsattes var följande: 1 Service och bemötande hos ramavtalsleverantören 2 Kvalitet och innehåll på tjänsterna 3 Leverans av tjänsterna 4 Fakturering Se diagrammet nedan Dåligt 60 Mindre bra Bra Mycket bra Vet ej Av ovanstående bild framgår att mer än 80 % av 210 respondenter gav betyget bra eller mycket bra i genomsnitt för alla faktorerna. Myndigheterna är således nöjda med befintliga ramavtalsleverantörer. sida 10

15 Antal D. Respondenternas syn på avropsordning I enkäten ställdes frågan vilken form av avropsordning respondenterna föredrog, följande svarsalternativ angavs: 1. Som tidigare, avrop till de leverantörer som är i stånd att leverera till efterfrågade orter 2. Rangordning med flera leverantörer 3. Komboavtal 4. Vet ej Se diagrammet nedan respondenter besvarade frågan om synen på avropsordning. Av dessa vill 53,8 % ha det som tidigare dvs. avrop till de leverantörer som är i stånd att leverera till efterfrågade orter, 20 % vill ha rangordning med flera leverantörer, 9,5 % vill ha ett komboavtal och 16,7 % vet ej. Sammanfattningsvis kan sägas att myndigheterna främst önskar en liknande avropsordning som den nuvarande. E. Synpunkter på de nuvarande ramavtalen Respondenterna ombads i fritext lämna positiva respektive negativa erfarenheter samt förslag på förbättringar av ramavtalen. Nedan följer redovisning av dessa erfarenheter och förslag. sida 11

16 Positiva erfarenheter Trevlig och kompetent personal Bra leveranstider och bra bemötande Smidig hantering Att möjligheten finns att anpassa avtalet till just våra behov. Ergonomtjänsten har fungerat bra Det har underlättat för oss att det finns leverantörer på orten som vi kan vända oss till. Vi är nöjda med bemötande och kvalitet från vår leverantör. Bra mallar att använda vid avrop. Tillmötesgående ang. besökstider och kompetenser Hög läkarkompetens Allt som man behöver inom företagshälsovården finns med, vilket är bra. Ramavtalet täcker de behov som vi har, vilket innebär att vi kan fokusera på att få till en bra dialog med levrantören. Lätt att nå. Snabba att utföra önskade tjänster. Bra och kunnig personal. Bra kvalitet! Bra återkoppling på utförda tjänster, bra tillgänglighet. Leveransavtalet reglerar mycket väl beställaren och leverantörens åtagande. Tjänsteutbytet är omfattande. Mycket bra att kunden kan beställa fler tjänster med hänvisning till viss kompetens. Leverantörerna har verksamhet på många orter. Bra tillgänglighet med tanke på myndighetens geografiska spridning. Tillmötesgående personal. Bättre fungerande rutiner vid beställning och återkoppling än tidigare. Bra med ett centralt ramavtal samt möjlighet till stöd och hjälp vid avrop. Bra service, lätt att få kontakt Att det finns på alla orter som vi efterfrågar. De är även relativt smidiga att ha att göra med. Vi har allt det vi behöver hos en leverantör Bra lokala kontakter God tillgänglighet då vi är en geografiskt utbredd myndighet. Bra service, trevligt bemötande och snabba kvalitativa åtgärder. Upparbetade kontakter ger en bättre kvalitet i det förebyggande hälsoarbetet. Att de finns lokalt på orten, inte för långa väntetider, snabb och proffsig återkoppling på utförda beställningar ej enbart statistik. Ett brett utbud av tjänster, vi kan specificera vad vi behöver. Väl preciserad tjänst för stor hälsoundersökning. Vi finns på ett 70-tal orter i landet och hade ett starkt önskemål om att ha närhet till vår företagshälsovård vilket vi med nuvarande avtal lyckats få till på ett bra sätt. Vi har en bra leverantör med stort tjänsteutbud. Lite krångligt med viktningen av pris i förhållande till andra krav. Mycket lägre pris för sida 12

17 företagshälsovård. Alltså har ramavtalet gjort att vi får mer för pengarna. Nöjd med leverantörens kundansvariga. Tydliga priser Tycker generellt att det är bra och täcker många olika delar. Lätt att komma i kontakt med, serviceinriktade och bra bemötande. Det som var bra är statistik/uppföljningsmallen som man ställer som krav på leverantören = kanon. Negativa erfarenheter Att leverantören i sin tur anlitar en annan Företagshälsovård är mycket konstigt. Svårt att få tider i kalendern till företagsläkare. Begärd utredning om rehabilitering slutade med att företagsläkaren bara gick på vad den anställde själv berättade, istället för att göra en neutral bedömning. Ibland har vi fått vänta på insatsen för att de har svårt att hitta en tid för genomförande. Vi har heller inte fått en uppföljning på de tjänster som vi har köpt som vi tidigare har fått. Vi har verksamhet på nio orter och det är väldigt blandad kvalitet och service på dessa orter. Svåra att nå vid vissa tidpunkter. Vid rehabmöten kom tidigare Företagshälsovård hit till arbetsplatsen och hade mötet här nu måste vi bege oss till Företagshälsovård. Återkommande problem med återkoppling från läkare/beteendevetare/sjuksköterska. Detta sker inte alltid utan påminnelse. Det är också då och då svårt att få till en bra planering tillsammans med Företagshälsovården; ibland sker den utan närmsta chefs godtycke. Svårt att definiera hälsoundersökning, medicinska kontroller i timmar, borde vara lättare med styck. Olika typer vaccinationer bör prissättas i styck. Bristande rutiner beträffande statistikunderlag. Brister i dialogen och diskussionen om utformandet av statistik enl. myndighetens behov. Felkodning av tjänster. Tjänsten: Besök - allmänt individ (en slaskpost) som blivit mycket stor och svår att analysera. Vissa problem då Företagshälsovårdens personal drabbats av sjukdom, samt godtycklig fakturering om minimum 2 timmar för psykolog/beteendevetare trots 1 timmes besök. Borde räcka med dubbel tid för dokumentation vid tillfälle 1 därefter max 1,5 timme. Avropsblanketten kräver en del arbete. Vissa begrepp stämmer inte med dem som används lokalt. Ibland är det lättare att ange timpris men mallen kräver styckpris och tvärtom. Avropsmallen är svår. Avropsblanketten var inte helt pedagogiskt utformad. Avropsblanketten borde anpassas till det man har beställt. sida 13

18 Att leverantören inte levererar på de orter det är sagt att de ska leverera på. Inte så positiva till centraliserat nummer - tappar den personliga kontakten. Haft ett flertal felfaktureringar utifrån tjänster. Kan uppleva att merförsäljning av tjänster ibland inte kommer i rätt forum ex i flerpartsmöte med patient närvarande. Lite svårt att få tag på rätt personer ibland och att vi tycker att prisbilden är hög i vissa avseenden. Viss begränsning när det gäller utbudet av tjänsterna samt att vissa tjänster är väldigt dyra. Det är svårt att sätta kvalitetskrav så att de verkligen får genomslag. Bristande organisation med byten av kundansvariga. Annars ok service men brister i kompetens på vissa mottagningar. Svårt att boka tider under vissa perioder. Svag/färre resurser när det gäller mer specialiserade ärende vid psykosocial arbetsmiljö. Faktureringen. Offertskrivning som inte följer timpriser. För mycket personberoende vid leverans. Kvalitén på kompetens kan variera beroende på ort. I större orter är kvalitén högre jämfört med mindre orter. Om ni menar leverantören så har det mest varit strul med allt från fakturering till vilka telefonnummer man kan nå dem till vilka tjänster de kan erbjuda. 5.2 Referensgruppsmöte med myndigheter Projektet genomförde referensgruppsmöten med representanter från 12 olika statliga myndigheter. Syftet med mötet var främst att få ta del av referensgruppens kompetens och erfarenhet genom att be deltagarna att komma med förbättringsförslag inför en eventuell kommande upphandling. Syftet var även att få en bild av hur behovet av företagshälsovårdstjänster ser ut inom olika myndigheter samt att få synpunkter beträffande det nuvarande ramavtalet. Generellt var referensgruppen nöjda med befintligt ramavtal och ansåg att ramavtalet fungerat bra. Det fanns dock några synpunkter på delar av ramavtalet som vissa myndigheter menar har fungerat mindre bra eller kan förbättras Positiva erfarenheter på nuvarande ramavtal Referensgruppen anser att ramavtalet har fungerat bra. Det är lätt att avropa, det finns leverantörer på många orter samt ett brett utbud av tjänster. Dessutom har leverantörerna bred kompetens, är hjälpsamma och har en bra tillgänglighet. sida 14

19 5.2.2 Upplevda generella problem på nuvarande ramavtal Vissa tjänster kunde prissättas och definieras på ett bättre sätt, t.ex. hälsoundersökning, medicinska undersökningar, utbildningar, krisstöds- och konflikthanteringstjänsterna och vaccination. Det uppstår olika tolkningar kring vad som ska ingå i bl.a. dessa tjänster. Se över tjänsterna för besök individ och allmän, dessa poster har blivit slasktrattar eftersom leverantörerna klämmer in allt möjligt. Det förekommer emellanåt att kvaliteten på utförda tjänster hos en och samma leverantör kan variera på kort tid. Särskilt på mindre orter upplever myndigheterna att leverantörerna lovar mer än de kan hålla. Alla kompetenser finns inte alltid tillgängliga och det kan ta orimligt lång tid att få tillgång till efterfrågad kompetens. Det finns problem med fakturering, uppföljning och statistik. Avseende statistiken framfördes att olika leverantörer redovisar på olika sätt. Myndigheter med flera leverantörer har då problem med statistiken eftersom den inte går att jämföra på ett bra sätt. Avropsrutinerna är i vissa fall svårtolkade och behöver förtydligas Leverantörernas användande av underleverantörer Det har förekommit att vissa underleverantörer har fakturerat myndigheterna direkt, vilket de inte får enligt avtalet. Ett annat problem som förekommer är mindre underleverantörer kan hålla semesterstängt under vissa perioder. Detta medför att tillgången till företagshälsovård faller bort. 6 Marknadsundersökning En marknadsundersökning har genomförts för att undersöka hur leverantörsmarknaden anser att en upphandling lämpligen bör utformas. En annan viktig informationskälla har varit de möten som genomförts med befintliga leverantörer i det nuvarande ramavtalet. Därutöver har en enkätundersökning genomförts till en bredare krets av både nuvarande och potentiella leverantörer. sida 15

20 6.1 Enkätundersökning Projektet har genomfört en enkätundersökning riktad till leverantörer på den aktuella marknaden. Enkäten gick ut till 93 leverantörer och besvarades av 40 leverantörer, vilket ger en svarsfrekvens på ungefär 43 %. Svarsfrekvensen får anses vara godtagbar. De som svarat är verksamma leverantörer på området och ett antal utgör potentiella leverantörer som troligtvis kommer att lämna anbud. Således kan informationen återspegla leverantörernas syn på ett kommande ramavtal inom området och kan även användas för att få en inblick i utvecklingen på marknaden. För att få en uppfattning om företagens storlek ställdes frågan hur många anställda företagen hade. 5 respondenter svarade att de har mellan anställda, 20 respondenter svarade att de har anställda och 15 respondenter svarade att de har mindre än 10 anställda. Respondenterna representerar således såväl stora som små- och medelstora företag. Nedan presenteras ett urval av resultatet från enkäten. Inledningsvis summeras svaren och därefter redovisas fråga och svar i sin helhet. A. Certifieringar, ett antal leverantörer är ISO-certifierade och/eller miljöcertifierade. B. Leverantörernas synpunkter på ställande av miljökrav. C. Geografisk uppdelning. D. Synpunkter på den kommande upphandlingen. A. Certifieringar Leverantörerna tillfrågades i enkäten om hur de arbetar med kvalité och miljö. Av 38 respondenter var 22 stycken ISO-certifierade. Av 39 respondenter var 15 stycken miljöcertifierade. B. Synpunkter på miljökrav Leverantörerna tillfrågades om vilka miljökrav som var lämpliga att ställa vid en kommande upphandling. Svaren framgår nedan: Företagshälsovårdens miljöpåverkan torde vara relativt liten, eftersom det rör sig om tjänsteproduktion, inte varuproduktion. Då alla seriösa företagshälsor följer direktiv kring avfallshantering etc. borde inga särskilda miljökrav behöva ställas. Miljöcertifiering eller att man på annat sätt kan styrka att man arbetar på ett miljövänligt sätt vad gäller inköp, återvinning etc. sida 16

21 Företagshälsovårdsbranschen som konsultorganisation har konsulttjänster och miljöpåverkan omfattar endast resor, inköp, lokaler och avfall. Vi anser att ni kan ställa krav på en medvetenhet och en policy som reglerar detta. Företagshälsovården utför tjänster såväl i egna lokaler som i kundernas lokaler. I egna lokaler kan vi ta ansvar för egen miljö, bland annat genom att minska pappersanvändandet, sortera avfall och resa klimatsmart. Hos kund handlar det oftast om att resa klimatsmart samt att följa kunds miljökrav. C. Geografisk uppdelning Leverantörerna tillfrågades i enkäten om hur de ser på möjligheten att dela upp upphandlingen geografiskt. I deras fritextsvar framkom det att en geografisk uppdelning är lämplig och önskvärd. Dessutom anses en geografisk uppdelning gynna små- och medelstora leverantörer. D. Synpunkter på den kommande upphandlingen Leverantörerna ombads i fritext lämna synpunkter och förslag på förbättringar av ramavtalsområdet. Nedan följer redovisning av dessa synpunkter och förslag. Att leverantören kan erbjuda samtliga kompetenser och tjänster inom arbetsmiljöområdet, hälsofrämjande, förebyggande och efterhjälpande insatser. Lokal närhet, god tillgänglighet. Snabb handläggning av ärenden. Kundanpassning av tjänster i dialog (dialogtiden måste få kosta). Långsiktighet med inbyggda uppföljningar av resultatet. Dagens upphandlingar utvärderas ofta efter lägsta pris. Det innebär i branschen att det sätts för låga timpriser och att det sker en överdebitering för att få igen det låga priset. Fokus på kvalitet och vilka metoder en leverantör använder så att ni som arbetsgivare kan få en kvalitativ leverans. Att man kan arbeta förebyggande, tidiga insatser, lokal kännedom om företaget och dess arbetsmiljö. Godkänd företagshälsa som ska vara certifierad Sveriges Företagshälsor kommer att införa en auktorisation av företagshälsovård eftersom det inte är väl definierat område. Det kan vara ett krav. ISO certifiering är också ett bra krav. Vad får er som leverantör att avstå från att lämna anbud? Om det krävs landstäckande möjligheter. Liksom om man redan måste ha många stora kunder. Om det är för omständligt Om orimliga krav ställs. sida 17

22 Orimliga krav på leverans och innehåll av tjänster och med en förväntan på en låg prisnivå. Om priset har för stor viktning, orimliga allmänna villkor ex rutiner kring avbokning, orimliga krav på viten eller orimliga krav på tillgänglighet. Bristen på andra utvärderingskriterier än pris. Om prissättningen är för låg och/eller om vi inte tror på att uppdrag ger kundnytta För kort tid mellan avtalets tecknande och dess ikraftträdande (dvs. svårt att ha kompetent personal på plats tillräckligt snabbt) För komplexa krav på system med exempelvis egen tidsbokning i våra system. Tillgänglighetskrav som är orimliga med liten förståelse för exempelvis helger och semestertider. 6.2 Marknad och trend Den svenska marknaden för företagshälsovårdstjänster uppskattas omsätta totalt ungefär 4 miljarder kronor årligen. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket och SCB har ca 65 % av alla anställda tillgång till företagshälsovård genom sin anställning. Användningen av företagshälsovård regleras i Arbetsmiljölagens tredje kapitel och dessa krav specificeras i 12 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete 3. Under de senaste decennierna har företagshälsovård utvidgat sina tjänster och innefattar nu även bl.a. hälsofrämjande insatser och friskvård såsom hälsoundersökningar och hälsoprofiler. Vissa aktörer erbjuder som ett komplement till den arbetsrelaterade vården och den förebyggande verksamheten även sjukvårdstjänster (primärvård) som inte är arbetsrelaterade. Uppskattningsvis finns omkring 200 företag i branschen. Av dessa 200 är ca en femtedel inbyggda och alltså en del av företagens verksamhet. Antalet företag inom branschen minskar dock successivt på grund av uppköp och omstruktureringar. Det finns några stora aktörer på marknaden som i övrigt består av såväl små som medelstora företag. Den största yrkeskategorin är företagssköterskorna som utgör ca en tredjedel av alla anställda inom branschen. Därefter kommer i fallande antal beteendevetare, läkare och ergonomer samt arbetsmiljöingenjörer och hälsovetare. Konkurrens på marknaden är hård och branschen prispressad. De stora aktörerna är i princip rikstäckande och kan, genom samarbete med sina underleverantörer, erbjuda företagshälsovård i stort sett över hela landet. 3 AFS 2001:1 sida 18

23 Den psykiska och stressrelaterade ohälsan ökar varför även tjänster för att motverka detta efterfrågas i större utsträckning. Den traditionella företagshälsovården börjar vika till förmån för den moderna. Detta innebär att allt fler intresserar sig för främjande och förebyggande tjänster istället för rehabiliterande. Kunderna vill gå från att vara reaktiva till proaktiva. Det bedrivs en del forskning på området, t.ex. finns en professor på KI, som forskar om vilken typ effekt som olika metoder medför. Dessutom ställs större krav på forskning och evidensbaserade resultat samt riskbruk/missbruk. Leverantören jobbar i sina hälsosamtal och samtalsstöd samt i sin rehabilitering med motiverande samtalsteknik, en metod som visat sig extremt effektiv för denna typ av förändringssamtal. Myndigheter har olika behov beroende på åldersstrukturen på deras anställda. De med högre medelålder på anställda avropar oftare för alkoholprolematik medan de med yngre medelålder avropar oftare för missbruksproblematik. De tekniska trenderna ställer andra krav på ledarskap eftersom de sociala medierna spelar en stor roll i människors vardag. En konflikt på sociala medier kan medföra att två medarbetare inte kan arbeta med varandra, vilket kan kräva insatser. Den s.k. milleniels-generationen 4 har alkohol- och drogproblematik och en del organisationer vill därför ha hjälp med hur man leder och coacher den gruppen. Modern företagshälsovård kan därför snarare handla om ledarskap och chefssättning snarare än ett blodprov. Fler leverantörer, såsom vårdcentraler och försäkringsbolag, som primärt inte är direkt inriktade på företagshälsovård försöker slå sig in på marknaden. Det finns leverantörer inom branschen som utvecklar appar och liknande mjukvaror samt digitala tjänster då det efterfrågas snabbinskrivningsprogram på datorn. Även elektroniska tjänster som specifika utbildningar via e-learning efterfrågas. Det ställs även krav på att kunna arbeta webbapplicerat och att kunna hantera all information över internet som bokningar, fakturor och offerter. Likaså är det viktigt att kunna hantera all statistik snabbt, myndigheter vill kunna få tillgång till och äga sin egen vårdstatistik för att kunna analysera nuläget. Kunderna har allt större krav på snabb återkoppling, analyser och handlingsplaner för att kunna motverka eventuella negativa trender. 6.3 Möte med leverantörer Projektet genomförde sex möten med ramavtalsleverantörer på området som komplement till enkäten. Syftet var att få en bild av leverantörernas synpunkter och erfarenheter beträffande det nuvarande ramavtalet samt hur marknaden ser ut. Mötena har ägt rum med varje leverantör separat på initiativ av Statens inköpscentral. 4 Med milleniels-generationen avses de personer som är födda från tidigt 80-tal till tidigt 2000-tal. sida 19

24 6.3.1 För- respektive nackdelar med nuvarande ramavtal Fördelar Ramavtalet är bra och strukturerat och följer ett bra upplägg, tjänsteutbudet är brett och omfattande. Överlag är tjänsterna väldefinierade och detaljerat nedbrutna med bra tjänstebeskrivningar. Det är smidigt att svara på avrop och det är positivt att myndigheter kan välja, undanta och lägga till specifika krav efter behov. Avropsblanketten tvingar myndigheterna att genomföra en behovsanalys och inte slentrianmässigt välja samma tjänster som vid föregående avrop. Nackdelar Generellt har prissättningen varit luddig avseende vissa tjänster, främst krisstöd, kontroller och utbildningar av olika slag. Exempelvis kräver utbildningar före- och efterarbete vilket myndigheterna tycks sakna förståelse för. De kan ifrågasätta varför en timmes utbildning inte kostar lika mycket som en timmes konsultation med den kompetens som genomför utbildningen. Vidare har det uppstått diskussioner kring vad som ska ingå i hälsoundersökningar och vilken kompetens som ska utföra dessa. Statistikmallen är inte utformad på ett tillfredsställande sätt och bör ses över. Det uppstår en del problem när man ska fylla i den. I vissa fall kan ett enskilt begrepp inrymmas under flera områden, t.ex. innehåller förebyggande och rehab både förebyggande och rehabiliterande åtgärder Synpunkter på tjänsteutbudet Det kan vara bra att se över tjänsteutbudet och lägga till vissa tjänster som efterfrågas av myndigheterna eftersom vissa tjänster tycks saknas. Exempelvis vill många myndigheter undersöka hur personalen (som grupp) mår i stort. Det är inte möjligt att ge grupprapporter utifrån flera individuella hälsotester eftersom dessa inte ger svar på hur organisationen eller gruppen mår. Vill man undersöka en grupps välbefinnande måste man jobba med enkäter och helt annorlunda metoder. Det kan vara bra att även se över vissa tjänster då vissa tjänster blir svåra att prissätta, t.ex. utbildningar, kris- och konfliktstöd och hälsoundersökningar. Med den nuvarande utformningen blir det svårt att prissätta hälsoundersökningar eftersom de kan utföras dels av sköterska dels av läkare. Prisbilden mellan dessa två kompetenser skiljer sig dock åt varför förtydliganden är nödvändiga. Omfattningen av hälsoundersökningar och vilken kompetens som ska utföra dessa bör också förtydligas Kris- och konflikthantering Leverantörerna menade att det är viktigt att skilja på kriser och konflikter. Särskilt tidsaspekten är relevant, ofta är inte konflikterna lika akuta som sida 20

25 kriserna. Konflikter uppstår oftast mellan enskilda personer inom en grupp medan kriser uppstår på andra sätt. Det kan även föreligga en skillnad i om tjänsten ska utföras till en individ, grupp eller organisation. Avseende krisstöd så ser behoven väldigt olika ut. Myndigheterna måste ha en krisplan och för att kunna tillhandahålla korrekta tjänster krävs anpassning till respektive myndighets krisplan. Dessutom måste man fastställa till vilka krisstödet riktas, det kan t.ex. vara enskilda chefer men även en hel grupp. Vidare är stödet beroende på typen av kris. Akut krisstöd 5 kräver specialutbildad personal t.ex. psykologer eller beteendevetare med kriskompetens. Olika kristeam har olika typer av erfarenhet och det är viktigt att leverantörerna har kompetensen för de olika typerna. En åtskillnad måste även göras mellan de myndigheter som enbart behöver krisstöd på kontorstid och de som behöver krisstöd dygnet runt. Myndigheter med vanliga behov behöver inte stöd dygnet runt och för dessa räcker vanligtvis dagskrishjälp. Myndigheter med särskilda behov, t.ex. Polisen och Åklagarmyndigheten, har dock behov av dygnet runt-stöd. Det finns således olika nivåer på krisstödet. En viktig aspekt att tanka på vid kravställningen är inställelsetiden vid kriser. Det föreligger olika möjligheter att ta sig fram till olika orter i landet. Exempelvis är det svårt att ha en kort inställelsetid i Norrland medan det är fullt möjligt i Stockholm Konkurser, rekonstruktioner och fusioner Det är inte så vanligt med konkurser men däremot att det mer vanligt med fusioner. De stora aktörerna köper upp de mindre vilket beror på många olika anledningar, t.ex. att grundare av ett bolag går i pension, att de stora aktörerna vill expandera och att vissa äldre företagshälsor varit föreningsägda men blir istället uppköpta. 6.4 Möte med branschorganisation Projektet träffade branschföreningen Sveriges Företagshälsor (FSF). Nedan följer en sammanställning av mötet Allmänt om FSF FSF täcker huvuddelen av branschen. Organisationen har i nuläget 110 medlemmar och vid starten 1985 låg siffran på 180 medlemmar. Branschen genomgår en kraftig omstrukturering, de små leverantörerna blir uppköpta av de större. Den trenden har pågått i omkring år och går i vågor. Huvuddelen av branschens medarbetare finns inom traditionell företagshälsovård och det tar ett tag att förändra det traditionella 5 Med akut krisstöd avses händelser då omedelbart stöd krävs, t.ex. vid olyckor, hot och våldssituationer. sida 21

26 tankesättet. Inom företagshälsovård vill man utgå från individens förmåga och inte dess oförmåga. Därför säger man vad är det du kan göra? och inte vad är det för fel? FSF:s viktigaste frågor Det finns ett antal frågor bl.a. kompetensförsörjning generellt, t.ex. av företagsläkare, och kompetensförsörjning i vid mening, t.ex. att stärka bilden av företagshälsovårdsbranschen. En annan stor och viktig fråga handlar om företagshälsovårdens roll i sjukskrivningsprocessen och arbetsmiljöpolitiken. FSF menar att en rätt utnyttjad kompetens inom företagshälsovård skulle kunna åstadkomma färre sjukskrivningar. Denna fråga arbetar branschföreningen med politiskt och har under ett antal år lagt huvudfokus på staten i rollen som sjukskrivare. Man har även behandlat arbetsmiljöfrågan. En tredje fråga handlar i vidare mening om branschens bild av sig själv och om andras bild av branschen. Avseende denna fråga talar FSF mycket om att fokusera på resultat och effektivitet, nytta och värde och om branding. Det är viktigt att de åtgärder företagshälsovård vidtar ligger i linje med kundens attityd och varumärke. Dessutom måste företagshälsovården stärka branschens egna varumärke och kvalité med fokus på resultat, effekt och nytta Kraven på medlemmarna För att bli medlem ska man uppfylla ett antal kompetenskrav. Dessa krav sammanfaller med de kompetenskrav som FSF kommit överens om med Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och andra huvudorganisationer på arbetsmarknaden. Medlemmen måste ha en bred kompetens och ska kunna uppvisa att de kan bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. Det föreligger inga finansiella krav annat än kravet på att man måste betala medlemsavgiften. Betalas inte denna är man inte längre medlem. Medlemsavgiften varierar och är omsättningsbaserad och ligger på 1,2 %. Det innebär att den minsta medlemmen måste betala kronor medan den största medlem betalar omkring svenska kronor. Nystartade aktörer kan få bli medlemmar men måste ha en kund. Aktören måste uppvisa ett avtal med ett kundföretag där det framgår att man stöttar företaget med systematiskt arbetsmiljöarbete. sida 22

27 I dokumentet Krav för auktoriserat medlemskap i Sveriges Företagshälsor finns sju tydliga kravdelar för att bli auktoriserade av FSF. Branschen har en ribba som ligger högre än godkännandesystemet som Försäkringskassan står bakom Olika segment inom företagshälsovård Det finns inga direkta delmarknader men alla aktörerna har profilerat sig och har därför starkare och svagare sidor. Ett exempel kan vara huruvida man bedriver sjukvård eller inte. En del aktörer har valt att bedriva sjukvård medan andra har valt bort det. Man måste skilja på tre typer av sjukvård; företagshälsovård, offentligt finansierad sjukvård och offentligt finansierad primärvård. Primärvård är en verksamhet som i praktiken inte går att förena med företagshälsovården. Den går att interagera men ger marginella synergieffekter som uppvägs av en annan affärslogik. Av de 4 miljarderna som branschen omsätter är ungefär 15 % inbyggd verksamhet, dvs. att ett företag, kommun eller landsting har en enhet som är deras egen företagshälsovård och där arbetsgivaren har anställt personalen på företagshälsovården. För ett tjugotal år sedan var det historiskt sett en kommun, arbetsgivare och företagare på en ort som bildade en förening som ägde en företagshälsovård. Några av dessa konstruktioner finns kvar men huvuddelen ägs av lite olika organisationer, det kan vara managementägt, personalägt eller riskkapitalister. Så ser branschen ut och pratar man i termer av segment kan sägas att det i hela landet finns tre nationella aktörer som bedriver egen verksamhet eller genom underleverantörer Lagstiftning och tillsynsmyndighet/-er på området Arbetsmiljölagen reglerar företagshälsovården, den är ganska allmänt hållen och går ut på att arbetsgivaren har skyldighet att tillföra den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver. Bedrivs hälso- respektive sjukvård är det Socialstyrelsen som kan utöva viss tillsyn eftersom det krävs legitimation. Försäkringskassan är ingen tillsynsmyndighet men är involverat eftersom man arbetar kring sjukskrivningar FSF:s kontakter och förhandlingar med andra intressenter FSF har kontakter på nationell nivå, bl.a. med Regeringen, Socialdepartementet och den delen som numera är socialförsäkringsdelen och som drygt utgör halva stadsbudgeten. FSF är den enda branschföreningen så gällande alla sådana frågor så tar de kontakt med sida 23