Program för samordnad recipientkontroll åren inom Motala Ströms Vattenvårdsförbunds verksamhetsområde
|
|
- Lina Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Program för samordnad recipientkontroll åren inom Motala Ströms Vattenvårdsförbunds verksamhetsområde 1. Bakgrund I tillståndsbeslut enligt miljöbalken och tidigare miljöskyddslagen föreskrivs bland annat att den som utövar miljöfarlig verksamhet ska kontrollera dess inverkan på den yttre miljön. Kontrollprogrammen kan omfatta såväl utsläpps- som recipientkontroll. Recipientkontrollprogrammen skall ge underlag för bedömningar av utsläppens effekter på recipienten. Följande program, med inriktning på recipientkontroll, omfattar vattenkemiska, fysikaliska och biologiska provtagningar inom Motala Ströms Vattenvårdsförbunds (MSV) verksamhetsområde. 2. Verksamhetsområde Motala ströms vattenvårdsförbunds verksamhetsområde omfattar: a. Motalaströms avrinningsområde (67) nedströms Vätterns utlopp samt Mjölnaåns delavrinningsområde. b. Områden mellan Motalaströms utlopp och Kilaåns utlopp som dränerar direkt till inre Bråviken, mellersta Bråviken, yttre Bråviken, Bråvikens kustvatten, Sillöfjärden eller Marsviken. c. Söderköpingsåns- (68), Vindåns- (69) samt Storåns (70) avrinningsområden inklusive mellanliggande kustavrinningsområden. Förklaringar vattenråd Delområden 1
2 3. Recipientkontrollens målsättning Den övergripande målsättningen med recipientkontrollen är att: övervaka vattenkvaliteten i både ett ekologiskt och socialt sammanhang övervaka och belägga trender i vattenmiljön skapa underlag för framtida kontroller och åtgärder. Recipientkontrollens inriktning och omfattning anpassas till den typ och grad av påverkan på vattenmiljön som utsläppen från prövningspliktiga anläggningar orsakar. Kontrollprogrammets utformning påverkas även av geografiska, hydrologiska och andra naturgivna förutsättningar. Ett kontrollprogram ska: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett område. relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för miljökvalitet. belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen. ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. I de fall där flera kommuner och anläggningar utnyttjar ett och samma vattenområde som recipient är det motiverat att upprätta ett gemensamt program för recipientkontrollen. Genom samordning erhålls en bättre information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet. Samordning av undersökningsverksamheten medför bland annat följande fördelar: billigare och effektivare kontroll mer överskådlig information om den geografiska variationen inom hela avrinningsområdet mer överskådlig information om variationer mellan olika årstider och olika år. 4. Allmän information om recipientkontrollprogrammet Bakgrund Fram till 2004 fanns två separata recipientkontrollprogram för Motala Ströms Vattenvårdsförbund; ett för Östergötlands och Örebro län och ett för Jönköpings län. År 2005 sammanfördes de två programmen, och även de delar av Stångån som ligger i Kalmar län införlivades i det nya programmet. Sedan 2005 omfattar således MSV:s 2
3 recipientkontrollprogram fyra län. Programmet uppdateras vart tredje år. Denna version gäller för (kalenderår). Recipientkontrollprogrammet för MSV följer i huvudsak Naturvårdsverkets tidigare allmänna råd för recipientkontroll (upphävda 2002). Programmet anpassas till den regionala miljöövervakningens undersökningstyper och delprogram för sötvatten och hav. Nya bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust/hav och sjöar/vattendrag har tagits fram av Naturvårdsverket. Data ska tolkas enligt de nya bedömningsgrunderna om inget annat anges. Frekvenser Mätfrekvensen för fysikalisk-kemiska parametrar och metaller i vatten ska uppgå till minst 6 ggr/år för att en godtagbar beräkning av årsmedelvärdet ska erhållas. Valet av parametrar som skall ingå i basprogrammet bygger på de tidigare allmänna råden för recipientkontroll (upphävda 2002). Allt efter föroreningens art sker tillägg av mer specialiserade parametrar. Delprogram Programmet för samordnad recipientkontroll i Motalaströms avrinningsområde innehåller för närvarande följande delprogram: Fysikaliskt-kemiskt program Metaller i sötvatten Växtplankton Påväxtalger (vart tredje år, 2012) Bottenfauna (vart tredje år, 2012) Makrofyter i kustvatten (vart tredje år, 2012) Metaller och organiska miljögifter i fisk och blåmussla (vart tredje till vart sjätte år, 2014) Sedimentprovtagning (vart sjätte år, 2016) Nätprovfiske, separat upphandling (vart sjätte år, 2016) Prioriterade ämnen i vatten separat upphandling (vart sjätte år, 2013) 5. Vattenföringsbestämningar För vattenföringsbestämning används i första hand SMHI:s nät med vattenföringsstationer eller vattenföringsdata från vattenkraftsbolagen. I andra hand nyttjas modellerad vattenföring från S-HYPE modellen. Data hämtas och sammanställs av anlitad konsult. I Tabell 1 samt bilaga 1 redovisas de stationer för vilka vattenföring årligen ska inhämtas eller beräknas. 3
4 Tabell 1 Provtagningsstationer med vattenföringsbestämningar samt metallanalyser. Org Station Namn X-koord Y-koord Kategori 1 Kategori 2 MSV 6 MSV 16 MSV 22 MSV 24 Metaller Vattenföring metod Svartån, Nedströms Anneberg VTD 6 S-HYPE Svartåns Utlopp I Ralången VTD INLOPP 16 S-HYPE Svartån Nedströms Frinnaryd VTD 22 S-HYPE Svartån Nedströms Gripenberg VTD 24 S-HYPE MSV 30 Tranås Arv VTD UTLOPP S-HYPE MSV 602 Noån VTD 602 S-HYPE MSV Bo02 Sommens Utl VTD UTLOPP 12 Tolhem Uppmätt 2293 (MSS) MSV Bo04 Svartån Hulterstad VTD Bo04 S-HYPE MSV Fi04 Hällestadån VTD Fi04 S-HYPE MSV Fi07 Doverns Utlopp VTD 12 Fi07 S-HYPE MSV Fi09 Åmlångens Utlopp VTD 6 Fi09 S-HYPE MSV Fi10 Igelforsån VTD Fi10 S-HYPE MSV GB02 Efter Skärblacka VTD INLOPP Skärblacka 2454 Uppmätt (SMHI) MSV Hj05 Haddeboån VTD Hj05 S-HYPE MSV Li05 Stångån Nykvarn VTD 12 Nykvarn Uppmätt (MSS) MSV Li11 Roxen Utl VTD UTLOPP 6 Li11 MSV Li12 Strömmen Inl. I Roxen VTD INLOPP Li12 Q i GB02 multiplicerat med 0,9905 Q i Mo02 multiplicerat med 1,0387 MSV Li13 Svartån Svartåfors VTD INLOPP 12 Svartåfors Uppmätt (MSS) MSV Li14 Lillån VTD Li14 S-HYPE MSV Li16 Sviestadsån VTD Li16 S-HYPE MSV Li17 Kapellån VTD Li17 S-HYPE MSV Li20 Järnlunden Utl VTD UTLOPP Li20 S-HYPE MSV Mo04 Boren Utl VTD UTLOPP Mo04 Q i Mo02 multiplicerat med 1,026 MSV MS04 Stångån, Vimmerby VTD 6 MS04 S-HYPE MSV MS07 Stångån, Vervelån VTD 12 MS07 S-HYPE MSV Mö01 Svartån Albacken VTD 6 Mö02 S-HYPE MSV Mö02 Skenaån VTD Mö02 S-HYPE MSV Sö02 Storån Brokvarn VTD Söderköping (2432) MSV Sö03 Hällaån VTD Hälla (2331) MSV Sö04 Storåns Utl VTD MYNNING 12 Sö04 Uppmätt. (SMHI) Q i Hälla (2331) multiplicerat med 1,409 Söderköping (2432)+Hälla (2331)*1,409 (SMHI) MSV Sö12 Storån Tåby VTD Sö12 S-HYPE MSV Va12 Vindån VTD Va12 S-HYPE MSV Vd01 Tåkern Utl VTD UTLOPP Vd01 S-HYPE MSV Åt09 Håcklasjöns Utlopp VTD UTLOPP 6 Åt09 S-HYPE 4
5 MSV Öd01 Disevidån VTD INLOPP Öd01 S-HYPE Uppmätt NAT GB06** Glan Utl VTD UTLOPP 12 Holmen 2445 (SMHI) NAT Yd06** Bulsjöån Nat VTD 12 Yd06 S-HYPE VVF Mo02** Motala Ström, Motala VTD UTLOPP 12 VVF Vd04** Mjölnaån VTD Motala krv 1950 Kedevad Uppmätt (SMHI) Uppmätt (SMHI) KOM St09** Storåns utlopp VTD UTLOPP St09 S-HYPE MSS= Motala Ströms Samfällighetsförening Q= vattenföring ** Icke MSV-punkter. Beräknade transporter hämtas från utföraren där så är möjligt 6. Transportberäkningar Transportberäkningar görs för totalkväve, totalfosfor och metaller där sådana provtas. Stationer för transportberäkning framgår av tabell 1 och Bilaga 1. Transportberäkningar ska följa Naturvårdsverkets undersökningstyp Beräkning av ämnestransport. Transporterna ska beräknas med dygnsupplösning på vattenföring och interpolering mellan haltobservationer för att få fram dygnsvisa halter. Transporter för externa stationer hämtas i första hand från respektive utförare. 5
6 7. Fysikaliskt-kemiskt program Programmet ska belysa vattenkvalitet och ämnestransporter för ett antal parametrar som är nödvändiga för bland annat åtgärdsarbetet och effektbedömningar. Programmet består av ett grundpaket med ett antal parametrar (Tabell 2) som mäts på samtliga stationer och två tilläggspaket med specifika parametrar (Tabell 3) som kan läggas till grundpaketet efter behov. Fysikaliskt-kemiskt grundpaket Tabell 2. Parameterlistor och lägsta halter som ska kunna analyseras. Se bilaga 2 för specifikation av provtagningslokal, analyser och provtagningsfrekvens. Vattendrag halt Sjöar halt Kustvatten halt Temperatur C 0,1 Temperatur (profil) C 0,1 Temperatur (profil) C 0,1 ph ph Salthalt (profil) PSU 0,1 Alkalinitet mekv/l Alkalinitet mekv/l TOC mg/l Konduktivitet ms/m Konduktivitet ms/m Syrgas mg/l 0,1 Absorbans (ISO 7887) Absorbans (ISO 7887) Syrgasmättnad % filtrerat abs/5 cm filtrerat abs/5 cm Grumlighet FNU Grumlighet FNU Tot-P µg/l 4 TOC mg/l TOC mg/l PO4-P µg/l 5 Syrgas mg/l 0,1 Syrgas mg/l 4 0,1 Tot-N µg/l 150 Syrgasmättnad % Syrgasmättnad % 4 NO 2 +NO 3 -N µg/l 10 Tot-P µg/l 4 Tot-P µg/l 4 NH4-N µg/l 10 Tot-N µg/l 150 Tot-N µg/l 150 Klorofyll a mg/m NO 2 +NO 3 -N µg/l 10 NO 2 +NO 3 -N µg/l 10 Siktdjup med vattenkikare NH4-N µg/l 10 NH 4 -N µg/l 10 Klorofyll a mg/m Siktdjup med vattenkikare 1 1. Endast ytprov 2. Varierande frekvens, se bilaga 2 3. Endast i augusti 4. Alltid yta och botten Tilläggspaket vattenkemi Tabell 3 Tilläggspaket för vattenkemi i sötvatten.. halt Övergödning PO4-P µg/l 5 Metaller Arsenik (as) ug/l 0,2 Järn (Fe) µg/l 10 Mangan (Mn) µg/l 1 Aluminium (Al) µg/l 10 Kadmium (Cd) µg/l 0,01 Krom (Cr) µg/l 0,2 Koppar (Cu) µg/l 0,3 Nickel (Ni) µg/l 0,2 Bly (Pb) µg/l 0,2 Zink (Zn) µg/l 1 Kobolt (Co) ng/l 6
7 Provtagning och analys Det fysikalisk-kemiska programmet genomförs varje år. Provtagningsfrekvenserna på respektive station redovisas i Bilaga 2. Provtagningstidpunkter under året för de olika momenten i programmet framgår av Tabell 4. Provtagning bör ske så nära mitten av den aktuella månaden som möjligt och provtagningen skall ske någon gång mellan den femte och den tjugofemte dagen i aktuell månad. Tabell 4 Provtagningstidpunkter för basprogrammet J F M A M J J A S O N D Fys-kem, 12 ggr/år X X X X X X X X X X X X Fys-kem, 6 ggr/år X X X X X X Fys-kem, 2 ggr/år X X Fys-kem, 1 ggr/år X Fys-kem, marint X X X X X X Provtagningen skall utföras av utbildade provtagare som godkänts av MSV och Länsstyrelsen. Provtagningsstationernas läge och x- respektive y-koordinater enligt rikets nät (RT90) framgår av Bilaga 2. Provtagning skall ske enligt BIN SR11 (se SNV Rapport 3108 och 3109 "Recipientkontroll Vatten, Metodbeskrivningar"). Temperatur och salthaltsprofiler Temperaturprofiler i sjöar, temperatur och salthaltsprofiler i kustvatten tas enligt frekvensen i bilaga 2. Profilen tas vid ytan samt med 1 meters intervall ned till språngskiktet. Därefter tas profilen med 5 meters intervall samt vid botten. Övriga analyser med undantag för klorofyll och siktdjup utförs på de djup som framgår av bilaga 2. I kustvatten undersöks klorofyll på ytvattenprov (0,5 m djup) och vid stationer där växtplankton undersöks även på slangprov. I sötvatten undersöks klorofyll på ytvattenprov (0,5 m djup) eller i förekommande fall på samma djup som växtplanktonprov (se avsnitt 9). Bottenprover tas på 0,5-1,0 m ovan botten. Uppskattat djup för bottenprovet framgår av bilaga 2. Det är viktigt att avståndet från vattenytan till botten vid provtagningsplatsen noteras och rapporteras. OBS! Vid provtagning i stationen Fi7 (Finspångsån Doverns utlopp) och i Disevidåns inlopp till Tåkern (Öd01) skall provtagaren notera och rapportera vattnets strömningsriktning. Provtagaren ska avgöra om vattnet strömmar nedströms mot Glan respektive Tåkern, om det står stilla eller om det strömmar uppåt. Kontrollen görs genom att provtagningspersonalen tittar hur vattnet rör sig i förhållande till provhämtarens lina. Samtliga analyser av vatten skall utföras enligt svensk standard eller motsvarande. Parameterlistor och lägsta halter som skall kunna analyseras redovisas i Tabell 2 och 3 Berörda laboratorier ska delta i de kvalitetsutvärderingar mellan laboratorier (schemalagda provningsjämförelser t.ex. Quasimeme, 7
8 ringtester, interkalibreringar, träningskurser) som anordnas. Analyserna skall utföras av ackrediterat och av MSV godkänt laboratorium. 8. Metaller i sötvatten Metallhalter i vatten och i organismer speglar metallförekomsten i miljön. Metaller i vatten (Fe, Mn, Al, Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, As och Co) mäts enligt Tabell 3. Metaller mäts i 21 vattendragsstationer 6 eller 12 gånger per år och en sjö enligt bilaga 2. Metallhalter och transporter från dessa stationer ger tillsammans med motsvarande data från Glans utlopp (GB06) goda möjligheter till samordnad utvärdering och beräkning av massbalans för sjöarnas metallflöden. I Glans utlopp analyseras metallhalter inom nationell miljöövervakning. Metaller i ytvatten analyseras i normala fall enbart på ofiltrerat prov. Om resultatet visar att en eller flera metaller överskrider ett gränsvärde (som gäller för filtrerade prov) ska analysen göras om på ett filtrerat vattenprov. Detta gäller även om analysens mätosäkerhet medför att en halt riskerar att överskrida ett gränsvärde. 9. Växtplankton Delprogrammets målsättning är att bestämma växtplanktons sammansättning och mängd samt att skapa underlag för statusklassning. Undersökningarna genomförs årligen. Utvärdering och statusklassning skall göras enligt Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszonen. Naturvårdsverkets handbok 2007:4, utgåva 1, december Sjöar I 22 sjöar tas växtplanktonprov i augusti månad varje år (Tabell 6). Provtagningspunkternas lägen finns redovisade i bilaga 2. Prov för bestämning av halten av klorofyll (a) skall tas från samma djupintervall som växtplanktonprovet. Metoder: SS-EN 15204:2006 och Naturvårdsverket handledning för miljöövervakning, Växtplankton i sjöar ( ). Proverna tas i samband med den normala sjöprovtagningen. Vid varje station tas prov från fem lokaler utspridda inom en yta med ca 200 meters radie. På varje lokal hämtas vattenprov med Rambergrör från varje tvåmetersskikt inom epilimnion, men maximalt ner till 2, 4 eller 6 m djup enligt Tabell 6. Om skiktningen understiger maxdjup enligt Tabell 6 tas provet inom epilimnionskiktet. Prov från varje tvåmetersskikt hälls samman i ett kärl (i sjöar med 6 meters provtagningsdjup måste kärlet rymma minst 30 liter om 2 liter vatten hämtas från varje 2 m skikt) och efter noggrann omblandning tas ett prov ut som får utgöra det kvantitativa provet. 8
9 Tabell 6. Provtagningsdjup för kvantitativ växtplanktonanalys i sjöar (om temperaturskiktningen inte är på en ytligare nivå). Station Stat. namn Provtagningsdjup Bo01 Sommen Öster 0-6 Fi06 BÖNNERN 0-2 GB03 GLAN 0-2 KISASJÖN NORRA KS02 DELEN 0-4 Ki06 ÅSUNDEN 0-6 Li15 ROXEN 0-2 Mö03 HARGSJÖN 0-2 Sö01 ASPLÅNGEN 0-1 Åt04 BÅTSJÖN 0-2 Åt06 ÄRLÅNGEN 0-4 Åt07 SÖDRA TEDEN 0-0,5 Hj06 AVERN 0-2 MS22 ÖREN 0-2 MS05 KRÖN 0-2 MS30 BODASJÖN Hamnarydssjön Vässledasjön Ralången Säbysjön Sommen Väster Sommen Norra viken Skärsjösjön 0-2 Kustvatten Kvantitativa växtplanktonprov tas tre gånger per år (juni, juli och augusti) vid tre stationer. Provtagningspunkternas lägen finns redovisade i bilaga 1 Metod: SS-EN 15204:2006 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Växtplankton - kust och hav ( ) och HELCOM:s COMBINE-manual. Prov tas i samband med den normala vattenprovtagningen i juni, juli och augusti. Vid varje station där växtplankton ska insamlas (bilaga 1) utförs slangprovtagning från ytskiktet 0-10 meter, eller diskreta prov från ytan (0,5 m) om vattendjupet är <12 m. Vid samtliga stationer bestäms klorofyll a på 0,5 m djup. Vid stationer där växtplanktonprov tas (bilaga 1) bestäms även klorofyll på vattenprov från samma djupintervall som för växtplankton. Detta innebär att två klorofyllmätningar utförs där växtplanktonprov tas, dels på 0,5 m djup och dels på slangprovet. Vid övriga stationer mäts klorofyll endast på 0,5 m djup. Klorofyll a analyseras enligt SS eller enligt HELCOM:s COMBINE-manual (som föreskriver aceton respektive etanol som extraktionsmedel). 9
10 10. Påväxtalger Delprogrammets målsättning är att beskriva tillstånd och förändringar av påväxtalger med avseende på artsammansättning, artantal och relativ förekomst av arter samt särskilt indikatorarter. Syftet är att bedöma allmän vattenkvalitet och olika typer av påverkan, t.ex. eutrofiering och organisk förorening samt att skapa underlag för statusklassning. Påväxtalgsundersökningen genomförs vart tredje år: 2012, 2015 o.s.v. Utvärdering och statusklassning skall göras enligt Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszonen. Naturvårdsverkets handbok 2007:4, utgåva 1, december Vattendrag Metoder Naturvårdsverket handledning för miljöövervakning Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Provtagningstid Sensommaren-hösten, ej under eller direkt efter kraftigt högflöde, vart tredje år, 2012, Prov tas från en ca 10 m lång provtagningssträcka, som är så representativ för lokalen som möjligt vad gäller bottensubstrat, vegetation, vattendjup och vattenhastighet. Fasta provtagningssträckor ska användas. Samordning ska ske med regionalt program för påväxtalger. Provtagningsstationernas läge och koordinater redovisas i bilaga Bottenfauna Delprogrammets målsättning är att bestämma bottenfaunans sammansättning och mängd samt att skapa underlag för statusklassning. Bottenfaunaundersökningarna genomförs vart tredje år: 2012, 2015 o.s.v. Utvärdering och statusklassning skall göras enligt Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszonen. Naturvårdsverkets handbok 2007:4, utgåva 1, december Provtagningsstationernas läge och koordinater redovisas i bilaga 4. Sjöar Metoder: SS och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral ( ). Provtagningstid: höst (i samband med höstcirkulationen i oktober/november), vart tredje år. Vid varje station tas 5 prover inom en radie av 100 meter. Varje hugg sållas, sorteras och redovisas var för sig. Provtagningsstationernas läge och koordinater redovisas i bilaga 4. Vattendrag Metoder: SS-EN och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier ( ). Provtagningstid: höst, vart tredje år. Vid varje station tas 5 prover. Varje prov sållas, sorteras och redovisas var för sig. 10
11 Provtagningen ska också kompletteras med ett kvalitativt sökprov. Provtagningspunkternas läge och koordinater redovisas i bilaga 4. Kustvatten Metoder: SS-EN ISO 16665:2006 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Mjukbottenlevande makrofauna, trend och områdesövervakning ( ). Provtagningstid: maj-juni, vart tredje år. Fasta provpunkter används. Inom varje havsbassäng (bilaga 3) har 5 stationer slumpats ut. Vid varje station tas ett hugg och insamlade bottendjur bestäms normalt till art. Konservering av prover kan göras med etanol istället för formalin. Varje hugg sållas, sorteras och redovisas var för sig. Sediment från varje bottenfaunastation provtas enligt BIN SR01 (SNV Rapport 3108) med avseende på torrsubstans och glödförlust. Provpunkternas koordinater redovisas i bilaga Makroalger Makroalger i kustområdet inventeras för att bestämma dess djuputbredning och artsammansättning. Programmet ska samordnas med den regionala miljöövervakning av makrofyter inom Östergötlands kustvatten. Utvärdering och statusklassning skall göras enligt Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszonen. Naturvårdsverkets handbok 2007:4, utgåva 1, december Inom varje lokal ska tre transekter provtas. Fasta transekter används. Läge, längd och märkning framgår av bilaga 6. Metoder: Naturvårdsverket handledning för miljöövervakning Vegetationsklädda bottnar, ostkust ( ) samt kraven i gällande bedömningsgrunder Provtagningstid: juli-september vart tredje år (2012, ). 13. Metaller och organiska miljögifter i fisk och blåmussla Metallhalter och organiska miljögifter i organismer speglar miljögiftsbelastningen samt ämnenas biotillgänglighet. Geografiska skillnader, och i viss mån även förändringar över tid, ska kunna beskrivas och följas. För att möjliggöra jämförelser ska tillvägagångssätt för insamling, provberedning och analys i möjligaste mån följa det nationella övervakningsprogrammet för miljögifter. Rekommendationer finns i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Metaller och organiska miljögifter i fisk, Metaller och organiska miljögifter i fisk - sjöar och vattendrag samt Organiska miljögifter i biologiskt material. Analys av metaller och organiska miljögifter i fisk Mellan abborrar per station insamlas och ett samlingsprov/station analyseras med avseende på miljögifter. Abborrarna ska vara av honkön och cm långa. För varje enskild fisk redovisas ålder, kön, 11
12 totallängd, totalvikt, gonadvikt och levervikt. Dessutom beräknas konditionsfaktor, leversomatiskt index (LSI) och gonadsomatiskt index (GSI). Halten av Cd, Cr, Cu, Ni, Pb och Zn analyseras i abborrarnas lever och rapporteras på torrviktsbasis. Kvicksilver analyseras i muskel (prov från mitten av ryggmuskeln) och rapporteras på färskviktsbasis. Organiska miljögifter analyseras i muskel och rapporteras på fettviktsbasis, med undantag för dioxiner som rapporteras på färskviktsbasis. Följande organiska miljögifter analyseras: PCB-er (-28, -52, -101, -118, -138, -153, -180), DDT (inkl. DDD och DDE), HCH (α,β,γ), HCB, PBDE (BDE-47, - 99, -100, -153 och -154), HBCD och dioxiner (dioxiner, dibensofuraner, plana PCB-er). Tillvägagångssättet för insamling ska redovisas. Fisken fryses snarast möjligt efter insamling. Detektionsgränser för metaller och organiska miljögifter i fisk och blåmussla ska vara så minst så låga att det går att urskilja tillståndsklassning mellan klass 2 och 3 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4914). Alla detektionsgränser ska anges. Provtagnignslokalernas läge framgår av bilaga 7. Provtagningstid: slutet av augusti-september vart tredje till vart sjätte år: 2011, 2014 o.s.v. Metaller mäts vart tredje år. Organiska miljögifter mäts vart sjätte år (bilaga 7). Analys av metaller och organiska miljögifter i blåmussla Minst 20 blåmusslor per station insamlas och ett samlingsprov/station analyseras med avseende på miljögifter. Blåmusslorna ska vara 2-3 cm långa. Insamlingsdjup noteras. Blåmusslornas mjukdelar analyseras med avseende på metaller (Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg) och organiska miljögifter. Följande organiska miljögifter ingår: PCB-er (-28, -52, -101, - 118, -138, -153, -180), DDT (inkl. DDD och DDE), HCH (α,β,γ), HCB, PBDE (BDE-47, -99, -100, -153 och -154), HBCD och PAH:er (naftalen, acenaftylen, acenaften, fluoren, fenantren, antracen, fluoranten, pyren, benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(a,h)antracen, benso(g,h,i)perylen, ideno(1,2,3- cd)pyren). Bestämning av fetthalt (%) och torrviktshalt (%) ingår. Provtagningslokalernas läge framgår av bilaga 7. Provtagningstid: mitten av september-mitten av oktober vart tredje år 2011, 2014 osv. Metaller mäts vart tredje år. Vart sjätte år (nästa gång 2017) mäts även organiska miljögifter vid några stationer (bilaga 7). 12
13 14. Sedimentprovtagning (ej aktuellt under upphandlingsperioden) Metodik: BIN SR 01 (se SNV Rapport 3108) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Metaller i sediment ( ). Vid varje station tas 5 prover med rörhämtare. Samlingsprov av ytskikten (0-2 cm) från de 5 propparna analyseras med avseende på torrsubstans, glödförlust, tot-n, tot-p, TOC samt grundämnen och organiska miljögifter (tabell 5). Provtagningspunkternas läge och koordinater redovisas i bilaga 8. Vid två stationer genomförs utökade analyser av organiska miljögifter i sediment. Provtagningstid: februari vart 6:e år, nästa provtagning Tabell 5. Grundämnen och organiska miljögifter som ska analyseras i sediment. Lägsta krav på detektionsgräns anges. Vid ett fåtal stationer (bilaga 1) genomförs utökade analyser av organiska miljögifter i sediment. Detektionsgräns Grundämnen mg/kg TS Arsenik (As) 5 Kadmium (Cd) 0,2 Krom (Cr) 10 Koppar (Cu) 10 Kvicksilver (Hg) 0,05 Nickel (Ni) 10 Bly (Pb) 5 Zink (Zn) 70 Organiska miljögifter - baspaket 7 PCB-er: 28, 52, 101, 118, 138, 153, 180 0,003 6 PAH-er: Fluoranten, benso(b)fluoranten, 0,01 benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, benso(g,h,i)perylen, ideno(1,2,3-cd)pyren). 0,01 Organiska miljögifter utökat analyspaket 16 PAH-er: naftalen, acenaftylen, acenaften, fluoren, 0,01 fenantren, antracen, fluoranten, pyren, benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen, benso(g,h,i)perylen, ideno(1,2,3-cd)pyren) Tennorganiska föreningar: monobutyltenn, dibutyltenn, 0,01 tributyltenn, tetrabutyltenn, monofenyltenn, difenyltenn, trifenyltenn, monooktyltenn, dioktyltenn, tricyklohexyltenn Nonylfenol, oktylfenol och etoxilater (4-nonylfenol, 4- nonylfenol-monoetoxylat 4-nonylfenol-dietoxylat, 4-oktylfenol, 4-oktylfenolmonoetoxylat, 4-oktylfenol-dietoxylat) 0,01 (oktylfenoler) 0,1 (nonylfenoler) Polybromerade difenyletrar (BDE-47, -99 och -100) 0,00003 C10-C13 kloralkaner (klorerade paraffiner) 0,00003 Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) 0,05 Dioxiner (dioxiner, furaner och plana PCB) 0,001-0,01 13
14 15. Rapportering och årsredogörelse Löpande rapportering Efter varje provtagningsomgång av vatten för kemisk-fysikaliska analyser ska konsulten inom en månad skicka en provtagningsrapport till förbundet. För varje undersökningsmoment som utförts under provtagningsmånaden ska anmärkningsvärda förhållanden, analysfel och utebliven provtagning rapporteras och kommenteras. Mätresultaten ska finnas tillgängliga elektroniskt eller skickas i excelformat. Rapporteringen av avvikelser från programmet enligt ovan måste alltid avrapporteras i skrift. Löpande rapportering ska om så begärs ske via förbundets webbplats. Kvartals rapportering Efter varje kvartal ska en sammanfattning av det gångna kvartalets provtagningar sammanställas. Genomförda provtagningar och erhållna resultat ska kortfattat kommenteras. Kvartalsrapporten kan ligga som grund för ett nyhetsbrev som förbundet ger ut i egen regi. Tillgängliggörande av resultatdata Samtliga kvalitetssäkrade resultat från den fysikaliska och kemiska provtagningen ska finnas tillgängligt för förbundets medlemmar den 1 mars efterföljande år för att vara möjlig att nyttja i miljö- och årsrapporter. Rapportering till nationell datavärd Konsulten skall, om så begärs, rapportera analysresultat till nationell datavärd. Rapporteringen skall ske enligt datavärdens fastställda format. Årsredogörelse Efter varje kalenderår ska en årsredogörelse sammanställas som senast den 15 maj efterföljande år skickas till huvudmannen för programmet. Årsrapporten ska redovisa resultat samlat för hela verksamhetsområdet. Den inledande textdelen ska tryckas i 120 ex. Samtliga bilagor ska finnas tillgängliga på en bifogad CD. Årsredogörelsen ska innehålla följande: 1. Redovisning av undersökningsresultat med hjälp av statistiska och grafiska metoder. För att det ska vara möjligt att se tidstrender skall tidigare års undersökningsresultat användas som jämförelse. 2. Kemiska och fysikaliska parametrar samt bottenfauna, plankton, makroalger och påväxtalger skall bedömas enligt Status, potential och normer för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Handbok 2007:4 inkl. bilagor. Totalfosfor och totalkväve ska även redovisas enligt tidigare bedömningsgrund för vattenkvalite (naturvårdsverket rapport 4913). För fosfor nyttjas de 14
15 referensvärden som fastställdes när miljökvalitetsnormen beslutades för aktuell förvaltningscykel. 3. Transport (årlig och uppdelad på 1-månadersperioder) samt arealförlust (kg/ha och år) av totalfosfor och totalkväve i stationerna enligt bilaga 1. Beräkningarna ska redovisas i tabeller och diagram på ett åskådligt sätt så att variationer i tid och rum framgår. 4. Årlig transport av metaller i stationer enligt bilaga 1. Beräkningarna ska redovisas i tabeller och diagram på ett åskådligt sätt så att variationer i tid och rum framgår. 5. Metaller och miljögifter i biota ska utvärderas mha aktuella bedömningsgrunder och miljökvalitetsnormer. Resultatet ska jämföras mot nationella mätningar i Kvädöfjärden. 6. Förutom stationer inom Motala Ströms Recipientkontrollprogram ska stationer enligt bilaga 9 utvärderas och ingå i redovisnigen. 7. Beskrivning av provtagningsprogram, provtagningspunkter med koordinater samt provtagnings- och analysmetodik (med hänvisning till använda normer och bedömningsgrunder). 8. Redovisning av hydrologiska och klimatologiska förhållanden i verksamhetsområdet. 9. I de fall en parametrar omfattas av en miljökvalitetesnorm ska uppfyllelse av normen redovisas och kommenteras. 10. Resultatsammanfattning som kan tjäna som allmän information. 11. Samtliga vattenkemiska grunddata ska varje år levereras till länsstyrelserna i Excel-format. Biologiska grunddata samt beräknade transporter ska varje år levereras till länsstyrelserna i Excel-format. Utformning av Excel-ark sker i samråd med länsstyrelserna. Om så överenskommes kan även analysdata tillgängliggöras elektroniskt via Internet. 12. Journalföring. Berörda länsstyrelser gör noteringar om miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär såsom översvämningar, haverier och breddningsutsläpp. En konsekvent journalföring av dessa händelser kompletterar mätningarna inom den samordnade recipientkontrollen och ger på sikt underlag för att bedöma hur ofta och i vilka områden dessa problem uppträder. De observerade händelserna kan kortfattat redovisas i årsrapporten. Ska observerade händelser infogas i rapporten skall berörd länsstyrelse göra materialet tillgängligt för konsulten senast 1 april efterföljande år. 16. Utvärdering av delområden/vattenråd Efter särskild överenskommelse och utanför det löpande programmets budget kan årsrapportering och utvärdering ske på avgränsade delområden inom förbundets verksamhetsområde. 15
16 17. Huvudman Motala Ströms Vattenvårdsförbund är huvudman för den samordnade recipientkontrollen i Motala ströms avrinningsområde samt resten av verksamhetsområdet. Huvudmannen ansvarar för att provtagning, analys och rapportering sker enligt det fastställda kontrollprogrammet. 18. Kostnader Varje kommun och anläggningsägare ska betala sin del av kostnaderna för kontrollprogrammets genomförande. Kostnaderna fördelas efter de fördelningstal som vattenvårdsförbundet räknar fram i samråd med berörda länsstyrelser. 19. Ändring av programmet Programmet gäller tills vidare. Framställan om ändring av programmet görs hos respektive Länsstyrelse. 16
17 Bilagor Bilaga 1 Transportberäkningar Bilaga 2 Vattenkemi Bilaga 3 Påväxtalger Bilaga 4 Bottenfauna limniskt Bilaga 5 Bottenfauna marin Bilaga 6 Makroalger Bilaga 7 Metaller och miljögifter i biota Bilaga 8 ej aktuell under programperioden Bilaga 9 Utvärderingsstationer Bilaga 10 Fördelning mellan åren Kartbilaga A Kartbilaga B Kartbilaga C Kartbilaga D Vattenkemi Biologi Miljögifter Transportpunkter 17
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Läs merKontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Rapport Nr 11141404 Sida 1 (2) Provets märkning : 1-1, 0-0.05 SS-EN 12880 Torrsubstans 23.0 % +/-10% SS-EN ISO 11885-1 Arsenik, As 4.3 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885-1 Bly, Pb 21 mg/kg TS +/-20-25%
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merSammanställning fältnoteringar och analyser
Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merRecipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde. Kontrollprogram från och med 2010
en i Norra Vätterns tillrinningsområde Kontrollprogram från och med 2010 Reviderat 2010-02-02 (detaljer 2010-09-17, 2010-11-12 och 2011-03-28) Innehåll FÖR SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL I NORRA VÄTTERNS
Läs merÖversiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun
Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige
Läs merProgram för samordnad recipientkontroll i Lagans avrinningsområde inom Jönköpings, Kronobergs och Hallands län
L Stibe Sid 1(12) Program för samordnad recipientkontroll i Lagans avrinningsområde inom Jönköpings, Kronobergs och Hallands län 1. Bakgrund I tillståndsbeslut enligt miljöbalken och tidigare miljöskyddslagen
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merProgram för samordnad recipientkontroll i Emåns avrinningsområde inom Jönköpings och Kalmar län
P Isendahl Sid 1(18) Program för samordnad recipientkontroll i Emåns avrinningsområde inom Jönköpings och Kalmar län 1. Bakgrund I tillståndsbeslut enligt miljöbalkenoch tidigare miljöskyddslagen föreskrivs
Läs merYOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010
YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:
Läs merVÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning
VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2016-03-03 Upprättad av Granskad av: Matti Envall, Trafikverket Godkänd av ver 1.0 Uppdragsnr:
Läs merYOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006.
YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-26 Skogsängsån Huddinge 28-12-17 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting
Läs merSAMORDNAT RECIPIENTKONTROLLPROGRAM FÖR LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND FROM JANUARI 2004 JÄMTLANDS LÄN.
Bilaga Miljöövervakning Ingemar Näslund Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 2003-01-29 2475-10965-01 Enligt sändlista SAMORDNAT RECIPIENTKONTROLLPROGRAM FÖR LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND FROM JANUARI
Läs merFörslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun
Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49
Läs merSEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38
SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 PM ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se SEPTEMBER
Läs merHÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND
1(8) HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND UNDERSÖKNINGSPROGRAM FÖR DEN SAMORDNADE RECIPIENTKONTROLLEN I HÖJE ÅS AVRINNINGSOMRÅDE UNDER 2010 T.O.M. 2012 Inledning Den samordnade vattenkontrollen i Höje å startade
Läs merUtlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping
Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping Utfört av:, Suez Recycling AB Datum: 2017-03-09 I samband med en geoteknisk utredning inför eventuell kommande byggnation
Läs merUndersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001
Läs merMOTALA STRÖM 2003 ALcontrol Bilaga 3 BILAGA 3. Analysresultat för vattenkemi samt redovisning av vissa omgivningsfaktorer
MOTALA STRÖM 2003 ALcntrl Bilaga 3 BILAGA 3 Analysresultat för vattenkemi samt redvisning av vissa mgivningsfaktrer 123 Delmråde 1 Vätterns östgötastrand Sjöar Statins- Statin Djup Datum Luft Vind- Vind-
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merPM Provtagning av matjordsupplag 9:47 samt 9:49 och dispensanaökan på föreläggande
Stadsbyggnadsförvaltningen PM Datum: 2015-05-18 DNR: 233/15 Handläggare Ludvig Landen ludvig.landen@helsingborg.se PM Provtagning av matjordsupplag 9:47 samt 9:49 och dispensanaökan på föreläggande Helsingborgs
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Utkom från trycket
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merUndersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund
Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik
Läs merUndersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten
Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten Alla vatten ska uppnå god status Vattendirektivets mål - god ekologisk och
Läs merUndersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger
Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Underlag för muddringsarbeten i hamnar Toxicon Rapport 020-16 LANDSKRONA APRIL 2016 Sediment- och
Läs merBILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Läs merMiljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)
Läs merMARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016
MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016 Marina Magnusson & Johanna Bergkvist Tack till alla som har hjälpt till Uppdraget har inneburit ett omfattande arbete i fält med att samla
Läs merTORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson
TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP
Läs merRapport T Analys av fast prov SGI. Bestnr Träimp Registrerad Utfärdad Linköping.
Sida 1 (12) SGI Projekt Maria Carling Bestnr 14352-Träimp Registrerad 2010-10-01 Utfärdad 2010-10-13 581 93 Linköping Analys av fast prov 202 0-0,3m O10340244 TS_105 C* 5.7 % 1 W CL Ba* 37.4 mg/kg TS 1
Läs merSedimentbehandling i Växjösjön
Sedimentbehandling i Växjösjön 1 (7) Sedimentbehandling i Växjösjön Uppföljningsplan av sjöns tillstånd och status avseende vattenkemiska, sedimentkemiska och biologiska undersökningar före, under och
Läs merBERGBADET OCH BARNBADET, ÄLGÖ MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH YTVATTEN producerad av WSP (uppdrag 10182642)
2013-06-14 BERGBADET OCH BARNBADET, ÄLGÖ MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH YTVATTEN producerad av WSP (uppdrag 10182642) Rapport Bergbadet och Barnbadet, Älgö Nacka kommun Miljöteknisk provtagning
Läs merProjekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten
Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017-2019 AVSEENDE ÅR 2017 Förslag april 2017 Mätstationer och provtagningspunkter 2017-2019 Mörlandaån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll
Läs merLaboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning 2018-02-05 /1332 Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A003237-001 Biologiska undersökningar Biologisk analys Elfiske i rinnande vatten Indexberäkning,
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10
BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje
Läs merMiljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde
Miljöövervakningsprogram för Åkerströmmens avrinningsområde Miljöövervakningsprogram Bakgrund Åkerströmmens avrinningsområde i södra Roslagen utgör cirka 400km² och delas till största delen av kommunerna
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merHÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.
ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag
Läs merSamordnat Miljöövervakningsprogram Oxundaåns avrinningsområde
Samordnat Miljöövervakningsprogram 2018-2023 Oxundaåns avrinningsområde 1. Bakgrund Oxunda Vattensamverkan är ett samarbete mellan kommunerna Vallentuna, Täby, Sigtuna, Upplands Väsby, Järfälla och Sollentuna
Läs merSamordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde 2011 2016 2010-12-15
Samordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde 2011 2016 2010-12-15 Innehåll Bakgrund... 3 Målsättning med kontrollprogrammet... 3 Tidsram... 3 Kvalitetssäkring... 3 Undersökningar i rinnande
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merMOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet
BILAGA 9 Fiskedirektivet 335 Jönköpings län 336 UNDERRÄTTELSE Datum 2009-04-02 Beteckning 502-4946-09 Sida 337/10 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Måns Lindell Naturavdelningen 036-395053 Postadress 551
Läs merSAMORDNAT RECIPIENTKONTROLLPROGRAM FÖR LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND FROM JANUARI 2012 JÄMTLANDS LÄN.
Bilaga Vattenenheten Jens Fuchs 063-146170 jens.fuchs@lansstyrelsen.se 2011-05-18 Dnr: 537-7131-10 Enligt sändlista SAMORDNAT RECIPIENTKONTROLLPROGRAM FÖR LJUSNAN-VONANS VATTENVÅRDSFÖRBUND FROM JANUARI
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2016-10-31 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2016 Saneringsarbetet är nu i full gång. Mellan provtagningen i juli och
Läs merPRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Läs merRapport T1421348. Analys av fast prov. Registrerad 2014-11-20 19:12 Ramböll Sverige AB Utfärdad 2014-11-28 Sara Levin. Bpx 17009 104 62 Stockholm
Sida 1 (13) Registrerad 2014-11-20 19:12 Ramböll Sverige AB Utfärdad 2014-11-28 Sara Levin Bpx 17009 104 62 Stockholm Projekt Tomteboda Bestnr 13211093 Analys av fast prov 14MR2 O10633933 TS_105 C 83.1
Läs merDETALJPLAN FÖR SKRUV 2:85 M.FL. Översiktlig miljöteknisk markundersökning. 2015-07-31 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand
DETALJPLAN FÖR SKRUV 2:85 M.FL. Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-07-31 Upprättad av Granskad av: Hanna Hällstrand Uppdragsnr: 1015 4949 Daterad: 2015-07-31 Reviderad: Handläggare Detaljplan
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merSamordnat recipientkontrollprogram för Broviken och dess tillflöden
Samordnat recipientkontrollprogram för Broviken och dess tillflöden Samordnat recipientkontrollprogram för Broviken och dess tillflöden Författare: Anna Gustafsson & Ulf Lindqvist 2014-02-20, reviderad
Läs merKistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Läs merMiljökontrollprogram
Samordnat Miljökontrollprogram för Oxundaåns avrinningsområde Perioden 2003 2005 1 Bakgrund Samordning av vattenvårdsarbetet är ett av de genomgående dragen i EU s ramdirektiv för vatten. Ramdirektivet
Läs merUPPDRAGSLEDARE Patrik Johnsson. UPPRÄTTAD AV Peter Östman
PM UPPDRAG Storådammen UPPDRAGSNUMMER 2417551000 UPPDRAGSLEDARE Patrik Johnsson UPPRÄTTAD AV Peter Östman DATUM 2012-01-27 Översiktlig markundersökning Storådammen, Tierps kommun Provtagningen genomfördes
Läs merRecipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde
Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi
Läs merBILAGA 3 ANALYSPROTOKOLL
BILAGA 3 ANALYSPROTOKOLL Miljöteknisk markundersökning på del av tidigare I12, Eksjö kommun Uppdragsgivare: Eksjö kommun Projektnummer: 8114076 Sida 1 (24) Registrerad 2014-11-14 14:46 NIRAS AB Utfärdad
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merLimnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk
Läs merHavs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Läs merAnalysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1
IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO
Läs merOlli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka
sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund
Läs merMiljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet Avrop 1 Rapport nr O-hamn 211:8 212-11-16 Per Björinger, NIRAS Environment Sid. 1(18) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3
Läs merESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Läs merNISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö
NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 26 Provplats 141 i Västerån. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke 27-5 - 2 Ulf Ericsson & Anna Henricsson Recipientkontrollen i Nissan 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSamordnat recipientkontrollprogram för Dalälvens Vattenvårdsförening
1 Samordnat recipientkontrollprogram för Dalälvens Vattenvårdsförening 1 Inledning 1.1 Recipientkontroll Inom Dalälvens Vattenvårdsförening drivs ett samordnat recipientkontrollprogram vars syften är att:
Läs merRapport T Analys av fast prov. Ankomstdatum Utfärdad Alexander Giron. Peter Myndes Backe Stockholm.
Sida 1 (13) Ankomstdatum 2016-05-31 Tyréns AB Utfärdad 2016-06-08 Projekt Kabelverket 6 Bestnr 268949 Peter Myndes Backe 16 118 86 Stockholm Analys av fast prov 16T01 0,05-0,25 O10775739 TS_105 C 94.8
Läs merSKRÄBEÅNS VATTENVÅRDSKOMMITTÉ
1 SKRÄBEÅNS VATTENVÅRDSKOMMITTÉ KONTROLLPROGRAM ( fastställt 1999-10-15) Fysikalisk-kemiska undersökningar Provtagningspunkter Provtagningsfrekvens ggr/år 1 a Tommabodaån, vid Tranetorp 4 (* 2 Tommabodaån,
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Eskilstunaåns avrinningsområde Recipientkontroll 2015 Bilagor Institutionen för vatten och miljö, SLU Rapport 2016:4 Bilaga A Provtagningsstationer och metodförteckning 2015
Läs merUndersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn
Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 2013-03-07 Dnr 2012-1750 1(6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Provtagning och analys... 2 Provtagning... 2 Analys...
Läs merVattenkontroll i Mörrumsån 2011
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merPM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN
TILL Sveriges geologiska undersökning DATUM 2015-06-25 KOPIA FRÅN johan_hornsten@golder.se UPPDRAGSNUMMER 1451230460 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM, SVÄRTTRÄSKGRUVAN 1.0 BAKGRUND Sveriges geologiska undersökning
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merMälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4,
Sid 1 (2) Landskrona 2016-01-25 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, 2015-11-17 Provtagningsförhållanden mm Provtagningsförhållandena var goda vädermässigt med
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2016 Bilaga 9 BILAGA 9
BILAGA 9 Resultat från undersökning av sediment år 2016 241 Provt. Torr- Acen- Acen- PAH-L Station Namn djup Datum substans Glödf. Glödr. N-tot P-tot TOC Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn As aften aftylen Naftalen
Läs mergrumlande arbeten i Göta älv inför saneringen av f.d. Bohus varv
Antal sidor: 11 BOHUS VARV Kontrollprogram för grumlande arbeten i Göta älv inför saneringen av f.d. Bohus Göteborg FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon:
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merEnhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts
Journalnr A001181-11 8468075-1797483 Provtagare/referens Djup Linda Sohlman 0,6-1,2 m Provets märkning 145594_50, BP 23_34 11-02-08 Analysrapport klar 11-02-23 Sida 1 (2) Bensen Toluen Etylbensen M/P/O-Xylen
Läs merVattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet
Läs merMetaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga
Läs merVattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet
Läs merRapport T Analys av fast prov. Utfärdad Jelina Strand. Solnavägen Stockholm. Projekt. Er beteckning S1 0-1
Sida 1 (12) Ankomstdatum 2016-04-08 Structor Miljöbyrån Stockholm AB Utfärdad 2016-04-19 Solnavägen 4 113 65 Stockholm Projekt Bestnr M1600037 Analys av fast prov Er beteckning S1 O10759268 TS_105 C 89.8
Läs mer