OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2014"

Transkript

1 OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2014 Sid 1 (47)

2 Vid frågor rörande Omvärldsanalys Region Skåne 2014 kontakta: Anna Bjärenlöv Lova Wigvall Anna Benemark Sid 2 (47)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OMVÄRLDSANALYS RESULTAT OMVÄRLDSANALYS HÖG STRATEGISK PÅVERKAN BRÅDSKANDE... 8 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN MINDRE BRÅDSKANDE LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN BRÅDSKANDE LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN MINDRE BRÅDSKANDE KÄLLFÖRTECKNING Sid 3 (47)

4 Sid 4 (47)

5 INLEDNING OMVÄRLDSANALYS 2014 I Region Skånes omvärldsanalys 2014 analyseras trender och omvärldshändelser som har påverkan på Region Skånes uppdrag. Omvärldsanalysen blickar utåt och framåt med en tidshorisont på 3-5 år. Syftet är att ge en gemensam framtidsbild för vad Region Skåne behöver agera på. På så sätt ges bättre förutsättningar att i tid kunna hantera hot som kan uppstå, men framförallt för att kunna ta vara på de möjligheter som skapas för Region Skåne. Region Skånes omvärldsanalys 2014 har tagits fram som ett underlag i budgetprocessen inför budgetåret 2015 och en viktig målgrupp för denna analys är därför regionstyrelsen. Uppdraget har varit att ta fram en rapport och att utveckla omvärldsanalysarbetet i Region Skåne. Ett flertal medarbetare inom Koncernkontoret har bidragit med trender, händelser, analyser och goda tankar i arbetet. Enheten för samhällsanalys, ledningsstaben, avdelningen för regional utveckling har varit ansvarig för uppdraget och samordnat processen. Omvärldsanalysen har utgått från Region Skånes strategikarta för att identifiera fokus. Tre strategier valdes ut, samtliga med en utåtblickande riktning: Högre andel nöjda medborgare, samt Verka för en långsiktigt stark och hållbar ekonomi. De omvärldsfaktorer och trender som analysen bygger på har väsentlig påverkan på en eller flera av dessa strategier. Omvärldsanalysen avser att blicka utåt och framåt, det vill säga att se vad som är på gång i omvärlden snarare än inom Region Skåne. Region Skåne påverkas av globala, nationella/regionala trender samt händelser. De trender som driver utvecklingen globalt gör också avtryck regionalt i Skåne. Bilden beskriver utgångsläget och arbetssättet för omvärldsanalysen. Figur 1: Utgångsläge och arbetssätt för omvärldsanalysen Trenderna sätts in i en modell som beskriver relationen dem emellan. De bedöms utifrån parametrarna hög till lägre strategisk påverkan samt mindre brådskande till brådskande. Samtliga trender som är med i omvärldsanalysen anses vara av största vikt för Region Skåne. För respektive trend beskrivs förväntade konsekvenser och strategiska råd. Sid 5 (47)

6 STRATEGISK PÅVERKAN Figur 2: Modell för bedömning av strategisk påverkan och grad av brådska HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Informationen är av högsta strategiska vikt och påverkar en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation agera under de nästkommande två till tre åren. HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Informationen är av högsta strategiska vikt och påverkar en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation agera på detta under nästkommande år. LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Informationen har lägre strategisk påverkan på en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation följa utvecklingen under kommande år LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Informationen har lägre strategisk påverkan på en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation följa utvecklingen under de kommande två åren. BRÅDSKA Sid 6 (47)

7 RESULTAT OMVÄRLDSANALYS 2014 Figur 3: Resultat av omvärldsanalys 2014 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Global trend Resursanvändningen fortsätter öka Ökad medvetenhet om gifter i omgivningen Förändringar i energiförsörjningen Nationell/regional trend Allt fler äldre och yngre i Skåne Tilltagande urbanisering Fortsatt lågt socialt deltagande Vårdens styrmiljö blir allt mer komplex Fortsatt snabb utveckling av olika medicinska teknologier och behandlingar Nya utmaningar att hantera vid introduktion av läkemedel Ökad medfinansiering av infrastruktur HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Global trend Den globala uppvärmningen fortsätter att öka Ökad antibiotikaresistens Informationsteknologin ett paradigmskifte Nationell/regional trend Svag utveckling av makroekonomi och skattebasen i Skåne Fortsatta utmaningar på kompetensförsörjningsområdet och ett ökat fokus på utbildning/skolan Regional obalans inom näringslivet Ökad konkurrens om järnvägsspåren Hälsoskillnaderna ökar Psykisk ohälsa ökar Ökade krav på inflytande, makt och värdeskapande från medborgare och patient Ökat fokus på brister inom infrastruktur Händelse Forskningsanläggningar i världsklass etableras i Skåne Förnyelse av den fysiska sjukhusstrukturen LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Global trend Tid värderas allt högre Hårdare konkurrens på flygmarknaden Nationell/regional trend Fortsatt obalans på bostadsmarknaden Händelse Fehmarn Bält förbindelsen påverkar rese- och transportmönster LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Global trend Ökad global konkurrens och strukturomvandling Omstrukturering av Life Science forskning Ökat fokus på utanförskapet Nationell/regional trend Ökat fokus på hushållning av åkermark Sid 7 (47)

8 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN BRÅDSKANDE DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN FORTSÄTTER ATT ÖKA Prognoserna för den globala uppvärmningen har blivit säkrare (IPCC, 2013) och dagens utsläppstakt riskerar att höja den globala medeltemperaturen 3-4 grader. Som en jämförelse skiljer det cirka 5 grader mellan den senaste istiden och nuvarande klimat. Det är ett klimat som mänskligheten aldrig tidigare upplevt. Med nuvarande utsläppstrend kommer målet om att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 2 grader sannolikt inte att uppnås. Arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser måste därför intensifieras samtidigt som en temperaturökning ställer ökade krav på klimatanpassning inom samhällets alla sektorer. Som ett led i övergången till ett koldioxidsnålt samhälle är Skåne idag ledande på biogasområdet i Sverige. Arbetet som pågår på den europeiska nivån är ett viktigt område för Region Skåne att bevaka avseende diskussionen om de nya klimatmålen som ska gälla för EU till Samhällsplaneringen måste inrikta sig på att möta dessa förändringar. När det gäller påverkan på befolkningens hälsa är effekter av värmeböljor, spridning av sjukdomar genom vektorer och vatten samt dricksvattenförsörjning allvarigliga risker. Samhället kan också påverkas genom ett stort antal klimatflyktingar. Det finns fortfarande en möjlighet att vända utvecklingen men fönstret stänger sig snabbt. Region Skåne kan påverka innovationsarbetet, den industriella utvecklingen och de ekonomiska modellerna på ett sätt som är nödvändigt för att börja minska utsläppen globalt. Ökad spridning av sjukdomar och risk för fler dödsfall i känsliga patientgrupper relaterat till värmeböljor. Förorenat dricksvatten till följd av översvämningar, bräddning av avlopp m.m. för jord- och skogsbruket, sjukvård, näringsliv, infrastruktur, samhällsplanering m.m. Ett förändrat klimat i världen kan innebära ökade flyktingströmmar till Skåne. Risk för ökade samhällskostnader. na är svåröverblickbara gällande havsförsurning, livsmedelsbrist, global ekonomisk nedgång. Förstärk arbetet med att minimera utsläppen av växthusgaser och anpassa för förändringar i klimatet. Verka för att ytterligare öka produktion och konsumtion samt underlätta distribution av lokal producerad biogas och annan förnybar energi i Skåne. Risk- och sårbarhetsanalyser bör genomföras i alla delar av Region Skånes verksamheter. Ett utsläppstak för egna verksamheter bör sättas. Arbete med klimat- och energifrågor på europeisk nivå bör intensifieras för att medverka till riskminimeringen. Innovationsarbetet bör styras så att minsta möjliga klimatpåverkan uppnås inom alla sektorer. EUs programperiod för åren innebär stora möjligheter, särskilt viktiga att bevaka är det regionala strukturfondsprogrammet, ÖKS, LIFE samt Landsbygdsprogrammet. Högre andel nöjda medborgare Sid 8 (47)

9 ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS Förutom att många allvarliga infektioner i samhället har blivit behandlingsbara har antibiotika inneburit en revolution inom den alltmer avancerade sjukvården, såsom exempelvis cancerbehandling, vård av för tidigt födda och transplantationsverksamhet. Antibiotika har genom åren använts alltför frikostigt, både mot virusinfektioner, till exempel influensa, och mot enkla icke antibiotikakrävande bakterieinfektioner. Detta har lett till att många bakterier utvecklat resistens. Antibiotikaresistens är ett växande hot då det äventyrar behandlingen av infektioner där antibiotikabehandling är livsnödvändig. Både Världshälsoorganisationen (WHO) och Smittskyddsinstitutet rankar den snabba utvecklingen av antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot människors hälsa. De flesta länderna har betydligt större problem med antibiotikaresistens än Sverige, men även i vårt land ökar resistensen oroväckande. Det utvecklas inte nya antibiotika i takt med att resistensen ökar. Minskad användning av antibiotika leder till en långsammare resistensutveckling. Därför är det viktigt att antibiotika bara används när det behövs. I Sverige har vi globalt sett en låg förbrukning av antibiotika, men även här finns en överanvändning. Många länders blickar riktar sig nu mot Sverige för att ta efter våra riktlinjer för att minska antibiotikaanvändningen. Försvårar behandlingen av allvarliga infektioner. Infektioner som de senaste decennierna har kunnat botas riskerar att inte längre vara behandlingsbara. Stora svårigheter att bedriva högspecialiserad sjukvård, där verksamma antibiotika ofta är en viktig förutsättning. Ge antibiotikabehandling bara när det behövs. Skapa en god tillgång på enkelrum på våra sjukhus. Följ upp antibiotikaförskrivning. Verka för framtagande av nya effektiva antibiotika. Några EU-program som kan vara särskilt viktiga att bevaka för delfinansiering för denna trend är; Hälsoprogrammet samt Horizon Högre andel nöjda medborgare Sid 9 (47)

10 INFORMATIONSTEKNOLOGIN ETT PARADIGMSKIFTE Informationsteknologin har brutit ner geografiska avstånd genom att integrera världen i olika globala flöden. Tidsmässiga avstånd har minskat och skapat en möjlighet till en samtidighet som aldrig förr har varit möjlig. Informationsteknologin och digitaliseringen är ett paradigmskifte som har förändrat samhället och människors förhållningssätt i grunden. Både utifrån hur varor och tjänster designas, produceras och distribueras, men även hur vi interagerar i tid och rum. Kommunikation och informationshantering har radikalt förändrats. Den demokratiska processen är exempelvis något som har påverkats genom ökad transparens och möjlighet till interaktion. Den digitala tekniken har även påverkat människors kulturella beteende, där både kulturskapande och kulturkonsumtion har påverkats. Förändringen har kommit längst på musikområdet, men även konstutställningar, kulturhistoriska utställningar och scenkonst ligger långt framme. Med hjälp av GPS och digital teknik kan idag fornlämningar, arkeologiska utgrävningar och historiska hus levandegöras på ett helt nytt sätt. Ett annat exempel på förändrat kulturellt beteende är attityden till och användandet av gratiskultur, där upphovsrätten har utmanats. Informationsteknologin kommer att bli allt mer integrerad och sammankopplande. Mycket av det som idag kräver fysisk närvaro kommer att kunna göras på distans och med hjälp av olika former av informationstekniker. Både samhället i stort, företag och individer kommer att bli mer beroende av informationstekniker och digitala nätverk. Information förväntas finnas så att man ständigt kan få veta exempelvis var man befinner sig på en karta, var andra befinner sig, temperatur och trafikstatus och mycket annat. Konsumtionen av digitala tjänster har bara börjat. Utvecklingen går mot en allt mer automatiserad och digitaliserad produktionsprocess, som i sin tur leder till nya beteendemönster. Allt fler företag börjar flytta hem produktion från länder som till exempel Kina, på grund av ett minskat beroende av personalintensiv produktion samtidigt som det ger minskade transportkostnader. Även inom kollektivtrafiken kommer det att ställas stora krav på förändrade förhållningssätt. Långsiktighet och kontinuitet är grundläggande i kollektivtrafikplaneringen, men bör i större utsträckning än tidigare kompletteras med snabba åtgärder. Kunder idag och än mer framöver kommer att förvänta sig att kunna resa med kollektivtrafiken med personlig information, smarta miljöer i fordon, kring hållplatser och stationer samt sömlösa tjänster som kan kombineras på ett flexibelt sätt för en vardag och fritid med hög livskvalitet. Utvecklingen har även påverkat hälso- och sjukvården. Landstingens och regionernas samarbete för att utveckla och införa gemensamma e-hälsotjänster, teknisk infrastruktur och regelverk har resulterat i en handlingsplan för I denna slår man fast att Den enskilt viktigaste frågan är att öka varje individs möjlighet att delta mer i sin egen vård. E-hälsotjänster för invånaren har starka samband med vårdgivarens professionella verksamhetsstöd och områdena behöver integreras inom en samlad IT-arkitektur för att vara effektiva och värdeskapande. En central fråga är därför att samordna och integrera arbetet inom hela e-hälsoområdet. Ett införande av moderna IT-lösningar som inte sker i takt med andra offentliga och privata sektorer kommer leda till missnöje bland patienter och professionella brukare. Mer vård och hälsofrämjande insatser kommer successivt kunna erbjudas i hemmet. Digitala beslutstödsystem kommer kunna utföra vissa diagnostiska uppgifter. Nya aktörer med nya typer av hälso- och sjukvårdstjänster (utrustningar för självkontroll, appar) drar fortare nytta av IT-utvecklingen och kommer att öka trycket på hälso- och sjukvårdssektorn. Medborgarna är ständigt uppkopplade Säkerställ lånsiktiga investeringar i ITinfrastruktur genom en trovärdig samsyn på nuläge, målbild och behovet av investeringar. Säkerställ att e-hälsotjänster utvecklas med medborgarens intresse i fokus, gemensamt mellan hälso- och sjukvård, näringsliv och akademi. Bevaka och utveckla digitala verktyg för Skånetrafikens kunder, även i fordons- och hållplatsmiljöer. Utveckla strategiskt ett helt nytt upplägg kring biljettsystemstruktur som möjliggör en mer flexibel och öppen lösning. Förbättra möjligheten att kunna uppleva kultur på distans. Sid 10 (47)

11 och kräver direkt och snabb information samt är mer välinformerade. Krav på framtida flexibla betalningslösningar på kundens villkor. Krav på en kollektivtrafik som kan kombineras med andra tjänster som kunden använder. Krav på webbaserad kultur ökar. Säkerställ att deltagandet i det europeiska projektet om regionala digitala agendor på e-hälsoområdet ger verklig nytta för skånska aktörer och kopplas till övrigt arbete inom regionen. Bevaka det regionala strukturfondsprogrammet, ÖKS, samt COSME utifrån EUs programperiod för åren Högre andel nöjda medborgare Sid 11 (47)

12 SVAG UTVECKLING AV MAKROEKONOMI OCH SKATTEBASEN I SKÅNE Sedan den stora krisen i början på 90-talet har tillväxten i Sverige varit god, såväl mätt i sysselsättning som i ekonomiska termer. Skåne har dock inte haft samma tillväxt av ekonomin som riket i helhet. Trots att en större andel av rikets befolkning bor i Skåne idag än vad som var fallet i början på 90-talet, ligger Skånes andel av rikets BNP kvar på oförändrad nivå. Det finns två huvudsakliga förklaringar till detta faktum: andelen sysselsatta av befolkningen i förvärvsarbetande ålder är lägst i landet och de sysselsatta tillverkar varor och tjänster av lägre värde per sysselsatt än genomsnittet för riket. Förklaringen till den låga sysselsättningsgraden är att Skånes sysselsättning har ökat, men så har även befolkningen, vilket inneburit att andelen sysselsatta stannat kvar på en låg nivå jämfört med riket. Den låga ekonomiska tillväxten beror på låg produktivitet inom en stor del av de branscher som länet är specialiserat på, både jämfört med genomsnittet för riket och övriga storstadslän. Pendling över Öresund har minskat varje år sedan Danmarks svaga ekonomiska utveckling tyder på att efterfrågan på arbetsmarknaden kommer att vara fortsatt låg. Detta innebär att Öresundspendlingen inte kan förväntas bidra till att höja sysselsättningsgraden på samma sätt som i mitten av 00-talet. Effekten av låg sysselsättningsgrad och låg produktivitet är att både skattekraften i absoluta tal och tillväxten av skattekraften är låg. Detta kompenseras till stor del av skatteutjämningssystemet, men det innebär samtidigt att Skåne är beroende av nationellt bestämda regelverk. I kombination med låg sysselsättningsrad finns ytterligare ett problem i form av ökade kostnader inom hälso- och sjukvården. Nettokostnadsutvecklingen drivs främst av löne-och prisuppräkning på mellan 2,1 och 3,2 procent per år enligt de senaste prognoserna för landstingssektorn. Även medicinskteknisk utveckling på 0,5-1,0 procent per år tar ytterligare medel i anspråk. Därtill kommer kostnader för den demografiska utvecklingen i samhället som driver kostnader för motsvarande omkring 1 procent årligen. Givet att Skåne under lång tid har haft sämre utveckling av sysselsättningsgrad, bruttoregionprodukt och produktivitet än riket så finns det skäl att anta att de bakomliggande orsakerna är strukturella och kommer att kvarstå under de närmaste åren. En svag utveckling av skattebasen innebär svårigheter att finansiera den offentliga välfärden. Skåne är sårbart för förändringar av regelverket runt skatteutjämningen. Ökad arbetslöshet ställer krav på ökat regionalt engagemang. Svag utveckling på den danska arbetsmarknaden kan medföra en risk för minskat fokus på Öresundsintegrationen. Arbeta för att höja sysselsättningsgraden och för att bättre ta tillvara kompetensen hos personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Arbeta med långsiktiga insatser för utbildning och kompetensförsörjning inom ramen för Strukturfondsprogram och Socialfondsprogram. Högre andel nöjda medborgare Sid 12 (47)

13 FORTSATTA UTMANINGAR PÅ KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSOMRÅDET OCH ETT ÖKAT FOKUS PÅ UTBILDNING/SKOLAN Det finns stora utmaningar inom kompetensförsörjningsområdet. Dessutom finns det många som lämnar skolan med ofullständiga betyg. Detta får stora konsekvenser för såväl individen som samhällsekonomin. Nästan elever i Sverige var obehöriga till gymnasieskolan Andelen är oförändrad jämfört med året innan. För första gången sedan 2007 minskar inte andelen elever med behörighet till gymnasieskolan. De senaste siffrorna är ännu inte sammanställda, vilket gör det för tidigt att säga hur det ser ut i Skåne Pojkarnas betyg ökade mest Däremot består könsskillnaderna, där kvinnorna dominerar i de indikatorer som mäter betygspoäng, genomströmning och övergång till högre studier. Den senaste internationella PISA undersökningen visade att svenska elever halkar efter andra länder. Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. De svenska eleverna presterar numera under OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområden i den internationella kunskapsundersökningen PISA På grund av obalanser mellan elevers utbildningsval och arbetsmarknadens efterfrågan samt utpensioneringar och flyttningar kommer det att uppstå brist på bland annat lärare, omsorgspersonal, ingenjörer och yrkesutbildade industriarbetare. Exempelvis står industrin för drygt arbetstillfällen i Skåne samtidigt som det utexamineras endast 100 elever per år från gymnasieskolans industriprogram. Färre lärare på högstadie- och gymnasienivå utexamineras med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik. Hälften av alla yrkeslärare är över 55 år. Inom vården råder det brist på sjukvårdspersonal med specialiserad utbildning, till exempel läkare och sjuksköterskor med olika specialistutbildningar, bland annat inom psykiatri, läkare inom primärvården och distriktssköterskor. Annan profession som det råder brist på är medicinska sekreterare. Regelförändringar i Danmark om studerandeavgifter för internationella studenter hotar studerandeutbytet inom Öresundsregionen. Andelen äldre och unga ökar vilket innebär att bristerna på lärare och vård- och omsorgspersonal kommer att öka successivt under det kommande decenniet. Även bristen på kvalificerade industriarbetare och ingenjörer befaras öka. Ett starkt arbetsgivarvarumärke blir allt viktigare när 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden och 80- och 90-talisterna kommer in. Den nya generationen har sannolikt andra förväntningar än den som lämnar. Utmaningarna är en pågående generationsväxling och en ökad konkurrens med andra arbetsgivare om en kvalificerad och alltmer rörlig arbetskraft. Därför ökar betydelsen av att framstå som en attraktiv arbetsgivare och att bra information om utbildningar, arbets- och karriärmöjligheter når den framtida arbetskraften. Behov av bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad ställer krav på Region Skåne, som har regeringsuppdraget att bygga en kompetensplattform, men saknar mandat att styra över utbildningsfrågorna. Minskat gränsregionalt studentutbyte. Studerandeavgifter för svenska studenter minskar möjligheten till samverkan i Öresundsregionen Utveckla dialogen mellan utbildningsinstitutioner och näringslivet inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne. Utveckla den Öresundsregionala samverkan för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden inom Öresundsregionen. Fokusera på konkreta samverkansprojekt som till exempel samverkan inom teknikoch vårdcollege samt YH-nätverk. Engagera arbetslösa för att minska utanförskapet och verka för en mer långsiktigt hållbar ekonomi. Utveckla bättre instrument för att prognosticera behovet av specialiserad vårdpersonal. Bevaka medfinansieringsmöjligheter genom EU-programmen COSME samt Socialfondsprogrammet. Sid 13 (47)

14 Högre andel nöjda medborgare Sid 14 (47)

15 REGIONAL OBALANS INOM NÄRINGSLIVET Sydvästra Skåne präglas av en stark dynamik och höga utbildningsnivåer inom näringslivet, medan östra Skåne har haft en svag utveckling under de senaste tio åren. Sedan år 2000 har sysselsättningstillväxten i Skåne varit ojämn. I sydvästra Skåne ökade antalet sysselsatta mellan 20 och 64 år med arbetsplats i delregionen med personer (+16 %), nordvästra Skåne med personer (+9 %) och sydöstra Skåne med 2100 personer (7 %). Under samma period minskade sysselsättningen i nordöstra Skåne med drygt 500 personer (-1 %). Obalansen i sysselsättningsutveckling har till viss del kompenserats med ökande pendling, men det finns fortfarande brister i de öst västliga kommunikationerna som innebär att restiderna blir långa, vilket håller nere pendlingen. Bakom den svaga utvecklingen i nordöstra Skåne ligger en snabb strukturomvandling som drabbat många av de större tillverkande företagen. Sydvästra Skåne hämtade sig snabbt från finanskrisen 2008 medan utvecklingen i övriga Skåne har varit svag. Eftersom även befolkningstillväxten i sydvästra Skåne har varit hög är fortfarande sysselsättningsgraden låg i delregionen. Det kan också konstateras att Skåne som helhet utvecklas svag jämfört med de båda övriga storstadslänen vad avser sysselsättningsgrad och bruttoregionprodukt. Skånes problem handlar således inte bara omfördelning utan även om tillväxt. Förklaringen till obalanserna är sannolikt strukturella och kan förklaras med skillnader i näringslivets branschsammansättning, befolkningens utbildningsnivå och agglomerationsfördelar i den tätbefolkade sydvästra delen av länet. Mycket pekar därför på att skillnaderna sannolikt kvarstår och riskerar att öka de kommande åren. Om tillväxten i omvärlden ökar, kan det något mer industridominerade näringslivet i Skåne utanför sydvästra Skåne komma att växa något snabbare. Svag utveckling av Skånes skattekraft. Ökade inomregionala spänningar. Ökad pendling som leder till nya krav på kollektivtrafiken. Ökad regional obalans i hälsa/ohälsa. Ökad pendling som leder till nya krav på kollektivtrafiken. Sträva efter en balanserad mix av åtgärder för att stärka tjänstesektorn utanför sydvästra Skåne, men satsa samtidigt på att höja nivån på den delen av tillverkningsindustrin som har potential och vilja att växa. Utveckla goda pendlingsmöjligheter. Utveckla instrument för att främja strukturomvandlingen inom tillverkningsindustrin. Bevaka möjlig delfinansiering genom EUprogram ÖKS-programmet, COSME, Socialfondsprogrammet samt det regionala strukturfondsprogrammet. Sid 15 (47)

16 ÖKAD KONKURRENS OM JÄRNVÄGSSPÅREN Kapaciteten i järnvägssystemet är ansträngd, inte minst i Skåne där delar av järnvägsinfrastrukturen har stora begränsningar. Sedan järnvägen öppnades upp för konkurrens har fler och fler kommersiella aktörer tillkommit, med ökad trängsel som följd. Denna trend kommer med stor sannolikhet att fortsätta. I Skåne har denna utveckling ännu inte tagit fart, men med största sannolikhet kommer detta att ske inom en snar framtid. Trafiken med Öresundståg och Pågatåg kan därmed på sikt att komma att få stå tillbaka till förmån för nya operatörer, kanske redan vid nästa års tilldelningsprocess. Vid prioritering av kapaciteten tillämpar Trafikverket en samhällsekonomisk modell som konsekvent prioriterar fjärrtågstrafik framför regional/lokal tågtrafik. Som en jämförelse får regional tågtrafik i Göteborgsregionen inför kommande tidtabellsskifte stå tillbaka till förmån för nya aktörer på sträckan Stockholm-Göteborg. Trafiken med Öresundståg och Pågatåg kan inte bedrivas i önskad omfattning i enlighet med trafikförsörjningsprogrammet. Medborgarnas förutsättningar att ta sig till skola, jobb och fritidsaktiviteter försämras om regional trafik får stå tillbaka. Ambitionerna att binda samman Skåne genom en god tillgänglighet till kollektivtrafik kan inte uppnås. Fortsätt arbetet för att få till infrastruktursatsningar i Skåne Agera för bättre långsiktighet i statens kapacitetsfördelning på järnvägen Agera för en mer rättvisande samhällsekonomisk modell vid prioritering av vilken tågtrafik som ska få tillträde för annan tågtrafik. Högre andel nöjda medborgare Sid 16 (47)

17 HÄLSOSKILLNADERNA ÖKAR Hälsoläget har generellt sett förbättrats i Sverige under en längre tid, vilket avspeglas i en ökande medellivslängd. Däremot har skillnaderna i hälsa ökat. Personer med lägre utbildningsnivå och personer som står utanför arbetsmarknaden har i de flesta avseenden sämst hälsa. Man ser oftare i dessa grupper en mängd riskfaktorer, såsom exempelvis låg fysisk aktivitet, rökning och alkohol. Riskfaktorerna kan samverka och ge en ökad risk för dålig hälsa som är större än summan av de olika enskilda riskfaktorerna. I Folkhälsorapport Skåne 2013 rapporteras en minskning av alkohol, tobakskonsumtion och låg fysisk aktivitet bland de yngre (18-34 år), medan man ser en mindre gynnsam utveckling bland de äldre (65-80 år). Trots att Sverige sedan länge haft en folkhälsopolitisk målsättning att minska sociala skillnader i hälsa, har dessa kvarstått och i vissa fall ökat. Under flera år har nationella rapporter, bland annat från Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, pekat på att skillnaderna i hälsa är stora och att de i vissa fall växer mellan olika grupper i samhället. En liknande utveckling ses i Skåne. Folkhälsorapport Skåne 2013 visar på kvarstående eller ökande hälsoskillnader, där skillnaden i medellivslängd mellan grupper med kort och lång utbildning har ökat sedan början av 1990-talet. Mellan olika kommuner i Skåne skiljer sig medellivslängden med som mest drygt 4 år. Hälsa är en drivkraft för en hållbar utveckling och ojämlik hälsa bör ses som en av vår tids mest angelägna utmaningar. Förbättrade levnadsvanor minskar kostnader för kroniska sjukdomar eftersom flertalet av dessa beror på livsstilsfaktorer. Tänk helhetsperspektiv i samhällsplaneringen och vidta åtgärder som förbättrar bostads-, boende- och närmiljön. Se sociala insatser och satsningar som investeringar, inte som kostnader. Koppla det skånska arbetet till arbetet med erfarenhets- och kunskapsutbyte, som sker intensivt inom andra regioner på europeisk nivå. Fortsätt utveckla de hälsofrämjande åtgärderna. Bevaka möjlig delfinansiering genom EUprogrammen Socialfondsprogrammet, det regionala strukturfondsprogrammet samt Hälsoprogrammet. Högre andel nöjda medborgare Sid 17 (47)

18 PSYKISK OHÄLSA ÖKAR De senaste 20 åren har den psykiska ohälsan ökat i Sverige. I Folkhälsorapport Skåne 2013 visas en trend mot en ökad psykisk ohälsa sedan Det är de yngre år, som mår sämst. Bland dem är en övervägande andel kvinnor, men den senaste tiden har det även skett en tydlig ökning bland yngre män. I Skåne rapporterade varannan flicka och var fjärde pojke i gymnasiets årskurs två minst två psykiska eller somatiska besvär per vecka. Den försämrade psykiska ohälsan bland unga i Sverige återspeglas i att sjukhusvård för depression och ångesttillstånd har ökat kraftigt i åldersgruppen år. Självmord har minskat i alla åldrar sedan 1990, utom i gruppen år. Drygt var femte ung kvinna och knappt var femte ung man rapporterade i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2012 att de någon gång haft allvarliga självmordstankar. Självmordstankar och självmordsförsök är betydligt vanligare bland de yngre, medan självmord är vanligast i åldrarna år bland kvinnor och 75 år och däröver bland män. Den psykiska ohälsan hos äldre är ofta ett bortglömt problem och kommer att ställa krav på att hälso- och sjukvården i högre grad identifierar, diagnostiserar och behandlar äldre personer med psykisk ohälsa. Ökade behov för riktade satsningar för psykisk ohälsa. Ökade behov för riktade satsningar för psykisk ohälsa. Verka för ökad sysselsättning och ökad integration. Fortsätta arbetet med attitydförändring kring psykisk ohälsa. Verka för att psykisk ohälsa hos äldre i högre grad uppmärksammas och behandlas. Bevaka möjlighet till delfinansiering genom Socialfondsprogrammet, det regionala strukturfondsprogrammet samt Hälsoprogrammet. Högre andel nöjda medborgare Sid 18 (47)

19 ÖKADE KRAV PÅ INFLYTANDE, MAKT OCH VÄRDESKAPANDE FRÅN MEDBORGARE OCH PATIENT Morgondagens vårdkonsumenter kommer att ha högre förväntningar och kräva ännu mer av vården än idag. Kraven ökar på egenmakt och på exempelvis besökstider utifrån patientens önskemål och ett mer individualiserat omhändertagande. Vården behöver anpassas så att patienten får möjlighet till ökat inflytande och makt över den egna vården. Patienten bör ses som en partner istället för en vårdtagare. Kraven ökar på sammanhållen, patientfokuserad vård och individualisering vård som utformas utifrån den enskilda patientens behov, förutsättningar och värderingar. Vården behöver bli mer patientprocessorienterad. Fokus på hälsa, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande ansats ökar. Förväntningarna flyttas från lindring till bestående resultat och en önskan om perfekt hälsa. Målet skiftar från överlevnad till välbefinnande. Medborgares valmöjlighet och sökmönster vidgas och innefattar många länder; kraven på vårdens kvalitet och vårdens förmåga att kommunicera vårdutbud och resultat ökar. En patientprocessorienterad vård ställer nya krav på ledning och styrning; en omställning till styrning med fokus på resultat för patient ur flera perspektiv. Relevanta uppföljningsindikatorer och ersättningsmodeller som stimulerar till effektiv vård krävs. Styrning och ersättningssystem behöver gå från kvantitativt produktionsorienterat perspektiv till ett mera kvalitativt, genuint patientperspektiv. Ökade krav på tillgänglig vård från patienter. Ökade krav på patientprocessorienterad vård. Ökade krav på samverkan mellan vårdaktörer. Alternativa vårdformer krävs (till exempel att vårdas hemma). Medborgare/patienter har ökad kunskap exempelvis om nya läkemedel och ökade krav på val av behandling. Om utvecklingen sker i otakt och utan diskussioner om prioriteringar, offentliga åtagandets ramar etc. kan både undanträngningseffekter och suboptimering av resursanvändningen ske. Utvecklingen kan resultera i missnöjda medborgare om vården inte kan leverera det som förväntas. Konkurrens mellan vårdgivare (nationellt och inom EU) kan öka kvalitetsutvecklingen. Svårare att planera vårdutbudet om patienter väljer vård inom EU/EES. Verka för möjligheten att patienter blir partners/medaktörer i sin egen vård och behandling. Anpassa vårdutbudet så att det motsvarar patientens behov (medicinskt behov och efterfrågad vård), både vad gäller plats och inom rimlig tid. Utveckla och kommunicera vårdutbud och resultat för patient. Utveckla styrning på patientprocesser. Utveckla värdebaserade ersättningsmodeller och stimulerar till effektiv vård. Förnya och anpassa sjukvårdens stödsystem, till exempel kommunikativa system som sociala medier och patientjournalsystem. Satsa på E-hälsa/tjänster för att möta kraven på patientmakt och inflytande. Utveckla mobil teknisk utrustning som skapar förutsättningar för nya vårdformer, mobil sjukvård, distansmonitorering etc. Använd patient- och anhörigföreningar som partners i hälso- och sjukvårdsutvecklingen. Verka för en jämlik vård inklusive ett systematiskt arbete med syfte att öka medvetenheten om egna attityder och normer som grund för en jämlik vård och behandling. Högre andel nöjda medborgare Sid 19 (47)

20 ÖKAT FOKUS PÅ BRISTER INOM INFRASTRUKTUR Tågtrafiken drabbas av alltför många störningar som kan relateras till brister i infrastrukturen, med stora variationer i punktligheten dag för dag som följd. Antalet förseningstimmar i tågtrafiken ökade 2013 jämfört med Merparten av förseningarna orsakades av kvalitetsbrister i järnvägsinfrastrukturen, bland annat i form av nedrivna kontaktledningar, signalfel och spårväxlar som inte fungerar. Då kapaciteten i det skånska järnvägsnätet är begränsad medför de tekniska problemen ofta stora störningar i tågtrafiken. Vid de tillfällen störningsberedskapen dessutom brister blir konsekvenserna av de uppkomna störningarna orimligt stora. Försenade resenärer orsakar negativa samhällsekonomiska konsekvenser Minskat förtroende för kollektivtrafiken hotar på sikt målen om ökade marknadsandelar Påverkansarbete för att förmå staten (Trafikverket) att genomföra nödvändigt förebyggande underhåll Påverkansarbete och samverkan med Trafikverket för förbättrad störningsberedskap Högre andel nöjda medborgare Sid 20 (47)

21 FORSKNINGSANLÄGGNINGAR I VÄRLDSKLASS ETABLERAS I SKÅNE Etableringen av ESS och MAX IV innebär möjligheter genom att Skåne får två forskningsanläggningar i världsklass. Skåne har därmed förutsättningar att bli ett globalt nav för forskning och innovation inom området materialvetenskap. Rätt utnyttjat kan detta ge en mängd möjligheter: generera affärsmöjligheter, teknik- och kompetensöverföring mellan industri och forskning, ökad innovationskraft i regionen samt effektivt incitament till infrastruktursatsningar. Det kan också medföra ökat intresse för teknik och naturvetenskapliga utbildningsval, ökad konkurrenskraft för Skånes universitet och högskolor. Det innebär också möjligheter att attrahera nya invånare och företag samt att locka fler forskningsintensiva verksamheter till sig. Dessutom kan etableringen bidra till ett stärkt regionalt varumärke. Detta kräver att alla aktörer gemensamt kraftsamlar för att maximera samhällsnytta av anläggningarna. En framgångsrik verksamhet kräver att ett intensivt institutionellt samarbete och gränsregionalt forskningssamarbete kommer till stånd mellan anläggningen som etableras i Lund och dataprocessandet som sker i Köpenhamn. De danska myndigheterna har sett potentialen och initierar insatser för att ESS-etableringen ska generera affärer för danska företag redan nu. I Sverige har motsvarande inte skett lika tydligt. Vetenskapsrådet pekar på att Sverige har en låg så kallad "return on investment" när det gäller industriperspektivet jämfört med andra länder. Sverige får inte tillbaka det som investeras från statligt håll i internationell forskningsinfrastruktur i jämförande upphandlingar. Den svenska regeringen har därför beslutat att inrätta ett nationellt forsknings- och näringslivssekretariat (ILOsekretariat) för att stärka länken mellan industrin och forskningsanläggningarna. Ett nära och starkt samarbete mellan det arbete som sker inom Industriell plattform för leverantörer på regional nivå och det nationella ILO-sekretariatet är av största vikt. Starka kopplingar mellan industri, offentlig sektor, akademi och anläggningar är nödvändigt för att tillvarata potentialen. Betydelsen av en öppen innovationsarena inom materialvetenskap ökar, för att skapa en stark innovationsmiljö kring anläggningarna som kan locka hit rätt kompetenser. Regionens attraktivitet och det goda värdskapet blir allt viktigare. Efterfrågan ökar på bostäder och transportinfrastruktur. Fortsätta samla regionala och lokala aktörer för utvecklingsarbete kopplat till anläggningarna. Ta fram handlingsplaner och genomföra de insatser som identifierats under respektive strategi i TITA-projektet. Arbeta för att internationella, nationella, regionala och kommunala aktörer tillvaratar forskningsanläggningarnas potential. Tillvarata och utveckla de samlade resurserna i Öresundsregionen, tillsammans med grannregionerna och i ett europeiskt perspektiv. Sid 21 (47)

22 FÖRNYELSE AV DEN FYSISKA SJUKHUSSTRUKTUREN En stor del av de svenska och skandinaviska sjukhusbyggnaderna uppfördes på 60- och 70-talen då den stora utbyggnaden av sjukvården genomfördes. Trenden då såväl som nu var att bygga generella byggnader med en hög grad av flexibilitet vilket har gjort att livslängden har varit lång. Den fysiska åldern på byggnaderna och dess infrastruktur kräver dock omfattande insatser för att bibehålla och modernisera funktionaliteten. Samtidigt ställer den allt mer teknisk avancerade hälsooch sjukvården krav som de gamla sjukhusstrukturerna inte alla gånger kan leva upp till när det gäller takhöjd och bärkraft, teknisk försörjning och effektiva logistik- och servicesystem. Utvecklingen när det gäller bland annat antibiotikaresistens och arbetet mot fallskador ställer krav på en övergång från dagens flerpatientrum till enkelrum. Ett stort antal projekt med utgångspunkt att förnya den fysiska sjukhusstrukturen genom om- och nybyggnation pågår runt om i Skandinavien vilket får stor påverkan både verksamhetsmässigt såväl som ekonomiskt. I många fall kombineras detta arbetet med framtagande av strategiska planer för sjukvårdsstrukturen. I Region Skåne förbereds omfattande insatser på sjukhusområdena i Malmö, Lund och Helsingborg, men motsvarande behov finns även på de mindre sjukhusen. Det är viktigt att se till verksamhetens behov både på lång och kort sikt i planeringen av de olika byggprojekten. Stora investeringar krävs stor ekonomisk påverkan. Hälso- och sjukvården står inför ett vägskäl genom fastställande av en ny fysisk struktur med konsekvens för lång tid framåt. Det finns en risk att befintliga strukturer konserveras men också en möjlighet att använda de stora insatserna för att modernisera hälso- och sjukvårdens struktur. Fortsätt det påbörjade arbetet med utvecklingen av sjukhusområdena i Malmö, Lund och Helsingborg. Kraftsamla kring framtagande av en ny övergripande strukturplan för hälso- och sjukvården. Bedriv och samordna strukturarbetet inom hälso- och sjukvården parallellt med fastighetsutveckling. Högre andel nöjda medborgare Sid 22 (47)

23 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN MINDRE BRÅDSKANDE RESURSANVÄNDNINGEN FORTSÄTTER ÖKA För varje år ökar människans konsumtion av varor. Sedan 1970-talet använder vi människor årligen mer resurser än vad jorden producerar under samma tid. Resurstrycket leder till att skogarna och fiskbeståndet krymper, färskvattenresurserna minskar, markförstöringen ökar, den biologiska mångfalden bryts ner och koldioxidkoncentrationen i atmosfären ökar. Om alla människor på jorden levde och konsumerade som vi gör i Sverige skulle det behövas 3 jordklot för att få resurserna att räcka till. Inom EU har synsättet på avfall breddats i det senaste avfallsdirektivet: från något som ska sorteras och tas omhand till att vi måste förebygga uppkomsten av avfall. En stor del av de produkter vi människor använder har allt kortare livslängd. Denna trend är tydlig inom bland annat vårdverksamheten. Allt fler engångsmaterial används inom vården och produkterna har ofta genomgått en energikrävande tillverkningsprocess och långa transportsträckor, för att sedan användas enbart några sekunder eller minuter, varefter de blir avfall som ska sorteras, transporteras och tas omhand. På längre sikt minskad tillgång och ökad kostnad för material och produkter. Ökade nationella och internationella krav på resurssnål och energieffektiv användning, det vill säga minska avfallsmängderna, återvinna och återanvända använt material. Minska materialanvändning och öka avfallssortering för kostnadsbesparing. Intensifiera arbetet med att skapa en resurseffektiv materialanvändning med mer effektiva och optimerade materialströmmar. Bevaka möjlighet till delfinansiering i det regionala strukturfondsprogrammet, ÖKS samt LIFE. Sid 23 (47)

24 ÖKAD MEDVETENHET OM GIFTER I OMGIVNINGEN Kemikaliernas påverkan på människors hälsa och miljö har fått ett ökat fokus både nationellt och internationellt. Forskningen inom området ökar och allt fler rapporter, filmer och böcker beskriver hur kemikalier i mat, textilier, hudvårdsprodukter och plastförpackningar etc. kan påverka oss. Antalet kemikalier i vår vardag har exploderat på några tiotals år och nya kemikalier släpps kontinuerligt på marknaden. Särskilt fokus i forskning och debatt läggs nu på kemikalier som är cancerogena, mutagena, hormonstörande och reproduktionstoxiska. Barn är extra känsliga för dessa kemikalier. WHO uppmärksammar hälsoriskerna med kemikalier i miljön, bland annat med hormonstörande ämnen. Några hormonstörande ämnen är ftalater, en sorts mjukgörare, som finns i flera plaster bland annat i medicinteknisk utrustning. Både den svenska regeringen och EU-kommissionen arbetar med förslag om hur bland annat ftalater ska fasas ut respektive hur ämnen i medicintekniska produkter såsom till exempel blodpåsar och slangar ska regleras. Även läkemedel påverkar miljön både vid tillverkning och efter användning. Många läkemedel utsöndras ur kroppen i aktiv form och når naturen via avloppsvattnet, eftersom reningsverken ofta inte klarar av att bryta ned dessa substanser. Kunskapen om enskilda läkemedels miljöpåverkan är ännu begränsad, men forskning visar bland annat att fiskar har bytt kön på grund av hormonstörande läkemedel såsom östrogener. De senaste åren har man på både nationell och internationell nivå uppmärksammat riskerna med den så kallade cocktaileffekten att en blandning av olika ämnen kan påverka människa och miljö på ett annat sätt än vad varje ämne gör var för sig. Ökade förväntningar och krav från patienter och myndigheter på att sjukvården inte ska använda produkter som innehåller miljö- och hälsoskadliga ämnen. Kommande krav på att byta ut medicinteknisk utrustning som innehåller bland annat ftalater och andra ämnen med en negativ inverkan på människors hälsa och/eller den yttre miljön. Ökade förväntningar och krav från förskrivare och patienter på kunskap och hänsyn till miljön inom läkemedelsområdet. Region Skåne bör ta fram en plan för hur man i största möjliga utsträckning ska undvika kemikalier som är cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska och hormonstörande i hälso- och sjukvården. Intensifiera arbetet med att minska Region Skånes miljöpåverkan från läkemedel. Skärpa krav vid upphandlingar på vilka ämnen som inte får ingå i material och produkter. Bevaka möjlighet till delfinansiering genom ÖKS, LIFE samt Landsbygdsprogrammet. Högre andel nöjda medborgare Sid 24 (47)

25 FÖRÄNDRINGAR I ENERGIFÖRSÖRJNINGEN Energisystemet möter en allt mer komplex bild som handlar om såväl makroekonomiska faktorer som förändrade behov från slutanvändaren. Det handlar lika mycket om konsumenternas ökande energibehov som de globalt allt mer ökande koldioxidutsläppen, men också om flexibilitet i det lokala systemet. De energislag som IEA bedömer kommer att öka är kol, olja, naturgas och förnybara bränslen (International Energy Agency, Key World Energy Statistics 2013 ). De expanderande ekonomierna i Asien beräknas stå för en betydande mängd av denna ökning. Vi kommer under lång tid vara beroende av de fossila bränslena. Energiförsörjningen står inför ett antal stora utmaningar. Tidpunkten då oljeproduktionen inte kan öka mer kommer närmare- Både oljebolagen och institutioner erkänner att produktionen varken bör eller kan öka så mycket att den kan möta en efterfrågan som växer i samma takt som under de senaste två decennierna. Den förändradesynen är till sin natur prisdrivande. Kina en drake som har vaknat- Kinas modernisering har satt stor press på den globala efterfrågan av många råvaror, däribland olja. Kinas efterfråga på energi är en av de mäktiga krafter som kommer att driva de globala marknaderna för olja, gas och kol. Svårare, dyrare, djupare exploatering av okonventionella resurser får växande betydelse- Medvetandet har ökat om att de vanliga oljeresurserna inte kommer att kunna möta den växande efterfrågan från den del av världen som behöver använda mer energi för ekonomisk tillväxt. Genom stora industriella projekt inom områden som Gas-to-liquids, Coal-to-liquids och skiffergas söker nu de internationella oljebolagen efter nya resurser. Skiffergas gör USA självförsörjande-utvecklingen av skiffergas har gått fort och USA är nu på väg att bli självförsörjande på gas och har reserver som man tror kan räcka i 100 år. I Europa finns också stor potential för betydlig produktion av skiffergas men motståndet mot de miljömässiga effekterna av dagens produktionsmetoder växer. Rysslands uppgång som oljeproducent och gasexportör-europas växande behov av gas och den minskande inhemska produktionen har stärkt Rysslands ställning som gasexportör. Ett ökat beroende för Europa av Ryssland som leverantör är en konsekvens av detta men beroendet är ömsesidigt då den europeiska gasmarknaden är av stor betydelse för Ryssland, vilket samarbetsprojektet Nord Stream är ett uttryck för. Försörjningstrygghet har på nytt blivit en huvudfråga för regeringar-krig och politisk oro i betydande oljeproducerande länder har bidragit till att skarpare fokus sätts på försörjningstrygghet hos politiska beslutfattare. Japan och Tyskland avser avskaffa kärnkraften, vilket kommer påverka såväl energipriser som energiförsörjningen globalt. För Skånes del finns det en risk med naturgasförsörjningen genom att vi är beroende av gastillförseln från Danmark, som är den enda rörbundna gasledningen till södra och västra Sverige. Vid flera tillfällen under våren 2013 utfärdades s.k. tidig varning kring gasförsörjningen från Danmark. Tidig varning innebär att det finns tillförlitlig information om att en händelse sannolikt kommer att resultera i en avsevärd försämring av försörjningssituationen. Global politisk oro samt krig kommer påverka energipriser och försörjningen av energi En stor del av energiförsörjningen till kraftvärme och busstrafik är beroende av naturgasleveranser från Danmark. Brist i gastillförseln kan drabba Skåne mycket negativt. Kan påverka förändringstakten till förnybar energi. Större insatser bör göras för att öka produktionen av biogas i Skåne. Produktionsmålet på 3 TWh/år 2020, ser ut att inte kunna nås. Högre andel nöjda medborgare Sid 25 (47)

26 ALLT FLER ÄLDRE OCH YNGRE I SKÅNE Vi lever allt längre i Sverige. På 150 år har medellivslängden ökat från strax under 50 år till omkring 80 år idag. I Statistiska centralbyråns (SCB) riksprognos förutses en medellivslängd på närmare 90 år för både män och kvinnor år Sverige är idag ett av de länder som har högst medellivslängd i världen, men det finns stora skillnader mellan olika delar av Sverige. Skillnad i utbildningsnivå är en faktor som pekas ut som en sannolik förklaring till de regionala skillnaderna i medellivslängd. Även skillnader i levnadsvanor och olika typer av arbetsmarknad och arbetsvillkor kan vara möjliga faktorer. Förändringar i befolkningens åldersstruktur i en region sker inte så snabbt eftersom befolkningen årligen bara blir ett år äldre, men flyttningar, födslar och dödsfall påverkar åldersstrukturen. Antalet personer som är 65 år och äldre i Skåne förväntas öka med nio procent eller personer på fem år. Även antalet barn och unga (0-15 år) förväntas öka. Samtidigt förväntas andelen i åldrarna år att minska. Framtidens äldre kommer att ha en annan sjukdomsbild än dagens, andra behov av service och helt andra krav på samhället. Detta leder med stor sannolikhet till ett ökat fokus på frågor som rör vård och de äldres livsvillkor. Ökningen av antalet äldre kommer på sikt att påverka efterfrågan på hälso- och sjukvård. Befolkningens utveckling och åldersstruktur har betydelse för Region Skånes ekonomi, både vad gäller kostnader och intäkter. Ökat behov av kompetens inom hälsooch sjukvården. Med fler äldre ökar också fallolyckorna vilket leder till högre kostnader i vården. Ny generation av äldre personer kommer att vara fler, friskare, göra längre resor och ha större resandebehov än tidigare generationer. Ny generation äldre kommer att kräva nya tekniska lösningar när det gäller kommunikativ tillgänglighet. Konsumtionsmönstret för kultur förändras med fler äldre. Fysisk och digital tillgänglighet blir allt viktigare för kulturen. Planera för att vi lever längre och att det blir allt fler äldre i befolkningen. Ta fram ett preventionsprogram avseende fallolyckor som kräver samordnade åtgärder mellan primärvård, slutenvård och kommuner. Stärk grundstatusen i hälsa hos medborgarna tidigt genom olika handlingsprogram. Arbeta för att Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare och säkra kompetensbehovet i organisationen. Planera för att de äldre ska kunna nyttja kollektivtrafik, hälso- och sjukvård, kultur m.m. på ett enkelt sätt tillgänglighetsanpassa samt anpassa kapacitet. Vid framtida utbyggnader och upphandlingar - anpassa kapaciteten för kunder med hjälpmedel. Arbeta aktivt för att utnyttja det skånska deltagandet i det europeiska innovationspartnerskapet så att nya europeiska idéer och innovationer snabbt kan utnyttjas av skånska aktörer och våra egna idéer kan spridas i Europa. Högre andel nöjda medborgare Sid 26 (47)

OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2015

OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2015 OMVÄRLDSANALYS REGION SKÅNE 2015 Sid 1 (50) Vid frågor rörande Omvärldsanalys Region Skåne 2015 kontakta: Madeleine Nilsson madeleine.mn.nilsson@skane.se Anna Benemark anna.benemark@skane.se Karl Löfmark

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Lärande och familj 1 Globalisering Värderingsförändringar individualisering Klimatförändringar Demografi 5 megatrender med sikte på 2030 Källor: SKL omvärldsanalys,

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Skåne Livskvalitet i världsklass

Skåne Livskvalitet i världsklass Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014 Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Energi, klimat och miljö

Energi, klimat och miljö Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén Från turnén i Värmland våren 2014 Värmlandsstrategin

Läs mer

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion SUMMERING VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 Remissversion Strategin gäller för Västra Götaland. Den är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen

Läs mer

Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND

Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND Valmanifest 2018 Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND NÄR ANDRA BLICKAR BAKÅT FÖR VI VÄSTSVERIGE FRAMÅT - FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH EN VÅRD NÄRA DIG. Centerpartiet i Västra Götaland bygger politiken

Läs mer

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Erik Joachimsson Kompetensförsörjningsdagarna 20 oktober 2015 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 Regeringens mål EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 Då behövs

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling

Läs mer

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Välkommen till Svenska ESF-rådet Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Örebro län. Presentation av remissversion. Framtidsforum 25 mars 2017

Regional utvecklingsstrategi för Örebro län. Presentation av remissversion. Framtidsforum 25 mars 2017 Regional utvecklingsstrategi för Örebro län Presentation av remissversion Framtidsforum 25 mars 2017 Vi Uppdraget Utvecklingsstrategi för territoriet Bästa möjliga förutsättningar Hållbarhet - Social hållbarhet

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad

Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad 180928 justerat efter beslut i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad Introduktion Regionsamverkan

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Bakgrund. Definitioner

Bakgrund. Definitioner Bakgrund Det sker ett paradigmskifte i världen där den tekniska utvecklingen förändrar samhället i stort. Ökad digitalisering skapar nya beteenden hos människor, vilket i sin tur bidrar till att människors

Läs mer

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET - DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

RAPPORT TREND2017. Kortversionen av Region Skånes omvärldsanalys

RAPPORT TREND2017. Kortversionen av Region Skånes omvärldsanalys RAPPORT TREND2017 Kortversionen av Region Skånes omvärldsanalys INDIVIDUALISERING DIGITALISERING OCH TEKNISK UTVECKLING DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGAR GLOBALISERING MILJÖ- OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR MEGATRENDER

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Ett trettiotal rekommendationer

Ett trettiotal rekommendationer Ett trettiotal rekommendationer Territorial Review Den 2012 kunskapsbaserade 12 rekommendationer med 32 underrekommendationer ekonomin måste utvecklas Alltför stort inslag av lågteknologisk industri Industrins

Läs mer

Besöksnäringsstrategi

Besöksnäringsstrategi Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035

Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035 Styrande måldokument Strategi Sida 1 (7) Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035 Utvecklingsstrategi för hälso- och sjukvården Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Strategin Vägen till framtidens

Läs mer

Regionala perspektiv på den skånska framtiden

Regionala perspektiv på den skånska framtiden Regionala perspektiv på den skånska framtiden Det motsägelsefulla Skåne Å ena sidan, å andra sidan Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark sysselsättningstillväxt men lägst sysselsättningsgrad

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag

Läs mer

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:

Läs mer

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5) 1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Verksamhetsplan 2018

Verksamhetsplan 2018 Verksamhetsplan 2018 Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer Vi bidrar till samhällsnyttan! En samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Tillväxt och utveckling i Skaraborg Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Regionprogram Gävleborg

Regionprogram Gävleborg Närodlad politik FÖR HELA GäVLeBORG Regionprogram Gävleborg 2018-2022 Närodlad politik innebär närhet till beslut och att kunna påverka sin egen vardag. Det handlar om en grön, social och jordnära liberalism.

Läs mer

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer