Åtgärdsplan för Bulsjöån, Skrivaremoån och Bordsjöbäcken inom projektet Bulsjöån övre

Transkript

1 Peter Gustafsson splan för Bulsjöån, Skrivaremoån och Bordsjöbäcken inom projektet Bulsjöån övre Adress: EKOLOGI.NU, Näckrosv 108, Sturefors Tel: Hemsideadress:

2 Innehåll Bakgrund... 3 Områdesbeskrivning... 3 Metod för framtagande av planen... 7 Sammanställning av planerade åtgärder... 7 Referenser BILAGA 1 - Planerade åtgärder Bulsjöån mellan Östra Lägern och Östersjön Bulsjöån mellan Västra och Östra Lägern Skrivaremoån Bordsjöbäcken Övriga åtgärder BILAGA 2 - Fotobilaga Bulsjöån mellan Östra Lägern och Östersjön Bulsjöån mellan Västra och Östra Lägern Skrivaremoån

3 Bakgrund Länsstyrelsen i Östergötland har för avsikt att i samarbete med Jönköpings län och arbetsgruppen Uppströms Visskvarn (tillhör vattenrådet Motala ström sydvästra) söka medel för ett antal miljöförbättrande åtgärder i Bulsjöåns avrinningsområde. Projektet kallas Bulsjöån övre. I föreliggande dokument redovisas en plan för de åtgärder som medel ska sökas för. I första hand har planen skapats utifrån en tidigare plan, Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån (Ekologi.Nu 2008), men med ett antal revideringar och kompletteringar. Dessutom har en större del av ån samt de två biflödena Skrivaremoån och Bordsjöbäcken ingått i den nya planen. Målsättningen och visionen med projektet är att skapa ett större vattensystem där majoriteten av vattendragen är levande och friska och där fisken kan vandra fritt från Sommen och ändå upp i systemets källflöden. De åtgärder som planeras utföras i projektet innebär bättre biotoper både i strömvattenområden och på de myllrande våtmarker (översvämningsytor) som omger Bulsjöån. Projektet gynnar exempelvis öring, vimma, utter, flodpärlsmussla, Bulsjöåns submersflora, groddjur, fågelliv samt flertalet strömvattenknutna och våtmarksknutna växt- och djurarter. Målsättningen går hand i hand med vattenrådets inriktning och projektet är synnerligen väl förankrat hos markägare, fiskevårdsområden, berörda kraftverksproducenter och andra intressenter. Även tidigare, framförallt den senaste tioårsperioden (se till exempel Länsstyrelsen i Östergötland 2011b), har mycket insatser gjorts inom samma vattensystem, men inom olika regi och projektet kommer att knyta ihop dessa projekt på ett naturligt sett och bidra till en helhetssyn på vattenvården inom det berörda området. Utöver detta projekt pågår också flera andra parallella projekt både inom och i direkt anslutning till de berörda områdena. Exempel på detta är ett arbete med att skapa fria vandringsvägar vid Visskvarn, återintroduktion av flodpärlsmussla vid Visskvarn och reservatsbildning i delar av Bulsjöån samt i ett par biflöden. Planen är framtagen av företaget Ekologi.Nu tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötland. Områdesbeskrivning erna berör Bulsjöån i området mellan Västra Lägern och åns utlopp ur Östersjön (cirka 700 meter uppströms Sommen) samt två av dess större biflöden, Skrivaremoån och Bordsjöbäcken. Alla tre vattendragen har mycket höga naturvärden. Bulsjöån och Skrivaremoån är av nationellt intresse för naturvården, medan Skrivaremoån har bedömts vara av regionalt intresse. En översiktlig beskrivning av vattendragen görs i nedanstående text, i Figur 1 visas översiktskarta. 3

4 Sommen Bulsjöån vid Visskvarn Västra Lägern Östra Lägern Bulsjöån mellan Östra Lägern och Östersjön Bordsjöbäcken Bulsjöån mellan Västra och Östra Lägern Skrivaremoån Figur 1. Översiktskarta över Bordsjöbäcken, Skrivaremoån och Bulsjöån. 4

5 Bulsjöån mellan Östra Lägern och Östersjön Bulsjöån är en lugnflytande-svagt strömmande å med kristallklart, rent vatten. Mellan lugnvattensträckorna finns steniga ström- och forsområden varav det längsta partiet finns vid Ånestad. Stora delar av stränderna utgörs av kärrmarker. Ån och dess närmiljö utgör en speciell och mycket skyddsvärd naturmiljö vilket bland annat beror på att vattendraget är förhållandevis lite påverkat. Ån har även ett rikt växt- och djurliv, med bland annat utter, öring, vimma, artrik submersflora och en mycket skyddsvärd smådjursfauna. Till de riktiga rariteterna kan också stenvårta nämnas (Nostoc verrucosum, preliminärt artbestämd av algexpertis), en extremt sällsynt kolonibildande alg som är knuten till kalkrikt strömmande vatten. Öringen inom det berörda området är stationär. Längre ned i ån, utanför det berörda området (vid Visskvarn), finns däremot vandrande insjööring (Sommenöring). Det vandrande beståndet kommer inte längre än till övre delen av Visskvarn där det finns ett vandringshinder, men Länsstyrelsen jobbar aktivt med att inom kort se till att fisken ska kunna gå längre upp i ån. Länsstyrelsens målsättning är att den på sikt ska kunna röra sig fritt i hela ån och dess biflöden. Även om ån är relativt opåverkad finns en del rensningspåverkan, vilket främst beror på att det flottats i ån. Detta har lett till att öringen missgynnats och att livsmiljön för växter och djur blivit mer homogen. På enstaka ställen har rensningen också lett till en påverkan på kärrmarken genom att den gett en sänkt vattennivå. Detta har i sin tur har lett till dräneringseffekter som gynnat bladvass och andra igenväxningsarter. Det har också lett till erosionsskador i de områden av ån som är av alluvial karaktär. Utöver rensningspåverkan är vattendraget påverkat av kraftverksreglering vilket är ett stort bekymmer. Förutom att det skadar arterna som är knutna till strömmande vatten så har det också lett till igenväxning med bladvass eftersom perioder med låg vattenföring gynnar bladvass på bekostnad av andra arter. Ungefär hälften av den av kärrmark kantade strandlinjen är påverkad av vass, men ännu finns stora arealer kvar som inte växt igen. Att stora ytor utan vass finns kvar innebär att en insats mot vassen kan göra att vi kan behålla dessa unika kärrmarker, förutsatt att rätt insatser görs. Sedan cirka tio år tillbaka finns en minimitappning i ån som delvis baseras på frivilliga åtaganden. I ån kryllar det av flodpärlsmusselskal vilket vittnar om vilka stora mängder som måste funnits förr i världen. Ingen levande mussla har hittats under senare år och sannolikt är kraftverksregleringen grundorsaken till detta. Med nuvarande minimitappning skulle flodpärlsmusslorna ha större chans och sannolikt kommer vi i framtiden åter få se flodpärlsmusselbankar i ån. Ån har delvis restaurerats under år 2009, men då var det med en ganska begränsad budget, vilket innebär att det behövs en hel del mer åtgärder och kompletteringar. Inför restaureringen togs en restaureringsplan fram (Ekologi.Nu 2008). De åtgärder som ingår i föreliggande plan syftar till att förbättra förutsättningarna för de arter som lever i ån och i dess närhet. erna kommer att gynna den stationära öringen och naturligtvis också leda till bra förutsättningar för det vandrande beståndet när vandringshindret vid Visskvarn har åtgärdats. erna är också bra för många andra arter, allt från fågelliv till rara vattenväxter och fiskar ska gynnas av åtgärderna. För ytterligare detaljer kring ån, se till exempel Ekologi.Nu (2008) eller Länsstyrelsen i Östergötland (2011b). 5

6 Bulsjöån mellan Västra och Östra Lägern Denna del av Bulsjön ligger avsides egentliga Bulsjöån. Lokalen består av en 450 m lång strömsträcka i en torrfåra/naturfåra med minimitappning. Parallellt med torrfåran ligger ett vattenkraftverk. Trots att det är en torrfåra finns intressanta naturvärden, exempelvis öring och flodpärlsmussla samt en bottenfauna med höga naturvärden. Öringen är sannolikt sjövandrande. Tidigare rann endast läckagevatten i torrfåran, men sedan några år tillbaka finns en minimitappning. Torrfåran utgör naturreservat och många åtgärder har gjort senaste åren, bland annat har ett omlöp byggts. Lokalen är påtagligt fysiskt påverkad av främst rensning och mitt på lokalen finns ett partiellt vandringshinder vid en häll. De åtgärder som ingår i planen syftar till att förbättra passerbarheten vid hällen samt att återställa den fysiska påverkan. erna gynnar främst flodpärlsmussla och öring, men även många andra arter. För ytterligare detaljer kring ån, se till exempel Länsstyrelsen i Östergötland (2011a). Skrivaremoån Skrivaremoån utgör en spännande naturmiljö och naturvärdena är främst knutna till vattendragets fiskfauna samt dess variationsrika bäckmiljöer med en hög grad av naturlighet, bland annat finns flera blockrika strömmar och intressanta kvillområden. Dessutom är närmare 60 procent av bäcken och dess omgivande strandskogar klassade som skogliga nyckelbiotoper. Till fiskfaunan hör bland annat öring. Öringen i bäckens nedre delar är med största sannolikt sjövandrande medan den i övre delen är stationär. Spår efter flottning och rensning finns på flera håll efter bäcken. Påverkan är ganska omfattande, men bäcken har ändå en relativt naturlig karaktär. Utöver rensningsingreppen finns två artificiella vandringshinder i form av dammar. Det finns också ett litet vattenfall som kan vara svårpasserat, vattenfallet är inte helt naturligt utan har uppstått vid flottledsrensningen. De åtgärder som ingår i denna plan syftar till att förbättra förutsättningarna för i första hand vandrande insjööring, men åtgärderna är även positiva för många andra arter som är knutna till vattenmiljön. För ytterligare detaljer kring ån, se till exempel Länsstyrelsen i Östergötland (2011a). Bordsjöbäcken Bordsjöbäcken utgör ett synnerligen intressant vattendrag. Vattendraget domineras av strömmande sträckor och flera av dessa har påtagligt höga habitatmässiga kvaliteter. De mest intressanta sträckorna finns i nedre delen av bäckens lopp. Dessa sträckor utgör också reproduktionsområde för sjölevande öring från Västra Lägern och hyser ett reproducerande bestånd av flodpärlmussla. Bottenfaunan är artrik och till däggdjursfaunan hör bland annat utter. Bäcken ingår i ett område med andra naturvärden, bland annat terrestra naturmiljöer och kärrmiljöer. De åtgärder som ingår i denna plan syftar till att förbättra förutsättningarna för i första hand vandrande insjööring och flodpärlsmussla, men åtgärderna är även positiva för många andra arter som är knutna till vattenmiljön. I första hand ska åtgärderna bidra till att den övre delen av bäcken på sikt ska kunna få bättre biotoper, liksom det nu redan finns i nedre delen. För ytterligare detaljer kring vattendraget, se till exempel Länsstyrelsen i Jönköpings län (2002). 6

7 Metod för framtagande av planen Planen som redovisas i föreliggande dokument bygger i första hand på rapporten Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån (Ekologi.Nu 2008), men de åtgärderna har reviderats och kompletterats. De flesta detaljerna har också utelämnats i detta dokument, men återfinns i ursprungsplanen. Utöver detta har planen kompletterats med åtgärder för andra delar av ån samt med åtgärder i de två biflödena Skrivaremoån och Bordsjöbäcken. Dessa åtgärder baseras bland annat på information från biotopkarteringar. Sammanställning av planerade åtgärder erna som planeras utföras sammanfattas i Tabell 1. Karta visas i Figur 2a-c. I Bilaga 1 redogörs förslagen i detalj och i Bilaga 2 visas fotografier på ett antal lokaler. I Tabell 1 visas också en preliminär budget för åtgärderna. De flesta av åtgärderna är lokalspecifika, medan några inte är det. Många av åtgärderna kan utföras utan några fördjupade studier, medan några kräver ytterligare projektering. I Tabell 1 visas också en preliminär plan över vilket år respektive åtgärd är inplanerad. Planeringen kan komma att ändras, men målsättningen ska vara att de åtgärder som kräver inget eller lite förarbete utförs första året medan de som kräver mer förarbete ska utföras i första hand år två och i andra hand år tre. Första året ska också så mycket planering och förarbete utföras så att övriga åtgärder kan utföras så strukturerat som möjligt under år två och tre. 7

8 Tabell 1. Sammanställning av åtgärder som planeras att utföras i Bulsjöån, Skrivaremoån och Bordsjöbäcken inom projektet Bulsjöån övre. Lokallängd (m) Lokalnummer/namn (kr) Utförs år 1 2 Bulsjön mellan Östra Lägern och Östersjön Ådala nedre Ådala övre Biotopvård Ovan Ånestad Hydraulisk modellering som förarbete till biotopvårdsåtgärder. 5 Skomakarehemmet strömsträcka Biotopvård. Inmätning efter biotopvård. Biotopvård. Kontroll av flöde i sidofåra samt vid behov justering av inflöde i sidofåra * Nedom Bulsjö Biotopvård Krök ovan Bulsjö 9 Krök vid Kärringgölen 10 Bjursholm 11 Svinhultsbron 12 Österfors Biotopvård Oppeby kvill Biotopvård Oppeby kvarndamm Projektering av åtgärder vid vandringshinder Ovan Oppeby Hydraulisk modellering som förarbete till biotopvårdsåtgärder. Biotopvård. 16 Ånestad Projektering av biotopvård. Biotopvård. 17 Österbymo Framtagande av långsiktig lösning av vassproblem. 18 Österfors-Broby Bekämpning av bladvass (slåtter). Framtagande av långsiktig lösning av vassproblem Forsnäs naturfåra Projektering av fiskväg Bulsjön mellan Västra och Östra Lägern 20 - Projektering av biotopvård. Biotopvård Skrivaremoån 21 - Projektering av biotopvård/framtagande av åtgärdsplan. Bordsjöbäcken Projektering av fiskväg Biotopkartering av bäckens övre del. Utvärdering av biotopkartering Övriga åtgärder - - Genetisk undersökning Elfiskeinventering på två lokaler i Bulsjöån Undersökning av temp, vattennivå, vattenföring med loggers i Bordsjöbäcken och Bulsjöån Slutrapport *Den konkreta åtgärden berör ca 150 m, men den positiva effekten påverkar ån flera km uppströms. 8

9 Figur 2a. Karta övre Bulsjöån. Inringade områden utgör lokaler som planeras åtgärdas inom projektet Bulsjöån övre. Siffrorna visar lokalernas nummer i projektet. 9

10 20 21 Figur 2b. Karta övre Bulsjöån mellan Västra och Östra Lägern (övre karta) samt Skrivaremoån (nedre karta). Inringade områden utgör lokaler som planeras åtgärdas inom projektet Bulsjöån övre. Siffrorna visar lokalernas nummer i projektet. 10

11 22 Figur 2c. Karta övre Bordsjöbäcken. Inringat område planeras åtgärdas inom projektet Bulsjöån övre. Siffran visar lokalens nummer i projektet. Referenser Ekologi.Nu (2008) Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån, Ekologi.Nu (2011a) Arbetsmaterial Ekologi.Nu (2011b) Arbetsmaterial Länsstyrelsens i Jönköpings län (2002) Höglandsvatten - naturvärden och nyckelbiotoper, meddelande 2002:13 Länsstyrelsen i Östergötland (2011a) Information från projektet Biologisk inventering av sötvattenmiljöer i Östergötland (BIS) via Östgötakartan. Länsstyrelsen i Östergötland (2011b) Vattendragsvandringar Bulsjöån. Informationsmaterial. 11

12 BILAGA 1 - Planerade åtgärder Bulsjöån mellan Östra Lägern och Östersjön Lokal 1-2, Ådala nedre och Ådala övre Strömsträcka som blivit mycket hårt rensad. Mycket stenblock har sprängts sönder i fåran. Uppströms lokalen ligger kärrmark, delvis av alluvial karaktär. Lokalen restaurerades till stor del 2009, men vissa kompletteringar skulle behövas. Vid restaureringen återbördades det material som fanns upplagt på land och i stranden, endast lite material tillfördes utifrån. Detta medför bland annat att grus och småsten samt stora block saknas (eftersom de största blocken har sprängts). På lokalen finns en extremt sällsynt kolonibildande alg av släktet Nostoc. För att fullborda och komplettera tidigare åtgärder tillförs grus och småsten. De redan ilagda blocken justeras där det behövs. Några stenblock tillförs utifrån. Övrigt Det är viktigt att visa stor hänsyn till Nostocbeståndet. Mer detaljer redovisas i Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån (Ekologi.Nu 2008) kr. Lokal 4, Ovan Ånestad Längst nedströms på lokalen finns en strömmande till svagt strömmande sträcka, ganska hårt rensad på block och sten. Mycket material upplagt vid sidorna. I övre delen utgörs miljön av kärrmark som består av alluviala avlagringar, bland annat sand. Övre delen är kraftigt påverkad av erosion i bottenmaterialet och i stränderna på grund av rensningen i nedre delen som gett en sänkt vattennivå. Sänkningen har förutom omfattande erosion också gett en ökad igenväxning av bladvass. Om inga åtgärder utförs kommer fåran snart vara förstörd. Innan de praktiska åtgärderna utförs måste en hydraulisk modellering utföras. Modelleringen ska ge svar på hur fåran ska återställas så att det uppströmsliggande flodplanet som består av bland annat sand blir översvämmat vid högflöde. Flodplanet ska börja översvämmas vid så kallat bankfull flow, det vill säga (förenklat uttryckt) det flöde som under opåverkade förhållanden skulle lett till att ån fylldes till sin bredd. Hur stort bankfull flow ska vara på denna sträcka måste också räknas fram. Det finns en preliminär beräkning (Ekologi.Nu 2011a). Modelleringen ska också ge svar på om åtgärden kan påverka uppströmsliggande markanvändning påtagligt. Efter modelleringen utförs de praktiska åtgärderna. erna innebär att block och sten som rensats upp återförs och att grus och mindre stenar tillförs utifrån. Död ved tillförs genom att några träd fälls ned i vattnet. Slutligen stäms den hydrauliska modelleringen av mot uppmätta vattennivåer. Vid behov utförs justeringar, exempelvis om översvämningsfrekvensen i kärret blir för stor eller för liten. Övrigt en ger en bättre strömvattenmiljö i lokalens nedre del samt naturligare kärrmark på en lång sträcka uppströms. Inom området finns den invasiva och för Sverige främmande arten jättegröe på en begränsad yta. Det är mycket viktigt att undvika att den sprids och det kan vara en bra åtgärd att försöka utplåna den i samband med åtgärder. Mer detaljer redovisas i Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån (Ekologi.Nu 2008) kr. 12

13 Lokal 5, Skomakarehemmet strömsträcka Rensad strömsträcka. Det finns en bifurkation inom lokalen där fåran delar upp sig i en huvudfåra och en mindre sidofåra. Lokalen restaurerades till stor del 2009, men vissa kompletteringar skulle behövas. I första hand är det tillförsel av grus och småsten som behövs då en stor del av detta tycks spolats bort efter flottledsrensningen. I övrigt behövs en del småjusteringar och komplettering av tidigare åtgärder. För att fullborda och komplettera de tidigare utförda åtgärderna tillförs grus och småsten. De block och sten som redan lagts i justeras där det behövs. Efter att detta slutförts ska vattenföringen i sidofåran kontrolleras, det är viktigt att vattenföringen är rätt eftersom ett för stort eller litet flöde skulle påverka fårans morfologi. En beräkning för hur stort flödet ska vara vid olika flöden i huvudfåran finns framtagen. Om flödet inte är av rätt storlek justeras inloppet till. Övrigt Mer detaljer redovisas i Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån (Ekologi.Nu 2008). Beräkning av lämplig flöde i sidofåran finns framtaget som ett arbetsmaterial (Ekologi.Nu 2011a) kr. Lokal 7-11, Nedom Bulsjö, Krök ovan Bulsjö, Krök vid Kärringgölen, Bjursholm, Svinhultsbron Från Lokal 7 till och med Lokal 11 är ån ganska lugnflytande, men här och var finns korta nackar och strömsträckor. Området är flottledrensat, men påverkan är ganska mild. Lokal 7-9 och 11 restaurerades till stor del Vissa delar av dessa lokaler skulle kunna justeras för att bli optimala, bland annat skulle mer död ved behövas. I första hand är det Lokal 9 som bör kompletteras. På Lokal 10 har inga åtgärder utförts tidigare. Lokal 10 åtgärdas genom att upprensade stenar och block återförs. Lokal 9 justeras och mer död ved tillförs. Lokal 7-8 samt 11 kompletteras med i första hand död ved. Eventuellt skulle också en del material kunna tillföras, främst där stenblock har sprängts. Behovet av detta bedöms i samband med de praktiska åtgärderna och vid behov tillförs material. Övrigt Mer detaljer redovisas i Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån (Ekologi.Nu 2008) kr. Lokal 12, Österfors Stenig-blockig sträcka som passerar två broar och en gammal smedja. I mitten av lokalen (mellan vägbron och gamla bron vid Smedjan) har ån rensats. Denna del återställdes I övre delen och i nedre delen av lokalen är det något måttligare rensat. Dessa delar har inte återställts. Ovan nya bron och nedströms gamla bron läggs block, sten tillbaka till fåran. Övrigt Mer detaljer redovisas i Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån (Ekologi.Nu 2008) kr. 13

14 Lokal 13, Oppeby kvill Heterogent blockigt kvillområde med strömmande vatten. Stora delar naturligt och opåverkat, men det finns vissa upprensningar vilket gör att mest vatten går i några enstaka fåror vid låg vattenföring. Upprensade block läggs tillbaka. Några träd kan också med fördel fällas ut i vattnet. I de delar av området som det saknas grus och småsten tillförs det. Övrigt Delar av lokalen utgör skoglig nyckelbiotop. Mer detaljer redovisas i Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån (Ekologi.Nu 2008) kr. Lokal 14, Oppeby kvarndamm En stendamm med cirka 2 meters fallhöjd. Dammen dämmer upp miljön uppströms. En avsänkning skulle medföra att den fina strömmiljön nedan dammen (Lokal 13) förlängs uppåt. En projektering av hur dammen bör avsänkas utförs. Projekteringen ska också belysa konsekvenserna och effekten av en avsänkning. Till exempel ska behovet av biotopvård på den blottlagda avsänkta botten redovisas. Övrigt Mer detaljer redovisas i Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån (Ekologi.Nu 2008) kr. Lokal 15, Ovan Oppeby Rensad blockig-stenig sträcka med svagt strömmande vatten. Troligen rensat för flottningen. Det upprensade materialet är lagt åt sidan. De upprensade blocken och stenarna återförs till ån. Död ved tillförs. I de delar av området som det saknas grus och småsten tillförs det. Innan åtgärder utförs måste en hydraulisk analys göras för att utröna om åtgärderna har betydande påverkan på området uppströms. Övrigt Mer detaljer redovisas i Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån (Ekologi.Nu 2008) kr. 14

15 Lokal 16, Ånestad Stenigt-blockigt strömmande-forsande område som utgör Bulsjöån längsta sammanhängande fallsträcka. Brukar betraktas som det mest intressanta strömområdet i länet. Förutom att området har höga naturvärden finns här också många intressanta kulturlämningar och lokalen är välbesökt. Tillgängligheten är hög. I dagsläget utgör miljön en relativt bra biotop, men det finns också flera brister, bland annat är betydliga delar av området hårt rensade och dessutom saknas grus och småsten inom stora delar. Vid restaureringsåtgärderna i Bulsjöån 2009 ingick inte denna del av ån. Det finns inte heller någon detaljprojektering av vilka åtgärder som behövs. Först utförs en detaljprojektering av biotopvårdsåtgärder. Sedan utförs åtgärderna som föreslås vid projekteringen. Sannolikt kommer de åtgärder som blir aktuella att innebära utläggning av befintligt material, samt tillförsel av block, sten och grus. Övrigt Inom området finns den invasiva och för Sverige främmande arten jättegröe. Det är mycket viktigt att undvika att den sprids och det är lämpligt att utplåna den i samband med åtgärder. Inom området finns fyra elfiskelokaler varav tre ingår i den nationella miljöövervakningen. Det är bra om de åtgärder som utförs inom dessa lokaler dokumenteras extra noggrant, det underlättar utvärderingen av framtida elfiskeresultat kr. 15

16 Lokal 17, Österbymo Här rinner ån genom värdefulla myrmarker. Inom lokalen finns problem med igenväxning av bladvass både på myrmarken och i åfåran. Bladvassen hotar mångfalden då den tränger undan andra arter både i ån och på myren. Än så länge finns en hög mångfald kvar och miljön går fortfarande att rädda. Orsaken till vassigenväxningen är främst kraftverksregleringen i ån. På ett ställe har vass lossnat och bildat en propp mitt i ån. Inom ramen för detta projekt kan vassproblemen i området endast åtgärdas delvis, men det pågår också ett parallellt arbete med att utreda möjligheten att ta bort proppen. Vassproblematiken löses långsiktigt. Detta sker genom att en lämplig flödesregim räknas fram. Inför beräkningarna utförs olika mätningar, bland annat mäts översvämningsfrekvensen och vid vilka flöden myren blir översvämmad. Flödesregimen ska vara så ogynnsam som möjligt för vassen, vilket bland annat kommer att innebära att det behövs naturligare flödesdynamik under våren och försommaren. Slutligen redovisas beräkningarna för kraftverksägaren och möjligheten till förändringar i regleringen ska då diskuteras och utvecklas. Arbetet sker i samarbete med kraftverksägaren (Tranås Energi AB). Övrigt Förutom att vassen hotar naturmiljön genom att den intressanta myrmiljön och ån växer igen utgör vassen också ett problem genom att den orsakar översvämningar på bland annat en industrifastighet och vid en kulturhistoriskt intressant smedja kr. Lokal 18, Österfors-Broby Precis som på Lokal 17 rinner ån här genom värdefulla myrmarker. Inom lokalen finns problem med igenväxning av bladvass både på myrmarken och i åfåran. Bladvassen hotar mångfalden då den tränger undan andra arter både i ån och på myren. Än så länge finns en hög mångfald kvar och miljön går fortfarande att rädda. Orsaken till vassigenväxningen är främst kraftverksregleringen i ån. Sedan 2007 har årligen åtgärder mot vassen utförts i form av slåtter. erna har varit positiva, men det är viktigt att det också utförs långsiktiga åtgärder mot grundproblemet som är kraftverksregleringen. Delar av vassen har försvunnit helt efter att ha utarmats med slåtter. Två typer av åtgärder planeras. Den ena åtgärden är att de områden som redan påbörjats åtgärdas med slåtter även i fortsättningen ska åtgärdas, med målsättningen att vassen ska försvinna helt genom utarmning. Den andra åtgärden är att vassproblematiken löses långsiktigt. Detta sker genom att en lämplig flödesregim räknas fram. Inför beräkningarna utförs olika mätningar, bland annat mäts översvämningsfrekvensen och vid vilka flöden myren blir översvämmad. Flödesregimen ska vara så ogynnsam som möjligt för vassen, vilket bland annat kommer att innebära att det behövs naturligare flödesdynamik under våren och försommaren. Slutligen redovisas beräkningarna för kraftverksägaren och möjligheten till förändringar i regleringen ska då diskuteras och utvecklas. Arbetet sker i samarbete med kraftverksägaren (Tranås Energi AB). Övrigt Det finns en preliminär plan i form av arbetsmaterial som beskriver hur området bör åtgärdas och hur flödesregimen bör ser ut (Ekologi.Nu 2011b). Planen är framarbetad i samarbete med forskare och experter inom området. Förutom att vassen hotar naturmiljön genom att den intressanta myrmiljön och ån växer igen utgör vassen också ett problem för privatpersoner med fastigheter uppströms området som drabbas av översvämningar vid högflöde kr. 16

17 Lokal 19, Forsnäs naturfåra Lokalen utgörs av en torrfåra som ligger parallellt med ett vattenkraftverk. Fåran är blockrik och utgör en intressant strömvattenbiotop. Sedan ett antal år släpps en minimitappning i torrfåran (ca 350 l/s). Tappningen släpps frivilligt. Längst upp i torrfåran finns ett vandringshinder i form av ett dämme. Dämmet är ganska litet och skulle kunna åtgärdas relativt enkelt. Eftersom det släpps en minimitappning i torrfåran är det bara dämmet som behöver åtgärdas för att fisken ska kunna passera. En förprojektering av fiskväg i övre delen av torrfåran utförs. Övrigt Skisser på möjliga lösningar finns framtagna av Länsstyrelsen (arbetsmaterial) kr. 17

18 Bulsjöån mellan Västra och Östra Lägern Lokal 20 Lokalen består av en 450 m lång strömsträcka i en torrfåra/naturfåra med minimitappning. Trots att det är en torrfåra finns höga naturvärden, exempelvis öring, utter och flodpärlsmussla. Lokalen är påtagligt fysiskt påverkad och mitt på lokalen finns ett partiellt vandringshinder där vattnet faller över en häll. Lokalen har delvis biotopvårdats för några år sedan och längst upp på sträckan har ett omlöp byggts. Lokalen biotopvårdas. I stora drag är det att återföra sten, block samt att tillföra leksubstrat för öring och anordna bottnar för flodpärlsmussla som behöver göras. Dessutom behöver passerbarheten över hällen förbättras något. Innan biotopvårsåtgärderna utförs görs en enkel projektering kr. 18

19 Skrivaremoån Lokal 21 Denna lokal omfattar hela Skrivaremoån mellan Östra Lägern och Öasjön. Området utgörs av variationsrika bäckmiljöer med en hög grad av naturlighet, men det finns påtagliga spår efter flottningsrensning. Utöver rensningsingreppen finns två artificiella vandringshinder i vattendraget. Det största och mest svårpasserade är en damm som ligger vid Stora Åby cirka 1.7 km uppströms Östra Lägern. Det andra utgörs av en mindre damm 4.5 km uppströms Östra Lägern. Det finns också ett litet vattenfall i ån som kan vara svårpasserat, fallet är inte helt naturligt utan har uppstått vid flottledsrensningen. Bäcken har relativt naturlig karaktär, men helt klart skulle en restaurering av rensade sträckor samt åtgärdande av förekommande vandringshinder förbättra miljön ytterligare. Det finns ingen nedtecknad åtgärdsplan för bäcken, men det finns mycket data bland annat från biotopkarteringar. Det finns även en del arbetsmaterial kring det största vandringhindret hos bland annat Länsstyrelsen. En åtgärdsplan för restaurering av hela bäcken samt en projektering av fiskväg vid Stora Åby utförs. Lämpliga åtgärder kring de andra två hindren ska ingå i åtgärdsplanen. Övrigt En hel del av åtgärdsplanen kan tas fram utan fältbesök eftersom det finns mycket data framtaget redan kr. Bordsjöbäcken Lokal 22 Bordsjöbäcken är ett vattendrag med relativt goda kvaliteter, vilket bland annat förekomsten av flodpärlsmussla indikerar. Det finns ändå en del påverkan, främst i övre delen av bäcken. I övre delen av bäcken har biologin inte utvecklats helt positivt, jämfört med nedre delen av bäcken. En trolig förklaring är påverkan från jordbruksmarken och från tillrinnande diken. För att reda ut detta och för att förbättra underlaget för fortsatta åtgärder i bäcken behövs en inventering av förekommande biotoper i land- och vattenmiljö samt en bedömning av vilken betydelse jordbruksmark och annan påverkan har på biologin i bäcken. Biotopkartering av land och vattenmiljö i övre delen av bäcken (ca 5 km) samt utvärdering av biotopkarringsresultatet kr. 19

20 Övriga åtgärder Genetisk undersökning I Bulsjöåns vattensystem finns isolerade populationer av både vandrande och stationär öring. Sannolikt är beståndet i Sommen som har sin reproduktion i Bulsjöån vid Visskvarn det starkaste och mest livskraftiga vandrande beståndet. Det mesta tyder på att beståndet i Visskvarn är ursprungligt, men dessvärre är det oklart hur det förhåller sig med de andra bestånden i systemet. Under vissa perioder har inplanteringar skett bland annat i Östra Lägern, därmed är det oklart hur ursprungliga en del av bestånden är. I det praktiska naturvårdsarbetet leder detta till problem, exempelvis är det svårt att veta hur motiverat det är med insatser om man inte vet hur ursprungligt och skyddsvärt ett bestånd är. Vid eventuell återintroduktion av vandrande fisk, exempelvis efter utrivning av hinder är det också viktigt att veta om det finns någon risk med att flytta fisk. Det finns en risk att åtgärder sätts in på fel bestånd och på fel platser. För att få bättre underlag till framtida åtgärder utförs en genetisk undersökning som ska visa på om/hur mycket de olika öringbestånden är genetiskt skilda. I studien ska Bulsjöån vid Visskvarn, Bulsjön vid Ånestad, Bulsjöån mellan Östra och Västra Lägern, samt övre och nedre delen av Skrivaremån och övre och nedre delen av Bordsjöbäcken ingå. Om ekonomin tillåter bör även flera vattendrag i systemet ingå kr. Elfiske Det saknas kunskap om fiskfaunan i övre delen av Bulsjöån och det är många år sedan elfisken utfördes där (1990-talet). För att förbättra kunskapsunderlaget utförs elfiske vid Oppeby och i torrfåran vid Forsnäs kr. 20

21 Temp/-tryckloggers En temp/-trycklogger är en liten enhet som monteras i vattnet och registrerar vatten- och lufttemperaturen samt vatten- och lufttrycket. Genom att mäta upp vattenföringen vid ett antal tillfällen kan en formel som beskriver relationen mellan vattentryck och vattenföring tas fram, denna formel används för att omvandla tryckdatan till en vattenföringsserie. Det största problemet i Bulsjöån är vattenkraftsregleringen och data på vattenföringen skulle vara ett mycket bra underlagsmaterial för arbetet med frågor som rör regleringen. Det skulle till exempel fungera som utgångspunkt vid diskussioner som berör miljö/natur-anpassning av vattenkraftverken i ån och det skulle också kunna användas som underlag för det fortsatta arbetet med vassigenväxningen och översvämningsproblematik. I Bordsjöbäcken skulle en logger behövas i anslutning till en damm. Vid dammen finns en fiskväg, men det är oklart om den fungerar tillfredsställande och det finns vissa indikationer på att den ibland endast har begränsad vattenföring. Loggern skulle dels ge svar på om och hur fiskvägen fungerar, dels bidra till mer kunskap om flödesregimen i bäcken. Förutom att mäta trycket mäter loggern temperaturen. Huvudsyftet i detta projekt är inte att mäta temperaturen, men temperaturen får man på köpet och även detta bidrar förstås till mer information om vattendragens egenskaper. Temp/-tryckloggers monteras på en lokal i Bordsjöbäcken och tre lokaler i Bulsjöån kr. Slutrapport Efter att åtgärderna utförts sammanställs information om projektet och åtgärderna noggrant i en rapport. I den mån det är möjligt ska erhållen effekt av åtgärderna belysas i rapporten, exempelvis dokumenterade effekter på vattendragsmorfologi, elfiskeresultat efter åtgärder och så vidare. I rapporten ska också förslag på lämplig uppföljning redovisas, exempelvis var, när och hur effekten på öringen kan och bör mätas under kommande år kr. 21

22 BILAGA 2 - Fotobilaga Bulsjöån mellan Östra Lägern och Östersjön Lokal 1 och 2, Ådala nedre och Ådala övre. Foton tagna innan åtgärder

23 Bulsjöån Lokal 4, Ovan Ånestad. Övre bild visar nedre delen av lokalen som utgör en rensad sträcka. De två nedre bilderna visar de erosionsskador som uppstått i övre del av lokalen och uppströms lokalen på grund av att rensningen sänkt vattennivån. 23

24 Lokal 5, Skomakarehemmet strömsträcka, bilden tagen innan åtgärder Lokal 7-11 (Nedom Bulsjö, Krök ovan Bulsjö, Krök vid Kärringgölen, Bjursholm och Svinhultsbron). 24

25 Lokal 12, Österfors. Bilderna visar övre, mittersta samt nedre delen av lokalen. Bilderna är tagna innan åtgärder

26 Lokal 13, Oppeby kvill. 26

27 Lokal 14, Oppeby kvarndamm. Lokal 15, Ovan Oppeby. 27

28 Lokal 16, Ånestad. Lokal 18, Österfors-Broby. Överst till vänster visas myrområde och vattendragsområde med endast lite igenväxning av bladvass. Överst till höger visas kraftigt igenväxt parti, fotot är taget precis i början av att området började åtgärdas. Nedre foton är tagna vid vassbekämpning med slåtter år 2009 och fotot till vänster vid slåtter

29 Bulsjöån mellan Västra och Östra Lägern Lokal 20 utgör en torrfåra/naturfåra med minimitappning mellan sjöarna Västra och Östra Lägern. 29

30 Skrivaremoån Lokal 21. Foton från nedre delen av Skrivaremoån. 30