BILDNINGSNÄMNDEN BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR

Transkript

1 163 BILDNINGSNÄMNDEN BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Gymnasieskola Effektmål: Öka genomsnittlig betygspoäng för flickor och pojkar i kommunens gymnasieskolor. Öka andelen flickor och pojkar som fullföljer utbildningen inom fyra år i kommunala gymnasieskolor. Öka andelen flickor och pojkar i kommunala gymnasieskolor som är grundläggande behöriga till universitets- och högskolestudier. För ovanstående mål är värdet/andelarna flickor och pojkar högre jämfört med föregående år samt lägst i nivå med medelvärden i större städer och samliga kommuner. Prioriterade aktiviteter: Öka andelen behöriga lärare Verka för ökad arbetsro och närvaro i skolan Anpassning av lokaler i förhållande till elevantal, när så är möjligt. Implementera det systematiska kvalitetsarbetet på nämnd- och skolnivå. Utveckling av kvaliteten i gymnasieskolans lokaler. Nämndens sammanfattande reflektioner: Verksamhetsmåtten som rör effektmålen visar att måluppfyllelsen i kommunens egna skolor är relativt god. Förbättringsmöjligheter finns, speciellt avseende andelen elever som fullföljer utbildningen. Detta indikerar att det är viktigt med bibehållen kvalitet i undervisningen. Elevantalen minskar successivt under planperioden. Ny prognos visar att minskningen inte blir så stor som tidigare budgeterat. Den nya prognosen har gjorts mot bakgrund av utfallet för år 2009, den senaste befolkningsprognosen i april 2010 samt grundskolans elevprognoser. Avvikelsen beror främst på ökad invandring och ökat flyktingmottagande, lågkonjunkturen samt förbättrad måluppfyllelse i den kommunala uppföljningen av unga år. Detta medför färre ungdomar utanför gymnasieskolan och färre elever som avbryter sin utbildning. Avvikelsen beror också på att fler elever än tidigare går fyra år i gymnasieskolan. Andelen folkbokförda elever som går i fristående gymnasieskola är cirka 25 % år Den andelen bedöms öka något, framför allt på grund av att flera gymnasieskolor ännu inte är fullt utbyggda med alla årskurser. I prognosen är inte hänsyn taget till att det inkommit åtta nya ansökningar från fristående gymnasieskolor. Elevantalet minskar successivt under planperioden. När ramarna justeras för demografiska förändringar visar nyckeltalen att tillräckliga medel för att behålla nuvarande lokaler saknas under planperioden. Beräkningarna bygger på att kvalitet i undervisningen behålls på 2011 års nivå. En kartläggning har därför gjorts för att utröna vilka möjligheter som finns för avveckling av lokaler. Elevantalen fortsätter att minska även efter planperioden. Elevprognosen för visar att elevantalen minskar till år 2016 för att sedan relativt långsamt öka igen. Nästa planperiod, åren , när elevantalen är som lägst är bedömningen att merparten av lokalerna bör behållas eftersom nedgången är temporär. Lokalerna kommer att behövas inom några år och det skulle därför vara lämpligt att inte avveckla i takt med elevutvecklingen. Resurserna kan användas till att åtgärda brister och höja kvaliteten i lokalerna. Av resultaten i gymnasieenkäten 2010 framgår tydligt behoven av kvalitetshöjande åtgärder. Förändringarna inom gymnasieskolan, såväl elevminskning som Gymnasieskola 2011, kommer att medföra behov av ombyggnader/anpassning av nuvarande lokaler. Förändringar i infrastrukturen såsom Resecentrum, förändrad dragning av järnväg samt utformning av detaljplan kan komma att påverka Anders Ljungstedts Gymnasium. Kostnader och konsekvenser för detta kan ännu inte bedömas varför äskanden inte kan göras. Gymnasiesärskola och särvux Effektmål: Öka andelen flickor och pojkar som slutför utbildningen med betyg. Öka andelen flickor och pojkar, som studerar på yrkesprogram. För ovanstående mål är andelarna flickor och pojkar högre jämfört med föregående år. Öka andelen flickor och pojkar som är i arbete eller annan utbildning efter avslutad utbildning. För ovanstående mål är andelarna flickor och pojkar minst 50 %.

2 164 Prioriterade aktiviteter: Öka andelen behöriga lärare. Öka utbudet av yrkesinriktade kurser inom Särvux. Implementera det systematiska kvalitetsarbetet på nämnd- och skolnivå. Nämndens sammanfattande reflektioner: I stort sett samtliga elever inom gymnasiesärskolan fullföljer en 4-årig utbildning. Gymnasieskolorna arbetar med att öka andelen elever som uppnår målen i sina kurser och därmed få ett omdöme i form av betyg, likaså att ytterligare öka andelen elever som studerar på yrkesprogram. Att öka andelen elever som efter avslutad utbildning inom gymnasiesärskolan är i arbete är ett viktigt effektmål. Detta är ett långsiktigt arbete och mätbara resultat kan först avläsas efter ett antal år. Inom särvux har antalet studerande ökat. Ökningen beror på att deltagare inom daglig verksamhet och Kulturverkstaden parallellt ges möjlighet att studera inom särvux. Vuxenutbildning Effektmål: Samtliga behöriga sökande ska erbjudas gymnasial vuxenutbildning. Samtliga som sökt har erbjudits studier för grundskole- och gymnasiekompetens samt behörighet för högskolestudier. Öka andelen deltagare i yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. För ovanstående mål är utbudet större jämfört med föregående år. Öka antalet lärlingar inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Prioriterade aktiviteter: Öka andelen behöriga lärare. Lokalisering av vuxenutbildningen till Skäggetorp, Ryd och Berga. Detta är ett verktyg för att öka antalet vuxna i egenförsörjning. Förberedelser för och genomförande av VUX12 den nya skollagen i vuxenutbildningen. Implementera det systematiska kvalitetsarbetet på nämnd- och skolnivå. Nämndens sammanfattande reflektion: Att antalet platser är fler under 2011 och 2012 beror på att Linköping inför 2010 erhöll tkr i statsbidrag för Yrkesvux. Bildningsnämnden beslutade i februari 2010 att fördela statsbidragen så att en successiv nedtrappning av vuxenutbildningen blir möjlig. En utredning har tillsatts för att utreda vad den redan beslutade begräsning av sfi-tiden får för konsekvenser för efterfrågan på grundläggande vuxenutbildning. Det skulle kunna leda till att efterfrågan ökar från och med Detta leder i så fall till att utrymmet för gymnasial utbildning minskar. Enligt GY11 kommer kommunerna att ha skyldighet att erbjuda gymnasial vuxenutbildning för att uppnå grundläggande behörighet i svenska, engelska och matematik. Detta blir dock inte aktuellt förrän höstterminen 2014 då de första eleverna har avslutat den nya gymnasieskolan. Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar Effektmål: Andelen kvinnor och män som går från försörjningsstöd till egenförsörjning genom Bildningsnämndens arbetsmarknadsinsatser ska öka. För ovanstående mål är andelarna kvinnor och män högre jämfört med föregående år. Andelen nyanlända flyktingar i kommunal introduktion i de yrkesaktiva åldrarna, som efter introduktionen arbetar, deltar i arbetsmarknadsinsatser eller studerar ska öka. För ovanstående mål är andelarna kvinnor och män högre jämfört med föregående år. Prioriterade aktiviteter: Samordning av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser för att ge individen en helhetslösning. Omstrukturering av OSA-verksamheten för att möta nya krav (offentligt skyddade anställningar). Upprätthålla en god kvalitet i utfasningen av kommunens flyktingintroduktion. Skapa förutsättningar för hög måluppfyllnad genom att utförare ges möjlighet att specialisera sig på olika SFI-nivåer. Nämndens sammanfattande reflektion: Från och med 1 december 2010 kommer Arbetsförmedlingen att få ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna för nyanlända flyktingar istället för kommunerna. En utfasning kommer att ske i kommunen under 2011 och Kommunerna kommer dock fortsättningsvis att ha ansvar för svenska för invandrare (sfi), tillgång till skola, boende och att erbjuda samhällsorientering. Jobbtorgets bemanning och organisation kommer att påverkas av detta. Avvecklingen medför ökade kostnader då en basorganisation måste finnas under avvecklingstiden. Statsbidragen för flyktingar minskar i takt med utfasningen och extra satsningar blir svåra att finansiera. Andelen flyktingar med ingen eller mycket kort skolgång från hemlandet har fördubblats under de senaste åren. Man kan förvänta samma trend under kommande år då flyktingarna kommer från krigshärjade områden där skolor inte fungerat under lång tid. Det innebär att vägen till egenförsörjning genom arbete blir lång.

3 165 De två år som introduktionsperioden är kommer inte att räcka för att de kortutbildade ska kunna uppnå sådana kunskaper i språket att de kan söka arbete på öppna arbetsmarknaden. Det är då troligt att många flyktingar efter introduktionen har behov av ekonomiskt bistånd och behöver insatser via Jobbtorget. Det kan behövas en ekonomisk reserv hos Kommunstyrelsen för att eventuellt täcka ökade kostnader vid avvecklingen av flyktingdelen på Jobbtorget då en basorganisation måste finnas kvar under avvecklingstiden.

4 166 EKONOMI Driftsammandrag, tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Plan Verksamhet Bildningsnämnden Gymnasieskola Gymnasiesärskola och Särvux Vuxenutbildning Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar Konsumentvägledning Budgetrådgivning vid skuldsanering Uppdragsutbildning Pris- och lönejustering Summa varav kostnader varav intäkter Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Plan Plan Gymnasieskola Gymnasiesärskola/Särvux Vuxenutbildning Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar Kunskapsgallerian*) Summa investeringar *) Linköpings kommunala fastigheter AB har under 2009 förvärvat fastigheten där Birgittaskolans gymnasiedel nu bedriver sin verksamhet. Fastigheten byggs om till en gymnasie- och vuxenutbildning. Investeringsramen behöver nu utökas för att kunna göra nödvändiga investeringar, bl.a. 140 arbetsplatser, elevskåp och bibliotek. Kunskapsgalleria och där kommer nu bedrivas både

5 167 GYMNASIESKOLA Effektmål Effektmål Öka genomsnittlig betygspoäng för flickor och pojkar i kommunala gymnasieskolor. Öka andelen flickor och pojkar som fullföljer utbildningen inom fyra år i kommunala gymnasieskolor. Öka andelen flickor och pojkar i kommunala gymnasieskolor som är grundläggande behöriga till universitets- och högskolestudier. Kriterium för att målen ovan ska vara uppfyllda är att värdena/andelarna för respektive mål har ökat jämfört med föregående år och som lägst är i nivå med medelvärdena i större städer och samtliga kommuner. Uppgifterna hämtas från SCB:s statistik som publiceras av Skolverket. Ovanstående avser Från och med 2014 redovisas resultat i form av examina från yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Öka andelen behöriga lärare. Verka för ökad arbetsro och närvaro i skolan. Anpassning av lokaler i förhållande till elevantal, när så är möjligt. Utveckling av kvaliteten i gymnasieskolans lokaler. Implementera det systematiska kvalitetsarbetet på nämnd- och skolnivå. Uppföljning Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att andelen behöriga lärare dvs. lärare med lärarexamen har ökat jämfört med föregående läsår. Uppgiften publiceras av Skolverket i april för aktuellt läsår. Närvaron följs upp årligen genom sammanställning vid läsårets slut. Arbetsron följs upp genom Bildningsnämndens skolenkät som genomförs i februari/mars varje år. I enkäten anger flickor och pojkar i vilken mån man upplever arbetsro. Uppföljning kommer också att ske vid politiker- och tjänstemannabesök. Uppföljning i bokslutet av lokalkostnad per elev samt eventuell avveckling/förhyrning av lokaler. I bokslutet redovisas också kvalitetshöjande åtgärder. Redovisa kontinuerligt för nämnden hur implementeringsarbetet fortskrider. I verksamhetsuppdraget förtydliga innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet.

6 168 Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Verksamhetsmått som rör effektmålen Genomsnittlig betygspoäng i kommunens egna gymnasieskolor Eskilstuna 13,2 14,0 Jönköping 14,2 14,3 Linköping 14,2 14,2 Norrköping 13,9 14,0 Uppsala 13,9 14,0 Västerås 13,8 13,8 Örebro 13,7 13,9 Medel sju kommuner 13,8 14,0 Samtliga kommuner 14,0 14,0 Större städer 14,0 14,1 Verksamhetsmåtten som rör effektmålen visar att måluppfyllelsen i kommunens egna skolor är relativt god. Förbättringsmöjligheter finns, speciellt avseende andelen elever som fullföljer utbildningen där flera av kommunerna i nätverket har högre andel än Linköping. Detta indikerar att det är viktigt med bibehållen kvalitet i undervisningen. Andel (%) i kommunens egna skolor som fullföljde utbildningen inom 4 år (exkl. IVprogram) Andel (%) i kommunens egna gymnasieskolor med grundläggande behörighet till universitet och högskolor (avser de som erhållit slutbetyg) Eskilstuna Eskilstuna Jönköping Jönköping Linköping Linköping Norrköping Norrköping Uppsala Uppsala Västerås Västerås Örebro Örebro Medel sju kommuner Medel sju kommuner Samtliga kommuner Samtliga kommuner Större städer Större städer 89 91

7 169 Verksamhetsmått som rör elevantal Elevantalen minskar successivt under planperioden. Ny prognos visar att minskningen inte blir så stor som tidigare budgeterat. Den nya prognosen har gjorts mot bakgrund av utfallet för 2010, den senaste befolkningsprognosen i april 2010 samt grundskolans elevprognoser. Förändring av folkbokförda elever jämfört med Budget 09/10 framgår av nedersta raden i tabellen nedan. Avvikelsen beror främst på ökad invandring och ökat flyktingmottagande, lågkonjunkturen samt förbättrad måluppfyllelse i den kommunala uppföljningen av unga år. Detta medför färre ungdomar utanför gymnasieskolan och färre elever som avbryter sin utbildning. Avvikelsen beror också på att fler elever än tidigare går fyra år i gymnasieskolan beroende på nya tillträdesregler till högskolan samt programbyten. Tabell1: Elevprognos folkbokförda elever Budget 2009 Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Samtliga elever i kommunala gymnasieskolor i Linköping varav från andra kommuner Linköpingselever i * friskolor i Linköping * gymnasieskolor i andra kommuner samt landsting Totalt antal gymnasieelever som finansieras via Bildningsnämnden Totalt antal gymnasieelever som är folkbokförda i Linköping Årlig minskning Elevantalen fortsätter att minska även efter planperioden. Elevprognosen nedan för visar att elevantalen minskar till år 2016 för att sedan relativt långsamt öka igen. Andelen folkbokförda elever som går i fristående gymnasieskola bedöms vara cirka 25 % år Den andelen bedöms öka något under planperioden, framför allt på grund av att flera gymnasieskolor ännu inte är fullt utbyggda med alla årskurser. Stor osäkerhet råder dock om framtida etableringar av fristående gymnasieskolor. Prognosen nedan bygger på nuvarande andelar i fristående gymnasieskolor. I prognosen är endast Linköpingselever med för de fristående gymnasieskolorna. Dessa har i genomsnitt cirka 50 % fler elever än de som visas här, vilket för 2010 motsvarar cirka 750 elever utöver de som redovisas ovan. Dessa elever kommer från andra kommuner i Sverige och finansieras inte via Bildningsnämnden. Elever från andra kommuner som går i kommunala gymnasieskolor finns med i diagrammet eftersom de finansieras via Bildningsnämnden genom att skolorna ersätts och hemkommunerna faktureras för självkostnaden.

8 170 Verksamhetsmått som rör kostnader och lokaler När ramarna justeras för demografiska förändringar visar nyckeltalen att tillräckliga medel för att behålla nuvarande lokaler saknas under hela planperioden. Tabell 2: Nyckeltal med ramar som är justerade för demografiska förändringar (med förutsättning att samtliga nuvarande lokaler behålls) Alla belopp är avrundade. Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Kr/elev i andra kommuners gymnasieskolor samt landstingsutbildning Kr/elev i kommunala och fristående gymnasieskolor i Linköping varav*: Undervisningskostnad kr/elev efter förändring 2011 samt för GY ** Lokalkostnad kr/elev i nuvarande lokaler Kr/elev i kommunala och fristående gymnasieskolor enligt ramarna för Differens i kr/elev i nuvarande lokaler Medel som saknas vid bibehållna lokaler cirka tkr *sammanvägt mellan kommunala och fristående skolor. Samma ersättningsprinciper gäller och sedan något år är fördelningen mellan olika typer av utbildningar ungefär densamma oavsett huvudman. Den momskompensation som utgår till friskolorna är inte medräknad här eftersom kommunen erhåller kompensation från staten. ** Hänsyn taget till en sänkning av ersättningen för lägre PO - pålägg, minskat statsbidrag, omfördelning från 2009/10, minskad ersättning till Lärarlyftet, tillskott för ny skollag och för IT i skolan. Nettoförändringen blir tkr, vilket motsvarar kr/elev jämfört med Vidare är hänsyn taget från 2012, en minskning av kr/elev, för den ramminskning som gjorts på grund av förväntad effektivisering vid införandet av GY11. Elevantalet minskar successivt under planperioden. En kartläggning har därför gjorts för att se vilka möjligheter som finns för avveckling av lokaler, se sammanställningen nedan. I kartläggningen har hänsyn tagits till när hyreskontrakten för respektive hyresobjekt löper ut. Behov av ersättningslokaler och övriga konsekvenser berörs inte här utan kommer att utredas innan eventuella beslut om uppsägning fattas. Tabell 3: Sammanställning av beslutade och möjliga avvecklingar av lokaler Uppgifterna utgår ifrån när hyreskontrakten för respektive lokal är möjliga att säga upp. Alla belopp är i tkr Paviljong Z ALG är uppsagd Hyressänkning Flygutbildning Malmen Westmangatan Lyftet* ALG är uppsagd Arbis* ALG är uppsagd Paviljong Cramo ALG Paviljong I ALG (Särvux) En del av ALG:s lokaler på Mjärdevi (IV-program) Resterande del av ALG:s lokaler på Mjärdevi (IV-program) Nettobesparing för Tannerfors Center, hänsyn är taget till anpassning för Fordonsprogrammet i huvudskolan Berzeliusskolans verksamhet för IVAS på Hertig Karlsgatan, :e år Gymnasieingenjörsutbildning, ytan för gymnasieskolan minskar Hus N Berzeliusskolan, grundskolan - ytan för gymnasieskolan minskar SUMMA tkr Avveckling enligt tabell 3 motsvarar inte elevnedgången under planperioden.

9 171 Ytterligare möjligheter till avvecklingar av lokaler för gymnasieskolan är Delar av Anders Ljungstedts Gymnasium avvecklas Avveckling av lokalerna för Teknik College på SAAB Nedläggning av en gymnasieskola Grundskolan ökar sin andel i nuvarande gymnasieskola/or Nästa planperiod, åren , när elevantalen är som lägst är bedömningen att återstående lokaler bör behållas eftersom nedgången är temporär. Lokalerna kommer att behövas inom några år och det skulle därför vara lämpligt att inte avveckla i takt med elevutvecklingen. GY11 innebär förändringar som påverkar lokalbehoven. Det går ännu inte att bedöma alla konsekvenser avseende lokalbehov t.ex. vid avveckling av program eller uppbyggnad av nya program. Nya program och nya inriktningar startar, företrädesvis berör det ALG. Medieprogrammet på ALG avvecklas, vilket medför att behovet av karaktärsämneslokaler här successivt kommer att minska. Förändringarna kommer att medföra behov av ombyggnader/anpassning av nuvarande lokaler. Förändringar i infrastrukturen såsom Resecentrum, förändrad dragning av järnväg samt utformning av detaljplan kan komma att påverka Anders Ljungstedts Gymnasium. Kostnader och konsekvenser för detta kan ännu inte bedömas varför äskanden för detta inte görs. Av resultaten i gymnasieenkäten 2010 framgår tydligt behoven av kvalitetshöjande åtgärder. Gymnasieenkäten från läsåret 2009/2010 visar att elevernas sammanfattande bedömning av skolornas lokaler avseende trivsel, funktion m.m. har sjunkit på alla kommunala gymnasieskolor. Resultatet tyder på att det finns behov av både mer utrymme och kvalitetshöjande åtgärder i flera kommunala gymnasieskolor, speciellt gäller det ALG, Berzeliusskolan och Birgittaskolan. Birgittaskolan kommer att åtgärdas i samband med renoveringar i Kunskapsgallerian. För Berzeliusskolan planeras anpassning och modernisering. Elevernas sammanfattande bedömning av lokalerna i gymnasieskolor i Linköping, skala (indexvärde) Samtliga kommunala gymnasieskolor varav Anders Ljungstedts gymnasium (ALG) Berzeliusskolan Birgittaskolan Folkungaskolan Katedralskolan Teknikcollege Samtliga fristående gymnasieskolor Jämförelser med andra kommuner Lokalkostnad per elev i kommunala gymnasieskolor har sjunkit år 2009 på grund av ökat antal elever. Sänkningen var från kr i 2008 års nivå (motsvarar kr i 2009 års nivå) till kr år 2009 i 2009 års nivå. Eftersom elevantalen har ökat har ytan per elev minskat från 17 kvm till 16 kvm per elev. Detta var inte planerat utan blev effekten av den förändrade elevprognosen. Lokalyta/elev i kommunens egna skolor (kvm) * Lokalkostnad/elev i kommunens egna skolor (kr) * Eskilstuna Eskilstuna Jönköping Jönköping Linköping Linköping Norrköping Norrköping Uppsala Uppsala Västerås Västerås Örebro Örebro Medel sju kommuner Medel sju kommuner Samtliga kommuner Samtliga kommuner Större städer Större städer * Uppgifterna kommer från kommunernas räkenskapssammandrag. Dessa är ännu inte sammanställda av SCB.

10 172 GYMNASIESÄRSKOLA OCH SÄRVUX Effektmål Effektmål Öka andelen flickor och pojkar som slutför utbildningen med betyg. Kriteriet för måluppfyllelse är att flickor och pojkar som slutför utbildning med betyg har ökat jämfört med föregående år. I stort sett samtliga elever inom gymnasiesärskolan fullföljer en 4-årig utbildning. Gymnasieskolorna arbetar med att öka andelen elever som uppnår målen i sina kurser och därmed kan få omdöme i form av betyg. Öka andelen flickor och pojkar, som studerar på yrkesprogram. Kriteriet för måluppfyllelse är att flickor och pojkar som slutför utbildning på yrkesprogram har ökat jämfört med föregående år. Målet stäms av mot uppgifter som publiceras av Skolverket i april för aktuellt läsår. Öka andelen flickor och pojkar som är i arbete eller annan utbildning efter avslutad utbildning. (Detta effektmål är gemensamt med arbetsmarknad och integration.) Kriterier för måluppfyllelse är att 50 % av flickor och pojkar som bedöms klara arbetsmarknaden ska få en anställning. Målet stäms av genom en uppföljning över elevernas planerade sysselsättning efter år 4. Detta är ett långsiktigt arbete och mätbara resultat kan först avläsas efter ett antal år. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Öka andelen behöriga lärare. Öka utbudet av yrkesinriktade kurser inom Särvux. Implementera det systematiska kvalitetsarbetet på nämnd- och skolnivå. Uppföljning Kriteriet för måluppfyllelse är att andelen behöriga lärare har ökat och ligger i nivå med medelvärdena i större städer och samtliga kommuner. Detta gäller även andel lärare med specialpedagogisk examen. Uppgifterna publiceras av Skolverket i april för aktuellt läsår. Målet stäms av genom uppföljning av kursutbudet inom Särvux. Redovisa kontinuerligt för nämnden hur implementeringsarbetet fortskrider. I verksamhetsuppdraget förtydliga innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Gymnasiesärskolans totalkostnad (inklusive lokaler och skolskjuts) per elev (SCB) Riket * Större städer * Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Uppsala * Västerås Örebro

11 173 Av jämförelsetalen ovan från Skolverkets databas framgår att det är stora skillnader mellan kommuner. Svårigheter finns att beräkna kostnader bland annat för gymnasiesärskolans elever som är integrerade i gymnasieskolan men också på grund av att gymnasiesärskolan till viss del finns integrerad i grundskolor. Nyckeltalen för gymnasiesärskolan har inte kvalitetssäkrats i 7-kommuners nätverk. Resultaten för 2009 är hämtade från respektive kommuns räkenskapssammandrag som kommer att rapporteras till SCB. * Uppgifterna kommer från kommunernas räkenskapssammandrag. Dessa är ännu inte sammanställda av SCB. Andel elever i % som går i yrkesutbildning i kommunens skolor Andel elever i % som går i yrkesträning i kommunens skolor Läsåret 07/08 08/09 09/10 Läsåret 07/08 08/09 09/10 Riket Riket Större städer Större städer Eskilstuna Eskilstuna Jönköping Jönköping Linköping Linköping Norrköping Norrköping Uppsala Uppsala Västerås Västerås Örebro Örebro I Linköping har andelen elever som går i yrkesutbildning ökat och andelen elever som går i yrkesträning minskat. Den övriga elevgruppen går i verksamhetsträning. Förutsättningarna att få arbete efter avslutade studier är generellt bättre för de elever som gått en yrkesutbildning på ett nationellt eller specialutformat program än för de elever som gått i annan form av gymnasiesärskola. Trots detta har inga elever i Linköping arbete efter avslutad utbildning. Andelen behöriga lärare. Tillgång på personal i gymnasiesärskolan Linköping Linköping Riket 07/08 Riket 08/09 07/08 08/09 Antal lärare per 100 elever Andel lärare pedagogisk utbildning i % Andel med specialpedagogisk högskoleexamen i % Verksamhetsmått Budget Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan Elevprognos Elever i kommunala gymnasiesärskolor i Linköping varav från andra kommuner Linköpingselever i andra kommuners gymnasiesärskolor Linköpingselever i landstingsanordnad gymnasiesärskola Totalt antal gymnasiesärskolelever som är folkbokförda i Linköping Antal elever som finansieras via Bildningsnämnden Särvux Inom särvux har antalet elever ökat. Ökningen beror på att deltagare inom daglig verksamhet och Kulturverkstaden parallellt ges möjlighet att studera inom särvux.

12 174 Nyckeltal med ramar som är justerade för demografiska förändringar Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Kr/elev i andra kommuners gymnasiesärskolor samt landstingsutbildning Kostnad i Linköpings gymnasiesärskolor varav: Undervisningskostnad kr/elev med bibehållen kvalitet jämfört med Lokalkostnad kr/elev i nuvarande lokaler Differens/elev i nuvarande lokaler kr Resultat tkr Från 2011 är hänsyn taget till en sänkning av ersättningen per elev beroende på minskat PO-pålägg, minskat statsbidrag, omfördelning från 2009/10. Nettoförändringen blir 396 tkr, vilket motsvarar kr/elev. I beräkningarna om lokalkostnad per elev har lokalkostnaden för 2008 utgjort grund för beräkningen för bibehållen kvalitet. Utöver detta kan ytterligare kostnader för lokaler komma till eftersom anpassning av lokalyta inte kan göras proportionellt mot elevantal. Lokaler behöver finnas för den största innevarande årskursen. Speciallokaler behöver finnas kvar under en eventuell avveckling av en utbildning. Vid minskande klasstorlekar ökar yta per elev.

13 175 VUXENUTBILDNING Effektmål Effektmål Samtliga behöriga sökande ska erbjudas gymnasial vuxenutbildning. Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att samtliga behöriga sökande har erbjudits studier inom gymnasial vuxenutbildning. Uppföljning sker genom antagningen för vuxenutbildningen. Kommentar: Grundläggande vuxenutbildning är en rättighet, dvs. samtliga skall erbjudas utbildning. Öka andelen deltagare i yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att andel elever i yrkesinriktad utbildning, dvs. utbildning i karaktärsämnen har ökat jämfört med föregående år. Uppföljning görs genom studieplanerna i datorsystemet Procapita. Öka antalet lärlingar inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Uppföljning görs genom studieplanerna i datorsystemet Procapita. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Öka andelen behöriga lärare. Lokalisering av vuxenutbildningen till Skäggetorp, Ryd och Berga. Detta är ett verktyg för att öka antalet vuxna i egenförsörjning. Förberedelser för och genomförande av VUX12 den nya skollagen i vuxenutbildningen. Implementera det systematiska kvalitetsarbetet på nämndoch skolnivå. Uppföljning Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att andelen behöriga lärare dvs. lärare med lärarexamen har ökat jämfört med föregående läsår. Uppgiften publiceras av Skolverket i april för aktuellt läsår. Antal vuxenstuderande i stadsdelarna redovisas i bokslutet. Gymnasiereformen börjar gälla 2012 för vuxenutbildning. Redovisa kontinuerligt för nämnden hur implementeringsarbetet fortskrider. I verksamhetsuppdraget förtydliga innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Verksamhetsmått som rör effektmålen Nyckeltalen är inte könsuppdelade eftersom statistiken från Skolverket endast är könsuppdelad på riksnivå. Andel invånare som deltar i kommunal vuxenutbildning har minskat både i Linköping och i övriga kommuner beroende på minskade statsbidrag. I Linköping har det bland annat fått till följd att elever som redan har minst Godkänt i en kurs inte erbjuds utbildning. Detta leder i sin tur till att måluppfyllelsen försämras, dvs. alla som så önskar kan inte erbjudas utbildning.

14 176 Andel individer år som har minst treårig gymnasiekompetens % Andel invånare år som deltog i kommunal vuxenutbildning % / /2009 Eskilstuna Eskilstuna 3,5 3,4 Jönköping Jönköping 3,3 3,9 Linköping Linköping 3,8 3,6 Norrköping Norrköping 3,6 3,3 Uppsala Uppsala 3,2 3,2 Västerås Västerås 4,1 3,9 Örebro Örebro 3,6 2,8 Medel sju kommuner Medel sju kommuner 3,6 3,4 Samtliga kommuner - - Samtliga kommuner 3,1 2,9 Större städer Större städer 3,3 3,2 Andel behöriga lärare % 2007/ / /2010 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Medel sju kommuner Samtliga kommuner Större städer Att andelen behöriga lärare har sjunkit i Linköping beror sannolikt på att det är brist på behöriga yrkeslärare och andelen yrkesutbildningar har ökat på grund av satsningen på Yrkesvux. Jämförande statistik för andel yrkesutbildning finns inte. Verksamhetsmått som rör kostnader Budget Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan Antal helårsplatser Gymnasial vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning Summa Förutsättningen för antalet platser enligt ovan är att nuvarande kostnadsnivå kvarstår efter upphandlingen 2010/2011. Att antalet platser är fler under 2011 och 2012 beror på att Linköping inför 2010 erhöll tkr i statsbidrag för Yrkesvux. Bildningsnämnden beslutade i februari 2010 att fördela statsbidragen så att en successiv nedtrappning av vuxenutbildningen blir möjlig. Fördelningen mellan grundläggande och gymnasial utbildning är osäker eftersom grundläggande är en skyldighet för kommunen att erbjuda. En utredning har tillsatts för att utreda vad den redan beslutade begräsning av sfi-tiden får för konsekvenser för efterfrågan på grundläggande vuxenutbildning. Det skulle kunna leda till att efterfrågan ökar från och med Detta leder i så fall till att utrymmet för gymnasial utbildning minskar. Enligt GY11 kommer kommunerna att ha skyldighet att erbjuda gymnasial vuxenutbildning för att uppnå grundläggande behörighet i svenska, engelska och matematik. Detta blir dock inte aktuellt förrän höstterminen 2014 då de första eleverna har avslutat den nya gymnasieskolan.

15 177 Andel studerande hos annan utbildningsanordnare % 2007/ /2009 Eskilstuna 0 18 Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro 0 0 Medel sju kommuner Samtliga kommuner Större städer Vid jämförelse med andra kommuner och riket framgår att Linköping har en hög andel studerande i vuxenutbildningen hos externa utförare. Total kostnad per folkbokförd heltidsstuderande kr Det framgår vidare att kostnaden per folkbokförd heltidsstuderande var lägst av jämförelsekommunerna och lägre än i riket och kom- Eskilstuna Jönköping mungruppen för både 2007 och Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Medel sju kommuner Samtliga kommuner Större städer

16 178 ARBETSMARKNAD, INVANDRARE OCH FLYKTINGAR Effektmål Effektmål Öka andelen kvinnor och män som genom Bildningsnämndens arbetsmarknadsinsatser övergår från försörjningsstöd till egenförsörjning. Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att andelarna kvinnor och män är högre jämfört med föregående år. Utvärdering görs i samarbete med Socialkontoret och Jobbtorget. Öka andelen kvinnor och män som övergår från kommunal arbetsmarknadsinsats till arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram. Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att andelarna kvinnor och män är högre jämfört med föregående år. Utvärdering görs i samarbete med Jobbtorget. Öka andelen flickor och pojkar som är i arbete eller annan utbildning efter avslutad utbildning. (Detta effektmål är gemensamt med gymnasiesärskolan). Kriterier för måluppfyllelse är att 50 % av flickor och pojkar som bedöms klara arbetsmarknaden ska få en anställning. Målet stäms av genom en uppföljning över elevernas planerade sysselsättning efter år 4. Detta är ett långsiktigt arbete och mätbara resultat kan först avläsas efter ett antal år. Öka andelen nyanlända flyktingar i kommunal introduktion i de yrkesaktiva åldrarna, som efter introduktionen arbetar, deltar i arbetsmarknadsinsatser eller studerar. Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att andelarna kvinnor och män är högre jämfört med föregående år. Utvärdering görs i samarbete med Jobbtorget. Alla flyktingar och invandrare ska uppnå minst godkänt på någon kurs i svenskundervisning för invandrare. Utvärdering görs genom datainsamling från utbildningsanordnarna. Öka andelen flyktingar och invandrare som uppnår minst godkänt i D-kursen svenskundervisning för invandrare. Utvärdering görs genom datainsamling från utbildningsanordnarna. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Samordning av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser för att ge individen en helhetslösning. Omstrukturering av OSAverksamheten för att möta nya krav (offentligt skyddade anställningar). Upprätthålla en god kvalitet i utfasningen av kommunens flyktingintroduktion. Skapa förutsättningar för hög måluppfyllnad genom att utförare ges möjlighet att specialiserar sig på olika SFInivåer. Uppföljning Redovisas i bokslut. Redovisas i bokslut. Uppföljning av utfasningen av det kommunala flyktingmottagandet ska ske månadsvis under för anpassning av organisation och resurs utifrån minskade statsbidrag. Uppföljning av måluppfyllelse.

17 179 Öka andelen behöriga lärare i SFI. Implementera det systematiska kvalitetsarbetet på nämnd- och verksamhetsnivå. Kriterium för att målet ska vara uppfyllt är att andelen behöriga lärare dvs. lärare med lärarexamen har ökat jämfört med föregående läsår. Uppgiften publiceras av Skolverket i april för aktuellt läsår. Redovisa kontinuerligt för nämnden hur implementeringsarbetet fortskrider. I verksamhetsuppdraget förtydliga innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Andelen sfi-studerande som genomfört kurser och fått minst godkänt betyg: % 93 % 94 % Sfi antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever läsåret 2007/ /2009 Större städer 4,9 4,6 Eskilstuna 6,6 5,6 Jönköping 4,9 3,4 Linköping 4,1 3,5 Norrköping 6,3 4,2 Uppsala 4,1 5,1 Västerås 3,6 3,7 Örebro 6,6 4,2 Lärartätheten har sjunkit för Linköping och för de flesta andra städer. Ökningen av sfi-elever och svårigheten att få tag på lärare gör att det blir större undervisningsgrupper och det sänker lärartätheten. SCB kommer att redovisa ytterligare statistik gällande sfi i maj. Andel av de avslutade som går till Arbete eller studier % 40% 35% 30% Andel 25% 20% 15% 10% 5% 0% Gävle Jönköping Linköping Norrköping Södertälje Västerås Örebro Nätverket Källa: SKL Väl mätt Effektutvärderingsmodellen börjar användas av allt fler kommuner. Under 2008 inrapporterade 39 kommuner uppgifter om det kommunala arbetsmarknadsarbetet. Totalt bor det 2,5 miljoner invånare i dessa kommuner vilket motsvarar en fjärdedel av landets befolkning. Genomsnittligt avslut i arbete eller studier bland de 39 kommunerna var 33 procent.

18 180 KONSUMENTVÄGLEDNING Effektmål Effektmål Att rådsökande (medborgare i Linköpings kommun) ska ha en god tillgång till konsumentvägledning där kontakt via e-post, telefoni och besök ska vara möjliga. Redovisas i verksamhetsberättelsen. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Gruppinformationer i förebyggande syfte där unga vuxna och grupper i olika sysselsättningsprojekt är prioriterade. Uppföljning Statistik över antal genomförda tillfällen och antal deltagare. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Konsumentvägledning i minuter/invånare per år 2009 Riket 2,1 Eskilstuna 1,5 Jönköping 1,1 Linköping 0,9 Norrköping 1,5 Uppsala 3,4 Västerås 3,2 Örebro 2,5 För att nå upp i samma tillgänglighet som t.ex. Eskilstuna och Norrköping skulle det behöva tillföras personalresurser på motsvarande 0,65 % tjänst. För att nå toppnoterade Uppsala krävs en utökning med 2,7 tjänster.

19 181 BUDGET- OCH SKULDRÅDGIVNING Prioriterade aktiviteter Beskrivning Gruppinformationer i förebyggande syfte där unga vuxna och grupper i olika sysselsättningsprojekt är prioriterade. Uppföljning Statistik över antal genomförda tillfällen och antal deltagare. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Antal minuter budget- och skuldrådgivning per invånare och år 2009 Väntetid veckor 2009 Riket 3,2 Eskilstuna 2,6 4 Jönköping 1, Linköping 1,3 4 Norrköping 5,4 3 Uppsala 2,7 8,9 Västerås 3,2 12 Örebro 2,8 8 Linköping ligger lågt gällande antal minuter budget- och skuldrådgivning per invånare. Trots liten bemanning är dock väntetiden kort.

20 182 Verksamhetsförändringar jämfört med budget 2010 Belopp netto tkr Budget Budget Plan Plan Nämnd Minskat PO-pålägg Ianspråktagande av överskott från Finansiering av nya arvoden förtroendevalda Summa nämnd Gymnasieskola Ersättning för elevförändringar Lärarlyftet IT i skolan Minskat PO-pålägg Extra statsbidrag vårprop Nya skollagen Ianspråktagande av eget kapital Ianspråktagande av överskott från Omfördelad besparing från 2009 till Extra tillfälligt statsbidrag Effektivisering gymnasieskolan Omdisp skolidrottshallar kof Ökad hyra fotbollsplan Ljungstedska skolan Biträdande rektorer Mottagningsenhet elevhälsan Förstärkning av elevhälsan Matematikdidaktikcentrum Tekniska justering höjd internränta Summa gymnasieskolan Gymnasiesärskola Minskat PO-pålägg Extra statsbidrag vårprop Ianspråktagande av överskott från Omfördelad besparing från 2009 till Extra tillfälligt statsbidrag Biträdande rektorer Förstärkning av elevhälsan 150 Summa gymnasiesärskolan Vuxenutbildning Lärarlyftet Minskat PO-pålägg Extra statsbidrag vårprop Ianspråktagande av överskott från Omfördelad besparing från 2009 till Extra tillfälligt statsbidrag Summa vuxenutbildning

21 183 Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar Ökad andel elever med utländsk bakgrund Asylsökande Minskat PO-pålägg Extra statsbidrag vårprop Ianspråktagande av överskott från Omfördelad besparing från 2009 till Tilläggsanslag arbetsmarknadsinsatser Extra satsning feriejobb Summa arbetsmarknad, invandrare och flyktingar Konsumentvägledning Minskat PO-pålägg Ianspråktagande av överskott från Omfördelad besparing från 2009 till Summa konsumentvägledning Budget och skuldrådgivning Skuldsaneringslag Minskat PO-pålägg Ianspråktagande av överskott från Omfördelad besparing från 2009 till Summa budget och skuldrådgivning Övriga förändringar Ofördelad pris- och lönejustering Summa övriga förändringar Summa förändringar

22 184