Västerhaninge församlingshem

Transkript

1 Stockholms läns museums rapporter finns även som pdf: Västerhaninge församlingshem Rapport 2017:10 Arkeologisk förundersökning Västerhaninge 201:2, fas gheten Åby 1:51 Haninge kommun Västerhaninge socken Södermanland Tove Stjärna

2 Crea ve Commons erkännande Publik Licens 4.0, undantaget lantmäteriets kartmaterial. Stockholms läns museum Allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket. Medgivande Foto: Xxxx Xxxx om inget annat anges. Produk on: Stockholms läns museum Nacka

3 VÄSTERHANINGE FÖRSAMLINGSHEM Arkeologisk förundersökning, Västerhaninge 201:2 Tove Stjärna 3

4 Administra va uppgi er Länsstyrelsens beslut, dnr: ( ) Stockholms läns museums dnr/projektnr: 2016:160/ Landskap: Södermanland Kommun: Haninge kommun Socken: Västerhaninge Fas ghet: Åby 1:51 Fornlämning: Västerhaninge 201:2 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Undersökt yta: 226 m 2 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Stockholm Företagare Västerhaninge Muskö församling Projektgrupp: Tove Stjärna (projektledare), Lars Andersson Undersökningsperiod: Januari 2017 Arkivmaterial: Stockholms läns museums arkiv Fynd: Inga fynd llvaratogs 4

5 Innehåll Administra va uppgi er 4 Sammanfa ning 6 Bakgrund och sy e 6 Topografi och kulturmiljö 7 Metod och genomförande 8 Resultat 8 An kvarisk bedömning och utvärdering 8 Referenser 8 Bilagor Bilaga 1. Schak abell 5

6 Fig 1. Översiktskarta. Läget för utredningsområdet markerat med svart cirkel. Skala 1: Sammanfa ning Stockholms läns museum har under två dagar i januari 2017 u ört en arkeologisk förundersökning av Västerhaninge 201:2, fas gheten Åby 1:51, Västerhaninge socken, Haninge kommun. Anledningen ll förundersökningen var a Västerhaninge Munsö församling avser a bygga ut det befintliga församlingshemmet. Uppdragsgivare var Västerhaninge Munsö församling. Vid förundersökningen påträffades inget av an kvariskt intresse då hela exploateringsytan visade sig vara urschaktad och fylld med recenta massor. Bakgrund och sy e Västerhaninge Munsö församling planerar a bygga ut församlingshemmet vid Västerhaninge kyrka. Tillbyggnaden ska uppföras på församlingshemmets norra sida, det vill säga mot gravfältet Västerhaninge RAÄ 201:2 (fig. 2). Mellan gravfältet och församlingshemmet finns idag e uthus och garage. Inför uppförandet av dessa byggnader gjordes en arkeologisk undersökning 1983 då man påträffade nio anläggningar i form av fyra stensä ningar, en oregelbunden stenpackning 6

7 Fig 2. Platsen för förundersökningsytan markerad med svart pil på fas ghetskartan. Registrerade lämningar i fornminnesregistret markerade med rö. Skala 1:8000. samt fyra resta stenar (Västerhaninge RAÄ 201:4; Elfstrand 1989). Länsstyrelsen i Stockholms län gjorde därför bedömningen a flera gravar kan förekomma inom den yta som nu ska exploateras och a en arkeologisk förundersökning behövde u öras (Lst beslut d.nr ). Sy et med förundersökningen var således a fastställa om y erligare gravar och/eller anläggningar förekommer inom den yta som nu ska bebyggas. Om gravar/anläggningar framkom som sträckte sig utanför exploateringsytan var sy et även a avgränsa dessa. Topografi och kulturmiljö Undersökningsområdet omfa ade ca 350 m 2 och var beläget på krönet av en flack grusås, omedelbart in ll bebyggelse och vägar. På ytan fanns en lekplats anlagd på en uppgrusad yta. Hela undersökningsområdet framstod som påverkat i och med a marken var mycket plan och jämn i jämförelse med närliggande naturmark. Undersökningsområdet ligger i en bygd som är mycket fornlämningsrik (för en u örlig genomgång se t.ex. Lloyd Smith m.fl. 2002). Närmaste kvarliggande gravfält är som nämnts ovan Västerhaninge 201:2, vilket digare varit registrerat llsammans med Västerhaninge 201:1. Idag skiljs de två gravfälten åt av en väg men ska troligen ses som sammanhörande. Gravfältet har varit känt sedan länge och även blivit undersökt vid flera llfällen framförallt i och med uppförandet av e mormontempel, då 219 anläggningar undersöktes och togs bort. Gravarna kom a dateras mellan cirka 400 f.kr ll 400 e.kr. (se Äijä 1985, 1993 där även digare mindre undersökningar nämns) undersöktes det som troligen utgjort den norra delen av gravfältet (Västerhaninge 637) då y erligare cirka 46 gravar framkom samt spår av en ugn (Lloyd Smith m.fl 2002; Wikborg 1998a och b) u örde Arkeologis k en utredning samt förundersökning av Västerhaninge 7

8 201:2 då bland annat 13 gravar påträffades som ej var synliga innan undersökning (Wertwein 2015). Lämningarna inom Västerhaninge 201:4 som undersöktes 1983 låg endast e otal meter från den nu undersökta ytan (se fig. 3). Anläggningarna som påträffades då gav i sig inga daterande fynd men u från utseende och inre uppbyggnad menar Bengt Elfstrand a de bör höra ll förromersk romersk järnålder. Vid undersökningen av RAÄ 201:4 visade det sig, liksom inom det nu undersökta området, a delar var söndergrävda och a det förekom fyllnadsmassor och avfall inom ytan (Elfstrand 1989). Metod och genomförande Undersökningsområdet (UO) låg direkt norr om det befintliga församlingshemmet (fig. 3). Ytan kom a avbanas ll cirka 70% med maskin försedd med planskopa. Planen var ursprungligen a avbana hela ytan. E er a UO avbanats ll ungefär häl en kunde dock konstateras a området schaktats ur och sedan påförts upp ll två meter massor av recent byggmaterial och sil g sand. Mot bakgrund av de a bedömdes resterande delar av UO kunna undersökas med hjälp av sökschakt. Sammanlagt grävdes sex sökschakt. Samtliga sökschakt grävdes i bo en, beskrevs i text samt mä es in med precisions GPS. Totalt schaktad yta kom a uppgå ll cirka 226 m 2. Resultat Inget av an kvariskt intresse på träffades under förundersökningen. Ytan visade sig i sin helhet vara avbanad ned ll mellan 0,6 2 meters djup och sedan uppfylld och utplanad med hjälp av recenta massor bestående av bland annat äldre byggmaterial och skräp. An kvarisk bedömning och utvärdering Exploateringsytan var kra igt påverkad genom urschaktning. Avvikelse kom a göras från undersökningsplanen då ytan ej kom a totalavbanas. De a berodde dels på problem med a hantera massorna men främst på a det framstod som högst osannolikt a någon ursprunglig markyta skulle kunna finnas kvar mellan sökschakten. Bedömningen är sålunda a inga fornlämningar finns inom exploateringsområdet. Referenser Elfstrand, B Några nyupptäckta gravar vid Åbygravfältet. Fornlämning 201 b Åby. Riksan kvarieämbetet och statens historiska museer rapport UV 1987:12. Stockholm. Lloyd Smith, L., Nordström, K., Larsson, A C & Rundkvist, M Tempelvägen. Rapport från Arkeologikonsult 2002:2. Delundersökning av Åbygravfältet i Västerhaninge. Arkeologisk slutundersökning av del av Åbygravfältet, fas gheten Åby 1:192, RAÄ 201, Västerhaninge sn, Södermanland. Wikborg, J. 1998a. Arkeologisk förundersökning inom fas gheten Åby 1:192, Västerhaninge sn, Södermanland. Arkeologikonsult AB, rapport 1998:2. Wikborg, J. 1998b. Särskild arkeologisk utredning inom fas gheten Åby 1:192, Västerhaninge sn, Haninge kn. Arkeologikonsult AB, rapport 1998:1. Wertwein, G Klockargården. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 samt förundersökning i avgränsande sy e av gravfältet RAÄ Västerhaninge 201:2, Västerhaninge sn, Haninge kn. Arkeologis k rapport 2015:24. 8

9 Fig. 3. Plan över förundersökningsområdet med schakt och påträffade lämningar. Röd linje anger det aktuella förundersökningsområdet, blå linje markerar avschaktade ytor och påträffade anläggningar i samband med undersökningen 1983 (Västerhaninge 201:4). Skala 1:300. 9

10 Äijä, K Det stora gravfältet vid Åby i Västerhaninge och dess märkliga gravformer. Fornvännen 80, Äijä, K Åbygravfältet. Riksan kvarieämbetet och statens historiska museer rapport UV 1987:11. Stockholm. Bilagor 1. Schak abell 10

11 Bilaga 1. Schak abell Schakt Storlek (m) Djup (m) Beskrivning 1 10 x ,7 Fyllningen bestod av påförda massor bestående av svart sil g sand med mängder av t.ex. tegel, glas, skifferpla or, järnföremål. Schaktet korsades av två dräneringsrör. Bo en av lera x 6 0,6 1,5 Fyllningen bestod i södra delen av samma typ som i schakt 1. Bo en återfanns något högre upp här på 1,5 m djup. Den urschaktning som gjorts har u örts så a det skapades en slu ning från norr mot söder där bo en låg på 1,5 m i syd och ca 0,6 m i norr. Fyllningen bestod av påförda massor av svart ll mörkbrun sil g sand med kra iga inslag av recent material. I norra delen av schaktet påträffades en större skräpgrop fylld med föremål som glasflaskor, burkar samt matavfall. 3 5,6 x 1,6 2 Fyllningen bestod av recenta massor i likhet med schakten ovan. Bo en av lera. 4 6 x 1,4 1,5 Fyllningen bestod av recenta massor i likhet med schakten ovan samt a det i schaktets östra del påträffades en skräpgrop. Bo en av lera. 5 6,8 x 1,4 3 2 Fyllningen bestod överst, ca 0,3 m, av grus samt kompositmaterial som använts vid anläggandet av lekplatsen. Följt av samma typ av recent material som i schakten ovan. Bo en av lera. 6 7,7 x 1,8 5,5 2 Fyllningen i likhet med schakt 5. 11

12 Stockholms läns museum, Järnvägsgatan 25, Nacka,