Samrådsmöte Hoby Backaryd Johannishus och Ronnebyortens Äsko Protokoll

Transkript

1 Tid och plats: Närvarande: Tisdagen den 5 december 2006, Lundgrens kontor Hans Wachtmeister, Johannishus Karl Gunnar Åkesson, Ronneby Kurt Hansson, Ronneby Ingemar Svensson, Backaryd Lars Svensson, Backaryd Carl Uno Jansson, Hoby Douglas Lundgren, Hoby Lars Olnäs, Hoby Kallade men ej närvarande: 1 SAMMANTRÄDET ÖPPNAS Carl Uno Jansson hälsar välkommen och förklarar sammanträdet öppnat. Bakgrunden till samrådsmötet är att försöka finna gemensamma intresseområden för Ronneby kommuns Äskon som kan ligga till grund för en fortsatt och framtida regional utveckling av älg- och kronhjortsskötselområdena. Ett gemensamt förhållningssätt i centrala frågor är grundläggande för det framtida arbetet - där älg- och kronhjortsskötselområdenas ansvar kommer att ha en mycket central roll. Vår gemensamma skötselplan avseende kronvilt - som fått stort beröm av länsstyrelsen - vittnar om detta. 2 BEHOVET AV SAMVERKAN OCH ETT GEMENSAMT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Carl Uno Jansson och Lars Olnäs redovisar ett flödesschema över de frågor som Ronneby kommuns Äskon redan i stora drag är överens om, vilka frågor som vi på sikt bör ha en gemensam syn på och som måste förankras på hemmaplan samt de frågor där varje Äsko suveränt bestämmer över. Flödesschemat består av ett antal gemensamma mål, vilka medel som krävs för att uppnå dessa mål, äskons enskilda angelägenheter och vad som måste förankras på hemmaplan jaktmöte / årsmöte - innan samrådet går vidare i ett gemensamt arbete. Frågorna och flödesschemat diskuteras av mötesdeltagarna och mötet kan konstatera att Ronneby kommuns äskon har i många fall en gemensam syn som i framtiden kan ligga till grund för ett välutvecklat samarbete med respekt för resp. äskos suveräna beslut som grundar sig på förståelse för varandra och respekt för att vi har olika åsikter och olika perspektiv på samma sak. Här presenteras flödesschemat och de områden vi i stort sett var överens om:

2 2 BEHOVET SAV SAMVERKAN OCH ETT GEMENSAMT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Gemensamma mål Medel Medel Medel Äskos enskilda angelägenheter Produktionsanpassat uttag Areal, vinterstam älgobs övrig obs Spillinventering, formel för beräkning Avlysningsjakt och rapporteringssystem Uttagsprocent, trofé eller köttproduktion Älgstammen Foderinsatser Samverkan med mark- och skogsägarna Könskvotering Jakttider Säkerhet Jaktledarens roll Jägarens utbildning Samverkan med intresseorg. Senarelagd jaktstart, antal dagar för vissa vuxna djur Skjutprov eller andra krav Eftersök Information om hur man kan använda en samlad kompetens Ekipage till förfogande Gemensamma utbildningar Älgskador Skötselområdets egenvärde utifrån en gemensam förvaltningstanke Kontroll och dokumentation Samverkan i regionen gemensamma planer Samverkan med mark och skogsägarna. Hitta den rätta balansen för att skogen både skall vara lönsam och ett ställe för rekreation Ta ansvar för andra viltgrupper än älg och hjort Utbildning - fodertillskott Utbildningsfrågor i jaktetik Särskild pott av det totala uttaget för skyddsjakt Trots en långtgående samverkan så råder ett självbestämmande inom varje område Analysera nuläget. Hur ser verkligenheten ut. Dialog Kommunikation Ha förståelse för varandra och acceptera olika åsikter. Olika perspektiv på samma sak

3 3 HUR SER EN RÄTTVIS ANSVARSFÖRDELNING UT MELLAN SKÖTSELOMRÅDENA OCH LICENSOMRÅDENA Carl Uno Jansson och Lars Olnäs redovisar mot bakgrund av länsstyrelsens sammanställning avseende älgjakten för jaktåret hur avskjutning per areal genomförts i skötselområdena jämfört med resp. licensområdena. Jämförelsetalen görs utifrån samtliga skötselområden i länet, samtliga licensområden A, B och E i länet samt Hoby Äsko avseende jaktåret Utifrån dessa siffror kan man konstatera att avskjutningen av handjur är alldeles för stor om vi någonsin skall få en stabilitet i älgstammen. Skötselområdenas avskjutning av handjur är 53%. A-områdena 71%, B- områdena 75% och E-områdena 64%. Mötet är överens om att licensområdena inte tar samma ansvar som skötselområdena och att det måste till en förändring. De preliminära siffrorna för jaktåret visar med all tydlighet att avskjutningen av handjur i licensområdena ökat väsentligt. Tilldelningen i licensområdena är i förhållande till skötselområdena alldeles för hög. I A- licensområdena har man en tilldelning på 1 djur / 486 ha, i B-licensområdena 1 djur / 454 ha, i E-licensområdena 1 djur / 82 ha. Detta skall jämföras med skötselområdenas avskjutning som låg på 1 djur /1214 ha. Mötet är helt överens om att det finns en obalans mellan den tilldelning som sker och det uttag som skötselområdena gör. Om skötselområdenas ansvar för älg- och kronviltstammen skulle innebära en ökning av stammarna och obalansen fortsätter så finns en uppenbar risk att uttaget ökar väsentligt inom licensområdena med den nuvarande tilldelningen. Här krävs omfattande förändringar och mötet är överens om att även licensområdena bör införa avlysningsjakt och att tilldelningen ställs i relation till skötselområdena. Mötet beslutar att göra en gemensam skrivelse om nämnda förhållande till Länsstyrelsens viltvårdsnämnd, Naturvårdsverket, Svenska jägarförbundet och Jägarnas riksförbund. Sekreteraren får i uppdrag att presentera förslag till skrivelse i denna fråga. Den fastställda skrivelsen skall tillställas samtliga skötselområden i länet för kännedom. 4 KAN VI GEMENSAMT PÅVERKA BESLUTSFATTARNA Mötet är överens om att vi framöver måste hitta ett forum där skötselområdena kan göra sina stämmor hörda. Jägarnas riksförbund och Svenska jägarförbundets representanter finns idag med i viltvårdsnämnden men deras intressen för skötselområdena är inte alltid av den digniteten att det räcker till. Utan att på något sätt konfronteras med nämnda intresseorganisationer som vi förövrigt vill uppnå ett bra samarbete med så finns det enligt mötet ett behov av att skötselområdena i länet blir representerade i viltvårdsnämnden för att kunna påverka beslutsfattarna. Mötet beslutar att göra en gemensam skrivelse till länsstyrelsen / viltvårdsnämnden i denna fråga. Den fastställda skrivelsen skall tillställas samtliga skötselområden i länet för kännedom.

4 5 MÅL Carl Uno Jansson redovisar Hoby Äskos kommande förslag till mål för verksamheten som ännu inte är förankrat i styrelsen eller jaktmötet. Oaktat detta så stämmer förslaget till målsättning enligt samtliga mötesdeltagare väl in på hur man själva arbetar på hemmaplan och en gemensam målsättning för alla Ronnebys Äskon bör därför vara möjlig framöver. 6 KONTAKT / FLÖDESSCHEMA Carl Uno Jansson redovisar hur Hoby Äsko byggt upp sitt interna kontaktnät för att i möjligaste mån förhindra en överskjutning. 7 HUR GÅR VI VIDARE Samtliga mötesdeltagare är överens om att det är angeläget att årligen ha ett gemensamt ordförandemöte och vid behov när detta påkallar. För dagen räcker det ett nytt möte under hösten ÖVRIGT Ordföranden i Backaryds Älg- och kronhjortsskötselområde tar upp frågan om det även under denna jaktsäsong kommer att finnas möjlighet att man inom den gemensamma planen för kronvilt kan få ta djur i anspråk för att klara av eventuella viltskador. Backaryds Äsko har inför årets jakt på kronvilt inte avsatt av någon egen pott för skador och jakten potten är nu fylld. Då kronviltstammen inom området för närvarande är stor finns det en uppenbar risk för skador. Frågan diskuteras av mötesdeltagarna som är överens om att skadorna måste åtgärdas. När skadorna är dokumenterade och besiktigade kan skötselområdet själv besluta om att utöka avskjutningen inom gränsen för den totala tilldelningen. Samtliga ordföranden ställer sig bakom detta. Kronviltsjakten är svår att förutse eftersom djuren rör sig över relativt stora områden. Varje skötselområde bör därför framöver ha en egen pott för ev. skador eftersom den nuvarande planen inte är gemensam utan avser fyra skötselområden.

5 9 AVSLUTNING Samrådsmöte Mötet som började kl avslutades kl Carl Uno Jansson / ordförande.. Lars Olnäs / sekreterare