Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 3. Växtperioden 2009... 3"

Transkript

1 FÖRSÖKSRAPPORT 2009

2 Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Organisation Personal Växtperioden Försöksplatserna Försöksfälten Sortförsök Officiella sortförsök Officiella sortförsök med höstvete Officiella sortförsök med höstråg Officiella sortförsök med korn Officiella sortförsök med vårvete Officiella sortförsök med havre Officiella sortförsök med raps Officiella sortförsök med rybs Odlingstekniska sortförsök Effekten av svampbekämpning i vårvete, höstvete och korn Försök med olika NPK-gödselmedel

3 Försöksrapport 2009 Sammanställd av Patrik Erlund, försöksledare och Ann-Sofie Lindholm, fältmästare 1. Inledning Projektet Västankvarn ett regionalt försökscentrum fortgick för sjunde året. Verksamheten fortsatte med en andel egen finansiering samt med bidrag från Finlands Svenska Jordfonden. Mängden försök ökade en aning och antalet försöksrutor i direkta egna eller beställningsförsök var ca 3100 rutor (bild 4). Dessutom hade Boreal Växtförädling Ab förädlingsmaterial och försök omfattande dryga 3500 rutor. Det totala rutantalet uppgick således till ca 6600 rutor. 2. Västankvarn försöksgård 2.1 Organisation Projektets organisation framgår ur bild 1. Projektet administreras av Yrkeshögskolan Novia, som också har det ekonomiska ansvaret för verksamheten. Västankvarn gård deltar också i projektet och anställer behövlig personal. Nylands Svenska Lantbrukssällskap deltar i projektet via ett samarbetsavtal, i vilket man har kommit överens om användning av Lantbrukssällskapets försöksutrustning samt hjälp av personalen vid arbetstoppar. Verksamheten inom projektet övervakas av en styrgrupp som är sammansatt av en representant för den externa finansiären Finlands Svenska Jordfonden samt representanter för Nylands Svenska Lantbrukssällskap och Yrkeshögskolan Novia. 2.2 Personal Försöksledare har varit agr Patrik Erlund från Nylands Svenska Lantbrukssällskap. Agrl YH Ann-Sofie Lindholm har skött fältmästarens uppgifter. Agr Torsten Lindqvist, Västankvarns gårds VD, har ansvarat för att försöksgårdens infrastruktur fungerat och att gårdens resurser kunnat utnyttjas av försökscentret. Han fungerar också som styrgruppens sekreterare. Övriga anställda är agrl YH Jan-Olof Hommas, försökstekniker. Därtill arbetade agrologstuderande Mikael Fröberg som tekniker på försöksgården. Vid arbetstoppar har även agrologerna Jan Grönholm, Staffan Eliasson, Britt-Marie Olin, Jörgen Bergman, Torbjörn Lönnfors och Elin Koho från lantbrukssällskapet deltagit i arbetet på de två försöksgårdarna. Elin Koho sköter även försöken på Stor Sarvlaks gård. 2

4 Bild 1. Projektets Västankvarn - ett regionalt försökscentrum organisation YH Novia Styrgrupp 2009: Ordf. Leif Karlsson, NSL Lars Fridefors, YH Novia Torsten Lindqvist, Västankvarn Gård Patrik Erlund, NSL Håkan Fagerström, Finlands Svenska Jordfonden Samarbetsavtal NSL -Maskiner -Arbete 3. Växtperioden 2009 Den termiska växtperioden började den 23 april i södra Finland (Källa: Meterologiska institutet). Sådden inleddes under första veckan i maj. Växtperioden var till en början varm och värmesumman låg i maj över det normala men därefter låg värmesumman under det långvariga medeltalet (Bild 2). Den termiska växtperiodens längd var i Västankvarn 159 dagar och i Stor Sarvlaks 160 dagar. Nästan hela växtperioden regnade det mer än normalt. Nederbördsmängden hölls närmast det normala i maj, augusti och september. Grödorna led ställvis av regnmängderna i juni och juli. Skördeperioden var ganska normal. Den totala regnmängden under perioden maj-september uppgick i Västankvarn till 423 mm och i Stor Sarvlaks till 400 mm. Det långvariga medeltalet för samma period är 279 mm (Bild 3). 3

5 Bild 2. Den effektiva värmesumman 2009 uppmätt i Västankvarn, Ingå (VK) och Stor Sarvlaks, Pernå (SS) samt medeltalet från år 1961 till Effektiv temperatursumma >5C o C o * Källa: Meteorologiska institutet * 2009VK 2009SS Bild 3. Nederbörden 2009 jämfört med normalvärdet från Helsingfors Vanda flygstation. Nederbörd mm ,4 62, , ,2 140,8 86, , , Maj Juni Juli Augusti September HKI-Vanda medeltal Västankvarn Stor Sarvlaks 4

6 3.1. Försöksplatserna Under växtperioden 2009 hade försöksstationen försök utlagda på Västankvarn gård i Ingå och på Stor Sarvlaks gård i Pernå. Ca 2/3 av försöksrutorna fanns i Västankvarn och 1/3 i Stor Sarvlaks (Tabell 1). Tabell 1. Försöksverksamheten 2009 på Västankvarn och Stor Sarvlaks. Västankvarn Antal försök Försöksled Rutor Stor Sarvlaks Antal försök Försöksled Rutor Försök Växtskydd Gödsling Sort Jordförbättring Utsäde Summa Boreals förädlingsmaterial ca Bild 4. Försöksverksamheten på Västankvarn försöksgård Försök på Västankvarn försöksgård (Beställda) Antal försök Antal försöksrutor Försök Rutor Dessutom hade Boreal Växtförädling Ab ca 3500 rutor med förädlingsmaterial utlagda på Västankvarn. 5

7 3.2. Försöksfälten Försöken var utlagda på tre skiften i Västankvarn och på tre skiften i Stor Sarvlaks. Skiftenas bördighet framgår ur tabell 2. Tabell 2. Försöksfältens bördighet i Västankvarn och Stor Sarvlaks. Plats Västankvarn Västankvarn Västankvarn Stor Sarvlaks Stor Sarvlaks Stor Sarvlaks Odlingsväxt Vårsäd Höstsäd Oljeväxt Vårsäd Höstsäd Oljeväxt Förfrukt vårvete höstvete vall vårvete rybs vårvete Jordart MjL MjL GL MoL GL MoL Mullhalt ph 6,3 6,3 6 6,8 7 7 Ca K P 14,3 14,3 14, Mg

8 4. Resultat I denna rapport presenteras resultat både från tidigare år och från år Det är dels fråga om ett års resultat men även om försöksserier på minst två år. Många av de försök som har startats kommer att fortsätta i flere år, vilket gör det möjligt att efter hand få resultat från växtperioder med olika väderförhållanden Sortförsök Officiella sortförsök 2009 Västankvarn försöksgård har deltagit i den officiella sorttestningen med försök på både Västankvarn och Stor Sarvlaks. Försöken ingår i den lagstadgade sorttestning, som administreras av MTT och som är förlagd till ett tiotal olika platser runtom i landet. Denna försöksverksamhet administreras av MTT, vilket betyder att försöksplaner samt arbetsbeskrivningar för genomförandet av försöken görs upp centralt. På detta sätt kan man försäkra sig om att försöken genomförs på samma sätt på de olika försöksplatserna. De officiella sortförsöken sås med obetat utsäde för att man bättre skall få fram eventuella sortskillnader i sjukdomsresistens. Inga andra växtskyddsbehandlingar än ogräsbekämpning har gjorts i försöken. Sorternas utveckling har bedömts under växtperioden genom att fastställa tidpunkten för axgång och gulmognad. Dessutom bedömde man förekomsten av liggsäd strax före skörden. Från skörden gjordes normala kvalitetsanalyser. Resultaten är sammanställda från de båda försöksplatserna från åren och presenteras som en direktjämförelse där man kan jämföra sorterna sinsemellan. I tabellerna finns definierat en mätarsort, märkt med C. Signifikansnivån anger hur sannolikt skillnaden mellan en sort och mätarsorten beror enbart på sortegenskaperna och inte på slumpen. Signifikanserna anges på följande sätt: o = signifikant på 10 nivå (10 risk att skillnaden beror på slumpen) * = signifikant på 5 nivå **= signifikant på 1 nivå *** = signifikant på 0,1 nivå 7

9 Officiella sortförsök med höstvete Resultat från officiella sortförsök med höstvete från Västankvarn och Stor Sarvlaks Antal försök Skörd kg/ha rel. Längd cm Tkv g Protein Utvintring Växttid Liggsäd Hlvikt Falltal GUNBO=C ,7 336,8 1,2 86,7 40,2 79,2 11,9 298 URHO ,3 ** 332,1 *** 33,4 * 93,9 *** 39,3 76,7 *** 12,8 *** 315 REHTI o ,5 *** 50,1 ** 96,4 *** 40 77,6 ** 12,2 223 *** PAPAGENO o 34,3 333,8 *** 0 72,8 *** 39,9 77,8 o 12,7 ** 295 VEETI ,2 * 334,1 *** 32,9 o 92,1 ** 41 77,1 ** 11,7 235 *** SKAGEN ,6 o 334,2 ** 77,4 *** 44,9 ** 76,4 ** 12,3 301 SW MAGNIFIK ,5 o 334,3 *** 6,5 79 ** 35,5 *** 78,5 12,3 269 SW HARNESK * 334,5 ** 2,9 67,3 *** 40 76,5 ** 11,9 312 ARKTIKA ,6 ** 334,9 ** 34,2 * 97,2 *** 37,2 ** 78, o OLIVIN ,2 335,5 * 4,2 76,5 *** 37,5 ** 79,1 12,3 * 283 Gunbo fungerade som mätarsort i denna jämförelse. Det är en sen och rikligt avkastande sort. Strået var medelkort och stråstyrkan var mycket god. Proteinhalten var bland de lägre medan falltalsegenskaperna var goda. Urho hade god avkastning och bra vinterhärdighet. Den är tidigare än mätaren och har en högre proteinhalt. Strået var dock långt och sorten är aningen stråsvag. Hektolitervikten är lägre än mätarens. Rehti gav signifikant lägre avkastning än mätaren. Växttiden var som Urho och sorten har långt och svagt strå. Proteinhalten är högre än mätaren men falltalsegenskaperna var lägre. Papageno är en ny sort som ännu inte är på sortlistan. Papageno avkastade betydligt sämre än Gunbo. Strået var kort och styvt. Veeti är en ny sort som hade hög vinterhärdighet. Avkastningen var av samma klass som Gunbo. Strået är långt och relativt svagt. Falltalet var lägre än hos Gunbo. Skagen är en ny lovande sort. Den uppvisade bra övervintringsförmåga, ett kort och styvt strå. SW Magnifik uppvisade god övervintringsförmåga och har en kort växttid. Strået är kort och styvt. SW Harnesk avkastade i medeltal ungefär som Gunbo trots relativt höga utvintringsskador. De år som sorten övervintrade avkastade den mycket bra. Strået var kort och mycket styvt. Proteinhalten och falltalet var på samma nivå som hos Gunbo. 8

10 Artika har en utmärkt övervintringsförmåga och är ca två dagar tidigare än mätaren. Den har däremot ett långt och lite svagare strå. Olivin är en sort som är lik mätaren. Den har dock ett kortare strå och högre protein Officiella sortförsök med höstråg Resultat från officiella sortförsök med råg från Västankvarn och Stor Sarvlaks Antal försök Skörd kg/ha Rel tal Utvintring Växttid Liggsäd Längd cm Tkv g Protein AMILO=C , ,3 114,4 32,7 73,2 10,5 190 WALET , , , ,2 137 ** RIIHI , ,3 137,1 *** 29,2 *** 71 *** 11,3 ** 137 ** ELVI , ,6 * 128,9 *** 32,6 71,3 *** 10,8 118 *** KIER ,4 o ,8 114,5 34 o 72,1 ** 10,6 143 ** Hlvikt Falltal REETTA , ,1 125,4 ** 30,1 ** 72,6 11 * 143 ** PICASSO * 11,7 332 o ,3 * 33,4 71,9 ** 9,4 *** 169 EVOLO *** 8,6 333 * 47,4 104,6 * 35,3 ** 73,1 9,3 *** 208 Amilo var mätare och hade relativt god vinterhärdighet, men strået var medellångt och svagt. Sorten hade högsta falltalet. Walet avkastade lite bättre än mätaren men uppvisade i övrigt liknande resultat. Riihi hade betydligt lägre skörd än mätaren. Sorten övervintrade bra. Strået var långt och svagt. Hektolitervikt, tusenkornsvikt och falltal var bland de lägsta medan proteinet var det högsta. Elvi hade lägre avkastning men liknande vinterhärdighet och strået var längre och svagare än mätarens. Kier hade högre avkastning och bättre vinterhärdighet än mätaren. Hektolitervikten och falltalet var bland de högre. Reetta hade högre skörd än mätaren och övervintrade bra. Sorten har ett långt strå. Picasso är en högt avkastande hybridsort. Strået är kort men dock lite svagt. Kärnan är större medan hektolitervikt, protein samt falltal är lägre än mätarens. Evolo är en hybridsort som uppvisade mycket god avkastningsförmåga. Strået var kort. Sorten uppvisade en hög tusenkornsvikt. 9

11 Officiella sortförsök med korn Resultat från officiella sortförsök med korn från Västankvarn och Stor Sarvlaks Antal försök Skörd kg/ha Rel tal Växttid Liggsäd Längd cm Tkv g Hl-vikt Protein SCARLETT=C ,8 17,2 63,1 44,4 68,7 11,6 MARTHE * 95,3 19,4 65 O 44,4 68,2 11,2 * ELISETA * 95,3 17,9 69,9 *** 49,1 *** 71,2 *** 11,6 TOLKIEN * 95,5 33,9 * 63,2 48,1 *** 67,2 * 10,5 *** MAAREN * 96 * 16,8 67,9 *** 46,2 * 68 11,2 * BRAEMAR ,1 * 21,2 67,9 *** 47,9 *** 68,1 11,4 STREIF * 96,1 o 17,8 64,5 46,6 * 67,1 ** 11,1 ** MINTTU * 96,2 o 8,8 60,6 * 49,2 *** 66,5 *** 11,1 * FAIRYTALE *** 96,3 * 16,4 66,7 ** 43,1 66,5 *** 10,4 *** XANADU ,3 * 14,4 64,6 46,6 ** 67,5 * 11,6 PRESTIGE ,4 * 11,8 66,6 ** 48,9 *** 68,7 11,6 RAMBLER ,5 * 21,4 64,3 49,7 *** 69 10,7 *** CONCHITA * 96,6 ** 32,4 * 62,5 50,9 *** 67,3 ** 10,6 *** HARBINGER * 96,9 ** 15,9 64,1 47,3 ** 67,9 10,7 *** ANNABELL *** 97 *** 17,9 67,2 *** 43,9 67,1 *** 10,6 *** JB MALTASIA * 97,1 ** 23,4 63,3 46,3 * 69,1 11,1 * TOCADA ** 97,4 *** 14,2 68,1 *** 51,9 *** 66,8 *** 10,8 *** JUSTINA * 97,5 *** 18,6 70,9 *** 48,5 *** 68,3 10,6 *** MAURITIA ** 97,6 *** 14,9 63,9 49 *** 67,2 ** 10,5 *** PUBLICAN * 98,1 *** 21,4 66,4 ** 49,6 *** 67,3 * 10,7 *** QUENCH *** 98,1 *** 15,9 64,7 47,2 ** 67,4 * 10,5 *** NFC TIPPLE *** 98,7 *** 10,8 62,9 51,6 *** 67,3 * 10 *** Scarlett fungerade som mätarsort. Scarlett är en rätt tidig och stråstyv maltkornssort. Sorten har relativt god avkastning, men hektolitervikten är bland de lägsta medan proteinet är bland de högsta. Marthe avkastade bättre än Scarlett. Stråstyrkan och kärnstorleken var ungefär som hos mätaren. Proteinhalten var något lägre. Eliseta hade högre avkastning än mätaren och likaså tusenkorns- och hektolitervikt. Tolkien hade högre avkastning, tusenkornsvikt och hektolitervikt än mätaren. Strået var däremot svagare och proteinhalten lägre än mätarens. Maaren avkastade bättre än Scarlett. Strået var längre och kärnan var större än hos Scarlett. 10

12 Braemar hade en avkastning lite bättre än mätaren. Växttiden och proteinet är som mätarsorten men kärnan är större. Streif är en ny högtavkastande sort. Kärnan är stor och proteinet är ungefär som mätarens. Minttu hade god avkastning och tusenkornsvikt. Hektolitervikten och proteinet var lägre än mätarens. Fairytale gav höga skördar. Hektolitervikten och proteinet var dock lägre än mätarens. Xanadu var lika sen och avkastade ungefär som Scarlett. Tusenkornsvikten var hög och proteinhalten lika som hos Scarlett. Prestige är en senare sort som avkastade något sämre än Scarlett. Sorten är rätt stråstyv. Kärnstorleken är betydligt högre än hos Scarlett. Rambler avkastade bättre än mätaren och var några dagar tidigare. Kärnan är stor. Conchita var senare än Scarlett. Avkastningen var högre än mätaren medan proteinhalten var lägre. Sorten är liggsädskänslig men har stor kärna. Harbinger uppvisade högre avkastningsnivå än Scarlett. Tusenkornsvikten var högre än hos Scarlett medan proteinhalten var lite lägre. Annabell gav god skörd. Hektolitervikten och proteinhalten är lite lägre än mätarens. JB Maltasia hade högre avkastning och hektolitervikt samt större kärna än mätaren. Däremot var proteinet lite lägre. Tocada hade också hög avkastning och längre växttid. Kärnan är större men hektolitervikt och protein är lägre än mätarens. Justina är en ny högtavkastande foderkornssort. Den var tre dagar senare än Scarlett och hade stor kärna. Mauritia är en senare sort med god skörd. Tusenkornsvikten är högre medan hektolitervikten och proteinet är lägre än mätarens. Publican avkastade betydligt bättre men var fyra dagar senare än Scarlett. Strået var långt och kärnan stor. Quench avkastade betydligt bättre men var tre dagar senare än Scarlett. Strået var styvt och kärnan stor. NFC Tipple gav även den en högre skörd än Scarlett. Tipple är en senare sort med hög tusenkornsvikt. Hektolitervikten och proteinhalten var lägre än mätarens. 11

13 Officiella sortförsök med vårvete Resultat från officiella sortförsök med vårvete från Västankvarn och Stor Sarvlaks Antal försök Skörd kg/ha Rel tal Växttid Liggsäd Längd cm Tkv g Protein AMARETTO=C , , AINO *** 103 *** 2,3 o 81,2 *** 33,1 *** 75,5 *** 12,8 *** 226 * AALLOTAR *** 8,7 84,9 * 32 *** 77 *** 12,6 * 245 BJARNE *** 104 *** 0 * 69,5 *** 33,1 *** 76,9 *** 14 *** 326 * Hlvikt Falltal WANAMO *** 104 ** 13 82,5 *** 32,1 *** 77,3 ** 14,1 *** 325 * KRUUNU *** 104 *** 11,6 86,8 35,6 * 76,7 *** 12,9 *** 319 ** ZEBRA ** 105 ** 13,9 88, ,8 12,7 *** 273 QUARNA *** 105 * 22,7 77,8 *** 36,8 78,8 15 *** 289 DEMONSTRANT O 7,7 80,2 *** 35 * 79,7 12,6 * 287 PICOLO * ,7 77,8 *** 37,7 77,1 *** 13,1 *** 297 SERTORI ,7 72,4 *** 41,2 * 81,2 *** 13,3 *** 304 WELLAMO o ,5 87,6 33,9 ** 80,1 * 13,5 *** 265 MARBLE ,5 83,1 *** 37,8 79,6 12,6 * 280 BOMBONA , o 13 *** 253 TRAPPE ** 108 O 8,5 82,7 *** 36,6 79,2 11,2 *** 231 * EPOS * 0 * 85 ** 37,1 76,9 *** 12,9 *** 301 Amaretto var mätare i försöken. Amaretto hade god avkastning och medellång växttid. Stråstyrkan var lite svag men hektolitervikten var god. Proteinhalten var på låga sidan medan falltalsegenskaperna var goda. Aino uppvisade en betydligt lägre skördenivå än Amaretto. Sorten mognade 4 dagar tidigare. Strået var kort och styvt, kärnan liten och proteinhalten högre än hos mätaren. Aallotar hade fyra dagar kortare växttid än Amaretto. Strået var kort, kärnan liten och proteinhalten högre än hos Amaretto. Bjarne hade betydligt kortare växttid och lägre avkastningsnivå än Amaretto. Strået var kort och mycket styvt. Proteinhalten och falltalet var däremot högre än hos Amaretto. Wanamo hade lägre avkastning och högre proteinhalt än mätaren. Hektolitervikten var låg medan falltalet var högt. Kruunu hade lägre avkastning och hektolitervikt än mätaren. Proteinet och falltalet var goda. Zebra hade lägre skörd än mätaren. Kärnan är stor och proteinhalten är hög. Quarna är en tidig sort som hade lägre skörd än mätaren. Proteinhalten och falltalet var däremot höga. 12

14 Demonstrant var ca två dagar tidigare än Amaretto men med lägre avkastning. Strået är ganska långt och stråstyrkan god. Hektolitervikten, proteinhalten och falltalet var högre än hos Amaretto. Picolo avkastade sämre än Amaretto men hade något kortare växttid. Strået var kort och styvt. Protein och falltal var högre än mätarens. Sertori Wellamo hade också lägre skörd och tusenkornsvikt än mätaren. Proteinhalten, hektolitervikten och falltalet var däremot höga. Marble är en ny sort med ungefär samma avkastningsnivå som Amaretto. Strået är styvt och kärnan är stor. Hektolitervikten, proteinhalten och falltalet är högre än Amarettos. Bombona är en ny sort med god stråstyrka. Kärnan var större och proteinhalten var högre än hos Amaretto. Trappe hade betydligt högre skörd än mätaren, medan proteinhalten och falltalet var lägre. Epos är en sen, mycket stråstyv sort med god proteinhalt och goda falltalsegenskaper. Avkastningen och hektolitervikten var lägre än mätaren Officiella sortförsök med havre Resultat från officiella sortförsök med havre från Västankvarn och Stor Sarvlaks Skörd kg/ha Rel tal Antal försök Växttid Liggsäd Längd cm Tkv g Protein Prot. skörd kg/ha Hlvikt Skalhalt Kärnskörd kg/ha BELINDA=C ,4 88,2 35, , VELI *** 99,3 *** 54,6 ** 100 *** 31,9 *** 55,4 13,3 *** 565 * 24 * 3836 *** EEMELI *** 100 *** 29, ,9 55,6 13,2 *** , *** PEPPI ** 101 ** 34,6 85,4 32,3 ** 57,4 ** 13,2 *** ,6 o 4182 ** ROOPE ** 102 *** 41,5 o 102,8 *** 32,1 *** 54,3 * 12,2 *** ,5 *** 4643 STEINAR ** 12,7 94,1 *** 34,6 O 54,2 o ,6 ** 4909 JULIUS ** 104 o 20,9 81,8 *** 34,6 54,6 12 *** ,2 *** 4516 * VIVIANA ,2 35,9 54,6 11, ,6 o 4817 IIRIS ,3 82,4 *** 38,9 ** 55,3 11,7 * o 4608 BETTIINA ,7 89,5 37,1 55,9 * , SW INGEBORG ,2 84,5 ** 39,2 *** 55,9 * 11,5 * ,

15 Belinda fungerade som mätarsort. Belinda var sen med hög avkastning. Strået var relativt kort och rätt styvt. Hektolitervikten var hög och medan proteinhalten var låg, så var proteinskörden bland de högsta. Skalhalten var dock hög. Veli är en tidig sort som hade låg avkastning. Strået var relativt långt och svagt. Proteinhalten var mycket hög och skalhalten lägre än mätaren. Eemeli var fem dagar tidigare än Belinda i försöken. Strået var relativt kort och styvt. Proteinhalten var högre än Belinda och kärnstorlek och skalhalt var som hos Belinda. Peppi var fyra dagar tidigare än Belinda. Skörden var lägre, strået relativt kort och styvt. Kärnan var mindre än hos Belinda medan proteinhalten var högre. Skalhalten var lägre än hos Belinda. Roope hade lägre avkastning än mätaren. Skalhalten var låg och proteinhalten tämligen hög. Steinar avkastade lika bra som Belinda. Växttiden var två dagar kortare. Strået var relativt långt men styvt. Kärnan var något mindre och skalhalten lägre än hos Belinda. Julius är en tidigare sort som hade lägre skördenivå än Belinda. Strået är kort och stråstyrkan god. Proteinhalten var högre och skalhalten lägre än hos mätaren. Viviana var den enda sort med skörden på samma nivå som mätaren. Det är en tidig sort med hög skalhalt. Iiris avkastade något lägre än mätarsorten. Iiris lika lång växttid som Belinda. Strået var kort och styvt. Kärnan var större och skalhalten var lägre än hos Belinda. Bettiina avkastade lika bra som Belinda. Växttiden var lika lång. För övrigt var kvaliteten som hos Belinda. SW Ingeborg hade lite lägre skörd än mätaren. Strået var kortare än mätarens men stråstyrkan var sämre. Tusenkornsvikten var rätt hög. 14

16 Officiella sortförsök med raps Resultat från officiella sortförsök med raps från Västankvarn Antal försök Skörd kg/ha rel. Längd cm Tkv g Protein Växttid Liggsäd Oljehalt Klorofyll ppm MARIE=C ,9 100,4 3,8 24,1 47,4 13,3 MERRYL ,7 98,5 3, ,7 9,5 TRAPPER * ,9 102,5 4 o 23,2 * 47 10,6 HIGHLIGHT ,9 * 105,2 * 3,5 * 23,1 o 47,1 7 o IMI * ,4 ** 90,7 *** 3,9 21,4 *** 41,6 *** 7 o ILVES ,9 100,5 3,6 23,2 * 47,8 9,2 SHEIK ** ,7 110 *** 4,2 *** 24,7 46,4 12,7 CAMPINO ** ,1 106 ** 4,1 ** 21,5 *** 47,4 24,1 ** WILDCAT * 23,6 o 102,3 3,9 25 ** 46,5 o 15,3 Marie fungerade som mätarsort. Stråstyrkan var inte den bästa medan oljehalten och klorofyllhalten var hög. Merryl hade lika lång växttid som Marie, skördenivån, stråstyrka, oljehalt och klorofyllhalt på samma nivå som hos Marie. Trapper är en hybridsort som i försöken uppvisade samma växttid som Marie. Skördenivån var betydligt bättre. Kvalitetsegenskaperna skiljde sig inte från mätaren. Highlight är en ny sort men med lägre avkastningsnivå än Wildcat. Strået var inte speciellt styvt. Klorofyllhalten var låg och oljehalten hög. IMI 203 är en imidazolinon (hebicid) resitent sort. Växttiden var samma som hos mätaren. Olje- och proteinhalten var lägre än hos mätaren Marie. Ilves hade avkastning som mätaren och olje- och klorofyllhalterna var också på samma nivå. Sheik hade högre avkastning än mätaren. Detta är en högt växande sort som i övrigt är lik mätarsorten. Campino hade en dag längre växttid än Marie. Avkastningen var betydligt högre. Oljehalten var i klass med Marie medan klorofyllhalten var betydligt högre. Wildcat fungerade som mätarsort i försöken. Wildcat hade ganska låg avkastning, men hade god olje- och klorofyllhalt. 15

17 Officiella sortförsök med rybs Resultat från officiella sortförsök med rybs från Västankvarn och Stor Sarvlaks Antal försök Skörd kg/ha rel. Längd cm Tkv g Protein SW PETITA=C ,3 107,8 2,6 21,4 47,9 4,6 VALO o 64,5 108,6 2,5 O 22,6 *** 44,7 *** 4,4 AUREA CL ** ,4 103,4 o 2,4 ** 22,9 *** 43,9 *** 3,9 EOS ,8 112,7 * 2,6 22,1 o 47,2 4,2 Växttid Liggsäd Oljehalt Klorofyll ppm APOLLO ,6 112,6 * 2,5 22,1 o 46,1 *** 4,1 CORDELIA ,6 ** 2,5 21,7 47,3 5,2 JULIET ,9 111,7 o 2,4 * 21,9 47,3 4,6 SW Petita var mätarsort. Skördenivån är ganska medelmåttig men oljehalten är god. Valo hade lite lägre avkastning än mätaren. Oljehalten var lägre än mätarens medan klorofyllhalten var aningen högre. Aurea CL är en imidazolinon (hebicid) resitent sort. Aurea CL hade en dag kortare växttid än mätaren. Avkastningen var betydligt lägre. Oljehalten var betydligt lägre medan proteinhalten var något högre än hos mätaren. Eos avkastning var högre än mätaren. Trots att det är en högväxande sort, verkar den inte vara så liggsädskänslig. Olje- och klorofyllhalterna var lägre än hos mätarsorten. Apollo avkastade lite bättre än mätaren. Oljehalten var lite högre men klorofyllhalten var dock lägre. Cordelia hade samma växttid som SW Petita. Avkastningen var något bättre. Kvalitetsegenskaperna var på samma nivå som hos mätaren. Juliet hade mycket liknande egenskaper som Cordelia. Växttiden var samma som hos Petita och likaså avkastningen och kvaliteten. 16

18 Officiella sortförsök med ärt Resultat från officiella sortförsök med ärt från i Västankvarn. Sort Antal försök Skörd kg/ha Rel.tal Växttid Liggsäd Längd cm Tkv g Prot Blomning d Kokning 60 min KARITA=C ,7 25, ,4 98,3 83 ROKKA ,8 22,5 56 o ,9 14,9 98,9 83,4 HULDA ,3 95,1 o 262 * 23,8 16,7 96,1 ** 83,5 Felfria STOK ,5 36,2 80, ,3 17,8 97,4 78 * NITOUCHE ** 46,9 ** 58,6 256 * 22,1 15,8 98,4 80,7 BRUTUS ,8 *** 33,9 71,9 255 * 22,8 16,3 96,7 * 82,8 ANTTIi *** 26,6 105 * ,8 20,1 o 98 76,5 * Karita fungerade som mätarsort i försöken. Karita hade relativt god avkastning och kokningsegenskaperna var goda. Rokka hade samma avkastningsnivå som Karita. Stjälken var styv och kokningsegenskaperna var goda. Hulda hade betydligt högre avkastning än mätaren. Proteinhalten var hög och andelen förstklassiga den högsta. Stok är en högväxt sort med högre avkastning än mätaren men var i övrigt mycket lik denna. Nitouche var relativt sen och avkastade bra i dessa försök. Liggsädsbildningen var relativt stor. Kokningsegenskaperna var i klass med Karita. Brutus är en sen högväxande sort med betydligt högre avkastning än mätaren och även proteinhalten var högre. Andelen förstklassiga var på samma nivå som mätaren. Antti är en ny sort som har varit med i endast två försök. På basen av dem verkar sorten ha bra avkastningsförmåga, relativt bra stråstyrka och kvalitet. 17

19 4.2. Odlingstekniska försök Odlingstekniska sortförsök Man har sedan år 2000 testat olika sorter på Västankvarn, Stor Sarvlaks och Kotkaniemi i odlingstekniska försök. Dessa försök har gjorts i samarbete mellan Västankvarn försöksgård, Yara Suomi och Boreal. Resultaten från dessa försök har presenterats i tidigare rapporter. År 2009 startade en ny serie i samarbete mellan odlingstekniska sortförsök i samarbete mellan Västankvarn Försöksgård, Boreal Växtförädling Ab och MTT. Målet med försöken har varit att dels undersöka de mest aktuella vårvete-, korn- och havresorternas egenskaper och dels hur de reagerar på svampbekämpning och stråförkortning. Bördigheten på försöksfälten år 2009 framgår ur tabell 2 på sidan 6. Varje odlingsväxt har även tabeller med uppgifter om bl a gödslingen Växtskyddsbehandlingarna var under 2009 följande: Behandling 1. Obehandlat 2. Svampbekämpning Vårvete Korn Havre Tidpunkt BBCH 59 BBCH 37 BBCH 37 Svampbekämning Amistar 0,4 l/ha + Zenit 0,4 l/ha Acanto Prima 1 kg/ha Acanto Prima 1 kg/ha Odlingstekniska sortförsök i vårvete Förekomsten av bladfläcksjukdomar var tämligen riklig under växtperioden I försöken låg angreppen i sent stadium i obehandlade led 7,8-17,8. Sorterna Trappe och Zebra var minst angripna medan sorten Quarna var mest angripen. I svampbekämpade led låg angreppen på 1,9-10, 1 Av de sju sorter som var med i försöken avkastade Trappe bäst både i obehandlat och behandlat led. Svampbekämpningen höjde skörden för alla sorter utom för sorten Wellamo. Både hl-vikten och tusenkornsvikten höjdes av svampbekämpningen. 18

20 Tabell 3. Resultat från odlingstekniska sortförsök i vårvete 2009 från Västankvarn, Stor Sarvlaks och Jockis. Skörd kg/ha Hl-vikt kg/hl Tkv g Protein Septoria 1( ) Septoria 2 (5.8.09) Amaretto ,8 82,6 43,2 45,3 12,0 12,4 5,2 4,1 13,3 5,6 Epos ,2 80,4 41,2 43,0 13,1 13,1 4,4 3,2 8,3 1,9 Marble ,9 83,7 45,3 46,6 13,1 12,9 5,2 3,9 14,4 4,7 Quarna ,3 81,7 41,5 41,2 15,3 14,9 5,5 4,6 17,8 10,1 Trappe ,1 82,5 42,0 45,8 11,2 11,2 4,6 3,4 7,8 2,8 Wellamo ,6 83,3 38,7 38,7 14,1 14,0 4,8 3,8 10,1 4,2 Zebra ,2 83,1 42,7 45,1 13,0 13,4 4,5 3,7 7,8 3,7 Tabell 4. Uppgifter om de odlingstekniska sortförsöken med vårvete i Västankvarn och Stor Sarvlaks Gödsling Västankvarn Stor Sarvlaks N P 9 9 K Sådd Skörd Odlingstekniska sortförsök i korn Förekomsten av kornets bladfläcksjuka var 5,9-20,8. De största angreppen fanns på var sorten Rambler och minst angripen var sorten Fairytale. Svampbekämpningen minskade angreppen på alla sorter. På sorten Rambler minskade svampbekämpningen förekomsten av bladfläckar med bara 0,8 -enheter. Fairytale avkastade bäst både i obehandlat och behandlat led. Växtskyddsbehandlingen förbättrade i allmänhet på kvaliteten, dvs. hl-vikten och tusenkornsvikten steg på alla sorter. Tabell 5. Resultat från odlingstekniska sortförsök 2009 i korn från Västankvarn, Stor Sarvlaks och Jockis. Skörd kg/ha Hl-vikt kg/hl Tkv g Protein Sköldfläck( ) Kornets bladfläck( ) Afrodite ,4 70,2 50,0 52,0 9,6 9,4 1,7 1,0 9,2 2,5 Barke ,7 71,0 51,1 51,6 10,1 10,1 3,7 4,3 12,5 9,2 Fairytale ,3 69,3 46,4 47,3 9,1 9,3 5,0 4,0 5,9 1,7 Harbinger ,0 70,3 49,9 51,7 9,6 9,6 4,7 4,3 15,2 10,9 NFC Tipple ,7 70,1 54,2 56,3 9,1 9,1 5,3 4,3 8,3 4,5 Rambler ,5 70,4 52,7 53,5 9,5 9,5 5,3 5,0 20,8 20,0 19

21 Tabell 6. Uppgifter om de odlingstekniska sortförsöken med korn i Västankvarn och Stor Sarvlaks Gödsling Västankvarn Stor Sarvlaks N P 6 6 K 9 9 Sådd Skörd Odlingstekniska sortförsök i havre Förekomsten av havrens bladfläcksjuka var relativt liten, dvs. i sent stadium 3,2-5, 0. Växtskyddsbehandlingen minskade på angreppen. Sortskillnaderna var små. Linjen Bor avkastade bäst både i obehandlat och behandlat led. Växtskyddsåtgärderna inverkade svagt på kvaliteten. Tabell 7. Resultat från odlingstekniska sortförsök 2009 i havre från Västankvarn, Stor Sarvlaks och Jockis. Skörd kg/ha Hl-vikt kg/hl Tkv g Protein Havrens bladfläck 1 ( ) Havrens bladfläck 2 ( ) Belinda ,8 58,7 40,3 41,0 10,7 11,1 3,8 3,1 4,2 1,4 Bor ,0 57,8 38,7 39,6 10,7 10,5 3,5 2,9 3,2 1,7 Ivory ,1 59,1 49,3 49,1 11,7 11,5 4,2 3,1 6,2 1,4 Steinar ,3 57,6 38,8 39,5 10,8 11,2 3,8 3,3 4,2 2,3 Viviana ,4 57,9 40,2 41,6 11,0 10,7 4,0 3,5 5,0 2,8 Totalt ,3 58,2 41,5 42,2 11,0 11,0 3,9 3,2 4,6 1,9 Tabell 8. Odlingsdata för de odlingstekniska sortförsöken med havre i Västankvarn och Stor Sarvlaks. Gödsling Västankvarn Stor Sarvlaks N P 6 6 K 9 9 Sådd Skörd

22 Effekten av svampbekämpning i vårvete, höstvete och korn Man gjorde omfattande jämförande försök med olika på fungicider som finns på marknaden. Principen i dessa försök är att testa vilka lösningar ger det bästa ekonomiska nettot. Försöken på korn, höstvete och vårvete utfördes i Västankvarn. Tabell 9. Uppgifter om fungicidförsöken i Västankvarn Gröda Höstvete Vårvete Korn Sort Olivin Amaretto Barke Förfrukt Höstvete Vete Vete N P K Sådd Skörd & Vårvete Alla behandlingar utfördes i stadium BBCH 59. I försöken förekom det till en början relativt svaga angrepp av bladfläcksjukdomar men ökade kraftigt i början av augusti. Angreppen uppgick till 18 angripen bladyta i det obehandlade försöksledet. Dessutom förekom angrepp av både gul- och brunrost i vårveteförsöket. Alla fungicidbehandlingar sänkte på förekomsten av svampsjukdomar. Skillnaderna i skörd och i kvalitet mellan de olika preparaten och behandlingarna var signifikant (Tabell 10). Tabell 10. Resultat från fungicidförsöket i vårvete i Västankvarn. Skörd kg/ha Kg/hl Prot. Tkv g Falltal Växttid Bladfläck Rost Untreated 6087 c 78,3 c 11,1 a 42,6 b 323 a 118 a 18 A 4 a Tilt 0,5 l/ha 6955 ab 79,7 ab 10,5 a 44,6 ab 290 ab 118 a 10 Bc 0 b Comet Plus 0,75 l/ha+juventus 6745 ab 79,0 abc 10,9 a 45,0 ab 279 ab 118 a 10 Bc 3 ab 0,35 l/ha Comet 0,4 l/ha+sportak 0, bc 78,9 bc 11,0 a 42,7 b 294 ab 118 a 14 Ab 2 b l/ha Comet 0,4 l/ha+juventus 0, ab 79,6 ab 10,2 a 46,3 a 240 b 118 a 7 Bc 0 b l/ha Acanto 0,4 l/ha+tilt 0,25 l/ha 7172 ab 79,7 ab 10,7 a 46,5 a 276 ab 118 a 9 Bc 0 b Amistar 0,4 l/ha+zenit 0,4 l/ha 6926 ab 79,8 ab 10,7 a 47,1 a 275 ab 118 a 10 Bc 0 b Amistar 0,4 l/ha+menara 0, ab 79,7 ab 10,6 a 46,4 a 262 b 118 a 10 Bc 0 b l/ha Delaro 0,8 l/ha 7351 a 80,0 a 10,4 a 45,9 a 253 b 118 a 8 Bc 0 b Proline 0,6 l/ha 7142 ab 79,8 ab 10,1 a 44,7 ab 261 b 118 a 7 Bc 0 b Prosaro 0,75 l/ha 7232 a 79,9 ab 10,4 a 46,5 a 279 ab 118 a 9 Bc 0 b Proline 0,3 l/ha+comet 0, ab 79,9 ab 10,8 a 46,1 a 251 b 118 a 8 Bc 0 b l/ha Prosaro 0,3 l/ha+comet 0, a 79,9 ab 10,3 a 46,2 a 263 b 118 a 4 C 0 b l/ha Stratego 250 EC 0,75 l/ha 6775 ab 79,5 ab 10,3 a 45,3 ab 271 ab 118 a 8 Bc 0 b Medeltal som är märkta med olika bokstav skiljer sig från varandra på signifikansnivån 5. 21

23 Höstvete Behandlingarna utfördes i stadium BBCH 59. Svartpricksjuka (Septoria tritici) var den bladfläcksjukdom som förekom rikligast i höstveteförsöket. Dessutom förekom både gul- och brunrost. Behandlingarna minskade förekomsten av svampsjukdomar. Det uppstod signifikanta skillnader mellan behandlingarna gällande skörd och kvalitet (Tabell 11). Tabell 11. Resultat från fungicidförsöket med höstvete i Västankvarn. Bladfläck Bladfläck Skörd kg/ha Kg/hl Prot. Tkv Falltal Växttid g 6426 ab 76,6 c 13,6 a 35,3 b 340 a 331 a 8,8 ab 28,8 a Tilt 0,5 l/ha 6051 b 77,0 bc 13,6 a 36,8 ab 343 a 331 a 5,5 ab 20,0 a Comet Plus 0,75 l/ha+juventus 0, a 77,7 ab 13,4 a 38,4 a 317 a 333 a 4,0 b 17,5 a l/ha Comet 0,4 l/ha+sportak 0,5 l/ha 6781 ab 78,1 ab 13,3 a 38,3 a 346 a 332 a 5,0 b 21,3 a Comet 0,4 l/ha+juventus 0,4 l/ha 7388 a 78,1 ab 13,5 a 39,4 a 322 a 332 a 5,0 b 16,3 a Acanto 0,4 l/ha+stereo 0,5 l/ha 7139 a 78,2 ab 13,7 a 37,8 a 320 a 331 a 6,3 ab 16,3 a Amistar 0,4 l/ha+zenit 0,4 l/ha 6877 ab 77,7 ab 13,3 a 37,4 ab 339 a 332 a 7,5 ab 18,8 a Amistar 0,4 l/ha+menara 0,25 l/ha 6841 ab 78,1 ab 13,3 a 38,3 a 329 a 332 a 6,3 ab 17,5 a Delaro 0,8 l/ha 7406 a 78,2 ab 13,3 a 38,5 a 331 a 333 a 6,3 ab 16,3 a Proline 0,6 l/ha 7306 a 78,6 a 13,2 a 38,9 a 324 a 333 a 8,8 ab 21,3 a Prosaro 0,75 l/ha 7454 a 78,4 ab 13,3 a 38,9 a 309 a 332 a 6,3 ab 16,3 a Proline 0,3 l/hacomet 0,3 l/ha 7455 a 78,6 a 13,0 a 39,2 a 311 a 333 a 7,5 ab 17,5 a Prosaro 0,3 l/ha+comet 0,3 l/ha 7180 a 77,8 ab 13,4 a 38,6 a 313 a 333 a 8,8 ab 20,0 a Stratego 250 EC 0,75 l/ha 7400 a 78,2 ab 13,2 a 38,8 a 324 a 332 a 12,5 a 25,0 a Medeltal som är märkta med olika bokstav skiljer sig från varandra på signifikansnivån 5. 22

24 Korn Alla behandlingar utfördes i stadium BBCH 37. Främst förekom kornets bladfläcksjuka i försöket. Fungicidbehandlingarna minskade på förekomsten av svampsjukdomar. Trots det var skillnaderna i skörd och i kvalitet mellan de olika preparaten och behandlingarna inte signifikanta (Tabell 12). Tabell 12. Resultat från fungicidförsöket med korn i Västankvarn. Bladfläck Bladfläck Skörd kg/ha Kg/hl Prot. Tkv g >2,8 mm 6283 a 69,0 a 10,3 a 52,1 a 88,6 a 8,3 a 2,4 a 0,7 a 103 a 8,8 a 13,0 a Tilt 0,5 l/ha 6340 a 68,8 a 10,5 a 53,7 a 89,6 a 7,7 a 2,1 a 0,5 a 103 a 4,5 b 9,5 b Comet Plus 0, a 69,4 a 10,3 a 52,5 a 88,6 a 8,5 a 2,2 a 0,7 a 104 a 4,3 b 9,5 b l/ha+juventus 0,35 l/ha Comet 0, a 69,2 a 10,5 a 54,6 a 90,2 a 6,9 a 2,2 a 0,7 a 104 a 3,8 b 8,3 b l/ha+sportak 0,5 l/ha Comet 0, a 68,8 a 10,4 a 53,3 a 89,7 a 7,4 a 2,2 a 0,7 a 104 a 3,8 b 6,5 b l/ha+juventus 0,4 l/ha Acanto Prima 1, a 69,0 a 10,5 a 52,9 a 89,5 a 7,4 a 2,4 a 0,7 a 103 a 3,5 b 6,5 b kg/ha Amistar 0, a 69,0 a 10,5 a 53,6 a 89,6 a 7,7 a 2,0 a 0,7 a 103 a 5,0 b 8,5 b l/ha+zenit 0,4 l/ha Menara 0,5 l/ha 6302 a 69,0 a 10,4 a 52,4 a 89,1 a 8,0 a 2,2 a 0,7 a 104 a 5,8 b 8,3 b Delaro 0,6 l/ha 6353 a 69,1 a 10,5 a 53,5 a 88,9 a 8,1 a 2,3 a 0,7 a 103 a 4,0 b 7,5 b Proline 0,6 l/ha 6387 a 68,9 a 10,3 a 53,2 a 89,3 a 7,9 a 2,1 a 0,7 a 103 a 4,0 b 6,5 b Prosaro 0,75 l/ha 6408 a 68,9 a 10,4 a 52,9 a 89,7 a 8,0 a 1,7 a 0,6 a 104 a 3,5 b 8,0 b 2,5-2,8 mm 2,2-2,5 mm <2,2 mm Växttid Proline 0,3 l/ha+comet 0,3 l/ha Prosaro 0,3 l/ha+comet 0,3 l/ha Stratego 250 EC 0,75 l/ha 6264 a 68,8 a 10,3 a 52,6 a 89,3 a 7,8 a 2,2 a 0,6 a 103 a 5,3 b 9,5 b 6321 a 69,0 a 10,4 a 53,5 a 90,1 a 7,6 a 1,8 a 0,6 a 104 a 3,5 b 8,5 b 6225 a 68,9 a 10,3 a 52,9 a 89,1 a 7,9 a 2,3 a 0,7 a 103 a 6,3 b 9,0 b Medeltal som är märkta med olika bokstav skiljer sig från varandra på signifikansnivån 5. Resultat Vårvete Alla fungicidbehandlingar gav skördeökning i försöket med vårvete och likaså minskade behandlingarna signifikant på sjukdomsangreppen. De högsta skördeökningarna uppgick över 1000 kg/ha. Behandlingarna ledde till en högre tusenkornsvikt i dessa försök. 23

25 Höstvete I försöket med höstvete gav inte alla behandlingar skördeökning jämfört med den obehandlade trots att behandlingarna minskade på förekomsten av svampsjukdomar. I försöket förekom främst svartpricksjuka (Septoria tritici). Korn I senaste sommars försök var gav fungicidbehandlingarna som bäst skördeökning upp till 300 kg/ha med blandningen Amistar+Zenit. Skillnaderna var dock inte signifikanta. Resultaten understryker betydelsen av att fastställa behovet av en behandling. Om sjukdomstrycket är litet är behandlingarna olönsamma. Lönsamhet På basen av resultaten beräknades merintäkten. Man fastställde värdet på skördeökningen och därifrån drog man bort merkostnaderna. Vid beräkningen av merintäkten använde man som spannmålspriser 120 /ton för brödvete. 105 /ton för maltkorn och 100 /ton för fodersäd. I merkostnaderna ingick preparatkostnad, besprutningskostnad inkl. förarlön, torkning av merskörden, transport, trampning. Preparatkostnaden beräknades enligt de pris som anges i SLF:s Växtskydd för åkergrödor I vårvete var de flesta fungicidbehandlingarna lönsamma. Behandlingarna med Delaro och Prosaro uppvisade den bästa lönsamheten i vårveteförsöken (Bild 5). Grödan var angripen av vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici repentis) och brunfläcksjuka (Septoria nodorum) Alla behandlingar var olönsamma i kornförsöket(bild 6). Det berodde på den sparsamma förekomsten av svampsjukdomar. Behandlingarna med Delaro, Prosaro, Proline och Stratego var mest lönsamma i höstveteförsöket. (Bild 7). Grödan var främst angripen av svartpricksjuka (Septoria tritici) 24

26 /ha Tilt 0,5 l/ha Comet Plus 0,75 l/ha;juventus Comet 0,4 l/ha;sportak 0,5 l/ha Comet 0,4 l/ha;juventus 0,4 l/ha Acanto Prima 1,0 kg/ha Amistar 0,4 l/ha;zenit 0,4 l/ha Menara 0,5 l/ha Delaro 0,6 l/ha Proline 0,6 l/ha Prosaro 0,75 l/ha Proline 0,3 l/ha;comet 0,3 l/ha Prosaro 0,3 l/ha;comet 0,3 l/ha Stratego 250 EC 0,75 l/ha Tilt 0,5 l/ha Comet Plus 0,75 l/ha;juventus Comet 0,4 l/ha;sportak 0,5 l/ha Comet 0,4 l/ha;juventus 0,4 l/ha Acanto 0,4 l/ha;tilt 0,25 l/ha Amistar 0,4 l/ha;zenit 0,4 l/ha Amistar 0,4 l/ha;menara 0,25 l/ha Delaro 0,8 l/ha Proline 0,6 l/ha Prosaro 0,75 l/ha Proline 0,3 l/ha;comet 0,3 l/ha Prosaro 0,3 l/ha;comet 0,3 l/ha Stratego 250 EC 0,75 l/ha /ha Bild 5. Lönsamheten av fungicidbehandlingarna i vårvete Merintäkt-bekämpningskostnad 2009 Brödsäd 120 /ton, Fodersäd 100 /ton Netto, bröd /ha Netto foder /ha -40 Bild 6. Lönsamheten av fungicidbehandlingarna i korn Merintäkt-bekämpningskostnad 2009 Maltkorn 105 /ton, Fodersäd 100 /ton Netto, malt /ha Netto foder /ha

27 /ha Tilt 0,5 l/ha Comet Plus 0,75 l/ha;juventus Comet 0,4 l/ha;sportak 0,5 l/ha Comet 0,4 l/ha;juventus 0,4 l/ha Acanto 0,4 l/ha;stereo 0,5 l/ha Amistar 0,4 l/ha;zenit 0,4 l/ha Amistar 0,4 l/ha;menara 0,25 l/ha Delaro 0,8 l/ha Proline 0,6 l/ha Prosaro 0,75 l/ha Proline 0,3 l/ha;comet 0,3 l/ha Prosaro 0,3 l/ha;comet 0,3 l/ha Stratego 250 EC 0,75 l/ha Bild 7. Lönsamheten av fungicidbehandlingarna i höstvete Merintäkt-bekämpningskostnad 2009 Brödsäd 120 /ton, Fodersäd 100 /ton Netto, bröd /ha Netto foder /ha

28 Försök med olika NPK-gödselmedel Under senaste växtperiod grundade man två försök för att jämföra olika NPK-gödselmedel på vårvete. Två av gödselmedlen var s.k. sammansatt gödselmedel med alla näringsämnen i samma granulat och resten var s.k. blandningar där olika granulat innehåller olika näringsämnen. Gödselmedlen var typiska NPK-gödselmedel för veteodling, dvs. de hade ett relativt högt innehåll av kväve. I och med att sammansättningen var olika blev näringsinnehållet inte identiska i de olika behandlingarna. Det är det faktum odlaren står inför när han väljer mellan olika gödseltillverkare. I lönsamhetsberäkningen användes för vete fodervetepris på 101 /ha eftersom proteinhalterna inte överskred 12,5. För gödselns del användes priser för vårvintern Jämförelseledet som var gödslat med enbart kväve gav den lägsta skörden. Skillnaden var statistiskt signifikant. Däremot var skillnaderna mellan de olika NPK-gödselmelen inte signifikant. Bästa ekonomiska resultatet utgående från kvalitets- och skördemedeltalen gav Cemagros K2 gödselmedlet. Västankvarn försöksgård, Ingå Försök med 130 kg N/ha vid sådd. Jordarten är gyttjelera och ph är 5,8. Markens fosfor- och svavelhalter är tillfredsställande och kaliumhalten är god. Gödsling Skörd Protein Intäkt 1) Skillnad till AN /ha kg/ha Rel. Tal /ha Skillnad /ha Yara Mila NP , Yara Mila Y , Cemagro K , Belor Premium , Tigoteam , AN , ) Kvävegödslingens lönsamhet= skördens värde /ha gödslingskostnaden /ha Markkarteringsuppgifter för försöket med 130 kg N. Näringsämne Mängd Enhet Ca 2910 mg/l K 278 mg/l P 14,2 mg/l Mg 242 mg/l Na 31 mg/l Cu 3,1 mg/l Zn 2,2 mg/l S 12 mg/l Mn 7 mg/l Ledningstal 1,2 10-µS/cm 27

29 Västankvarn försöksgård, Ingå Försök med 120 kg N/ha vid sådd. Jordarten är gyttjelera och ph är 5,9. Markens fosforhalt är tillfredsställande och kalium- samt svavelhalten är god. Gödsling Skörd Protein Intäkt 1) Skillnad till AN /ha kg/ha Sl /ha Skillnad /ha Yara Mila Y , Yara Mila NP , Cemagro K , Belor Premium , AN , ) Kvävegödslingens lönsamhet= skördens värde /ha gödslingskostnaden /ha Markkarteringsuppgifter för försöket med 120 kg N. Näringsämne Mängd Enhet Ca 2520 mg/l K 134 mg/l P 9,4 mg/l Mg 180 mg/l Na 22 mg/l Cu 5,6 mg/l Zn 2,4 mg/l S 30 mg/l Mn 6 mg/l Ledningstal 1,5 10-µS/cm 28

Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden Resultat... 6

Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden Resultat... 6 FÖRSÖKSRAPPORT 2012 Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 2.1 Organisation... 2 2.2 Personal... 2 3. Växtperioden 2012... 3 3.1. Försöksplatserna... 4 3.2. Försöksfälten... 5 4. Resultat...

Läs mer

Lämpliga sorter i ekologisk odling - spannmål Lönsam ekoväxtodling, YA Gamla Vasa enheten, Merja Högnäsbacka, MTT Ylistaro

Lämpliga sorter i ekologisk odling - spannmål Lönsam ekoväxtodling, YA Gamla Vasa enheten, Merja Högnäsbacka, MTT Ylistaro Lämpliga srter i eklgisk dling - spannmål 20.1.2010 Lönsam ekväxtdling, YA Gamla Vasa enheten, Merja Högnäsbacka, MTT Ylistar MTT kasvintutannn tutkimus Ylistar rutaseuranta (kynnös, rm HsS) Tjäle 15.10.

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.12.2016 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete

Läs mer

Ekosortförsök i Finland Micaela Ström Ekotankesmedja

Ekosortförsök i Finland Micaela Ström Ekotankesmedja Ekosortförsök i Finland 2012-2014 Micaela Ström Ekotankesmedja 10.2.2015 GAMMELBY 2014 ÅLAND 2014 ÅLAND/GAMMELBY 2012-2014 ProAgria 2014 (Egentliga Finland; Mellilä, Södra Savolax; St Michel, Gammelby

Läs mer

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av Ekosortförsök i Lovisa 2015 Micaela Ström 17.12.2015 Syfte med ekosortförsöket Det finns för få ekologiska försök i Finland! Jämföra hur äldre sorter klarar sig i jämförelse med våra nutida

Läs mer

Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå , Pernå Patrik Erlund

Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå , Pernå Patrik Erlund Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå 10.6.2010, Pernå 11.6.2010 Patrik Erlund 180 160 140 Oljeväxtarealen och -skörden 2002-2010 2000 1800 1600 1000 ha 120 100 80 60 40 20 1400 1200 1000

Läs mer

Nederbörd Brunnby

Nederbörd Brunnby Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47

Läs mer

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB NYA SORTER GER MERVÄRDE Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB DET LÖNAR SIG ATT BYTA TILL EN NY SORT Nya sorter erbjuder bättre ekonomiskt resultat med mindre satsningar! Bättre avkastningsförmåga

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Eviras publikationer 4/2011. Kvalitetsuppföljning. av den inhemska spannmålsskörden 2010

Eviras publikationer 4/2011. Kvalitetsuppföljning. av den inhemska spannmålsskörden 2010 Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010 Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010 Beskrivning Utgivare Livsmedelssäkerhetsverket

Läs mer

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små

Läs mer

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukaredagarna 2011 Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska

Läs mer

Växjö möte 8 december 2009

Växjö möte 8 december 2009 Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län 215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök har detta år minskat till 7 stycken. Ett har tagits bort på grund av

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Bibliografiska uppgifter för Vårvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet Västmanland Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. År 2007 skördades 3 sortförsök med höstråg inom Skåneförsöken. Resultaten från de enskilda försöken finns redovisade

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Aktuellt från VPE Nr. 5 2008 Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Artförsök med höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete Artförsök med vårsäd; korn, havre, vårvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna

Läs mer

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd

Läs mer

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling. Rågvete 006 fanns i Animalibältet 7 stycken rågveteförsök.de tidigare riksförsöken ingår numera i länsförsöken. Avkastningen har varierat från 6 000 kg/ha till 9 000 kg/ha. I alla försök har block behandlats

Läs mer

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Under 2015 avkastade Sanette bäst i JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Vårkorn I år prövades 54 kornsorter och av de 23 sorter som varit med mer än 2 år

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Aktuellt från VPE Nr/avsnitt 7 Utgivare SLU, Institutionen

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Rapporter från Fältforsk - Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent. VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga

Läs mer

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com 2013 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013 BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com VI HAR UPPDATERADE KVALITETS- OCH PRISUPPGIFTER PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM BÄSTA

Läs mer

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO PRODUKTINFORMATION 2015 Brett sortiment av vårutsäde och fånggrödor Läs mer om sorterna och deras odlingsegenskaper DANISH INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGROS KVÆGFODERPROGRAM 2014 Val av

Läs mer

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi Aktuellt från Lantmännen Jan Lyckman Landscape Bästa utsädet - vår strategi Upptakt vårutsäde 2013 30 olika utsädespartier med en smittnivå som inte anses behöva betning Vilket utsäde väljer du? Parti

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Torp är det högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford och Mariboss är fortsatt

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

Gödslingsförsök Juha Liespuu

Gödslingsförsök Juha Liespuu Gödslingsförsök Juha Liespuu 28.10.2010 Väderförhållandena under vegetationsperioden i Vihtis 2010 Den effektiva värmesumman: 1562 o C (1300 o C) Nederbördsmängden: 274 mm (302 mm) Växtsäsongen började

Läs mer

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Anna-Karin Krijger 1, Maria Stenberg 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara, Anna-Karin.Krijger@hushallningssallskapet.se.

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet

Läs mer

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: nils.yngveson@hush.se Sammanfattning I en försöksserie provas fem odlingsstrategier i två höstvetesorter. Avsikten

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades sju sortök

Läs mer

Såtid höstvete och vårsäd

Såtid höstvete och vårsäd Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Såtid höstvete och vårsäd SNABBSAMMANFATTNING L7-170 En senare sådd av höstvete med fjorton dagar har inte medfört en minskad

Läs mer

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014. TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014. TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com 2014 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014 TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com DE SENASTE KVALITETS- OCH PRISSÄTTNINGS- UPPGIFTERNA HITTAR DU PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas

Läs mer

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J. Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd sorter och odlingsteknik Sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa Sverige och Staffan Larsson SLU (sortegenskaper) lars.wijkmark@vxa.se Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Höstvete

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Våroljeväxter Författare Roland J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Jordbrukardagar 2016

Jordbrukardagar 2016 Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Odlingssystem i höstvete

Odlingssystem i höstvete Odlingssystem i höstvete FÖRSÖKSBOK sidorna 115-120 Nils Yngveson försöksfrågeställning odlingsintensitet med högst lönsamhet genom anpassade insatser, utsädesmängd, kväve och växtskydd kombinerat med

Läs mer

FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.

FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3. FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3 1 Inst f växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp, 3 Växtskyddscentralen,

Läs mer

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Under år 2004 utfördes tio försök med vårkorn inom Skåneförsöken. Två försöksserier genomfördes, sju försök, L7-401, med aktuella sorter samt tre försök, L7-4011, med EUsorter. Resultaten presenteras

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se LS3-9011 2010 Försöksvärdar: Karlsfälts Jordbruks AB, Viken nordväst Skåne Nils-Olof

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

POM. Programmet för odlad mångfald

POM. Programmet för odlad mångfald Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete

Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Hushållningssällskapens multimedia Utgivningsår 2007 Författare Jahr K. Adress Växtskyddscentralen

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Ekospannmålens kvalitet Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Raisio Abp Företagspresentation Augusti 2013 Raisio-koncernen Verksamhet i 9 länder, huvudkontor i Reso Produktion på 15 orter i 4 länder

Läs mer

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sorter växtnäring och odlingsteknik Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sammanfattning Effekten

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2013

Odlingssystem i höstvete 2013 Av Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete 2013 SAMMANFATTNING Skåneförsöken fortsätter satsningen på odlingssystemförsök i höstvete. I den

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Utgivare SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för precisionsodling Utgivningsår 2006 Författare Mellqvist E. Adress Växtskyddscentralen,

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland På platser med mindre vinterpåfrestningar, främst i D- och E-områdena, överträffar de allra flesta sorterna s avkastning. Under tuffare förhållanden

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

Ingelstorp Naturbruks gy.

Ingelstorp Naturbruks gy. Vårkorn År 2004 var det utlagt 16 st sortförsök i vårkorn. Många nya sorter har provats under de senaste året. Hela 13 nya sorter finns med i länsförsöken (L7-401) samt några nya nummersorter i riksförsöken.

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer