Lillån Vattendragskartering och förslag på fiskevårdsåtgärder

Transkript

1 Lillån 2012 Vattendragskartering och förslag på fiskevårdsåtgärder Rensad sträcka i Lillån. Foto av Fredrik Nöbelin En rapport av: Huskvarna Ekologi Box Huskvarna Tfn Mobil E-post. huskvarna.ekologi@telia.com

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 FÖRORD INLEDNING MATERIAL OCH METODIK KARTERINGSMETODIK DATABASINMATNING DIGITALISERING KARTERING LILLÅN VATTENDRAGSKARTERING NÄROMRÅDESKARTERING VANDRINGSHINDER BIFLÖDEN / DIKEN VÄGPASSAGER FISKEVÅRDSÅTGÄRDER REFERENSER BILAGA 1. FÖRKORTNINGAR NÄROMRÅDESKARTERING... 50

3 Förord Föreliggande rapport behandlar den vattendragskartering som utförts i Lillån samt förslag till fiskevårdsåtgärder i vattendraget. Projektet utfördes på uppdrag av länsstyrelsen i Kronobergs län hösten Vi riktar ett tack till personal på länsstyrelsen i Kronobergs län som bidragit med underlag och synpunkter inför genomförandet. Åtgärdsplanen baseras i övrigt på en vattendragskartering gjord i fält. Fältarbete, inmatning av resultat i databas, digitalisering, sammanställning och utvärdering utfördes av Fredrik Nöbelin och Anna Thorstensson, Huskvarna Ekologi Fredrik Nöbelin

4 1. Inledning Kartering av vattendrag ger förutom kunskap om vattendragets karaktär och förekomsten av yttre påverkansfaktorer även underlag för att göra naturvärdesbedömningar och lokalisera värdefulla natur- och kulturmiljöer. Underlaget från karteringen utgör även ett lämpligt material att arbeta med vid utarbetandet av restaureringsplaner för negativt påverkade sträckor av vattendraget. I första hand studeras sträckor av vattendraget som är rätat, rensat eller omgrävt där biotopvårdsåtgärder t ex kan återställa tidigare lek- och uppväxtområden för öring. Karteringen bidrar även med kunskap om förekomsten av vandringshinder för fisk samt deras karaktär och användningsområde. Biotopvårdsåtgärder och skapandet av fria vandringsvägar är ofta de viktigaste åtgärderna för att återställa ett vattendrags förmåga att ha en väl fungerande reproduktion av öring. Som ett komplement till dessa åtgärder ger karteringen dessutom möjlighet att skapa t ex skyddszoner längs vattendraget eller att arbeta med åtgärder vid diken som mynnar direkt i ån. Föreliggande rapport behandlar Lillån på sträckan mellan utloppet i Helge å och den uppströms liggande Hängasjön. Syftet med karteringen är förutom en generell undersökning av åns biotoper, även att dessa ska leda fram till att lokalisera påverkade områden och att sammanställa förslag på åtgärder på dessa lokaler. Karteringen utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Kronobergs län och utfördes i enlighet med de standardiserade metoder som framtagits för kartering av vattendrag. 2. Material och metodik 2.1 Karteringsmetodik Karteringen av Lillån, mellan Hängasjön och utloppet i Helge å, genomfördes september, Karteringsmetodiken följer de riktlinjer som anges i Undersökningstyp Biotopkartering vattendrag, vers 1, (se Standardiserade karteringsprotokoll användes vid genomförandet. Protokoll finns framtagna för vattenbiotoper (protokoll A), närområde (protokoll B), biflöden/diken (protokoll C), vandringshinder (protokoll D) samt vägpassager (protokoll E). Undantaget från karteringen var flygbildstolkning av omgivningen. I tabell 1 nedan visas en översikt av respektive protokolls parametrar. Tabell 1. Översikt över ingående parametrar på respektive fältprotokoll. Vattenbiotoper Närområde Biflöden/diken Vandringshinder Vägpassager (protokoll A) (protokoll B) (protokoll C) (protokoll D) (protokoll E) Lokalinformation Lokalinformation Lokalinformation Lokalinformation Lokalinformation Bottensubstrat Närmiljö, marktyp Sträcktillhörighet Typ av hinder Objekttyp Vattenvegetation Närmiljö, trädslag Längd Fallhöjd Vägtyp Strömförhållande Skyddszon Bredd Flöde Viltstängsel Beskuggning Buskskikt Djup Längd dammkrön Väg.omr. bredd Död ved Branter Flöde Bredd dammkrön Landpassage Påverkan Raviner Antal utskov Passerbarhet Öringbiotop Passerbarhet Strukturelement Åtgärder

5 Genomförandet av karteringen innebär fotvandring av två personer längs avsedd sträcka av vattendraget varvid anteckningar på inventeringsprotokoll görs i enlighet med metodiken. Karteringen genomförs från nedströms liggande punkt och vidare uppströms. Vattendraget indelas i delsträckor som differentieras genom delsträckornas skilda förutsättningar. Gränserna mellan delsträckorna markeras på topografiska kartblad alternativt avgränsas genom att använda GPS. Avgränsningar har i dessa fall angetts enligt koordinatsystemet RT90. Foton har tagits på alla vattendragssträckor, vandringshinder och vägpassager. Förkortningar som används i Protokoll B - Närmiljö redovisas i Bilaga Databasinmatning Samtliga resultat från vattendragskarteringen av Lillån har matats in i Nationell databas för kartering vattendrag. Databasen levererades av Länsstyrelsen i Kronobergs län. 2.3 Digitalisering Digitalisering av vattenbiotoper, närmiljöer och vandringshinder utfördes i ArcGis Desktop Kartmaterial utgjordes av Terrängkartan i vektorformat från Lantmäteriet. Vektorformatet möjliggjorde buffring av vattendraget, med varierande bredd för att vara så verklighetstroget som möjligt. Närmiljön buffrades från vattendragets yttre buffertgränser och 30 meter inåt land. Närmiljöns och vattenbiotopernas sträckavgränsningar kategoriserades i olika marktyper respektive olika klasser för lekområde och uppväxtmiljö (för öring). Även de enskilda sträckornas längd mättes och lades in i attributtabellerna.

6 3. Kartering Lillån Avrinningsområde 088 Helge å Lillån är ett större tillflöde till Helge å och mynningen ligger vid samhället Delary i Älmhults Avr.områdets koordinater x-y kommun. Lillån, som uppströms Hängasjön Delavrinningsområde 17 Lillån benämns Prästebodaån, löper i nord-sydlig riktning mellan Lagans och Helge ås huvudfåror. Vattendragskoordinater x-y Lilåns avrinningsområde har varit försurningsdrabbat, men kalkning startade i början av Delavrinningsområdets areal 280 km 2 talet. Artrikedomen är hög och totalt tio fiskarter Län Kronoberg har påträffats vid provfisken i sjöar. Den nu genomförda karteringen utfördes på Kommun Älmhult sträckorna mellan dels Lillåns utlopp i Helgeån och sjön Römningen, dels på sträckan mellan sjön Vattendistrikt Södra Östersjön Römningen och Hängasjön. Tabell 2. Basdata fördelat på delsträckor mellan Helge å och uppströms liggande sjöar. Helge å - Römningen Römningen - Hängasjön Karterad längd exkl sjöar H ö h uppströms 121 m 127 m H ö h nedströms 108 m 121 m Lutning (%) 0,18 0,27 Tabell 3. Dominerande strukturell mångformighet i det karterade objektet. Dominerande strömtyper (% längd) 1 Lugnflytande: 81,0 Svagt strömmande: 1,8 Strömmande: 16,6 Forsande: 0 Varierat: 1,6 1 På en sträcka kunde ingen dominerande strömtyp avgöras, totalt 2 % av sträckan. Tabell 4. Areell fördelning av lek- och uppväxtområden. Lekområde (areal m 2 ) Klass 0: Klass 1: 7024 Klass 2: 5500 Klass 3: 0 Uppväxtområde (areal m 2 ) Klass 0: Klass 1: Klass 2: 9463 Klass 3: 0

7 3.1 Vattendragskartering Delsträcka 1 Biotopbeskrivning I samband med byggandet av Veka kraftverk i Delary, se Vandringshinder, anlades en kraftverkskanal där merparten av vattnet i Lillån släpps. Sammanflödet mellan kraftverkskanalen och den tidigare naturfåran sker ca m uppströms utflödet i Helgeån. Delsträcka 1 startar vid utloppet i Helgeån och sträcker sig ca 15 m in i naturfåran för att avslutas vid ett mindre vandringshinder, se Vandringshinder avsnitt Naturfåran. Ingen kartering har gjorts av kraftverkskanalen. Den del av sträckan som utgörs av kraftverkskanalen är helt omgrävd medan den kortare sträckan i naturfåran synes vara tämligen opåverkad, frånsett ett kraftigt minskat vattenflöde. Sträckans karaktärsdrag är strömmande vatten och ett bottenmaterial som utgörs av hårdbotten, främst i form av sten och block. Vattenvegetation, i form av Fontinalis, förekommer endast sparsamt. Större delen av sträckan saknar helt betydelse som lek- och uppväxtområde för öring. Möjligen kan den del av sträckan som ingår i naturfåran innehålla uppväxtområden och ståndplatser. Sträckan bedöms helt sakna betydelse för öringens reproduktion och inga biotopvårdsåtgärder är aktuella. Tabell 5. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Utloppet Helgeån Lekområde: 0 Uppväxt: 0 Ståndplats: 0 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,6 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Merparten omgrävd Saknas > 50 < 6 Figur 1. Vänstra fotot visar kraftverkskanalen nedströms sammanflödet. Högra fotot visar sammanflödet med naturfåran.

8 Delsträcka 2 Biotopbeskrivning Delsträcka 2 utgörs av naturfåran, frånsett de ca 15 m i nedre delen som tillförts delsträcka 1. Sträckan avslutas följaktligen vid kraftverket i Delary. Påverkansgraden på delsträcka 1 synes i allmänhet vara liten. Ingen synbar rensning eller rätning tycks ha skett, åtminstone inte i någon större omfattning. Det avgörande problemet för en eventuell öringstam, eller ett fiskbestånd generellt, är det låga vattenflödet, som med största sannolikhet har en betydande negativ effekt. På delar av sträckan noterades ett bottenmaterial liknande slagg, vilket möjligen kan indikera en historisk verksamhet på platsen. Sträckans botten är omväxlande, med såväl lugnflytande partier som svagt strömmande och strömmande delar. Bottnen domineras av grus, sten och block, samt som nämnts ovan slaggliknande bottenmaterial. Vattenvegetation, i form av Fontinalis, förekommer endast sparsamt. Sträckan har potentiellt goda förutsättningar som öringbiotop. Både lek och uppväxtområden finns på sträckan, men även ståndplatser för äldre fisk. Noterbart är att fisk observerades i naturfåran i samband med karteringen. Vilken art det rörde sig om är dock okänt. Understiger vattenflödet inte det som rådde vid karteringstillfället finns möjligheter för ett strömstationärt bestånd, som dock begränsas av vandringshinder 1 och 2. Lämpligen bör en översyn av minimivattenföringen göras för att på bästa sätt gynna fiskbeståndet som helhet. Notera att eventuella åtgärder även bör omfatta vandringshinder 1 och 2. Tabell 6. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 2 Uppväxt: 2 Ståndplats: 2 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,05 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Liten Saknas > 50 < 6 Figur 2. Vänstra fotot visar biotopbild från naturfåran. Högra fotot visar eventuell slagg.

9 Delsträcka 3 Biotopbeskrivning Sträckan startar uppströms dammen i Delary, och även uppströms den vid karteringstillfället indämda delen av vattendraget. Troligen sker en ytterligare indämning av vattendraget vid vissa vattenflöden vilket riskerar att påverka biotoperna. Graden av påverkan på denna lokal torde dock vara liten på grund av att den redan i dag är lugnflytande. Påverkansgraden på delsträcka 3 synes därför i allmänhet vara liten. Flera sträckor uppströms har blivit rätade, men det större djupet på sträckan gör det svårt att avgöra graden av rensning. Strömhastigheten är mestadels lugnflytande, men mindre partier har en något snabbare ström. Bottenstrukturen kunde inte observeras närmare på grund av åns bredd och djup, men bör utgöras av en blandning av olika fraktioner från finpartikulärt material upp till block. På samma sätt är det svårt att avgöra förekomsten av vattenvegetation på delar av sträckan, men av de observationer som kunde göras bestod vegetationen främst av övervattensväxter och flytbladsväxter. Sträckan saknar förutsättningar som reproduktionsområde för öring. Möjligen kan lämpliga uppehållsplatser för äldre individer finnas. Inga åtgärder är aktuella. Tabell 7. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 0 Uppväxt: 0 Ståndplats: 1 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,7 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Möjl. tidvis indämd Saknas < 5 0 Figur 3. Biotopbild strax uppströms utflödet i dammen.

10 Delsträcka 4 Biotopbeskrivning Den nedre strömsträckan kan troligen påverkas av indämning vid vissa vattenflöden, men vid karteringstillfället bedömdes dock indämningen vara liten. I övrigt har resning genomförts som sannolikt har medfört att potentialen som reproduktionsområde för öring försämrats samt att antalet uppehållsplatser för äldre öring minskat. I övre delen av sträckan finns en tröskel av block och sten som dock inte utgör ett vandringshinder. Strömhastigheten är varierande med såväl strömmande som svagt strömmande och lugnflytande partier. Åns bredd och djup försvårade en bedömning av bottenmaterialets sammansättning, men med hänsyn till strömhastigheten bör hårdbottnar av block, sten och grus dominera, men troligen finns sedimentation av finare material på olika platser. Vattenvegetationen dominerades övervattensväxter och Fontinalis. Sträckan saknar förutsättningar som reproduktionsområde för öring. Möjligen kan lämpliga uppehållsplatser för äldre individer finnas. Block som rensats bör återutföras i ån. Relativt nära ån, på dess södra sida löper en större väg varifrån en maskin kan gå ned. Möjligheterna till återutläggning är dock begränsade, dels p g a åns bredd, dels genom en svårframkomlig terräng. Betydande röjning av närområdet måste ske för att möjliggöra för maskiner att nå ån. Vid eventuell biotopvårdsarbeten på sträckan bör komplettering av leksten göras. Tabell 8. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 2 Uppväxt: 2 Ståndplats: 2 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,6 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Försiktig rensning Saknas 5-50 < 6 Figur 4. Vänstra fotot visar rensning av vattendraget. Högra fotot visar tröskel i övre del av sträckan.

11 Delsträcka 5 Biotopbeskrivning Rensningsåtgärder på sträckan har medfört att i stort sett samtliga block förflyttats in till åns kanter. Troligen har inte sträckan haft någon större betydelse som lek- och uppväxtområde för öring, men möjligen har den utgjort ett bra habitat för vuxen fisk. De bortrensade blocken har medfört att antalet ståndplatser har minskat betydligt. Strömhastigheten är laminär med till största delen lugnflytande partier. Mindre sträckor har en svagt strömmande karaktär. Liksom på nedströms liggande delsträckor försvårades observationer av bottensubstrat och vattenvegetation av åns bredd och djup. Av de delar som kunde observeras tycks bottensubstratet ha dominerats av olika fraktioner mellan sand upp till block. Vattenvegetationen är sparsam och domineras av övervattensväxter och flytbladsväxter. Avgränsningen mellan delsträcka 4 och 5, d v s tröskeln som beskrivs under delsträcka 4, bör sänkas av i syfte att öka vattenhastigheten på delsträcka 5 och därmed skapa ytterligare lek- och uppväxtområden för öring samt öka antalet ståndplatser för äldre individer. I övrigt bör rensade block i görligaste mån återutläggas och vid behov bör komplettering av leksten ske. Tabell 9. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 0 Uppväxt: 0 Ståndplats: 1 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,6 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Försiktig rensning Saknas < 5 < 6 Figur 5. Fotona visar biotopbilder med rensade block.

12 Delsträcka 6 Biotopbeskrivning Kraftig rensning har förändrat sträckans karaktär på ett betydande sätt. Efter att sannolikt varit en biotop med varierade miljöer med ett stort inslag lämpliga uppväxtområden för öring, är sträckan idag laminärt strömmande med liten tillgång till sten och block som skapar ståndplatser. Troligen har även en stor del av lekstenen spolats bort vilket påverkar öringens fortplantningsmöjligheter negativt. Strömhastigheten är, som angetts ovan, till större delen laminärt strömmande, men med inslag av svagt strömmande partier. Bottensubstratet domineras av större sten och mindre block medan alla större block rensats bort. Grus och mindre sten förekommer sparsamt. Vattenvegetationen utgörs av måttliga mängder Fontinalis samt övervattensväxter. För att i möjligaste mån återställa lek- och uppväxtmöjligheterna för öring på sträckan behöver i första hand en stor del av de bortrensade blocken återföras till ån. Återföringen av block bör kompletteras med tillförsel av leksten för att skapa nya lekbottnar för öringen. En stor del av arbetet kan troligen genomföras med en grävmaskin gående i ån. Lämplig nedfart till ån måste dock iordningställas eftersom ingen väg passerar nära vattendraget. Arbetet måste därför troligen utföras med såväl grävmaskin som en lastare som för fram leksten till ån. Tabell 10. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 1 Uppväxt: 1 Ståndplats: 1 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,3 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Kraftig rensning Saknas 5-50 < 6 Figur 6. Fotona visar biotopbilder med rensade block.

13 Delsträcka 7 Biotopbeskrivning Sträcka 7 är en tämligen bred och djup del av Lillån. Viss rensning tycks trots detta ha genomförts då större block delvis tycks ha flyttats. Rensningens påverkan på strömförhållandena har troligen varit liten, men förflyttningen av blocken har gjort sträckan mera homogen med mindre variation av habitaten. Generellt saknar sträckan betydelse som reproduktionsområde för öring, men det är möjligt att större öring kan uppehålla sig här. Strömhastigheten är mestadels lugnflytande, även om mindre sträckor är svagt strömmande. Djupet kunde inte skattas på sträckan och följaktligen var det även svårt att på ett säkert sätt avgöra bottensubstratet och vegetationsförhållandena. Troligen består dock bottensubstratet av en mängd olika fraktioner, även med inslag av både grov- och findetritus. Den synliga vattenvegetationen utgjordes av övervattensväxter och flytbladsväxter. Inga åtgärder år aktuella. Tabell 11. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 0 Uppväxt: 0 Ståndplats: 1 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) Osäkert Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Försiktig rensning Saknas < 5 < 6 Figur 7. Biotopbilder från sträcka 7.

14 Delsträcka 8 Biotopbeskrivning Föreliggande sträcka har tidigare sannolikt utgjort en viktig reproduktionslokal för öring. Den rensning som gjorts har emellertid på ett allvarligt sätt förändrat förutsättningarna. Ån är delvis, genom att mindre öar ligger mitt i vattendraget, indelad i två fåror. Merparten av alla block och större stenar har tagits bort från den södra fåran där nästan allt vatten går idag. Den norra fåran är mera opåverkad, men vattenflödet är här litet. I denna del av ån finns dock fortfarande goda uppväxtmöjligheter, förutsatt att vattenflödet är tillräckligt. Övre avgränsningen mot delsträcka 9 utgörs av en tröskel. Vattnet är nästan helt strömmande, även om vattenhastigheten i den norra fåran är lägre. Bottensubstratet domineras av sten och block. Mindre fraktioner, såsom mindre sten och grus, tycks vara sparsamt förekommande. Vattenvegetationen utgörs av Fontinalis. Påverkansgraden är hög och betydande mängder sten och block bör återföras till ån. Kompletteringar bör även ske med leksten. Utplaceringen av stenarna görs om möjligt på ett sätt som ökar tillflödet av vatten till norra fåran. Troligen kan en stor del av arbetet utföras med samverkande lastare och grävare, där maskinerna åtminstone delvis går i ån. Intilliggande mark ingår i ett av Sveaskogs naturvårdsområden vilket bör gynna utförandet och tillgängligheten. Inga vägar löper dock, så vitt känt, nära ån. Tabell 12. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 0 Uppväxt: 1 Ståndplats: 1 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,3 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Kraftig rensning Saknas 5-50 < 6 Figur 8. Vänstra fotot visar rensad sträcka med opåverkad fåra på södra sidan av Lillån. Högra fotot visar tröskel i övre delen av sträckan.

15 Delsträcka 9 Biotopbeskrivning Ån är på sträckan bred och synes delvis vara relativt djup. Trots förutsättningarna har rensning utförts varvid större block tagits bort och lagts invid stranden. I vilken grad rensningen påverkat strömförhållandena är svårt att avgöra, men troligen har sträckans potential som uppehållsplats för äldre öring minskat. Merparten av sträcka 9 utgörs av lugnflytande vatten, med inslag av svagt strömmande partier. Bredden och djupet gör ån tämligen svåröverskådlig varför bedömningen av bottensubstrat och vattenvegetation är något osäker. Av observationerna att döma domineras sträckan av minerogent material, främst grus, sten och block. Vattenvegetationen utgörs av övervattensväxter, flytbladsväxter samt även mossor. En mindre nacke noterades på sträckan, koordinater På vissa platser bör block om möjligt återföras till ån. Tröskeln som avgränsar delsträcka 9 mot delsträcka 8 bör sänkas av för att öka strömhastigheten på sträcka 9. Tabell 13. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 0 Uppväxt: 1 Ståndplats: 1 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,8 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Försiktig rensning Saknas 5-50 < 6 Figur 9. Biotopbilder från sträcka 9.

16 Delsträcka 10 Biotopbeskrivning En gammal dammrest på platsen visar på historisk användning av strömsträckan. Ån är bitvis smal, vilket även detta kan vara en effekt av verksamheten på platsen. En mindre sidofåra löper parallellt med ån. Fåran är ca 1-1,5 m bred med varierande strömförhållanden. Troligen utgör denna en god uppväxtbiotop för öring. Huvudfåran är starkt påverkad av rensning och stora mängder block har lagts upp på stranden. Sträckan har en varierande strömbild, men merparten utgörs av strömmande vatten. Två höljor noterades på sträckan, koordinater samt Bottensubstratet domineras av block, sten och grus. Troligen sedimenterar även mindre material i höljorna. Vattenvegetationen utgörs av Fontinalis och övervattensväxter. De block som rensats bort bör återföras till ån. Utöver detta bör kompletteringar ske med leksten. En liten bit nedströms sträckan passerar en bro, men tillgängligheten för maskiner är begränsad. Röjning av träd och sly kan bli nödvändig för att en maskin ska nå lokalen. En maskin på plats kan dock troligen arbeta i vattendraget, under lämplig vattenföring. Tabell 14. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 1 Uppväxt: 2 Ståndplats: 2 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,5 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Kraftig rensning Dammrest 5-50 < 6 Figur 10. Vänstra fotot visar utlopp i en hölja i lugnflytande vatten i avgränsningen mot sträcka 9. Högra fotot visar rensning/kanalisering i höjd med dammresterna.

17 Delsträcka 11 Biotopbeskrivning Sträcka 11 är en lång, mestadels lugnflytande, sträcka omgiven av våtmarker och kärr. Ingen mänsklig aktivitet tycks ha påverkat sträckan. Svårigheter med åtkomst och djupförhållanden medför att medeldjup, bottensubstrat och vattenvegetation var svåruppskattat. Åns bredd uppskattades delvis till ca 30 m. Bottensubstratet består dock troligen av en mängd olika material, såväl minerogena som organiska och antagligen hittas fraktioner från lera upp till block på sträckan. Vattenvegetationen domineras av övervattensväxter, t ex vattenklöver, starr, bladvass och säv. utgörs av Fontinalis och övervattensväxter. Även flytbladsväxter och undervattensväxter med hela blad observerades dock. Inga åtgärder är aktuella. Tabell 15. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 0 Uppväxt: 0 Ståndplats: 0 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) Osäkert Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Ingen Saknas 0 < 6 Figur 11. Biotopbilder från sträckan.

18 Delsträcka 12 Biotopbeskrivning Nedströms kvarnen vid Ryfors Gård ligger en kraftigt rensad strömsträcka. Ån löper i dels naturfåran, dels i den gamla kvarnrännan. Trots att lokalen är starkt påverkad av rensningsåtgärder synes lek- och uppväxtmöjligheterna för öring vara goda. Även i kvarnrännan finns goda habitat för öringungar. Sträckan är mestadels svagt strömmande strömmande. Bottensubstratet utgörs av hårdbotten, främst mindre block med inslag av sten och grus. Vattenvegetationen utgörs av måttliga mängder Fontinalis. Områdets kulturmiljövärden medför att inga fiskevårdande åtgärder bör genomföras. Stenvalvsbron inom området redovisas som vägpassage 5. Tabell 16. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 2 Uppväxt: 2 Ståndplats: 2 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) (inkl kvarnränna) 0,25 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Kraftig rensning Dammrest/stenbro 5-50 < 6 Figur 12. Vänstra fotot visar sträcka nedströms vägpassage 4. Högra fotot visar sträckan mellan vägpassage 5 och upp till nuvarande dämme vid Ryfors Gård.

19 Delsträcka 13 Biotopbeskrivning Dammen uppströms Ryfors Gård är enligt uppgift från markägare till stor del igensedimenterad. Bottensubstratet består därför troligen mestadels av finpartikulärt material, som t ex findetritus och lera, men möjligen även av grovdetritus som förts med strömmen till dammen. Vattenvegetationen är måttlig och består av övervattensväxter som t ex starr mm i strandzonen och flytbladsväxter ute i dammen. Inga åtgärder är aktuella i dagsläget. Kommer en avsänkning av dammen att ske, se åtgärdsförslag Vandringshinder 3, kommer möjligen viss biotopvård att bli aktuell. Tabell 17. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 0 Uppväxt: 0 Ståndplats: 0 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) Osäkert Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Ingen Saknas 0 < 6 Figur 13. Dammen.

20 Delsträcka 14 Biotopbeskrivning Mellan dammen vid Ryfors Gård och sjön Römningen är vattenbiotoperna likartade. Ingen större mänsklig påverkan synes ha skett frånsett påverkan från intilliggande marker. Sträckan saknar helt betydelse som reproduktionsområde för öring. I övre delen av sträckan har mader restaurerats och beskuggningen av vattendraget är här obefintlig. Delvis kunde vattendraget inte observeras på grund av intilliggande våtmarker. Sannolikt består bottensubstratet av såväl organiskt som minerogent material. Troligen finns ett brett spektra av olika fraktioner. Vattenväxtligheten är vanligen sparsam med främst övervattensväxter och flytbladsväxter. Inga åtgärder är aktuella. Skapande av skyddszoner längs vattendraget är alltid önskvärt, men den dåliga beskuggningen i övre delen av sträckan beror av restaureringsarbetet och därför är sannolikt ingen plantering av buskar och träd aktuell. Tabell 18. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Sjön Römningen Lekområde: 0 Uppväxt: 0 Ståndplats: 0 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,5 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Ingen Saknas 5-50 < 6 Figur 14. Biotopbilder från sträckan.

21 Delsträcka 15 Biotopbeskrivning Delsträcka 15 utgör nedre delen av Lillån mellan sjöarna Hängasjön och Römningen. Sträckan omedelbart uppströms Römningen består av lugnflytande vatten med ett närområde av huvudsakligen våtmark. Just före avgränsningen mot delsträcka 16 vidgas ån i en mera dammliknade miljö. Ingen mänsklig påverkan på vattenbiotopen synes ha skett på sträckan. Sträckan saknar helt betydelse som reproduktionsområde för öring. Delvis kunde vattendraget inte observeras på grund av intilliggande våtmarker. Sannolikt består bottensubstratet av såväl organiskt som minerogent material. Troligen finns ett brett spektra av olika fraktioner, men i den dammliknande miljön dominerar troligen findetritus. Vattenväxtligheten har en tämligen liten utbredning med främst övervattensväxter och flytbladsväxter. Inga åtgärder är aktuella. Tabell 19. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Sjön Römningen Lekområde: 0 Uppväxt: 0 Ståndplats: 0 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) Osäkert Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Ingen Saknas < 5 < 6 Figur 15. Biotopbilder från sträckan.

22 Delsträcka 16 Biotopbeskrivning Utloppet i den dammliknande miljön på delsträcka 15 utgörs av en kraftigt strömmande sträcka. Sträckan, där det tidigare sannolikt har funnits en kvarn, stamp, såg eller liknande, har blivit kraftigt rensad, möjligen även delvis rätad, se vänstra fotot nedan. I stort sett samtliga block har flyttats in till kanten. God fallhöjd, i kombination med de rensningsåtgärder som genomförts, ger en hög strömhastighet på sträckan. Rensningen av större block tycks ha medfört att grus och mindre sten spolats bort, varför bottnen främst består av större stenar och mindre block. Vattenvegetationen utgörs av måttliga mängder mossa, Fontinalis. Sträckans potential som öringbiotop är god, men påverkas starkt negativt av den omfattande rensning/rätning som skett. I synnerhet i nedre delen är påverkan stark, men rensning har skett längs hela sträckan. Rensningen har även medfört att antalet ståndplatser för äldre individer är lågt. Återutläggning av de block som rensats bort är nödvändigt för att återställa sträckan som öringbiotop. Delvis kan detta troligen göras för hand, men även leksten bör tillföras, och materialet måste då tas utifrån. Arbetet med att få ned maskiner till är troligen tämligen arbetskrävande. För att få effektivitet i arbetet bör arbetet utföras av grävmaskin i samarbete med lastare/dumpers. Tabell 20. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 1 Uppväxt: 1 Ståndplats: 1 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,30 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Kraftig rensning Dammrest 5-50 < 6 Figur 16. Vänstra fotot visar kraftigt rensad sträcka. Högra fotot visar biotopbild från övre delen av sträckan.

23 Delsträcka 17 Biotopbeskrivning Uppströms den gamla dammanläggningen är Lillån förändras karaktären helt. Lillån blir tämligen bred och djup. Medeldjupet kan inte avgöras, men är troligen relativt högt. En försiktig rensning tycks trots detta ha skett då ett antal större block lagts intill stranden. Troligen har effekten av rensningen varit liten på strömförhållandena, men förflyttningen av blocken har gjort sträckan mera homogen med mindre variation av habitaten. Vattenhastigheten är låg och det kan antas att bottnen består av olika fraktioner. Sannolikt förekommer såväl organogent som minerogent material. Vattenvegetationen är sparsam och endast Fontinalis noterades. Generellt saknar sträckan betydelse som reproduktionsområde för öring, men det är möjligt att större öring kan uppehålla sig här. Inga åtgärder är aktuella. Tabell 21. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 0 Uppväxt: 0 Ståndplats: 0 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) Osäkert Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Försiktig rensning Saknas Figur 17. Biotopbild från sträcka 17.

24 Delsträcka 18 Biotopbeskrivning Nedströms Kvarntorpet, en rest efter tidigare kvarnverksamhet, finns en strömsträcka som rensats kraftigt. I nedre delen av sträckan har samtliga större block forslats bort och lagts upp längs strandkanten. I övre delen finns bitvis två fåror, skapade delvis upplagda stenrader, delvis av mindre öar. Strömförhållandena är varierande med omväxlande strömmande partier avlösta av svagt strömmande sträckor. Nedre delen av sträckan består dock helt av snabbt strömmande vatten. Grus och mindre sten tycks i stor utsträckning ha spolats bort, varför bottnen främst består av större stenar och mindre block. Vattenvegetationen utgörs av måttliga mängder mossa, Fontinalis. Påverkansgraden är betydande på sträckan vilket har haft en starkt negativ effekt på lek- och uppväxtmöjligheterna för öring. Leksten saknas i stor utsträckning medan förutsättningarna är något bättre vad gäller uppväxtmöjligheter och ståndplatser för äldre fisk. I första hand bör utläggning av bortrensade block göras, men en viss tillförsel av lämpligt lekmaterial utifrån är nödvändig. De stenrader som lagts upp begränsar vattenflödet in i vissa åfåror och bör därför öppnas upp. Tillgängligheten är tämligen god på sträcken eftersom en större väg passerar över ån i sträckans övre del. Arbetet bör dock ske i samarbete mellan grävmaskin och lastare/dumpers. Tabell 22. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 1 Uppväxt: 2 Ståndplats: 2 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,20 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Kraftig rensning dammrest 5-50 < 6 Figur 18. Vänstra fotot visar kraftigt rensad sträcka. Högra fotot visar biotopbild från övre delen av sträckan där ån delvis delats i två fåror.

25 Delsträcka 19 Biotopbeskrivning Uppströms dämmet vid Kvarntorpet har Lillån dämts in på en tämligen lång sträcka. Vandringshindrets fallhöjd är ca 1,2 m vilket troligen har betydelse långt uppströms, sannolikt även på nästkommande sträcka 20. Indämningen har medfört att vattenhastigheten är låg på hela sträckan. Bottenmaterialet är sannolikt det ursprungliga, med olika fraktioner av minerogent material, men har troligen delvis överlagrats med finpartikulärt material, både organiskt och minerogent. Vattenvegetationen är sparsam och utgörs av övervattensväxter. Indämningen har medfört att sträckan saknar betydelse för öringens reproduktion. Fiskevårdsåtgärder på sträckan beror av vilka åtgärder som vidtas vid vandringshinder 4. En utrivning eller avsänkning av detta hinder skulle öka vattenhastigheten uppströms och eventuellt återskapa tidigare strömsträckor. Möjligen kan ett behov av biotopvård vara nödvändigt efter en avsänkning. Tabell 23. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 0 Uppväxt: 0 Ståndplats: 0 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) Osäkert Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Indämning Saknas 5-50 < 6 Figur 19. Biotopbild tagen strax uppströms vandringshinder 4.

26 Delsträcka 20 Biotopbeskrivning I anslutning till en dammrest (koordinat ) ligger en delvis kraftigt rensad strömsträcka. Sträckan är i dess övre del uppdelad i två vattendragsfåror, en följd av verksamheten på platsen. Bortforslingen av större block har medfört att strömhastigheten ökat vilket lett till att en stor del av mindre fraktioner som grus och mindre sten spolats bort. Bottensubstratet domineras därför av större stenar och mindre block. Vattenvegetationen är måttlig och utgörs främst av Fontinalis. Sträckan är av potentiell stor betydelse för öringens reproduktion, men den betydande påverkan som skett till följd av rensningsåtgärderna har lett till att både lek- och uppväxtområdena försämrats. Biotopvårdsåtgärder bör fokusera på att återutlägga block och stenar som rensats bort, men även att tillföra lekmaterial i lämpliga fraktioner. Tillgängligheten för maskiner är tämligen god då en mindre väg passerar sträckans övre del. Tabell 24. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 2 Uppväxt: 2 Ståndplats: 2 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,20 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Kraftig rensning dammrest 5-50 < 6 Figur 20. Biotopbilder från sträcka 20.

27 Delsträcka 21 Biotopbeskrivning Påföljande sträcka utgörs av en idag lugnflytande sträcka. Möjligen kan den fortfarande vara något indämd jämfört med ursprungliga förhållanden. Ingen yttre påverkan kunde noteras på vattenbiotopen, men rester efter tidigare verksamheter återfanns på sträckan (koordinat ). Sträckan karaktäriseras av lugnflytande vatten, med små inslag av svagt strömmande partier. Bottensubstratet varierar sannolikt inom sträckan beroende på strömhastighet och djup. Troligen återfinns ett flertal olika fraktioner på sträckan. Vattenvegetationen är måttlig med förekomst av övervattensväxter, flytbladsväxter, Fontinalis samt undervattensväxter med såväl hela som fingrenade blad. Sträckan saknar betydelse för öringens reproduktion. Möjligen kan äldre öring uppehålla sig på sträckan. Inga åtgärder är aktuella. Tabell 25. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 0 Uppväxt: 0 Ståndplats: 1 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,80 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Ingen dammrest Figur 21. Biotopbilder från sträcka 21.

28 Delsträcka 22 Biotopbeskrivning Längs delsträcka 22 tycks stora mängder block och sten vara upplagda och med hänsyn till vattendragets raka sträckning är det möjligt att ån blivit rätad. Påverkansgraden är i så fall betydande och kan ha orsakat en sänkning av Hängasjön. Hela sträckan har en laminärt svagt strömmande karaktär. Bottensubstratet synes domineras av hårdbotten, framförallt block, sten och grus. Vattenväxtligheten är måttlig med förekomst framförallt av, Fontinalis. Sträckan saknar betydelse för öringens reproduktion. Inga åtgärder är aktuella. Möjligen kan större block läggas ut i syfte att skapa en mera varierad strömbild och ståndplatser för äldre fisk. Tabell 26. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Lekområde: 0 Uppväxt: 0 Ståndplats: 1 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,50 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Rätad Saknas > 50 < 6 Figur 22. Vänstra fotot visar biotop. Högra fotot visar upplagda höga av block.

29 Delsträcka 23 Biotopbeskrivning Sträckan närmast Hängasjön är rak och vattendraget kan vara rätat eller omgrävt. Detta kan vara en indikation på att en sjösänkning genomförts vid något tillfälle. Närmare uppgifter om en eventuell sjösänkning saknas. Enligt Riksantikvarieämbetet finns på platsen lämningar efter blästbruk. Vattenhastigheten är mestadels låg, även om mindre partier har en svagt strömmande karaktär. Bottensubstratet kan förväntas bestå av olika material och fraktioner, såväl organogens som minerogena. Hela Vattenväxtligheten är sparsam med förekomst av övervattensvegetation, flytbladsväxter och Fontinalis. Sträckan saknar betydelse för öringens reproduktion. Inga åtgärder är aktuella. Tabell 27. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Startkoordinat x-y Slutkoordinat x-y Öringbiotop (klass 0-3) Hängasjön Lekområde: 0 Uppväxt: 0 Ståndplats: 1 Längd (m) Areal (m 2 ) Medelbredd (m) Medeldjup (m) ,80 Påverkan Strukturelement Beskuggning (%) Död ved (st/100 m) Omgrävd Saknas 5-50 < 6

30 3.2 Närområdeskartering Den kartering av närområdet som gjorts längs Lillån redovisas nedan i tabellform. Sida avser V = vänster och H = höger, räknat från nedströmspunkt. Med numrering under Dominerande närmiljö avses 3 = >50%, 2 = 5-50% och 1 = <5%. Skyddszon anges endast vid produktionsskog eller artificiell mark inom närområdet. Tabell 28. Närområdeskaraktär. Str. Sida Längd Dominerande närmiljö Dom. träd Skyddszon Kommentar (m) Bredd 0-3 Typ 1 V 142 LS4 A1, LS3 Ädellöv 2 LS4 2 H 104 LS4 BAG Al, ädellöv 1 LS4 Delvis brant 3 V 60 A1 LS4 1 LS4 4 H 38 LS4 Al, ädellöv Brant 5 H 55 LS4 A2 Al, ädellöv Avverkade träd 6 H 109 A2 LS4 LS3 Al 1 LS4 7 V 97 LR GL, BAR Björk 1 8 H 178 BAR LG Gran 1 LS4 9 V 145 LR LG Björk 10 H 252 LVK3 Vide 11 V 376 BAG BAS LS4 Gran 1 LS4 12 V 60 K BLG BLR 2 BLG 13 H 98 LS4 VK3, BAG Björk 14 H 72 BAG LS4 2 LS4 15 H 159 BLS4 Björk, tall 16 V 85 BAG BAS LS4 Gran 2 LS4 Brant 17 V 74 VK3 BLS4 Al Gammal asp 18 H 61 VK1 19 V 46 BLS4 Björk, gran 20 H 116 LS4VK3 Al 21 V 54 VK2 VK3, LS4 Al 22 H 195 LS4VK3, LS4 Al Spärrgreniga ekar, hassel 23 V 92 LS4, BLS4, VK3 Gran 24 V 168 BLS4 VK1, LS4VK3 BAS Spärrgreniga ekar 25 V 249 Ö3 Ö1 Övergiven mark 26 V 180 Ö3 Ö1 Övergiven mark 27 H 206 VK2 Al, vide 28 V 187 VK2 29 V 379 VK2 LR 30 H 249 VK2 VK3LS4 31 V 250 VK2 RBL Björk, tall 32 H 248 VK2 RBL Björk, tall 33 V 555 VK2 34 H 610 LS4VK3 LR, BAR BAG 35 V 226 VK3 LS4, VK1 Al, björk 36 H 191 LS4VK3 Å2 Al 37 H 112 LGVK3 LRVK3, VK1 Al, björk 38 V 138 LS4 Al 39 V 44 A V 167 LG A1 Al 0 41 H 165 A1 LS H 124 A1 LG 0 43 V 83 Ö1 LG, LS4 44 H 197 LG LS4 Å2 Al 1 LS4 Brant 45 V 147 VK1 LR, BAR LG 46 V 178 VK3 LR 47 H 86 LS4 48 H 101 LR VK3 Björk 2 VK3 49 H 206 LS4VK3 LR Björk 2 VK3

31 Str. Sida Längd Dominerande närmiljö Dom. träd Skyddszon Kommentar (m) Bredd 0-3 Typ 50 V 185 BAR BAG LR Gran 51 V 39 K LS4VK3 1 VK3 52 H 1858 VK2 LS4VK3 BAG 53 V 1732 VK2 LS4VK3 Björk 54 V 178 VK2 VK3,LR 55 V 469 Ö1 56 H 148 BAG 57 H 260 VK2 58 H 38 BAG 1 LS4 59 H 255 Ö1 Ö3 60 V 371 VK1 A2 61 H 472 VK1 Ö3 A2 62 H 447 VK2 LS4VK3 63 V 405 VK2 LS4VK3 64 H 172 LS4VK3 VK2 65 V 377 LS4, Ö1, VK2 A1 Ädellöv 66 V 148 LS4, Ö1, A2 Ädellöv 2 LS4 67 H 208 LR BAR; GL, BAG LS4 Björk, gran 1 LS4 68 H 44 A1 LS4 1 LS4 69 V 89 LS4VK3 Ls4 Al, vide 70 H 240 LS4VK3 LS4 Al 71 V 128 VK2 LS4VK3 72 V 128 LS4VK3 VK2 Al, vide 73 H 297 BLS4 LR BAG Några grova alar 74 V 68 BLS4 Ö2, BAG Al 75 V 176 BLS4 LR, LS4VK3 Al, björk 76 V 270 BAR LS4, LG 2 LS4 77 H 85 LR LS4 Björk 1 LS4 78 H 170 K LS4, BAR LR 1 LS4 79 V 168 Ö1, Ö3, VK1 A2 80 H 257 LR GL, LS3, LS4 A2 Al 1 LS4 81 V 93 LG LS4, LR Al Gammal ek 82 V 122 LG BAG, LR 83 V 126 LR, LG, LS4 84 H 256 LR LG, LS4 Gammal al

32 3.3 Vandringshinder Sammanlagt noterades fyra vandringshinder vid karteringen av Lillån. Samtliga bedömdes som definitiva hinder för såväl mört som öring. Naturfåran, Beskrivning I nedre delen av naturfåran, strax innan Lillåns utlopp i Helgeån, finns ett vandringshinder bestående av block. Hindret synes vara naturligt, men det är möjligt att det kan ha skapats i samband med anläggandet av kraftverkskanalen. Vandringshindret ligger precis intill en uppbyggd vall som skiljer naturfåran från kraftverkskanalen och det kan inte uteslutas att blocken rasat ned från vallen. Hindret bedöms som definitivt för all fisk. Möjligen kan öring passera vid hög vattenföring. Fallhöjden uppskattas till ca 0,7 m. Fri fiskvandring mellan Helgeån och Lillån förutsätter åtgärdande av hindret i naturfåran. Partiell borttagning av block i kombination med uppbyggnad av bottnen nedströms hindret är sannolikt en lämplig metod för åtgärdande. En hel utrivning av hindret riskerar att ett nytt hinder skapas precis uppströms. I samband med ett åtgärdande av vandringshindret bör även möjligheterna att öka minimitappningen i naturfåran undersökas. Figur 22. Vy från nedströmsläge.

33 Veka kraftverk, Beskrivning Veka kraftverk är beläget i samhället Delary i nedre delen av Lillån. En kraftverkskanal har anlagts som mynnar direkt i Helgeån. Parallellt med kraftverkskanalen löper naturfåran, som vid karteringstillfället hade en tämligen liten vattenföring. Kraftverket är ett definitivt vandringshinder för all fisk. Kraftverkets fallhöjd skattades vid besöket till ca 3 m. Ägare till kraftverket är GW Kraft AB. Iordningsställande av en fiskväg vid kraftverket skulle leda till att fria vandringsvägar etablerades från det nedre vandringshindret i naturfåran, se föregående sida, upp till Ryfors Gård. Inom denna sträcka återfinns i stort sett alla reproduktionsområden för öring mellan Helgeån och sjön Römningen. Anläggandet av en eventuell fiskväg vid Veka kraftverk bör samordnas med åtgärder vid vandringshindret i naturfåran, i syfte att möjliggöra vandring av fisk till och från Helgeåns huvudfåra. I samband med ett anläggande av fiskväg bör även möjligheterna att öka minimitappningen i naturfåran undersökas. Kraftverksområdets struktur begränsar möjligheterna för anläggande av fiskvägar. På södra sidan av dämmet går kraftverkskanalen under mark och passerar strax nedströms en väg. Södra sidan av dämmet kan därför inte utnyttjas för anläggande av fiskväg. Norra sidan är tämligen brant och skyltar på platsen tyder på att VA-ledningar grävts ned intill ån. Troligen skulle dock norra sidan kunna nyttjas för anläggande av ett omlöp, men med tämligen brant lutning. VA-ledningarnas dragning är dock avgörande för konstruktionen alternativt möjligheten att flytta dessa. Tillgängligheten är i övrigt god för maskiner med en mindre väg som löper intill ån, sannolikt för att underlätta underhåll av VA-ledningar. Som alternativ till ett omlöp på norra sidan av ån kan en teknisk fiskväg anläggas vid dammen. Troligen finns möjlighet att anordna såväl kammartrappa som denilränna. Den idealiska lösningen vid Veka kraftverk borde med nuvarande omständigheter vara att anlägga två fiskvägar, en i naturfåran och en i kraftverkskanalen. Detta för att ge fisk som simmar upp genom kraftverkskanalen möjlighet att vandra upp. Risken är i dag betydande att flertalet fiskar väljer kraftverkskanalen för sin uppvandring eftersom vattenflödet i denna tydligt överstiger naturfåran. Tyvärr är detta svårgörligt genom att kanalen delvis ligger under mark och dessutom passerar en väg. Figur 22. Vänstra fotot visar nedströmsvy. Högra fotot sedd från intagskanalen till kraftverket.

34 Damm Kraftverkskanal 3,5 m 5,8 m 6 m Väg Betongöverfall Naturfåra Bro Figur 22. Översiktlig skiss över kraftverksområdet.

35 Ryfors Gård, Beskrivning Dammen vid Ryfors gård ligger strax uppströms väg 120 vid samhället Ryfors. På platsen har verksamheter som handpappersbruk och kvarn funnits. Strax nedströms dammen finns även en äldre stenvalvsbro. Idag bedrivs ingen verksamhet vid dammen, men manuell reglering av vattennivån sker. Dämmet som helhet synes inte vara i särskilt gott skick och djupet i dammen är lågt till följd av långvarig sedimentation. Intill dammen ligger tre mindre dammar som försörjs med vatten från dammen. I dammarna har ägaren planterat ut fisk. Vattenflödet till dammarna är lågt, ca 20 l/s. Regleringen av dammen kompliceras enligt ägaren av utförda återställningsarbeten av mader uppströms. Dammen är idag ett definitivt vandringshinder för all fisk. Fallhöjden skattades vid besöket till ca 1,5 m. Ägare är Per Nordqvist, Ryfors Gård. Fria fiskvandringsvägar vid Ryfors skulle förbinda nedströms liggande reproduktionsområden med dels sjön Römningen, dels de reproduktionsområden som finns i Lillån uppströms Römningen. Vid en eventuell avsänkning av dammen skulle dessutom ytterligare reproduktionsarealer för öring erhållas. En utrivning/avsänkning alternativt anläggande av överlöp är ur fiskens synpunkt att föredra jämfört med iordningsställande av fiskvägar, men kan med hänsyn till kulturmiljön vara svår att genomföra. Möjligheterna att sänka av dammen bör dock undersökas. Notera att kulturmiljön inte begränsas endast till de verksamheter som tidigare pågått vid ån, utan även intilliggande kulturmarker med bl a gårdstomt och hagar måste beaktas. Anläggandet av en naturliknande fiskväg, d v s ett omlöp begränsas av närområdets karaktär. På åns västra sida löper den tidigare kvarnrännan parallellt med åfåran fram till vägbron medan det på östra sidan ligger tre dammar med inplanterad fisk. Byggandet av ett omlöp med utlopp i kvarnrännan är dock inte optimalt med hänsyn till svårigheterna för fisken att hitta vandringsvägen, då endast en mindre del av vattenflödet i ån bedöms passera här. I stället bör fokus ligga på möjligheterna att anlägga ett omlöp på åns östra sida. Vidare studier av området bör dock företas. Figur 22. Vänstra fotot visar dämmets östra del. Högra fotot visar kvarnrännans övre del.

36 Damm Intagskanal 25 cm till dammar Kvarnränna Ålkista Damm Kvarnhus Damm Damm Stenvalvsbro Bro Figur 22. Översiktlig skiss över området.

37 Kvarntorpet, Beskrivning Vandringshindret vid Kvarntorpet utgörs av lämningar efter kvarnverksamhet. Dammen har bestått av två, helt eller delvis, stensatta vattendragsfåror, troligen en kvarnränna samt ett högflödesutskov. I övre delen av varje fåra ligger trösklar av sten och block, möjligen nedrasade alternativt ditplacerade, som orsakar en indämning av vattendragssträckan uppströms. Tillgängligheten till dammen är god med en större väg som passerar omedelbart uppströms dammen. Dammen är idag ett definitivt vandringshinder för all fisk. Fallhöjden skattades vid besöket till ca 1,2 m. Åtgärdande av fiskpassage vid Kvarntorpet skulle öppna fri vandring av fisk mellan sjöarna Römningen och Hängasjön, samt även förbinda de reproduktionsområden som finns upprespektive nedströms dammen. Borttagande av de stenar och block som ligger i övre delen av respektive fåra skulle medföra en avsänkning av vattennivån uppströms, och eventuellt återskapa reproduktionsområden för öring. En avsänkning skulle även underlätta uppvandring av fisk förbi dammen, men måste eventuellt kombineras med viss utläggning av block nedströms. I andra hand kan en naturliknande fiskväg, ett s k omlöp, anläggas på vänstra sidan av ån. Oavsett vilken lösning som föredras bör närmare studier av arkeolog genomföras före byggstart och eventuellt även delta under byggtiden. Figur 22. Översiktsbilder över vandringshindret.

38 Trösklar av block Stensatt mittparti Bro Figur 22. Översiktlig skiss över området.

39 3.4 Biflöden / diken Antalet noterade biflöden och diken längs Lillån är litet. Tre mindre tillflöden och inga diken noterades vid vattendragskarteringen. Resultatet redovisas i korthet i nedanstående tabell. Tabell 29. Beskrivning av sträckans fysiska förutsättningar. Nr Sida Koordinat x-y A-sträcka B-sträcka Bredd (m) Djup (m) Flöde (l/s) 1 Höger ,0 0,2 5 2 Höger ,0 0,4 5 3 Höger ,5 0, Vägpassager Sammanlagt noterades 9 vägpassager av olika typer i Lillån mellan utloppet i Helgeån och Hängasjön. Ingen bro utgör vandringshinder för fisk. Vägpassage 1, I samhället Delary noterades en stenvalvsbro med ett valv, använd för allmän trafik. Vägområdesbredden uppmättes till 4 m. Bron saknar viltstängsel och landpassage för djur. Bron finns upptagen på Riksantikvarieämbetets hemsida som fornlämning (nr 92), men anges som tämligen modern bro. Figur 22. Vägpassage 1.

40 Vägpassage 2, Uppströms dammen i Delary finns sannolikt enskild bro. Sveaskogs marker ligger på sydvästra sidan av ån och bron nyttjas troligen för trafik avsedd för avverkning mm. Bron saknar viltstängsel och iordningsställd landpassage för djur. Djur har dock inga problem att passera över vägen. Figur 22. Vägpassage 2. Vägpassage 3, Vägpassage 3 är en enskild bro, uppbyggd av trä, men med stensatta brofundament. Stensättningen kan indikera att det tidigare funnits en annan bro eller verksamhet på platsen. Vägområdesbredden är 4 m. Bron saknar viltstängsel och iordningsställd landpassage för djur. Djur har dock inga problem att passera över vägen. Figur 22. Vägpassage 3.

41 Vägpassage 4, En modern betongbro, ingående i Väg 120, passerar Lillån vid det mindre samhället Ryfors. Den moderna bron har ersatt den äldre stenvalvsbron omedelbart nedströms, se Vägpassage 5. Vägområdesbredden är 10 m. Bron saknar viltstängsel och iordningsställd landpassage för djur. Figur 22. Vägpassage 4. Vägpassage 5, Nedströms Väg 120 ligger en äldre stenvalvsbro med tre runda valv. Bron används inte idag, men sköts delvis av Länsstyrelsen i Kronobergs län. Närboende uppger att bron är från 1700-talet. Vägområdesbredden uppmättes till 4 m. Bron saknar viltstängsel och landpassage för djur. Bron finns upptagen på Riksantikvarieämbetets hemsida som fornlämning (nr 155). Figur 22. Vägpassage 5.

42 Vägpassage 6, Strax nedströms sjön Römningen ligger en modern betongbro för allmän trafik. Vägområdesbredden uppmättes till 4 m. Bron saknar viltstängsel och landpassage för djur. Figur 22. Vägpassage 6. Vägpassage 7, Just nedströms vandringshindret vid Kvarntorpet passerar en modern betongbro för allmän trafik. Bron saknar viltstängsel och landpassage för djur. Figur 22. Vägpassage 7.

43 Vägpassage 8, En träbro har anlagts över en äldre stensättning, troligen en del av en kvarnlämning. Stensättningarna över vilka bron har anlagts tyder dock på att en bro tidigare funnits på platsen. Bron är enskild och anpassad för mindre vägtrafik. Vägområdesbredden uppmättes till 3 m. Bron saknar viltstängsel och landpassage för djur. Figur 22. Vägpassage 8. Vägpassage 9, En modern betongbro för allmän trafik ligger i övre delen av Lillån, några hundra meter nedströms Hängasjön. Vägområdesbredden uppmättes till 6 m. Bron saknar viltstängsel och landpassage för djur. Figur 22. Vägpassage 7.