År s r ed o v is n in g. Vaggeryds kommun - där hjulen alltid snurrar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "År s r ed o v is n in g. Vaggeryds kommun - där hjulen alltid snurrar"

Transkript

1 År s r ed o v is n in g 2011 Vaggeryds kommun - där hjulen alltid snurrar

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Vaggeryds kommun - 10 års översikt...4 Så används din skattekrona...5 Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag...6 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse...7 Redovisningsprinciper...28 Finansiella rapporter Kommunen Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys...29 Notförklaringar...31 Driftredovisning...38 Investeringsredovisning...39 Affärsdrivande verksamhet inom kommunen Resultat- och balansräkning, elverk...40 Resultat- och balansräkning, vatten och avlopp...41 Resultat- och balansräkning, renhållning...42 Koncernen Sammanställd resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys...43 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelse...45 Överförmyndarnämnd...54 Kommunstyrelse - räddningstjänst...55 Kommunstyrelse - teknisk verksamhet...59 Kommunrevision...66 Valnämnd...67 Miljö- och byggnämnd...68 Kultur- och fritidsnämnd...72 Vaggeryds Elverk...79 Barn- och utbildningsnämnd...82 Socialnämnd...91 Vaggeryds Energi AB Vaggeryd-Skillingaryds Bostads AB Högskolan på hemmaplan i GGVV Vaggeryds Näringslivsråd KB Övrigt Ekonomisk ordlista Noteringar...115

4 VAGGERYDS KOMMUN - 10 ÅRS ÖVERSIKT Befolkningen i Vaggeryds kommun har under 2011 ökat med 169 personer och uppgick vid årsskiftet till innevånare. Vaggeryds kommun ligger i natursköna Småland på västsidan av det Sydsvenska höglandet mellan de större städerna Jönköping och Värnamo. Angränsande kommuner är Jönköping, Nässjö, Sävsjö, Värnamo, Gnosjö och Gislaved. Vaggeryds kommun har länets lägsta kommunalskatt (20:83) samt länets bästa soliditet. Övergripande nyckeltal: Årets resultat + 0,9 mkr Nettoinvesteringar i kommunen 77 mkr Soliditet 27 % Nettokostnadskvot 99,1 % Nyckeltal för Vaggeryds kommun, beloppen är i miljoner kronor om ingenting annat anges Nyckeltal Externa intäkter Externa kostnader * Årets resultat +0,9 +20,2 +10,3 +5,9 +18,7 +11,8 +11,0-2,9 +1,0 +15,9 Tillgångar Skulder och avsättningar Eget kapital Soliditet (inkl äldre pensionsförpliktelser) 27 % 32 % 32 % 35 % 35 % 39 % 39 % 39 % 42 % 45 % Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar Avvikelse investeringsbudget Budgetavvikelse drift Huvudprogram 0-8 exklusive affärsdrivande verksamheter -12,7-13,2 +2,7-5,1 +4,3 +2,9-0,7-14,1-8,8-8,0 Nettokostnadskvot 99 % *98% 98 % 99 % 97 % 96 % 98 % 101 % 100 % 97 % Totala skatteintäkter och skatteutjämning Personalkostnader Antal årsarbetare Eget kapital/invånare (kr) Anläggningstillgångar ** Pensionsförpliktelse tom Avsättning pensioner fr.o.m Pensionskostnad, individuell del Långfristiga lån Antal invånare * Nettokostnadskvoten är nedjusterad 4,4 mkr för jämförelsestörande post försäljning kraftverk. ** Anläggninsgstillgångar omfattar även värdet av exploateringsfastigheter. Placerade medel för pensionsutbetalningar är omklassificerat till omsättningstillgång från och med Tidigare år är omräknade och justerade. 4

5 Så används din skattekrona 100 KRONOR I SKATT TILL KOMMUNEN ANVÄNDES UNDER 2011 SÅ HÄR kronor till Äldre- och handikappsomsorg 26 kronor till Grundskola 13 kronor till Barnomsorg 9 kronor till Gymnasieskola inklusive vuxenutbildning 6 kronor till Sociala insatser för invånare med problem samt socialbidrag 6 kronor till Kommunledning och administration 5 kronor till Gatuförvaltning och övrig teknisk verksamhet 4 kronor till Bibliotek, sim- och sporthallar samt övrigt inom kultur och fritid 1 krona till Räddningstjänst 1 krona till Miljö- och byggverksamhet inklusive bostadsanpassningsbidrag 1 krona till Kollektivtrafik (i huvudsak trafik mot Jönköping och Värnamo) 1 krona till Arbetslivsbefrämjande åtgärder Så här får kommunen sina pengar 58 % av kommunens intäkter kommer från kommunalskatt. 20 % av kommunens intäkter kommer från generella statsbidrag samt inkomstutjämningsbidrag. 11 % kommer från taxor och avgifter för kommunens verksamheter inklusive affärsdrivande verksamhet. 6 % är statliga bidrag till kommunens olika verksamheter. 3 % kommer från försäljning av verksamhet och varor. 2 % kommer från hyror och arrenden. 5

6 Månad Prel kom.skatt Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag 2011 Slutavr kom.skatt Fastighetsavg Avräkn fastighetsavg Utjämningsbidrag LSS Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsbidrag Summa Januari Avräkn Februari Mars April Summa 30/ Maj Juni Juli Augusti Summa 31/ September Oktober November December Summa

7 Förvaltningsberättelse 2011 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Från och med år 2011 startar en ny mandatperiod med en ny politisk majoritet. Därmed har också nya övergripande mål för Vaggeryds kommun antagits av den nya majoriteten. Antagandet av målen skedde först i november 2011 och årets utvärdering blir därmed inte särskilt relevant. Övergripande mål för Vaggeryds kommun mandatperioden Kommunfullmäktige har fastställt följande övergripande mål för mandatperioden : Vaggeryds kommuns beslutsfattande skall präglas av öppenhet, vi skall vara lyssnande, omvärldsbevakande, nyfikna och med kraft kunna agera för kommunen och dess invånares bästa. Jämställdhet och ett barn och ungdomsperspektiv beaktas i den kommunala planeringen. (SCB medborgare undersökning, befolkningsutveckling och resandestatistik) Vaggeryds kommun har som mål att alla barn skall lämna grundskolan med minst godkända betyg. (Öppna jämförelser) Näringslivspolitiken skall stödja kommunens befintliga verksamhet och aktivt arbeta för att nya företag väljer Vaggeryds kommun för nyetablering. (Svenskt Näringslivs årliga ranking) All kommunal handläggning skall ske effektivt och snabbt präglat av en hög serviceanda med respekt för lag och förordning. (SCB medborgarundersökning) Kommunen skall upplevas vara en god och attraktiv kommun att leva, bo och verka i. (SCB medborgarundersökning, Svenskt näringslivs ranking) Vården av våra äldre och sjuka skall präglas av trygghet och god kvalitet. (SCB medborgarundersökning, öppna jämförelser) Vaggeryds kommun skall vara en god kulturkommun. En kulturstrategi skall upprättas för kommunen med utgångspunkt i Fenix Kultur och Kunskaps Centra. (SCB medborgarundersökning) Kommunen skall ligga i spets med tydligt uppsatta strategiska klimatmål för långsiktlig hållbarhet. Personalpolitiken skall präglas av öppen dialog, medinflytande där personalens kunskap, erfarenhet och kompetens tillvaratas. (Årlig personalenkät) Kraftfull uppmärksamhet skall riktas av styrelser och nämnder kring budgetföljsamhet så att uppsatta kommunalekonomiska mål kan uppnås. Omvärldsanalys SKL:s bedömning av konjunkturen Här är ett utdrag från SKL:s skrivning om budgetförutsättningar. Kraftig inbromsning av svensk tillväxt Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Vår bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart växer igen. Tillväxten blir dock i år och nästa år väsentligt svagare än under 2010 och Arbetslösheten kommer därför att stiga något, men inte särskilt mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner verkar i motsatt riktning. Sammantaget innebär det att skatteunderlagets nivå 2013 beräknas bli något högre än vad vi tidigare räknat med. Vår bedömning utgår från att skuldkrisen på sikt klaras upp under ordnade former. Även med ett lyckligt slut kommer det dock ta tid innan förtroendet återvänder och oron på de finansiella marknaderna lägger sig. Vår utgångspunkt är att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis växer. Trots detta i huvudsak positiva anslag antas det svaga tillståndet i framförallt södra Europa bestå under lång tid framöver. Konjunkturinstitutets syn på konjunkturen januariprognosen. Om BNP-tillväxten för helåret 2012 sade Jesper Hansson att den "börjar närma sig nollan", jämfört med KI:s decemberprognos om en tillväxt på 0,6 procent. Det som ser mer negativt ut är framför allt den svenska varuexporten, som ser ut att falla mer än väntat under det fjärde kvartalet. KI ser därför en något svagare BNP-utveckling under det fjärde och första kvartalet, då BNP väntas sjunka mer än tidigare beräknat. Från och med det andra eller tredje kvartalet ser dock tillväxten ut att kunna bli starkare än vad KI räknade med i december. KI menar att ECB:s treårsrepa har varit mycket viktig för att stabilisera situationen och minska interbankräntorna, även om det blir en svag tillväxt i euroområdet under 2012 och "De akuta riskerna för en kreditåtstramning har minskat", sade Jesper Hansson. Samtidigt har det kommit mer positiva signaler från USA, bland annat från husmarknaden, och det finns tecken på att konsumentförtroendet återvänder i både Europa och USA. "Det finns tecken på en viss stigande tillförsikt, mest påtagligt i hushållssektorn", sade han. Arbetslösheten har hållit emot ganska väl, enligt KI, som dock ser en risk för att arbetslösheten kan klättra uppåt efter det oväntat svaga fjärde kvartalet. 7

8 Förvaltningsberättelse 2011 "Även om utfallen hittills inte visar så mycket finns det varningssignaler som visar att det kan bli en större uppgång än vi trodde", sade Jesper Hansson. KI räknar med att reporäntan kommer att fortsätta sänkas. KI står fast vid prognosen att reporäntan har sänkts till 0,75 procent till sommaren, även om det kan ta lite längre tid att nå tid BNP-tillväxt 5,6 4,5 0,3 3,0 Sysselsättning (tillväxt) 1,1 2,1 0,1 0,3 Arbetslöshet 8,4 7,5 7,8 7,9 Arbetsmarknadsgap 2,4 1,8 2,3 2,1 Inflation (KPI) 1,2 3,0 1,1 1,5 Reporänta (vid årets slut) 1,25 1,75 0,75 1,25 Offentligt finansiellt sparande 0,0 0,1 0,4 0,2 Diagrammet visar att Sverige har sedan år 2000 haft en ganska god tillväxt men kurvan viker nu ner och KI tror tillväxten kan närma sig noll år (källa tradingeconomics) Den svenska statsskulden i förhållande till BNP har succesivt minskat och är betydligt lägre än Euroländernas genomsnittliga värde. 8

9 Förvaltningsberättelse 2011 Tillväxten i Euroområdet har varit något lägre än i Sverige. Man ser i kurvan tydligt den häftiga konjunkturnedgången 2008 och en mycket snabb uppgång under Tyvärr har trenden åter vänt ned. Eurostaternas upplåning i förhållande till BNP har ökat kraftigt i nästan samtliga länder. En del staters kreditbetyg har sänkts och upplåningskostnaden riskerar att öka. Vaggeryds kommun där hjulen alltid snurrar. Fotot föreställer hjulet vid Götaström. 9

10 Förvaltningsberättelse 2011 Fakta om Vaggeryds kommun Vaggeryds kommun är belägen i västra kanten av det sydsvenska höglandet och har en yta av 830 km2. Angränsande kommuner är Jönköping, Nässjö, Sävsjö, Värnamo, Gnosjö och Gislaved. Kommunen har två centralorter, Vaggeryd och Skillingaryd samt två mindre tätorter, Hok och Klevshult. Landsbygden är relativt tätbefolkad med sina lokala centra i form av småsamhällen och kyrkbyar. Vaggeryds kommuns starka tradition av möbeltillverkning uppstod tack vare vagnstillverkningen och i Hagafors uppstod kring år 1870 Sveriges första möbelfabrik, Hagafors stolsfabrik. Genom våra många profilstarka företag lever traditionen av möbeltillverkning och design vidare i Vaggeryds kommun. Företagens kreativitet gör oss till en självklar del i entreprenörsregionen. Vaggeryds kommun har också ett unikt strategiskt läge och har etablerat sig som ett av Sveriges bästa logistikcenter. Kommunen tar en aktiv roll för att driva utvecklingen av järnvägen med en elektrifiering vill vi skapa fler och bättre kommunikationsmöjligheter till våra närliggande städer för både persontrafik och effektiv godstrafik. Centralorten Vaggeryd med (4 922) invånare. Centralorten Skillingaryd med (3 893) invånare. Tätorten Hok med 639 (623) invånare. Tätorten Klevshult med 257 (264) invånare. 10

11 Befolkningsförändringar Förvaltningsberättelse 2011 Nedanstående tabell visar befolkningsförändringarna under de senaste fem åren. Över tid har kommunen har en stadig befolkningsökning och under 2011 ökade befolkningen med 169 personer. En jämförelse mellan 2007 och 2011 visar att den största numerära befolkningsökningen finns i centralorterna Vaggeryd och Skillingaryd, medan fyra av de sex landsbygdsdelarna var för sig står för en större procentuell ökning än centralorterna. Antalet 0-åringar (barn födda under 2011) var vid årsskiftet 179 stycken, vilket stärker en positiv trend sett till hela kommunen de senaste tre åren. En ökande befolkning ger positiva effekter för kommunen i form av höjda skatteintäkter. En undersökning genomförd av kommunförbundet visar att de kommuner som har en balanserad befolkningsökning på maximalt 1,5 % per år har bäst ekonomi. Befolkningsförändringar inom kommundelarna Diff. Antal 0-åringar 31/ Vaggeryd Skillingaryd Hok Klevshult Byarums landsbygd Bondstorps församl Tofteryd landsbygd Åkers landsbygd Hagshult landsbygd Svenarums landsb Totalt

12 Förvaltningsberättelse 2011 Mandatfördelning i kommunfullmäktige Vaggeryds kommun hade under 2011 en rödgrön majoritet med kommunstyrelsens ordförande från Socialdemokraterna. I tabellen nedan syns förändringar gentemot mandatperiod Antal Mandat per parti Moderata samlingspartiet 9 9 Kristdemokraterna 6 6 Folkpartiet 3 2 Centerpartiet 5 3 Socialdemokraterna Vänsterpartiet 1 2 Miljöpartiet 0 1 Sverigedemokraterna 1 2 Kommunalskatten är 31:50 Skatteuttaget är oförändrat sedan 2005 Landstinget 10:67 Vaggeryds Kommun 20:83 Vaggeryds kommun hade år 2011 länets lägsta kommunalskatt! Skatteväxling kommer 2012 att ske med -0,33 öre med landstinget på grund av övertagande av ansvar för kollektivtrafiken. Samtidigt kommer kommunens utdebitering att höjas med 0,50 öre vilket ger en nettoökning med 0,17 öre. Kommunen har under år 2005 höjt sin utdebitering med 50 öre Landstinget höjde under år 2004 sin utdebitering med en krona. Skatteväxling skedde 1999 med landstinget avseende övertagande av vissa gymnasieprogram med 19 öre. Skatteväxling har skett 1996 mellan kommunen och landstinget med 1:64 kr. Orsaken är övertagande av huvudmannaskap för omsorger och särskola samt psykiatrireformen. Skatteväxling skedde även enligt Ädelreformen 1992, då den kommunala utdebiteringen höjdes med två kronor. 12

13 Förvaltningsberättelse 2011 Presentation av Koncernen Koncernen Vaggeryds kommun omfattar tre bolag och ett kommunalförbund. Endast Vaggeryds kommun, Vaggeryds Energi AB och Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB konsolideras i den sammanställda redovisningen och representerar därmed konsolideringsenheten. Vaggeryds kommun, ägare Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB 100 % Vaggeryds Energi AB 100 % Vaggeryds Näringslivsråd 50 % Högskolan på hemmaplan GGVV 25 % (konsolideras inte) Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB bildades VSBo har cirka 1000 egna uthyrningslägenheter. Vaggeryds kommun köper sin städverksamhet från VSBo. Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB betalar årligen tkr till ägaren Vaggeryds kommun som ersättning för tecknade borgensavtal. Händelser under året Januari Läs tidningar från hela världen På biblioteket finns en ny databas där man kan läsa nyheter från hela världen i 1400 dagstidningar från 92 länder och på 40 olika språk. Februari Ny gymnasieförordning Ny gymnasieförordning har trätt i kraft i februari 2011 med namn GY11. Förordningen omfattar förändringar i ämnesplaner, gymnasieprogram, behörighetskrav samt förändrat betygssystem Vaggeryd/Jönköping/Nässjö 3:a på logistikrankingen Vaggeryds kommun har tillsammans med Jönköping och Nässjö klättrat till tredje plats i rankingen av bästa logistiklägen i Sverige. Mars Vårfest på Fenix Kultur- och Kunskapscentrum Lördagen den 9 april arrangerades en vårfest på Fenix Kultur- och Kunskapscentrum. Under kvällen bjöds det på konsert med kulturskolans elever och lärare, men även konstutställning och storbandskonsert. April Skivaryd 2011 Frimärks-SM och mässa på Movalla. Alla fotbollsintresserade kunde till exempel få sitt lystmäte stillat i form av fotbollssnack med landslagsspelarna Jonas Thern och Michael Svensson och fotbollförbundets ordförande Lars-Åke Lagrell. Maj Transport Logistic München Transportmässa med över besökare. Kommunens logistiksatsning Vaggeryds Energi AB bildades 1 januari, 1995 genom sammanslagning av Vaggeryds Värmeverk AB och elhandelsorganisationen inom Vaggeryds Elverk i enlighet med förslag om ny ellagstiftning. Energibolaget betalar årligen 800 tkr till ägaren som ränteersättning på insatt kapital och före tecknade borgensavtal. Vaggeryds näringslivsråd KB är ett kommanditbolag med avsikten att tillsammans med Vaggeryds kommun främja utvecklingen av näringslivet i kommunen Högskolan på hemmaplan i GGVV-regionen Högskolan på hemmaplan är ett kommunalförbund ägt av kommunerna Gislaved, Gnosjö och Vaggeryd. Högskolan på hemmaplans främsta uppgift är att ge invånarna i regionen tillgång till högre utbildning på hemmaplan. Värnamo kommun har lämnat kommunalförbundet. på kombiterminalen Vaggeryds Logistic Center deltog. Skogs-Elmia Skogsmässan i Bratteborg lockade över besökare. Juni Demonstration och provkörning av elbil Onsdagen den 15 juni fick kommunen besök av Gröna Bilister som är en nationell förening med ändamål att verka för en miljöanpassad utveckling av vägtransporterna. Juli Körtävling på Vaggeryds travbana För tredje året i rad fylldes Vaggeryds travbana av enbets- och par- och fyrspannsekipage. Det var Jönköpings Läns Kusksällskap som anordnade körtävling med tre olika delprov, dressyr, maraton och precision. September Skillingaryds marknad Vaggeryds kommun var tillsammans med andra medverkande på plats med en utställning om miljö. Trollstigar och Häxvrål på föreläsningsturné Under hösten åkte personerna bakom kommunens egen upplevelsekarta på en föreläsningsturné. Det första spännande tillfället gavs i Vaggeryds bibliotek den 28 september. Vaggeryds kommun näst tryggast i landet Det är tryggt att bo i Vaggeryds kommun. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet som tidskriften Hem & Hyra har sammanställt. På den listan hamnade Vaggeryds kommun på andra plats efter Robertsfors kommun. 13

14 Förvaltningsberättelse 2011 Oktober Future Transport Elmia Årlig transport- och järnvägsmässa där Vaggeryds kommun deltog i gemensam monter med Jönköping och Nässjö kommuner. Nytt ungdomsråd på gång Torsdagen den 20 oktober träffades politiker och ungdomar för att åter dra igång ett ungdomsråd i kommunen. Vaggeryd utsågs till årets företagarkommun i Jönköping län Vaggeryds kommun kan nu titulera sig länets företagarkommun. Den 6 oktober presenterade branschorganisationen Företagarna och UC sin årliga ranking där Vaggeryds kommun placerade sig bäst av länets 13 kommuner, på fjärde plats i landet. Vart är vädret och världen på väg? Tisdagen den 18 oktober bjöds allmänheten in till ett klimatseminarium med Pär Holmgren, meteorolog och författare. Det blev en kväll med kunskap, visioner för framtiden och inspiration till förändring. November Tina Glenvik vann årets kulturpris Vaggeryds kommuns kulturpris 2011 tilldelas sångerskan Tina Glenvik, Göteborg, född och uppvuxen i Hok. December Utbyggnad av Skillingehus blir klar Kontorspersonal som jobbar åt Ifo- och omsorgsförvaltningen blir därigenom bättre samlade och får direktkontakt med övrig förvaltningspersonal Biltunneln Tunnel under järnvägen i Vaggeryd invigdes i slutet på Planskilda korsningar gynnar såväl miljö som säkerhet. Befolkningen i kommunen ökade med 169 personer. Ökningen av boende underlättar kommunens planering att göra Vaggeryds kommun till en attraktiv boendekommun, men har samtidigt inneburit ett väsentligt ökat efterfrågetryck på barnomsorg i kommunen, vilket krävt ökade resursinsatser av Barnoch utbildningsnämnden Netto En nyetablering av livsmedelsbutiken Netto har skett i Vaggeryd och invigningen skedde den 22 december. Energi- och klimatstrategi En energi- och klimatstrategi för kommunen har arbetats fram under 2011 och skall antas våren Därefter följer genomförande av åtgärder. Årets Byggnadsvårdspristagare Vaggeryds kommuns byggnadsvårdspris 2011 tilldelades Magnus Ottosson och fastigheten Svanen 5 i Vaggeryds tätort. Magnus har renoverat det drygt hundra år gamla huset i etapper. Ett startskott för Miliseum Snön yrde runt trumpetaren som blåste igång ceremonin på Skillingaryds läger. Den 6 december var det dags att ta ett första spadtag för om- och tillbyggnationen som ska inhysa Miliseums museiverksamhet. 14

15 Förvaltningsberättelse 2011 Finansiell analys Kommunen redovisar överskott med 0,9 miljoner kronor För 2011 redovisar kommunen ett resultat på + 0,9 mkr. Resultatet är en miljon kronor sämre än det budgeterade beloppet. Faktorer utanför verksamheternas kontroll De punkter som redovisats ovan ingår samtliga i de faktorer som den enskilda verksamheten inte kan påverka. Skatteujämningsbidragen påverkas bland annat av befolkningsutvecklingen i kommunen Befolkningen ökade med 169 personer från föregående bokslut. Det finansiella nettot blev 4,5 mkr sämre än budgeten. Detta är en kombination av ökade räntekostnader via lån och en ökad RIPS-ränta för pensionsskulden. Inflationsnivån var 2,6 % i årsgenomsnitt. I december 2011 var den 1,9 %. Riksbankens främsta mål med styrräntorna är att hålla inflationen i enlighet med uppställda mål. Kommunens redovisade resultat för 2011 är sämre än det budgeterade överskottet som motsvarade 1,8 miljoner kronor. Det är framförallt den egna kostnadsutvecklingen som ökat snabbare än resursökningen via skatter. Även det finansiella nettot har försämrats då kommunen under perioden ytterligare långfristigt lånat upp 50 miljoner kronor Faktorer som inte var kända vid budgeteringsbeslutet Befolkningsökningen i kommunen har varit snabbare än vad som förväntats vid budgeteringstillfället. Detta är glädjande men medför även omställningskostnader. Bland annat fanns ett större antal barn med förskolebehov än förväntat. Ökningen innebär en tillfällig eftersläpning innan resurstillskott erhålls via kommunens skatteintäkter. Värdet av pensionsplaceringarna för att möta intjänade pensionsrätter före 1998 har haft en mindre god utveckling under 2011 jämfört med föregående år då tre miljoner kronor i reavinster uppkom. Under 2011 uppkom istället förluster med 0,6 miljoner kronor. Uppkomna reavinster/reaförluster är eliminerade i resultatet, då avkastningen skall hjälpa till att infria skulden mot kommande pensionstagare. Den svagare internationella konjunkturen och den finansiella turbulensen har medfört att den tioåriga statsobligationsräntan har sjunkit kraftigt. Riktlinjerna för pensionsskuldsberäkningen säger att när indikatorn går utanför RIPS-intervallet ska beslut tas om en eventuellt förändrad ränta. Förändring av RIPS-räntan har aviserats och påverkar Vaggeryds kommun resultatmässigt med minus 2,1 miljoner kronor. Den så kallade bromsen i pensionssystemet har dessutom ytterligare ökat behovet av avsättningar för kommande utbetalningar. Diagrammet nedan visar hur 10-årsräntan sjunkit från fyra procent 2008 till två procent

16 Förvaltningsberättelse 2011 Verksamheternas ekonomiska resultat +/- Budget Kommunstyrelsen -1,4 58,8 Teknisk verksamhet -3,6 24,5 Räddningstjänst 0,1 8,8 Kultur- och fritidnämnd 0,5 25,9 Elverksstyrelse 2,1 0 Barn- o utbildningsnämnd -7,1 289,3 Socialnämnd -3,2 191,0 Miljö- och byggnämnd -0,4 6,3 Revisionsnämnd 0,1 0,7 Valnämnd 0,0 0,0 SUMMA -12,9 605,3 Verksamheterna hade under 2011 ett ovanligt svagt ekonomiskt utfall. Trots ett förbättrat resultat för socialnämnden så blir underskottet mot av Kommunfullmäktige fastställd budget så stort som minus tretton miljoner kronor. Det samlade underskottet motsvarar två procentenheter av anslagna resurser. Även en motsvarande uppföljning under senaste femårsperioden visar på ett samlat underskott hos nämnder och styrelser på minus tio miljoner kronor. Det ekonomiska resultat som verksamheterna redovisar är till största delen påverkbar för den egna verksamheten genom synkronisering av verksamhetsstyrning och budgetstyrning, kanske inte för det enskilda budgetåret, men över tid skall möjlighet finnas att erhålla en ekonomisk balans gentemot fastställd budget. En god budgetföljsamhet är en förutsättning för att den ekonomiska styrningen skall kunna fungera så att de finansiella målen uppnås och de verksamhetsmässiga målsättningarna säkerställs. Kommunstyrelsen KS redovisar för budgetåret ett underskott mot anslag uppgående till 1,4 miljoner kronor. Programmet med den största negativa avvikelsen är liksom 2010 programmet försörjningsstöd. En förstärkning av budgeterat belopp skedde under året med en miljon kronor men ett överskridande med 1,6 miljoner kronor kunde ändå inte undvikas. Nettokostnaden är ungefär oförändrad gentemot år 2010 Liksom föregående år har även programmet kollektivtrafik medfört underskott mot budget, i år med 0,6 miljoner kronor. En skatteväxling med landstinget på 33 öre kommer att ske under 2012, vilket innebär att huvudmannaskapet för verksamheten då lämnar kommunen. Programmet flyktingmottagning har väsentligen överskridit budgeterat belopp med en miljon kronor. Årets underskott är egentligen betydligt större, då utnyttjande av tidigare fonderad avsättning skett med ytterligare en miljon kronor. Nyanlända flyktingar under året var inte fler än nio personer, men kostnader kvarstår i introduktionsprogrammen för tidigare inflyttade inom verksamheten. Teknisk verksamhet Tekniska redovisar för bokslutsåret ett underskott med 3,5 miljoner kronor. Av redovisat underskott tillhör 2,3 mkr den affärsdrivande verksamheten och dessa underskott har kunnat regleras mot tidiga gjorda avsättningar, varför denna del av underskottet inte belastar kommunens resultaträkning för år De skattefinansierade underskotten finns i programmen markreserv, minus 1,7 mkr och gator och vägar med minus 1,1 mkr Lägre avverkning av skog, minskade arrendeintäkter samt dyrare väghållning och gatubelysning är förklaringar. På den positiva sidan kan konstateras att Vaggeryds kommun som länets första kommun helt och hållet genomfört sluttäckning av deponin. Kultur och fritidsnämnd Ur ekonomistyrningssynpunkt finns inget att invända mot redovisningen som under en lång följd av år har varit i balans. Däremot uppger förvaltningen själv att ungdomsverksamheten borde utvecklas mera, särskilt vad gäller tillgång på ändamålsenliga lokaler. Elverket Elverket redovisar ett överskott med 2,1 miljoner kronor. I överskottet ingår ersättning till kommunen. Ungefär 1,5 miljoner kronor av överskottet kommer från nätverksamheten och återstående del kommer från entreprenadverksamheten. Barn- och utbildningsnämnd Nämnden redovisar ett kraftigt underskott med 7,1 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,4 % av anslagna resurser. Största underskottet finns inom förskoleprogrammet med minus 2,9 miljoner kronor. Här finns förklaring i form av eftersläpningseffekter, genom det budgetmässiga kompensationssystem som är beslutat, när fler barn finns i kommunen och har möjlighet att utnyttja verksamheten. Ett stort underskott finns även för gymnasieskolan Fenix med 2,3 miljoner kronor. Beläggningen, det vill säga hur många av kommunens ungdomar som väljer att studera på hemmaplan är viktigt för ekonomin och det är önskvärt att höja denna andel. Det finns också en möjlig förbättringspotential i ekonomistyrningen av gymnasieverksamheten. Vi byggnationen av Fenix2 år 2010 fanns ett anslag för inventarieköp på totalt åtta miljoner kronor. Detta anslag har överskridits rejält och den totala investeringsutgiften stannar på 10,2 miljoner kronor. Nämnden kommer inte erhålla kapitalkostnadskompensation för den del av investeringen som överstiger kommunfullmäktiges ursprungliga anslag. Det under 2011 avslutade ESF-projektet Kompetensvågen gav 1,6 miljoner kronor i överskott. Kommande år finns inte motsvarande finansieringsmöjlighet. Vid årets början budgeterade Barn- och utbildningsnämnden redan från början underskott för administrationen med minus 2,6 miljoner kronor för administrationen samt med minus 0,8 mkr för Svenska för invandrare. Trots att sparbeting lades ut under året kunde detta underskott inte hämtas hem. För att god ekonomistyrning skall kunna uppnås krävs att budgeteringen redan från början är seriös och på en relativt detaljerad nivå. 16

17 Förvaltningsberättelse 2011 Socialnämnden Socialnämnden är uppdelad i två förvaltningar, en för individ-och familjeomsorg och en för vård- och omsorgsverksamhet. Socialnämnden redovisar totalt ett underskott med 3,2 miljoner mot budget. Underskottet motsvarar 1,6 % av resursanslaget. Av underskottet kommer 1,2 miljoner kronor från IFO-verksamheten och två miljoner kronor från äldreomsorgen. Nämnden har under en lång rad av år inte klarat verksamheten inom ramanslagen och under året har funnits ett fokus på att nå ekonomisk balans. Det verkar gå åt rätt håll men året slutar ändå med ett överskridande av budget. Individ- och familjeomsorg Kostnader för institutionsplaceringar, insats i form av kontaktfamiljer och familjehemsplaceringar gjorde att insatser för barn- och ungdom gav underskott med 0,7 miljoner kronor. Även programmet för insatser vuxna visar ett minus här med 0,8 miljoner kronor. Här ingår kostnader som har samband med missbruksproblematik. Handläggningen av försörjningsstöd utförs av IFOförvaltningen, men budgetavräknas kommunstyrelsen. Enligt nämnden finns en tydlig struktur för samverkan mellan IFO och Arbetsmarknadsenheten på den övergripande nivån och i arbetet med enskilda. Vård- och omsorgsförvaltningen För äldreomsorgens budgetöverskridande på minus två miljoner kronor svarar främst resursenheten, hemtjänsten och demensvården. Kostnader uppstod i resursenheten via Humanas övertagande av personlig assistans. Demensvårdens underskott kommer från personalsidan. Största delen av vård- och omsorgsverksamhetens underskott härrör sig från hemtjänsten. Nämnden har infört Lov redan år Nettokostnaden för hemtjänstverksamheten har inte ökat jämfört med 2010, men budgetanslaget till programmet sänktes med 1,9 miljoner och denna planerade besparing har således inte klarats under år Miljö- och byggnämnd Nämnden visar ett underskott med 0,4 miljoner kronor. Nämnden betonar vikten av förebyggande arbete och samarbete i verksamheten. Det är programmet för bostadsanpassning som står för budgetöverskridandet. Antalet ansökningar om bostadsanpassning har varit högt och nämnden bedömer att efterfrågan även i fortsättningen kommer att vara hög. God ekonomisk hushållning kräver balanserad ekonomi och effektiv verksamhet med god kvalitet Den balanserade ekonomin kan mätas genom att kommunfullmäktiges finansiella mål skall uppnås och genom att nämnder och styrelser kan utföra sitt arbete inom anvisade budgetramar. Nämndernas sammanlagda resultat är ett överskridande av budgetanslagen med tretton mkr och resultaten är därigenom inte i balans. För verksamheternas kvalitet och effektivitet hänvisas läsaren till verksamhetsberättelsernas redovisning av hur måluppfyllelsen av de enskilda nämndernas mål utfallit. Samtliga nämnder har i uppdrag att i årsredovisningen redovisa de mål som ställts upp i samband med programbudgetens antagande. Ekonomiska och finansiella mål enligt KF Utvärdering av dessa mål sker under egna rubriker Nettokostnadernas andel av de totala skatteintäkterna skall inte överstiga 98 % Soliditetsmålet sätts till 50 % inklusive pensionsskuld. Definition: Det egna kapitalet skall inte understiga 50 % av kommunens totala tillgångar. Ökningen ett enskilt år av det egna kapitalet skall vara minst 1 % av det totala kapitalet. Soliditeten beräknas inklusive pensionsskuld inom linjen Investeringstak, beslut fattas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. För mandatperioden är den skattefinansierade delen beslutad till 140 miljoner Definition Kommunfullmäktige beslutar om ett investeringstak för varje ny mandatperiod. Investeringstakets storlek skall överensstämma med övriga ekonomiska mål på kort och lång sikt. De ekonomiska målen skall kommenteras och utvärderas i förvaltningsberättelsen vid del- och årsbokslut samt i av kommunfullmäktige antagen budget. I årsbokslutet bör även förräntningen av eget kapital kommenteras i förhållande till värdeminskningen under året. Budgeterat och beräknat resultat skall minst täcka värdeminskningen av kommunens kapital. Finansiella mål Mål Utfall Balanskrav >0 Uppfyllt Nettokostnadskvot 98 % 99,1 % Soliditet 50 % 27 % Förräntning EK >10 mkr 0,9 mkr Investeringstak Mandatperioden <140 mkr? Tabellen visar hur de viktigaste nyckeltalen utfallit i förhållande till målen. Det är en fördel om nettokostnadskvoten är låg och soliditetsnivån hög. Balanskrav Balanskravet i kommunallagen anger att kommunens resultat måste överstiga noll. Det är viktigt att tolkningen av balanskravet sker över en tidsperiod av flera år, därför att kommunen behöver ett utrymme att flexibelt kunna kompensera kraftiga svängningar i konjunkturen. Balanskravet enligt Kommunallagen innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska regleras och det egna kapitalet 17

18 Förvaltningsberättelse 2011 enligt balansräkningen återställas. Beslut om en sådan reglering ska fattas i budgeten senast tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Realisationsvinster ska inte ingå i denna avstämning mot balanskravet. Avstämning av balanskravet Årets resultat +0,8 Mkr, efter reducering av realisationsvinster på 0,1 Mkr, innebär att kommunen under 2011 har uppfyllt lagens krav om balans i ekonomin. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas. Den som står i skuld är inte fri! Nettokostnadernas andel av de totala skatteintäkterna skall inte överstiga 98 % Den tvåprocentiga marginalen som skall bidra till att finansiera kommunens investeringar syftar till att säkerställa att den långsiktiga betalningsförmågan genom en tillräcklig soliditet säkerställs. Årets nettokostnadskvot 99,1 % är en procentenhet sämre än antaget finansiellt mål. Dock måste noteras att redan i resultatbudgeten ligger nettokostnadskvoten en procentenhet för högt så det redovisade resultatet är inte sämre än budget, men det är sämre än det finansiella målet. Den aviserade förändrade RIPS-räntan var omöjlig att förutse vid budgeteringstillfället och påverkar kommunens resultat negativt med 2,1 mkr Ingen justering av nyckeltalet har gjorts med anledning av ovanstående. Investeringssumman för föregående mandatperiod var högre än den finansiella målsättningen genom investeringstaket. Redovisningsåret 2011 är början på en ny mandatperiod med en ny politisk majoritet. Det går därför ännu inte att utvärdera målsättningen. Årets investeringsutgifter uppgick till 77 miljoner kronor inklusive affärsdrivande verksamhet och 68 miljoner kronor exklusive den affärsdrivande delen. Investeringarna i den affärsdrivande delen skall regleras genom beslutade taxenivåer. Den genomsnittliga årliga tillåtna investeringsnivån för den skattefinansierade delen är 35 miljoner kronor, men det är vanligt att en stor andel av investeringsbudgeten utnyttjas redan första året av en ny mandatperiod. För att finansiella målsättningen för mandatperioden skall kunna klaras krävs en återhållsamhet med investeringsvolymer till och med år Flera viktiga investeringar har genomförts under Exempel: Planskild korsning under järnvägen i Vaggeryd. Projektbudget inklusive tillläggsbudget 2012 är 19,9 mkr och ett utgiftsöverskridande med minus 2,5 miljoner kronor beräknas Tillbyggnaden av Skillingehus har genomförts som bland annat inneburit 38 nya kontorsrum. Investeringsutgiften på 11,3 miljoner kronor ryms inom budgeterat belopp Exploatering Båramo, pågår Ombyggnation av Skillingaryds sporthall Total investeringsutgift på 15 miljoner kronor överstiger budgeterad utgift med två miljoner kronor. Badbassängen har renoverats och har nu en höj- och sänkbar botten Diagrammet visar att nettokostnadskvoten ligger över ribban d.v.s. sämre än Kommunfullmäktiges finansiella mål Investeringstak, beslut fattas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. För mandatperioden är den skattefinansierade delen beslutad till 125 miljoner kronor. Investeringsramen om den inte överskrids underlättar och förbättrar väsentligt den långsiktiga ekonomiska styrningen och planeringen i kommunen, samt klargör det politiska ansvaret. Enligt det finansiella målet skall investeringsutgifterna för mandatperioden inte överstiga 140 miljoner kronor för den skattefinansierade delen Risk kontroll Till detta område hör uppföljning av soliditetsmålet. Soliditeten beskriver hur mycket av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel och hur mycket som kommunen lånat till. Soliditetsmåttet är viktigt och beskriver den ekonomiska styrkan och utvecklingen på ett bra sätt över en längre tidsperiod. Värderingen av tillgångarna i en kommun är svåra att exakt fastställa särskilt vad gäller fastigheter 18

19 Förvaltningsberättelse 2011 och anläggningar som dominerar aktivsidan i balansräkningen. Oftast måste bedömningen göras efter beräkning av ekonomisk livslängd i relation till investeringsutgiften. Tillgångens värde blir på så sätt ett pris på nyttan över tiden av de anläggningar som används för att bedriva verksamhet i. Marknadsvärden är i de flesta fall mycket svåra att erhålla. Indirekt finns även alternativkostnader för kapitalbindning i anläggningarna. Skuldsidan i balansräkningen är betydligt enklare att värdera och här kan man göra en betydligt säkrare bedömning. Vaggeryds kommun har dock en särskild styrka i balansräkningen genom att vissa tillgångar faktiskt kan alstra intäkter i form av avkastning. Det är de finansiella anläggningstillgångarna som främst består av pensionsplaceringar, 97 mkr och aktiekapital i kommunkoncernens dotterbolag 23 mkr. Nivån på den långsiktiga avkastningen på dessa finansiella tillgångar är viktig för kommunens utveckling av det egna kapitalet. Soliditetsmålet sätts till 50 % inklusive pensionsskuld. Definition: Det egna kapitalet skall inte understiga 50 % av kommunens totala tillgångar. Ökningen ett enskilt år av det egna kapitalet skall vara minst 1 % av ökningen av det totala kapitalet Rekommenderad redovisningsprincip för pensionsskulder före år 1998, stämmer inte överens med god redovisningssed. Rekommenderad redovisningsprincip innebär att kommunens förmögenhet, det egna kapitalet överskattas med 253 miljoner kronor. Vid beräkning av kommunens soliditet används därför ett justerat eget kapital. Kommunens verkliga förmögenhet justeras därigenom i beräkningen ned från 513 miljoner kronor till 237 miljoner kronor. Justeringsbehov av eget kapital Miljoner kr Den justerade soliditeten är 27 % vid bokslutstillfället och det är avsevärt sämre än målet 50 % En minskning av soliditeten har skett med fem procentenheter Orsaken är en kombination av låg resultatnivå, hög investeringsnivå samt inte minst ökad pensionsförpliktelse som är redovisad som ansvarsförbindelse. Eftersom anläggningstillgångarnas nettovärde ökat med 39 mkr, alltså investering 77 mkr minus avskrivning 38 mkr, skulle det ha krävts ett resultatöverskott på 12 mkr för att nå oförändrad soliditet (38*0,32) Resultatkrav för den ökade ansvarsförbindelsen för pensioner med 23 mkr är då inte inräknad. Soliditetsmålet är av inriktningskaraktär och kommunen är långt ifrån måluppfyllelse. Jämfört med en genomsnittskommun är nivån dock fortfarande stark. Soliditeten har minskat med 5 % år I årsbokslutet bör förräntningen kommenteras i förhållande till värdeminskningen under året. Definition: Budgeterat och beräknat resultat skall minst täcka värdeminskningen av kommunens kapital. Ett sätt att mäta måluppfyllelsen är att reducera ingående eget kapital med inflationen. Värdet av eget kapital sjunker då från 513,5mkr till 503 mkr. Värdeminskningen på tio miljoner kronor är större än kommunens resultatöverskott på 0,9 miljoner kronor så bedömningen är att målet inte nåtts. Rörelsekapitalet är negativt och minskar ytterligare, men likviditetsbehovet är ändå säkerställt genom goda kreditvillkor ,6 +16,4-35,4-69,9-72,2 Rörelsekapitalet definieras som omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Vaggeryds kommun klassificerar från och med 2011 värdepappersplaceringar av pensionsmedel som omsättningstillgångar. (Tabellvärdena är omräknade) Rörelsekapitalet är ett grovt mål på likviditeten av rörliga tillgångar och skulder. En minskning av rörelsekapitalet har skett under femårsperioden. Minskningen orsakas främst av att överskotten via driftsresultat inte kunnat täcka investeringsutgifterna under perioden. Avskrivningarna utgör tillsammans med resultatöverskott ett reinvesteringsutrymme, men investeringsnivån har avsevärt överstigit avskrivningsnivån. Kreditmöjligheterna är viktiga vid ett negativt rörelsekapital. Nytt avtal för koncernkonto finns tecknat från och med 2011 med SHB. För kommunen finns genom detta avtal kreditmöjlighet upp till 165 miljoner kronor med en konkurrenskraftig ränta. För att lösa återstoden av likviditetsbehovet har kommun långfristigt via Kommuninvsest lånat 25 mkr år 2010 och ytterligare 50 mkr år

20 Förvaltningsberättelse 2011 Borgensåtagande Tecknade borgensåtaganden 2011 uppgick till 276 mkr varav 242 mkr avser Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB och 20 mkr Vaggeryds Energi AB. Utöver vanligt tecknad borgen finns ett solidariskt borgensåtagande som medlem i Kommuninvest. Vaggeryds kommuns andel av Kommuninvest totala förpliktelser är 297 mkr. Ränterisk finansnetto Under åren har kommunen haft ett positivt finansnetto. Ökade räntekostnader både på lån och för pensionsskuld medför att ett negativt finansnetto för år 2011 med 4,5 miljoner kronor. Den ökade belåningen i kommunen har under året gett utslag i ökade låneräntor från en mkr till 4,4 mkr. Dessutom har justeringen av den så kallade RIPSräntan för pensionsskulden medfört ytterligare en kostnadsökning med 2,1 mkr. När 2011 började låg Reporäntan på 1,25 %, den höjdes fram till mitten av sommaren upp till 2,0 % men sänktes sedan igen och är i skrivande stund år 2012 nere på 1,5 %. Kommunens räntekostnader är knutna till Stiborräntor, vilka påverkas av Reporäntans nivå. Räntenivån beräknas bli lägre 2012 än 2011 eftersom ytterligare räntesänkningar är att vänta från riksbanken för att möta en sämre konjunktur. Detta kan kommande år komma att gynna kommunens finansnetto. Som finansiella intäkter redovisas borgensavgifter från koncernbolagen och räntebidrag. Pensionsåtagande Den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen disponeras från och med år 1998 av den anställde för eget val av förvaltare. Kvarstående avsättning 22,3 mkr avser i huvudsak pensioner enligt PA-KL och kompletterande ålderspension. Intjänad pensionsrätt till och med år 1997 redovisas inom linjen som ansvarsförbindelse med 276,5 mkr. Långsiktigt innebär dessa pensionsåtaganden en likvidmässig belastning och kan dessutom ses som en generationsfråga. Genom att betala ut hela den individuella delen av kommunens pensionsåtaganden samt trygga en del av ansvarsförbindelsen genom långsiktig kapitalförvaltning, reduceras till en del de kostnader för pensionsåtaganden som skjuts på framtidens skattebetalare. Vid placering av pensionsmedel sker huvuddelen i kapitalgaranterade finansiella instrument. Nedan följer en samlad redovisning av kommunens pensionsmedelsförvaltning. Medel avsatta för framtida pensioner Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser from ,7 15,2 22, Avsättning, pensionsförpliktelser tom ,9 6,2 5, Ansvarsförbindelse tom ,1 253,1 276,5 Finansiella placeringar, bokfört värde 98,7 98,2 97,4 Totala förpliktelser./. finansiella placeringar (bokfört värde) 186,0 176,3 207,0 Finansiella placeringar, Garanterat belopp 98,7 98,2 97,4 Marknadsvärde./. bokfört värde 4,0 3,2-0,3 Realiserat resultat o avkastning året, Mkr 0,5 3,3-0,6 Realiserat resultat o avkastning året, % 0,5 3,4-0,6 Återlån i verksamheten ,3 207,0 Avkastning från kapitalförvaltningen har bokförts som avsättning av pensionsmedel med 5,6 mkr. Detta är ett avsteg från utfärdad rekommendation som godkänts av kommunens revisorer men som kommunen anser vara god redovisningssed, då den intjänade pensionsskulden före 1998 så småningom kommer att belasta kommunens redovisning trots att den enligt gällande redovisningspraxis inte får skuldföras. Miljö 2011 Kommunen har ett tydligt ansvar att på lokal nivå se till så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Kommunens miljöarbete Kommunkoncernens miljöarbete omfattar flera delar, allt från den egna verksamhetens miljöpåverkan (direkt miljöpåverkan) till strategiska framtidsfrågor för en miljömässigt hållbar utveckling (indirekt miljöpåverkan). Det ingår frivilliga delar samt tillsyn och prövning enligt lagstiftningen. Miljöarbetet omfattar bland annat: miljöanpassning av den egna verksamheten myndighetsutövning (prövning och tillsyn) strategiskt miljöutvecklingsarbete i det geografiska området, t ex fjärrvärmeutbyggnad, förbättrad kollektivtrafik, lärande för hållbar utveckling natur- och miljötillståndet i det geografiska området t ex luftkvalitet, vattenkvalitet, skyddad natur Att följa miljölagstiftningen är ett minimum och lägsta acceptabla nivå för kommunens miljöarbete. Utöver lagstiftning finns styrande dokument som tydliggör mål, åtgärder och riktlinjer. Även nämndernas reglementen och styrelsernas ägardirektiv tar upp miljöfrågor. 20

21 Förvaltningsberättelse 2011 Analys Det frivilliga miljöarbetet har pågått i kommunen i många år och är inget nytt. Graden av samordning och intensiteten i arbetet har dock varierat höjdes ambitionsnivån och arbetet har prioriterats högre jämfört med tidigare år, vilket är mycket positivt. För att miljöarbetet ska fortsätta att utvecklas krävs en långsiktighet och prioritering i hela kommunkoncernen. Det är när styrande dokument som t ex energioch klimatstrategin antagits, och genomförandefasen tar vid, som det är upp till bevis. Energi- och klimatstrategin som arbetats fram under 2011, och som antas 2012, innehåller ett 50-tal åtgärder. Exempel på åtgärder är energikartläggning i lokaler och bostäder, samt miljöanpassning av transporter. Miljöanpassning av transporter är ett område som kommer att beröra många och som innebär beteendeförändring. Utöver att genomföra åtgärder kommer följande områden att vara i fokus: kompetensutveckling kvalitetssäkring av data och effektivare rapporteringsrutiner integrering av miljöfrågorna i kommunens budgetprocess Koncernen Vaggeryds kommun Resultat - kapacitet Resultat- kapacitet visar på vilken balans kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och den kapacitet kommunen har att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Årets resultat för konsolideringsenheten blev 0,8 miljoner kronor Endast Vaggeryds kommun, Vaggeryds Energi AB och Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB konsolideras. Föregående års resultat var 22,6 mkr. Man bör notera att även koncernbokslutet inte tar hänsyn till att kommunens pensionsskuld är reducerad med redovisad ansvarsförbindelse Ekonomiska resultat per bolag Vaggeryds kommun +10,3 +20,2 + 0,9 Vaggeryd- Skillingaryds Bostads AB +1,0 +0,9-1,2 Vaggeryds Energi AB +0,1 +0,3 +0,3 Vaggeryds Näringslivsråd -0,6-0,6-0,6 Högskolan på hemmaplan i GGVV-regionen +-0,0 +0,0-0,2 Redovisade resultat för bolagen utgörs av resultat efter bokslutsdispositioner och skatt. Skillnaden mellan årsresultaten för bolagen, totalt och konsolideringsenhetens resultat förklaras med erforderliga justeringsposter för obeskattade reserver samt latent skatt Diagrammet visar resultaten i den sammanställda redovisningen i miljoner kronor. I konsolideringen ingår Vaggeryds kommun, Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB samt Vaggeryds Energi. 21

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan 1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Delår april Kommunfullmäktige KF

Delår april Kommunfullmäktige KF Delår april Kommunfullmäktige KF -06-11 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 3 Delårsbokslut... 3 Ekonomiska rapporter... 9 Kommunfullmäktige, Delår april 2(10) Förvaltningsberättelse Delårsbokslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

2012 ÅRS- REDOVISNING

2012 ÅRS- REDOVISNING 2012 ÅRS- REDOVISNING Innehållsförteckning Inledning Vaggeryds kommun 10års översik...1 Så används din skattekrona...2 Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag 3 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 KS/2015:287 Granskningsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Ebba Lind Fredrik Jehrén Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport 2016 Solna Stad Granskning

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720. Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 2015-10-07 Daniel Lantz Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Ystads kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

PM-granskningsanteckningar

PM-granskningsanteckningar PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv RIKTLINJER FÖR God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2019-02-25 8 Giltighetstid Dokumentansvarig Fyra år efter antagandet Ekonomichef

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer