Upplands Väsby Musikskola. Gun Dahlqvist, Stockholm Bodil Lundblad, Nacka v

Transkript

1 1 Upplands Väsby Musikskola Gun Dahlqvist, Stockholm Bodil Lundblad, Nacka v

2 2 Innehållsförteckning Våga visa 3 Fakta om enheten... 4 Typ av skola... 4 Ledning... 4 Organisation... 4 Observationens metod... 5 Sammanfattning... 5 Skolans starka sidor... 5 Skolans förbättringsområden... 6 Målområden... 6 Normer och värden... 6 Utveckling, lärande och konstnärligt skapande... 8 Elevernas inflytande och ansvar Styrning och ledning Referenser... 17

3 3 VÅGA VISA Hösten 2008 startade ett arbete för att utveckla observationer för musik- och kulturskolor, där Ekerö, Huddinge, Järfälla, Nacka, Stockholm, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö deltar. Utvecklingsarbetet har skett i samarbete med Sveriges musik- och kulturskola, SMOK. VÅGA VISA ska: ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse Observationerna avser den frivilliga delen av verksamheten i musik- och kulturskolor. Metoden Observationer i VÅGA VISA genomförs av pedagoger och verksamhetsansvariga. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhets- och lektionsbesök samt intervjuer med elever, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metod styr och stödjer observatörerna i deras arbete. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Metodboken* Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fyra områden Normer och värden Utveckling, lärande och konstnärligt skapande Elevernas inflytande och ansvar Styrning och ledning * Metodbok och mer information finns på

4 4 Fakta om enheten Upplands Väsby musikskola är en kommunal skola som på uppdrag av Kultur och fritidsnämnden bedriver musikskoleverksamhet för kommunens barn mellan skolår 1 och åk 3 i gymnasiet. Mål och uppdrag styrs av styrelsen för Väsby välfärd samt av överenskommelser (beställningar) med kundvalskontoret. Årets uppdrag är 750 elever. Ledare för musikskolans lärare är musikskolechefen, som även har budget- och personalansvar. En lärare har 20 % i sin tjänst som skolassistent. Antalet elever är 750 st. varav 230 går i en ensemble (33 % av eleverna). Fördelningen mellan pojkar och flickor är 298 resp. 452 st. ( 40 % pojkar och 60 % flickor). Undervisningen sker i instrument och sång, ensembler av olika slag (kör och orkester), rockskolegrupper, studioteknik och produktion. I utbudet ingår även musiklek under skolår 2, en förberedelse för instrumentalundervisningen som i regel startar i skolår 3. Det sker också en del skolköp från grundskolan. Musikundervisningen kostar, för en ämneskurs, 1050 kr/termin. Syskonrabatt finns (700 kr/ termin). Enbart kör/ensemble kostar 600 kr/ termin och om man deltar i en ämneskurs är kör/ensemble gratis. Musiklek kostar 650 kr/ termin och instrumenthyran är 350 kr/ termin. Skolan erbjuder inget speciellt program för yrkesinriktade elever. Antalet lärare är 16 st. varav de flesta arbetar deltid (4 st. arbetar heltid), för tillfället är könsfördelningen 50/50 i lärarkåren. Musikskolan i Upplands Väsby har funnits i 65 år; år 2008 firade man således 60- årsjubileum. Typ av skola Skolan finansieras via skattemedel och terminsavgifter. Undervisningen bedrivs i egna lokaler i Messingen, ett nybyggt hus för kommunens bibliotek, gymnasieskola, idrottshall och viss kommunal verksamhet som ligger i nära anslutning till Upplands Väsby station. Där finns även en restaurang och ett café. Det sker också undervisning på några av kommunens grundskolor. I sju av dem bedrivs musiklek och instrumentalundervisning. I ytterligare en skola bedrivs det bara instrumentalundervisning. Kommunen har en stor geografisk spridning och omfattar såväl villa- som flerfamiljshus. Ledning Ledningen av musikskolan består av musikskolechefen och chefen för Väsby kultur. Musikskolan är en del av Väsby välfärd som leds av kontorschefen. Organisation Förutom ledningen för musikskolan, består den inre organisationen av en referensgrupp. Där sitter fyra lärare som tillsammans med musikskolechefen planerar den löpande verksamheten.

5 5 Observationens metod Under observationen gjordes ett 20-tal lektionsbesök och vi intervjuade alla lärare som var verksamma under veckan. Vi intervjuade ett 20-tal elever och en handfull föräldrar. En representant från föräldraföreningen Kompet intervjuades via telefon. De flesta intervjuer gjordes i samband med lektionsobservationerna. Vissa kompletteringar skedde via telefon. Sammanfattning Musikskolan i Upplands Väsby bedriver en väl fungerande verksamhet där helhetsintrycket präglas av en stark gemenskap och samsyn på utvecklingen från både lärarhåll och ledning. Det är en behändig organisation där det råder en ömsesidig respekt och arbetsglädje, som på ett självklart sätt bidrar till elevernas goda trivsel och spelglädje. Vi ser många duktiga pedagoger som med kreativa metoder lockar fram självständighet och lust hos eleverna. De nya lokalerna i Messingen bidrar till en god arbetsmiljö och också till att göra musikskolan synlig för Väsbys invånare. Användningen av IT i undervisningen ger ett professionellt och funktionellt arbetssätt som kommer eleverna till gagn och ligger i samklang med hur IT idag används av både barn och vuxna. Vi ser att det finns områden att utveckla ännu mer, exempelvis i ämnet musiklek, ett viktigt och grundläggande ämne, som till stor del utgör basen för rekryteringen av nya elever. Det finns förbättringsområden vad gäller skyltning och information utanför de olika lektionssalarna. Fortsatt arbete vad gäller kursplaner är ytterligare ett område som skulle kunna bidra till en positiv utveckling, bland annat för att kunna ge invånarna i kommunen god information om vad musikskolan har att erbjuda. Kursplaner ger också en värdefull innehållsdeklaration om musikskolans utbud. Värdegrundsarbetet är någonting som aldrig har ett slut och där kan vi se att musikskolan har allt att vinna på att hålla sig öppen och nyfiken inför nya rön, bl.a. vad gäller genusfrågor och mångfald. Skolans starka sidor En levande värdegrund (sid. 6-7) Verksamheten för barn med funktionsnedsättning och Melodifestivalen (sid 6-7,10 och 16) IT i undervisningen (sid. 8) Möjligheten till ensemblespel och konsertframträdanden (sid 10-11) Lokalerna med dess centrala läge (sid. 10 och 15) Elevsamtalet (sid.11 och 15) Sammanhållningen inom personalgruppen (sid.14-15) Tillgänglig och synlig ledning, även i flera led (sid.14-15)

6 6 Skolans förbättringsområden Ämnet musikleks tydlighet gällande metodiken (sid.5 och 8) Genus och mångfald (sid. 7) Kursbeskrivningar/ kursplaner (sid.8 och 12) Skyltarna utanför lektionssalarna (sid. 12) Samordnad information om t ex. åldersspann, instrumenthyra, kurser för funktionsnedsättning mm. på hemsidan och i broschyrer (hemsidan, broschyrer) Målområden Normer och värden I detta avsnitt tar vi upp skolans medvetenhet gällande värdegrund. Hur pass medvetet arbetar hela skolan med respekten för alla människors lika värde och mot kränkande behandling? Hur syns det arbetet? Beskrivning Upplands Väsby musikskola skriver i sin verksamhetsplan för 2013 att musikskolans elever och deras föräldrar ska känna sig delaktiga, nöjda och trygga i verksamheten. Det betyder bl.a. att barnkonventionen ska beaktas och att man ägnar särskild uppmärksamhet åt personer med funktionshinder. Skolan har också en bemötandepolicy och en likabehandlingsplan som man verkar efter. I samtal med lärarna framkommer det att man hela tiden försöker hålla diskussioner om normer och värden levande och att man på personalmöten av olika slag (arbetsmöten, APT, studiedagar mm) med jämna mellanrum går igenom vad som faktiskt står i dokumenten. Vi läser igenom den och processar varje år. En lärare uttrycker att det gäller att hålla öron och ögon öppna även vad gäller elevers interna språk sinsemellan, det kan vara intressant så att säga. I det dagliga arbetet på lektionerna ser vi ett naturligt och respektfullt förhållningssätt från lärarnas sida. Varje elev får ett bemötande som tar hänsyn till individens behov och där vänligt småprat visar på ett personligt engagemang från lärarens sida. Denna termin sker det en fortbildning som handlar om barn med funktionsnedsättning. Musikskolan har sedan länge arbetat med barn med funktionshinder; en lärare har speciella grupper för barn med särskilda behov. Det är en försöksverksamhet under två år som startade 2012,vilket betyder att det tar slut i och med vårterminen Samarbetspartner är Väsby stöd och ledningen hoppas att verksamheten kan permanentas. Som det ser ut nu hittar man ingen information på musikskolans hemsida om projektet. Det anordnas sedan flera år en melodifestival för funktionshindrade barn i kommunen där både lärare och elever från musikskolan deltar på olika sätt.

7 Skolan har ingen uttalad strategi att jobba med genusfrågor. Nej, vi gör inga speciella åtgärder är ett svar som vi får på frågan om genusarbete. Ett tag fanns det speciella tjejrockgrupper men idag anser man sig inte behöva fokusera på det. Vad gäller ett genusperspektiv i rekryteringen av lärare är det heller inget som man aktivt arbetar för. Vid tidpunkten för observationen var könsfördelningen 50/50 vad gäller lärarkåren. Förhållningssätt mellan elever och personal Vi upplever generellt en lugn och stressfri miljö, där tid finns för småprat. Få elever kommer för sent. Lärarna lyssnar uppmärksamt på vad eleverna säger. De försöker också leda in dem på rätt spår om det blir för långa utvikningar som inte har med musikundervisningen att göra. Nästan varje lektion inleds med att fråga hur eleverna mår, hur veckan har varit och hur det har gått med uppgiften/läxan under veckan. Vi ser enstaka tillfällen då läraren kämpar för att få gruppens uppmärksamhet. 7 Bedömning i text Vi bedömer att både lärare och ledning bedriver en musikskola där man arbetar med en levande värdegrund för ögonen hela tiden. Det finns en stor medvetenhet kring vikten att hålla den processen igång. Hela verksamheten präglas av ett förhållningssätt där eleven är i fokus hela tiden. Det råder en respektfull och varm attityd till eleverna. Alla barn i kommunen är välkomna till musikskolan och det syns bl.a. i projektet med barn med funktionsnedsättning. Däremot saknar vi en tydlighet i informationen och marknadsföringen om verksamheten; det syns ingenting på hemsidan om att projektet pågår. Det stora engagemanget i Väsby melodifestival visar också på att musikskolan fäster en stor vikt vid att barn med funktionsnedsättning ska både synas och få en kvalitativ musikundervisning. Vi upplever att genusfrågor inte diskuteras så aktivt. Vi bedömer att en mer levande diskussion om detta ämne skulle leda till en större förståelse för frågeställningar som kan uppstå. Bedömning enligt skala 1 Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 X 1 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar mycket goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt på de punkter som tas upp i metodboken. 3.0 GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god och jämn kvalitet med vissa förbättringsområden. 2.0 TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande men har varierande kvalitet och/eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån metodbokens punkter inte tillfredsställande.

8 8 Utveckling, lärande och konstnärligt skapande I detta mer omfattande avsnitt beskrivs och bedöms graden av medvetenhet på skolan gällande områden såsom: mål och kursplaner, pedagogiska metoder, undervisningssituationen, hur elever stimuleras och utmanas i sitt lärande och konstnärliga skapande, samarbete och självständighet, hur verksamheten utformas efter elevers olika förutsättningar, dokumentation och uppföljning, framträdanden och utställningar samt den fysiska miljön. Beskrivning Mål och kursplaner Två av musikskolans mål är individanpassad, målinriktad undervisning där spelglädje och kamratskap står i centrum och som leder till ökad självkänsla och personlig utveckling och undervisning med fokus på inlärningsprocessen där tydlig uppföljning av kunskaper ger varje elev möjlighet att långsiktigt utvecklas i sin egen takt. Vi ser att dessa mål i stort sett uppfylls även om det inte finns kursplaner som musikskolan arbetar efter. När vi frågar lärarna om detta så framkommer det att det är ett ojämnt engagemang inom kollegiet och det är ett stort jobb att göra och frågan är vad man vinner. Arbetet har påbörjats det är vilande så att säga och det är påbörjat så det är bara att ta upp igen enligt ledningen. Enstaka lärare har egna kursplaner, framför allt för de yngre årskurserna. När vi frågar föräldrar om kursplaner säger man bl.a. eftersom musikskolan är en fritidsverksamhet och inte ett obligatorium, känns det inte nödvändigt och musiken ska vara berikande och det kan den ju vara även om det inte går så fort framåt. Det sker en naturlig återkoppling i samband med konserter. Konserterna fungerar som ett slags kvitto på vad eleven har lärt sig är andra kommentarer som vi får höra. Elever vi frågar har inte heller kännedom om några kursplaner. Musiklek har en kursplan om vad för områden som ska täckas in men ingen genomarbetad metodik. Pedagogiska metoder Lärandet är både gehörs- och notbaserat. Vi ser lärare som med hjälp av whiteboard förklarar noter och låter eleverna själva rita olika notvärden. Hos de lärare vi observerar finns en samstämmighet angående notnamn. Uppvärmningsövningar och skalor sker på gehör. Felaktiga spelställningar rättas till och hjälp med det musikaliska får eleven via samspel eller att läraren spelar före. Många av lärarna använder sig av bakgrundskomp och spelar samtidigt med eleverna så att de får stöd i sitt melodispel. Stråklärarna tar in samtliga nybörjare, som sedan under några veckor under hösten får prova på fiol, altfiol, cello och kontrabas. Det instrument som man sedan väljer att spela lånas ut i slutet av hösten för att eleverna ska vara förberedda när undervisningen börjar under våren. Hittills har elevernas önskemål beträffande instrumentval alltid bejakats. IT används genomgående av alla lärare. Vi ser ett mycket fungerande väl arbetssätt hos bl.a. slagverkslärarna, som har ett mycket genomtänkt och strukturerat upplägg. Varje elev har en egen inloggning till slagverkssidan (en egen intern hemsida för slagverkseleverna) där all tänkbar information ligger. Veckans läxa, filmklipp från lektioner och genomgång av en övning från en lärare, veckans hemliga ord mm. På lektionsdörrens baksida har varje elevgrupp sin egen information om veckans läxa mm. och ett övningsschema att fylla i. Som en av lärarna säger IT används på riktigt i den här skolan.

9 9 De två slagverkslärarna jobbar även parallellt i rummen bredvid varandra under samma dagar och tider. I stort sett varje elevgrupp startar och avslutas i storgrupp gemensamt av de bägge lärarna. Under mittendelen av lektionen delar man upp gruppen. En grupp stannar kvar med en lärare och den andra går iväg till rummet bredvid med den andra läraren. Vid en lektionsstart får vi se ett exempel på hur man på ett effektivt sätt kan arbeta som två lärare. En av lärarna kunde vara totalt fokuserad på att förevisa övningen och den andra kunde korrigera, uppmuntra eller påminna varje elev individuellt. Skolan har även en utrustad studio och i ämnet Talentfactory lärs bl.a. studioteknik ut. Varje lärare har en laptop och det finns musikanläggningar i varje rum. När musikskolan bedriver verksamhet ute på grundskolorna är det inte samma tillgång till IT. Enligt lärarna kan det se mycket olika ut beroende på skola. En lärare kan inte komma ut på ett fungerande nätverk, medan en annan lärare har full access till både nätverk och hjälpmedel som t.ex. skrivare etc. Det finns även en Facebook-sida som inte är så aktiv. Undervisningssituationen Vi ser väl förberedda lärare, som fångar upp förra veckans läxa och även förklarar och visar målet med övningarna. De visar att de behärskar undervisningssituationen på ett mycket adekvat sätt. Lokalerna känns ljusa och välkomnande med whiteboard och musikanläggning. Rummen bär namn efter musiker inom olika genrer och har gardiner som hindrar insyn. Utanför rummen finns olika sittgrupper. Närheten till biblioteket samt ett café känns också stimulerande. Hur elever stimuleras och utmanas i sitt lärande och konstnärliga skapande Vi ser många exempel på ett lustfyllt lärarande. Vi möter tre gitarrelever, två flickor och en pojke i 9- årsåldern. Detta är deras tredje lektion och ivern att lära sig är påtaglig. I lektionen varvas spel i grupp och enskilt. Kan vi spela en i taget, så man får visa vad man lärt sig?, undrar en av eleverna och får gehör för sin fråga. När läraren frågar om de vill spela med skivan blir svaren Först gör jag att jag kan låten sen tar jag skivan, träna först -sedan. Förtjusningen är därefter stor Jag lyckades hålla takten också! Vid genomgång av nya läxan blir kommentarerna Det känns som om det kommer att hända något spännande Med låten! och Jag har tjyvtittat. Läraren varvar spel och teori. Notgenomgång på whiteboarden blandas med visning av olika lägen på gitarrhalsen Coolt!. En ny ton som tas med ringfingret blir inte lika populär. Det gör ont i fingret. Läraren ser varje elev och hinner med lite småprat, samtidigt som hen spelar och sjunger med där det behövs. Trots en livlig och pratig nybörjargrupp skapar läraren ett rofyllt arbetsklimat. Hos fiolläraren möter vi en flicka i elvaårsåldern. Hon spelar sin tredje termin. Innan lektionen startas måste fiolen stämmas. Läraren spelar före och eleven får härma. Det blir mycket skruvande och lyssnande innan fiolen är spelklar. Hon spelar sedan upp sin läxa. Jag har tränat så mycket att jag har blivit trött på den!. Hon spelar fort och missar rätt mycket i intonation. Läraren förklarar hur hon ska intonera och lägga fingrarna. De spelar låten tillsammans en gång till. Vilken skillnad! Det som nyss var plågsamt falskt blev i en handvändning mycket njutbart! Hon får låten ytterligare en vecka. Hur länge ska jag ha den här i läxa?. Tills den sitter, svarar läraren. Hon får ytterligare en låt i läxa. Ett nytt moment är vibratoövning. Hur gör man vibrato? frågar läraren. Svar ingen aning!. Förr i tiden vinkade drottningar så här (Läraren vinkar långsamt med handen mot sig och eleven får testa). Det tar tid att lära sig vibrato säger läraren. Vid lektionens slut gör läraren en påminnelse om läxan och antecknar i elevens bok.

10 10 Vi besöker en ensemble med sju nybörjare på saxofon och klarinett. De får spela en entonslåt till förinspelat komp. Det låter väldigt bra och eleverna är väldigt koncentrerade. Läraren tar sedan mikrofon och läser en saga, där instrumentljuden illustrerar vinden och fjärilar mm. Instrumenten spelas på okonventionellt sett, på mun- eller klockstycket. Spelglädjen är uppenbar och eleverna blir livliga. Att påminna den glömska läraren om vilka ljuden var är också populärt. I stråkensemblen håller de på med uppvärmningsövningar. Just nu är det D-dur skala i kanon. Elevkommentaren blir Det är snyggt. Bägge lärarna spelar med. En av dem varvar fiolspelet med ackompanjemang på pianot. Hen arrangerar också låtar så att alla instrumentgrupper får roliga stämmor. Just nu spelar de liten vaggvisa och en polska.. Svårigheten att hålla ut toner föranleder visning om hur man gör långa stråk. Vad gäller genre ser vi under observationen att den övervägande delen är pop, rock, jazz, blues och svensk folkmusik. Även traditionell västerländsk konstmusik är representerad. Samarbete och självständighet Det finns en stor möjlighet för eleverna att samarbeta. Alla elever erbjuds att delta i någon form av ensemble. Även om man inte gör det, kommer man naturligt i kontakt med andra elever under speldagar, skolkonserter etc. Vi ser ett mycket gott exempel på elevers självständighet i form av en gitarrensemble med fem högstadieelever (tre flickor och två pojkar) som spelar Price Tag. De har fått ett stort utrymme att bestämma hur, när och i vilken form man ska spela låten. Två av tjejerna sitter framför varsin mikrofon, medan de kompar sig själva. Resten av gänget är kompsektion. De två tjejerna leder repetitionen medan läraren fungerar som en mentor som stöttar och ger tips där det behövs. I dag spelar hen med på elbas och undrar ifall någon vill prova. Kalla handen. Det slutar med att basen tas bort. En kommentar från läraren var det något ni upplevde nu? Exemplen ovan visar att eleverna får redskap och metoder för att kunna arbeta vidare hemma. Ordet läxor används mycket sällan, utan man talar mer i termer av har du tittat på detta hemma? eller arbeta vidare på detta hemma. En lärare har skapat ett övningsschema som gås igenom av elev och lärare tillsammans. Hur verksamheten utformas efter elevers olika förutsättningar Huset är handikappanpassat med hiss och punktskrift på alla dörrar. En av lärarna har undervisning för funktionshindrade. Vid vårt besök möter vi en flicka som sjunger i mikrofon. Läraren hjälper henne att komma ihåg texten genom att skriva stödord på tavlan. Trots att hon nästan hela tiden tittar ner i golvet och svarar på frågor genom att prata i mikrofonen, känns glädjen över att få sjunga med förinspelad musik och att klappa i händerna påtaglig. Hon berättar nöjt att det är hon som bestämmer vad hon får göra. När vi öppnar dörren till ett rum, möts vi av vacker sång. Det är barn från mellanstadiet som sjunger till lärarens gitarrackompanjemang. Först är sången unison, sedan delas den upp i stämmor under lärarens trygga ledning. Lektionen är lugn och harmonisk tills ett av barnen får lite spring i benen och sitter och väger på stolen samtidigt som hen pillar på sin telefon. Koncentrationen hos resten av barnen störs inte och snart deltar barnet i sången igen. I slutet av lektionen får jag veta att hälften av barnen spelar ett instrument i musikskolan, att de inte är klasskamrater och att läraren är korttidsvikarie. Kören upplevs ändå homogen och tilliten till läraren är stor.

11 11 Det finns inga yrkesinriktade program, men det går att få utökad tid för intresserade elever. Egna initiativ uppmuntras också, som t ex gitarrensemblen som repeterar själva under lärarens vakande öga. Alla instrumentalelever erbjuds också ensemblespel och sång i kör. Dokumentation och uppföljning Varje lärare har sitt eget sätt att dokumentera undervisningen, det finns ingen gemensam mall för kollegiet. Vissa lärare skriver bara anteckningar i elevens spelböcker, andra har egna anteckningar i separata dokument. Filmer och bilder från lektioner och konserter läggs ut på hemsidan. Där lägger även slagverkslärarna ut info om veckans läxa mm och en lärare dokumenterar bl.a. sitt arbete med funktionshindrade på sin hemsida. Varje vår i maj månad delas ett dokument ut till alla elever som kallas för elevsamtal. Över tid har det sett olika ut, från början var det t.ex. två sidor långt men nu är det bara en sida. Fyra av frågorna vill ledningen få återkoppling på för att kunna göra en utvärdering och jämförelse även på längre sikt. Elevsamtalet ska fungera dels som en utvärdering över läsåret som har gått, men även som en utvecklingsplan inför läsåret som kommer. Det är obligatoriskt för alla lärare och ledningen säger att den perfekta formen inte finns än men det är en process och det blir bättre och bättre för varje år som går. Återkoppling till föräldrar sker ofta spontant under läsåret vid lektionstillfällena och kanske framför allt vid konserterna. Många av lärarna säger att det är fullt tillräckligt och någon annan typ av organiserat samtal behövs inte. Från föräldrahåll hör vi och med att man lyssnar på ens barns uppspel/konsert får man en naturlig återkoppling på hur det går och det känns inte nödvändigt med ett regelrätt utvecklingssamtal. Framträdanden och utställningar Alla elever erbjuds att någon gång under läsåret att vara med på ett framträdande. Det kan vara alltifrån intima uppspel för föräldrarna till stora konserter i olika sammanhang. Eftersom musikskolan har en ambition att alla elever ska delta i någon form av ensemble lyckas man fånga upp i princip alla elever som vill framträda. Många elever vi träffar nämner ofta att konserter är jätteroligt. Spontant nämns att det är för få konserter, när vi ställer frågan om vad som är negativt med musikskolan. Under instrumentdemonstrationsveckan blir årskurs 2 klassvis inbjuden till Messingen under en förmiddag. Man hinner med fyra klasser per dag. Under 45 minuter får de under några lärares handledning prova på ett av de instrument som visas (träblås, brass eller stråk). Medan hälften av barnen spelar en entonslåt till komp sjunger den andra halvan en visa som en av lärarna gjort. Sedan blir det sidbyte. Öppet Hus för hela familjen avslutar sedan veckan. En gång per månad genomförs Musikskolan live utanför caféet i Messingen. Det är en konsert som sker under opretentiösa former. En dag per år sker en speldag för årskurs 3-6 där elever från tre skolor under förmiddagen repeterar tre låtar de övat in. Under eftermiddagen genomförs en konsert för inbjudna skolor. Konserten innehåller även soloinslag. I juni hålls ett musikläger under tre dagar. Konferencier används på flera konserter. En brasslärare brukar skriva manus till konserterna. En gång var konferenciern en trätomte som presenterade programmet med spökröst. Varje termin har rockskolan en konsert och varje läsår sker en slagverkskonsert. Tre konserter ligger också fast i slutet av varje termin, d.v.s. i december respektive maj månad.

12 12 Fysisk miljö När musikskolan flyttade in det nybyggda huset Messingen 2011tillgodoseddes många av de efterfrågade önskemålen som nämndes i Våga Visa rapporten från De nya lokalerna är mycket väl anpassade för verksamheten. Även vad gäller utrustningen ser vi att de allra flesta behov är tillgodosedda. Det har varit vissa problem med belysningen och ventilationen. Det finns inget separat lärarrum eller mötesrum i direkt anslutning till musikskolans lokaler. Alla medarbetare är hänvisade till det allmänna fika/lunchutrymmet två trappor upp. När lokalen Multihallen hyrs ingår vaktmästare som plockar fram matta, stolar och riggar scenen. Ljus och ljudanläggningar får personalen plocka fram. Bedömning i text Trots brist på skrivna kursplaner ser vi tydliga exempel på struktur i det pedagogiska arbetet. Vid våra intervjuer med pedagogerna berättar de att föräldrarna inte har efterfrågat några skrivna kursplaner. Vi bedömer att det för tydlighetens skull vore önskvärt med kursplaner eller någon form av kursbeskrivning på hemsidan. Ämnet musiklek skulle vinna på att ha en tydligare samverkan mellan de undervisande pedagogerna. Vi ser ett varierat och väl anpassat arbetssätt med eleverna där elevens utveckling hela tiden står i fokus. Vissa instrumentgrupper/ämnen har kommit längre i sitt användande av IT och det finns goda förutsättningar att utveckla detta för alla lärare. Vi bedömer att lärarna är väl förberedda inför lektionerna och behärskar sina ämnen väl. Det finns många exempel på ett lustfyllt lärarande och att eleverna ges utmaningar på rätt nivå. Eftersom det råder ett flexibelt synsätt på att ge utökad tid till mer motiverade elever bedömer vi det som att en högre progressionstakt tillgodoses. Det råder stora möjligheter till samspel och även för att kunna arbeta självständigt när inte lärarna är med. Framför allt gäller det med äldre elever som får ta mer och mer eget ansvar för varje termin. Dokumentationen av undervisning sker och ger en god grund för utvärdering av undervisningen. Det sker genom elevsamtalet varje läsår. Vi bedömer också att skolan lägger stor vikt med kontinuerlig utvärdering av alla olika projekt och konserter vilket visar på en vilja att hela tiden utvecklas. Den fysiska miljön i huset Messingen är generellt mycket bra. Det har varit vissa inkörningsproblem med belysning och ventilation men det finns rutiner och åtgärdsprogram för att fånga upp och lösa dessa problem. Namnen på undervisande lärarna och deras schema bedömer vi bör synliggöras utanför undervisningsrummen. Skyltningen är inspirerande. Rummen bär namn på kompositörer och musiker inom olika genrer vilket väcker nyfikenhet och viljan att veta mer.

13 13 Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 x Elevernas inflytande och ansvar Detta målområde tar upp skolans arbete med att ge eleverna inflytande och bli ansvarstagande. Hur ges eleverna möjlighet att vara delaktig i hur han eller hon bäst når sina mål? Vi belyser även graden av aktivt arbete med demokratiska arbetsformer. Finns t ex en organiserad form eller andra sätt för att skapa elevinflytande? Beskrivning Vi ser olika exempel på hur eleverna kan ta ansvar för sitt eget lärande. I gitarrensemblen används läraren mer som en mentor. Hos slagverkarna har övningsscheman med personliga mål under läsåret satts upp på dörren. När ett mål uppnåtts blir en ruta ikryssad. När all rutor är ikryssade väntar en belöning. Fiolläraren visar grunderna till att skapa vibrato, men berättar att det är en process som tar tid. Hos pianoläraren kommer nybörjarna både i kontakt med spel på sin egen och lärarens professionella nivå. Musiklyssning av stycken med olika karaktärer komponerade av t ex Bach och Chopin blir ett inslag där skillnaden mellan dur och moll samt olika tempi blir ett naturligt inslag. En lärare har skapat ett övningsschema som alla hens elever känner till, men som är frivilligt att använda. En elev som går på ämnet Talentfactory ofta utan lärarens handledning, kommer till studion för att själv arbeta med musikproduktion utanför lektionstid, I ämnet Talentfactory får eleverna även lära sig låtskrivning, videofilmning, redigering, arrangering och kunskap om PR. För att få de äldre eleverna att hinna med ensemblespel har en symfoniorkester startats. Orkestern tränar tre helger och avslutas med en konsert. Vid samtal med eleverna känns möjligheten att påverka undervisningen/materialet så självklar att de nästan inte förstår frågan. Elevsamtalet ger lärarna vägledning för att kunna möta elevernas förväntningar och behov. Demokratiska arbetsformer Det finns ingen organiserad form för ett elevinflytande i form av ett elevråd eller liknande. Det finns en föräldraförening, Kompet, som regelbundet har möten med musikskolechefen en gång i månaden. Kompet står bl.a. för allt praktiskt i samband med musiklägret i juni månad. Samarbetet fungerar mycket bra enligt ordföranden för föräldraföreningen och kommunikationen med musikskolan är smidig och enkel.

14 14 Bedömning i text Vi ser pedagogisk variation som mynnar i det gemensamma målet att ge eleverna verktyg till att bli självständiga. Ämnet Talentfactory tillgodoser på många sätt en kunskap om hur musikbranschen fungerar vilket vi bedömer är någonting mycket värdefullt. Att kunna marknadsföra sig själv på rätt sätt idag är av stor vikt. I ensemblerna och orkestrarna tränas samarbetsförmågan och via uppspel och konserter blir framträdandet ett naturligt inslag som bidrar till självständigheten. Elevsamtalet och det trygga förhållningssättet mellan elev och lärare gör att eleverna blir delaktiga i läroprocessen. Vi ser en levande musikmiljö där elevens lärande är i centrum. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 x Styrning och ledning I detta avsnitt beskriver och bedömer vi verksamhetsansvarig i rollen som pedagogisk ledare. Vi tar upp hur hen utvecklar verksamheten, samt hur kvalitetsarbetet går till. Avsnittet tar även upp personalens utbildning och kompetens samt kompetensutveckling. Vi belyser också samverkan inom och övergångar mellan olika delar av skolan. Här tas även upp hur skolan och ledningen arbetat med Våga Visas kundundersökningar (eller andra), självvärderingar och tidigare rapporters förbättringsområden. Intervjuer kan även göras med medarbetare, elever, föräldrar om hur de ser på och har märkt av detta förbättrings- och utvecklingsarbete. Gör skolan uppföljning av sina förbättringsarbeten? Beskrivning Vid tidpunkten för den förra Våga visa observationen som genomfördes 2010, hade musikskolan precis gått in i en ny organisation Väsby välfärd som den övergripande resultateneheten och Väsby kultur som den närmast överliggande enheten. Då fanns vissa frågetecken och farhågor i kollegiet om hur det skulle utvecklas. Nu har musikskolan landat i den nya organisationen och musikskolechefen har fått både budget- och personalansvar vilket inte var uttalat från början. Det finns ett nära och tätt samarbete med kulturchefen och samarbetet inom Väsby välfärd: det har blivit bättre sedan 2010 och vi har ett gott samarbete nu. Verksamhetsansvarig som pedagogisk ledare. Verksamhetens övergripande mål är att musikskolans elever och deras föräldrar ska känna sig delaktiga, nöjda och trygga i verksamheten. Strategier för det är bl.a. att Våga Visa genomförs, att det årliga elevsamtalet genomförs, att det ska finnas täta kontakter med föräldrar och att ett musikläger (dagläger) ska genomföras i huset Messingen. Vi ser att det finns en samsyn kring detta och att det regelbundet säkerställs att målen hålls levande och synliga. Under observationen är vi med på ett APT där detta tas upp. Mötet präglas av en informell och familjär stämning där alla, både lärare och ledning, visar en pragmatisk och lösningsfokuserad attityd. På mötet tar man också upp vilka som är

15 15 ledstjärnorna i personalstrategin för att få nöjda, glada och trevliga medarbetare. Även om det inte är någon av lärarna som direkt kan räkna upp vilka de är, så finns det en självklar samstämmighet när ledningen påminner om dem. Ledstjärnorna är tre, Professionalism genomsyrar allt arbete, Vi är ett starkt team gentemot elever och föräldrar och Vi är traditionsbärare som med framåtanda och nyfikenhet tar ansvar för egen och verksamhetens utveckling. Vad gäller visionen om en kulturskola i kommunen så är det fortfarande under utredning. Musikskolan har startat en försöksverksamhet under höstterminen 2013 med två konstgrupper och två teatergrupper. Vi har smugit igång kan man säga. Under våren 2014 kommer eventuellt en upphandling att ske och det pågår också en utredning om konkurrensutsatthet. Vi jobbar på och gör hela tiden vårt bästa, försöker hålla oss coola. Musikskolechefen är bokstavligen nära sina medarbetare. Det är korta beslutsvägar och hon finns närvarande i verksamheten på en daglig basis. Referensgruppen, som består av fyra lärare och ledning, fungerar som en slags ledningsgrupp. Där förbereder jag många frågor som t.ex. hur mår lärarna just nu? Vad ska vi göra på studiedagarna? Vad tycker ni om ämnesplaner? Gruppen fungerar som ett bollplank för mig enligt musikskolechefen. Både lärare och ledning har en samsyn kring verksamheten och från lärarhåll får vi hela tiden höra vi är ett mycket trevligt och samstämt kollegium och vi känner varandra så väl; många av oss har arbetat ihop eller känner varandra sedan över trettio år. Flera lärare uttrycker också att det är sällan tvärstopp och våra önskemål övervägs, det är aldrig omöjligt. Det finns en flexibilitet. Musikskolechefen säger att jag är otroligt glad över att det är en så god sammanhållning och god stämning. Uppföljning och kvalitetsarbete Som vi tidigare har nämnt använder sig alla lärare av elevsamtalet varje vårtermin. Musikskolechefen samlar in svaren för en sammanställning och för att sedan använda den för att utveckla verksamheten. Elev och lärare fyller ofta i den på lektionstid för annars skulle vi inte få tillbaka dem säger en lärare. En annan lärare berättar att när eleven dippar, är den bra att ta fram och titta på, men det kan finnas en överfokusering på dokumentet. Min uppgift är ju att ta täten och leda eleven framåt. Alla evenemang följs alltid upp i samband med genomförandet; konsertveckan, musiklägret etc. Utvärdering av gemensamma projekt är en självklarhet för musikskolan. Det finns inget strukturerat sätt att ta reda på varför elever slutar i verksamheten. Personalens utbildning och kompetens Alla skolans lärare har en högskoleutbildning inom musik och har således relevant kompetens. Varje läsår sker en kompetensutvecklingsplan som tas fram i samråd med ledningen. Det kan bl.a. vara intern fortbildning där lärare i kollegiet kan hålla i en fortbildning t.ex. ett speciellt dataprogram eller hur man sköter en ljudanläggning. Vi är en lärande organisation där vi värdesätter och använder oss av ett kollegialt lärande säger musikskolechefen. Inom HJUVUS (ett nätverk med kultur- och musikskolor från närliggande kommuner) sker också fortbildning, t.ex. i form av gemensamma studiedagar. Varje instrumentgrupp får oftast en specifik riktad fortbildning t.ex. SPIS (slagverk) och Uppsala gitarrfestival.

16 16 Samverkan och övergångar Det finns inga regelrätta arbetslag utan det fungerar snarare som arbetsgrupper beroende på vad som ligger på agendan just nu; projekt, konserter etc. Vi ser många samarbeten mellan slagverkslärare, blåslärare, stråklärare i exempelvis symfoniorkesterprojektet. Lärarna slussar också i väg sina elever till de ensembler och grupper som finns. Vid Väsby melodifestival fungerar lärarna som kompsektion. Bedömning i text Sedan förra Våga visa-rapporten har många förbättringsområden åtgärdats. Vi ser att musikskolan har fått en tydligare roll i Upplands Väsbys kulturliv genom nya lokaler, Messingen, och genom det täta samarbetet med Väsby Kultur och Väsby Välfärd. En annan faktor som vi bedömer har bidragit till den samsyn som nu råder, är musikskolechefens tydliga mandat (budget- och personalansvar). Det har sannolikt medfört att musikskolans elever och lärare är mer delaktiga i verksamheten. Vi uppskattar ordet ledstjärnor som tydliggör de uttalade målen för personalstrategin. Vi bedömer att den goda stämningen inom kollegiet beror till stor del på att det finns en öppenhet och lyhördhet hos ledningen som skapar arbetsro och ett kreativt klimat. Ambitionen att utvärdera alla större gemensamma projekt visar en seriös och uppriktig vilja till att förbättra verksamheten. Frågan om varför elever slutar är en intressant frågeställning som också kan bidra till att utveckla musikskolan. Vi bedömer att musikskolan har ett välutbildat lärarkollegium och att det finns tillfredsställande kompetensutveckling. Även om det inte finns regelrätta arbetslag, bedömer vi att det finns likvärdiga samarbetsformer som fungerar mycket bra. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 X

17 17 Referenser Musikskolans hemsida via VågaVisa rapporten från 2010 Verksamhetsplan Musikskolan 2013 Verksamhetsberättelse Musikskolan 2012 Gemensamma verksamhetsmål lå 13/14 Likabehandlingsplan Musikskolans bemötandepolicy Klagomålshantering musikskolan Kvalitetsgaranti (Kundvalskontoret Upplands Väsby Kommun) Musikskolans kvalitetsstrategi Att spela och sjunga ger livslång glädje och ett rikare liv! Lönekriterier. Lärarkalendern lå 13/14 Scheman för undervisning, ensembler och musiklek Knappens hemsida Melodifestivaldokument