Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel

Transkript

1 LANDSTINGET I VÄRMLAND HHR Ortopedtekniska hjälpmedel Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel Ortopedtekniska hjälpmedel 2 Samrådsgruppens uppgifter 2 2. Ortopedteknisk verksamhet 2 Ortoser 2 Sitthjälpmedel 3 Konsultverksamhet 3 3 Patientavgifter och egenavgifter 3 Egenavgifter 3 Högkostnadsskydd 3 Egenavgifter 4 Ej bidrags berättigade produkter 4 4 Utomlänsförsörjning 5 5 Förskrivare 5 Förskrivarkod 6 Personlig förskrivarkod 6 Adresser 7 6 Produkter Foten, skor inlägg 8 Fotled 14 Knä 16 Höftled 18 Handled, nacke, axel och armbåge 18 Rygg 21 7 Egentillverkade ortoser LIV 22 8 Remiss ortopedtekniska hjälpmedel 25 1

2 Ortopedtekniska hjälpmedel Division HHR (Hälsa, Habilitering och Rehabilitering) är den division som har det övergripande ansvaret för ortopedtekniska hjälpmedel och för den ortopedtekniska verksamheten. Samrådsgruppen för ortopedtekniska hjälpmedel består av representanter från HHR (sjukgymnast, arbetsterapeut och ekonom) ortopedkliniken (läkare), och en ordförande som utses av HHR. Den ortopedtekniska verksamheten är upphandlad av landstinget och entreprenören är Aktiv Ortopedteknik AB, nedan kallad OTA. Regelverk inkl avgifter fastställs av landstingfullmäktige på förslag av division HHR. Förändringar i regelverket föreslås av samrådsgruppen. Det medicinska ansvaret åligger läkaren i samrådsgruppen. Det är verksamheternas och förskrivarnas ansvar att beslutat regelverk följes. Samrådsgruppens uppgifter Samrådsgruppen skall sammanträda regelbundet. En av samrådsgruppens uppgifter är att diskutera förskrivare och förskrivning. Förskrivningsrätten är personlig och förutsätter, förutom av samrådsgruppens angiven grundutbildning, erfarenhet inom området medicintekniska produkter. Förskrivningsrätt kan återkallas. Med hänsyn taget till att länets patienter / brukare inte ska behöva hänvisas till olika instanser finns det möjlighet att få förskrivningsrätt även om man inte är anställd inom LiV. Förskrivare anmodas delta i informationsinsatser etc. anordnad av landstinget för att behålla förskrivningsrätt. Samrådsgruppen gör också uppföljningar gällande sortiment och ev. förändringar i det, utbildning av förskrivare, uppföljning av ekonomin, kvalité och service, kontakter med brukarråd och ska också vara rådgivande i samband med uppföljning av nuvarande avtal och arbetet inför nya avtal. Remisser utanför länet skall godkännas av samrådsgruppens läkare, och vid oklara fall ska bedömning angående erhållande av landstingsbidrag skall också göras av samrådsgruppens läkare. Ortopedtekniska verksamheten LiV har avtal med Aktiv Ortopedteknik i Värmland AB och verksamheten går under benämningen OTA. Ortopedtekniska avdelningen finns i förhyrda lokaler på Centralsjukhuset Karlstad. Verksamheten OTA ansvarar för utprovning och tillverkning av följande hjälpmedel: Ortoser Stabiliserar och avlastar befintliga kroppsdelar t ex hand, armbågs- led, fotled/knäled (ev. hela benet), höftled, arm och bröst. Proteser Ersätter en förlorad kroppsdel t ex fot, underben, lårben och bröst. Skor, handgjorda för att passa personer med medfödda grava deformationer. Ändring och anpassning av vanliga skor görs också till personer med benförkortning och deformerade fötter. Ortopedtekniska enheten i Örebro svarar i dag för huvuddelen av försörjning av armproteser till barn efter specialremiss. 2

3 Sitthjälpmedel Gällande specialanpassade sitsar till personer med sittproblem har LiV tecknat avtal med, Grentzelius AB. Verksamheten ansvarar för utprovning och tillverkning av följande hjälpmedel: Konsultverksamhet inom Värmland Konsultverksamhet bedrivs i Arvika, Torsby enligt fastställd schema. Andra verksamhetsformer som bedrivs i samverkan är: - Specialistmottagning på barn och ungdomshabiliteringen - Specialistmottagning för reumatiker - Specialistmottagning för diabetiker - Specialistmottagning för skolios - Specialistteam för extremitetsamputerade - Multidisciplinärt fotteam - Gåskola för benprotespatienter finns vid Centralsjukhuset. Patienter som får protes för första gången lägges in för utprovning och träning. Uppföljning sker då och kontinuerligt under två år på Ortopedtekniska avdelningen OTA svarar också för information till förskrivare i samarbete med ortopedläkare. Rutiner, anvisningar och produkter gås då igenom vid dessa möten som sker runt om i länet. Patientavgifter och egenavgifter för ortopediska hjälpmedel Landstingsfullmäktige beslutar vilka produkter som skall tillhandahållas kostnadsfritt eller vara belagda med egenavgifter och även egenavgifternas nivåer. Enligt landstingets beslut är nuvarande patientavgift 100 kronor vid besök på ortopedtekniska avdelningen. Patientavgiften ingår i högkostnadsskyddet. Egenavgifter Ortopedtekniska hjälpmedel som förskrivs i ett akut skede och som en del i sjukvårdande behandling har kostnadsmässigt fullt ut belastat den enhet där sjukvårdsinsatsen sker och egenavgift erlägges i förekommande fall. Högkostnadsskydd Brukarens högsta egenavgift för ortopedtekniska hjälpmedel per 12-månadersperiod är l 900 kronor. Vid uttag av egenavgift där summan överstiger 900 kronor har patienten möjlighet till delbetalning. Där egenavgift uttages kan arbetet påbörjas innan egenavgiften är betald. Förskrivningsbara hjälpmedel Brukare med följande diagnoser: Reumatoid artrit, Morbus Bechtrew, SLE, centrala och perifera pareser, resttillstånd efter frakturer, neurologiska sjukdomar, artros med instabilitet och andra kroniska tillstånd med manifestation i rörelseapparaten där funktionsnedsättningen bedömes som grav, omfattas av bidrag under förutsättning att hjälpmedelsbehovet är direkt kopplat till grunddiagnosen kan förskrivas följande hjälpmedel: 3

4 Hålfotsinlägg, Mjuka ortoser för rygg, Bäcken samt över- och underextremiteter Egenavgift 400 kr/par Faktisk kostnad, dock högst 450 kronor vuxna 0 kronor barn o ungdom Mjuka handledsortoser 400 kronor vuxna 0 kronor barn o ungdom Vid förskrivning av 2 st (hö+vä) mjuka handledsortoser vid samma besök betalar patienten endast 400 kr. Tygkorsetter 400 kronor Förhöjning av skor minst 15 mm 150 kr st Klackförhöjning mindre än 15 mm bekostas fullt ut av brukaren Remiss gäller 3 år med max 4 par/år, förskrivningsrätten omfattar distriktsläkare kategori C-E. Ortopediska skor 650 kronor/par för vuxna 350 kronor /par för barn och ungdom Behandlingsskor (skor för sårläkning) 0 kr/par/alla åldrar För vanliga skor och läderstövlar anpassade för foten för brukare med olikstora fötter gäller remissen för tre år från utskriftsdatum. Förskrivningsrätten omfattar distriktsläkare kategori C-E. Individuellt utprovade ortoser i plastmaterial 450 kr/vuxna 0 kr barn och ungdom Kompressionsstrumpor 300 kr/styck för vuxna, 0 kr barn och ungdom Bröstproteser Remissen gäller i sex år med max 4 proteser. Ingen avgift. Exempel på produkter som ej omfattas av bidrag Vanliga skor för onormalt hög förslitning Epikondylitbandage Nacksträck för dörr Mjuka halskragar Lösa pelotter i skor alla typer 4

5 Utomlänsförsörjning För att remittera patienter till ortopedteknisk avdelning skall landstinget tecknat avtal för att få utförda handikapphjälpmedel anpassat till patient. Samtidigt skall ordinationerna från och med 2003 även innefatta ett diagnosnummer enl. ICD10 samt att en underskrift och ett namnförtydligande måste finnas. Remittering avseende ortopedtekniska hjälpmedel som skickas utanför LIV skall först skickas för godkännande till samrådsgruppens läkare om inget annat överenskommits med densamme och godkänts av samrådsgruppen alt gruppens ordförande. Detta gäller även vid uppföljning, reparationer eller utbyte av ortopedtekniska hjälpmedel. Dessutom skall alltid ny remiss/betalningsförbindelse utfärdas. Förskrivning Avtalet mellan LiV och OTA innebär att OTA tillhandahåller de hjälpmedel som förskrivs efter en upprättad prislista. Den slutgiltiga kostnaden för hälso- och sjukvårdsnämnden är därför kopplad till omfattningen på förskrivningarna. OTA svarar för den tekniska delen av hjälpmedelsverksamheten d v s tillverkning, utprovning och reparationer av hjälpmedel. Det rör sig huvudsakligen om sex kategorier hjälpmedel; ortoser, proteser, sitthjälpmedel, skor/inlägg, mjuksortiment och övrigt. Samtliga produkter är upphandlade enligt sortimentslista. Förskrivning av ortopedtekniska produkter Vid vård utanför länet hos ortopedteknisk verksamhet är det endast läkaren i samrådsgruppen som kan underteckna remissen. Förskrivare skall ha genomgått ett av samrådsgruppen framtaget kunskapstest och vara registrerade för att kunna förskriva ett hjälpmedel. Förskrivarkod I prislistan anges vilka produkter som respektive kategori har förskrivningsrätt till. Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D Kategori E Gäller samtliga produkter som är upphandlade enligt aktuell sortimenslista. ortopedläkare Rigida ortoser, skor/inlägg, mjuka ortoser för nacke, rygg, bäcken, samt över- och underextremiteterna, kompressionsstrumpor och bröstproteser. kirurgläkare Inlägg mjuka ortoser för nacke, rygg/bäcken, samt över- och underextremiteterna, kompressionsstrumpor, dorsalskena och bröstproteser. distriktsläkare Mjuka korsetter, mjuka knäortoser, halskragar, handledsbandage, PP-Skena. sjukgymnaster Inlägg, mjuka ortoser för nacke, rygg, bäcken, samt över- och underextremiteterna. Kompressionsstrumpor, bröstproteser dorsalskena samt behandlingsskor. Distriktsläkare med extra behörighet Kategori F Mjuka korsetter, mjuka knäortoser, halskragar, handledsortoser, PP-skena och kompressionsstrumpor (armar). Reordinering inom 3 år får göras för de produkter som tidigare har ordinerats av läkare med behörighet. Därefter måste ny ordination införskaffas av behörig läkare. 5

6 Produkter som kan reordineras under denna tidsbegränsning är: Ortopediska skor, inlägg, stabiliserande korsetter, dafo-skena och ståskal. Förskrivare med specialistkompetens (barnhjälpmedel). Kategori G Kategori H Inlägg, mjuka ortoser för nacke, rygg bäcken samt över- ock underextremiteterna, kompressionsstrumpor, dorsalskena samt behandlingsskor. (Endast vid cirkulationsstörning) Fotvårdare Inlägg, mjuka ortoser för nacke, rygg, bäcken samt över- och underextremiteterna, kompressionsstrumpor, dorsalskena, behandlingsskor och bekvämskor. (förskrivare för diagnos RA) Sjukgymnaster ( RA-enhet) Personlig förskrivning av specialsitsar Gunnel Bäckstrand Områdeschef Barnhjälpmedelskonsulent Kay Sponseller Leg Sjukgymnast Vuxenhabiliteringen Ortopedtekniska hjälpmedel Regelverk, produkt och prislista och förskrivarkod (externa webben) och interna LiV Samrådsgruppen ortopedtekniska hjälpmedel Ordförande Jan Hultbäck Medicinskt ansvarig läkare Lasse Enskog Ekonom Lotta Emthammar Sjugymnast Christina Norlen Verksamhetschef Eva Möllberg Samrådsgruppen Ortopediska hjälpmedel Att; Jan Hultbäck Hjälpmedelsservice HHR Östanvindsgatan Karlstad 6

7 FOTEN Normal fot Platt fot Cavus fot 7

8 Skor Skon är den enskilt viktigaste delen för att förhindra eller minska besvär från foten, knät eller höften. Även en del rygg- samt nackbesvär kan minska vid användande av bra och passande skor. De flesta patienter som besöker ortopedtekniska avdelningen (OTA), med mindre fotbesvär kan med rätt skoval minska sina besvär. Oftast är det kvinnor som generellt har felaktiga och för små skor. Vi lever fortfarande med åsikten av att stora fötter är något fult. Skomodet påverkar oss och skohandeln. Det stora flertalet av skor som finns i handeln är inte gjorda för att passa foten utan tyngdpunkten läggs på utseendet. Dock har en förändring skett de sista 20 åren och idag kan de flesta acceptera skor av modell joggingskor vid långa promenader, samt i arbetet. Problemet är att de flesta människor tror att skon skall sitta åt kring framfoten och när de köper en fotriktig sko väljer de oftast 1-2 nummer för små. Foten blir längre vid avrundning av steget och därför skall det finnas ca mm framför tå 1 eller 2 när man står upp. Detta gör att många av de vanligaste fotbesvären uppstår eller förvärras av för små skor. För att visa detta på ett enkelt sätt kan man låta patienten sätta foten på ett A4 papper, rita av konturen på framfoten, böj upp tårna som vid ett steg och rita åter konturen. Då framkommer hur mycket längre foten blir vid gång. Konfektionsskor Konfektionsskor är skor som finns i den vanliga handeln. Dessa kan anpassas till foten genom lästning, vid tryck, påbyggnad vid benförkortning mm samt avlastning, balansering med inlägg. Patienten köper själv skon. Det finns personer som har olika storlek på fötterna, dessa kan få ett bidrag till att köpa olikstora skor. De betalar 1 par själv och landstinget bidrar med kostnaden för det andra paret. Patienten får då exempelvis en 40 på höger samt en 42 på vänster. Det måste minst skilja 2 skostorlek mellan fötterna, detta kontrollmäts av OTA. Det finns ett kostnadstak för olikstora skor. Bekvämskor/ortopediska skor Denna typ av skor är ett specialsortiment som främst är tillverkade med utgångspunkt att passa fötter som är avvikande från standardfoten. Genom att man kan tillverka mindre serier av dessa skor ( ett begränsat urval) är priset relativt lågt. Dock kostar dessa skor mer än vanliga konfektionsskor, varför landstinget subventionerar denna typ av skor för patienter med vissa diagnoser eller vid stora funktionshinder. Vissa av dessa skor kan beställas med ändringar exempelvis bredare och större volym utan att kostnaden stiger mycket. 8

9 RA-toffel RA-toffeln är individuellt tillverkad ( liknar Birkenstocksandal). Sandalen är till för fötter som oftast är svårt deformerade eller uppvisar stora besvären. Kan även tillverkas som badsko för användning vid vattengymnastik. Handgjorda skor Den ortopediskt handgjorda skon är en sko som tillverkas över patientens egna läst tillverkas till grava fotdeformiteter samt till patienter med svåra fotbesvär. Behandlingsskor Skor för att underlätta läkning av sår, oftast hos diabetiker. Skon är ett alternativ till gipsbehandling och är utformad för att avlasta och skydda foten från rörelse. Behandling av fotsår skall vara kopplad till ett handlingsprogram med täta kontroller av sårläkningen. Det finns olika modeller av behandlingsskor: Sandal för inomhusbruk, lågsko modell samt känga. Valet av modell är beroende på sårets placering samt storlek. Inlägg Inlägg kan vara en hjälp vid ett flertal av de problem som kan relateras till foten, direkt eller genom biomekaniken. Det är viktigt att skorna är tillräckligt bra för att erhålla full effekt av inläggen. Inlägg kompenserar ej för dåliga skor. 9

10 Barn och ungdomar I tidiga år är det vanligt att föräldrar söker hjälp för att deras barns fötter välter inåt. ( valgus). Ibland tas detta som plattfot, men är nästan alltid en normalfot som under växande perioden är svag i vristen med valgus-ställning som följd. Behandlas med inlägg vid besvär, såsom fotsmärta, benhinnesmärta och knänsmärta. Även när barnen förstör skorna snabbt kan det vara befogat med inlägg med ett längsgående stöd. Vid kraftig övervikt speciellt hos flickor kan det vara nödvändigt med extra stadiga skor för att minska valgusställningen i knät. En annan fråga som ofta återkommer är föräldrar med barn som inåtroterar fötterna. (Intåing). Detta är en åkomma som alltid försvinner innan vuxen ålder. (Undantag, flera typer av handikappade barn med spastiska inslag). Uppvisar barnen inga besvär, behöver intåing inte behandlas. Dock kan föräldrar ibland kräva åtgärd, då är inlägg med lateral förhöjning i skon lämplig, dessa hjälper foten att utåtrotera. Uppvisar barnet besvär, vanligast är att barnet snubblar vid idrott mm är en kraftigare lateralförhöjning som monteras utanpå skon lämplig. I yngre ungdomsåren uppstår en del besvär som kan relateras till växandet, ofta i samband med idrottsutövande. En vanlig åkomma är calcaneus appofysit, (smärta kring hälen, oftast efter fotbollsspel). Behandlas med hårda inlägg som omsluter hälen, det ger oftast smärtlindring. Calcaneus appofysit återkommer i många fall regelbundet hos växande ungdomar, åkomman försvinner i vuxen ålder. Barn och ungdomar med normalfot eller plattfot har sällan några problem, men de flesta med cavusfot (högvristad fot) har återkommande mindre eller större problem. Det största problemet är att hitta skor som passar. På grund av biomekaniska effekter med cavusfoten uppstår många gånger besvär med benhinnor, ledbandsfästen samt området kring trochantern. Den viktigaste åtgärderna är a) bra skor b) träning av fotledens balans (balansplatta). Även kontroll av ledrörligheten är lämplig (vid stramhet, kontakt med sjukgymnast för tänjningsövningar) och c) inlägg som balanserar foten samt stadiga skor. Bästa modellen av skor är sportskor med stadig bakkappa. Vuxna Beroende på aktivitetsnivå, ärftliga faktorer, typ av arbete samt tidigare skador, kan man här se ett flertal olika besvär. Plantar fasciit. (hälsporre) Plantar faciit är en överansträngning av plantarfascians infästning till calcaneus. Är ofta lätt att diagnostisera med en tryckning med fingret vid infästningen av fascian på medialsidan. Oftast söker personer med plantarfasciit läkare först efter 4-8 veckor och har då utvecklat en kraftig inflammation med smärta. Karakteristisk är smärta de första stegen på morgonen samt efter vila. Behandlas med ett inlägg (EVA) som ger ett stöd åt hela plantarfascian för att minska sträckningen i infästningen. Vid behandling med inlägg minskar besvären oftast efter 1-2 veckor och klingar av helt inom 8-12 veckor. Behandling med inlägg bör fortgå ytterligare minst 1½ år vid förhöjd aktivitet för att minska risken för återfall. I en del fall är inflammationen så kraftig att enbart inlägg är otillräckligt. Det kan då vara nödvändigt med en cortisoninjektion för att starta läkningsprocessen. Självklart är skovalet i kombination med inlägget mycket viktigt. De på marknaden förekommande hälkuddarna i olika stötdämpande material är oftast otillräckliga när inflammationen väl gett stor smärta. 10

11 Dålig hälkudde funktion Nedsatt stötdämpning av hälkudden kan förekomma av många olika orsaker, vanligast är efter calcaneus-frakturer (kraftigt våld), hos patienter med sjukdomar som påverkar ämnesomsättningen (ex. anorektiker, diabetiker mm). Dålig stötdämpning av hälkudden ger smärta kring hälpartiet, smärtan kan förväxlas med plantarfaciit men är oftast mer utbredd runt hela hälen även lateralt. Behandlas med ett fast inlägg i plast som omsluter hälkudden och förhindrar att den flyter ut. Nedsjunket främre fotvalv Oftast förekommande hos kvinnor, från 45 års ålder. De första tecknen är små förhårdnader under främre trampdynan som undan för undan ökar. Därefter ser man en långsam utveckling av hammartå samt hallux valgus. Den viktigaste påverkbara faktorn är skovalet. De flesta kvinnor har för små skor samt skor som under lång tid trycker ihop foten både framifrån och från sidan. Problemen personen upplever är lindrig smärta när förhårdnaden blir för stor samt tryck på ovansidan av tå 2-5 och tryck på exostosen över metatarsalhuvudet 1. Behandling: Skoråd, inlägg med främre pelott för att lyfta upp det främre fotvalvet, lästning av skorna. När hallux valgus felställningen är stor måste operation tillgripas. Ibland är hammartå felställningen uttalad och tårna så rigida att inlägget ger ökat tryck på tåspetsen. Då är operation enda utvägen. Mb. Morton Nervpåverkan som uppträder i samband med nedsjunket främre fotvalv. Främst mellan tå 2-3 men kan förekomma mellan tå 3-4 samt 4-5. Symtomen är oftast stickningar, domningar i 2 tår. Även smärta samt svullnad med värmeökning kan förekomma. Behandlas med inlägg, samma som vid nedsjunket främre fotvalv. I enstaka fall nödvändigt med antiinflammatorisk injektion eller operation. Hallux rigidus Vid denna åkomma är ett normalt gångmönster omöjligt. Patienten måste vrida foten och avveckla steget på ett onormalt sätt vilket förutom smärta kring tån, även sekundärt kan medföra besvär från knä, höft eller annan del. Behandlas med fördel genom anpassning av patientens egna skor med en rullsula. Rullsulan gör att avveckling av steget inte kräver rörelse av stortån utan denna sker via rullsulan. Inlägg med främre pelott ökar oftast problemen genom att stortån därvid böjs nedåt. Sesambensbesvär En del personer kan få svåra besvär i området just bakom metartalsale I. En orsak kan vara relaterad till sesambenen. Besvären kan vara mycket långvariga och kräver ibland långa sjukskrivningsperioder. Med ett EVA-inlägg som ändrar belastningen på sesambenen samt ibland rullsula försvinner problemen oftast helt. Mellanfotsartros Vanligast hos äldre eller 5-10 år efter tidigare fotskada. Smärta från mellanfoten, samt tendens att foten sjunker ned i valgus. Vid normala besvär behövs ett stadigt inlägg som minskar rörelsen i mellanfoten samt att foten välter i valgus. Vid stora besvär krävs ibland stel fotledsortos ( se fotortoser) eller operation. 11

12 Benhinnebesvär Benhinnebesvär är oftast lokaliserat distalt, medialt på underbenet. Orsaken kan bero på en för stor pronation av foten. Detta kan uppkomma av felaktiga skor eller biomekaniskt sett felaktiga fötter. Skoråd samt EVA-inlägg som motverkar pronationen lindrar eller botar oftast problemen. Sjukgymnast bör kontrollera stramhet i muskler och ledband kring fotleden för att med stretching minska besvären. Genu Valgus Kan ge olika typer av besvär och orsakerna till valgusställningen kan vara olika. De vanligaste besvären är smärta kring mediala ledbandet, smärta kring/under patella samt snedslitning av skor. Vid Genu valgus måste man alltid först kontrollera fotens status. I de flesta fall räcker det med ett inlägg ( EVA eller Langeinlägg i plast) med medialt stöd för att förbättra knästatusen. Trochanterit Den vanligaste orsaken till trochanterit är att man går i för små skor, ses oftast hos kvinnor. Anledningen är att foten tvingas i varus och att muskelfästet kring trochantern utsätts för ständig överbelastning. Byte till lämplig storlek på skorna är oftast den enda åtgärd som behövs. Inlägg A B C D A; Langeinlägg halvfast B; Främre pelott C; Langeinlägg fast D; EVA 12

13 FOTLED Barn o ungdomar Vrist Under prepuberteten med stor längdtillväxt av benen uppstår ibland besvär relaterade till fotleden. Dessa är övergående och med behandling med inlägg samt skoråd minskar besvären. Fotleden kan även under ungdomsåren utsättas för kraftigt våld, oftast i samband med idrott. Detta kan ge skador i form av uttänjda ligament. Oftast är problemen av den art att operation inte är nödvändig utan avlastning med kryckor samt tidsfaktorn är avgörande. Träning med balansplatta är den bästa rehabiliteringen. Ibland krävs det någon form av yttre stabilisering för att minska risken för upprepade besvär. Det viktigaste hjälpmedlet är stabila skor som är höga i skaftet. Tillsammans med inlägg ger detta en minskning av fotledens varus/valgus tippning. Det finns även stabilare vristortoser som kan vara till hjälp i samband med idrott eller vid hög aktivitetsgrad. Vuxna Fotleden utsätts under många år för olika påfrestningar och skador, som sammantaget ger en ökad risk för besvär i vuxen ålder. Behandlingen är lika som hos barn men risken för tidig artros ökar med graden av våld som leden tidigare har varit utsatt för. Distorsion Ger oftast besvär med svullnad o smärta. I akutskedet avlastning med krycka och bra skor. När smärtan upphört, träning med ballansplatta samt eventuellt en lätt vristortos som hjälp under begränsad tid. Vid upprepande skador bör en kraftigare fotledsortos användas under aktiviteter där risken för skada är stor, eventuellt är operation nödvändig. Artros Vid lindriga besvär är bra skor viktigt. Skor av modell joggingsko är de mest lämpliga, helst med högt skaft. Detta kompletterat med inlägg och/eller elastisk vristortos ger oftast bra lindring av besvären. Vid svåra besvär, framförallt smärta, är en ledad eller stel fotledshylsa mycket lämpligt för smärtlindring, kompletterad med rullsula på skon för att underlätta gången. 13

14 Droppfot Bortfall av förmågan att dorsalflektera foten kan bero på flera saker såsom stroke, diskbråck, frakturer, metastaser m.m. Oavsett orsak är problemet att foten fastnar på underlaget och risk för fallskador uppstår. Det finns olika modeller av dorsalskenor som hjälper till att lyfta foten vid gång, samt även modeller som håller foten i neutralläge vid vila ( detta för att förebygga kontraktur vid långvarigt sängläge eller sittande). Den vanligaste ortosen är en dorsalskena modell PP, en enkel och billig ortos som placeras inuti skon. För patienter med diabetes eller andra cirkulationsbesvär måste man avväga andra modeller för att undvika risken för sår. En modell är Valensskena som kan kopplas utanpå skon. Under de senaste åren har det utvecklats nya typer av dorsalskenor i kolfibermaterial till patienter med neurologiska skador. Dessa är smidigare och lättare än tidigare modeller. Dessa bör användas där behandlingstiden blir lång och vid hög aktivitetsnivå. Man bör dock betänka att dessa är ca 10 gånger dyrare än PP-skenan. Vristskada med varus/valgus felställning Denna typ av symtom har ofta inslag av både droppfot samt att fotleden viker sig i varus eller valgus. Den enklaste ortosen vid dessa besvär är oftast Valensskena med en vristrem som upphäver felställningen. Vid spastiskt inslag kan en DAFO-ortos hjälpa till att kontrollera foten samt minska spasticiteten. Dorsalskena PP Vristortos Toe-off Fothylsa 14

15 DAFO KNÄ Knäleden är en komplicerad led som utsätts för stora krafter även vid normal aktivitet. Vid kraftigt våld kan det uppstå svåra skador som många gånger ger livslånga besvär. Eftersom hela benet är relativt långt är det rent biomekanisk stora krafter som påverkar knäleden vid normal gång. Därför är det alltid nödvändigt att även kontrollera foten vid knäbesvär. Barn och ungdomar Under ungdomsåren kan man se en del besvär kring knäleden oftast i samband med idrott eller ökad aktivitet. De flesta av dessa uppkommer i samband med kraftig längdtillväxt men under de senaste åren ser man även en ökning av ungdomar med överviktsproblem samt inaktivitet. Vuxna De vanligaste besvären i åldern år har samband med någon form av idrott eller kroppslig aktivitet. De första tecknen på artros ser man oftast först i 45-årsåldern. En del kan tidigt ha stora besvär men då finns det oftast någon tidigare skada som efter ett antal år gett en för tidig förslitning. Anpassad träning för att stärka muskelkorsetten är många gånger den bästa behandlingen men samtidigt kan en elastisk knäortos vara till hjälp. Självklart är skon viktig för att minska felbelastningen på knäleden. Artros Vid lindriga besvär utan felställning ger en elastisk ortos en ökad komfort samt en ökad känsla av stabilitet. De flesta mjuka knäortoser ger inte någon mätbar stabilisering av knäleden men troligen ger ortosen en ökad stimulering av reflexsignaler genom att stimulera ett större område. Detta upplevs som en ökning av stabiliteten och säkerhet. Elastiska knäortoser finns i väldigt många utföranden och i olika material. Det är viktigt att veta när och hur ortosen skall användas samt att ta hänsyn till på- och avtagning vid val av ortos. När artrosen är mer uttalad med kraftig sidoinstabilitet finns det idag många smidiga och väl fungerande ortoser för olika aktivitetsnivåer. Dessa typer av ortoser kan även justeras för avlastning av mediala/laterala sidan. Hyperextension Vid lindriga besvär (0-5 grader) kompletteras ett elastisk knäortos med ett bakre kors som kan ställas in för att stoppa översträckningen i lämpligt läge. Problem kan uppstå med för stort tryck i fossa poplitea samt stas. Vid större överstäckning måste en större ortos provas ut. Många patienter har svårt att acceptera denna 15

16 typ av ortos om besvären inte är stora. Kollateralligamentskador Bör alltid kontrolleras av sjukgymnast för individuellt träningsprogam. När det gäller ortoser behandling som hos artroser. Pattellarrelaterad smärta En åkomma som ger smärta när man gör rörelse som belastar lårmuskeln, exempelvis resning från huksittande, trappgång m.m. En elastisk knäortos som fixerar samt trycker patella inåt ger smärtlindring. Det är även ibland nödvändigt att förse patienten med inlägg för att minska Q-vinkeln. Förutom dessa åtgärder bör en sjukgymnast instruera hur träning skall ske. Luxation av patella Vid subluxationer eller luxationer av patella bör man vid ökad fysisk aktivitet ha en knäortos som hindrar patella från att glida. Beroende på graden av instabilitet av patella finns det olika typer av ortoser. Problemen är oftast att ortosen kan ge besvär vid sittande med skav i knävecken. Korsbandsskador Behandling av korsbandskador är ett omdiskuterat problem. De flesta skador uppkommer under idrottsutövning och behandlingen varierar mycket. Undersökningar visar att knäortoser inte kan förhindra uppkomst av skada och normalt är rehabiliteringstiden lång vare sig operation sker eller inte. Uppträning av knäledens muskler är alltid nödvändig. Kvarstår problem kan dessa minskas med någon typ av ortos oftast modell kraftigare, men dagens ortoser är relativt smidiga och kan ge en ökad säkerhet i samband med arbete eller fysisk aktivitet. Elastik knä ortos Stabilt elastisk knä ortos Individuell gjord knä ortos 16

17 HÖFTLED Problem med höftleden är ju väl kända med alla frakturer samt artroser som många drabbas av. Dessa åkommor behandlas normalt inte med ortopedtekniska ortoser. Ett undantag är speciella ortoser vid recidiverande luxationer efter höftprotesoperationer. Ofta behövs en skoförhöjning för att kompensera benlängdsskillnaden efter frakturer och plastiker. Detta görs oftast på patientens egna skor. HANDLED Handleden utsätts i de flesta sammanhang lätt för olika typer av överansträngning som ger inflammationer samt smärta. Många av besvären är arbetsrelaterade och anpassning eller ändring av arbetsplatsen krävs. För att minska smärta samt ge ett stöd kring handleden kan en elastisk handledsortos vara till hjälp. Modell samt materialval är beroende på vilka rörelser som skall kontrolleras samt i vilken miljö den skall användas i. Den vanliga ortosen är i ett elastiskt material med kardborrknäppning med en skena som stödjer handleden i neutralläget. Idag finns det även ortoser som tål vatten samt i siliconmateral som kan kokas för användning inom matindustrin. Utformningen av handledsortosen är mycket viktigt för att den inte skall hindra för mycket. Artros Den största gruppen av patienter med besvär är utan tvekan reumatiker, denna grupp behöver förutom ortoser många andra hjälpmedel och anpassningar för att skydda lederna i övre extremiteterna. Denna hjälp får de av arbetsterapeuterna. Frakturer i hand och handled kan efter några år ge besvär framför allt för personer som har tunga eller monotona arbetsmoment, exempelvis snickare, styckare, städare. Dessa yrken kräver ofta specialanpassade ortoser med tanke på utformning, materialval samt stabilitet. Ortoser måste ibland göras individuella efter avgjutning. Inflammationer Behandlas som artroser. 17

18 CMC-I-ledsartros Är smärtan isolerad till enbart tummen kan en CMC-ortos hjälpa. Även här är materialvalet samtgraden av stabilitet beroende på yrke och aktivitetsnivå. Elastik handledsort CMCortos Nattskena för handled NACKE Besvär från nacke och axelparti är ofta komplicerade. Behandlingsmetoderna är många och diagnos kan många gånger vara svår att ställa. De ortoser som finns är till för att lindra besvären både akut samt långsiktigt. Den vanligaste ortosen är en rak mjuk halskrage i skumgummi, denna ortos är till för kortvariga besvär. Är behoven större med avseende på användningstiden finns mer anatomiskt utformade halskragar som är mer komfortabla, men dyrare. Glissonslyngan för dörrmontage för hemmatraktion ger många gånger en tillfällig lindring av besvären. Vid allvarligare eller svåra besvär/skador är en fast halskrage att föredra då denna stabiliserar halskotpelaren och förhindrar ofrivilliga rörelser. Mjuk rak halskrage Philadelphia halskrage 18

19 AXEL Axelbesvär i unga år förekommer oftast inom kontaktidrotter. Vanligast inom ishockey. Det finns ortoser som kan kontrollera axelledens rörlighet framförallt vid idrott. Den är ställbara för individuell anpassning. Vid instabilitet, hypermobilitet kan en stabiliserande omslutande ortos minska besvären. Axel luxortos ARMBÅGE Inflammationer Den vanligaste problemet kring armbåge är inflammationer som s.k. tennisarmbåge, musarm och golfarm. Behandlingen är oftast olika typer av antiinflammatoriska medel per oralt och/eller lokal cortesoninjektion. En ortos modell epicondylitortos tillsammans med en handledsortos kan vara till hjälp. Möjligen har de ingen direkt effekt utan påminner patienten om vikten av avlastning under de veckor leden bör avlastast. Kompression av n. ulnaris Ortos som förhindrar full flexion av armbågen både nattetid samt dagtid ger ofta bra resultat. 19

20 RYGG Ryggbesvär drabbar de flesta människor någon gång. De flesta upplever ryggbesvären som mycket besvärliga och besvären leder ofta till sjukskrivning. Grundorsaken är i de flesta lindriga fall dålig muskelkorsett Detta ger att den bästa behandlingen är ett träningsprogram tillsammans med sjukgymnast. I ett akut skede är träning svårt att genomföra och då kan en elastisk gördel vara nödvändig som smärtlindring. Utformning beror på vilken nivå besvären utspringer från samt kroppsform. Det finns ett otal gördlar på marknaden, de flesta med kardborreknäppning för enkel påtagning. Lumbago, lumbago ischias En elastisk gördel som ger kompression och hjälp till upprättning av ryggen ger tillfälligt smärtlindring. Kompressionen av magen kan upplevas besvärligt i början men genom kardborrknäppningen kan trycket regleras. Extra drag eller pelott i ländryggen ger ökad komfort och stöd. Osteoporos Patienter med benskörhet ökar i antal och nya behandlingsmetoder kommer med jämna mellanrum. Vanligen förskrivs korsett eller gördel till denna grupp om de drabbas av kompressionfrakturer. Idag finns det korsetter som skyddar ryggen och hjälper till att räta bröstryggen för att förhindra kyfos. Tygkorsett kan vara hög eller låg beroende på nivån och utbredningen av besvären. I vissa fall måste en hård korsett användas men de flesta av patienterna med osteoporos har svårt att acceptera en hård korsett. Kotfrakturer De flesta kotfrakturer är relativt stabila och behöver i akutskedet stabiliseras med en tre-punktskorsett under en period. Detta för att minska rörligheten i frakturområdet. Efter läkning upplever de flesta att en elastisk gördel känns tryggt att bära. Självklart är det viktigt att kontrollera bentätheten i samband med kotfrakturer och behandling mot detta sättas in. Elastiska ryggördlar 20

21 Behandling och utprovning av egentillverkade ortoser, handleds/tumbandage, samt ödemhandskar,hos arbetsterapeut i Landstinget i Värmland Remiss När patienter inom landstinget i Värmland har behov av hand/tumortos skickas remissen till arbetsterapeut för utprovning, anpassning och uppföljning. Arbetsterapeuten förskriver handleds/tummbandage, egentillverkade ortoser och ödemhandskar. Arbetsterapeut inom LiV finns på Centralsjukhuset i Karlstad, sjukhuset i Arvika, sjukhuset i Torsby och vårdcentralen i Hagfors. Arbetsterapin tar också emot patienter som kommer på egen begäran. Om ingen arbetsterapeut finns på orten kan man skicka remissen till sjukgymnast på närmaste vårdcentral. Kompetens Arbetsterapeuter har hög kompetens när det gäller behandling av handproblematik. Många patienter med akuta handskador och även kroniska besvär, får behandling och träning hos arbetsterapeut. Utprovning och tillverkning av handbaserade ortoser är en stor del i behandlingen. Ortoser används i olika skeden av rehabiliteingen. Initialt efter en handskada eller operation, för att ge möjlighet till att snabbt komma igång och använda handen och därmed minska risken för fördröjning av rehabiliteringsprocessen.vid akuta skador och postoperativt krävs också ofta behandling av svullnad/ödem. Vid kroniska besvär handlar det oftast om att ge patienten möjlighet att använda handen i olika aktiviteter, minska smärta samt minska risken för led- och senskador. Rutiner för avgifter och beställning Ortoser förskrivs enligt riktlinjer för ortopedtekniska produkter och är belagda med avgifter enligt landstingets beslut. Ortopedtekniska produkter som förskrivs till patient i ett akut skede,behandlingshjälpmedel, belastar kostnadsmässigt sjukvårdande instans (remitterande klinik). Länsverksamheten Hälsa, Habilitering och Rehabilitering, som är ansvarig för det ortopedtekniska anslaget, har beslutat att mjuka ortoser finns på Hjälpmedelsservice, Östanvinden. Förskrivare/utprovare beställer därifrån. Produkter Individuellt tillverkade ortoser Tillverkas och anpassas av leg arbetsterapeuter, med delegation från verksamhetschef. Tillverkning av individuellt tillverkade ortoser kräver specifika kunskaper, delegationen borgar för hög kvalitet. 21

22 Utriggare vid ex. swausonplastik Vanligt förekommande är bandage/ortoser för patienter med artrosbesvär och reumatiska åkommor För att minska smärta och undvika felbelastning av lederna. Tumbandage Handledsbandage Post op behandling efter frakturer, senskador, dupuytrens kontraktur,mm. Här ingår rörelseträning och ödembehandling. Ortos till malletfinger Viloortos vid senskada eller remmatisk smärta Inflammationer och nervskador Ge avlastning. Förhindra kompression av nerver och felaktig belastning på mjukdelarna. Bandage vid radialispares Spasticitet i hand 22

23 Felställningar i hand och handled är mycket vanligt, nästintill oundvikligt, pga en konstant imbalans i muskelaktiviteten över många leder. Handledsortoser är ett viktigt inslag i den totala behandlingen för att förbättra funktion, bibehålla rörlighet, lindra smärta och motverka hygein besvär. I förebyggande syfte kan en prefabricerad ortos vara adekvat men vid felställningar krävs en individuellt utprovad ortos, oftast tillverkad av en arbetsterapeut. Oftast behövs även aktivitets och funktionsträning samt att bandage/ortos anpassas till aktivitet och noggrant följs upp för att ge god effekt. Därigenom underlättas aktiviteterna i det dagliga livet och/eller arbetet. Ödemhandskar Efter en handoperation eller skada behövs oftast behandling med kompressionshandske för att snabbt minska svullnaden. Vid förfrågningar Arbetsterapin Centralsjukhuset Arbetsterapin Arvika sjukhus Arbetsterapin Torsby sjukhus Arbetsterapin Vårdcentralen Hagfors Vuxenhabiliteringen

24 REMISS ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL Ortopedtekniska avdelningen Till Ortopedtekniska avdelningen Centralsjukhuset Karlstad Tel Fax Persondata Personnr Namn Adress Postadress Telefon Avd/mott Diagnos Diagnoskod enligt ICD-10 Beställning/Ordination Noteringar vid utprovning utanför OTA Endast kliniker med aktivitetskod Patient erlagt egenavgift kr Bokförs på AE11204 konto 3733 Aktivitetskod: Patienten erhållit faktura Faktura nr Belopp: kr Hjälpmedlet levereras till: Beställ tolk vid besök! Språk Noteringar vid behandlingshjälpmedel 24

25 Datum Ordinatörsnr Kliniknr Faktureringsenhet: Ordinatörens underskrift Namnförtydligande Övrigt 25