STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Stark ökning av medelinkomsten INKOMSTER. Inkomster efter näringsgrenar och sektorer 2006

Transkript

1 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN X INKOMSTER Inkomster efter näringsgrenar och sektorer 2006 Stark ökning av medelinkomsten S 2008:6 Bo Karlsson Tel: Medelinkomsten för samtliga förvärvsarbetande i Stockholm var kr under år 2006, vilket innebär att den ökade med 3,9 % jämfört med året innan. För kvinnorna var medelinkomsten kr och för männen kr, en ökning med 3,9 % för kvinnorna och 3,8 % för männen. Inom företagssektorn var medelinkomsten kr, inom den statliga sektorn kr och inom den kommunala sektorn kr. Av de i rapporten redovisade näringsgrenarna återfanns den högsta medelinkomsten inom finansiell verksamhet med kr och den lägsta inom hotell och restauranger, kr. Medelinkomst efter kön och födelseområde tkr Samtliga män Utrikes födda män Samtliga kvinnor Utrikes födda kvinnor Personer födda utanför Sverige har lägre inkomster än medeltalet för samtliga förvärvsarbetande. Utrikes födda män hade under 2006 i Stockholm en medelinkomst på kr medan kvinnorna tjänade kr. Medelinkomsten för samtliga förvärvsarbetande låg 18 % högre i Stockholm än i riket. Kvinnorna tjänade 20 % över riksgenomsnittet och männen 17 % över. Totala antalet förvärvsarbetande boende i Stockholms stad under inkomståret 2006 var enligt inkomststatistiken fördelat på näringsidkare och anställda. Antalet förvärvsarbetande män var och antalet kvinnor De utrikes födda utgjorde 19,2 % av de förvärvsarbetande, personer. USK STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Adress Telefon e-post Kaplansbacken uskinfo@usk.stockholm.se Box 8320 Telefax Webb.plats STOCKHOLM

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Förvärvsarbetande...5 Förvärvsarbetande och arbetsinkomst...7 Medelinkomster...9 Inkomstutvecklingen 2005 till Utrikes födda...11 Inkomstutvecklingen 1990 till Tabellbilaga

4

5 FÖRORD I denna rapport redovisas inkomsttagarna och deras inkomster i Stockholms kommun 2006 efter kön, näringsgren och institutionell sektor. Grundmaterialet kommer från Statistiska Centralbyrån. Uppgifterna i detta ämne har tidigare redovisats för år 2005 (rapport S 2007:10). Vissa jämförelser för hela perioden redovisas i föreliggande rapport. Andra källor Förvärvsarbetande befolkning enligt inkomststatistiken (arbetsinkomst enligt denna redovisning) begränsar sig till uppgifter för kommun som geografisk nivå. Kontoret har i en tidigare rapport S 2008:3 redovisat uppgifter om förvärvsarbetande befolkning på låg geografisk nivå. Dessa källor är inte direkt jämförbara utan ska närmast ses som komplement till varandra. Begrepp och definitioner Tabellmaterialet avser arbetsinkomst, vilket i detta sammanhang är mer intressant än det vanligare begreppet sammanräknad förvärvsinkomst. På kontoret finns även andra tabeller med uppgifter om sammanräknad förvärvsinkomst och disponibel inkomst. Arbetsinkomst utgör summan av av löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet, ersättning i samband med sjukdom, föräldrapenning samt dagersättning vid repetitionsutbildning och civilförsvar. Sammanräknad förvärvsinkomst: Summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Detta inkomstbegrepp gäller till exempel vid redovisning av befolkningens inkomster fördelade efter kön, ålder och civilstånd samt för delområden i staden. Näringsgren redovisas enligt Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2002). Förvärvsarbetande: Personer som haft en arbetsinkomst som överstiger prisbasbeloppet för år 2006 ( kr). År 2005 var värdet på prisbasbeloppet kr. 3

6 Näringsidkare: Förvärvsarbetande personer vars inkomst av aktiv näringsverksamhet är större än eller lika med arbetsinkomsten av tjänst. Anställda: Förvärvsarbetande personer som har haft en arbetsinkomst av tjänst som är större än inkomsten av aktiv näringsverksamhet. Den statliga sektorn: Statlig förvaltning. Den kommunala sektorn: Primärkommunal undersektor och landstingskommunal undersektor. Företagssektorn: Icke-finansiella företag, finansiella företag och personliga företag. Hushållssektorn: Hushåll, ideella föreningar, stiftelser med mera och registrerade trossamfund. Utlandssektorn: I utlandet belägna enheter som har ekonomiska relationer med Sverige. 4

7 FÖRVÄRVSARBETANDE Totala antalet förvärvsarbetande boende i Stockholms stad under inkomståret 2006 var fördelat på näringsidkare och anställda. Antalet förvärvsarbetande män var och antalet kvinnor Detta innebär att antalet män har ökat med och antalet kvinnor med sedan år Förvärvsfrekvensen i åldersgruppen år var för kvinor enligt inkomststatistiken 76,0 % och för män 75,8 %, en ökning jämfört med 2005 då den var 75,4 % för kvinnor och 75,0 % för män. Av nedanstående tablå framgår antal förvärvsarbetande efter näringsgren och kön år 2006 samt förändringen sedan år Indelningen följer SNI 2002 på så kallad grov nivå. Näringsgren Antal förvärvsarbetande 2006 Förändring sedan 2005 Män Kvinnor Samtliga Män Kvinnor Samtliga Jordbruk, skogsbruk, fiske Tillverkning, energiproduktion m m Byggindustri Handel och kommunikationer Finansiell verksamhet, företagstjänster Utbildning, omsorg, socialtjänst Hälso- o sjukvård m m Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Ospecificerad näringsgren TOTALT Totalt har antalet förvärvsarbetande stockholmare ökat med hela eller nästan 3 % mellan åren 2005 och 2006 jämfört med en ökning med mellan närmast föregående år. Den enskilda näringsgren som absolut sett visar starkast uppgång är finansiell verksamhet och företagstjänster. Även utbildning, omsorg, socialtjänst samt personliga och kulturella tjänster har ökat markant. Dessa tre näringsgrenar hade också en positiv utveckling mellan åren 2004 och Relativt sett hade emellertid byggindustrin den största ökningen med 9 %. Endast tillverkning, energiproduktion med mera visar minskad sysselsättning vilket den näringsgrenen gjort de senaste åren. 5

8 Den procentuella fördelningen på näringsgrenar år 2006 var därmed följande: Näringsgren Män, % Kvinnor, % Samtliga, % Jordbruk, skogsbruk m m Tillverkning, energiproduktion m m Byggnadsindustri Handel och kommunikation Finansiell verksamhet, företagstjänster Utbildning, omsorg, socialtjänst Hälso- och sjukvård m m Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Ospecificerad näringsgren TOTALT Endast små förändringar har skett i fördelning mellan de olika näringsgrenarna under de senaste åren. Det är fortfarande stora skillnader mellan könen vad gäller vilken näringsgren man arbetar inom. Som framgår av tabellen är väldigt få män sysselsatta inom hälso- och sjukvård och få kvinnor inom byggnadsindustri. Inom den offentliga respektive den privata sektorn fördelade sig de förvärvsarbetande på följande sätt: Sektor Antal förvärvsarbetande 2006 Förändring sedan 2005 Män Kvinnor Samtliga Män Kvinnor Samtliga Offenlig sektor Statlig sektor Kommunal sektor Privat sektor Företag Hushåll m m Utlandsbaserad sektor TOTALT Som synes har både privat och offentlig sektor ökat sin personalstyrka under Procentuellt sett är ökningen störst inom privat sektor, 3,6 % medan ökningen inom offentlig sektor stannar vid 2,6 %. Inom offentlig sektor är det framför allt den kommunala delen som har ökat. Det är endast inom den utlandsbaserade sektorn som arbetstillfällena minskat 6

9 Den procentuella fördelningen mellan sektorerna ser år 2006 ut som följer: Sektor Män, % Kvinnor, % Samtliga, % Offenlig sektor Statlig sektor Kommunal sektor Privat sektor Företag Hushåll m m Utlandsbaserad sektor TOTALT Inte heller mellan sektorerna har några väsentliga förändringar skett under senare år. Stora skillnader föreligger mellan män och kvinnor vad gäller fördelningen på sektorer. Så arbetade till exempel 72 % av männen inom företagssektorn mot 57 % av kvinnorna. För den kommunala sektorn var motsvarande tal 9 % respektive 24 % och för den statliga sektorn cirka 8 % för män och 9 % för kvinnor. Andelen förvärvsarbetande inom statlig sektor låg 44 % över riksgenomsnittet och i kommunal sektor 36 % under riksgenomsnittet. Motsvarande tal för näringsgrenen finansiell verksamhet var 143 % över riksgenomsnittet, för näringsgrenarna intresseorganisationer, kultur, sport med mera och företagstjänster med mera 82 % respektive 69 % över. Tillverkningsindustrin däremot låg 56 % under riksgenomsnittet. FÖRVÄRVSARBETANDE OCH ARBETSINKOMST För bland annat skatteunderlaget från fysiska personer kan det vara av intresse att studera hur arbetsinkomsterna fördelar sig på näringsgrenar, sektorer och kön. I figuren nedan har lagts in motsvarande andelar för förvärvsarbetande. Procentuell fördelning av arbetsinkomst och förvärvsarbetande efter näringsgren % Förvärvsarbetande Arbetsinkomst Jordbruk mm Tillverkning mm Byggindustri Handel o komm. Finans verks. mm Utbildn., omsorg mm Hälso- o sjukv. Pers. o kult. tj. Off. förv. mm Ospec 7

10 Finansiell verksamhet och företagstjänster är som synes den största näringsgrenen med drygt 32 % av arbetsinkomsterna. Andelen som arbetar i denna näringsgren är 26 %: man har alltså i denna näringsgren en mycket högre medelinkomst än genomsnittet. Även tillverkningsindustri, offentlig förvaltning samt hälso- och sjukvård svarar för en större andel av arbetsinkomsterna än vad som motsvaras av andelen förvärvsarbetande. Utbildning, omsorg, socialtjänst däremot har 20 % av de förvärvsarbetande men endast 16 % av arbetsinkomsterna. Följande figur visar samma förhållanden för sektorer. Som väntat är löneläget högre inom företagssektorn än inom den offentliga sektorn. Av alla förvärvsarbetande arbetar 65 % i privata företag men 70 % av arbetsinkomsterna finns i denna sektor. Procentuell fördelning av arbetsinkomst och förvärvsarbetande efter sektor % Förvärvsarbetande Arbetsinkomst Företag Kommunal Statlig Hushåll m m Utlandet Det är ett välkänt faktum att kvinnor tjänar mindre än män. Nedanstående figur belyser skillnaderna. Procentuell fördelning av arbetsinkomst och förvärvsarbetande efter kön % 50 Förvärvsarbetande Arbetsinkomst Män Kvinnor

11 Män och kvinnor är lika många på arbetsmarknaden men männen erhåller 57,0 % av arbetsinkomsterna och kvinnorna 43,0 %. Skillnaden förklaras till stor del av att kvinnorna oftare arbetar deltid och i lägre avlönade yrken och den har, trots en marginell ökning under 2006, minskat under de senaste åren: år 2000 var förhållandet 58,4 % - 41,6 %. MEDELINKOMST Figuren nedan visar medelinkomsterna för år 2006 i de näringsgrenar som redovisas enligt SNI 2002, grov nivå. Den högsta medelinkomsten har män inom området finansiell verksamhet och företagstjänster med kronor per år. Frånsett jordbruk och skogsbruk, som är ett område med få verksamma och därmed osäkra uppgifter, återfinns den lägsta årsinkomsten bland kvinnor som arbetar inom näringsgrenen personliga och kulturella tjänster, kr. Medelinkomster näringsgrens- och sektorsvis 2006 tkr Jordbruk mm Tillverkning mm Byggindustri Handel o komm. Finans verks. mm Utbildn., omsorg mm Hälso- o sjukv. Pers. o kult. tj. Off. förv. mm Företag Kommunal Statlig Hushåll m m Utlandet Män Kvinnor Män, totalt Kvinnor, totalt Medelinkomsten för samtliga näringsgrenar var kr. Kvinnor tjänade kr och män kr. Anställda har en inkomst på kr och näringsidkare kr. Medelinkomsten var inom privat sektor (företagssektor) kr, inom statlig sektor kr och inom kommunal sektor kr. Fördelningen efter inkomstklasser på en något mera detaljerad näringsgrensnivå visar att inom finansiell verksamhet har 71,9 % av de förvärvsarbetande en årsarbetsinkomst på minst kr. Inom energiproduktion, som är ett område med relativt få personer, ligger motsvarande andel på 70,1 % och inom tillverkningsindustrin är andelen 61,4 %. Inom restaurang och hotell samt omsorg och socialtjänst är det endast 11,6 % respektive 21,5 % som har en årsarbetsinkomst på minst kr, alltså i nivå med medelinkomsten för samtliga. Av alla förvärvsarbetande män har 49,9 % en årsarbetsinkomst över denna nivå och bland kvinnor är siffran 34,3 %. 9

12 Medelinkomsten för samtliga förvärvsarbetande låg 18 % högre i Stockholm än i riket. Inkomstläget är högre i Stockholm än i riket för samtliga näringsgrenar. Den största skillnaden mellan Stockholm och riket gäller för energiproduktion och tillverkningsindustri, 27 % respektive 26 % samt finansiell verksamhet, 23 % över. Inom byggindustri samt forskning och utbildning ligger medelinkomsten däremot endast fyra procent över riksgenomsnittet. Inom kommunal sektor ligger medelinkomsten 12 % och inom statlig sektor 9 % över riksgenomsnittet. Medelinkomsten för kvinnor låg 20 % över riksgenomsnittet och för män 17 % över. Genomgående har medelinkomsterna under senaste året ökat något mera i Stockholms stad än i övriga riket. INKOMSTUTVECKLINGEN 2005 TILL 2006 I tabellen nedan redovisas medelinkomster efter näringsgrenar för män och kvinnor åren 2005 och Medelinkomsten har totalt ökat med 3,8 % för män och 3,9 % för kvinnor. Mellan åren 2004 och 2005 ökade medelinkomsten totalt med 3,3 %. Förvärvsarbetande inom finansiell verksamhet och företagstjänster har haft den högsta inkomstökningen under 2006, 4,2 %. För kvinnor är emellertid inkomstökningen störst inom näringsgrenen tillverkning och energiproduktion med mera där den är så hög som 4,8 %. Lägst inkomstökning fick män inom utbildning, omsorg och socialtjänst där utfallet hamnade på 1,8 %. Medelinkomster 2005 och 2006 efter näringsgren, sektor och kön. Näringsgren Medelinkomst, tkr Förändring 2005/2006, % Män Kvinnor Samtliga Män Kv Samt Jordbruk,skogsbruk,fiske 236,6 254,7 191,7 208,4 217,1 236,7 *.. *.. *.. Tillverkning,energiproduktion m m 396,4 411,8 327,6 343,4 373,3 388,7 3,9 4,8 4,1 Byggnadsindustri 284,1 291,5 280,8 290,1 283,8 291,3 2,6 3,3 2,6 Handel o kommunikationer 305,8 315,2 241,5 250,7 279,4 288,7 3,0 3,8 3,4 Finansiell verksamhet o företagstj 428,1 445,3 307,3 320,8 376,3 392,1 4,0 4,4 4,2 Utbildning,omsorg,socialtjänst 274,8 279,7 229,2 235,7 243,0 249,0 1,8 2,8 2,5 Hälso- och sjukvård 409,0 421,2 284,7 292,5 315,2 324,1 3,0 2,7 2,8 Personliga o kulturella tjänster 259,9 268,2 222,5 229,7 240,4 248,1 3,2 3,3 3,2 Offentlig förvaltning m m 371,8 384,4 308,7 320,6 338,4 350,1 3,4 3,9 3,5 Ospecificerad näringsgren 203,2 222,4 138,6 144,1 169,2 179,4 *.. *.. *.. TOTALT 343,9 357,1 259,6 269,8 301,7 313,5 3,8 3,9 3,9 Sektor Offentlig sektor 317,3 324,8 254,7 262,7 275,6 283,4 2,6 3,1 2,9 Statlig 355,8 367,8 294,5 305,5 323,4 334,4 3,4 3,7 3,4 Kommunal 281,8 286,9 240,1 246,9 251,1 257,6 1,8 2,8 2,6 Företagssektor 368,7 383,0 273,6 284,8 326,8 339,8 3,9 4,1 4,0 Hushållssektor 232,3 240,2 220,3 229,4 226,8 253,3 3,4 4,1 3,7 Utlandssektor 192,5 204,7 132,6 137,7 158,6 165,2 *.. *.. *.. * Osäkra uppgifter 10

13 I motsats till mellan åren 2002 och 2003 har personer verksamma inom finansiell verksamhet och företagstjänster haft en positiv inkomstutveckling de senaste tre åren. Medelinkomsten ökade under 2006 med så mycket som 4,2 % medan den mellan åren 2002 och 2003 minskade med 1,4 %. Uppgifterna för förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk och fiske visar på en starkt positiv inkomstutveckling det senaste året, men gruppen är för liten för att siffrorna ska kunna betraktas som pålitliga. UTRIKES FÖDDA Antalet utrikes födda bland Stockholms samtliga förvärvsarbetande var vilket utgör 19,2 %. Männen var och kvinnorna till antalet. Antalet anställda var och näringsidkare Sedan år 1995 har andelen utrikes födda bland de förvärvsarbetande ökat, från 15,2 % till ovan redovisade 19,2 % år Andelen har ökat med 0,5 procentenheter sedan I absoluta tal har antalet ökat från år 1995 till elva år senare. Detta innebär en ökning med 54 %. Inom statlig sektor var andelen utrikes födda 12,6 %, inom kommunal 24,0 % och inom företagssektorn 17,6 %. Den största andelen bland näringsgrenarna gäller för restaurang och hotell med 35,6 % och för omsorg och socialtjänst med en andel på 30,6 %. Bland näringsidkare inom hotell och restaurang är andelen utrikes födda hela 65,1 %. Näringsgrenen finansiell verksamhet hade lägst andel utrikes födda, 8,9 %. Medelinkomsten för utrikes födda är lägre än för övriga förvärvsarbetande i samtliga näringsgrenar uppdelade efter den grova indelningen av SNI 2002, se nedanstående figur. Störst skillnad visar näringsgrenen finansiell verksamhet och företagstjänster där medelinkomsten för samtliga är nästan 39 % högre än för utrikes födda. Det är inom hälso- och sjukvård som inkomsterna ligger närmast varandra, här är skillnaden endast 2 %. För näringsgrenarna sammantaget ligger medelinkomsten för alla förvärvsarbetande drygt 25 % högre än för dem som är födda utomlands. Medelinkomster efter näringsgren och födelseland tkr Samtliga förvärvsarbetande Utrikes födda Jordbruk mm Tillverkning mm Byggindustri Handel o komm. Finans verks. mm Utbildn., omsorg mm Hälso- o sjukv. Pers. o kult. tj. Off. förv. mm Samtliga 11

14 Inom sektorerna är skillnaden i medelinkomst minst inom kommunal med 10 % och störst inom företagssektorn med 27 %. Figuren nedan visar hur antalet förvärvsarbetande och medelinkomsten har utvecklats för utrikes födda och samtliga sedan Medan förvärvsarbetande utrikes födda alltså ökat under perioden med hela 54 % är ökningen för hela populationen mera blygsam, 21 %. Inkomstutvecklingen har inte varit lika positiv för personer födda utomlands som för förvärvsarbetande totalt. Efter att kurvorna legat nära varandra under de första åren har gapet mellan grupperna varit påtagligt under resten av perioden. Sammantaget har medelinkomsten ökat med 54 % för hela gruppen och med 47 % för de utrikes födda. Utveckling av antal förvärvsarbetande och medelinkomst Index 1995= Index Antal, samtliga Antal, utrikes födda Medelinkomst, samtliga Medelinkomst, utrikes födda INKOMSTUTVECKLINGEN 1990 TILL 2006 För samtliga förvärvsarbetande ökade den genomsnittliga arbetsinkomsten med 89,8 % för män och med 93,1 % för kvinnor. Genomsnittet per år blir därmed 5,6 % för män och 5,8 % för kvinnor. Konsumentprisindex (KPI) ökade samtidigt med 36,9 % (2,3 % per år). De flesta åren sedan 1990 har inneburit en positiv realinkomstutveckling för de förvärvsarbetande i Stockholm. Åren 2000, 2001, 2004 och 2005 innebar kraftiga realinkomstökningar, år 2003 en mycket mindre sådan medan det senaste året också innebar att medelinkomsten ökade i högre takt än KPI, 3,9 % respektive 1,4 %. I bedömningen ingår inte förändringar i skatte- och avgiftsnivåer. 12

15 Inkomstutvecklingen för olika sektorer mellan 1990 och 2006 framgår av nedanstående tabell och diagram. Ökning , % Sektor Män Per år Kvinnor Per år Statlig 72,5 4,5 94,6 5,9 Kommunal 76,6 4,8 86,9 5,4 Företag 98,5 6,2 97,8 6,1 Samtliga 89,8 5,6 93,1 5,8 Den privata sektorn (företag) har haft den bästa inkomstutvecklingen. Kvinnor har haft en klart bättre inkomstutveckling än män inom offentlig sektor men marginellt sämre inom företagssektorn. Kvinnornas bättre sammanlagda inkomstutveckling kan förmodlingen delvis förklaras av att deras sysselsättningsgrad har ökat under perioden, det vill säga fler kvinnor arbetar nu heltid och längre deltid. Utveckling av medelinkomst efter sektor och kön Index 1990= Index Statlig,män Statlig,kvinnor Kommunal,män Kommunal,kvinnor Företag,män Företag,kvinnor 13

16 Statistiska centralbyrån Inkopak: Tabell I A.NGR Befolkningen 16 år och däröver fördelad efter arbetsinkomst 1), andel förvärvsarbetande 2), kön, näringsgren 3), yrkesställning 4) och institutionell sektor 5). Inkomstår 2006 för den folkbokförda befolkningen Stockholms stad SNI-kod Kön Samtliga Därav utrikes födda Näringsgren Yrkesställning Antal Andel personer i nedanstående inkomstklasser, tkr Andel (%) Index Medel- Index Antal Andel Medel- Institutionell sektor förvärvs- (riket= inkomst, (riket= i % inkomst, arbetande 100) tkr 100) tkr 59,9 119,9 179,9 239,9 299,9 359,9 6) 7) 7) Kvinnor och män ,7 12,2 6,7 6,7 9,2 11,1 9,0 17,5 62, , ,3 131,2 Samtliga förvärvsarbetande ,3 10,6 10,7 14,6 17,6 14,3 27,8 100, , ,2 249,7 näringsidkare ,6 20,5 18,2 15,8 11,4 9,6 16,8 4, , ,1 208,3 anställda ,2 10,1 10,3 14,6 17,9 14,5 28,4 95, , ,0 252,2 Ej förvärvsarbetande ,5 25,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 3, ,1 3,4 01, 02, Jordbruk, skogsbruk m.m ,5 18,6 17,8 19,1 15,6 10,2 11,1 0, , ,6 190,9 näringsidkare ,2 23,9 18,3 9,9 14,8 12,0 12,0 0, , ,9 208,3 anställda ,1 17,3 17,6 21,4 15,9 9,8 10,9 0, , ,4 188, Utvinning av mineral och tillverkning ,8 6,3 6,1 8,8 14,6 15,9 45,5 6, , ,3 338,3 näringsidkare ,5 24,9 20,6 14,8 10,3 9,6 11,3 0, , ,8 171,2 anställda ,7 5,8 5,7 8,7 14,7 16,1 46,4 6, , ,3 342, , El-, gas-, värme- och vat- 90 tenverk samt rening, renhållning o avfallsanläggn ,0 4,4 3,7 4,8 15,0 17,1 53,0 0, , ,1 403,4 näringsidkare ,0 0,0 0,0 20,0 20,0 0,0 20,0 0, , ,0 142,8 anställda ,9 4,4 3,7 4,7 15,0 17,2 53,1 0, , ,0 406,8 45 Byggindustri ,2 9,3 10,0 12,6 20,2 21,9 22,9 3, , ,7 233,0 näringsidkare ,8 15,2 19,9 21,5 16,7 11,3 10,7 0, , ,1 202,3 anställda ,0 8,6 8,8 11,5 20,6 23,2 24,4 3, , ,4 237, , Parti- och detaljhandel, reparation ,2 13,8 11,8 16,2 17,4 12,2 23,3 11, , ,9 252,0 näringsidkare ,9 28,4 21,2 14,7 8,6 8,1 9,2 0, , ,5 162,9 anställda ,0 13,5 11,6 16,3 17,7 12,3 23,7 11, , ,4 257,8 55 Hotell och restauranger ,4 23,9 19,1 20,6 14,3 6,2 5,4 3, , ,6 169,2 näringsidkare ,8 28,6 22,9 17,2 6,8 6,5 10,2 0, , ,1 195,5 anställda ,5 23,8 19,0 20,7 14,5 6,2 5,3 3, , ,8 167, , Transport, magasinering och kommunikation ,8 10,2 11,5 15,9 22,0 14,3 22,4 7, , ,9 243,8 näringsidkare ,5 12,2 19,4 26,9 17,8 11,1 10,1 0, , ,3 228,8 anställda ,8 10,1 11,1 15,4 22,2 14,5 22,9 6, , ,5 245, Finansiell verksamhet ,3 4,2 4,2 5,8 11,6 15,4 56,5 5, , ,9 449,5 näringsidkare ,9 21,9 15,6 10,9 7,8 7,8 25,0 0, , ,3 179,7 anställda ,3 4,1 4,2 5,8 11,7 15,4 56,6 5, , ,8 451,4 14

17 Inkopak: Tabell I A.NGR Befolkningen 16 år och däröver fördelad efter arbetsinkomst 1), andel förvärvsarbetande 2), kön, näringsgren 3), yrkesställning 4) och institutionell sektor 5). Inkomstår 2006 för den folkbokförda befolkningen Stockholms stad SNI-kod Kön Samtliga Därav utrikes födda Näringsgren Yrkesställning Antal Andel personer i nedanstående inkomstklasser, tkr Andel (%) Index Medel- Index Antal Andel Medel- Institutionell sektor förvärvs- (riket= inkomst, (riket= i % inkomst, arbetande 100) tkr 100) tkr 59,9 119,9 179,9 239,9 299,9 359,9 6) 7) 7) Kvinnor och män 70-72, Fastighets- och uthyr- 74 ningsverksamhet, företagstjänster ,8 9,5 9,4 11,4 13,6 14,2 38,1 20, , ,3 262,2 näringsidkare ,4 18,1 16,1 14,0 11,1 10,5 23,8 1, , ,4 239,7 anställda ,6 8,8 8,9 11,2 13,8 14,5 39,1 19, , ,4 263,7 75, 99 Myndigheter, internationella organisationer ,7 4,5 5,1 9,5 19,3 18,7 41,1 5, , ,1 290,1 näringsidkare ,5 13,4 10,4 25,4 10,4 11,9 20,9 0, , ,4 287,3 anställda ,7 4,4 5,0 9,5 19,4 18,8 41,2 5, , ,1 290,1 73, 80 Forskning och utbildning ,7 10,5 12,9 21,1 23,5 14,7 13,7 16, , ,6 227,6 näringsidkare ,1 22,8 15,4 16,2 10,6 8,9 18,0 0, , ,5 188,5 anställda ,7 10,4 12,8 21,1 23,6 14,7 13,7 16, , ,6 227,7 85,1, Hälso- och sjukvård, 85.2 veterinärer ,6 6,7 8,1 15,9 22,7 16,4 27,6 6, , ,5 317,6 näringsidkare ,3 11,3 12,4 12,2 11,6 11,6 35,6 0, , ,6 290,3 anställda ,5 6,6 7,9 16,0 23,1 16,5 27,4 6, , ,5 318, Omsorg o socialtjänst ,0 15,1 16,4 21,2 19,9 11,2 10,3 3, , ,6 212,4 näringsidkare ,2 2,9 10,1 13,4 20,2 23,5 27,8 0, , ,5 258,5 anställda ,1 15,3 16,5 21,4 19,8 10,9 9,9 3, , ,0 212, , Intresseorganisationer, 95 kultur, sport m.m ,2 13,4 12,7 13,8 16,5 14,1 24,3 7, , ,1 233,1 näringsidkare ,0 25,5 21,2 14,8 9,4 8,0 11,0 0, , ,6 154,4 anställda ,5 11,6 11,4 13,7 17,5 15,0 26,3 6, , ,8 246,5 0 Ej spec näringsgren 8) ,7 26,6 21,1 19,1 5,2 3,3 7,0 2, , ,7 158,2 näringsidkare ,3 24,3 18,0 15,4 10,2 7,6 14,3 0, , ,7 210,1 anställda ,8 27,6 22,5 20,7 3,0 1,5 3,8 1, , ,2 141,5 Offentlig sektor ,1 8,4 10,3 17,7 23,2 16,1 21,2 24, , ,2 246,4 statlig 9) ,3 5,4 6,2 10,9 20,9 18,1 36,1 8, , ,6 288,7 kommunal 10) ,5 9,9 12,4 21,1 24,3 15,1 13,7 16, , ,0 235,1 Företagssektor 11) ,9 9,9 9,6 13,1 16,4 14,4 32,6 64, , ,6 268,5 näringsidkare ,8 20,2 18,5 13,0 7,1 8,8 24,7 0, , ,2 228,3 anställda ,9 9,9 9,6 13,1 16,4 14,4 32,6 64, , ,6 268,6 Hushållssektor m.m. 12) ,2 18,5 17,1 16,5 13,9 10,8 16,0 8, , ,3 194,2 näringsidkare ,3 20,1 18,4 16,1 11,6 9,9 16,7 4, , ,0 203,7 anställda ,1 17,1 16,1 16,8 15,9 11,6 15,4 4, , ,4 186,9 Utlandet 13) ,6 27,1 21,2 19,0 4,5 2,9 5,7 1, , ,1 147,3 15

18 Inkopak: Tabell I A.NGR Befolkningen 16 år och däröver fördelad efter arbetsinkomst 1), andel förvärvsarbetande 2), kön, näringsgren 3), yrkesställning 4) och institutionell sektor 5). Inkomstår 2006 för den folkbokförda befolkningen Stockholms stad SNI-kod Kön Samtliga Därav utrikes födda Näringsgren Yrkesställning Antal Andel personer i nedanstående inkomstklasser, tkr Andel (%) Index Medel- Index Antal Andel Medel- Institutionell sektor förvärvs- (riket= inkomst, (riket= i % inkomst, arbetande 100) tkr 100) tkr 59,9 119,9 179,9 239,9 299,9 359,9 6) 7) 7) Kvinnor ,4 7,0 7,4 10,4 12,0 8,7 12,0 60, , ,1 116,4 Samtliga förvärvsarbetande ,8 11,6 12,2 17,2 19,8 14,5 19,8 100, , ,1 229,5 näringsidkare ,6 22,5 18,6 14,3 10,3 9,4 16,2 3, , ,6 214,4 anställda ,7 11,3 12,0 17,3 20,2 14,6 19,9 96, , ,1 230,0 Ej förvärvsarbetande ,9 24,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 3, ,3 3,5 01, 02, Jordbruk, skogsbruk m.m ,1 21,2 19,7 19,7 10,9 10,2 9,1 0, , ,7 180,7 näringsidkare ,5 29,2 20,8 2,1 10,4 10,4 14,6 0, , ,3 116,8 anställda ,4 19,5 19,5 23,5 11,1 10,2 8,0 0, , ,8 187, Utvinning av mineral och tillverkning ,4 6,9 7,7 10,6 16,2 17,9 37,3 4, , ,9 314,8 näringsidkare ,5 26,8 24,7 13,7 10,0 8,4 6,8 0, , ,8 139,2 anställda ,3 6,5 7,3 10,6 16,3 18,1 37,9 4, , ,9 318, , El-, gas-, värme- och vat- 90 tenverk samt rening, renhållning o avfallsanläggn ,6 6,5 4,3 9,2 17,2 19,4 41,9 0, , ,8 366,2 näringsidkare 0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0, ,0 0,0 anställda ,6 6,5 4,3 9,2 17,2 19,4 41,9 0, , ,8 366,2 45 Byggindustri ,7 10,5 11,7 11,7 20,3 17,5 24,7 0, , ,8 234,8 näringsidkare ,7 27,8 22,2 5,6 5,6 0,0 22,2 0, , ,0 165,7 anställda ,5 10,2 11,5 11,8 20,5 17,7 24,7 0, , ,4 238, , Parti- och detaljhandel, reparation ,4 16,9 14,6 19,0 17,5 11,0 14,7 10, , ,2 223,9 näringsidkare ,9 29,9 20,1 13,3 10,2 6,8 5,8 0, , ,2 166,3 anställda ,3 16,7 14,5 19,0 17,6 11,0 14,9 10, , ,0 225,3 55 Hotell och restauranger ,7 26,4 19,7 20,1 13,2 4,9 4,0 3, , ,4 160,8 näringsidkare ,8 28,4 27,3 17,0 6,8 3,4 10,2 0, , ,9 187,4 anställda ,7 26,4 19,6 20,1 13,3 4,9 3,9 3, , ,1 160, , Transport, magasinering och kommunikation ,9 9,3 10,8 15,9 22,2 15,9 22,1 4, , ,7 256,0 näringsidkare ,1 31,4 24,3 20,0 7,1 4,3 5,7 0, , ,1 170,0 anställda ,9 9,1 10,7 15,8 22,3 16,0 22,2 4, , ,5 257, Finansiell verksamhet ,3 4,6 5,0 7,9 16,1 19,7 44,5 5, , ,1 361,1 näringsidkare ,8 21,1 15,8 5,3 5,3 5,3 31,6 0, , ,3 63,4 anställda ,2 4,5 5,0 7,9 16,1 19,7 44,5 5, , ,2 361,4 16

19 Inkopak: Tabell I A.NGR Befolkningen 16 år och däröver fördelad efter arbetsinkomst 1), andel förvärvsarbetande 2), kön, näringsgren 3), yrkesställning 4) och institutionell sektor 5). Inkomstår 2006 för den folkbokförda befolkningen Stockholms stad SNI-kod Kön Samtliga Därav utrikes födda Näringsgren Yrkesställning Antal Andel personer i nedanstående inkomstklasser, tkr Andel (%) Index Medel- Index Antal Andel Medel- Institutionell sektor förvärvs- (riket= inkomst, (riket= i % inkomst, arbetande 100) tkr 100) tkr 59,9 119,9 179,9 239,9 299,9 359,9 6) 7) 7) Kvinnor 70-72, Fastighets- och uthyr- 74 ningsverksamhet, företagstjänster ,1 10,6 11,3 14,2 16,5 15,6 27,6 17, , ,8 232,6 näringsidkare ,9 18,5 17,4 14,9 11,3 10,7 21,3 1, , ,8 222,3 anställda ,0 10,1 10,9 14,2 16,8 15,9 28,1 15, , ,0 233,2 75, 99 Myndigheter, internationella organisationer ,0 4,5 6,0 11,8 25,0 19,8 30,9 5, , ,1 282,0 näringsidkare ,0 5,0 10,0 30,0 10,0 10,0 30,0 0, , ,0 294,4 anställda ,0 4,5 6,0 11,7 25,0 19,8 30,9 5, , ,1 282,0 73, 80 Forskning och utbildning ,5 10,7 13,8 23,3 24,7 14,1 9,8 23, , ,2 215,8 näringsidkare ,6 21,6 17,1 16,2 11,3 9,0 16,2 0, , ,1 195,0 anställda ,5 10,6 13,8 23,4 24,8 14,1 9,8 23, , ,2 215,9 85,1, Hälso- och sjukvård, 85.2 veterinärer ,6 7,0 9,0 18,1 25,0 17,2 21,2 10, , ,0 292,6 näringsidkare ,9 12,8 12,3 12,0 12,6 12,9 31,5 0, , ,4 274,6 anställda ,5 6,8 8,9 18,3 25,4 17,3 20,9 9, , ,0 293, Omsorg o socialtjänst ,3 15,8 17,2 21,4 19,8 10,4 9,0 4, , ,9 203,2 näringsidkare ,6 2,0 8,5 13,4 21,1 25,2 28,0 0, , ,9 270,7 anställda ,5 16,2 17,5 21,7 19,8 10,0 8,4 4, , ,5 202, , Intresseorganisationer, 95 kultur, sport m.m ,4 14,3 14,0 15,3 17,7 14,4 19,0 7, , ,8 220,2 näringsidkare ,8 28,0 23,5 14,8 8,6 6,5 7,9 0, , ,9 141,3 anställda ,7 12,4 12,7 15,3 18,9 15,4 20,5 6, , ,5 233,1 0 Ej spec näringsgren 8) ,1 30,3 22,6 13,5 3,3 2,4 3,9 2, , ,1 125,5 näringsidkare ,5 27,9 16,6 13,5 8,2 8,3 14,0 0, , ,0 273,8 anställda ,1 30,9 24,0 13,5 2,1 1,0 1,4 2, , ,3 102,4 Offentlig sektor ,2 8,8 11,5 20,1 25,3 15,8 15,3 32, , ,6 234,0 statlig 9) ,5 5,8 7,3 13,1 25,5 19,0 26,8 8, , ,1 276,2 kommunal 10) ,4 9,9 13,1 22,7 25,2 14,6 11,1 24, , ,4 225,3 Företagssektor 11) ,6 11,6 11,6 15,9 18,0 14,5 23,7 57, , ,3 242,4 näringsidkare ,2 22,6 20,0 12,8 8,2 9,2 17,9 0, , ,1 199,0 anställda ,6 11,6 11,6 15,9 18,1 14,5 23,8 56, , ,3 242,5 Hushållssektor m.m. 12) ,1 18,3 16,8 16,0 15,2 12,1 14,7 8, , ,1 196,8 näringsidkare ,2 21,8 19,0 14,5 10,6 9,5 16,3 2, , ,0 192,8 anställda ,5 16,3 15,5 16,8 17,7 13,5 13,8 5, , ,8 198,9 Utlandet 13) ,3 30,6 22,4 13,0 2,6 1,8 3,2 2, , ,2 119,6 17

20 Inkopak: Tabell I A.NGR Befolkningen 16 år och däröver fördelad efter arbetsinkomst 1), andel förvärvsarbetande 2), kön, näringsgren 3), yrkesställning 4) och institutionell sektor 5). Inkomstår 2006 för den folkbokförda befolkningen Stockholms stad SNI-kod Kön Samtliga Därav utrikes födda Näringsgren Yrkesställning Antal Andel personer i nedanstående inkomstklasser, tkr Andel (%) Index Medel- Index Antal Andel Medel- Institutionell sektor förvärvs- (riket= inkomst, (riket= i % inkomst, arbetande 100) tkr 100) tkr 59,9 119,9 179,9 239,9 299,9 359,9 6) 7) 7) Män ,2 12,0 6,3 6,0 7,9 10,1 9,2 23,4 65, , ,4 146,8 Samtliga förvärvsarbetande ,8 9,6 9,1 12,1 15,4 14,0 35,9 100, , ,3 269,7 näringsidkare ,1 19,4 18,0 16,7 12,0 9,8 17,1 6, , ,5 205,8 anställda ,6 9,0 8,5 11,8 15,7 14,3 37,1 93, , ,9 275,3 Ej förvärvsarbetande ,6 27,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 3, ,2 3,4 01, 02, Jordbruk, skogsbruk m.m ,5 17,0 16,6 18,6 18,6 10,3 12,4 0, , ,8 194,7 näringsidkare ,4 21,3 17,0 13,8 17,0 12,8 10,6 0, , ,7 233,3 anställda ,3 15,8 16,4 20,0 19,1 9,6 12,8 0, , ,1 189, Utvinning av mineral och tillverkning ,5 5,9 5,3 7,9 13,8 14,9 49,7 9, , ,0 349,0 näringsidkare ,2 24,2 19,3 15,2 10,3 10,0 12,8 0, , ,9 182,0 anställda ,3 5,4 4,8 7,7 13,9 15,0 50,8 8, , ,1 353, , El-, gas-, värme- och vat- 90 tenverk samt rening, renhållning o avfallsanläggn ,2 3,5 3,4 2,9 14,0 16,1 57,8 0, , ,3 424,0 näringsidkare ,0 0,0 0,0 20,0 20,0 0,0 20,0 0, , ,0 142,8 anställda ,0 3,5 3,5 2,8 14,0 16,2 57,9 0, , ,2 429,8 45 Byggindustri ,1 9,1 9,8 12,7 20,1 22,4 22,7 6, , ,8 232,8 näringsidkare ,7 15,0 19,8 21,7 16,8 11,4 10,5 0, , ,7 203,6 anställda ,9 8,3 8,4 11,5 20,6 23,9 24,4 5, , ,5 237, , Parti- och detaljhandel, reparation ,1 11,1 9,4 13,8 17,4 13,4 30,9 12, , ,6 274,7 näringsidkare ,5 27,8 21,5 15,2 8,0 8,6 10,3 0, , ,6 162,2 anställda ,9 10,5 8,9 13,7 17,8 13,5 31,7 11, , ,7 286,1 55 Hotell och restauranger ,3 21,6 18,5 21,1 15,4 7,5 6,6 3, , ,0 174,1 näringsidkare ,1 28,7 21,6 17,2 6,8 7,4 10,1 0, , ,9 197,1 anställda ,3 21,4 18,4 21,2 15,8 7,5 6,5 3, , ,9 172, , Transport, magasinering och kommunikation ,7 10,6 11,8 15,9 21,9 13,6 22,5 9, , ,2 240,4 näringsidkare ,2 11,0 19,1 27,3 18,4 11,5 10,4 0, , ,5 231,2 anställda ,8 10,6 11,3 15,2 22,1 13,8 23,2 9, , ,4 241, Finansiell verksamhet ,4 3,8 3,4 3,6 7,1 11,0 68,7 5, , ,5 571,8 näringsidkare ,9 22,2 15,6 13,3 8,9 8,9 22,2 0, , ,7 189,4 anställda ,3 3,7 3,3 3,6 7,1 11,0 69,0 5, , ,5 577,8 18

21 Inkopak: Tabell I A.NGR Befolkningen 16 år och däröver fördelad efter arbetsinkomst 1), andel förvärvsarbetande 2), kön, näringsgren 3), yrkesställning 4) och institutionell sektor 5). Inkomstår 2006 för den folkbokförda befolkningen Stockholms stad SNI-kod Kön Samtliga Därav utrikes födda Näringsgren Yrkesställning Antal Andel personer i nedanstående inkomstklasser, tkr Andel (%) Index Medel- Index Antal Andel Medel- Institutionell sektor förvärvs- (riket= inkomst, (riket= i % inkomst, arbetande 100) tkr 100) tkr 59,9 119,9 179,9 239,9 299,9 359,9 6) 7) 7) Män 70-72, Fastighets- och uthyr- 74 ningsverksamhet, företagstjänster ,6 8,7 8,0 9,5 11,7 13,3 45,3 24, , ,9 283,7 näringsidkare ,7 17,9 15,4 13,4 10,9 10,4 25,3 1, , ,2 250,1 anställda ,4 8,0 7,5 9,2 11,7 13,5 46,8 22, , ,1 286,1 75, 99 Myndigheter, internationella organisationer ,5 4,4 4,0 6,9 12,7 17,5 53,0 4, , ,0 301,9 näringsidkare ,5 17,0 10,6 23,4 10,6 12,8 17,0 0, , ,3 283,8 anställda ,4 4,4 4,0 6,8 12,8 17,5 53,1 4, , ,0 302,2 73, 80 Forskning och utbildning ,0 10,1 10,8 16,1 20,8 15,9 22,4 10, , ,4 253,1 näringsidkare ,5 24,3 13,3 16,2 9,8 8,7 20,2 0, , ,2 177,2 anställda ,0 9,9 10,7 16,1 20,9 16,0 22,4 10, , ,5 253,5 85,1, Hälso- och sjukvård, 85.2 veterinärer ,7 5,9 5,2 9,2 15,9 13,9 47,3 3, , ,9 387,3 näringsidkare ,9 7,9 12,5 12,5 9,3 8,6 45,2 0, , ,9 326,7 anställda ,6 5,8 4,9 9,1 16,2 14,1 47,3 3, , ,0 389, Omsorg o socialtjänst ,2 13,3 14,3 20,5 20,0 13,1 13,7 1, , ,4 233,4 näringsidkare ,5 9,7 22,6 12,9 12,9 9,7 25,8 0, , ,6 220,1 anställda ,1 13,3 14,2 20,6 20,1 13,1 13,6 1, , ,4 233, , Intresseorganisationer, 95 kultur, sport m.m ,0 12,2 11,2 12,2 15,0 13,8 30,7 6, , ,4 247,7 näringsidkare ,3 22,9 19,0 14,8 10,3 9,6 14,2 0, , ,3 168,4 anställda ,3 10,5 9,9 11,7 15,8 14,4 33,3 5, , ,2 261,7 0 Ej spec näringsgren 8) ,9 22,1 19,4 26,0 7,5 4,5 10,7 2, , ,1 201,2 näringsidkare ,6 22,3 18,7 16,4 11,3 7,2 14,4 0, , ,8 181,1 anställda ,0 21,9 19,9 33,3 4,5 2,4 7,9 1, , ,3 213,8 Offentlig sektor ,1 7,6 8,0 12,8 18,9 16,7 33,0 16, , ,3 272,9 statlig 9) ,2 5,1 5,0 8,3 15,6 17,1 46,9 7, , ,1 304,5 kommunal 10) ,8 9,8 10,6 16,7 21,9 16,4 20,7 8, , ,6 259,9 Företagssektor 11) ,4 8,6 8,1 10,9 15,1 14,2 39,6 72, , ,8 288,4 näringsidkare ,0 19,0 17,7 13,0 6,5 8,6 28,1 0, , ,8 244,1 anställda ,4 8,6 8,0 10,9 15,2 14,2 39,6 72, , ,8 288,5 Hushållssektor m.m. 12) ,2 18,6 17,4 16,9 12,9 9,8 17,1 9, , ,6 192,8 näringsidkare ,8 19,2 18,0 17,0 12,1 10,0 16,8 5, , ,7 207,9 anställda ,8 18,0 16,7 16,9 13,9 9,5 17,3 4, , ,0 178,4 Utlandet 13) ,1 22,0 19,6 27,6 7,3 4,4 9,1 1, , ,0 191,9 19

22 Statistiska centralbyrån Inkopak: Tabell I A.NGR 1) Arbetsinkomst utgörs av summan av löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet, ersättning i samband med sjukdom, föräldrapenning samt dagersättning vid repetitionsutbildning och civilförsvar. 2) Förvärvsarbetande = personer som haft en arbetsinkomst som överstiger basbeloppet för år 2006 ( kr). Ej förvärvsarbetande = personer som inte haft någon arbetsinkomst eller vars arbetsinkomst inte överstiger basbeloppet för år 2006 ( kr). 3) Näringsgren enligt 1992 års indelning (2-siffernivå) 4) Näringsidkare = förvärvsarbetande personer vars inkomst av aktiv näringsverksamhet är större än eller lika med arbetsinkomsten av tjänst. Andelen beräknas som antal i relation till samtliga personer med näringsinkomst större än 0. Anställda = förvärvsarbetande personer som har haft en arbetsinkomst av tjänst som är större än inkomsten av aktiv näringsverksamhet. Andelen beräknas som antal anställda i relation till samtliga personer med anställningsinkomst större än 0. 5) Institutionell sektor utgörs av offentlig sektor (statlig, kommunal och övrig offentlig sektor), företagssektor, hushållssektor m m samt ej specificerbar sektor. 6) Andelen förvärvsarbetande beräknad i förhållande till totala antalet förvärvsarbetande. 7) Index = 100 för medelinkomsterna inom respektive näringsgren och institutionell sektor i riket. 8) Ej specificerbar näringsgren: Hit förs anställda och näringsidkare vid företag för vilka SNI-kod saknas. 9) Den statliga sektorn omfattas av statlig förvaltning. 10) Den kommunala sektorn omfattas av primärkommunal undersektoroch landstingskommunal undersektor. 11) Företagssektorn utgörs av icke-finansiella företag, finansiella företag och personliga företag. 12) Hushållssektorn m.m. består av hushåll, ideella föreningar, stiftelser m.m. och registrerade trossamfund 13) I utlandet belägna enheter som har ekonomiska relationer med Sverige. 20

23

24 Serien STATISTIK OM STOCKHOLM finns tillgänglig både i form av tryckta rapporter och på USKs webbplats Innehållet är mer detaljerat än i Statistisk årsbok för Stockholm. Än mer finfördelad statistik finns i våra databaser. Rapporter med årsstatistik finns inom ämnesområdena: Arbetsmarknad och näringsliv Befolkning Bostäder (även kvartalsstatistik) Inkomster och skatter Prognoser Sociala förhållanden Rapporter med månadsstatistik finns inom ämnesområdena: Ekonomiskt bistånd Arbetslösa Publicerade statistikrapporter hittills under Bostadsbyggandet. Fjärde kvartalet Bostadsbyggandet Förvärvsarbetande befolkning i stadsdelsområden och delområden Familjeinkomster Befolkning efter basområde (och stadsdelsområde) endast publicerad på webben 6. Inkomster efter näringsgrenar och sektorer 2006 Publicerad månadsstatistik över Ekonomiskt bistånd hittills under December Januari Februari 2008 Publicerad månadsstatistik över Arbetslöshet hittills under 2008