Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)"

Transkript

1 DATUM UTSKRIFT SIDA 1/16 KAPITEL MYNDIGHETSUTÖVNING AVSNITT HANDLÄGGNING MISSBRUK GILTIGT INOM R FÖR SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG SUSSI THAYSEN GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN DIARIENR SN REVIDERAD Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall Innehållsförteckning 1 Inledning Riktlinjernas syfte och tillämpning Syfte Målgrupp Förutsättningar för vård enligt LVM Fortgående missbruk Specialindikationerna Hälsoindikationen Sociala indikationen Skadeindikationen Syftet med vård enligt LVM När är socialtjänstlagens möjligheter uttömda? LVM och/eller LPT Anmälan- och uppgiftsskyldighet Utredningsförfarande Inleda utredning enligt 7 LVM Läkarintyg enligt 9 LVM Polishandräckning enligt 45 LVM Ansökan om plats på LVM-hem Avsluta utredning Ansökan enligt 11 LVM Omedelbart omhändertagande enligt 13 LVM Underställighet och verkställighet av beslut enligt 13 LVM Upphörande av beslut enligt 13 LVM Tidsfrister vid omedelbart omhändertagande Delegering av beslut enligt LVM Den rättsliga processen Den muntliga förhandlingen Överklagande till kammarrätt och Regeringsrätten Vårdens verkställighet och genomförande Övrigt... 15

2 DATUM UTSKRIFT SIDA 2/16 R FÖR 6.1 LVM-hemmens behandlingsmetoder Vårdtid Vård i annan form 27 LVM Socialnämndens ansvar efter vårdtidens slut SiS skyldighet att följa upp vården Åtalsprövning Överlämnande till särskild vård... 16

3 DATUM UTSKRIFT SIDA 3/16 1 Inledning R FÖR De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) angivna målen för samhällets socialtjänst ska vara vägledande för all vård som syftar till att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel. Vården ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde. (1 LVM) Enligt 2 LVM ska vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med honom eller henne enligt bestämmelserna i SoL. Under vissa förutsättningar som anges i LVM ska en missbrukare dock beredas vård oberoende av eget samtycke. 1.1 Riktlinjernas syfte och tillämpning Syfte Syftet med riktlinjerna är: att fungera som socialnämndens styrdokument för de handläggare som utreder ärenden enligt LVM. att bidra till mer enhetliga bedömningsgrunder för att garantera likställighet och rättssäkerhet Målgrupp LVM gäller för vuxna missbrukare från 18 år men tillämpas i praktiken huvudsakligen för missbrukare över 20 år. Den som har fyllt 18 år men inte 20 år ska dock i första hand beredas vård med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), om sådan vård med hänsyn till den unges behov och personliga förhållanden i övrigt bedöms vara lämpligare än annan vård. På samma sätt har lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) företräde före LVM när det gäller psykiskt sjuka missbrukare. 2 Förutsättningar för vård enligt LVM För att vård enligt LVM ska komma till stånd måste såväl generalindikationen som någon av specialindikationerna i 4 LVM vara tillämpliga, vilket innebär att tvångsvård ska beslutas om: 1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, 2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något annat sätt, och 3. han eller hon till följd av missbruket a. utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara (hälsoindikationen), b. löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv (sociala indikationen), eller c. kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående (skadeindikationen).

4 DATUM UTSKRIFT SIDA 4/16 R FÖR Fortgående missbruk Alkohol För att man ska kunna tala om missbruk av alkohol måste det röra sig om en inte alltför obetydlig konsumtion. Med fortgående alkoholmissbruk menas att missbruket ska ha en viss varaktighet. Det får inte röra sig om en tillfällig överkonsumtion, även om den i något fall skulle kunna medföra en sådan hälsorisk som kan inrymmas i specialindikationen. Även missbruk som återkommer i perioder kan omfattas av lagen. (Prop. 1981/82:8, s. 74). Narkotika Med missbruk av narkotika avses allt icke-medicinskt bruk av narkotika. Ett fortgående missbruk av narkotika är i princip allt injektionsmissbruk samt dagligt eller så gott som dagligt missbruk oberoende av intagningssätt och medel. (Prop. 1981/82:8, s. 75). Flyktiga lösningsmedel Med missbruk av flyktiga lösningsmedel menas inandning av medlen i syfte att berusa sig. Missbruk av dessa preparat är förenade med allvarliga risker. Det kan medföra omedelbara fysiska skador som hjärtstillestånd och andningsförlamning och risken för överdosering med medvetslöshet som följd är stor. Efter långvarigt sniffande uppkommer leverskador, njurskador och skador på de blodbildande organen. Även risk för hjärnskador föreligger, speciellt vid bensinsniffning på grund av blyhalten. Lösningsmedlen kan framkalla beroende på samma sätt som alkohol och narkotika. Vanesniffaren utvecklar tolerans mot medlet och drabbas av abstinensbesvär. De sociala skadorna är vanligtvis påtagliga. (Prop. 1987/88:147, s ) Ett fortgående missbruk av flyktiga lösningsmedel föreligger vid ett dagligt eller annars regelbundet återkommande missbruk (SOU 2004:3, s. 135). 2.2 Specialindikationerna Hälsoindikationen Hälsoindikationen anknyter till missbrukarens hälsotillstånd och till faran att det allvarligt kan försämras om den enskilde inte får vård. Sådan fara föreligger om det finns en medicinskt påvisbar hälsorisk för missbrukaren eller om den enskilde medvetet eller omedvetet utsätter sin hälsa för allvarlig fara. Det är inte bara det uppenbara hotet mot hälsan som missbruket i sig utgör som avses utan även att den enskilde till följd av missbruket försummar sin hälsa. Missbrukaren kanske underlåter att äta, utsätter sig för risken att förolyckas eller frysa ihjäl eller försummar att sköta en sjukdom som kräver kontinuerlig medicinering. Objektivt ska man kunna konstatera att missbrukarens fysiska eller psykiska tillstånd är sådant att denne måste ha vård eller i vart fall måste iaktta avhållsamhet från alkohol eller narkotika för att inte allvarligt förvärra sitt tillstånd. (Prop. 1981/82:8, s. 40)

5 DATUM UTSKRIFT SIDA 5/16 R FÖR Sociala indikationen Den sociala indikationen tar sikte på omständigheter som vid en helhetsbedömning framstår som avgörande för den enskildes fortsatta liv. Enligt den sociala indikationen ska tvångsvård beslutas om någon till följd av missbruket löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv. Det ska handla om en utomordentligt allvarlig situation där missbruket näst intill omintetgör missbrukarens möjligheter att under lång tid framöver leva ett människovärdigt liv. Den sociala indikationen gäller framför allt de individer som är på väg mot en livsföring där drogen är det centrala och där risken för kriminalitet, våld, prostitution samt för tidig död är starkt förhöjd. Tanken med den sociala indikationen är att den ska användas i ett skede då det ännu är möjligt att bryta en destruktiv utveckling. (Prop. 1987/88:147, s. 92) Indikationen tar således främst sikte på unga missbrukare i syfte att minska risken för att de blir helt utslagna från utbildning och arbetsmarknad, utestängda från ett normalt boende och inte längre kan upprätthålla normala relationer (Prop. 1987/88:147, s. 46). När det gäller äldre personer med missbruk och ofta långvariga missbruksproblem är den sociala utslagenheten ofta manifest. Behandlingsmålet i dessa fall blir ofta att återföra missbrukaren till ett mindre riskutsatt liv och handlar främst om stödjande insatser och humanitär omvårdnad. Tvångsvård för denna grupp kan ibland vara nödvändig för att bryta ett pågående missbruk som kan leda till skadeverkningar av medicinsk natur. Även om hälsoaspekten dominerar bland äldre missbrukare och hänsyn till den sociala utvecklingen inte alltid bör tillmätas lika stor vikt som för unga missbrukare finns det dock äldre med en bättre social förankring. Vid bedömningen av behovet av vård för dessa personer behöver man ta större hänsyn till de sociala skadeverkningarna av ett ökande missbruk. (Prop. 1987/88:147, s. 47) Den sociala indikationen kan i dessa fall även tillämpas på äldre personer med missbruksproblem Skadeindikationen Skadeindikationen gäller två situationer; dels då missbrukaren kan befaras komma att allvarligt skada sig själv och dels då missbrukaren kan befaras komma att allvarligt skada någon närstående. I det första fallet avses risken för självmord. (SOU 2004:3, s. 139) Innan ingripande med stöd av LVM övervägs bör det i dessa fall prövas om inte LPT är tillämplig och läkare behöver kopplas in för att bedöma risken för självmord. Vad gäller risken för att närstående allvarligt skadas avses inte bara fysisk skada. Även sådant psykiskt lidande som familjemedlemmar kan utsättas för genom ett hotfullt, aggressivt eller hänsynslöst uppträdande kan utgöra grund för ingripande. (Prop. 1981/82:8, s. 76) Närståendeskyddet föreligger redan vid fara för allvarlig skada, det behöver således inte redan ha uppkommit skada för att LVM ska bli tillämplig. Detta till skillnad från straffrättsliga ingripanden som förutsätter ett fullbordat brott eller ett åtalbart försök till brott. (Prop. 1987/88:147, s. 50) Med närstående avses främst nära anhöriga som står i sådant beroendeförhållande till missbrukaren att de exempelvis kan tveka att göra en polisanmälan om hot eller misshandel. Som närstående räknas i regel make/maka, partner, varaktigt

6 DATUM UTSKRIFT SIDA 6/16 R FÖR sammanboende, barn, föräldrar och syskon, även i de fall de inte längre har gemensam bostad med missbrukaren. Även den som har gemensamma barn med missbrukaren räknas som närstående oavsett om han eller hon är eller har varit sammanboende med missbrukaren. (Prop. 1981/82:8, s. 76) Skadeindikationen kan inte användas för missbrukare som bedöms vara farliga för exempelvis grannar, vänner eller omgivningen i allmänhet. Utomstående personer befinner sig i regel i en avsevärt mindre utsatt situation i förhållande till missbrukaren än vad dennes närmaste gör. (Prop. 1987/88:147, s. 50) 2.3 Syftet med vård enligt LVM Enligt 3 LVM ska tvångsvården syfta till att genom behövliga insatser motivera missbrukaren så att han eller hon kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk. Detta innebär att behandlingsinsatser ska påbörjas under LVM-vistelsen med avsikt att motivera missbrukaren till fortsatt behandling på frivillig väg. Förutom behandlingsinsatser mot själva missbruket kan insatserna även omfatta bostad och arbete/sysselsättning. I lagens förarbeten anges att ett viktigt mål är att bryta en destruktiv utveckling och att vården ska ses som inledning till en behandling som kan leda till frihet från missbruk och en förbättrad livsstil i övrigt. Vårdplaneringen ska därför också inkludera insatser i anslutning till tvångsvården. Behandlingsmålen ska vara flexibla och anpassas till den enskildes motivation och förmåga att tillgodogöra sig vården. 2.4 När är socialtjänstlagens möjligheter uttömda? En förutsättning för vård enligt LVM är att möjligheterna att tillgodose missbrukarens behov av vård i frivillig form är uttömda eller har bedömts vara otillräckliga. Ett samtycke till frivillig vård undanröjer inte automatiskt behovet av vård enligt LVM. Socialnämnden är skyldig att självständigt pröva om samtycket till frivillig vård kan bedömas tillförlitligt. Det kan finnas anledning att tillämpa vård enligt LVM även när samtycke till frivillig vård föreligger, exempelvis när missbrukaren vid upprepade tillfällen har avbrutit frivillig vård oplanerat och i förtid för att snabbt återfalla i missbruk. Alla möjligheter till frivillig vård behöver inte ha prövats i praktiken men missbrukaren måste ha fått erbjudande om, och ha varit med och diskuterat, vårdformer som har bedömts passa honom eller henne innan det kan slås fast att han eller hon är omotiverad till frivillig vård eller att frivilliga insatser bedöms vara otillräckliga. 2.5 LVM och/eller LPT Socialtjänsten har huvudansvaret för vård och behandling av missbrukare. Vissa uppgifter inom missbruksvården åligger dock hälso- och sjukvården såsom medicinsk avgiftning och behandling av akuta psykiska komplikationer. Ibland ges mer långvarig

7 DATUM UTSKRIFT SIDA 7/16 R FÖR vård vid toxiska psykoser eller allvarligare psykiska tillstånd som kan följa av missbruk. I förarbetena till LPT (Prop. 1990/91:58, s. 92) anges att om den psykiska störningen är tillräckligt svår bör behandlingsuppgiften falla inom psykiatrins ansvarsområde även om det finns en kombinationsproblematik med ett intensivt missbruk. Om det däremot är missbruket som bedöms vara det primära, och tvångsåtgärder är nödvändiga, bör LVM tillämpas i första hand och psykiatrisk tvångsvård vara en sista utväg för att klara de allvarliga psykiska komplikationerna (Prop. 1990/91:58, s. 93). Beslut om vård enligt LVM kan fattas även om någon för en kortare tid ges vård med stöd av LPT, exempelvis vid korttidsvård av en missbrukare som drabbats av alkoholpsykos under abstinens. Om psykiatrisk tvångsvård behövs under längre tid bör LVM-vården upphöra genom att missbrukaren skrivs ut från LVM-hemmet. Psykiatrisk tvångsvård får inte bedrivas på LVM-hem. 2.6 Anmälan- och uppgiftsskyldighet De myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare är enligt 6 1 st. LVM skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av vård enligt LVM. Anmälningsplikten omfattar statliga och kommunala myndigheter såsom Kriminalvården, Polismyndigheten och Försäkringskassan. Anmälningsplikten gäller inte myndigheter inom hälso- och sjukvården utöver vad som regleras i 6 2 st. LVM. I denna paragraf framkommer att en läkare genast ska göra anmälan till socialnämnden om denne i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av omedelbart omhändertagande enligt 13 LVM eller vård enligt LVM. Detta gäller i de fall då läkaren bedömer att den enskilde inte kan beredas tillfredställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg eller inom hälsooch sjukvården i övrigt. Enligt 7 LVM är de myndigheter som omfattas av anmälningsplikten i 6 1 st. LVM skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för en utredning enligt 7 LVM. Samma skyldighet att på socialnämndens begäran lämna uppgifter som är av betydelse om den enskilde i behov av vård åligger läkare som bedömt att den enskilde inte kan beredas tillfredställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg eller inom hälso- och sjukvården i övrigt (6 2 st. LVM). I offentlighets- och sekretesslagen (OSL) finns en bestämmelse som möjliggör uppgiftslämnande även i vissa situationer när det inte föreligger uppgiftsskyldighet. Enligt 26 kap. 9 2 p. OSL hindrar inte sekretessen enligt 1 att uppgift om en enskild missbrukare eller någon närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälsooch sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd. En förutsättning är att det föreligger ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel samt att missbruket är allvarligt och

8 DATUM UTSKRIFT SIDA 8/16 R FÖR har en viss varaktighet. Det behöver dock inte vara så allvarligt att samtliga förutsättningar för tvångsvård är uppfyllda. 3 Utredningsförfarande 3.1 Inleda utredning enligt 7 LVM Socialnämndens utredningsskyldighet regleras i 11 kap. 1 SoL och 7 LVM. Enligt 11 kap. 1 SoL är socialnämnden skyldig att utan dröjsmål inleda utredning om nämnden har fått kännedom om något som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Om det inte finns förutsättningar för att inleda utredning enligt 7 LVM får utredning endast inledas med stöd av 11 kap. 1 SoL. Att inleda utredning enligt SoL innebär att åtgärder inte får vidtas utan samtycke. Enligt 7 LVM ska socialnämnden inleda utredning när den genom anmälan enligt 6 LVM eller på något annat sätt har fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård. Nämnden måste därför ta ställning till om det kan föreligga skäl för tvångsvård eller inte. Om det vid en förhandsbedömning framkommer att det inte föreligger förutsättningar för tvångsvård enligt 4 LVM får utredning inte inledas mot den enskildes vilja. Missbrukaren ska om möjligt informeras när en utredning enligt 7 LVM inleds. Den enskilde ska då även informeras om nämndens möjlighet att begära polishandräckning för läkarundersökning. Kontakten med missbrukaren bör om möjligt ske både skriftligen, med en uppmaning om att kontakta socialnämnden så snart som möjligt, och genom personlig kontakt. Ärenden enligt LVM ska handläggas skyndsamt (37 LVM). Enligt 10 LVM ska socialnämndens utredning innehålla följande: en redogörelse för missbrukarens aktuella förhållanden, uppgifter om tidigare vidtagna och planerade åtgärder, uppgift om i vilket LVM-hem intagning kan ske, samt information om vilken vård utanför hemmet som planeras om intagning sker. Det är viktigt att LVM-vården så långt som möjligt ses som ett led i ett långtgående behandlingsarbete. 3.2 Läkarintyg enligt 9 LVM När LVM-utredning har inletts ska socialnämnden, om det inte är uppenbart obehövligt, besluta om läkarundersökning av missbrukaren och utse en läkare för undersökningen (9 LVM). Stockholms läns landsting har genom Beroendecentrum Stockholm och Maria Beroendecentrum AB skyldighet att tillgodose socialnämndernas behov av läkare som ska stå för undersökningen.

9 DATUM UTSKRIFT SIDA 9/16 R FÖR En remiss med kort bakgrund till utredningen bör sändas till anvisad läkare. Läkaren ska i ett intyg ange missbrukarens aktuella hälsotillstånd. Läkarintyget har stort värde som bevismaterial i förvaltningsrätten och ska i normalfallet begäras. Socialnämnden kan avstå från att besluta om läkarundersökning om det är uppenbart obehövligt, exempelvis om missbrukarens hälsotillstånd klart framgår av en utförlig anmälan från läkare. Enligt 37 LVM ska mål och ärenden enligt LVM handläggas skyndsamt. Det innebär att det i normala fall inte bör vara ett problem att läkarintyg som upprättats under utredningstiden är inaktuella vid förvaltningsrättens prövning. Förvaltningsrätten kan, om det behövs av något skäl, själv besluta om läkarundersökning (11 3 st. LVM) Polishandräckning enligt 45 LVM Om missbrukaren vägrar att medverka till läkarundersökning kan socialnämnden eller förvaltningsrätten med stöd av 45 1 p. LVM begära polishandräckning till beslutad läkarundersökning. Om missbrukaren självmant inställer sig hos läkaren, samtidigt som det finns en begäran om handräckning hos polisen, bör läkaren kontakta handläggaren inom socialförvaltningen efter genomförd undersökning så att begäran om handräckning kan återkallas. I den remiss som skickas till läkaren ska därför alltid anges att handläggaren på socialförvaltningen ska informeras direkt efter att läkarundersökningen är genomförd. 3.3 Ansökan om plats på LVM-hem Staten är huvudman för LVM-hemmen. Statens institutionsstyrelse (SiS) är enligt 6 kap. 3 SoL central förvaltningsmyndighet för dessa hem. SiS ansvarar för planering, ledning, drift och tillsyn över institutionerna samt anvisning av plats till dessa. SiS ska i samråd med socialnämnden och institutionen tillgodose den enskildes behov av vård och behandling. Inom SiS finns en placeringsgrupp med uppgift att hitta en lämplig institutionsplats för den enskilde missbrukaren. När utredning enligt 7 LVM har inletts ska kontakt med placeringshandläggare på SiS etableras. Ansökan om plats på LVM-institution görs på en speciell blankett. Med platsansökan bifogas ansökan till förvaltningsrätten, utredning samt läkarintyg. Efter samråd med socialnämnden och institutionen lämnar placeringsenheten en platsanvisning till en viss institution. Kopia på anvisningen skickas därefter till socialnämnden och till institutionen. 3.4 Avsluta utredning Alla utredningar som påbörjas med stöd av 7 LVM leder inte till ansökan om vård. Utredningen kan exempelvis avslutas med hänvisning till att missbrukarens vårdbehov kan tillgodoses på frivillig väg enligt SoL eller enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Utredningen kan också avslutas på grund av att det inte går att styrka indikationerna i 4 LVM, vilket kan bero på att den enskilde inte har kunnat

10 DATUM UTSKRIFT SIDA 10/16 R FÖR hittas, har flyttat utomlands eller har avlidit. En utredning kan också avslutas med hänvisning till att missbrukaren vårdas med stöd av LPT eller avtjänar fängelsestraff. Skälen till att utredningen avslutas ska dokumenteras och den enskilde ska informeras om beslutet. 4 Ansökan enligt 11 LVM Om socialnämnden efter genomförd utredning anser att det finns skäl till att missbrukaren ska beredas tvångsvård ska socialnämnden ansöka om sådan vård hos förvaltningsrätten. Missbrukaren ska informeras om rätten att enligt 11 kap. 9 SoL få företräde inför nämnden. Innan ärendet avgörs ska missbrukaren också enligt 17 förvaltningslagen (FL) ha delgivits utredningen och beretts tillfälle att yttra sig. I ansökan om vård enligt LVM ska socialnämnden ange de grunder, generalindikation och den eller de specialindikationer, som åberopas till stöd för ansökan. Med ansökan ska följande bifogas: eventuell anmälan som ligger till grund för utredningen, socialnämndens utredning inklusive vårdplan, läkarintyg enligt 9 LVM gällande missbrukarens aktuella hälsotillstånd, uppgift om eventuell kompletterande muntlig bevisning, utdrag ur socialnämndens protokoll, samt i förekommande fall fullmakt för den som företräder socialnämnden som ombud vid den muntliga förhandlingen i domstol. Ansökan om vård enligt 11 LVM kan återkallas av socialnämnden. Beslutet ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Om den som företräder socialnämnden i rätten ska ha möjlighet att återkalla ansökan krävs en fullmakt från nämnden. För att ett beslut om vård enligt LVM ska kunna verkställas innan det vunnit laga kraft måste förvaltningsrätten särskilt bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. Socialnämnden måste därför i sin ansökan ange behovet av omedelbar verkställighet. Om det inte längre finns skäl för ett omhändertagande ska socialnämnden genast besluta att detta ska upphöra. Ett sådant beslut får även meddelas av rätten. (18 b LVM) 4.1 Omedelbart omhändertagande enligt 13 LVM I akuta situationer får socialnämnden med stöd av 13 LVM fatta beslut om omedelbart omhändertagande av en missbrukare. Även förvaltningsrätten kan, efter nämndens ansökan om vård, besluta om omedelbart omhändertagande. Efter överklagande kan ett sådant beslut även fattas av kammarrätten. För att socialnämnden ska kunna fatta beslut om att en missbrukare omedelbart ska omhändertas måste följande förutsättningar föreligga:

11 DATUM UTSKRIFT SIDA 11/16 R FÖR 1. det är sannolikt att missbrukaren kan beredas vård med stöd av LVM, och 2. rättens beslut om vård kan inte avvaktas på grund av att missbrukaren kan antas få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat, om han eller hon inte får omedelbar vård, eller på grund av att det finns en överhängande risk för att missbrukaren till följd av sitt tillstånd kommer att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Observera att specialindikationen i 4 p. 3 b LVM (sociala indikationen), då missbrukaren löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, inte kan utgöra grund för omedelbart omhändertagande. Vid omedelbart omhändertagande bör läkare tillkallas, bland annat för att utesluta möjligheten att personens tillstånd beror på något annat än missbruk. Läkaren bör också kunna ta ställning till om personen är i omedelbart behov av vård enligt LPT eller annan sjukhusvård. Ett beslut om omedelbart omhändertagande enligt 13 LVM gäller omedelbart (43 LVM). Polisen har inte befogenhet att göra omedelbara omhändertaganden självständigt. För att polisen ska kunna ingripa i en akutsituation då nämndens beslut om omedelbart omhändertagande inte kan avvaktas finns en bestämmelse i 12 a polislagen (1984:387) som ger polisen möjlighet att ingripa för att säkerställa att ett sådant beslut kan komma till stånd. Bestämmelsen innebär att polisen får ta hand om en person som förväntas bli omhändertagen enligt LVM och överlämna honom eller henne till sjukhus för medicinsk bedömning Underställighet och verkställighet av beslut enligt 13 LVM Om socialnämnden har beslutat om omedelbart omhändertagande ska beslutet enligt 15 LVM utan dröjsmål och senast dagen efter beslutet underställas förvaltningsrätten. Detta innebär i normalfallet samma dag och senast dagen efter det att beslutet har fattats. Med dagen efter beslutet avses nästkommande datum. Om den dag som underställning senast ska ske infaller på en lördag, söndag, annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton får underställning ske nästa vardag. Om socialjouren har fattat beslut om omedelbart omhändertagande ska socialnämnden underrättas direkt på morgonen första vardagen efter att beslutet har fattats. Oavsett om beslutet är verkställt ansvarar socialnämnden för underställning till förvaltningsrätten. Socialnämnden ska i anslutning till beslut om omedelbart omhändertagande anmäla behov av vårdplats till SiS som ansvarar för att anvisa plats. Nämnden ansvarar därefter för att verkställa beslutet genom att utan dröjsmål se till att missbrukaren bereds vård på LVM-hem eller på sjukhus (19 LVM). Detta kan ske genom egen försorg eller med begäran om polishandräckning (45 2 p. LVM). Om det är möjligt ska socialnämnden låta den omedelbart omhändertagne få ta del av handlingarna i ärendet. Den enskilde ska informeras om sin rätt att yttra sig skriftligt till rätten inom en viss angiven tid, att begära muntlig förhandling vid rätten och att få

12 DATUM UTSKRIFT SIDA 12/16 R FÖR offentligt biträde av rätten. Den omhändertagne ska också informeras om att rätten kan komma att avgöra målet även om det inte lämnas något yttrande. (16 LVM) Upphörande av beslut enligt 13 LVM Ett beslut om omedelbart omhändertagande upphör enligt 18 a LVM att gälla: om beslutet inte har underställts förvaltningsrätten inom den tid som anges i 15 (utan dröjsmål och senast dagen efter beslutet), om ansökan om vård inte har gjorts inom den tid som anges i 18 (inom en vecka från det att förvaltningsrätten meddelade beslut att omhändertagandet skulle bestå), när rätten avgör frågan om vård, eller om den omhändertagne häktas. Socialnämnden har befogenhet och skyldighet att upphäva ett beslut om omhändertagande om det inte längre finns skäl för omhändertagandet. Syftet med bestämmelsen är att missbrukaren inte ska behöva avvakta rättens beslut när det står klart för nämnden att omhändertagandet inte längre behövs. Rätten har samma befogenhet att upphäva ett sådant beslut. (18 b LVM) Tidsfrister vid omedelbart omhändertagande Senast fyra dagar från det att beslutet om omedelbart omhändertagande underställts förvaltningsrätten ska rätten pröva om omhändertagandet ska bestå. Om beslutet inte är verkställt när det underställs rätten, räknas de fyra dagarna från verkställighetsdagen. Förvaltningsrätten kan förlänga tiden till en vecka, om det på grund av någon särskild omständighet är nödvändigt. Om det inte finns skäl för omhändertagande ska rätten genast upphäva beslutet. (17 LVM) Om omhändertagande har beslutats enligt 13 1 eller 2 st. ska ansökan om tvångsvård ha inkommit till förvaltningsrätten inom en vecka från det att rätten meddelat beslut om att omhändertagandet ska bestå, i annat fall upphör beslutet automatiskt. Enligt 38 LVM gäller följande tidsfrister för förvaltningsrättens prövning: Om socialnämnden har fattat ett beslut om omedelbart omhändertagande ska rätten ta upp målet till avgörande inom en vecka från den dag då ansökan om tvångsvård kom in. Om socialnämnden har fattat beslutet om omedelbart omhändertagande efter det att socialnämnden har ansökt om vård, ska målet tas upp till avgörande inom en vecka från den dag då underställningen skedde. Om beslutet inte är verkställt när det underställs eller om förvaltningsrätten har beslutat om omedelbart omhändertagande enligt 13 3 st. LVM ska målet tas upp till avgörande inom en vecka från den dag då beslutet verkställdes. Förvaltningsrätten får förlänga dessa tider om det behövs ytterligare utredning eller om någon särskild omständighet gör det nödvändigt.

13 DATUM UTSKRIFT SIDA 13/16 R FÖR 4.2 Delegering av beslut enligt LVM Enligt 10 kap. 4 SoL kan ansökan om vård enligt 11 LVM samt beslut om omedelbart omhändertagande enligt 13 LVM delegeras till särskild avdelning inom socialnämnden som består av ledamöter eller ersättare i nämnden. Kan socialnämndens beslut om omhändertagande inte avvaktas får beslut om omhändertagande fattas av nämndens ordförande eller annan ledamot som nämnden har förordnat. Beslutet ska anmälas på nämndens nästa sammanträde. (13 2 st. LVM) 5 Den rättsliga processen Mål enligt LVM prövas i förvaltningsrätten som är allmän förvaltningsdomstol närmast under kammarrätten. Förvaltningsdomstolarnas avgöranden ska grundas på vad som framgår av handlingarna och vad som i övrigt framkommer i ärendet. Förhandlingen ska vara muntlig om det inte är uppenbart obehövligt. Parterna ska upplysas om sin rätt till muntlig förhandling och om någon av parterna begär det ska muntlig förhandling hållas. (39 LVM). Socialnämnden ska i samband med ett omedelbart omhändertagande informera den omhändertagne om rätten till offentligt biträde (16 LVM). Förvaltningsdomstolen ska se till att ett offentligt biträde tilldelas den som är aktuell för ansökan och prövning i domstol enligt LVM. 5.1 Den muntliga förhandlingen Den muntliga förhandlingen i förvaltningsrätten inleds med att socialnämnden redogör för sin ansökan. Detta innebär att nämnden klargör syftet med sin ansökan genom att yrka att förvaltningsrätten ska besluta om vård enligt LVM för den enskilde missbrukaren. Socialnämnden kan även yrka på att beslutet om vård ska gälla omedelbart. Det finns därutöver möjlighet att yrka på att domslut ska meddelas direkt efter förhandlingen i de fall då beslut om omedelbart omhändertagande saknas. Efter att socialnämnden redogjort för sin ansökan får motparten, det vill säga missbrukaren, ange om han eller hon medger eller bestrider yrkandet. Förhandlingen fortsätter med att socialnämnden anger vilka grunder man vill åberopa till stöd för sin talan. Grunderna för socialnämndens talan kan sägas vara en sammanfattning av den utredning som ligger till grund för ansökan om vård enligt LVM. Socialnämnden ska här ange vilka indikationer; generalindikation och specialindikation/er, som man anser ska ligga till grund för beslutet om vård. I den fortsatta förhandlingen ska socialnämnden göra eventuella kompletteringar av utredningen. Kompletteringarna ska gälla förhållanden och händelser av vikt som uppkommit efter att ansökan om vård lämnats in. Här kan socialnämnden dessutom presentera ytterligare skriftlig utredning som tillkommit. Motparten ges därefter

14 DATUM UTSKRIFT SIDA 14/16 R FÖR möjlighet att bemöta de uppgifter som framkommit i socialnämndens utredning. Slutligen bereds båda parterna möjlighet att bemöta varandras synpunkter och att ställa frågor till varandra. Efter detta följer eventuell bevisning, vilket exempelvis kan innebära att förhör med vittnen hålls. Socialnämnden och motparten får därefter göra sina slutanföranden (pläderingar), då parterna bereds tillfälle att redovisa vad som är väsentligt i målet och vad som enligt deras mening blivit bevisat. Efter avslutad förhandling tar rätten enskild överläggning och meddelar därefter domslut, antingen omedelbart eller senast inom fyra veckor. Rätten kan förordna att beslut om vård enligt LVM ska gälla omedelbart (43 LVM) Överklagande till kammarrätt och Regeringsrätten Förvaltningsrättens beslut om omedelbart omhändertagande eller domslut om beredande av vård kan överklagas till kammarrätten. Den enskilde ska alltid underrättas om sin rätt att överklaga ett beslut. Överklagan ska göras skriftligen och inom tre veckor från att missbrukaren tagit del av beslutet. Observera att enligt 23 FL ska överklagan från nämnden ha inkommit till förvaltningsrätten eller kammarrätten inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Kammarrättens beslut eller domslut kan överklagas till Regeringsrätten enligt 33 förvaltningsprocesslagen (1971:291). För prövning i Regeringsrätten krävs prövningstillstånd. 5.2 Vårdens verkställighet och genomförande Har förvaltningsrätten beslutat att någon ska beredas vård enligt LVM ansvarar socialnämnden för att se till att beslutet verkställs genom att missbrukaren bereds vård i ett hem som avses i 22 (LVM-hem) eller i de fall som anges i 24 1 st., på sjukhus (12 LVM). Socialnämnden har möjlighet att begära polishandräckning för att föra missbrukaren till vård (45 LVM). Vården ska inledas på sjukhus om förutsättningar för sjukhusvård är uppfyllda och det anses lämpligt med hänsyn till den planerade vården i övrigt (24 1 st. LVM). Verksamhetschefen för den sjukhusenhet där missbrukaren vistas ska se till att socialnämnden eller SiS genast informeras om missbrukaren vill lämna eller redan har lämnat sjukhuset. Verksamhetschefen ska också besluta att missbrukaren ska hindras från att lämna sjukhuset under den tid som behövs för att säkerställa att missbrukaren kan föras till ett LVM-hem. (24 3 st. LVM) Samma regler gäller då sjukhusvård ges under LVM-vården. Rättens beslut om vård enligt LVM måste påbörjas inom fyra veckor från den dag beslutet vann laga kraft, i annat fall upphör rättens beslut att gälla (12 2 st. LVM). Beslutet upphör också att gälla om missbrukaren, efter att vården har påbörjats, under sammanlagt minst sex månader i följd, har vistats utan tillstånd utanför LVMhemmet eller har varit intagen på häkte eller på kriminalvårdsanstalt (12 3 st. LVM).

15 DATUM UTSKRIFT SIDA 15/16 R FÖR 6 Övrigt 6.1 LVM-hemmens behandlingsmetoder För att kunna tillgodose olika individers behov varierar behandlingsmetoderna på LVM-hemmen. Alla LVM-hem ska dock börja med att göra en utredning av missbrukarens problem. Utredningen kan exempelvis bestå av färdighetstest, psykiatrisk utredning, social utredning, funktionsutredning och/eller demensutredning. De flesta hem har också en avgiftningsavdelning. Syftet med vård enligt LVM är både kortsiktigt i form av att bryta ett allvarligt och fortgående missbruk och långsiktigt i form av att motivera den enskilde missbrukaren till vård och behandling i frivilliga former. Motivationsarbetet på LVM-hemmen sker oftast genom att en kontaktperson vid institutionen knyts till den intagne. Personliga samtal, social träning och deltagande i institutionens dagliga aktiviteter är viktiga inslag. 6.2 Vårdtid Tvångsvården ska upphöra så snart syftet med vården har uppnåtts och senast när vården pågått i sex månader. Vårdtiden räknas från den dag då missbrukaren på grund av beslut inställt sig vid eller förts till LVM-hemmet eller till sjukhus. (20 LVM) Vårdtiden inkluderar inte den tid då missbrukaren olovligen vistas utanför LVM-hemmet eller är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt (21 LVM). Om tiden utanför LVM-hemmet uppgår till minst sex månader i följd upphör beslutet att gälla (12 3 st. LVM). SiS kan i samråd med socialtjänsten avsluta vård enligt LVM tidigare än sex månader om vårdplanen följs och behovet av LVM-vård inte längre föreligger. 6.3 Vård i annan form 27 LVM Socialnämnden har ansvar för att redan under utredningstiden påbörja planeringen av alternativ frivillig vård. Det är därför viktigt att den intagne missbrukarens handläggare i socialförvaltningen samarbetar aktivt med missbrukaren och dennes kontaktperson vid institutionen under tiden på LVM-hemmet. SiS fattar beslut om in- och utskrivning och ska kontinuerligt hålla socialnämnden informerad om hur vården fortskrider och samråda i alla angelägna frågor. Så snart det är möjligt ska SiS, efter samråd med socialnämnden, besluta att den intagne ska beredas tillfälle att vistas utanför LVM-hemmet för vård i annan form (27 LVM). Socialnämnden har ansvar för att se till att sådan vård anordnas, vilket kan innebära vistelse i HVB-hem, familjehem eller deltagande i strukturerade öppenvårdsprogram m.m. Om vården enligt 27 LVM inte fungerar kan SiS besluta att missbrukaren ska återföras till LVM-hemmet.

16 DATUM UTSKRIFT SIDA 16/16 R FÖR 6.4 Socialnämndens ansvar efter vårdtidens slut Vård enligt LVM ska syfta till att genom behövliga insatser motivera missbrukaren så att han frivilligt kan medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån missbruket. Detta innebär att vården ska ses som en länk i en längre vårdkedja där socialnämnden efter vårdtidens slut har ett fortsatt ansvar för att aktivt stödja missbrukarens fortsatta rehabilitering. Enligt 30 LVM ska socialnämnden aktivt verka för att den enskilde får bostad och arbete eller utbildning och se till att han eller hon får personligt stöd eller behandling för att varaktigt komma ifrån missbruket. 6.5 SiS skyldighet att följa upp vården SiS skyldighet att följa upp verksamheten regleras i 30 a 1 st. LVM. Uppföljningen omfattar såväl vårdtiden som tiden efter avslutad vård. För att kunna följa upp vården för sina klienter enligt 1 st. har SiS befogenhet att inhämta sekretessbelagda uppgifter om klienterna från socialnämnden, både under och efter vårdtidens slut (30 a 2 st.). Detta innebär inte att hela akter eller journaler ska lämnas till SiS, utan endast de uppgifter som SiS behöver för att kunna genomföra uppföljningen. 6.6 Åtalsprövning I 46 LVM anges att om någon som har beretts vård enligt LVM är misstänkt för brott, för vilket inte föreskrivs strängare straff än fängelse i ett år och som hör under allmänt åtal och brottet har begåtts innan vården påbörjades eller under vårdtiden, ska åklagaren pröva om åtal bör väckas. Om det inte är obehövligt ska SiS eller, om vården har upphört, socialnämnden höras. 6.7 Överlämnande till särskild vård Om en missbrukare har begått brott och samtidigt blir föremål för vård enligt LVM kan rätten överlåta åt socialnämnden eller, i fråga om den som redan är intagen i ett hem där sådan vård meddelas, åt den som förestår hemmet att anordna om behövlig vård. Innan rätten beslutar om överlämnande ska socialnämnden eller den som förestår hemmet höras. (31 kap. 2 1 st. brottsbalken) Är för brottet stadgat strängare straff än fängelse i ett år får överlämnande enligt 1 st. ske endast om det föreligger särskilda skäl (31 kap. 2 2 st. brottsbalken).

LVM. Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta. Frivillighet är grunden

LVM. Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta. Frivillighet är grunden LVM Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta Michael Rangne Specialist i psykiatri Norra Sttockholms Psykiatri Februari 2012 Frivillighet är grunden

Läs mer

LVM. Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta

LVM. Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta LVM Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta Michael Rangne Specialist i psykiatri Norra Sttockholms Psykiatri Februari 2012 Frivillighet är grunden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall; SFS 2005:467 Utkom från trycket den 17 juni 2005 utfärdad den 9 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om

Läs mer

Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Kriterier för LVM-vård 4 Tvångsvård skall beslutas om, 1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel

Läs mer

Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM. Inledande bestämmelser. 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen

Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM. Inledande bestämmelser. 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM Inledande bestämmelser 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som

Läs mer

Länsgemensam samverkansrutin mellan Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården i Västmanland vid ärenden utifrån Lagen om vård av missbrukare i vissa

Länsgemensam samverkansrutin mellan Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården i Västmanland vid ärenden utifrån Lagen om vård av missbrukare i vissa Länsgemensam samverkansrutin mellan Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården i Västmanland vid ärenden utifrån Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Innehållsförteckning Giltighet 1 Parter Syfte

Läs mer

xe8&feature=related

xe8&feature=related LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM LOB lag om omhändertagande av berusade personer LSU Lag om verkställighet

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

xe8&feature=related

xe8&feature=related LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM LOB lag om omhändertagande av berusade personer LSU Lag om verkställighet

Läs mer

Missbruk vad säger lagen?

Missbruk vad säger lagen? Missbruk vad säger lagen? Härnösand 12 december 2017 Ulrika Ekebro Innehåll 9:30 Övergripande om socialtjänstens ansvar Lagreglerat ansvar och begränsningar Förebygga Upptäcka Motivera Tvångslagstiftning

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Ändringar i LVM och LVU m.m.

Ändringar i LVM och LVU m.m. Cirkulärnr: 2005:68 Diarienr: 2005/1570 Handläggare: Ellinor Englund Sektion/Enhet: Juridiska enheten Datum: 2005-07-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Socialnämnd eller motsvarande Rubrik: Ändringar i LVM

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 1 5

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 1 5 LK/152219 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Christina Ledin, med. sakkunnig Landstingsdirektör

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård; SFS 2000:354 Utkom från trycket den 7 juni 2000 utfärdad den 25 maj 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

LVM FÖRFARENDE - RUTIN

LVM FÖRFARENDE - RUTIN Individ- och familjeomsorgen Socialförvaltningen LVM FÖRFARENDE - RUTIN Handläggare: Befattning: Pernilla Lindqvist 1:e socialsekreterare Upprättad: 2014-01-01 Version: 1 OMEDELBART OMHÄNDERTAGANDE JML

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Rutin vid ansökan om vård enligt 2 och 3 LVU samt omedelbart omhändertagande av barn och unga enligt 6 LVU

Rutin vid ansökan om vård enligt 2 och 3 LVU samt omedelbart omhändertagande av barn och unga enligt 6 LVU 2011-12-09 Rutiner IFO Dnr KS 2011-399 KOMMUNSTYRELSEN Enhetschef Åsa Thuresson Rutin vid ansökan om vård enligt 2 och 3 LVU samt omedelbart omhändertagande av barn och unga enligt 6 LVU Kriterier för

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2012...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg

Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Missbruksutredningens

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

1(12) Myndighetsbeslut - Vuxna med beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa. Styrdokument

1(12) Myndighetsbeslut - Vuxna med beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa. Styrdokument 1(12) Myndighetsbeslut - Vuxna med beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-12-02, 207 Dokumentansvarig 1:e Socialsekreterare

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens lagar Ett urval. Socialtjänstens lagar. Ett urval.

Hälso- och sjukvårdens lagar Ett urval. Socialtjänstens lagar. Ett urval. Övergripande lagstiftning Frivilliga målinriktade ramlagar - Hälso- och sjukvårdslagen, HSL -, SoL Förvaltningsrättslig översikt Hälso- och sjukvård Socialt arbete Offentlighet och sekretess Annika Staaf

Läs mer

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 21.

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 21. KOD: Kurskod: PM1613 Kursnamn: Etik och juridik Provmoment: Juridik, Ordinarie tentamen Ansvarig lärare: Stefan Winblad Tentamensdatum: 29 januari, 2016 Tillåtna hjälpmedel: Inga Denna tentamen innehåller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Publicerad den 7 juni 2018 Utfärdad den 31 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS SiS I KORTHET 2018 En samling statistiska uppgifter om SiS INNEHÅLL Tabell- och diagramförteckning...2 SiS uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2018...5 Platser på särskilda ungdomshem...5

Läs mer

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24. KOD: Kurskod: PM1613 Kursnamn: Etik och Juridik Provmoment: Juridik, Omtentamen Ansvarig lärare: Jesper Lundgren Tentamensdatum: 4 juni, 2014 Tillåtna hjälpmedel: Inga Denna tentamen innehåller 10 frågor.

Läs mer

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av LVU. Inledande bestämmelse

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av LVU. Inledande bestämmelse Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av LVU Inledande bestämmelse 1 Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom skall göras i samförstånd med den unge och hans eller hennes vårdnadshavare

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Riktlinjer missbruks- och beroendeproblem enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)

Riktlinjer missbruks- och beroendeproblem enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Riktlinjer missbruks- och beroendeproblem enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 1 1. Allmänt 3 1.1 Syfte 3 1.2 Tillämpning

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder Lagen ska finnas väl synlig för patienterna Förutsättningar för

Läs mer

Stärkt rättssäkerhet och vårdinnehåll i LVM-vården m.m.

Stärkt rättssäkerhet och vårdinnehåll i LVM-vården m.m. Lagrådsremiss Stärkt rättssäkerhet och vårdinnehåll i LVM-vården m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 februari 2005 Morgan Johansson Björn Reuterstrand (Socialdepartementet)

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Lag om vård av missbrukare Lag om vård av unga

Lag om vård av missbrukare Lag om vård av unga Lag om vård av missbrukare Lag om vård av unga Härnösand 2018-03-13 Dagens program Socialnämndens övergripande ansvar Frivillighet, samtycke och tvång Allmänna krav på ärendehandläggningen och dokumentation

Läs mer

Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården. Lars Hedengran (Socialdepartementet)

Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården. Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremiss Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 januari 2008 Göran Hägglund Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Orosanmälan. sid. 1 av 5. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Orosanmälan. sid. 1 av 5. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje Orosanmälan Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 135/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2015-06-22 Senast reviderad

Läs mer

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS SiS I KORTHET 2017 En samling statistiska uppgifter om SiS INNEHÅLL Tabell- och diagramförteckning...2 SiS uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2017...5 Platser på särskilda ungdomshem...5

Läs mer

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24. KOD: Kurskod: PM1613 Kursnamn: Etik och Juridik Provmoment: Juridik, Omtentamen Ansvarig lärare: Jesper Lundgren och Niklas Rydbo Tentamensdatum: 15 januari, 2014 Tillåtna hjälpmedel: Inga Denna tentamen

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:123

Regeringens proposition 2004/05:123 Regeringens proposition 2004/05:123 Stärkt rättssäkerhet och vårdinnehåll i LVM-vården m.m. Prop. 2004/05:123 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Harpsund den 10 mars 2005 Göran Persson

Läs mer

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24. KOD: Kurskod: PM1613 Kursnamn: Etik och juridik Provmoment: Juridik, Omtentamen Ansvarig lärare: Stefan Winblad Tentamensdatum: 16 januari, 2015 Tillåtna hjälpmedel: Inga Denna tentamen innehåller 10 frågor.

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Svensk författningssamling 1990:52 SFS nr: 1990:52 Ändrad: t.o.m. SFS 2012:777 Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Inledande bestämmelse 1 Insatser

Läs mer

Besluts- och delegationsförteckning inom socialtjänst gällande socialjour

Besluts- och delegationsförteckning inom socialtjänst gällande socialjour Besluts- och delegationsförteckning inom socialtjänst gällande socialjour B E S L U T S - O C H D E L E G A T I O N S F Ö R T E C K N I N G S O C I A L J O U R B E S L U T S - O C H D E L E G A T I O N

Läs mer

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24. KOD: Kurskod: PM1613 Kursnamn: Etik och Juridik Provmoment: Juridik, Ordinarie tentamen Ansvarig lärare: Stefan Winblad Tentamensdatum: 2015-01-30 Tillåtna hjälpmedel: Inga Denna tentamen innehåller 10

Läs mer

SiS statistik år 2009

SiS statistik år 2009 SiS statistik år 2009 Linda Knudsdotter Vanström Sofie Mörner Mats Sonefors Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sidnr INLEDNING... 6 BEGREPP... 8 UNGDOMSVÅRD ÅR 2009... 10 Platser och beläggning

Läs mer

SiS i korthet 2015 En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS i korthet 2015 En samling statistiska uppgifter om SiS SiS i korthet 2015 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll SiS uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2015...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 november 2010 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Peter Olsson Advokatfirman Peter Olsson AB Box 53116 400 15 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 21.

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 21. KOD: Kurskod: PM1613 Kursnamn: Etik och juridik Provmoment: Juridik, Ordinarie tentamen Ansvarig lärare: Stefan Winblad Tentamensdatum: 14 januari, 2017 Tillåtna hjälpmedel: Inga Denna tentamen innehåller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:944 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård

Psykiatrisk tvångsvård Psykiatrisk tvångsvård Margareta Lagerkvist Överläkare Rättspsykiatriska vårdkedjan Sahlgrenska Universitetssjukhuset margareta.lagerkvist@vgregion.se LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Socialtjänstlagens uppbyggnad Socialtjänstlagens uppbyggnad Lagen innehåller 16 kapitel med tillhörande paragrafer 1. Socialtjänstens mål 2. Kommunens ansvar 3. Socialnämndens uppgifter 4. Rätten till bistånd 5. Särskilda bestämmelser

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Socialtjänstlagen SoL

Socialtjänstlagen SoL LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24. KOD: Kurskod: PM1613 Kursnamn: Etik och Juridik Provmoment: Juridik, Ordinarie tentamen Ansvarig lärare: Jesper Lundgren Tentamensdatum: 31 januari, 2014 Tillåtna hjälpmedel: Inga Denna tentamen innehåller

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige

Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige 2017-04-05 S2017/02154/FST Bilaga till protokoll 2017-04-05 206 Socialdepartementet Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige Behov av utredning

Läs mer

Handlingsplan mot alkohol och droger i Söderområdet

Handlingsplan mot alkohol och droger i Söderområdet 1 Handlingsplan mot alkohol och droger i 2018-01-08 2 Handlingsplan mot alkohol och droger i Missbruk av alkohol och droger leder till ohälsa och nedsättning av en persons förmåga att utföra sitt arbete.

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS SiS I KORTHET 2016 En samling statistiska uppgifter om SiS INNEHÅLL Tabell- och diagramförteckning...2 SiS uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2016...5 Platser på särskilda ungdomshem...5

Läs mer

Tvångsvårdens syfte (2 )

Tvångsvårdens syfte (2 ) Tvångsvårdens syfte (2 ) 0 Tvångsvården ska syfta till att sätta patienten i stånd att frivilligt medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd som han eller hon behöver. Sluten eller öppen psykiatrisk

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

3 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2017 följande dom (mål nr ).

3 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2017 följande dom (mål nr ). HFD 2017 ref. 61 En person som bereds sluten psykiatrisk tvångsvård har under lång tid haft permission från sjukvårdsinrättningen och får behandling i hemmet i form av depåinjektioner av medicin. Den omständigheten

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:460 Utkom från trycket den 27 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande.

Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande. HFD 2016 ref. 12 Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande. 28 förvaltningsprocesslagen (1971:291), 40 tredje stycket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2009:596 Utkom från trycket den 9 juni 2009 utfärdad den 28 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980); SFS 2009:1369 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen) EE316B4AD438/10638/

LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen)  EE316B4AD438/10638/ LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen) http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/eea81f8a-e973-4612-9b4d- EE316B4AD438/10638/20021147.pdf 2. Utdrag ur sekretesslagen (1980:100) 7 kap. Sekretess

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 oktober 2017 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Jan-Åke Nyström Storgatan 42 831 30 Östersund ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Anmälningsskyldighet med tillhörande uppgiftsskyldighet

Anmälningsskyldighet med tillhörande uppgiftsskyldighet 2017-05-12 13076 1 (5) Anmälningsskyldighet med tillhörande uppgiftsskyldighet Sammanfattning Denna riktlinje sammanfattar viktigare regler när det gäller anmälningsskyldighet och uppgiftsskyldighet. För

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken Utfärdad den 5 juni 2019 Publicerad den 18 juni 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 26 kap. 24 ska upphöra

Läs mer

POLITIKERUTBILDNING 2015

POLITIKERUTBILDNING 2015 POLITIKERUTBILDNING 2015 Upplägg: Kommunallagen (1991:900) Socialtjänstlagen (2001:453) Lagen om (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Lagen om (1988:870) vård av missbrukare i vissa

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659); SFS 2012:957 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Handläggning av LVM-ärenden i Finspång och Mjölby En studie av åtta ärenden

Handläggning av LVM-ärenden i Finspång och Mjölby En studie av åtta ärenden Handläggning av LVM-ärenden i Finspång och Mjölby En studie av åtta ärenden LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten RAPPORT 1998-09-25 sid 2 (9) 502-7316-1998 502-7321-1998 Enligt sändlista Granskning

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård; SFS 2008:416 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Omtryck utfärdad den 29 maj 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Tabell- och diagramförteckning

Tabell- och diagramförteckning SiS i korthet 2010 Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Begrepp...5 Ungdomsvård 2010...6 Platser på särskilda ungdomshem...6 Inskrivningar på särskilda ungdomshem...6 Utskrivningar från

Läs mer

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Vad är psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja? Vård oberoende av vilja innebär att du vårdas på ett psykiatriskt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 16 juni 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Gävle kommun Box 803 801 30 Gävle MOTPARTER 1. AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. BB 2.

Läs mer

Sekretess inom hälso- och sjukvården (25 kap 1 )

Sekretess inom hälso- och sjukvården (25 kap 1 ) Sekretess inom hälso- och sjukvården (25 kap 1 ) Får ej röja uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde

Läs mer

LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA

LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGE N HANDLÄGGARE: AGNETA LUNDBERG LINDROTH OCH YLVA HEDÉN SID 1 (6) 2012-04-05 pm LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Lessebo kommun Box 13 360 50 Lessebo MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom

Läs mer